90-dagarsgarantin

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1008 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)


A2018/00626/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknads- och etableringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1008 av Jan Ericson (M)
90-dagarsgarantin

Jan Ericson har frågat mig om jag anser att det stöd som ges till arbetslösa unga inom 90-dagarsgarantin är tillräckligt.

Vi gick till val med löftet att ingen ungdom skulle behöva vänta mer än 90 dagar i arbetslöshet för att få ett erbjudande om jobb, utbildning eller insats som leder till jobb. Istället för att säga till unga arbetslösa att de måste vänta i tre månader innan de får stöd så sa vi precis tvärtom – du ska ha jobb eller en insats inom tre månader. Sedan regeringen tillträdde har ungdomsarbetslösheten sjunkit till den lägsta nivån på 14 år. Antalet ungdomar som är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen har minskat med 30 000 sedan hösten 2014. Detta samtidigt som ett stort antal unga har tillkommit som nyanlända inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag.

90-dagarsgarantin sätter en bortre gräns för hur länge en ung person kan vara arbetslös innan hon eller han erbjuds ett arbete, en utbildning eller en insats som leder till arbete eller studier. Insatserna kan vara vägledning, arbetspraktik, arbetsträning eller olika typer av specialistinsatser för att nämna några exempel. Att bara träffa sin arbetsförmedlare vid ett tillfälle är inte en sådan insats. Som ett led i genomförandet av 90-dagarsgarantin har Arbetsförmedlingen beslutat att arbetslösa ungdomar, som inte tagit del av någon insats, senast efter 70 dagar ska få träffa en av Arbetsförmedlingens specialister (det kan vara exempelvis arbetsterapeut, psykolog, socialkonsulent).

Alla ungdomar ska få ett tidigt och individuellt anpassat stöd. Det är samtidigt viktigt att unga inte låses in i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Unga som kan söka arbete och matchas mot arbete ska göra det. För unga som inte avslutat sina studier bör studier vara huvudinriktningen. Det är tydligt i arbetslöshetsstatistiken att det framför allt är unga som saknar en gymnasieutbildning som har det fortsatt besvärligt på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att alla unga fullföljer sina gymnasiestudier. Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.

Stockholm den 16 mars 2018

Ylva Johansson

Skriftlig fråga (Inlämnad 2018-03-12)