Allemansrättens framtid

Svar på skriftlig fråga 2017/18:543 besvarad av Miljöminister Karolina Skog (MP)

Miljöminister Karolina Skog (MP)


M2017/03300/Nm

Miljö- och energidepartementet

Miljöministern

.

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:543 av John Widegren (M)
Allemansrättens framtid

John Widegren har frågat mig hur jag och regeringen ser på allemansrättens framtid och på hur den kan vara till gagn för både markägarna och allmän-heten.

Allemansrätten är en sedvanerätt som finns inskriven i svensk grundlag
(2 kap. 15 § Regeringsformen). I miljöbalken står att var och en som ut-nyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och var-samhet i sitt umgänge med den (7 kap. 1 § miljöbalken). Lagen reglerar inte i detalj vad som ingår i allemansrätten. God allemansrättspraxis handlar om att vi som individer måste bedöma vad som är rätt och fel vid varje enskilt tillfälle.

Riksdagen har beslutat om mål för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51,
bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Ett av målen är att allemansrätten
är grunden för friluftslivet, att allemansrätten ska värnas och att allmänhet, markägare, föreningar och företag ska ha god kunskap om allemansrätten. Ett annat av målen är att friluftslivspolitiken bidrar till en hållbar landsbygds-utveckling och regional tillväxt i alla delar av landet. Detta bör innebära att friluftsliv samt natur- och kulturturism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark och hållbar utveckling och regional tillväxt. Natur- och kulturturism bör uppmärksammas och prioriteras som strategiska verksamheter inom besöksnäringen.

I budgetpropositionen för 2018 har regeringen slagit fast att alla människor oavsett förutsättningar ska ha möjlighet att vistas i naturen och utöva fri-luftsliv med allemansrätten som grund. Allemansrätten är av avgörande betydelse för friluftslivet, en grundlagsfäst rätt och ett ansvar som ska värnas. Regeringen framhåller också att information om allemansrätten är viktig och ska beakta jämställdhet och mångkulturella perspektiv. Allemansrätten ger tillgänglighet till stora delar av landskapet och den ska nyttjas med hänsyn till äganderätten.

Naturvårdsverket är den myndighet som har det övergripande ansvaret att arbeta med och främja friluftsliv. Därmed ingår också ett övergripande an-svar för att informera om allemansrätten. Efter uppdrag i regleringsbrevet för 2016 har Naturvårdsverket tagit fram en strategi för kommunikation av allemansrätten. Strategin syftar till att alla människor, oavsett förutsättningar utifrån ålder, kön, socioekonomisk status, etnisk och kulturell bakgrund, intresse, funktionsförmåga, etc. får förutsättningar att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund.

Kommunerna bidrar aktivt till att öka allmänhetens kunskap om allemans-rätten via bl.a. sina hemsidor, skyltning i kommunala naturreservat och via skolornas verksamhet.

Natur- och kulturturismen utvecklas positivt både nationellt och interna-tionellt och har potential för fortsatt tillväxt i hela landet. I december 2017 lämnades betänkandet från Utredningen Sveriges besöksnäring – en samlad politik för upplevelsebaserad tillväxt (SOU 2017:95). Betänkandet remitteras för närvarande och kommer därefter beredas i Regeringskansliet.. Det är även av stor vikt att den potential som finns i bl.a. natur- och kulturvärden fortsatt tillvaratas.

Friluftsliv är en hörnsten i naturvårdspolitiken. Regeringen anser att förut-sättningarna för människor att utöva friluftsliv fortsatt bör utvecklas. Till-gång till friluftsliv är centralt för att nå flera av miljömålen inklusive genera-tionsmålet och de tio friluftslivsmålen. Regeringens ambition är att miljö-målen ska nås.

Regeringen anser också att kunskap om allemansrätten behöver upprätthållas kontinuerligt av Naturvårdsverket och andra myndigheter och organisa-tioner.

Stockholm den 10 januari 2018


Karolina Skog

Skriftlig fråga (Inlämnad 2017-12-21)