Antisemitismen
Svar på skriftlig fråga 2018/19:757 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Ju2019/02202
/POL
Justitiedepartementet
I
nrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:757 av Louise Meijer (M)
Antisemitism
Louise Meijer har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson om vilka åtgärder han tänker vidta för att bekämpa antisemitismen i Sverige för att se till att den judiska minoriteten i Sverige känner sig tryggare. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
I regeringsförklaringen slog vi fast att antisemitismen ska belysas och bekämpas var den än finns och hur den än uttrycks. Hat och hot ska aldrig vara en del av människors vardag. Detta står vi fast vid. Det långsiktiga arbetet mot rasism fortsätter och en rad olika insatser inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott pågår.
Polismyndigheten har höjt ambitionsnivån avseende hatbrott de senaste åren. Det finns en nationell kontaktpunkt för dessa frågor liksom så kallade demokrati- och hatbrottsgrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen arbetar kontinuerligt med bland annat hotbildsanalyser. Vid behov ökar man sin bevakning och vidtar andra säkerhetsåtgärder för att skydda bland annat judiska intressen.
För att ytterligare öka möjligheterna till trygghet för den som upplever hot trädde förordning om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället i kraft den 1 oktober 2018. Ändamålet med statsbidraget är att det ska bidra till att tillgodose behov av säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer inom det civila samhället vars verksamhet påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier av till exempel antisemitisk karaktär.
Precis som andra brott så ska hatbrott anmälas och utredas och där det finns grund ska det leda till åtal. Åklagarmyndigheten har vidtagit åtgärder för att höja kvaliteten på arbetet mot hatbrott. Därutöver har Brottsförebyggande rådet på regeringens uppdrag genomfört en fördjupad studie av antisemitiska hatbrott.
För att förändra attityder och arbeta långsiktigt mot bland annat antisemitism så genomför myndigheten Forum för levande historia en stor utbildningsinsats om olika former av rasism i historien och idag. Myndigheten framställer bl.a. informationsmaterial om de olika formerna av rasism och utbildar skolpersonal och andra yrkesgrupper, exempelvis anställda vid arbetsförmedlingar, socialsekreterare och polisanställda.
År 2020 ska Sverige stå som värd för en ny internationell konferens om hågkomst av Förintelsen. Vi får aldrig glömma Europas historia och vi ska göra allt för att historien aldrig ska upprepa sig. Arbetet med att fler ungdomar ska ha möjlighet att besöka Förintelsens minnesplatser fortsätter. Därtill pågår ett arbete med att inrätta ett nytt museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen.
Att antisemitism fortfarande kan existera är oacceptabelt. Inte bara för oss som regering, det är oacceptabelt för oss alla som människor. Rasism och hat har ingen plats i Sverige, oavsett i vilken skepnad det visar sig och oavsett vem eller vilka som ger uttryck för det. Att bekämpa rasismen och hatet är en kamp som angår oss alla och regeringen kommer fortsätta att göra sitt yttersta i den kampen.
Stockholm den 24 juni 2019
Mikael Damberg
Skriftlig fråga 2018/19:757 av Louise Meijer (M) (Besvarad 2019-06-13)
Fråga 2018/19:757 Antisemitismen
av Louise Meijer (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Nyligen presenterade Brottsförebyggande rådet en rapport om antisemitismen i Sverige. Av den framgår att flera personer som arbetar med säkerhet i judiska församlingar och föreningar uppfattar att den våldsbejakande jihadistiska miljön utgör det största hotet mot judiska institutioner. Det framgår vidare att flera av intervjupersonerna beskrev uttryck för antisemitiska attityder och fördomar från personer som är aktiva inom antirasistiska och vänsterpolitiska rörelser som kopplas till åsikter om konflikten mellan Israel och Palestina. Därtill var det också flera som beskrev erfarenheter av utsatthet för hot, våld och ofredande av personer med bakgrund i Mellanöstern.
I det socialdemokratiska skyltfönstret Malmö kan judar knappt leva öppet med sin religion. Medlemsantalet i Malmös judiska församling minskar varje år. I justitieministerns egna partidistrikt Skåne har SSU Malmö skanderat antisemitiska slagord under förstamajtåget i år.
Rapporten från Brå visar att mörkertalet är stort. Personer med judisk bakgrund väljer ofta att inte anmäla när de utsätts för antisemitiska hatbrott, eftersom de upplever anmälningsprocessen som svår, krånglig eller tröttsam. Flera uppger även att polisanmälningar som avser antisemitiska hatbrott sällan leder till fällande dom, vilket innebär att många inte tycker att det är någon idé att polisanmäla. Bland dem som trots allt anmäler antisemitiska incidenter uppger många att den främsta anledningen att göra det är att en anmälan bidrar till en förbättrad statistik över antisemitiska hatbrott i Sverige.
Situationen är en politisk skamfläck. Både för Sverige men också för Socialdemokraterna.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att bekämpa antisemitismen i Sverige för att se till att den judiska minoriteten i Sverige känner sig tryggare?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.