Additionellt bistånd för att minska pandemins effekter
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1338 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Utrikesdepartemente
t
Statsrådet Eriksson
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1338 av Yasmine Posio (V) Additionellt bistånd för att minska pandemins effekter
Yasmine Posio har med anledning av ett inslag i Sveriges Radio den 8 april, där det rapporterades att regeringen ger 140 miljoner kronor till bistånd utöver biståndsbudgeten, ställt frågan om det är additionella medel och om det inte är det ifall regeringen kan klargöra omständigheterna och i samband med detta verka för att regeringen ska besluta om additionella biståndsmedel för att minska effekterna av Coronapandemin i världen.
Covid-19 påverkar människor och samhällen globalt. Pandemin drabbar människor i utvecklingsländer hårt såväl direkt som indirekt. Vi ser redan idag spridning i flera av våra samarbetsländer, i några av de mest utsatta samhällena. Utöver de direkta hälsokonsekvenserna riskerar vi att få en utbredd svält och en fattigdom som undergräver de senaste decenniernas framsteg. Samtidigt kvarstår alla tidigare problem som rör vårt klimat, minskad demokratisk utveckling och bristande jämställdhet.
Det krävs ett ökat globalt samarbete och ökad solidaritet för att möta de utmaningar som vi tillsammans står inför. I en global hälsokris är satsningar på globalt samarbete dessutom en investering i vår egen hälsa. Det krävs mer resurser från världssamfundet. Det svenska biståndet kan spela en viktig roll i arbetet med att motverka pandemin och dess konsekvenser. Sverige har bland annat prioriterat att ge ytterligare stöd till WHO och till FN:s humanitära nödappell. Totalt sett har 265 miljoner kronor allokerats till Covid-19 specifika insatser. Regeringen avser även besluta om att bidra med 50 miljoner kronor till UN Covid 19 Response and Recovery Fund. Detta inom ramen för den befintliga biståndsramen och budgeten.
Sverige ställer ytterligare om inriktningen på biståndet. Regeringen har gett Sida i uppdrag att komma med förslag på hur verksamheten kan omprioriteras givet det förändrade omvärldsläget. Genom att frigöra resurser från de biståndsinsatser som är svåra att genomföra på grund av krisen kan vi rikta om resurserna till där de gör mest nytta.
Det svenska biståndet är ett av de mest generösa i världen. Fördelarna med det svenska enprocentsmålet är nu tydligare än någonsin. Enprocentsmålet skapar den långsiktighet och flexibilitet som behövs i en kris. Våra långsiktiga stöd inom bland annat hälsosektorn kan nu inom den av riksdagen anvisade biståndsramen kompletteras med mer akuta stöd för att tackla de humanitära, socioekonomiska och hälsoutmaningarna av pandemin. Genom kärnstöd till de stora humanitära organisationerna kan våra svenska medel dessutom vara först på plats när det uppstår akuta behov.
Stockholm den 25 maj 2020
Peter Eriksson
Skriftlig fråga 2019/20:1338 av Yasmine Posio (V) (Besvarad 2020-05-13)
Fråga 2019/20:1338 Additionellt bistånd för att minska pandemins effekter
av Yasmine Posio (V)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Med de konsekvenser som följer i omvärlden på grund av coronapandemins framfart måste vi agera. I den värld vi lever i med mellanmänskliga och affärsmässiga kontakter är vi mer sammanlänkade än någonsin förr. Därför måste vi också samarbeta med omvärlden för att komma till rätta med pandemins effekter.
Biståndet är ett sätt att solidariskt se till att hela världen kan ta sig igenom denna pandemi så smärtfritt som möjligt. Därför föreslår vi i Vänsterpartiet ett additionellt bistånd på 500 miljoner kronor. Sannolikt kommer det framöver att behöva tillskjutas ytterligare biståndsmedel för att förhindra svält och andra effekter som följer i krisens spår, och vi avser att återkomma om det längre fram. Samtidigt som det krävs bistånd för att bekämpa effekterna av pandemin måste det övriga biståndet ligga kvar. De övriga problemen i världen har inte försvunnit utan tvärtom förstärkts både av pandemin i sig och av att vissa ledare valt att utnyttja pandemin för att införa lagar som inskränker mänskliga rättigheter. Dessutom minskar inkomstmöjligheterna för människor, och remitteringarna beräknas minska med 100 miljarder dollar bara i år.
Den 8 april rapporterade Sveriges Radio att regeringen ger 140 miljoner till bistånd utöver biståndsbudgeten. Andra medier rapporterade sedan samma sak. Jag började då leta efter dessa additionella 140 miljoner i vårändringsbudgeten och de extrabudgetar som antagits hittills men kunde inte finna dem. Inte heller på regeringens egen presskonferens den 24 mars framgick varifrån pengarna skulle tas. Det visade sig att det inte alls är additionella medel, utan regeringen har bara flyttat runt inom budgeten och därefter gått ut med att de ger 140 miljoner i bistånd för att bekämpa coronavirusets framfart och efterverkningar. Detta har journalister, med rätta, tolkat som additionella medel, och regeringen har inte gått ut med hur det egentligen ligger till. Detta är allvarligt och kan skada förtroendet för biståndet. Speciellt i ett läge när både M och SD vill minska biståndet och vi övriga partier behöver förklara varför solidaritet med omvärlden är viktigt.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Avser statsrådet att klargöra omständigheterna och i samband med detta verka för att regeringen ska besluta om additionella biståndsmedel för att minska effekterna av coronapandemin i världen?
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Svar på skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.