sou 2015 33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Betänkande av Uppgiftslämnarutredningen

Stockholm 2015

SOU 2015:33

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: order.fritzes@nj.se

Webbplats: fritzes.se

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför.

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02)

En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet.

Omslag: Elanders Sverige AB.

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015.

ISBN 978-91-38-24268-1

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Mikael Damberg

Regeringen beslutade den 26 april 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att presentera ett förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe (dir. 2012:35). Samma dag förordnades professor Cecilia Magnusson Sjöberg som särskild utredare. Sist i detta missiv finns en förteckning över utredningens experter och sekreterare.

Utredningen har antagit namnet Uppgiftslämnarutredningen. Utredningen lämnade en delredovisning (dnr 2013/4) till

regeringen i mars 2013 och redovisade sitt förslag i betänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) till regeringen i december 2013.

Regeringen beslutade den 28 november 2013 om tilläggsdirektiv (dir. 2013:111), enligt vilka utredaren skulle förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att realisera det lämnade förslaget.

Härmed överlämnas betänkandet Uppgiftslämnarservice för före- tagen (SOU 2015:33).

Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i mars 2015

Cecilia Magnusson Sjöberg

/Staffan Malmgren

Magnus Isgren

Maryam Hansson Edalat

Annika Palm

Bengt Eriksson

Marijke Silander

Förteckning över utredningens experter och sekreterare

Experter

Förordnad

Kerstin Bynander, ämnessakkunnig

2013-09-20

Ewa Carlsson, kanslichef

2014-09-11

Stefan Ellström, systemutvecklare

2014-02-11

Johan Erikson, processansvarig

2012-06-11

Margareta Eriksson, kronofogde

2014-02-11

Andrea Femrell, sakkunnig

2012-06-111

Gustav Forsberg, rättssakkunnig

2012-06-11

Fredrik Forssman, rådman

2014-02-11

Lars Haglund, rättslig expert

2012-06-11

Anna Johansson, enhetschef

2012-06-11

Peter Krause, enhetschef

2014-02-11

Elisabeth Kristensson, kansliråd

2012-06-11

Helena Morgonsköld, avdelningschef

2012-06-11

Kjell Persson, bitr. avdelningschef

2014-02-11

Anita Roll, VD

2014-02-11

Peter Sahlin, verksamhetsområdeschef

2014-12-01

Carl Scheutz, kansliråd

2013-07-01

Kjell-Åke Sjödin, områdesexpert

2012-06-11

Katarina Tullstedt, enhetschef

2014-09-10

Magnus Wallin, enhetschef

2014-02-11

Tidigare experter

 

Catarina Asplund, projektledare

2014-02-112014-11-30

Cecilia Bredenwall, tf. kanslichef

2012-06-112014-09-10

Mikael Ekman, arkitekt

2014-04-232014-11-30

Thomas Eriksson, stf. avdelningschef

2014-02-112014-04-22

Anna Hörnlund, jurist

2012-06-112014-09-10

Tomas Lööv, sakkunnig

2013-07-012014-02-05

Louise Molin Alfredsson,

2012-06-112014-02-05

rättssakkunnig

 

1 Entledigades 2013-06-30, åter förordnad 2014-02-06.

Annika Palm, verksjurist

2012-11-192014-02-16

Mikael Westberg, ämnessakkunnig

2012-06-11

2013-09-19

Sekreterare

 

 

Janne Elvelid, dataanalytiker

2014-03-012015-03-16

Bengt Eriksson, it-arkitekt

2014-02-172015-03-31

Maryam Hansson Edalat, koordinator

2014-02-012015-03-31

Magnus Isgren, kammarrättsassessor

2012-09-012015-03-31

Leocard Jager, huvudsekreterare

2014-08-182015-02-28

Staffan Malmgren, systemanalytiker

2012-06-01

2015-03-31

Annika Palm, juridiskt sakkunnig

2014-02-17

2015-03-31

Marijke Silander, juridiskt sakkunnig

2015-01-07

2015-04-14

Innehåll

Begreppsförteckning ..........................................................

15

Sammanfattning ................................................................

23

Summary ..........................................................................

 

33

1

Författningsförslag......................................................

43

 

Förslag till förordning (2015:000) om företagens

 

 

uppgiftslämnande .....................................................................

43

2

Vårt uppdrag och arbete..............................................

51

2.1

Utredningens uppdrag.............................................................

51

2.2

Utredningens arbete ................................................................

52

2.3

Aktuella frågor utöver utredningens uppdrag........................

54

 

2.3.1

Kostnader för information...........................................

54

 

2.3.2

Behörighet och fullmaktshantering .............................

55

 

2.3.3 Förutsättningar för e-legitimation, single sign-on

 

 

 

och attributtjänster .......................................................

57

 

2.3.4 Utökat användningsområde för Sammansatta

 

 

 

bastjänsten.....................................................................

58

3

Målbild .....................................................................

61

3.1

Uppdraget.................................................................................

62

3.2

Regeringens målsättning i förenklingsarbetet........................

62

3.3

Synergier med andra initiativ...................................................

63

7

Innehåll

 

SOU 2015:33

3.4

Målbild på kort sikt (2015) .....................................................

64

3.5

Målbild på längre sikt (2020+)...............................................

65

4

Utredningens delredovisning och betänkande ...............

67

4.1

Sammanfattning av utredningens delredovisning..................

67

4.2

Remissbehandling av delredovisningen..................................

69

4.3Sammanfattning av betänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU

 

2013:80)....................................................................................

71

 

4.3.1

Uppgiftskravsregister...................................................

72

 

4.3.2

Servicetjänst ..................................................................

72

 

4.3.3

Rättsliga frågor .............................................................

74

 

4.3.4

Organisation, finansiering och

 

 

 

samhällsekonomiska effekter ......................................

74

4.4

Remissbehandling av betänkandet..........................................

75

5

Vidareutveckling av den tekniska lösningen ...................

77

5.1

Prototypen ...............................................................................

77

 

5.1.1

Inloggning.....................................................................

78

 

5.1.2 Centrala användningsfall för företagaren ...................

80

 

5.1.3

Simulerade e-tjänster....................................................

83

 

5.1.4 Centrala användningsfall för myndigheter .................

84

5.2

En fristående tjänst..................................................................

85

 

5.2.1

Arbetets genomförande ...............................................

86

 

5.2.2

Fördjupad kravspecifikation........................................

87

 

5.2.3

Resultat .........................................................................

89

5.3

Rundabordssamtal m.m...........................................................

89

 

5.3.1

Bakgrund.......................................................................

89

 

5.3.2

Referensgruppens första möte ....................................

90

 

5.3.3

Progressrapport ............................................................

91

 

5.3.4

Regeringsuppdrag.........................................................

94

 

5.3.5

Genomförande och organisation.................................

95

8

SOU 2015:33 Innehåll

5.4

Regeringens beslut om förvaltning av systemet.....................

96

 

5.4.1

Tillväxtverket ................................................................

96

 

5.4.2

Bolagsverket ..................................................................

97

 

5.4.3

Budgetpropositionen för 2015.....................................

98

6

Uppgiftslämnarservice för företagen .............................

99

6.1

Sammanfattande beskrivning ..................................................

99

 

6.1.1

Verksamhetsmässiga utgångspunkter .........................

99

 

6.1.2

Tekniska utgångspunkter ...........................................

102

 

6.1.3

Juridiska utgångspunkter ...........................................

104

6.2

Sammansatta bastjänsten .......................................................

133

 

6.2.1 Allmänt om Sammansatta bastjänsten.......................

133

 

6.2.2 Vilka är de grundläggande uppgifterna och

 

 

 

varifrån kommer de?...................................................

136

 

6.2.3 Hur ska uppgifterna användas för att minska och

 

 

 

förenkla uppgiftslämnandet? .....................................

137

 

6.2.4

Beskrivning av användningsfallen ..............................

138

 

6.2.5

Tryckfrihetsförordningen och Sammansatta

 

 

 

bastjänsten...................................................................

141

 

6.2.6

Personuppgiftsbehandling i Sammansatta

 

 

 

bastjänsten...................................................................

143

 

6.2.7 Offentlighet och sekretess i Sammansatta

 

 

 

bastjänsten...................................................................

150

 

6.2.8 Arkivering och gallring i Sammansatta

 

 

 

bastjänsten...................................................................

152

6.3

Uppgiftskravstjänsten............................................................

153

 

6.3.1

Allmänt om Uppgiftskravstjänsten ...........................

153

 

6.3.2

Uppgiftskravstjänstens olika delar ............................

155

 

6.3.3 Tjänsten ur ett användarperspektiv ...........................

157

 

6.3.4

Kvalitetssäkring av kartläggningsarbetet...................

159

 

6.3.5 Information som registreras om uppgiftskraven ......

162

 

6.3.6 Rapportering av företagens uppgiftslämnarbörda ....

170

 

6.3.7 Alternativ arkitektur för Uppgiftskravsregistret......

170

 

6.3.8

Tryckfrihetsförordningen och

 

 

 

Uppgiftskravstjänsten ................................................

172

 

6.3.9

Personuppgiftsbehandling i

 

 

 

Uppgiftskravstjänsten ................................................

172

9

Innehåll SOU 2015:33

 

6.3.10 Offentlighet och sekretess i

 

 

 

Uppgiftskravstjänsten................................................

177

 

6.3.11 Arkivering och gallring i Uppgiftskravstjänsten ......

177

6.4

En servicefunktion i verksamt.se..........................................

178

 

6.4.1 Allmänt om verksamt.se och utredningens

 

 

 

förslag..........................................................................

179

 

6.4.2

Beskrivning av användningsfallen..............................

179

 

6.4.3

Tryckfrihetsförordningen och servicefunktionen....

182

 

6.4.4

Personuppgiftsbehandling i servicefunktionen ........

183

 

6.4.5 Offentlighet och sekretess i servicefunktionen .......

186

 

6.4.6 Arkivering och gallring i servicefunktionen .............

187

6.5

Aviseringsfunktionen ............................................................

188

 

6.5.1 Syftet med en aviseringsfunktion..............................

188

 

6.5.2 Funktionella krav på en aviseringsfunktion..............

188

 

6.5.3 Möjliga vägar att uppfylla de funktionella kraven

 

 

 

genom Mina meddelanden.........................................

190

 

6.5.4 Realisering genom utvecklingen av

 

 

 

Ärendeöversikt ...........................................................

194

 

6.5.5

Beskrivning av användningsfallen..............................

195

 

6.5.6 Rättsliga överväganden och bedömningar ................

196

7

Anslutningsstrategi ...................................................

199

7.1

Bakgrund ................................................................................

199

7.2

Tidigare redovisad anslutningsplan ......................................

200

7.3Erfarenheter från andra myndighetsgemensamma

 

tjänster....................................................................................

202

 

7.3.1 Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd.........

202

 

7.3.2 Mina meddelanden .....................................................

204

7.4

Styrning ..................................................................................

205

7.5

Marknadsföring och information .........................................

206

7.6

Målgrupp ................................................................................

207

10

SOU 2015:33 Innehåll

7.7

Anslutningspunkter ...............................................................

207

 

7.7.1

Sammansatta bastjänstens dataproducenter..............

208

 

7.7.2

Sammansatta bastjänstens datakonsumenter ............

209

 

7.7.3

Uppgiftskravstjänstens dataproducenter ..................

211

 

7.7.4

Uppgiftskravstjänstens datakonsumenter.................

212

 

7.7.5

Aviseringsfunktionen .................................................

212

8

Kostnads- och nyttoanalys.........................................

215

8.1

Genomförandet av en kostnads- och nyttoanalys ...............

215

8.2

Myndigheternas kostnader och nyttor .................................

216

9

Den framtida organisationen för

 

 

Uppgiftslämnarservice ..............................................

219

9.1

Allmänt ...................................................................................

219

 

9.1.1

Utredningens arbete ...................................................

220

9.2Fortsättning för Samverkanspunkten och

Företagsdataforumet..............................................................

221

9.2.1

Förvaltningsorganisation för

 

 

Uppgiftslämnarservice................................................

225

9.2.2

Förvaltningsorganisationens närmare

 

 

uppbyggnad.................................................................

227

9.2.3

Samverkanspunkt........................................................

231

9.2.4

Företagsdataforum .....................................................

232

9.3Samråd mellan berörda myndigheter och

 

Företagsdataforum.................................................................

234

10

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga

 

 

förvaltningen (PSI) ...................................................

237

10.1

PSI-lagstiftningen ..................................................................

237

 

10.1.1 Det ursprungliga EG-direktivet.................................

237

 

10.1.2 PSI-lagen .....................................................................

238

 

10.1.3 PSI-utredningen och dess betänkande ......................

238

 

10.1.4 Övrig lagstiftning på området....................................

239

11

Innehåll

SOU 2015:33

10.2

Kopplingen till handlingar i Uppgiftslämnarservice för

 

 

företagen ................................................................................

240

 

10.2.1 Nyttor av och kostnader för att tillgängliggöra

 

 

information.................................................................

241

10.3

Öppna data och förhållandet till vidareutnyttjande

 

 

enligt PSI-lagen......................................................................

241

 

10.3.1 Insatser inom öppna data...........................................

243

11

Information och kommunikation.................................

245

11.1

Utredningens kommunikationsinsatser...............................

245

11.2

Kommunikation tillsammans med

 

 

genomförandemyndigheterna...............................................

246

11.3

Utbildningsmaterial...............................................................

246

11.4

Visualisering av utredningens vision ....................................

247

11.5

Framtida behov av utbildningsmaterial ................................

247

11.6

Introduktion och lansering av kommande funktioner........

247

12

Konsekvenser av förslagen .........................................

249

12.1

Inledning ................................................................................

249

12.2

Utredningens förslag.............................................................

250

12.3

Konsekvenser enligt 14 § kommittéförordningen...............

252

 

12.3.1 Kostnader för att genomföra förslagen ....................

252

 

12.3.2 Samhällsekonomiska konsekvenser ..........................

254

12.4

Konsekvenser enligt 15 § kommittéförordningen...............

256

 

12.4.1 Betydelse för det kommunala självstyret..................

256

 

12.4.2 Betydelse för brottsligheten och det

 

 

brottsförebyggande arbetet .......................................

256

 

12.4.3 Betydelse för sysselsättning och offentlig service

 

 

i olika delar av landet..................................................

257

 

12.4.4 Betydelse för små företags villkor i förhållande

 

 

till större företag.........................................................

257

 

12.4.5 Betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och

 

 

män..............................................................................

257

12

SOU 2015:33

Innehåll

12.4.6 Betydelse för möjligheterna att nå de

 

 

integrationspolitiska målen ........................................

258

12.5 Konsekvenser enligt 15 a § kommittéförordningen ............

258

12.5.1 6 § konsekvensutredningsförordningen....................

258

12.5.2 7 § konsekvensutredningsförordningen....................

261

13 Författningskommentar .............................................

263

Litteraturförteckning ........................................................

275

Bilagor

 

 

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2012:35...............................................

277

Bilaga 2 Kommittédirektiv 2013:51...............................................

289

Bilaga 3 Kommittédirektiv 2013:111.............................................

291

Bilaga 4 Kommittédirektiv 2014:78...............................................

297

Bilaga 5

Kravspecifikation Missiv..................................................

299

Bilaga 6

Kravspecifikation Underlag till upphandlingen .............

301

Bilaga 7

Administratörsfunktion i Uppgiftskravstjänsten ..........

367

Bilaga 8

Progressrapport till referensgruppen ..............................

373

Bilaga 9

Handlingsplan och tidsplan .............................................

383

Bilaga 10 Programplan – Uppgiftslämnarservice för företagen....

391

Bilaga 11 Uppgiftslämnarservice för företagen

 

 

En kort introduktion .......................................................

415

Bilaga 12 Uppgiftslämnarservice för företagen .............................

419

Bilaga 13 Uppgiftskrav som öppna data ........................................

431

13

Begreppsförteckning

Term

Förklaring

”Att göra”-lista

En funktion som ger företaget en över-

 

sikt över vilka uppgiftskrav som myndig-

 

heterna aviserat att företag ska fullgöra.

Anslutning

När en myndighet eller annan aktör

 

bidrar med eller tar del av information

 

från systemet i en anslutningspunkt.

Anslutningspunkt

En del i systemet för Uppgiftslämnar-

 

service för företagen där myndigheter

 

eller andra aktörer ansluter sig.

Ansök/anmäl

En e-tjänst som visar uppgiftskrav

 

relevanta för ett företag med möjlighet

 

att filtrera och söka.

API

Application Programming Interface

 

(Applikationsprogrammeringsgräns-

 

snitt). En teknisk specifikation av hur

 

ett datorprogram ska få tillgång till data

 

och tjänster från ett annat system.

Arbetsgruppen

Se styrgruppen.

Arkitekturutskottet

En arbetsgrupp under styrgruppen med

 

uppgift att säkerställa att funktionali-

 

teten i utredningens förslag följer en

 

gemensam arkitektur.

Aviseringsfunktionen

Ett samlingsnamn för alla de olika

 

tjänster och komponenter som krävs för

 

att funktionen ”Att göra”-listan ska

 

kunna realiseras. Detta innefattar Mina

 

15

Begreppsförteckning SOU 2015:33

Term

Förklaring

 

meddelanden med den pågående vidare-

 

utveckling som möjliggör avisering av

 

status innan och under ett ärende.

Bastjänst

En it-baserad tjänst via vilken olika

 

organisationers informationssystem

 

begär, lämnar och tar emot uppgifter

 

(maskin till maskin), via ett applika-

 

tionsgränssnitt (API).1

Bästa källa

Den bastjänst från vilken den Samman-

 

satta bastjänsten ska hämta en viss

 

grundläggande uppgift. En viss uppgift

 

kan finnas tillgänglig från flera olika

 

bastjänster som den Sammansatta bas-

 

tjänsten har tillgång till, vilket gör det

 

nödvändigt att sätta upp principer för

 

vilken av dessa som ska betraktas som

 

den bästa att använda.2

Datakonsument

En ansluten myndighet eller annan aktör

 

som tar del av innehåll från systemet för

 

Uppgiftslämnarservice.

Dataproducent

En ansluten myndighet som bidrar med

 

innehåll till systemet för Uppgifts-

 

lämnarservice.

E-delegationen

En kommitté under Näringsdeparte-

 

mentet med uppdraget att stärka

 

utvecklingen av e-förvaltningen och

 

skapa goda möjligheter för myndighets-

 

övergripande samordning.

eGovlab

En utvecklings- och demonstrations-

 

miljö för tjänster inom e-förvaltning vid

1Juridisk vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen (E-delegationen 2013).

2Begreppet är besläktat med primär källa, som i e-delegationens vägledning för digital samverkan definieras som ”den av informationsägarna som utgör källa när andra ska utnyttja just denna information”. Se Fördjupning till Vägledning för digital samverkan – Roller och överenskommelser, version 4.0 (E-delegationen 2014).

16

SOU 2015:33 Begreppsförteckning

Term

Förklaring

 

Stockholms universitet.

e-tjänst

En tjänst som tillhandahålls via ett elek-

 

troniskt gränssnitt och som helt eller

 

delvis utförs elektroniskt. E-tjänster

 

som kommunicerar maskin-maskin

 

benämns ofta bastjänster.3

Forum

I detta sammanhang, se Företagsdata-

 

forum.

Företagsdataforum

Ett forum som ska skapa förutsättningar

 

för myndigheter, företag och övriga

 

intressenter att få en fördjupad infor-

 

mation om systemet för företagens

 

uppgiftslämnande och dess funktion

 

samt möjlighet att lämna synpunkter.

 

Se vidare avsnitt 9.2.4.

Genomförande-

Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxt-

myndigheterna

verket.

Grundläggande uppgift

Uppgift om ett företag som myndig-

(GU)

heter regelmässigt eller ofta efterfrågar

 

när ett uppgiftskrav ska fullgöras och

 

som kan förmedlas av den Sammansatta

 

bastjänsten.

Handlingsplanen

I detta sammanhang, den precisering

 

och dokumentation på kort och lång

 

sikt för samordningen av utredningens

 

förslag och verksamt.se.

Hitta tillstånd

En tjänst på verksamt.se där företagare

 

och andra kan söka och få information

 

om nödvändiga tillstånd för en viss

 

verksamhet. Det kan även handla om

 

nödvändiga anmälningar eller registre-

 

ringar.

3 Termer och begrepp, http://www.edelegationen.se/Stod-och-verktyg/Termer-och-begrepp/ (E-delegationen 2011).

17

Begreppsförteckning

SOU 2015:33

Term

Förklaring

Juridiska utskottet

En arbetsgrupp under styrgruppen för

 

att säkerställa det rättsliga stödet för

 

Uppgiftslämnarservice i verksamt.se

 

samt bistå i utredningens övriga juri-

 

diska frågor kopplade till förvaltningen

 

av leverablerna i Uppgiftslämnarservice.

Kartläggande

De myndigheter som deltagit i utred-

myndigheter

ningens arbete med att kvalitetssäkra

 

och vidareutveckla de kartlagda för-

 

fattningsreglerade uppgiftskraven:

 

Arbetsförmedlingen, Bolagsverket,

 

Försäkringskassan, Kronofogde-

 

myndigheten, Livsmedelsverket,

 

Skatteverket, Skogsstyrelsen, Statens

 

jordbruksverk, Statistiska centralbyrån,

 

Transportstyrelsen, Trafikanalys,

 

Trafikverket och Tillväxtverket.

Kommunikations-

En arbetsgrupp under styrgruppen med

utskottet

ansvar för att ta fram en plan för infor-

 

mationen om Uppgiftslämnarservice till

 

myndigheter, slutanvändare och övriga

 

intressenter.

Leverablerna

I detta sammanhang, de väsentliga

 

delarna för förverkligandet av utred-

 

ningens förslag. Inom utredningen

 

hanteras fyra leverabler: Sammansatta

 

bastjänsten, Uppgiftskravstjänsten,

 

Aviseringsfunktionen samt slut-

 

användarfunktionalitet på verksamt.se.

Maskin-till-

Gränssnitt för informationsutbyte

maskingränssnitt

mellan olika automatiserade system,

 

genom API:er, standardiserade proto-

 

koll och format, eller på annat sätt.

Mina meddelanden

En myndighetsgemensam infrastruktur

 

och tjänst som gör det möjligt för myn-

18

SOU 2015:33 Begreppsförteckning

Term

Förklaring

 

digheter, kommuner och landsting att

 

skicka myndighetspost digitalt till

 

privatpersoner och företag.

Mina sidor

En funktion där en behörig företrädare

 

för ett företag kan ta del av de uppgifter

 

om företaget som finns i den Samman-

 

satta bastjänsten. Se vidare avsnitt 6.4.

Operativa styrgruppen

Se styrgruppen.

Programplanen

I detta sammanhang, den precisering

 

och dokumentation för samordningen

 

av utredningens förslag och verksamt.se

 

med ett fokus på de leverabler som tas

 

fram.

Progressrapporten

Rapport om hur utredningens fortsatta

 

arbete och verksamt.se kan samordnas

 

som styrgruppen överlämnade till

 

referensgruppen den 26 maj 2014.

Prototypen

Den prototyp till ett system för före-

 

tagens uppgiftslämnare som utred-

 

ningen tagit fram och fått i uppdrag att

 

vidareutveckla inför användandet i ett

 

fullskaligt system. Se vidare avsnitt 5.1.

Referensgruppen

Den grupp av generaldirektörer från

 

berörda myndigheter m.fl. som bildades

 

vid det första rundabordssamtalet.

Rundabordssamtal

De samtal som hölls under stats-

 

sekreterarens ledning i april 2014 och

 

som ledde till att en arbetsgrupp

 

(styrgruppen) med uppdrag att bland

 

annat ta fram Progressrapporten

 

bildades. Se vidare avsnitt 5.3.

Sammansatta

I detta sammanhang, den tjänst för åt-

bastjänsten

komst till grundläggande uppgifter om

19

Begreppsförteckning SOU 2015:33

Term

Förklaring

 

företag som utredningen föreslagit.

 

Se avsnitt 6.2.4

Samordningsorgan

Sammanhållande begrepp för Sam-

 

verkanspunkten och Företagsdataforum.

Samverkanspunkten

En kontaktyta som ska bidra till ett

 

gemensamt synsätt på företagens upp-

 

giftslämnande så att detta minskar

 

genom att myndigheterna bland annat

 

ökar sin samverkan kring företagens

 

uppgiftslämnande. Syftar också till att

 

skapa förutsättningar för myndig-

 

heternas anslutning till systemet.

 

Se vidare avsnitt 9.1.2.

Servicetjänst

Den funktionalitet som utredningen

 

föreslagit i tidigare betänkande (SOU

 

2013:80).5 Se Uppgiftslämnarservice för

 

företagen.

SHS

Spridnings- och hämtningssystem

 

(SHS) är ett koncept för säkert och

 

pålitligt utbyte av information mellan

 

offentliga organisationer.

 

Informationsutbytet är standardiserat

 

vilket innebär att samma teknik används

 

vare sig mottagaren är ett internt

 

verksamhetssystem eller en annan

 

myndighet.6

4För en generell beskrivning, se Effektiv informationsförsörjning – en förstudierapport (E- delegationen 2012): ”Skillnaden mellan enskilda bastjänster och sammansatta bastjänster är att en sammansatt bastjänst returnerar ett s.k. nyttomeddelande med aggregerad information från en eller flera bastjänster”. Inom e-delegationens begreppsbildning övervägs i skrivande stund termen vidarebefordringstjänst som synonym till sammansatt bastjänst.

5Inom e-delegationens begreppsbildning övervägs i skrivande stund termen Servicetjänst som ersättning för det begrepp som tidigare benämnts ”ärendetjänst”, dvs. för att beskriva en kategori av tjänster där en användare i ett ”serviceskede” kan utforma utkast till hand- lingar mm. Detta begrepp skiljer sig från det specifika system som utredningen avsåg med Servicetjänst i sitt tidigare betänkande. Utredningen använder inte termen Servicetjänst i förevarande betänkande förutom när det redogörs för innehållet i tidigare betänkande.

6https://www.forsakringskassan.se/wps/portal/omfk/shs

20

SOU 2015:33 Begreppsförteckning

Term

Förklaring

SNI-kod

Svensk Näringsgrensindelning (SNI) är

 

en branschindelning som används vid

 

beräkning av nationalräkenskaperna i

 

Sverige.7 SNI-koderna är ordnade i ett

 

hierarkiskt system och används för att

 

klassificera en verksamhet på en viss

 

detaljnivå.

Starta och driva företag

Ett myndighetssamarbete mellan

 

Arbetsförmedlingen, Bolagsverket,

 

Försäkringskassan, Patent- och

 

registreringsverket, Skatteverket,

 

Tillväxtverket och Tullverket.

Styrgruppen

Den grupp bestående av utredningen

 

(koordinator), Bolagsverket, Skatte-

 

verket, Statistiska centralbyrån, Tillväxt-

 

verket och E-delegationen, som arbetat

 

med att realisera utredningens förslag i

 

verksamt.se. Se även operativa styr-

 

gruppen eller arbetsgruppen.

Systemet för företagens

Se Uppgiftslämnarservice för företagen.

uppgiftslämnande

 

Uppgiftskravsregistret

Ett register över de författningsreglerade

 

uppgiftskrav som ska eller kan fullgöras

 

hos någon av de 13 kartläggande myn-

 

digheterna.

Uppgiftskravstjänsten

En e-tjänst för tillgängliggörande och

 

hantering av informationen i

 

Uppgiftskravsregistret.

Uppgiftslämnarservice

Samlingsnamnet för den funktionalitet

för företagen

som utredningen föreslagit i tidigare

 

betänkande (SOU 2013:80), då under

 

beteckningen ”Servicetjänsten”.

7 Se även http://www.scb.se/sv_/Dokumentation/Klassifikationer-och-standarder/Standard- for-svensk-naringsgrensindelning-SNI/

21

Begreppsförteckning SOU 2015:33

Term

Förklaring

 

Synonymt kan ”Systemet för företagens

 

uppgiftslämnande” användas.

verksamt.se

En webbplats för företagande. Ett sam-

 

arbete mellan Bolagsverket, Skatteverket

 

och Tillväxtverket där myndigheterna

 

samlar information och e-tjänster som

 

den som ska starta eller driver företag

 

kan ha nytta av.

Öppna data

Information som tillhandahålls fritt och

 

med få eller inga tekniska eller juridiska

 

begränsningar för hur den får användas.8

8 Se http://www.vidareutnyttjande.se/om-vagledningen/terminologi/

22

Sammanfattning

Utredningen hade ursprungligen i uppdrag att presentera ett för- slag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till stat- liga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. I uppdraget ingick att redovisa bland annat de rättsliga och tekniska förutsättningarna för att skapa ett system där upp- gifter kan användas av flera myndigheter och leda till ett informa- tionsutbyte mellan myndigheterna. Förslagen ska särskilt beakta hur denna samordning kan organiseras och hur en god och enhetlig beskrivning av uppgiftskraven i ett uppgiftskravsregister kan vid- makthållas (dir. 2012:35).

I en delredovisning i mars 2013 (dnr 2013/4) presenterade ut- redningen ett första förslag som innebär att vissa uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe.

Utredningen fick i tilläggsdirektiv (dir. 2013:51) i uppdrag att ta fram en prototyp av det system som utredningen föreslog.

Utredningen slutredovisade ovanstående uppdrag i ett betänkande den 4 december 2013 (SOU 2013:80).

Genom tilläggsdirektiv beslutat den 28 november 2014 (dir. 2013:111) fick utredningen i uppdrag att förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Målsättningen var att ett system för före- tagens uppgiftslämnande ska finnas på plats senast under första halvåret 2015.

Tilläggsdirektiven angav att utredningen ska vidareutveckla prototypen inför användandet i ett fullskaligt system. Utgångs- punkten för arbetet ska vara det som föreslås i delredovisningen.

Utredningens genomförandearbete har resulterat i Uppgifts- lämnarservice för företagen som kommer innebära att

23

Sammanfattning

SOU 2015:33

företagen genom en e-tjänst på verksamt.se får en överblick över vilka uppgiftskrav från olika myndigheter som angår den egna verksamheten (En tjänst på verksamt.se)

företagen genom en e-tjänst på verksamt.se får en presentation av företagets grundläggande uppgifter som hämtats från olika myndigheter samt information om hur uppgifter kan ändras (En tjänst på verksamt.se)

företagen får ett meddelande av myndigheterna via Mina med- delanden när företaget är skyldigt att fullgöra ett uppgiftskrav (Aviseringstjänst i Mina meddelanden)

myndigheterna samordnar grundläggande uppgifter om före- tagen i samband med företagens uppgiftslämnande (i Samman- satta bastjänsten)

myndigheterna kartlägger sina uppgiftskrav i ett Uppgiftskravs- register (Uppgiftskravstjänsten)

myndigheter åläggs att aktivt verka för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande (Förenklingsarbete).

Utredningen identifierade tidigt i genomförandet av tilläggsdirek- tiven ett antal nödvändiga faktorer för framgång. I en delredovis- ning som lämnades till Näringsdepartementet den 30 januari 2014 påtalade utredningen behovet av stödåtgärder från uppdragsgivaren för att arbetet skulle kunna genomföras inom satt tidsram. Stöd- åtgärderna syftade framför allt till att de deltagande myndigheterna ska avsätta nödvändiga resurser för sitt arbete, men också till att arbetet prioriteras på såväl ledningsnivå som operativ nivå inom myndigheterna.

I ett försök att bland annat få till stånd en reell samverkan mellan utredningen och berörda myndigheter kallades till ett rundabords- samtal på Näringsdepartementet i april 2014. Vid rundabordssamtalet närvarade från utredningen och myndigheterna särskilda utredaren Cecilia Magnusson Sjöberg, generaldirektörerna Annika Bränström, Bolagsverket, Ingemar Hansson, Skatteverket, Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket samt E-delegationens kanslichef Ewa Carlsson. Sam- talen avslutades i samsyn om den fortsatta färdriktningen mot bak- grund av den progressrapport som utredningen och berörda myndig- heter tillsammans tagit fram och som visade en gemensam väg framåt.

24

SOU 2015:33

Sammanfattning

I juli 2014 fick Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket av regeringen i uppdrag att tillsammans med Uppgiftslämnarutred- ningen vidareutveckla och anpassa verksamt.se och Uppgiftslämnar- utredningens förslag om ett system för företagens uppgiftsläm- nande. Av regeringsbeslutet framgår att arbetet ska resultera i att Uppgiftslämnarutredningens förslag till funktioner och funktio- nalitet samordnas med verksamt.se.

Bolagsverket fick vidare genom ett särskilt beslut i uppdrag att upphandla en teknisk lösning för en funktionalitet på verksamt.se för företagens uppgiftslämnande och Sammansatta bastjänsten. Funk- tionaliteten innebär att Uppgiftslämnarutredningens förslag realiseras inom ramen för verksamt.se. För att på ett effektivt sätt kunna samordna myndigheternas genomförande skapade utredningen i samverkan med de berörda myndigheterna en gemensam projektorganisation. Arbetet har koordinerats av utredaren bland annat via en operativ styrgrupp. Den operativa styrgruppen har bestått av representanter för Bolagsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och E- delegationen. En representant för Statistiska centralbyrån har sedermera knutits till gruppen.

Sammansatta bastjänsten

Sammansatta bastjänstens syfte är att samordna grundläggande uppgifter om företaget i samband med företagets uppgiftslämnande. Tjänsten kommer inledningsvis att hämta uppgifter från Bolagsverket och Statistiska centralbyrån. Därefter sammanställs uppgifterna och överförs till den myndighet vars e-tjänst initierat hämtningen. Bastjänsten upphandlas av Bolagsverket och enligt nuvarande upplägg kommer den även ha organisatorisk hemvist där.

Sammansatta bastjänsten tar endast befattning med uppgifterna som förmedlas som ett led i teknisk bearbetning för annans räkning. De sammanställningar som görs inom ramen för Sammansatta bas- tjänsten blir enligt vår bedömning inte allmänna handlingar. Data- producenterna (myndigheterna) har för avsikt att uppgifterna som kommer förmedlas genom bastjänsten ska lämnas ut på medium för automatiserad behandling när direktåtkomst inte är tillåten.

I Sammansatta bastjänsten kommer personuppgifter att behand- las. För att tydliggöra personuppgiftsansvaret för behandlingen av

25

Sammanfattning

SOU 2015:33

personuppgifter i Sammansatta bastjänsten bedömer vi att person- uppgiftsansvaret bör särregleras. Den som tar emot uppgifter via Sammansatta bastjänsten ska vara personuppgiftsansvarig för be- handling av personuppgifter som förmedlas via densamma. Bolags- verket ska vara personuppgiftsansvarig för behandling av person- uppgifter inom ramen för tillhandahållandet av och i verksamheten kring Sammansatta bastjänsten och som inte avser behandlingen av grundläggande uppgifter som förmedlas via tjänsten. Vi har bedömt att personuppgiftsansvaret för den myndighet som lämnar ut uppgifter om företagen (dataproducenten) sträcker sig fram till att uppgifterna når Sammansatta bastjänsten.

Sammansatta bastjänsten aktualiserar inget behov av någon särskild sekretessreglering.

Uppgiftskravstjänsten

Uppgiftskravsregistret är ett register med information om uppgifts- krav. Registret innefattar en viss i förväg definierad information för alla uppgiftskrav. Till registret, eller databasen, finns ett tekniskt gränssnitt för att läsa och skriva information och tillsammans utgör detta en bastjänst för uppgiftskrav (Uppgiftskravstjänsten). Uppgifts- kravstjänsten upphandlas av Bolagsverket men enligt nuvarande upplägg kommer den att ha organisatorisk hemvist hos Tillväxtverket.

För närvarande omfattar Uppgiftskravsregistret sådana upp- giftskrav som har sin grund i lag, förordning eller myndighets- föreskrift. Informationen som registreras i Uppgiftskravsregistret fyller i huvudsak två syften. Det rör sig för det första om att hjälpa företag att hitta de uppgiftskrav som berör dem och för det andra att följa upp uppgiftslämnarbördan.

En central funktion i Uppgiftskravstjänsten är möjligheten att presentera vilka uppgiftskrav som gäller för ett företag. Det görs i huvudsak utifrån företagets grundläggande uppgifter i kombination med de filtrerande attributen i form av uppgiftskravens metadata.

Utredningen har fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra och vidare- utveckla uppgiftskraven. Fokus för utredningens arbete har varit att kvalitetssäkra registret så att det kan ligga till grund för de tjänster som lanseras den 30 mars 2015, framför allt den utvecklade versionen av den nuvarande tjänsten Hitta tillstånd på verksamt.se.

26

SOU 2015:33

Sammanfattning

En servicefunktion i verksamt.se

Utredningens tidigare förslag till funktionalitet (”Servicetjänsten”) kommer att realiseras som nya eller utvecklade funktioner av verk- samt.se.

Företagen får genom en utveckling av den befintliga tjänsten Hitta tillstånd på verksamt.se en överblick över vilka uppgiftskrav som angår den egna verksamheten. Den funktionalitet som realiseras på verksamt.se är inte direkt kopplad mot Uppgiftskravstjänsten. Information om uppgiftskraven hämtas i stället av verksamt.se från Uppgiftskravstjänsten dagligen och sammanställs med information från befintlig databas för Hitta tillstånd. Ansvariga myndigheter för verksamt.se kommer även att bidra med redaktionella texter.

Företagen får också på verksamt.se en presentation av dess grundläggande uppgifter som hämtats från olika myndigheter samt information om hur uppgifter kan ändras.

Vi ser inte något behov av någon särskild sekretessreglering för de grundläggande uppgifterna när de visas för företagaren på verk- samt.se.

Aviseringsfunktionen

Utredningen föreslog i tidigare betänkande (SOU 2013:80) att Upp- giftslämnarservice ska innehålla ”Att göra”-listor, som visar vilka myndighetsinitierade uppgiftsinlämningar som varje företag var ålagt. Innehållet i dessa listor ska styras av myndigheterna genom att dessa skickade elektroniska aviseringar när de kunde initiera uppgifts- lämningsprocesser, exempelvis inför ett visst datum. Aviseringen hamnade då som en ny rad i företagets ”Att göra”-lista. Utöver aviseringar om att en uppgiftsinlämning ska inledas ska myndig- heterna även kunna skicka en avisering om att en uppgiftsinlämning var avslutad. Sammantaget ska översikten förenkla företagens uppgiftslämnande.

Under genomförandet har den operativa styrgruppen kommit fram till att aviseringsfunktionen inte ska utvecklas som en självständig tjänst så som utredningen först föreslog. Aviseringsfunktionen ska i stället förverkligas som en funktion i Mina meddelanden.

Skatteverket har inlett utvecklingsarbete i projektet ”Ärende- översikt och aviseringsstöd”. Utredningen har deltagit i projektets

27

Sammanfattning

SOU 2015:33

referensgrupp och har följt utvecklingen i projektet med avseende på den funktion som krävs för utredningens förslag.

Den aviseringsfunktion som utredningen föreslog i betänkandet SOU 2013:80 gav upphov till ett antal rättsliga överväganden. Dessa kommer fortsatt att vara aktuella i aviseringsfunktionen kopplad till Uppgiftslämnarservice, men får beaktas och bedömas inom ramen för Skatteverkets projekt för Mina meddelanden.

Anslutning till systemet för företagens uppgiftslämnande

Utredningen lämnade ett förslag på tidsplan och frekvens för anslutning av myndigheter till Uppgiftslämnarservice för företag den 30 juni 2014 (dnr 2014/26). Uppgiftslämnarservice är beroende av att flera myndigheter ansluter sig till systemet, gör de inte det blir nyttan med systemet liten eller uteblir helt.

Arbete med anslutningsfrågor har i första hand omfattat 13 kartläggande myndigheter. Avsikten är att övriga statliga myn- digheter ska ansluta till systemet.

Till den första leveransen i mars 2015 ska Bolagsverket och Statistiska centralbyrån ansluta till Sammansatta bastjänsten och leverera ett urval av grundläggande uppgifter om företag. Till halvårsskiftet 2015 ska även Skatteverket ansluta. Under första halvåret 2015 kommer resterande av de 13 kartläggande myndig- heterna att ansluta som dataproducenter i Uppgiftskravstjänsten. Nästa steg omfattar utökad leverans av grundläggande uppgifter från dessa myndigheter samt ett arbete med att identifiera even- tuellt ytterligare anslutande myndigheter som dataproducenter för att utöka mängden uppgifter i tjänsten.

Av de 13 myndigheter som arbetar med att kartlägga uppgifts- krav, är det få som uttrycker att de kommer att ansluta sina e- tjänster frivilligt till Sammansatta bastjänsten. Genom den före- slagna företagsdataförordningen får regeringen en möjlighet att ålägga myndigheterna att ansluta till delar av systemet.

28

SOU 2015:33

Sammanfattning

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

Utredningen har etablerat en samverkanspunkt och denna var i första hand avsedd för de myndigheter som arbetade med kartlägg- ningen. Syftet med Samverkanspunkten var att bidra till ett gemen- samt synsätt på företagens uppgiftslämnande så att detta minskar genom att myndigheterna bland annat ökar sin samverkan. Arbetet syftade också till att skapa förutsättningar för myndigheternas an- slutning till Uppgiftslämnarservice.

Utredningen har bildat ett företagsdataforum med företagare och representanter för näringslivsorganisationer. Forumets syfte var att säkerställa användarvänlighet, inhämta synpunkter och stödja introduktionen av systemet gentemot myndigheter och företag. De organisationer som erbjudits en plats i forumet är dels de som var omnämnda i utredningens direktiv, dels de som visat intresse genom att i form av remissvar ha lämnat synpunkter på utredningens tidigare betänkande. De enskilda företagarna repre- senterar olika kategorier av näringsidkare med särskild kompetens och betydelse för företagens uppgiftslämnande.

Såvitt vi har uppfattat är det inte regeringens avsikt att utred- ningens koordinerande och samordnande roll i den fortsatta förvaltningen med omedelbar verkan ska tas över av någon annan myndighet. Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket är inställda på fortsatt samarbete för att Uppgiftslämnarservice ska fungera som tänkt. Utredningen föreslår att en bestämmelse tas in i förslaget till företagsdataförordning med innebörden att Bolags- verket, Skatteverket och Tillväxtverket ska samarbeta för att möjliggöra en väl fungerande Uppgiftslämnarservice för företagen. Myndigheterna har ett lika stort ansvar och lika stor del i att hitta gemensamma former för att skapa ett fungerande samarbete.

För att säkra kontinuiteten av arbetet med ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen finns ett behov av att fortsätta att utveckla Samverkanspunkten och Företagsdataforum samt tillskapa en fast förvaltningsorganisation. Den organisation som använts för genomförandearbetet kan tjäna som förlaga för hur Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket väljer att organi- sera förvaltningen och den framtida utvecklingen av Uppgifts- lämnarservice. Statistiska centralbyrån som är en stor dataprodu-

29

Sammanfattning

SOU 2015:33

cent bör på ett tydligt och aktivt sätt involveras i förvaltnings- organisationen.

Tillväxtverket ska enligt vårt förslag ha ansvar för att organisera Samverkanspunkten.

Forumets uppgifter är att bedriva ett aktivt arbete med att stödja introduktionen av systemet gentemot företag och övriga intressenter. Forumet bör med regelbundna intervall – exempelvis en gång per år – lämna en rapport till regeringen. I rapporten ska forumet utvärdera hur väl Uppgiftslämnarservice för företagen har fungerat.

Forumet ska placeras som ett särskilt oberoende beslutsorgan inom Tillväxtverket. Ordförande och övriga medlemmar ska utses av regeringen. För att Företagsdataforum ska ges möjlighet att ut- värdera hur väl Uppgiftslämnarservice har minskat och förenklat företagens uppgiftslämnande ska forumet ges möjlighet att i ett tidigt skede påverka genomförandemyndigheterna. Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket ska därför åläggas att samråda med Företagsdataforum innan förändringar görs i Uppgiftslämnar- service.

Konsekvenser av förslagen

Det är förknippat med betydande osäkerhetsfaktorer att beräkna nyttan med våra förslag för både myndigheter och företag. Tidigare gjorda samhällsekonomiska bedömningar (se utredningens betän- kande SOU 2013:80) talar för att inrättandet av ett uppgiftskravs- register och ett aktivt arbete med att samordna uppgiftskraven som ett led i att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande är samhällsekonomiskt lönsamt.

Utfallet i kostnads- och nyttoanalysen kring myndigheternas egen bedömning av upplevda nyttor visar att sådana främst består i administrationsvinster såsom reducerat antal samtal till kundcentra, minskat pappersutskick, färre fel och snabbare handläggning samt tidsbesparingar genom reducerad inhämtning av uppgifter, ökad återanvändning och minskad onödig efterfrågan av uppgifter från företagen.

Myndigheterna kommer på sikt att dra fördel av arbetet genom att företagens behov av service minskar och resurser därmed fri- görs. Vi kan konstatera att nyttan för myndigheterna bland annat

30

SOU 2015:33

Sammanfattning

består i en reducerad inhämtning av information direkt från före- tagen eftersom vårt förslag innebär att vissa uppgifter kan sam- ordnas och återanvändas av flera myndigheter.

Företagens nyttor består i tidsvinster och reducering av admi- nistrativa kostnader. Det ska vara enkelt att driva företag och för det krävs enkla, ändamålsenliga och lättförståeliga regler som även minskar risken att göra fel.

31

Summary

The Inquiry was initially asked to present proposals under which information reported by businesses to government authorities would, as a rule, only need to be submitted once, to one place. The task included, inter alia, to report on the legal and technical conditions for creating a system that would allow for such information to be used by multiple agencies and thus, result in an exchange of information between the authorities. The proposals were to pay particular attention to the coordination and regular maintenance of the reporting requirements in a Reporting Requirement Register (Directive 2012:35).

In March 2013, the Inquiry submitted an initial interim proposal (ref. No. 2013/4) for companies not having to provide government authorities with information more than once and on one occasion only.

In an additional directive (Directive 2013:51), the Inquiry was asked to develop a prototype of the proposed system.

On 4 December 2013, the Inquiry submitted its report on the tasks described above (SOU 2013:80).

A further directive, dated 28 November 2014 (Directive 2013:111), asked the Inquiry to prepare and implement the measures necessary for businesses not having to provide government authorities with information more than once and on one occasion only, the objective of which was to have an information submission system in place by the first half of 2015.

Based on the interim proposal, the directive also asked the Inquiry to further develop the prototype system before this was taken into use.

The measures implemented by the Inquiry resulted in a Reporting Submission Service including the following:

33

Summary

SOU 2015:33

Businesses are given an overview of the reporting requirements that relate to their own operations via the e-services of verksamt.se (a service on verksamt.se)

Businesses are given details of the basic information that is required by the various government authorities and how this information can be modified (a service on verksamt.se)

Businesses are notified by the authorities via ‘My messages’

(Mina meddelanden) when they are required to provide certain information (Notification service under ’My messages’)

Government authorities coordinate the information received about businesses in conjunction with the information collection (Composite Basic Service)

Government authorities survey what information is required in the Reporting Requirement Register (Reporting Requirement Service)

Government authorities are obliged to actively strive to reduce and simplify the information submission requirements applicable to businesses (Task simplification).

Early on in the implementation of the additional directives, the Inquiry identified a number of critical success factors. In an interim report to the Ministry of Enterprise and Innovation dated 30 January 2014, the Inquiry drew attention to the importance of the Principal providing support in order for the work to be completed within the set timeframe. The support was primarily aimed at participating government authorities allocating the resources necessary for their own operations but also, for the work to be prioritised at a management and operational level within the authorities.

In an attempt to, among other things, bring about real synergy between the Inquiry and the authorities concerned, a round-table meeting was held at the Ministry of Enterprise and Innovation in April 2014. Attending the round-table meeting were representatives from the Inquiry and the government authorities including Principal Investigator Cecilia Magnusson Sjöberg and Directors General Annika Bränström, Swedish Companies Registration Office and Ingemar Hansson, Swedish Tax Agency as

34

SOU 2015:33

Summary

well as Gunilla Nordlöf, Swedish Agency for Economic and Regional Growth and Ewa Carlsson, Administrative Director of the eGovernment Delegation. Based on a progress report jointly drawn up by the Inquiry and the authorities, the meeting was able to reach consensus on a common direction for the future.

In July 2014, the Swedish Companies Registration Office, Swedish Tax Agency, Swedish Agency for Economic and Regional Growth and the Inquiry were commissioned by the Government to further develop and adapt the proposal put forward by verksamt.se and the Inquiry whereby companies would only have to submit information once and on one occasion. According to a government decision, the work was to result in the functions and functionality proposed by the Inquiry being coordinated with verksamt.se.

In a separate decision, the Companies Registration Office was commissioned to procure a technical solution for companies submitting information to verksamt.se and the Composite Basic Service (Sammansatta bastjänsten). This would involve the proposals of the Inquiry being implemented within the framework of verksamt.se. So as to effectively coordinate the implementation of the proposals, the Inquiry and the authorities created a mutual project. The work was coordinated by the Principal Investigator, partly through the operational steering group consisting of representatives of the Swedish Companies Registration Office, Swedish Tax Agency, Swedish Agency for Economic and Regional Growth and the eGovernment Delegation. A representative of Statistics Sweden subsequently joined the group.

Composite Basic Service (Sammansatta bastjänsten)

The purpose of the Composite Basic Service is to coordinate basic information about companies in connection with companies submitting information. The Composite Basic Service initially downloads information from the Companies Registration Office and Statistics Sweden. The information is then compiled and transferred to the authority, the e-service of which initiated the download in the first place. The Composite Basic Service is procured by the Swedish Companies Registration Office, where, in

35

Summary

SOU 2015:33

line with current framing, the central organisation and administration of the service is based.

The Composite Basic Service only deals with information that is conveyed and forms part of the technical processing of third parties. Compilations created within the framework of the Composite Basic Service are not, in the opinion of the Inquiry, public records. The intention of the information producers (i.e. the authorities) is to receive information via the Composite Basic Service and in media formats that are suitable for automated information processing when direct access is not permitted.

The Composite Basic Service processes personal data. In order to elucidate the responsibility of processing personal data via the Composite Basic Service, it is the opinion of the Inquiry that such responsibility should be regulated and controlled separately. The person receiving personal data through the Composite Basic Service shall also be responsible for the processing of such personal data. The responsibility of the Companies Registration Office shall include the handling of personal data in terms of the data submission and operations of the Composite Basic Service but shall exclude the processing of basic data transmitted via the Service. The Inquiry has assessed that the responsibility of the authority providing corporate data (the data producer) should extend up to the point where such data reaches the Composite Basic Service.

The Composite Basic Service does not necessitate any privacy controls.

Reporting Requirement Service

The Reporting Requirement Register contains information about specific reporting requirements. The register includes certain predetermined information about all reporting requirements. The register or database is linked to technical interfaces for reading and writing data, which together constitute a basic service for the submission of data (Reporting Requirement Service). The Swedish Companies Registration Office procures the Reporting Requirement Service but in keeping with current framing, the organisation and administration of the service is based at the Swedish Agency for Economic and Regional Growth.

36

SOU 2015:33

Summary

At present, the Reporting Requirement Register includes data requirements as prescribed by the law, regulations and government provisions. The data included and registered in the Reporting Requirement Register has two main purposes. Firstly, to help companies identify the data submission requirements that apply to their specific operations and secondly, to monitor the obligation to submit data.

A key function of the Reporting Requirement Service is the option to identify the data submission requirements that apply to a certain company. This is primarily achieved using basic data about the company in question together with filtering attributes in the form of metadata submission requirements.

The Inquiry has continued working on quality assurance and the further development of data requirements. Moreover, the Inquiry has focused on the quality assurance of the Reporting Requirement Register with the intention of forming the basis for the services launched on 30 March 2015 and particularly, the redeveloped version of the current service offered by verksamt.se called Find permits.

Service function at verksamt.se

The functionality previously proposed by the Inquiry (“Servicetjänsten”) will be implemented either in the form of new or enhanced functions at verksamt.se.

The current service Find permits will be enhanced to provide companies with an overview of the reporting requirements that apply to their specific operations. The enhanced functionality will not be directly linked to the Reporting Requirement Service. Verksamt.se will instead, on a daily basis, download information about the latest data requirements from the Reporting Requirement Service and compile this with information from the existing database of the Find permits service. The authorities responsible for verksamt.se will also contribute with editorial texts.

In addition, verksamt.se gives a presentation of what basic data is collected from other authorities and how such data can be modified and amended.

37

Summary

SOU 2015:33

It is the opinion of the Inquiry that no privacy controls are necessary in connection with the disclosure of basic data to companies at verksamt.se.

Notification function

The Inquiry has in a previous report (SOU 2013:80) proposed that the Reporting Submission Service should include ‘To do’-lists showing the data submission imposed on all companies and by which authority. The contents of such ‘To do’-lists are controlled by the authorities, which will send out electronic notifications of, for example, the date when the submission process is to be initiated. The notification is then prioritised and placed at the top of the ‘To do’-list. In addition to the notification of the information submission process, the authorities will also be able to notify companies of the completion of an information submission process. The purpose of the notification function is to simplify the information submission process for companies in general.

During the implementation of the notification function, however, the operational steering group has come to the conclusion that it should not to be developed as an independent service as initially proposed by the Inquiry but shall form part of

‘My messages’.

The Swedish Tax Agency has initiated the development of a project titled ‘Overview and notification support’. The Inquiry has partaken in the work of the project reference group and followed the development of the project – especially the function needed for its own proposals.

The notifications function as proposed by the Inquiry in its report SOU 2013:80 has given rise to a number of legal considerations that will continue to apply to the notification function of the Reporting submission service. However, it must be considered and assessed within the framework of the Swedish Tax

Agency’s project ’My messages’.

38

SOU 2015:33

Summary

Connection to the Reporting Submission Service for companies

On 30 June 2014 (ref. No. 2014/16), the Inquiry put forward a proposal for the timing and frequency of the connection of authorities to the Reporting submission service. The existence of the Reporting submission service is dependent on several authorities connecting to the system, which, if they do not, will minimize or abolish the benefits of the system altogether.

Thirteen government authorities have so far been connected to the system but other government authorities are also expected to connect.

In March 2015, the Companies Registration Office and Statistics Sweden will be connected to the Composite Basic Service for the first submission of basic company-related information. By mid 2015, the Swedish Tax Agency will also be connected while the remaining 13 authorities will connect to the Reporting submission service in their capacity as data producers during the first half of 2015. The next phase covers the submission of basic information from relevant authorities as well as the identification of other authorities that may connect to the system as data producers for the submission of information and consequently, the expansion of the Reporting submission service.

Out of the 13 authorities working with identifying information requirements, few are willing to freely connect their e-services to the Composite Basic Service. However, the proposed company information regulations will enable the Government to oblige these authorities to connect to parts of the system.

Future organisation of the Reporting submission service

The Inquiry has established a user interface, primarily aimed at the authorities involved in the identification process. The purpose of the user interface is to help find a common approach as regards the submission of information so that this decreases while interactions between the authorities increases. Another objective is to create an incentive for authorities to connect to the Reporting submission service.

The Inquiry has also, in cooperation with corporate operators and representatives of business associations, created a forum for

39

Summary

SOU 2015:33

businesses, the purpose of which is to ensure ease of use, solicit the opinion of others and support the introduction of the Reporting submission service to authorities and businesses. The organisations that are given access to the forum are those listed in the Inquiry directive and those having shown an interest by providing appropriate feedback on the Inquiry’s previous report in the form of a statement of opinion. The individual corporate operators make up various categories of companies, the competencies of which are of specific importance for information submitting businesses.

As far as we know, it is not the Government’s intention to transfer the coordinating role of the Inquiry in the continued management of the Reporting submission service to another authority in the immediate future. The Companies Registration Office, the Swedish Tax Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth understand the need for cooperation if the Reporting submission service is to function as intended. The Inquiry therefore recommends that a provision is included in the proposed Company Information Regulations to the effect that the Swedish Companies Registration Office, the Swedish Tax Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth shall cooperate in order to enable and facilitate the smooth functioning of the Reporting submission service. The authorities share the responsibility of finding common forms of effective cooperation.

So as to ensure continuity in the work on reducing and simplifying the information submission process for businesses, a continued development of the user interface and forum for businesses is needed in addition to the establishment of a solid service management organisation. The organisation used for the implementation of the service may serve as an example of the way in which the Swedish Companies Registration Office, the Swedish Tax Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth choose to organise the management and future development of the Reporting submission service. Statistics Sweden, a major data producer, should also be clearly and proactively involved in the management organisation.

The Swedish Agency for Economic and Regional Growth will, as proposed by the Inquiry, be responsible for creating and monitoring the user interface.

40

SOU 2015:33

Summary

The forum shall proactively support the introduction of the Reporting submission service to businesses and other stakeholders. The forum shall also, at a regular interval of for example once a year, provide the Government with a report on its activities. The report shall also include an evaluation of the performance of the Reporting submission service for businesses.

The forum shall be based as a separate independent decision- making body within the Swedish Agency for Economic and Regional Growth whereupon the Government shall appoint the Chairman and other members. To facilitate for the forum to fully evaluate the extent to which the Reporting submission service is decreasing and simplifying the submission of data from businesses, it must be given the opportunity to influence the authorities at an early stage. Hence, the Swedish Companies Registration Office, the Swedish Tax Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth should be required to consult with the Company Data Forum prior to making any changes to the Reporting submission service.

Impact assessment of proposals

To assess the benefits that our proposals will bring to the government authorities and businesses involves taking major uncertainties into consideration. Previous socio-economic assessments (see Inquiry Report SOU 2013:80) suggests that it is socio-economically viable to establish a Reporting Requirement Register and actively endeavour to coordinate data requirements in order to reduce and simplify the submission of data for businesses.

The result of a cost-benefit analysis of the authorities’ own assessment of perceived benefits indicates administrative gains in the form of fewer calls to customer service centres, less paper mailings and mistakes plus a faster turnaround and time-savings by way of a diminished data collection, improved re-utilisation and reduced number of unnecessary data submission demands.

The authorities will ultimately benefit from this process as the need for service among businesses is reduced, which in turn will lead to the release of added resources. Seeing as our proposals involve the coordination and re-utilisation of data by multiple

41

Summary

SOU 2015:33

authorities, we conclude that the benefits gained by the authorities include, among others, the reduced collection of data from businesses.

The benefits gained by the businesses, on the other hand, include time-savings and less administrative costs. Running a business should be easy, something that requires simple, effective and understandable rules.

42

1 Författningsförslag

Förslag till

förordning (2015:000) om företagens uppgiftslämnande

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Syftet med denna förordning är att minska och förenkla före- tagens författningsreglerade uppgiftslämnande till myndigheter.

2 § Denna förordning gäller för myndigheter under regeringen.

3 § Det offentliga ska tillhandahålla ett system för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (Uppgiftslämnarservice för företagen). Systemet ska innehålla ett register över uppgiftskrav, automatiserad samordning av grundläggande uppgifter för före- tagen, en aviseringsfunktion och användarfunktioner.

Förordningens innehåll

4 § I denna förordning finns bestämmelser om

1.en skyldighet för myndigheterna att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande (6–7 §§),

2.ett register över uppgiftskrav (8–10 §§),

3.automatiserad samordning av grundläggande uppgifter för företag när de ska lämna uppgifter till myndigheterna (11–15 §§), och

4.avisering av uppgiftskrav (16 §).

43

Författningsförslag SOU 2015:33

Definitioner

5 § I denna förordning avses med

uppgiftskrav: en skyldighet enligt lag eller annan föreskrift för företag att lämna uppgifter till en myndighet med viss regelbunden- het, efter att en viss händelse inträffat eller vid en ansökan eller lik- nande,

grundläggande uppgifter: uppgifter om ett företag som regelmässigt eller ofta efterfrågas av flera myndigheter när ett uppgiftskrav ska fullgöras.

Skyldighet att förenkla uppgiftslämnande

6 § Myndigheter ska utforma information om och rutiner för upp- giftskrav så att företagens uppgiftslämnande minskas och förenklas.

7 § Om företagen lämnar samma eller likande uppgift till flera myndigheter får Tillväxtverket uppmana myndigheterna att sam- verka för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Myndigheten som får uppmaningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Har inga åtgärder vidtagits ska skälen för detta anges.

Register över uppgiftskrav

8 § Tillväxtverket ska föra ett register över gällande uppgiftskrav (Uppgiftskravsregistret).

Registret ska omfatta samtliga uppgiftskrav som ska fullgöras till myndigheter som anges i bilagan till denna förordning.

Den myndighet som anges i bilagan ska i god tid innan ett upp- giftskrav som innebär att uppgifter ska lämnas till myndigheten in- förs, ändras eller upphör upplysa Tillväxtverket om förändringen. Myndigheten ska samtidigt göra ändringarna i Uppgiftskravs- registret.

44

SOU 2015:33

Författningsförslag

Uppgiftskravsregistrets innehåll

9 § Uppgiftskravsregistret ska för varje uppgiftskrav innehålla uppgifter om

1.författningsstöd,

2.vilka verksamheter som omfattas,

3.grundläggande uppgifter som företaget lämnar när uppgifts- kravet ska fullgöras,

4.andra uppgifter som företaget lämnar när uppgiftskravet ska fullgöras,

5.de olika tillvägagångssätt som företagen kan använda för att fullgöra uppgiftskravet, och

6.uppskattad belastning för företagen att fullgöra uppgiftskravet.

Tillväxtverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i registret.

Tillgång till registret

10 § Uppgiftskravsregistret ska vara offentligt och hållas tillgäng- ligt elektroniskt. Uppgifterna i registret får vidareutnyttjas.

Automatiserad samordning av grundläggande uppgifter för företag

11 § Det ska finnas en automatiserad funktion för förmedling av grundläggande uppgifter om företagen mellan myndigheter.

Den automatiserade funktionen ska tillhandahållas av Bolags- verket.

12 § De myndigheter som anges i bilagan till denna förordning ska ansluta till den automatiserade funktionen i 11 §.

13 § Bolagsverket får, inom ramen för den automatiserade funktio- nen, hantera de grundläggande uppgifterna endast som ett led i teknisk bearbetning för mottagarens räkning.

45

Författningsförslag

SOU 2015:33

14 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om anslutningen till den automatiserade funktionen för samordning av grundläggande upp- gifter.

15 § Den automatiserade funktionen och verksamheten kring den ska finansieras genom avgifter från anslutna myndigheter. Bolags- verket får fastställa avgifter.

Avisering av uppgiftskrav

16 § När en myndighet som anges i bilagan till förordningen har kännedom om att ett företag eller en grupp av företag är skyldiga att fullgöra ett uppgiftskrav ska myndigheten meddela berörda företag via den myndighetsgemensamma infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda som till- handahålls av Skatteverket.

Myndigheten ska på samma sätt meddela företaget när ett uppgiftskrav som avses i första stycket har fullgjorts.

Samarbete

17 § Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket ska samarbeta för att möjliggöra en väl fungerande Uppgiftslämnarservice för företagen.

Behandling av personuppgifter

18 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i systemet för ett minskat och förenklat uppgifts- lämnande för företagen (Uppgiftslämnarservice för företagen) om inte annat följer av denna förordning.

19 § Mottagaren är personuppgiftsansvarig för behandling av per- sonuppgifter som förmedlas via den automatiserade funktionen för grundläggande uppgifter.

46

SOU 2015:33

Författningsförslag

Bolagsverket är personuppgiftsansvarig för behandling av per- sonuppgifter i den automatiserade funktionen för grundläggande uppgifter med undantag för första stycket.

20 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller för behandling av personuppgifter enligt denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

47

Författningsförslag

SOU 2015:33

Bilaga

Myndigheter som ska registrera uppgiftskrav enligt 8 §

Arbetsförmedlingen

Bolagsverket

Försäkringskassan

Kronofogdemyndigheten

Livsmedelsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksverk

Statistiska centralbyrån

Tillväxtverket

Trafikanalys

Trafikverket

Transportstyrelsen

Myndigheter som ska ansluta sig till tjänsten för förmedling av grundläggande uppgifter enligt 12 §

Arbetsförmedlingen

Bolagsverket

Försäkringskassan

Kronofogdemyndigheten

Livsmedelsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksverk

Statistiska centralbyrån

Tillväxtverket

Trafikanalys

Trafikverket

Transportstyrelsen

Myndigheter som ska avisera uppgiftskrav enligt 16 §

Arbetsförmedlingen

Bolagsverket

48

SOU 2015:33

Författningsförslag

Försäkringskassan

Kronofogdemyndigheten

Livsmedelsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksverk

Statistiska centralbyrån

Tillväxtverket

Trafikanalys

Trafikverket

Transportstyrelsen

49

2 Vårt uppdrag och arbete

2.1Utredningens uppdrag

Utredningen fick den 26 april 2012 i uppdrag att bland annat pre- sentera en tekniskt verifierad lösning som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel en- dast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe (dir. 2012:35).

Genom tilläggsdirektiv den 8 maj 2013 fick utredningen i upp- drag att ta fram en prototyp av den tekniska lösningen som utred- ningen förordade (dir. 2013:51).

I en delredovisning i mars 2013 (promemoria dnr 2013/4) pre- senterade utredningen ett förslag som innebär att vissa uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel en- dast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. I delredovisning- en fanns även ett förslag för hur samordningen av det fortsatta arbetet med att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande kan organiseras samt en redovisning av kostnaden för att genom- föra förslagen.

Utredningen slutredovisade ovanstående uppdrag i ett betän- kande den 4 december 2013 (SOU 2013:80).

Genom tilläggsdirektiv beslutade den 28 november 2014 (dir. 2013:111) fick utredningen i uppdrag att förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Enligt den uttalade målsättningen ska ett system för företagens uppgiftslämnande finnas på plats senast under första halvåret 2015.

Tilläggsdirektiven angav att utredningen ska vidareutveckla pro- totypen inför användandet i ett fullskaligt system. Utredningen ska vidare organisera, samordna och koordinera genomförandet och framtagandet av en teknisk lösning i syfte att minska och förenkla

51

Vårt uppdrag och arbete

SOU 2015:33

företagens uppgiftslämnande. Utgångspunkten för arbetet ska vara det som föreslås i delredovisningen.

Utredningen ska också fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra och vidareutveckla uppgiftskraven som framgår av kartläggningen så att de kan ligga till grund för ett uppgiftskravsregister.

En samverkanspunkt ska etableras för i första hand myndigheter som arbetat med kartläggningen. Etableringen av samverkans- punkten ska bidra till ett gemensamt synsätt på företagens uppgifts- lämnande så att detta minskar genom att myndigheterna bland annat ökar sin samverkan kring företagens uppgiftslämnande.

Ett system för företagens uppgiftslämnande berör många. Ut- redningen ska därför bilda ett forum för att säkerställa användar- vänlighet, inhämta synpunkter och stödja introduktionen av syste- met gentemot myndigheter och företag. Syftet med forumet ska vara att skapa förutsättningar för myndigheter, företag och övriga intressenter att få en fördjupad information om systemet för före- tagens uppgiftslämnande och dess funktion samt möjlighet att läm- na synpunkter.

I tilläggsdirektiven ingår också att analysera och redovisa de sek- retessfrågor som förslagen väcker.

2.2Utredningens arbete

En del av utredningens arbete har redovisats i det tidigare betänkan- det, SOU 2013:80, avsnitt 2.2. Från december 2013 till mars 2015 har utredningens arbete omfattat i huvudsak följande.

Genom promemorior vid utgången av januari, april, juni, sep- tember och december 2014 har utredningen redovisat arbetets fort- skridande. I promemorian som redovisades den 30 januari (dnr 2014/2) lämnade utredningen ett förslag på hur ett system för före- tagens uppgiftslämnande kan genomföras. I promemorian som redo- visades den 30 juni (dnr 2014/26) lämnade utredningen ett förslag till anslutningsplan med en beskrivning av myndigheternas kost- nader och nyttor som tagits fram i samverkan och dialog med aktu- ella myndigheter.

I februari 2015 förordnades ytterligare experter till utredningen och under den redovisade perioden har utredningen haft cirka 20 experter. Sex av dessa, som förordnats på grund av sin tekniska

52

SOU 2015:33

Vårt uppdrag och arbete

expertis, ingick i en särskild gruppering. Utredningens expertgrupp har sammanträtt sammanlagt åtta gånger. Tre av dessa samman- träden har varit mer inriktade på tekniska frågor och dessa sammanträden har bara involverat experter från den särskilda gruppen.

Arbetet har bedrivits med aktivt deltagande av och i samråd med experterna. Det har förts särskilda mer ämnesinriktade diskussioner samt bilaterala dialoger med experter inom olika specialområden. Mot denna bakgrund redogör utredningen för uppdraget med användande av vi-form även om det inte funnits fullständig samsyn i alla delar.

Utredningen har haft ett omfattande samarbete med framför allt Bolagsverket. Detta är föranlett bland annat av utredningens upp- drag att fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra och vidareutveckla uppgiftskraven som framgår av tidigare kartläggning så att de kan ligga till grund för ett uppgiftskravsregister. Bolagsverket och ut- redningen kom därför överens om att förvaltarskapet över existe- rande kartläggning skulle övergå till utredningen den 1 april 2014.

Utredningen har samrått med Bolagsverket, Datainspektionen, E-legitimationsnämnden, Försäkringskassan, Kammarkollegiet, Läns- styrelsen i Kronoberg, Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, Näringslivets Regelnämnd, Riksarkivet, Skatteverket, Skogs- styrelsen, Statistiska centralbyrån, Sveriges Kommuner och Lands- ting, Tillväxtverket, Trafikverket, E-delegationen (Fi 2009:01), In- formationshanteringsutredningen (Ju 2011:11), PSI-utredningen (S 2013:01) och Socialförsäkringsutredningen (S 2010:04).

Utredningen har träffat enheten för lagstiftning om allmän ordning och säkerhet och samhällets krisberedskap på Justitie- departement för ett allmänt utbyte av erfarenheter. Enheten har ett övergripande ansvar för att samordna rättsväsendets informations- försörjning.

Utredningen har deltagit i SIS och it-standardiseringsrådets arbete om XBRL (eXtensible Business Reporting Language) uti- från en förstudie om XBRL för finansiell information. Utredningen har deltagit i konferensen Offentliga rummet i maj 2014. Utred- ningen har också deltagit i det seminarium som Tillväxtverket an- ordnat utifrån undersökningen Företagens villkor och verklighet 2014 samt det seminarium som eGovlab ordnade i juni 2014.

53

Vårt uppdrag och arbete

SOU 2015:33

Utredningen har träffat Inera AB angående deras arbete med en intygstjänst för arbetsgivare på uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting.

Utredningen har gett ett särskilt uppdrag till experten Fredrik Forssman att analysera vissa sekretessfrågor. Utredningen har även uppdragit åt PricewaterhouseCoopers att utreda frågor kring PSI (se kapitel 10 och bilaga 13) samt för att ta fram ett förslag till när de kartläggande myndigheterna bör anslutas till systemet för före- tagens uppgiftslämnande. Utredningen har också anlitat Gunnar Holmberg för att göra en analys av myndigheternas nyttor och kostnader förknippade med myndigheternas anslutningar, samt Monica Selahn för att analysera frågor om samverkanspunkt och forum.

Utredningen har genomfört en rättslig hearing den 29 januari 2015 för att diskutera och inhämta synpunkter på ett antal rätts- frågor vid hanteringen av grundläggande uppgifter i Sammansatta bastjänsten.

Utöver det ovan redovisade har utredningen som framkommit ovan haft ett nära samarbete med Bolagsverket samt även Tillväxt- verket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån inom ramen för den genomförandeorganisation som beskrivs närmare i kapitel 5.

2.3Aktuella frågor utöver utredningens uppdrag

Under arbetets gång har utredningen uppmärksammat ett antal aktuella frågor som visserligen faller utanför uppdraget men som ändå har direkt bäring på utredningens förslag och dess genom- förande. Vi beskriver här dessa frågor kortfattat med angivande av anknytande pågående arbete.

2.3.1Kostnader för information

Delredovisningen (promemoria dnr 2013/4) beskriver de problem som är förknippade med de kostnader myndigheter har för att hämta information om företag från andra myndigheter. Problema- tiken belyses bland annat av Bolagsverket, Lantmäteriet, Skatte- verket och Transportstyrelsen i en skrivelse till regeringen den 25 januari 2013 (AD162/2013), En finansieringsmodell som går i

54

SOU 2015:33

Vårt uppdrag och arbete

takt med e-förvaltningens utveckling. Man skriver att avgifter mellan de statliga myndigheterna för återanvändningen av register- information är ett stort hinder för utvecklingen av nya e-tjänster. Grundprincipen för alla uppgiftsuttag och informationssamman- ställningar är att det ska ske till självkostnad. Men det saknas en effektiv modell för intern kostnadsfördelning inom offentlig sektor som stödjer ett informationsutbyte och som utgår från att myndig- heternas information är en gemensam resurs. Många myndigheter ser därför de avgifter för registerinformation som myndigheter tar ut av varandra som en bromskloss för utvecklingen av svensk e- förvaltning.

Ovan nämnda myndigheter har den 19 december 2014 lämnat rapporten Finansieringsmodell i framtidens e-samhälle – förslag till omfördelningsmodell till regeringen. I rapporten redovisas ett förslag till en översiktlig omfördelningsmodell som kan vara tillämplig för hela statsförvaltningen. Rapporten pekar samtidigt på att det finns ett antal frågor av såväl juridisk som teknisk karaktär som måste belysas och utredas innan man kan införa en ny modell.

Det är uppenbart att en faktor som avhåller myndigheter från att samordna information om företag mellan sig är att man tar betalt av varandra för informationen. Detta leder till att företag be- höver lämna in uppgifter till myndigheter som dessa lika gärna kunnat hämta från varandra inom den offentliga förvaltningen.

Former och villkor för avgiftsfinansiering är en komplex för- valtningsgemensam fråga som fordrar särskilda överväganden och ligger utanför utredningens uppdrag.

2.3.2Behörighet och fullmaktshantering

I det tidigare betänkandet (SOU 2013:80, kapitel 10) redogjorde vi för de generella problemen förknippade med auktorisation (be- hörighet) i samband med konstruktionen av den prototyp som ut- redningen tog fram. Grundproblemet är hur man i ett system kan avgöra om en viss fysisk person har rätt att agera för en juridisk person (företag).

Att återskapa den komplexa rättsliga reglering kring firmateck- nare, fullmakter m.m. som avgör vilken eller vilka fysiska personer som har rätt att exempelvis lämna in ett efterfrågat frågeformulär

55

Vårt uppdrag och arbete

SOU 2015:33

eller ansöka om en förmån ansågs inte möjligt eller lämpligt för en prototyp. Vi menade också att ett fullskaligt system måste hantera behörighet på ett mer fullständigt sätt.

När det stod klart att realiseringen av utredningens förslag i ett fullskaligt system skulle ske inom ramen för verksamt.se (se vidare avsnitt 5.1) var en av förutsättningarna att systemet kunde åter- använda dess lösning för såväl autentisering som behörighetskon- troll. Denna behörighetskontroll bygger i första hand på Bolags- verkets register över firmatecknare för ett visst företag. Detta system för auktorisering eller behörighetshantering passar emeller- tid inte för många av de tänkta användarna och uppgiftslämnings- processerna eftersom det sällan är firmatecknaren för ett företag som sköter dessa.

Viss typ av behörighet följer med en fysisk persons ställning, exempelvis har en verkställande direktör eller en särskild firmateck- nare långtgående behörighet att agera för företagets räkning. Annan behörighet kan grundas på en meddelad fullmakt av något slag. Dessa fullmakter kan formuleras mer eller mindre fritt, men inom ramen för en myndighets uppgifts- och ärendehanteringsprocesser är de ofta standardiserade, exempelvis genom att de lämnas via särskild blankett eller e-tjänst. Dessa fullmakter utgör många gånger en central integrerad del av myndigheternas processer.

I kartläggningen av uppgiftskrav har särskilt noterats om ett uppgiftskrav kan uppfyllas genom ombud eller inte. Om ett ombud ska kunna lämna in uppgifter måste det också finnas en fullmakt som ger ombudet den behörigheten. Genom denna del av kartlägg- ningen kan man få en översikt över hur en förvaltningsgemensam behörighetshantering kan underlätta företagens uppgiftslämnande.

I framtida utvecklingsarbete för verksamt.se har en särskild ut- redning för behörighetslösningen planerats. Det är inte bara verk- samt.se som behöver hantera behörigheter utan behovet finns i många delar av e-förvaltningen. Pensionsmyndigheten har på upp- drag av E-delegationen gjort en förstudie för en tänkt infrastruktur kallad Mina fullmakter. I studien har man på ett mer heltäckande sätt gått igenom de tekniska, verksamhetsmässiga och juridiska frågor som fullmakts- och behörighetshantering i elektronisk miljö medför (Pensionsmyndigheten 2012).

Mot bakgrund av ovanstående har utredningen inte djupare utrett hur frågan om behörighet närmare ska hanteras inom syste-

56

SOU 2015:33

Vårt uppdrag och arbete

met. Det framstår som angeläget att framtida utvecklingsarbete tar höjd för möjligheten att kunna återanvända lösningar så att inte varje myndighet – eller myndighetssamarbeten likt verksamt.se – även fortsättningsvis måste ordna behörighetshanteringen på egen hand.

2.3.3Förutsättningar för e-legitimation, single sign-on och attributtjänster

I tidigare betänkande (SOU 2013:80) skrev vi att autentisering till såväl den då föreslagna Servicetjänsten som till myndigheternas e- tjänster i första hand bör ske via e-legitimation. Situationen för e- legitimation i myndighetssverige har under utredningens tid fram- stått som problematisk eftersom varje myndighet har varit tvungen att själv teckna avtal med flera olika leverantörer av eID-tjänster. Det finns inte längre gällande ramavtal för dessa, och det är inte rättsligt möjligt att direktupphandla parallella avtal med flera leve- rantörer. Myndigheter kan ha befintliga avtal, men dessa löper ut vid halvårsskiftet 2016.

För att lösa problemet har E-legitimationsnämnden skapat ett valfrihetssystem för e-legitimationer inom offentlig sektor (Svensk e-legitimation). Myndigheter som behöver möjlighet att verifiera e- legitimationer tecknar anslutningsavtal med E-legitimationsnämn- den, som agerar som knutpunkt mellan många olika leverantörer av eID-tjänster. Det har hittills varit svårt att få sådana leverantörer (som banker) att ansluta till ramverket. Men vid konferensen E- legitimationsdagen den 4 feb 2015 gav dock företrädare för Swedbank och Handelsbanken uttryck för en ambition att tillsam- mans med E-legitimationsnämnden ha Svensk e-legitimation i drift senast den 1 jan 2016. Om detta arbete blir lyckosamt skapas goda förutsättningar för att fullt ut kunna hantera autentisering på ett framtidssäkert sätt.

Eftersom utredningens förslag realiseras inom ramen för verk- samt.se är visserligen de omedelbara problemen med autentisering avvärjda genom att verksamt.se har en fungerande e-legitimations- lösning inom det äldre systemet. Men denna lösning har ingen generell möjlighet till s.k. single sign-on, det vill säga att om använ- daren loggat in på en tjänst kan denna autentisering användas för att få tillgång till andra kopplade e-tjänster utan att användaren

57

Vårt uppdrag och arbete

SOU 2015:33

behöver logga in på nytt. Det är en mycket viktig funktion för att systemet för företagens uppgiftslämnande ska upplevas som ett sammanhängande stöd. I det framväxande systemet baserat på Svensk e-legitimation finns större möjligheter att åstadkomma en sådan sammanhängande inloggning.

Svensk e-legitimation erbjuder dessutom möjligheten till attri- buttjänster. Attribut kan i detta sammanhang vara godtyckliga egenskaper kopplade till en identitet som en betrodd attribututfär- dare intygar. Exempelvis kan information kring vilka behörigheter eller fullmakter en viss fysisk person har uttryckas som attribut.

Det finns alltså uppenbara samordningsvinster i arbetet med be- hörighet och det framväxande systemet för Svensk e-legitimation. Det vore därför bra om man i arbetet kring behörighet inom Bolagsverket och Pensionsmyndigheten levererar behörighet i form av attributtjänster inom det nya systemet för Svensk e-legitimation.

2.3.4Utökat användningsområde för Sammansatta bastjänsten

I utredningens förslag om en sammansatt bastjänst är utgångspunkten att denna endast anropas av verksamt.se eller av en myndighets e- tjänst i samband med att ett företag påbörjar fullgörandet av ett uppgiftskrav eller begär att få se företagets uppgifter. Användandet av Sammansatta bastjänsten är därför begränsat genom vem som får ställa frågor och i vilket sammanhang dessa frågor ställs. Den juridiska och verksamhetsmässiga analysen är gjord utifrån denna förutsättning.

I samtal med myndigheter och andra har vi uppfattat ett stort intresse av att använda lösningen med en sammansatt bastjänst i andra sammanhang och av andra datakonsumenter. Tekniskt finns inga avgörande hinder för detta, utöver att den enda åtkomst- metoden utgår från att man ställer en fråga om ett specifikt företag. Det finns alltså ingen möjlighet till samtidig överföring av upp- gifter om många olika företag. Men rättsligt och verksamhets- mässigt är det för närvarande inte möjlighet att använda Samman- satta bastjänsten utanför det angivna användningsområdet.

Om det är önskvärt framöver framstår framför allt två ut- ökningar av användningsområdet för Sammansatta bastjänsten som relevanta att utreda nämligen uppdateringar av myndigheternas egna register och tillgång för andra än statliga myndigheter.

58

SOU 2015:33

Vårt uppdrag och arbete

Uppdateringar av myndigheters egna register

Många myndigheter har egna register med uppgifter om företag som används utanför den verksamhet som avser ärendehandlägg- ning. Man behöver för vissa processer tillgång till uppgifter från en annan källa än företagaren själv för kvalitetskontroll. Sammantaget finns ett behov hos myndigheterna att kunna uppdatera sina in- terna register med uppgifter från en tillförlitlig källa. I dagsläget kan myndigheterna lösa detta genom att exempelvis köpa tillgång till från det allmänna företagsregistret, eller andra register inom offentlig eller privat sektor.

Med den lösning utredningen har valt har det som framkommit ovan inte funnits anledning att närmare utreda förutsättningarna för att uppdatera myndigheters interna register direkt från Sam- mansatta bastjänsten. Om Sammansatta bastjänsten ska kunna an- vändas för detta ändamål måste först utredas de personuppgifts- mässiga och sekretessmässiga aspekterna samt under vilka ekono- miska förutsättningar som de dataproducerande myndigheterna kan leverera uppgifter till Sammansatta bastjänsten.

Man bör också utreda om den tekniska åtkomsten till Samman- satta bastjänsten måste utökas för att exempelvis möjliggöra över- föring av vissa uppgifter för samtliga företag (eller ett urval av företag som uppfyller vissa kriterier) för att informationen ska kunna ligga till grund för uppdateringar av myndigheters interna register.

Tillgång för andra än statliga myndigheter

Även andra aktörer än statliga myndigheter kan ha intresse av in- formationen som finns tillgänglig via Sammansatta bastjänsten. Inte minst i den privata sektorn finns flera företag som i dag hand- lar med samma eller liknande uppgifter. Även kommuner och olika intresseorganisationer kan ha ett intresse av tillgång till uppgifter om företag. Dessa frågor ligger emellertid utanför utredningens uppdrag.

Men det kan finnas anledning att redan nu utreda möjligheten att ge en vidare krets tillgång till Sammansatta bastjänsten för att underlätta vidareutnyttjande i enlighet med PSI-lagens (2010:566) syfte. De dataproducerande myndigheter som ska anslutas till den

59

Vårt uppdrag och arbete

SOU 2015:33

sammansatta bastjänsten är i dag delvis finansierade med hjälp av de avgifter som myndigheterna tar ut för informationen i registren. Avgifterna tas ut med stöd i lag. Om andra aktörer än statliga myn- digheter ska få tillgång till registren via Sammansatta bastjänsten måste det utredas hur dessa avgifter ska hanteras, och hur register- verksamheten i stort ska finansieras, särskilt med hänsyn till PSI- lagens krav.

De grundläggande uppgifterna är i många fall personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening och informationen kan innehålla sekretesskyddade uppgifter. Möjligheten att tillgänglig- göra dessa som öppna data eller att tillhandahålla dem för vidare- utnyttjande i PSI-lagens mening kan således begränsas av integri- tetsskäl och sekretessbestämmelser (se vidare avsnitt 10.2).

Detta kan leda till att alla uppgifter om vissa företag och vissa uppgifter om alla företag inte kan göras tillgängliga via Samman- satta bastjänsten för en bredare allmänhet. Det kan dessutom vara nödvändigt att utreda om och i så fall hur informationsutbytesavtal mellan den sammansatta bastjänsten och nya kategorier av data- konsumenter ska utformas.

60

3 Målbild

Utredningen ska förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndig- heter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Genomförandet av ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen är knutet till regeringens målsättning med förenklingar som underlättar företagens vardag (se närmare dir. 2012:35). Förut- sättningar för fler och växande företag skapas om regler och pro- cesser är anpassade till företagens villkor.

Vår målbild i betänkandet SOU 2013:80 Ett minskat och för- enklat uppgiftslämnande för företagen utgick från en samordnings- organisation bestående av de myndigheter som skulle komma att beröras mest av förslagen i betänkandet. En ny samordnings- myndighet, Företagsdatamyndigheten, skulle ha ett övergripande och löpande ansvar för att minska och förenkla företagens upp- giftslämnande.

Under arbetets gång har utredningen fått tilläggsdirektiv (dir. 2013:111) som medfört att det varit nödvändigt att justera mål- bilden. Utredningen har även efter genomgång av remissyttranden och efter olika förtydliganden under våren 2014 (se vidare avsnitt 5.3) anpassat sitt fortsatta arbete och anknytande målbild genom samordning mellan utredningen och verksamt.se. Organisatoriskt är den stora skillnaden att någon ny myndighet inte kommer att bildas. Tekniskt kommer bland annat utredningens förslag på Servicetjänst att införlivas i verksamt.se som en egen funktionalitet.

61

Målbild

SOU 2015:33

3.1Uppdraget

Enligt tilläggsdirektiv (dir. 2013:111) ska utredningen förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att uppgifter som före- tagen lämnar till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Vidare ska utredningen ta fram ett förslag på hur ett system för företagens uppgiftslämnande ska genomföras. I detta ligger vidareutveckling av prototypen inför användandet i ett fullskaligt system samt att realisera en teknisk lösning. Utredningen har tolkat detta, tillsammans med förändrade förutsättningar under arbetets gång, som att uppdraget i stort ska realisera funktionaliteten som beskrivs i det tidigare betänkandet SOU 2013:80. Men vi bedömer att vårt uppdrag inte är bundet till förslaget om organisation, inom vilka e-tjänster som funktionerna ska realiseras, var de grundläggande uppgifter ska hämtas ifrån etc.

I tilläggsdirektivet framgår även att utredningen ska beakta re- geringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning (dnr N2012/6402/ITP).1 Framför allt har utredningen beaktat delmålen om att digitala tjänster ska utformas efter användarens behov, att digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda och att fler ska kunna tillhandahålla statens digitala tjänster.

3.2Regeringens målsättning i förenklingsarbetet

Regeringens målsättning i förenklingsarbetet är att skapa en märk- bar positiv förändring i företagens vardag. Regeringen har satt upp ett antal mål som gör det lättare att följa upp arbetet. Samtliga mål har 2020 som slutdatum, men kommer regelbundet att följas upp och utvecklas. Under perioden 2011–2014 har fokus varit på dessa områden:

1.Sänkta kostnader för företagen.

2.Minskat och förenklat uppgiftslämnande.

3.Förenklade myndighetskontakter på länsnivå och kommunal nivå.

4.Uppföljning av förenklingsförslag från näringslivet.

5.Bättre konsekvensutredningar.

1 Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning.

62

SOU 2015:33

Målbild

Utredningen noterar särskilt fokusområde två som hänvisar till vårt uppdrag att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Enligt regeringen är målet att företag 2020 i de flesta fall endast ska behöva lämna uppgifter en gång och till ett ställe.

3.3Synergier med andra initiativ

Myndighetssamarbetet Starta och driva företag2 är inriktat på att göra det enkelt att starta och utveckla företag, att det ska vara enkelt för företagare att göra rätt, att fler nya företag ska startas och kunna växa samt att den offentliga förvaltningen ska bli effektivare.

Samarbetet ska nå målen genom att utgå från användarnas behov när det exempelvis gäller vilken information och service som myn- digheterna utvecklar och förvaltar samt vilka myndigheter som ska ingå i samarbetet. En ökad digitalisering som innebär att infor- mation och uppgifter kan återanvändas och delas mellan myndig- heter, att gemensamma infrastrukturella tjänster utvecklas samt att myndigheterna bidrar till öppna data och vidareutnyttjande av information är andra områden som prioriteras (se kapitel 10).

Det digitala mötet får en allt större betydelse för kontakten mellan medborgare och den offentliga förvaltningen. Även mellan myndigheter och mellan myndigheter och företag ökar den digitala kommunikationen. I enlighet med regeringens strategi för en digi- talt samverkande förvaltning ska det digitala mötet utgå ifrån med- borgarens behov. Myndigheterna kan inte längre enbart fokusera på sina verksamhetsområden internt utan behöver samverka över myndighetsgränserna och göra det enkelt för medborgaren att in- teragera med dem.

Digital samverkan gör det möjligt för statliga myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer att digitalt utbyta infor- mation och samverka kring frågor som bidrar till ett rättssäkert och effektivt informationsutbyte. Utredningens förslag om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande bygger på att informationsutbytet mellan myndigheter ska ske så effektivt och säkert som möjligt för

2 Samarbete mellan myndigheterna Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och Tullverket.

63

Målbild

SOU 2015:33

att det ska upplevas som enkelt och ändamålsenligt av företagen. Företagen behöver i allt mindre utsträckning agera koordinator i sina egna ärenden med myndigheter och ska inte behöva förmedla uppgifter som andra myndigheter redan har.

3.4Målbild på kort sikt (2015)

Efter rundabordssamtalet den 4 april 2014 sammankallade utred- ningen en arbetsgrupp3 som förutsättningslöst skulle se över om det var möjligt att samordna utredningens fortsatta arbete och mål- bild med verksamt.se. Arbetsgruppen konstaterade att verksamt.se och utredningens föreslagna Servicetjänst i betydande utsträckning har samma mål för det som ska åstadkommas, ett minskat och för- enklat uppgiftslämnande för företagen.

Arbetsgruppens förslag till gemensam målbild utgår från redan existerande tjänster och komponenter som kan återanvändas och på så sätt skapa effektivitet. Verksamt.se nyttjas som användargräns- snitt och innehåller alla de funktioner som tidigare föreslogs ligga i Servicetjänsten, inloggning sker med autentisering i verksamt.se, Mina meddelanden antas kunna nyttjas för avisering och de sam- mantagna positiva effekterna för företagen ökar.

Samordning mellan Servicetjänsten, verksamt.se och Mina med- delanden illustreras genom figuren nedan.

3 Arbetsgruppen som fått beteckningen Operativ styrgrupp har koordinerats av Cecilia Magnusson Sjöberg (Uppgiftslämnarutredningen) och i övrigt besått av, Inga Otmalm (Bolagsverket), Magnus Wallin (Skatteverket), Anna Johansson (Tillväxtverket), Cecilia Hertzman (Statistiska centralbyrån), samt Ewa Carlsson och ersättaren Jan Sjösten (E- delegationen).

64

SOU 2015:33

Målbild

Privat

aktör

 

 

 

 

Inloggning och behörighet

 

 

verksamt.se

 

 

 

 

 

 

1) Se mina uppgifter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2) Ansök / anmäl

 

 

 

 

 

 

 

 

3) ”Att göra”-listan / kalender

Företagare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Myndighet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

API

 

 

API

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Myndigheternas

e-tjänster

Mina meddelanden för avisering till

”Att göra”- listan eller kalender

 

 

 

 

 

 

 

Sammansatt

 

UKR

 

Uppgiftskrav -

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bastjänst -

 

UKR

 

ett gemensamt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grundläggande

 

UKR

 

register

 

 

 

 

 

 

 

 

uppgifter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Register hos

 

 

Register hos

 

 

 

Bolagsverket

 

 

Skatteverket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Register hos

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statistiska

 

 

 

 

 

 

 

 

centralbyrån

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.5Målbild på längre sikt (2020+)

Vår bedömning: Ett mål på längre sikt är att samtliga myndigheter som begär in uppgifter från företag ska ansluta till och använda de föreslagna funktionaliteterna. Avsikten bör vara att samtliga anslutna myndigheter ska ansvara för att

hålla uppgiftskravsregistret uppdaterat (se kapitel 1 Författ- ningsförslag, förordning (2015:000) om företagens uppgifts- lämnande, 8 §)

hämta nödvändiga uppgifter om företagen från Sammansatta bastjänsten

65

Målbild

SOU 2015:33

integrera autentiserings- och behörighetssystem med verk- samt.se så att en användare bara behöver logga in en gång

skicka aviseringar om uppgiftskrav till företagen via Mina meddelanden.

Regeringens syfte är att det ska vara enklare för företag att lämna uppgifter till myndigheter och målet till 2020 är att företagen i de allra flesta fall enbart ska behöva lämna uppgifter en gång och till ett ställe. I linje med detta, och med utredningens förslag om Upp- giftslämnarservice för företagen, bedömer utredningen det som realistiskt att en framtida målbild är att samtliga myndigheter som begär in uppgifter från företag ska vara anslutna till och använda de föreslagna funktionaliteterna.4

En framtidsvision av en målbild med företagarens behov i fokus skulle kunna illustreras med hjälp av externa aktörer som till ex- empel eGovlab5 vid institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet. Utredningen har inlett ett samarbete med eGovlab för att gestalta en vision om ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen med hjälp av modern informa- tions- och kommunikationsteknik. Visionen ska visa hur småföre- tagarnas vardag kan komma att förenklas genom en digital väg in till myndigheters e-tjänster.

4En sammansatt bastjänst för grundläggande uppgifter om företag (Sammansatta bastjäns- ten), Uppgiftskravstjänsten, en aviseringsfunktion som en del av framtida Mina meddelan- den, som Skatteverket ansvarar för, samt slutanvändarfunktioner i verksamt.se.

5eGovlab bildades 2011 vid Stockholms universitet som ett ”centre for excellence in eGovernance”, www.egovlab.eu.

66

4Utredningens delredovisning och betänkande

4.1Sammanfattning av utredningens delredovisning

Utredningen lämnade den 4 mars 2013 en delredovisning med ut- kast till förslag som innebär att uppgifter som lämnas från före- tagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe och hur samordningen av detta kan orga- niseras m.m. samt förslag till finansiering av detta.

En central utgångspunkt för utredningens arbete med delredovis- ningen var det stora antalet statliga myndigheter samt att det finns betydande olikheter i hur uppgiftslämnandet från företagen till varje enskild myndighet i dag är ordnat. För att myndigheterna effektivt ska kunna bedriva ett arbete med att minska och förenkla uppgifts- lämnandet för företagen krävs att detta är en uppgift som har hög prioritet i myndighetens dagliga verksamhet. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att en kraftfull ledning och tydlig styrning av arbetet på alla nivåer är en avgörande faktor för att uppnå resultat.

Regeringens uttalade målsättning är att företagen bara ska be- höva lämna uppgifter en gång och till ett ställe (dir. 2012:35). I del- redovisningen konstaterades att den målsättningen uppnås lättast om arbetet koncentreras i huvudsak på myndigheternas e-tjänster. I delredovisningen föreslår utredningen att arbetet även bör koncen- treras på att så enkelt och snabbt som möjligt säkerställa att identi- fikations- och kontaktuppgifter samt andra grundläggande uppgif- ter om företagen samordnas mellan myndigheterna. Företagen ska inte behöva återupprepa de grundläggande uppgifterna vid myndig- hetskontakter. I delredovisningen föreslår utredningen att det bör övervägas om det allmänna företagsregistret – som samlat registerför uppgifter om företagen – kan utvecklas och användas på ett effekti- vare sätt för att minska företagens börda vid uppgiftslämnandet.

67

Utredningens delredovisning och betänkande

SOU 2015:33

Som en konsekvens av dessa överväganden och förslag föreslår utredningen i delredovisningen att det ska etableras en ny förvalt- ningsgemensam e-tjänst – Servicetjänsten – som ska fungera som en samlad ingång till myndigheternas e-tjänster som rör företag och företagande. Servicetjänsten ska inte vara obligatorisk för före- tagen att använda utan de kan vända sig direkt till respektive myn- dighets e-tjänst eller fullgöra uppgiftsskyldigheten på annat sätt om det är möjligt. Inom ramen för Servicetjänsten ska det inte ske någon ärendehandläggning. Servicetjänsten ska i huvudsak möjlig- göra tre funktioner

En samlad ingång till samtliga myndigheters e-tjänster.

Avisering av företagets grundläggande uppgifter från Service- tjänsten till de e-tjänster företagaren väljer att besöka.

En aktuell och till varje företag anpassad lista över aktuella upp- giftskrav.

Utredningen föreslår vidare att det för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande ska etableras ett register för de upp- giftskrav som riktar sig helt eller delvis till företag. Ett uppgifts- kravsregister är en förutsättning för att både i nutid och framåt i tiden få en adekvat och uppdaterad bild av vilka uppgifter som krävs in av statliga myndigheter från företagen. Uppgiftskravs- registret är en kunskapsbas som även ger förutsättningar att genom anpassning av tillämpliga regelverk på sikt minska företagens börda att lämna uppgifter. Trots att det är en komplex miljö som myndig- heterna har att hantera går det med gemensamma ansatser att för- enkla för företagen.

I delredovisningen föreslår utredningen att det bör utformas en samordningsorganisation med den överordnade uppgiften att verka för att uppnå regeringens mål att minska och förenkla för före- tagen. Samordningsorganisationen behöver enligt utredningen om- fatta en nyinrättad samordningsmyndighet med ansvar för Upp- giftskravsregistret. Enligt de inledande bedömningar och förslag som presenterades i delredovisningen ska myndigheten ansvara för att närmare utforma och bygga upp den infrastruktur för före- tagens uppgiftslämnande som utredningen föreslår med sikte på att möjliggöra att uppgifter som regel endast lämnas en gång till ett

68

SOU 2015:33

Utredningens delredovisning och betänkande

ställe. Till myndighetens uppgifter hör också enligt förslaget att genom samråd och tillsyn bidra till att underlätta för företagen.

Bolagsverket föreslås att få i uppdrag att ansvara för funktionen Mina företagsuppgifter. Statistiska centralbyrån föreslås att få i uppdrag att vidareutveckla det allmänna företagsregistret så att det kan fylla funktionen som register över samordnade grundläggande uppgifter. Till samordningsorganisation ska enligt de lämnade för- slagen knytas ett råd med av regeringen utsedda representanter för såväl större som mindre myndigheter liksom näringslivet med före- tagens bästa i centrum.

Den nya samordningsmyndigheten tillsammans med utökade uppgifter för myndigheterna i samordningsorganisationen beräkna- des ha en sammanlagd årlig driftskostnad mellan 35 och 45 miljo- ner kronor. Till detta kom även en investeringskostnad i IT-infra- struktur om cirka 39 miljoner kronor. Kostnaden för att anpassa myndigheternas befintliga e-tjänster till föreslagen infrastruktur var inte medräknad.

4.2Remissbehandling av delredovisningen

Efter att utredningen lämnade sin delredovisning innehållande för- slag på en teknisk lösning för ett minskat och förenklat uppgifts- lämnande, Servicetjänsten, ansökte utredningen om medel för att tydliggöra förslaget med hjälp av en prototyp. För att få en tidig återkoppling på förslaget remitterades delredovisningen. Remiss- instanserna skulle lämna synpunkter främst på utredningens över- väganden och den föreslagna tekniska infrastrukturen.

Generellt sett var de flesta remissinstanserna (26 av 38) helt eller i huvudsak positiva till ansatsen medan fem var negativa till ut- redningens förslag och sju avböjde att svara eller hade inga åsikter. Nedanstående sammanfattning är huvudsakligen inriktad på de delar som är av central betydelse för utredningens förslag.

Uppgiftskravsregister

Avseende utredningens förslag om ett centralt uppgiftskravs- register fanns delade meningar. Medan ett antal myndigheter såsom Bolagsverket, Jordbruksverket, Statistiska centralbyrån, Tillväxt-

69

Utredningens delredovisning och betänkande

SOU 2015:33

verket med flera delade utredningens uppfattning var Skatteverket tveksam till ett sådant registers nytta.

Digitaliseringskommissionen pekade på frågan om öppna data och vidareutnyttjande av information som kommer att ingå i Upp- giftskravsregistret.

Servicetjänsten

En del myndigheter ifrågasatte värdet av utredningens uppdrag att företag som regel endast ska behöva lämna uppgifter en gång och till ett ställe. Bland andra Skatteverket ansåg att det ska finnas flera vägar in anpassade efter företagens olika behov. Man framförde vidare vikten av att myndigheter genom samverkan försöker sam- ordna sitt uppgiftsinhämtande och att detta inte förutsätter någon särskild utveckling, genomgripande lagändringar, gemensamma it- strukturer eller någon ny myndighet.

När det gäller uppgifter som ofta krävs vid ett uppgiftslämnande t.ex. namn och adress, delade flera remissinstanser utredningens bedömning att myndigheter ska samordna insamlandet av dess uppgifter så att företagen inte ska behöva återupprepa dem. Några myndigheter hänvisar till pågående arbeten inom Mina medde- landen, Min ärendeöversikt och verksamt.se och menar att utred- ningens arbete bör harmoniseras med dessa initiativ.

Skatteverket framhöll potentialen med system- till systemlös- ning, inte minst för små företag, samt att nyttan med utredningens förslag på det hela taget var mycket begränsad.

Rättsliga frågor

Myndigheterna pekade genomgående på vikten av att frågor röran- de offentlighet och sekretess, personuppgiftsansvar, informations- säkerhet, direktåtkomst, överskottsinformation m.m. bör utredas djupare.

70

SOU 2015:33

Utredningens delredovisning och betänkande

Organisation, finansiering och samhällsekonomiska effekter

Flertalet remissinstanser ansåg att det inte bör inrättas en ny myn- dighet men delade samtidigt utredningens analys om behovet av en stark samordnade myndighet. Bolagsverket ansåg att särskilt frågan om drift och förvaltning måste utredas ytterligare.

Ett antal myndigheter framförde en oro för stora kostnader för myndigheterna och ställde sig tveksamma till prognosen avseende de ekonomiska vinster utredningens förslag skulle komma att inne- bära för företagen.

4.3Sammanfattning av betänkandet

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80)

I arbetet med att ta fram betänkandet bearbetade utredningen de förslag som översiktligt presenterats i delredovisningen. Förslagen konkretiserades bland annat genom ett förslag till företags- dataförordning men även genom att utredningen tog fram en prototyp av en tänkbar teknisk lösning för att uppnå målsättningen en gång och tillett ställe. De utgångspunkter som låg till grund för utredningens arbete och förslag var följande

Det är inte ett självändamål att försöka likrikta myndigheternas olika tekniska system och rutiner.

Inom ramen för arbetet med att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande är det nödvändigt att göra vissa anpassningar av myndigheternas befintliga rutiner och tekniska system vad gäller ärendehandläggning m.m.

Ett effektivt arbete för att minska och förenkla företagens upp- giftslämnande kräver att detta är en uppgift som har hög prio- ritet i myndigheternas dagliga verksamhet.

Kraftfull ledning och tydlig styrning av arbetet på alla nivåer är en avgörande faktor för att insatserna ska ge önskat resultat.

Arbetet bör inledningsvis fokusera på identifikations- och kon- taktuppgifter samt andra grundläggande uppgifter om företagen som myndigheter ofta frågar efter vid ett uppgiftslämnande.

71

Utredningens delredovisning och betänkande

SOU 2015:33

Ansatsen med ”en väg in” bör bygga på i huvudsak e-tjänster.

Inom ramen för ”en väg in” bör det inte ske någon ärendehand- läggning.

4.3.1Uppgiftskravsregister

Utredningen föreslår i betänkandet att det ska skapas ett uppgifts- kravsregister. Ett uppgiftskravsregister har en avgörande roll att spela när det gäller att ge förutsättningar för samordning och informations- utbyte mellan myndigheter och ge tillgång till tillförlitlig statistik över företagens uppgiftslämnande. Även kostnaderna för företagen förknippade med uppgiftslämnande kan framgå av ett register. Därutöver utgör registret över uppgiftskrav en central komponent i Servicetjänsten.

Informationen i Uppgiftskravsregistret kan användas för att i Servicetjänsten visa vilka uppgiftskrav som är aktuella för företag inom en viss bransch. Genom att skapa ”att göra”-listor som anpassas till det enskilda företaget ges företagen betydligt bättre överblick över vilka uppgiftskrav som ett enskilt företag har att fullgöra. Även myndigheterna skulle dra nytta av ”att göra”-listor om företagen i större utsträckning fullgör sina uppgiftskrav i rätt tid. För att kunna skapa ”att göra”-listor måste det kartläggas om myndigheterna har kunskap om vilka företag som ska fullgöra ett visst uppgiftskrav så att det går att skapa rättvisande listor för ett enskilt företag.

4.3.2Servicetjänst

Utredningen föreslår i betänkandet att myndigheterna ska vara skyl- diga att ansluta sina e-tjänster (ärendetjänster) till Servicetjänsten. Servicetjänsten ska inte vara obligatorisk för företagen att använda utan de kan vända sig direkt till respektive myndighets e-tjänst eller fullgöra uppgiftsskyldigheten på annat sätt om det är möjligt.

En första funktion i Servicetjänsten är att företaget kan se och i förekommande fall initiera ändringar i de grundläggande uppgifter som finns registrerade om företaget. När företagaren därefter vill gå från Servicetjänsten till en myndighet och lämna uppgifter får

72

SOU 2015:33

Utredningens delredovisning och betänkande

myndigheten företagets uppdaterade grundläggande uppgifter från Servicetjänsten i stället för att fråga företaget.

En andra funktion i Servicetjänsten är att företagen ges en över- blick över vilka krav som myndigheter har på uppgiftslämnandet för just den verksamhet som företaget bedriver. Detta sker med utgångs- punkt i Uppgiftskravsregistret. Uppgiftskravsregistret utgör därmed en central komponent i arbetet med att förenkla för företagen.

En tredje funktion underlättar för företagen genom att myn- digheterna meddelar företagen om att de är skyldiga att lämna upp- gifter, s.k. avisering av uppgiftskrav.

I betänkandet diskuteras olika lösningar på frågan hur myndig- heternas behov av grundläggande uppgifter inom ramen för uppgifts- lämnande ska lösas. Utredningen konstaterar dock att det i ett in- ledande steg är naturligt att det allmänna företagsregistret, som samlat register för uppgifter om företagen, utvecklas och används som en källa för grundläggande uppgifter om företagen. Det allmänna före- tagsregistret ska i förslaget knytas till Servicetjänsten. Servicetjänsten ska avisera uppgifterna i företagsregistret om ett enskilt företag till den myndighet som företaget lämnar uppgifter till via Servicetjänsten. Aviseringen av grundläggande uppgifter sker bara som en service till myndigheten och uppgiftslämnaren. Aviseringen av uppgifter är inte avsedd att påverka det juridiska förhållandet mellan uppgiftslämnaren och den myndighet som har författningsstödet för uppgiftskravet.

Personuppgiftslagen (1998:204) och/eller tillämpliga särskilda registerförfattningar gör att många myndigheter inte får behandla samtliga de uppgifter om ett företag som finns i det allmänna före- tagsregistret. Den grundläggande informationen om företagen som aviseras via Servicetjänsten är därför anpassad till vilka uppgifter som den mottagande myndigheten får behandla.

För att Servicetjänsten ska resultera i ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen föreslås att myndigheterna ska vara skyldiga att anpassa sina e-tjänster så att de uppgifter som kommer att aviseras genom Servicetjänsten kan användas av respektive e-tjänst.

Utredningen pekar också på att myndigheterna som ett led i arbetet med att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande systematiskt och regelbundet bör gå igenom varje uppgiftskrav och noga överväga vilka grundläggande uppgifter om företaget som är nödvändiga för myndighetens handläggning och om dessa verkligen måste lämnas av företagaren.

73

Utredningens delredovisning och betänkande

SOU 2015:33

4.3.3Rättsliga frågor

En utgångspunkt för utredningen är att användarnas myndighets- kontakter inte i större utsträckning än i dag bör kunna kartläggas genom den föreslagna infrastrukturen. Om företagen upplever att de på ett negativt sätt kartläggs när de använder Servicetjänsten riskerar användandet att minska och de positiva effekterna både för företagen och myndigheterna att gå förlorade.

Företagsdatamyndigheten kommer att behandla personuppgif- ter men myndighetens behandling av personuppgifter går att förena med kraven på skydd mot kränkning av den personliga integriteten. Företagsdatamyndigheten föreslås få behandla personuppgifter bara i den utsträckning som krävs för att kunna driva Service- tjänsten. Företagsdatamyndigheten har inte behov av att behandla känsliga personuppgifter.

4.3.4Organisation, finansiering och samhällsekonomiska effekter

I vårt tidigare betänkande (SOU 2013:80) föreslår utredningen att det bör inrättas en ny myndighet – Företagsdatamyndigheten – med den överordnade uppgiften att verka för att uppnå regeringens mål att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företagen. Företagsdatamyndigheten ska genom samråd och tillsyn bidra till att underlätta företagens uppgiftslämnande. Företagsdatamyndig- heten ska ansvara för Uppgiftskravsregistret och Servicetjänsten. Till Företagsdatamyndigheten ska knytas ett råd med av regeringen utsedda representanter för såväl större som mindre myndigheter liksom näringslivet med företagens bästa i centrum.

Förslaget ska finansieras genom avgifter från anslutna myndig- heter. Företagsdatamyndighetens övriga verksamhet får finansieras genom omdisponeringar i statsbudgeten. Myndigheternas kartlägg- ningsarbete, anpassningar av sina IT-system till Servicetjänsten och övrigt arbete att samordna uppgiftskraven får ske inom ramen för myndigheternas anslag.

I betänkandet konstateras att det är förknippat med stora osäkerhetsfaktorer att beräkna nyttan med de förslag som lämnades. Tidigare gjorda samhällsekonomiska bedömningar talar emellertid samtliga för att inrättandet av ett uppgiftskravsregister och ett aktivt

74

SOU 2015:33

Utredningens delredovisning och betänkande

arbete med att samordna uppgiftskraven för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande är samhällsekonomiskt lönsamt. Kost- naderna kommer uteslutande ligga på staten medan nyttorna uppstår hos företagen.

4.4Remissbehandling av betänkandet

Utredningen fick tilläggsdirektiv med uppdrag att genomföra sitt förslag samtidigt som det tidigare betänkandet remitterades till 64 instanser. Målsättningen var att arbetet skulle fortgå och att syn- punkter skulle omhändertas under arbetes gång.

Majoriteten av de tillfrågade, 55 instanser, lämnande yttranden till Näringsdepartementet. 37 instanser, både myndigheter och företagarorganisationer, var positiva eller delvis positiva till för- slaget medan 18 avstyrkte förslaget helt eller delvis. Framför allt bildandet av en ny företagsdatamyndighet kritiserades av myndig- heter. Det starkaste stödet för utredningens förslag kom från före- tagsorganisationerna vilket tyder på att utredningen hade ett per- spektiv som tilltalade näringslivet. Myndigheterna å sin sida har belyst svårigheterna utifrån sin egen verksamhet, resurser m.m.

Nedan återges kortfattat det som bedömts vara centrala syn- punkter för det efterföljande arbetet med Uppgiftslämnarservice för företagen. Närmare om hur synpunkterna från remissbehand- lingen har omhändertagits återfinns i avsnitt 5.3.

Servicetjänst

Flertalet remissinstanser framhöll pågående initiativ såsom verk- samt.se och Mina meddelanden och menade att utredningens för- slag borde samordnas med dessa. Flera remissvar ifrågasatte ansat- sen i uppdraget uttryckt som ”en dörr in” och menade att det är viktigt att kontakter till myndigheter inte begränsas till en enda kommunikationskanal.

75

Utredningens delredovisning och betänkande

SOU 2015:33

Rättsliga frågor

Flertalet remissinstanser efterlyste ytterligare utredning av rättsliga frågeställningar kring möjligheten till direktåtkomst, utbyte av sekretesskyddade uppgifter, behandling av personuppgifter m.m.

En annan viktig synpunkt var att utredningen borde ha för- djupat sin analys av de krav på informationssäkerhet som den före- slagna lösningen för hantering av uppgifter om företag kommer att ställa.

Organisation, finansiering och samhällsekonomiska effekter

Medan flertalet av myndigheterna visade stor tveksamhet mot för- slaget om Företagsdatamyndigheten och menade att arbetet med minskat och förenklat uppgiftslämnande sker bäst inom ramen för befintlig samverkan mellan myndigheter, instämde flertalet närings- livsorganisationer i utredningens analys om att förenklingsarbetet kräver samordning, som görs bäst inom ramen för en oberoende myndighet.

Ett antal instanser menade att utredningen inte i tillräcklig utsträckning hade tagit tillvara på E-delegationens arbete vad gäller t.ex. förutsättningar för framtida digital samverkan.

Flera av myndigheterna såg behov av en tydligare analys av kost- nads- och nyttobalansen.

76

5Vidareutveckling av den tekniska lösningen

5.1Prototypen

Utredningen tog under andra halvåret 2013 fram en prototyp av en servicetjänst för minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80, kapitel 10). Syftet med prototypen var främst att

testa hur olika lösningar fungerar tekniskt och juridiskt för att i ett tidigt skede i processen kunna upptäcka eventuella fallgropar,

demonstrera hur servicetjänsten kommer att se ut och fungera för såväl företag som myndigheter,

ge en mer exakt uppskattning av kostnaden för att bygga en fullskalig servicetjänst, och

ge utredningen underlag för ett förslag som går att omsätta i drift utan ytterligare grundläggande utvecklingsarbete.

I arbetet med att uppskatta investeringskostnaderna tog utred- ningen fram en lista på drygt 20 så kallade användningsfall som ligger till grund för den funktionalitet som servicetjänsten bör ha. De tio mest centrala fallen implementerades i prototypen.

Metoden med användningsfall beskrivs närmare i avsnitt 6.1.2 och 6.1.3. Användningsfallen i sin aktuella lydelse finns i bilaga 6.

Prototypen har sedan demonstrerats för och testats av utred- ningens expertgrupp och även i andra sammanhang. Erfarenheter därifrån har använts i det fortsatta utredningsarbetet.

77

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

Ambitionen med prototypen har inte varit att göra en första version av servicetjänsten, utan enbart att utgöra underlag för utredningens arbete enligt ovan.

I tilläggsdirektiven (dir. 2013:111) beskrevs att utredningen skulle ta fram ett förslag på hur ett system för företagens uppgifts- lämnande ska genomföras och att det i detta ligger en vidare- utveckling av prototypen inför användandet i ett fullskaligt system. Utredningen har genomfört denna del av uppdraget främst genom att vidareutveckla de användningsfall som ligger till grund för prototypen, men inte genom att bygga vidare på den faktiska tekniska plattformen.

5.1.1Inloggning

För att Servicetjänsten ska kunna användas är ett första nödvändigt steg att den fysiska person som använder tjänsten identifierar sig och styrker sin behörighet att agera för ett visst företag. Detta hanteras genom autentisering och auktorisation.

Autentisering

Att autentisera någon betyder att säkerställa att personen är den han eller hon utger sig vara. Den självklara metoden för att autentisera en fysisk person i dag är via e-legitimation. Såväl i prototypen som i ett fullskaligt system förutsätter i stort sett all funktionalitet att användaren är autentiserad.

I prototypen gjordes inte någon fullständig e-legitimations- autentisering eftersom det bedömdes öka komplexiteten och svårig- heten att testa systemet. En korrekt e-legitimationsautentisering kräver exempelvis installation av programvara på den dator som används, vilket sällan är möjligt för en enskild användare i en myndighets it-miljö. För att testa de olika rollerna i systemet måste användaren också kunna autentisera sig som flera olika fiktiva fysiska personer, vilket inte heller är möjligt för en enskild användare eftersom det kräver koordinering med den tredje part som står för autentiseringen. Framför allt skulle en fullständig e-legitimations- autentisering inte tillföra utredningen något ytterligare utrednings- underlag eller kunskap.

78

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

Prototypen använder ett enkelt namn- och lösenordssystem för inloggning. Det gör det enkelt för den som ska testa systemet att logga in som någon av en handfull fiktiva personer. Dessa påhittade identiteter representerar olika tänkta roller i systemet: den enskilda företagaren, revisorn med behörighet att agera för flera olika företag eller myndighetshandläggaren.

I det fullskaliga systemet, som realiseras inom ramen för verksamt.se, finns autentisering redan.. Utredningens förslag har inte några ytterligare krav på hur autentisering ska gå till som inte uppfylls av verksamt.se.

Auktorisering

Att auktorisera betyder att säkerställa att någon har rätt att agera. För det aktuella systemet handlar det om att kunna avgöra för vilken eller vilka företag som en given fysisk person har rätt att agera. Att i en prototyp återskapa den komplexa rättsliga reglering kring firmateckning, fullmakter m.m. som avgör vilken eller vilka fysiska personer som har rätt att exempelvis lämna in ett efterfrågat frågeformulär eller ansöka om en förmån ansågs inte möjligt eller nödvändigt för en prototyp.

Prototypen har därför ett inbyggt, mycket enkelt system för behörighet där varje fysisk påhittad person har fullständig behörighet att inom prototypen agera för ett eller flera företag alternativt en eller flera myndigheter. Behörighetslistan är inbyggd i prototypen. I ett fullskaligt system måste auktorisering givetvis hanteras på ett mer fullständigt sätt. Denna fråga är nu under utredning i vidare- utvecklingen av verksamt.se. Även elektroniska fullmaktssystem skulle kunna övervägas för mer träffsäker och finkornig hantering av auktorisering.1

I det fullskaliga systemet, som realiseras inom ramen för verksamt.se, finns även en enklare form av auktorisering som i första hand bygger på Bolagsverkets register över firmatecknare för företag. Detta system för auktorisering eller behörighetshantering passar inte

1 Jämför pågående arbete på den förvaltningsgemensamma tjänsten ”Mina fullmakter” http://www.edelegationen.se/Nationella-utvecklingsinsatser/Forvaltningsgemensamma- tjanster/Mina-fullmakter/, som i dagsläget är inriktat på hantering av privatpersoners utställda fullmakter.

79

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

för många av de tänkta användarna och interaktionerna eftersom det sällan är firmatecknaren för ett företag som skulle sköta dessa. I framtida utvecklingsarbete för verksamt.se ingår nu att se över systemet för behörighetshantering.

5.1.2Centrala användningsfall för företagaren

Som nämnts ovan loggar användaren in i prototypen med ett namn som representerar en fiktiv fysisk person och ett lösenord. Har den fiktiva fysiska personen rätt att agera för flera olika företag kan användaren välja vilket av dessa som denna för tillfället vill agera för. Efter inloggning möts man av tre funktioner: Uppgifter, Att göra, samt Ansökningar och anmälningar. Dessa beskrivs nedan.

Uppgifter

I funktionen uppgifter kan användaren se vilka grundläggande uppgifter för företaget som finns i systemet. I prototypen är detta ett fåtal enkla uppgifter som lagras direkt i systemet. Uppgifterna motsvarar de uppgifter som lagras i det allmänna företagsregistret, ett författningsreglerat register som förs av Statistiska central- byrån.2

Uppgifterna i prototypen gäller fiktiva företag, på samma sätt som de inloggade identiteterna är fiktiva personer.

Utöver att uppgifterna kan granskas av företaget (eller rättare sagt de fysiska personer som kan agera för företaget) kan vissa uppgifter ändras. I arbetet med prototypen analyserade vi uppgifterna i det allmänna företagsregistret och bedömde vilka uppgifter företaget skulle kunna ändra, främst kontaktuppgifter. Även den eller de branscher som företaget bedriver verksamhet i kan ändras direkt av företaget.

Andra uppgifter kan företagen inte ändra själva. Det är framför allt uppgifter som kräver ett myndighetsbeslut, exempelvis det registrerade företagsnamnet eller i vilken organisationsform (aktie- bolag, handelsbolag, enskild firma, m.m.) som verksamheten bedrivs.

2 Se Förordning (1984:692) om det allmänna företagsregistret och SCB:s informationssidor på http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/Foretagsregistret/Om-Foretagsregistret/.

80

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

När ett företag ändrar sina uppgifter sparas de gamla upp- gifterna undan (arkiveras) tillsammans med tidpunkten för ändring och vad ändringen bestod i. De äldre uppgifterna kan inte längre användas för uppgiftsinlämning, men företaget kan ta fram en logg (fortlöpande register) över alla ändringar. En administratör för systemet kan med en aktiv handling utplåna (gallra) äldre uppgifter, vilket i sig kräver författningsstöd.

I det fullskaliga system för företagens uppgiftslämnande som nu ska lanseras kommer tjänsten vid visningstillfället hämta upp- gifterna från en sammansatt bastjänst, som i sin tur hämtar uppgifter från flera olika datakällor (se avsnitt 6.2). Detta får betydelse för processen med att ändra uppgifter. Där uppgifterna visas kommer i stället finnas information om hur man gör för att ändra uppgiften och en hänvisning till en e-tjänst för att göra detta där så är möjligt (jfr användningsfall AF 39).

I ett färdigt system, där informationen lagras i olika underliggande datakällor, skulle en ändring av uppgifter effektueras i dessa källor. Arkivering och gallring blir därför en fråga för dem som är register- förare för dessa källor. För att den ändringslogg som finns i proto- typen i dag ska kunna realiseras i ett färdigt system, krävs att äldre uppgifter bevaras i de underliggande datakällorna och att integrationen mellan tjänsten och dessa källor stödjer hämtning av denna information. Något sådant användningsfall finns i dagsläget inte med i kravspecifikationen.

”Att göra”

I funktionen ”Att göra” kan företaget få en översikt över vilka upp- giftskrav som olika myndigheter har aviserat att företaget ska fullgöra. Varje inkommen avisering innehåller företagets organisationsnummer samt ett id-nummer för uppgiftskravet.

Varje avisering visas som en rad i en ”att göra”-lista. Alla upp- giftskrav kan i dagsläget inte uppfyllas genom en e-tjänst, men för de krav där detta är möjligt finns en länk till motsvarande e-tjänst. För andra krav, där det finns allmänna informationssidor, en pdf-blankett, eller annan information på webben, kan en länk gå till sådan information. I prototypen har byggts ett separat system vars funktion är att skicka aviseringar till huvudtjänsten. Detta separata aviserings-

81

Vidareutveckling av den tekniska lösningen SOU 2015:33

system motsvarar de olika verksamhetssystem hos myndigheterna som skulle behöva skicka aviseringarna i ett fullt utvecklat system.

Huvudtjänsten tar emot dessa aviseringar utan att göra någon validering utöver att id-numret för ett uppgiftskrav faktiskt existerar i uppgiftskravsdatabasen. Det är det aviserande systemets ansvar att skicka aviseringar för rätt krav till rätt mottagare och att exempelvis ett uppgiftskrav som endast är tillämpligt för aktiebolag inte aviseras till en enskild firma.

Som en del av prototyparbetet har två simulerade e-tjänster skapats för de två uppgiftskraven med id-nummer SKV17 och SJV156 (motsvarande Skatteverkets tjänst för kontrolluppgift KU25, respektive Jordbruksverkets tjänst för ansökan om stöd för miljöinvestering).

När en avisering för ett visst företag aktualiseras och något av dessa uppgiftskrav lämnats in visas den i ”att göra”-listan med en länk till motsvarande simulerade e-tjänst. Användaren behöver bara klicka på länken för att starta e-tjänsten. När användaren slutför inlämnandet skickas en avisering till huvudsystemet att ett visst uppgiftskrav nu är uppfyllt. Uppgiftskravet tas då bort från ”att göra”-listan.

I prototypen lagras alla aviseringar inom systemet. I det färdiga systemet kommer i stället den myndighetsgemensamma infra- strukturtjänsten Mina meddelanden användas som aviseringskanal. Det får dock effekten att funktionen inte levereras som en del av verksamt.se utan i stället i en kommande uppdatering av tjänsten Min myndighetspost (se vidare avsnitt 6.5).

I ett färdigt system ska en avisering från en myndighet till ett företag utöver organisationsnummer och id-nummer för uppgifts- kravet även innehålla ett sista inlämningsdatum, dvs. när uppgifterna senast ska lämnas. I de inledande faserna av servicetjänstens utveckling kommer de flesta myndigheter inte ha hunnit utveckla rutiner för att skicka aviseringar. Ett enklare sätt att få en likande funktion bygger på att information om när ett visst uppgiftskrav ska lämnas in finns i uppgiftskravsdatabasen. Med denna lösning får användaren en ”att göra”-lista med uppgiftskrav generellt riktade till företag av rätt typ. Användaren får själv ta bort krav från denna lista efter att de fullgjorts. En sådan funktion är under utredande inom det generella arbetet med verksamt.se.

82

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

Ansökningar och anmälningar

Funktionen Ansökningar och anmälningar påminner om funktionen Att göra, men de uppgiftskrav som listas är sådana som initieras av företagen själva. Det handlar typiskt sett om anmälningar av olika förfaranden eller ansökningar om förmåner som kan bli aktuella vid olika tidpunkter. Prototypen filtrerar uppgiftskraven utifrån före- tagsform och den eller de branscher3 som företaget verkar i.

För varje krav i uppgiftskravsdatabasen finns bland annat angivet vilken eller vilka företagsformer samt branscher det är tillämpligt för. I prototypen leder detta till att användaren möts av ett mycket stort antal uppgiftskrav (ansökningar eller anmälningar) som skulle kunna vara aktuella för företaget. Beroende på företagsform och bransch kan det röra sig om 300–700 uppgiftskrav. Det finns en enkel sökfunktion där man kan begränsa listan till alla krav som i sin beskrivning innehåller ett visst sökord (exempelvis ”bidrag” eller ”tillstånd”).

I ett färdigt system både kan och behöver detta förbättras på flera sätt, exempelvis kan kartläggning av uppgiftskraven göras mer detaljerat. För sådana branscher som omfattas av många företags- initierade uppgiftskrav skulle hela SNI-kodssystemet kunna användas för att exempelvis ange att ett visst uppgiftskrav som träffar jordbruksbranschen endast är tillämpligt för köttproduktion. På så vis kan en jordbrukare som endast är spannmålsproducent slippa få upp just detta krav. Uppgiftskraven skulle även kunna grupperas på aktuell myndighet och knyta an till en viss livscykelhändelse hos företagen, såsom bildande, anställande av personal, redovisning eller avslutande.

5.1.3Simulerade e-tjänster

Som nämnts ovan skapades två simulerade e-tjänster för att användas tillsammans med servicetjänstprototypen. Interaktionen mellan servicetjänsten och de simulerade e-tjänsterna följer i prototypen följande arbetsgång.

1.En avisering skickas (från e-tjänst eller på annat sätt) till service- tjänsten.

3 Bransch beskrivs från den översta nivån av SNI 2007 vilket innebär att uppgiftskraven i prototypen sorteras på 21 branscher.

83

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

2.Användaren får upp ett uppgiftskrav i sin ”att göra”-lista med en länk till den simulerade e-tjänsten.

3.Användaren förs över till e-tjänsten. Det organisationsnummer som är auktoriserat i servicetjänsten skickas med till e-tjänsten i form av en parameter i länken.

4.E-tjänsten gör en förfrågan till servicetjänsten över SHS- systemet om att få de grundläggande uppgifterna för det medskickade organisationsnumret.4

5.Servicetjänsten levererar dessa uppgifter över SHS.

6.E-tjänsten använder de levererade uppgifterna för att fylla i ett formulär och därigenom minska och förenkla företagets uppgiftslämnande.

7.Användaren matar in övriga uppgifter och skickar in allt.

8.E-tjänsten tar emot uppgifterna och skickar en avisering till servicetjänsten om att uppgiftskravet nu är uppfyllt.

I det färdiga systemet kan framför allt steg 3–6 komma att ändras. För autentisering och auktorisering litar den simulerade e-tjänsten

på att servicetjänstprototypen har utfört såväl autentisering som auktorisering på ett korrekt sätt, och gör därför inga motsvarande åtgärder. Här kommer det vara upp till varje myndighet att bedöma vilken säkerhetsnivå och vilka krav på autentisering och auktorisering som man har för den aktuella e-tjänsten, men som huvudregel kommer många myndigheter att vilja göra egen autentisering.

5.1.4Centrala användningsfall för myndigheter

Myndigheter kan på samma sätt som företag logga in i prototypen med användarnamn och lösenord. I prototypen har vissa användar- identiteter skapats för tänkt myndighetspersonal. Den huvud- sakliga funktionen som kan användas för dessa är att administrera de uppgiftskrav som en myndighet har.

4 För information om SHS (spridnings- och hämtningssystem) se http://www.forsakringskassan.se/omfk/shs/

84

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

Administrera krav

När en behörig myndighetshandläggare är inloggad kan han eller hon välja att få upp en lista på myndighetens samtliga uppgiftskrav. Information om varje uppgiftskrav kan fritt redigeras, och nya uppgiftskrav kan läggas till. För varje uppgiftskrav finns i proto- typen ett tiotal egenskaper, exempelvis beskrivning av uppgifts- kravet, vilka grundläggande uppgifter kravet omfattar och vilka branscher det gäller.

I ett färdigt system är tanken att varje deltagande myndighet ska hantera sina uppgiftskrav själv. Men det kan inte uteslutas att en myndighet vill ha teknisk assistans från den myndighet som tillhandahåller uppgiftskravstjänsten när ett nytt uppgiftskrav läggs till eller ett befintligt modifieras. Sådan teknisk assistans kan tillhanda- hållas på flera sätt. Ett alternativ är att denna myndighet, utifrån en beskrivning av uppgiftskravet som den andra, deltagande, myndig- heten tillhandahåller, själv matar in uppgiftskravet i databasen. Ett annat alternativ är att den deltagande myndigheten matar in uppgifts- kravet men att det markeras ”för granskning”, och att den myndighet som tillhandahåller uppgiftskravstjänsten därefter granskar uppgifts- kravet så att exempelvis beskrivning, hänvisning till lagrum och länk till e-tjänst är godtagbart. Efter granskning kan kravet läggas in i den riktiga uppgiftskravsdatabasen. Sådana assistanslösningar förändrar inte att det är myndigheten som ansvarar för att innehållet i registret är korrekt.

5.2En fristående tjänst

Som en del av utredningens uppdrag att vidareutveckla prototypen inför användandet i ett fullskaligt system togs en noggrannare krav- specifikation fram. Arbetet, som framför allt pågick under första halvåret 2014, var inriktat på att ta fram ett underlag som kunde användas för upphandling av en sådan teknisk lösning. Inriktningen blev sedermera ändrad (se avsnitt 5.3 och 5.4 samt avsnitt 6 för den aktuella realiseringen) men nedan redogörs för den initiala ansatsen.

85

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

5.2.1Arbetets genomförande

Remissvar

Flertalet remissinstanser uttalade sig om olika aspekter av det föreslagna systemets tekniska utformning. Ett genomgående tema i synpunkterna var att systemet i högre grad borde återanvända befintlig infrastruktur och e-förvaltningsgemensamma principer. Särskilt framhölls att Mina meddelanden, som ett system för meddelandeförmedling från myndigheter till företag och enskilda, borde användas i ett system för företagens uppgiftslämnande som bland annat innehåller aviseringar från myndigheter till företag.

Flera remissvar tog även upp att frågan om behörighet (auktorisering) var av stor vikt. Även frågor om säkerhet, användar- vänlighet och tillgänglighet lyftes fram som viktiga. Slutligen framhöll flera av remissinstanserna vikten av att främja maskin-till-maskin- lösningar för uppgiftslämnande.

Teknisk expertgrupp

Med anledning av att ett genomförande av utredningens tidigare förslag krävde fördjupad kompetens om framför allt myndigheters it-system och it-arkitektur förordnade regeringen under februari 2014 ett antal experter med teknisk bakgrund.

Under våren 2014 hölls tre sammanträden med tillhörande arbete kring konkreta frågeställningar för att anpassa utredningens förslag till de informationstekniska förutsättningarna på de myndigheter som experterna hade erfarenhet av.

Frågorna som togs upp i gruppen med tekniska experter var bland annat metoder för överföring av grundläggande uppgifter till myndigheternas e-tjänster, förhållningssätt till vad som är bästa källa med avseende på aktualitet m.m. för en viss uppgift, krav på utformningen av en sammansatt bastjänst, om informationsutbytet skulle ske inom ramen för ett pågående ärende eller direkt mellan myndigheters system, samt frågor kopplade till autentisering och behörighetskontroll.

86

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

Fördjupade samtal med berörda myndigheter

Som en följd av det första rundabordssamtalet (se avsnitt 5.3) inleddes fördjupade samtal med myndigheterna som ansvarar för verksamt.se samt med E-delegationen. Syftet med samtalen var främst att förutsättningslöst diskutera hur utredningens fortsatta arbete och verksamt.se kunde samordnas samt att ta fram en gemensam målbild på kort och lång sikt.

Som en följd av strävan mot att inrätta en sammansatt bastjänst för grundläggande uppgifter om företag, i stället för att enbart använda det allmänna företagsregistret, hölls även samtal med de myndigheter som skulle kunna vara dataproducenter till en sådan sammansatt bastjänst.

Utöver dessa samtal pågick även under hela våren 2014 arbeten i olika konstellationer med samtliga myndigheter som deltagit i det tidigare kartläggningsarbetet, med undantag för Tullverket. Dessa arbeten syftade till att förbereda ytterligare kvalitetssäkringsarbete med de kartlagda uppgiftskraven (se avsnitt 6.3.4), att analysera kostnader och nyttor med utredningens förslag (se kapitel 8), samt att ta fram en plan för när myndigheterna kan ansluta till de olika delarna av systemet (se kapitel 7).

Resultat av samtalen

Ovanstående dialoger skedde parallellt med utformandet av den fördjupade kravspecifikationen (se avsnitt 5.2.2) och påverkade denna, särskilt definitionen av ”bästa källa”, utformandet av den sammansatta bastjänsten, och metoden för att hämta grundläggande uppgifter från denna.

5.2.2Fördjupad kravspecifikation

Utgångspunkten

I framtagandet av betänkandet Ett minskat och förenklat uppgifts- lämnande (SOU 2013:80) arbetade utredningen med ett antal använd- ningsfall. Dessa användningsfall skulle motsvara den slutanvändar- funktionalitet som behövdes, tillsammans med de administrativa rutiner som ett sådant system skulle kräva.

87

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

Användningsfallen låg bland annat till grund för en analys av vad systemet skulle kosta att konstruera och förvalta. Men detaljerings- graden av användningsfallen var inte tillräcklig för att direkt kunna ligga till grund för en upphandling. När så tilläggsdirektiven ålade utredningen att förbereda och genomföra åtgärder för att införa ett fullskaligt system för företagens uppgiftslämnande blev en av de första uppgifterna att vidareutveckla kravspecifikationen till grund för upphandling av ett fullskaligt system. Parallellt med detta vidareutvecklingsarbete beaktade utredningen även synpunkter från remissinstanser i samtal med de tekniska experterna, m.m.

Utredningen anlitade därför expertis i kravställning för it-system vilket resulterade i en mer strukturerad och betydligt mer omfångsrik kravspecifikation (bilaga 5). Arbetet inleddes utifrån befintliga användningsfall (SOU 2013:80, bilaga 5), vilka kompletterades med nya allt efter behov. Målet var att kravspecifikationen skulle kunna användas för att upphandla ett färdigt system.

Uppgiftskravstjänst

Uppgiftskravstjänsten var planerad som en helt fristående tjänst med separat användar- och behörighetshantering, som skulle användas av myndigheternas handläggare för att administrera innehållet i Uppgiftskravsregistret.

Tätt knuten till denna skulle även en uppgiftsdefinitionstjänst finnas. I det som nu byggs är en sådan uppgiftsdefinitionstjänst inte nödvändig, och i framtiden skulle detta i stället kunna realiseras som en del av den planerade myndighetsgemensamma informationsutbyteskatalogen.5

Sammansatta bastjänsten

Sammansatta bastjänstens uppgift definierades som att på begäran samla ihop grundläggande uppgifter om ett företag från bästa tillgängliga källor och leverera dessa till beställaren enligt fastställt format. Inriktningen på denna komponent är i stort sett oförändrad

5 En informationsutbyteskatalog är en samlingsplats för referensmodeller, modeller och beskrivningar av begrepp, informationsutbytesobjekt och attribut som ingår i informationsutbyten. Se http://www.edelegationen.se/Nationella- utvecklingsinsatser/Forvaltningsgemensamma-tjanster/Informationsutbyteskatalogen/

88

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

jämfört med vad som nu konstrueras (se avsnitt 6.2), med undantag för att begreppet ”bästa tillgängliga källa” har genomgått mycket utveckling och att termen ”bästa källa” nu används för detta utvecklade begrepp.

Aviseringstjänsten

Aviseringstjänsten utformades som en fristående komponent inom Servicetjänsten mot vilken myndigheterna kunde skicka meddelanden och servicetjänsten kunde läsa inkomna meddelanden, för att i slut- användargränssnittet presentera dessa i form av en sammanställning av aktuella uppgiftslämningsärenden. Denna ansats ändrades sedan avsevärt genom användandet av Mina meddelanden, se avsnitt 6.5.

5.2.3Resultat

Version 1.0 av kravspecifikationen färdigställdes i juni 2014 och beskrev en fristående tjänst, uppbyggd på de grundläggande komponenterna. Som ett utflöde av arbetet i den samordnings- organisation som upprättats efter rundabordssamtalen inleddes omedelbart ett arbete med en uppdaterad version. Denna uppdaterade version utgick i stället från att slutanvändarfunktionaliteten skulle levereras som en del av verksamt.se och använda Mina meddelanden för meddelandeförmedling(se vidare beskrivningen i bilaga 6).

5.3Rundabordssamtal m.m.

5.3.1Bakgrund

Utredningen identifierade tidigt i arbetet med genomförandet av tilläggsdirektiven ett antal nödvändiga faktorer för framgång. Redan i den delredovisning som utredningen lämnade till Närings- departementet den 30 januari 2014 skrev vi att utredningen behöver samverka med de statliga myndigheter som ska anpassa sina system och processer. Utredningen påtalade att det behövs stödåtgärder från uppdragsgivaren för att arbetet ska kunna genomföras inom tilläggsdirektivens tidsram. De efterfrågade stödåtgärderna syftade framför allt till att de deltagande myndigheterna skulle avsätta nöd-

89

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

vändiga resurser för sitt arbete, men också till att arbetet prioriteras på såväl ledningsnivå som operativ nivå. Utredningen har åter- kommande upprepat detta budskap.

5.3.2Referensgruppens första möte

I ett försök att fånga upp utfallet från remissbehandlingen av utred- ningens betänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) samt att få till stånd reell samverkan mellan utred- ningen och berörda myndigheter kallade statssekreteraren Marita Ljung vid Näringsdepartementet till ett rundabordssamtal i april 2014. Närvarade från utredningen och myndigheterna var särskilda utredaren Cecilia Magnusson Sjöberg, generaldirektörerna Annika Bränström, Bolagsverket, Ingemar Hansson, Skatteverket och Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket samt E-delegationens kanslichef Ewa Carlsson. Samtalet avslutades med att deltagarna var överens om i huvudsak fyra punkter.

Uppgiftslämnarutredningens fortsatta arbete och målbild ska samordnas med verksamt.se 2.0.

Uppgiftslämnarutredningen åtar sig att sammankalla en arbets- grupp där Bolagsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och E-delega- tionen ingår. Arbetsgruppen ska förutsättningslöst diskutera hur Uppgiftslämnarutredningens fortsatta arbete och verksamt.se kan samordnas. Arbetsgruppen ska i en rapport lämna förslag i denna del samt hur målbilden kan samordnas. Myndigheterna och E- delegationens kansli ska utse personer med relevant profil till arbetsgruppen.

Näringsdepartementet kan, om behov uppstår, överväga ändringar i utredningens direktiv.

Närvarande generaldirektörer och kanslichefen för E-delegationen tillsammans med statssekreterare Marita Ljung och representant från Finans- Näringsdepartementet fungerar som referensgrupp åt utredningen.

90

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

5.3.3Progressrapport

Arbetsgruppen

Efter rundabordssamtalet sammankallade utredningen omedelbart arbetsgruppen till ett första möte. I arbetsgruppen ingick utredaren Cecilia Magnusson Sjöberg, enhetschefen Anna Johansson från Tillväxtverket, direktören Inga Otmalm från Bolagsverket, enhets- chefen Magnus Wallin från Skatteverket samt kanslichefen Ewa Carlson och sekreteraren Jan Sjösten som ersättare från E-delega- tionen.

Arbetsgruppens arbete resulterade i en progressrapport som överlämnades till referensgruppen den 26 maj 2014.

Progressrapportens innehåll

Funktionalitet

I progressrapporten föreslår arbetsgruppen att en kompletterande funktionalitet på verksamt.se ska ersätta funktionaliteten för före- tagarna i den servicetjänst Uppgiftslämnarutredningen har föreslagit. Arbetsgruppen är i rapporten ense om att ett system med en särskild funktion för uppgiftskrav spelar en viktig roll i att skapa förut- sättningar för samordning och informationsutbyte mellan myndig- heter, för regelförenkling och för att ge tillgång till tillförlitlig statistik över företagens uppgiftslämnande.

Utredningens ursprungliga förslag var att det allmänna företags- registret bör knytas till den samlade ingången till myndigheternas e- tjänster (Servicetjänsten) och därifrån tillgängliggöra uppgifterna i företagsregistret om ett enskilt företag. Under remissbehandlingen av betänkandet framfördes emellertid stark kritik mot valet av det allmänna företagsregistret som ensam leverantör av grundläggande uppgifter om företagen. Utredningen har omprövat sitt tidigare ställ- ningstagande och arbetar nu i stället, efter dialog med myndigheterna och E-delegationen, utifrån att de grundläggande uppgifterna om företagen hämtas från bland annat Bolagsverket, Skatteverket och det allmänna företagsregistret hos Statistiska centralbyrån genom en så kallad sammansatt bastjänst.

91

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

Arbetsgruppens rapport visar också att en sammansatt bastjänst är en lämplig inriktning med betydande potential för det fortsatta arbetet.

Utredningen har föreslagit funktionen ”Att göra”-lista. Med den kan ett företag få en översikt över vilka uppgiftskrav som olika myndigheter har aviserat företaget. I delbetänkandet framfördes att den förvalt- ningsgemensamma infrastrukturtjänsten Mina meddelanden i framtiden kan bli aktuell som aviseringskanal. Det förutsatt att Servicetjänstens funktionalitet kan få tillgång till ett företags meddelanden genom ett för samtliga brevlådeoperatörer gemensamt API. Arbetsgruppens utgångs- punkt är att Mina meddelanden sannolikt kan fungera som aviserings- kanal.

Målbild

Arbetsgruppen konstaterar i rapporten att verksamt.se och utred- ningens föreslagna Servicetjänsten i stort har samma mål, ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagaren.

Verksamt.se är sedan länge en etablerad kanal och syftet med denna tjänst är att underlätta för företagarna. Arbetsgruppen ser stora kundnyttor att fortsätta på redan inslagen väg med hänvisning till framför allt följande.

Tiden för utveckling minskar totalt sett, eftersom det är möjligt att vidareutveckla existerande tjänster och komponenter i stället för att bygga allt från grunden.

Många företagare känner väl till verksamt.se och de slipper byta kanal och gränssnitt.

Investeringar för marknadsföring av tjänsten minskar.

Tid och pengar sparas genom återanvändning av organisation, styrning och förvaltning.

Arbetsgruppens förslag till gemensamt mål utgår således från existerande tjänster och komponenter.

De sammantagna effekterna för företagaren ökar, även om vissa produktmål i tidigare föreslagen lösning realiseras på annat sätt. Mer konkreta exempel på återanvändning av dessa komponenter är att

92

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

verksamt.se nyttjas som användargränssnitt och inkluderar de funktioner som tidigare föreslogs ligga i Servicetjänsten,

inloggning sker i verksamt.se för autentisering, och att

Mina meddelanden används för avisering.

I rapporten uttrycker arbetsgruppen att det finns goda möjligheter att komma framåt till en lösning som utifrån identifierade behov bidrar till att förenkla för företagen. Verksamt.se och utredningens förslag har båda målet att minska och förenkla företagens uppgifts- lämnande, men det finns också skillnader på ett antal punkter.

Utredningen har genom sitt uppdrag ett tydligt regel- förenklingsperspektiv vilket framför allt kommer till uttryck i arbetet med att skapa ett system för uppgiftskrav som kan ligga till grund för områdesspecifik utveckling framöver.

Verksamt.se är en del av myndighetssamarbetet Starta och driva företag som också har förenkling för företagare i fokus. Nuvarande utveckling av verksamt.se har sin grund i särskilda regeringsuppdrag samt uppdrag att vidareutveckla tjänstedirektivets6 elektroniska kontaktpunkt. Det innebär att många myndigheter, alla kommuner och länsstyrelser ska vara anslutna till verksamt.se och Mina meddelanden framöver. Men det finns ännu inga krav på informa- tionsutbyte. Utöver detta tar myndigheterna gemensamt fram utvecklingsplaner baserat på behovsanalyser gentemot företagen. Det kan handla både om information och tjänster för att underlätta myndighetskontakter och stöd för att göra bättre affärer inom ramen för myndigheternas uppdrag.

Sett ur ett företagarperspektiv skiljer sig inte det som utred- ningen föreslår och den inriktning myndighetssamarbetet förordar på något principiellt sätt. Arbetsgruppen uttrycker således att det borde finnas utrymme för ett omfattande samarbete.

Arbetsgruppen uttalar slutligen att ett fruktbart samarbete kommer att förutsätta att samtliga parter är beredda att ompröva tidigare ställningstaganden och beslut så att potentialen hos verksamt.se och servicetjänsten tillsammans kan realiseras.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden

93

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

Referensgruppens andra möte

Progressrapporten föredrogs för referensgruppen vid ett möte den 27 maj 2014 på Näringsdepartementet. Vid mötet var deltagarna eniga om hur man skulle går vidare i arbetet med att skapa ett system för företagens uppgiftslämnande. Det påpekades särskilt att fram till 30 mars 2015 är det utredaren Cecilia Magnusson Sjöberg som har den koordinerande funktionen för arbetet med att skapa ett system för företagens uppgiftslämnande. Vid mötet påpekades behovet av att överväga vilken eller vilka myndigheter som efter mars 2015 kommer att vara ansvarig eller ansvariga för systemet för företagens uppgifts- lämnande. Behovet av regeringsuppdrag till berörda myndigheter och tilläggsdirektiv till utredningen skulle övervägas vidare inom Regeringskansliet.

5.3.4Regeringsuppdrag

Vidareutveckla företagarportalen verksamt.se med ett system för företagens uppgiftslämnande

I ett beslut den 3 juli 2014 uppdrog regeringen åt Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket att tillsammans med Uppgiftslämnar- utredningen vidareutveckla och anpassa verksamt.se och Uppgifts- lämnarutredningens förslag om ett system för företagens upp- giftslämnande. Av regeringsbeslutet framgår att arbetet ska resultera i att Uppgiftslämnarutredningens förslag till funktioner och funk- tionalitet (servicetjänst) och verksamt.se samordnas på verksamt.se. Detta innebär bland annat att verksamt.se nyttjas som användar- gränssnitt och inkluderar de funktioner som tidigare föreslogs ligga i servicetjänsten.

Arbetet ska koordineras av Uppgiftslämnarutredningen och följa de handlingsplaner som Uppgiftslämnarutredningen tar fram. Uppdraget ska slutredovisas av Tillväxtverket tillsammans med Uppgiftslämnarutredningen senast den 30 mars 2015.

94

SOU 2015:33

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

Upphandla en teknisk lösning för systemet för företagens uppgiftslämnande

I ett beslut den 3 juli 2014 fick Bolagsverket av regeringen i uppdrag att upphandla en teknisk lösning för en funktionalitet på verksamt.se för företagens uppgiftslämnande. Funktionaliteten innebär att Upp- giftslämnarutredningens förslag om servicetjänst realiseras inom ramen för verksamt.se. I uppdraget ingår att samverka med Uppgifts- lämnarutredningen för att ta fram anvisningar för upphandlingen för att säkerställa den tekniska lösningens kompatibilitet med verksamt.se samt att den ska kunna förvaltas av Bolagsverket.

5.3.5Genomförande och organisation

För att på ett samlat och effektivt sätt kunna koordinera och samverka med myndigheternas genomförande skapade utredningen och de berörda myndigheterna en gemensam projektorganisation. Arbetet har koordinerats av utredaren bland annat via den arbetsgrupp som inrättades i samband med rundabordssamtalen våren 2014. Arbets- gruppen som kom att fungera som en operativ styrgrupp (styrgruppen) har letts av utredaren med bistånd av en program- samordnare från utredningen. I gruppen har representanter för Bolagsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och E-delegationen ingått. Sedermera tillkom även en representant för Statistiska centralbyrån. Arbetsgruppen har tagit fram gemensamma styrdokument.

Handlingsplan för projektorganisationen

Av den handlingsplan som har tagits fram för projektorganisa- tionen framgår bland annat att styrgruppen skulle specificera vad som ska levereras inom programmet samt rapportera till utred- ningens referensgrupp. Styrgruppen har med hjälp av utredningens koordinering varit ansvarig för att säkra planering, samordning och uppföljning i enlighet med den fastställda programplanen.

Styrgruppen skulle enligt handlingsplanen tillsätta utskott i genomförandearbetet. Utskotten har varit beredande, inte beslutande. Respektive utskott har ansvarat för att involvera berörda myndigheter, andra aktörer och särskilt företagare i utvecklingen för att säkerställa

95

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

användbarheten. De olika utskotten skulle samordna sitt arbete när det var relevant. Utskotten i genomförandet var arkitekturutskottet, juridiska utskottet och kommunikationsutskottet.

Det har funnits en programsamordnare med uppgiften att koordinera det utvecklingsarbete som Bolagsverket, Tillväxtverket och Skatteverket driver med bäring på Uppgiftslämnarservice. Programsamordnaren har fått rapporter från genomförandeprojekten och höll kontakt med arkitekturutskottet, juridiska utskottet och kommunikationsutskottet. Programsamordnaren har rapporterat till styrgruppen och ansvarade för att följa upp eventuella avvikelser från programplanen.

Arkitekturutskottet hade till uppgift att säkerställa att en verk- samhets- och it-arkitektur togs fram för alla delar av leveransen. Detta har skett i nära samarbete med organisationerna för verksamt.se och Mina meddelanden och med fokus på såväl leverabler som anslutande myndigheter. Utskottet skulle klargöra specifika frågeställningar på en övergripande nivå, exempelvis frågor om informationssäkerhet, hur uppgiftskravstjänsten bör realiseras på kort och längre sikt och hur aviseringstjänsten bör utformas.

Juridiska utskottet skulle säkerställa det rättsliga stödet för uppgiftslämnarservice i verksamt.se samt bistå i utredningens övriga juridiska frågor kopplade till förvaltningen av leverablerna i Uppgifts- lämnarservice, bland annat säkerhetsaspekter och organisatoriska aspekter.

Kommunikationsutskottet har tagit fram en plan för informa- tionen om uppgiftslämnarservice till målgrupperna (anslutande myndigheter, slutanvändare och övriga intressenter).

5.4Regeringens beslut om förvaltning av systemet

5.4.1Tillväxtverket

Genom en ändring i Tillväxtverkets regleringsbrev för budgetåret 2014 fick myndigheten i uppdrag att kartlägga och analysera förut- sättningarna för ett övertagande av registret över uppgiftskrav på företagen och uppgiftsdefinitionsregistret. Man skulle också samordna dessa uppgiftskrav samt driva och upprätthålla funktionerna sam- verkanspunkt och forum som anges i tilläggsdirektiv (dir. 2013:111) till Uppgiftslämnarutredningen. Uppdraget skulle genomföras i dialog

96

SOU 2015:33 Vidareutveckling av den tekniska lösningen

med Uppgiftslämnarutredningen och redovisas till Näringsdeparte- mentet senast den 15 december 2014.

Tillväxtverkets förutsättningar för förvaltning av uppgiftskravsregister, uppgiftsdefinitionsregister, samverkanspunkt och forum för minskat och förenklat uppgiftslämnande.

Tillväxtverket anger i den rapport som lämnades till regeringen den 15 december 2014 att man har lång och bred erfarenhet av arbetet med förenklingar för företag på nationell, regional och kommunal nivå. Att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företagen är en viktig insats för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga företag. Det är ett prioriterat arbete hos Tillväxtverket som gärna är med och driver den utvecklingen. Tillväxtverket förde samtidigt fram att för det fall regeringen väljer att lägga förvaltningen på annan myndighet kommer Tillväxtverket självfallet att fortsätta bidra i arbetet på bästa sätt. Oavsett hur ansvaret för förvaltningen fördelas är det enligt Tillväxtverket viktigt att det i organiseringen finns goda förut- sättningar för samverkan och att den kompetens och de nätverk som har byggts upp i arbetet med uppgiftskravsregistret kan tas till vara. Inte minst med tanke på de beroenden som finns mellan de olika delarna i systemet för företagens uppgiftslämnande.

5.4.2Bolagsverket

Genom en ändring i Bolagsverkets regleringsbrev för budgetåret 2014 fick myndigheten i uppdrag att kartlägga och analysera förutsätt- ningarna för att förvalta, driva och utveckla en sammansatt bastjänst för företagens uppgiftslämnande när det gäller så kallade grund- läggande uppgifter. Uppdraget skulle genomföras i dialog med Upp- giftslämnarutredningen och redovisas till Näringsdepartementet senast den 15 december 2014.

97

Vidareutveckling av den tekniska lösningen

SOU 2015:33

Bolagsverkets rapport Sammansatt bastjänst för grundläggande uppgifter om företag

Bolagsverket anger i rapporten som lämnades till regeringen den 15 december 2015 att myndigheten är redo att fortsätta axla ansvaret för att utveckla, driva och förvalta den tekniska lösningen för den sammansatta bastjänsten. Bedömningen baseras på Bolagsverkets långa historia av att arbeta med förenkling, sina goda erfarenheter av att samverka med andra samt på myndighetens förvaltningsmodell och kompetenser. I detta ingår även myndighetens registervana samt vana av tjänsteutveckling och drift.

5.4.3Budgetpropositionen för 2015

I budgetpropositionen för budgetåret 2015 (Budgetpropositionen för 2015 utgiftsområde 24 Näringsliv s. 71) under rubriken Förenklat uppgiftslämnande har regeringen uttalat följande. Uppgiftslämnar- utredningen (N 2012:01) har i delbetänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) föreslagit att det ska inrättas en ny myndighet – Företagsdatamyndigheten – för att bland annat handha ett system för företagens uppgiftslämnande. Förslaget om att inrätta en ny myndighet avstyrktes av en majoritet av remissinstanserna. Den nuvarande inriktningen är att de nya upp- gifterna i stället kommer att fördelas på Bolagsverket och Tillväxt- verket. Tillväxtverket blir organisatorisk hemvist för ett system för företagens uppgiftslämnande och ansvarar bland annat för arbetet med samordning av uppgiftskrav, en samverkanspunkt för myndigheter och ett forum för företagen m.fl. Bolagsverket blir organisatorisk hemvist för förvaltning och teknisk utveckling av en funktionalitet på verksamt.se som ingår i systemet för företagens uppgiftslämnande.

98

6Uppgiftslämnarservice för företagen

6.1Sammanfattande beskrivning

Uppgiftslämnarservice för företagen (Uppgiftslämnarservice) är ett samlingsnamn för den funktionalitet som i utredningens tidigare betänkande (SOU 2013:80) benämndes Servicetjänsten. Eftersom funktionaliteten inte kommer att levereras i form av en fristående tjänst används här det nya samlingsnamnet. I detta kapitel beskrivs systemets delar ur verksamhetsmässig, teknisk och juridisk syn- vinkel.

6.1.1Verksamhetsmässiga utgångspunkter

Återanvändbara komponenter

Uppgiftslämnarservice ska leverera ett antal slutanvändarfunktioner för företagen, det vill säga faktiska tjänster som företagen direkt kan använda genom i första hand verksamt.se. Men funktionerna ska så långt som möjligt bygga på återanvändbara komponenter. En kompo- nent är i detta sammanhang en fristående uppsättning funktioner, med separata leverans- och driftåtaganden. Att komponenterna ska vara återanvändbara betyder att de ska kunna användas av fler tjänster än verksamt.se. Denna utgångspunkt är tydligast för Sammansatta bastjänsten (se avsnitt 6.2), som är tänkt att användas såväl av verksamt.se som av alla myndigheters e-tjänster via ett gemensamt API.

Även Uppgiftskravstjänsten med det underliggande registret (se avsnitt 6.3) är avsedd att kunna återanvändas. Eftersom Uppgifts- kravsregistret varken innehåller personuppgifter eller sekretes-

99

Uppgiftslämnarservice för företagen SOU 2015:33

skyddade uppgifter kan det göras tillgängligt för var och en att använda, återanvända och distribuera som öppna data (se vidare avsnitt 10.3).

För aviseringsfunktionen återanvänds infrastrukturen i Mina meddelanden (se avsnitt 6.5), och anpassningen för den funktionalitet som ska levereras görs som en del i utvecklingsarbetet för Mina meddelanden.

Strävan på sikt är att viss service som nu levereras inom ramen för Uppgiftslämnarservice ska kunna tillhandahållas i annan form av andra aktörer i statlig, kommunal och privat regi, genom att de återanvänder komponenter i Uppgiftslämnarservice. Sådana tjänster skulle exempelvis kunna vara inriktade på vissa målgrupper (och tillhanda- hållas av branschföreningar för dessa grupper), eller kombinera uppgiftslämnande till statliga myndigheter med uppgiftslämnande till kommuner eller privata aktörer (såsom försäkringsbolag). Detta är i linje med regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning (dnr N2012/6402/ITP), särskilt delmålet att fler ska kunna tillhanda- hålla statens digitala tjänster.

Bästa källa

För att minska uppgiftslämnandet ska grundläggande uppgifter om företag återanvändas om de finns hos någon statlig myndighet. Sammansatta bastjänsten förenklar detta återanvändande, bland annat genom att se till att hämta varje uppgift från den bästa källan.

Vad som är bästa källa måste avgöras utifrån frågan ”vilken källa är bäst, ur företagens perspektiv, för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande?”. Följande faktorer kan lämpligen beaktas vid bedömningen.

Användarmönster: Vad har källan för ställning i den gemen- samma förvaltningen? Är detta den källa som andra använder för att uppdatera innehållet i sina egna register?

Uppdateringsfrekvens: Hur aktuell är informationen i källan? Hur lång tid kan det gå mellan att en faktisk omständighet ändras och att detta syns i källan?

100

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Teknisk tillgänglighet: Med vilka tekniska protokoll kan informa- tionen lämnas ut? Går det exempelvis att ställa en fråga och få ett svar med information om ett enskilt företag, måste man periodvis göra en överföring av samtliga uppgifter från källan i sin helhet, eller något däremellan? Kan man få svar dygnet runt sju dagar i veckan och hur mycket planerat respektive oplanerat driftavbrott kan källan ha? Hur är svarstiderna?

Datakvalitet: Är informationen riktig? Hur samlas informationen in? Är det självrapportering, myndighetskartläggning eller efter- handskontroller?

Reglering: Är källan ålagd av lagstiftning att hålla informa- tionen? Finns det legaldefinitioner av innehållet eller reglerade processer för uppdatering?

Kostnader: Vad kostar det att hämta uppgifter från källan, fasta kostnader och marginalkostnad per slagning?

Rättsliga förutsättningar: Kan informationen lämnas ut från källan till Sammansatta bastjänsten utan hinder av exempelvis sekretess? Finns det i så fall någon förutsättning för utlämnande, t.ex. att förfrågan måste ske på direkt uppdrag av den vars uppgifter det gäller?

Framför allt rättsliga förutsättningar kan hindra att en källa betraktas som bästa källa.

Vid en bedömning bör särskilt informationssäkerheten beaktas i ett sammanhang utifrån informationens tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet. De två första aspekterna berörs särskilt i förteck- ningen ovan. Vad gäller konfidentialitet är det i alla sammanhang viktigt att uppgifter om företag inte sprids i strid med de skydds- intressen som finns för uppgifterna. Men till övervägande del är grundläggande uppgifter om företag offentliga.

I det sammanhang som Sammansatta bastjänsten verkar finns heller inte en stor skillnad i förutsättningarna för god konfi- dentialitet mellan olika källor. Överföringen av uppgifterna måste förstås ske på så sätt att det inte kan avlyssnas av utomstående och så att både dataproducent, Sammansatta bastjänsten och data- konsumenten kan säkerställa varandras identitet. En dataproducent som svarar på frågor från Sammansatta bastjänsten har ett eget

101

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

ansvar för att bevara konfidentialiteten. Men dessa krav får dock anses vara så grundläggande att alla tänkbara dataproducenter kan leva upp till dem.

6.1.2Tekniska utgångspunkter

Undvik dubbellagring av uppgifter

Principen om bästa källa medför att Sammansatta bastjänsten alltid kan hämta en viss given uppgift från en underliggande datakälla. Men det är bara i denna källa som uppgiften kan anses vara en uppgift i bästa källa. Skulle uppgifter mellanlagras eller samlas på hög i Sammansatta bastjänsten skulle tjänsten inte längre leverera uppgifter från bästa källa, utan från en mer eller mindre inaktuell kopia. Det är inte heller önskvärt att samla stora mängder data på annat ställe än i en uppgiftssamling hos en utpekad myndighet.

Sammansatta bastjänsten måste därför vid varje frågetillfälle vända sig till de underliggande datakällorna och sammanställa svaren från dessa. Detta leder till höga tillgänglighetskrav på de underliggande datakällorna.

Öppenhet som huvudregel

På samma sätt som att funktionerna levereras som återanvändbara komponenter är lösningen byggd för att informationen i dessa komponenter ska kunna utnyttjas som öppna data.

Vad gäller uppgifterna från Sammansatta bastjänsten är det i dagsläget inte möjligt att tillgängliggöra dessa för andra än de statliga myndigheter som ska använda uppgifterna för att minska och förenkla uppgiftslämnandet i sina e-tjänster. Detta beror dels på att flera dataproducerande myndigheter delvis finansieras genom avgifter för att leverera just dessa uppgifter, dels för att en juridisk utgångspunkt är att Sammansatta bastjänsten används inom ramen för att ett företag använder en viss e-tjänst och i samband med detta ges möjlighet att återanvända företagets uppgifter.

Innehållet i Uppgiftskravstjänsten har inte några liknande begränsningar för sin användning och därför ska den vara till- gänglig för återanvändning (se vidare avsnitt 6.3).

102

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Kravformulering med hjälp av användningsfall

Metoden med användningsfall är ett sätt att identifiera krav på ett system. Varje användningsfall innehåller ett eller flera scenarier som beskriver hur systemet ska interagera med sin omvärld exempelvis en slutanvändare eller ett annat system för att uppfylla ett specifikt mål. Med denna metod beskriver man i första hand vad man vill uppnå, men man avstår från att ange exakt hur målen ska uppnås. Användningsfallen ska alltså beskriva ett visst scenario ur en slutanvändares perspektiv.

Flexibel kravspecifikation på funktionell nivå

En central uppgift för utredningen har varit att utforma en kravspecifikation av sådan kvalitet att den ska kunna användas för att realisera det system som utredningen har föreslagit. I en traditionell kravspecifikation är det vanligt att formulera mycket precisa krav på det system som ska tas fram, exempelvis vilka sökningar och sorteringar som ska kunna göras, hur långa svars- tider som kan accepteras eller hur man ska göra för att uppfylla krav på tillgänglighet.

En sådan ansats ger den som ställer kraven stort inflytande över det slutliga systemets utformning. Nackdelen är dock att system- utvecklarna kan bli låsta vid lösningar som senare visar sig vara mindre lyckade. Ett system av den art som utredningen föreslagit kommer dessutom att ta lång tid att förverkliga fullt ut och med dagens snabba tekniska utveckling blir det svårt att redan i dag ha en välgrundad mening om teknikläget på några års sikt.

Metoden med användningsfall är ett försök att skapa flexibilitet och långsiktighet. I stället för att formulera krav på en detaljerad nivå är ansatsen att formulera olika skeenden på ett så allmänt sätt som möjligt utifrån de krav som kan identifieras. Ett av de användningsfall som har formulerats i detta kravområde har t.ex. rubriken ”Tillhandahåll grunduppgifter från underliggande data- källor”. Användningsfallet beskriver vad som ska hända men inte hur.

Det betyder att användningsfallen är centrala för kravspecifika- tionen och för de systemutvecklare som ska bygga ett system med utgångspunkt i utredningens förslag. Kravspecifikationen (bilaga 6)

103

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

är förutom att vara ett instrument för systemutvecklaren också av värde för den som läser betänkandet och vill fördjupa sig i detaljerna. Den skapar dessutom en möjlighet att belysa juridiska konsekvenser av olika aspekter i den valda lösningen, t.ex. frågor om offentlighet och sekretess, personuppgiftsbehandling, arkivering och gallring samt informationssäkerhet.

Autentisering och behörighet

Autentisering, dvs. hur man på ett tillfredsställande sätt avgör att den som utger sig för att vara en viss person verkligen är den personen, är ett problem som berör hela e-förvaltningen. Nära besläktat är problemet med behörighet (auktorisering), det vill säga hur man avgör att en fysisk person har rätt att vidta en viss handling, exempelvis agera för ett visst företag i en viss roll.

I dagsläget saknas en förvaltningsgemensam lösning för autentiserings- och behörighetshantering, men eftersom centrala delar i utredningens förslag har placerats i infrastrukturen för verksamt.se kan de mekanismer som där används utnyttjas.

Vid konferensen E-legitimationsdagen den 4 feb 2015 presenterade företrädare för Swedbank och Handelsbanken en ambition att tillsammans med E-legitimationsnämnden ha Svensk e-legitimation i drift senast den 1 jan 2016.1 Om detta arbete blir lyckosamt skapas goda förutsättningar för att fullt ut kunna realisera utredningens lösningar.

6.1.3Juridiska utgångspunkter

Användningsfall som metod

Utredningen har använt samma metod för juridisk analys sedan arbetet med det tidigare betänkandet (SOU 2013:80) inleddes. Utöver traditionell analys utifrån rättsområden har även de individuella användningsfallen som ligger till grund för lösningen analyserats utifrån rättslig synvinkel. Denna metod resulterade i en

1 Se ”BankID och Svensk e-legitimation”, e-legitimationsnämnden den 6 februari 2015, http://www.elegnamnden.se/nyheter/2015/nyhetsarkiv/bankidochsvenskelegitimation.5.352 8414214b3f8758051f3c.html.

104

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

särskild bilaga i matrisform i betänkandet (bilaga 6 i SOU 2013:80). Matrisen ingår i metoden som utredningen har använt sig av i syfte att integrera teknisk funktion med juridiskt hållbara lösningar. När användningsfallen utvecklats och preciserats efter det tidigare betänkandet har även den rättsliga analysen modifierats i mot- svarande utsträckning.

Vi går här igenom några centrala rättsområden för systemet. Dessa är tryckfrihetsförordningen, sekretesslagstiftningen, person- uppgiftslagstiftningen, arkivlagen, förvaltningslagen och slutligen regler kring informationssäkerhet.

6.1.3.1Tryckfrihetsförordningen

Vad som är allmän handling framgår av 2 kap. tryckfrihetsförord- ningen. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten.

En handling anses inkommen till en myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit en behörig befattningshavare tillhanda. En upptagning som bara kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel anses inkommen när den är tillgänglig för myndigheten med ett tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv förfogar över.

En handling anses upprättad hos en myndighet, när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdig- ställts. För att närmare kunna avgöra om en upptagning för automatiserad behandling är tillgänglig för myndigheten behöver man göra en uppdelning mellan potentiella (elektroniska) hand- lingar och färdiga elektroniska handlingar. En potentiell handling, dvs. en sammanställning av uppgifter ur en allmän handling som en myndighet har tekniska möjligheter att göra, är enligt 2 kap. 3 § andra stycket sista meningen tryckfrihetsförordningen förvarad hos myndigheten om denna kan göra sammanställningen tillgänglig

105

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

med rutinbetonade åtgärder (prop. 1975/76:160 s. 90). Men en sådan sammanställning anses inte vara förvarad hos myndigheten i tryckfrihetsförordningens mening om den innehåller personupp- gifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig enligt den s.k. begränsningsregeln i 2 kap. 3 § tredje stycket.

Med personuppgifter avses med utgångspunkt i personuppgifts- lagens (1998:204) definition, all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet (3 §). Om myndigheten saknar (rättslig) befogenhet att ta fram vissa upplys- ningar ur t.ex. en databas är dessa upplysningar inte allmänna hand- lingar hos myndigheten. Det övergripande syftet med begräns- ningsregeln är att allmänheten inte ska kunna göra anspråk på att få ta del av information hos myndigheten som myndigheten själv inte kan använda av hänsyn till enskildas personliga integritet (den s.k. likställighetsprincipen). Begränsningsregeln gäller alltså även om sammanställningen kan tas fram med rutinbetonade åtgärder. En färdig elektronisk handling, som är tillgänglig för myndigheten i uppfattbar form med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar, t.ex. en PDF-fil eller ett e-postmeddelande, anses förvarad hos myndigheten trots att det kan krävas mer än rutin- betonade åtgärder för att göra handlingen tillgänglig (prop. 2001/02:70 s. 20 f.). Färdiga elektroniska handlingar omfattas inte heller av begränsningsregeln.

I 2 kap. 10 § första stycket tryckfrihetsförordningen finns en bestämmelse som innebär att en handling som förvaras hos en myn- dighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning inte anses som allmän handling hos den myndigheten. Undantaget kom till eftersom offentlighetsprincipen inte kräver att allmänheten ska ha tillgång till en upptagning hos en myndighet som endast har teknisk befattning med den. När upptagningen används av myndigheten, är det fullt tillräckligt att den finns tillgänglig hos den handläggande myndigheten (prop. 1975/76:160 s. 87).

I SOU 2013:80 s. 151–155 pekade utredningen på det osäkra rättsläget för tolkning och tillämpning av 2 kap. 10 § första stycket. Enligt utredningens bedömning är det oklart om det är möjligt att isolera vissa moment under den process en viss handling förvaras hos en myndighet och tillämpa undantaget på dessa moment men inte på andra. Exempelvis om en enskild sparar ett utkast till en ansökan eller

106

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

anmälan i myndighets it-miljö utan att den handlingen anses inkommen jämfört med att myndigheten upplåter digitala lagringsytor som en enskild kan använda hur han eller hon vill, utan att det går att lämna in handlingen till någon myndighet via den aktuella e-tjänsten. Digitala lagringsytor som har kommit att betecknas ”eget utrymme” eller ”elektroniskt förvar” aktualiserar frågor om både handlings- offentlighet och bestämmelserna om bland annat personuppgifts- ansvar enligt personuppgiftslagen samt informationssäkerhet.

E-delegationen ger i SOU 2014:39 s. 39–46 uttryck för delvis en annan syn på tillämpningsområdet för 2 kap 10 § första stycket tryckfrihetsförordningen.

Begränsningsregelns närmare innebörd

Begränsningsregeln i 2 kap. 3 § tredje stycket tryckfrihetsförord- ningen innebär att bestämmelser om skydd av personuppgifter i lag eller förordning får betydelse för hur omfattande begreppet allmän handling blir i praktiken. Enligt dataskyddsdirektivet (direktiv 95/46/EG2) och personuppgiftslagen (1998:204) får personuppgifter bara samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål (9 § första stycket c). Enligt den s.k. finalitetsprincipen får en personuppgift inte behandlas för ett ändamål som är oförenligt med det ändamål för vilket uppgiften samlades in (9 § första stycket d). Men enligt förarbetena är en myndighets utlämnande av person- uppgifter med stöd av offentlighetsprincipen inte oförenligt med de ändamål för vilket uppgifterna ursprungligen samlades in (prop. 1997/98:44 s. 44).

Regler om s.k. ändamålsbegränsningar, dvs. bestämmelser i registerförfattningar om vilka ändamål myndigheten får behandla uppgifterna för, anses inte heller inskränka myndighetens skyldig- het enligt offentlighetsprincipen att sammanställa personuppgifter (prop. 2007/08:126 s. 120 f. och prop. 2007/08:160 s. 66 f.). Sist- nämnda ställningstagande harmonierar väl med det s.k. efterfråge- förbudet i 2 kap. 14 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen, av vilket följer att en myndighet inte får fråga vem som begär ut och

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

107

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

varför han eller hon begär ut en allmän handling, utöver vad som behövs för sekretessprövningen.

Men i vissa fall är förbud mot att söka fram uppgifter eller göra sammanställningar med hjälp av vissa sökord (sökbegränsningar) avgörande för vilka sammanställningar som utgör allmänna hand- lingar. Det står nämligen klart att om den myndighet som förvarar en upptagning för automatiserad behandling under inga omständigheter får göra sammanställningar av uppgifter ur upptagningen med hjälp av vissa sökord så har inte heller allmänheten rätt att ta del av en sådan sammanställning. Men vissa sökbegränsningar som tillåter sökning under särskilt angivna förutsättningar har ansetts sakna betydelse för frågan om sammanställningen utgör en allmän handling (se 3 kap. 6–7 §§ polisdatalagen [2010:361] och prop. 2009/10:85 s. 154 f., jfr prop. 2001/02:70 s. 23). Överskottsinformation kallas allmänna handlingar som en myndighet kan nå i en annan myndighets data- register men samtidigt saknar rätt att ta fram i sin egen verksamhet, eller uppgifter som den mottagande myndigheten visserligen får men ännu inte har tagit fram eller kanske aldrig kommer att behöva ta fram i sin verksamhet. Överskottsinformationen ger upphov till en mängd rättsliga och organisatoriskt-tekniska frågor vid elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter. Problemet analyseras av Informationshanteringsutredningen (Ju 2011:11) i delbetänkandet Överskottsinformation vid direktåtkomst (SOU 2012:90.).

Direktåtkomst eller utlämnande på medium för automatiserad behandling

Begreppen direktåtkomst och utlämnande på medium för auto- matiserad behandling förekommer inte uttryckligen i tryckfrihets- förordningen men är centrala för att beskriva elektroniskt informa- tionsutbyte mellan myndigheterna. Enligt Informationshanterings- utredningen står det klart att begreppen som används i register- författningarna inte är entydiga och att gränsdragningen mellan begreppen i många fall är oklar.3

3 Gränsdragningen mellan direktåtkomst och utlämnade på medium för automatiserad behandling är för närvarande föremål för Högsta förvaltningsdomstolens prövning. Domstolen meddelade den 21 januari 2015 prövningstillstånd i mål 1356-14 som rör frågan om socialnämnder kan anses ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen hos Försäkringskassan.

108

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Med direktåtkomst avses vanligtvis att någon har direkt tillgång till någon annans register eller databas och på egen hand kan söka efter information utan att påverka innehållet i registret eller databasen. Om en myndighet har direktåtkomst till en databas kan begränsningsregeln som diskuterats ovan aktualiseras.

Med utlämnande på medium för automatiserad behandling avses vanligen manuellt utlämnande på CD, USB-minne eller via e-post eller annan överföring via nät samt automatiserat utlämnande efter sök- ningar och sammanställningar, s.k. batch-körningar, där svar lämnas med en viss fördröjning. Utlämnande på medium för automatiserad behandling innebär att den utlämnande myndigheten i varje enskilt fall tar ställning till om och vilka uppgifter som kan lämnas ut. En eventuell sekretessprövning kan därmed ske i samband med utlämnandet i det enskilda fallet (prop. 2011/12:45 s. 132).4

6.1.3.2Offentlighets- och sekretesslagen

Allmänt om sekretess

Rätten att ta del av allmänna handlingar är inte oinskränkt. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser som inskränker enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar, s.k. sekretess. Sekretessbestämmelserna i offentlighets- och sekretess- lagen består i regel av tre rekvisit, dvs. förutsättningar för bestäm- melsens tillämplighet. Det är sekretessens föremål, sekretessens räck- vidd och sekretessens styrka. Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet uppgift tillsammans med en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga förhållanden.

4 E-delegationen beskriver i rapporten Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling – som har tagits fram av E-delegationens expertgrupp för juridiska frågor – en juridisk modell för on-lineliknande utlämnanden. Enligt rapporten är det rättsligt möjligt att skapa system för utlämnande på medium för automatiserad behandling som inte utgör direktåtkomst även utan att utlämnandet innefattar prövning av en fysisk person hos utlämnaren. Det krävs dock att den utlämnande myndigheten gör en reell prövning i det enskilda fallet. Något som uppnås om begärande och utlämnande myndigheters informationssystem och tekniska och administrativa rutiner har utformats i enlighet med de villkor som uppställs i rapporten. Det automatiserade beslutsfattandet ska t.ex. kunna utmynna i att uppgifter inte får lämnas ut från värdmyndigheten till den tänkta mottagar- myndigheten.

109

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

En sekretessbestämmelses räckvidd preciseras normalt genom att bestämmelsen anger att sekretessen för uppgifterna bara gäller i en viss typ av ärende, i en viss typ av verksamhet eller hos en viss myndighet. Några få sekretessbestämmelser gäller utan att räck- vidden är begränsad. Uppgiften kan då hemlighållas oavsett i vilket ärende, i vilken verksamhet eller hos vilken myndighet den före- kommer.

Sekretessens styrka bestäms i regel med hjälp av s.k. skade- rekvisit. Man skiljer i detta sammanhang mellan det raka och det omvända skaderekvisitet. Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess bara gäller om det kan antas att en viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Vid det omvända skaderekvisitet är uppgifterna sekretessbelagda och får bara lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan skada. Sekretessen enligt en bestämmelse kan även vara absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestämmelsen ska hemlighållas. Någon skadeprövning aktualiseras aldrig om sådana uppgifterna begärs ut.

Överföring av sekretess

En grundläggande princip i offentlighets- och sekretesslagen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas från en myndighet till en annan. Det beror bland annat på att behovet av och styrkan i en sekretess inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset. Detta intresse måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verk- samhet. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har fått dem från den första myndigheten (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.).

Lagstiftaren har alltså tagit ställning mot att en allmän bestäm- melse om överföring av sekretess tas in i sekretessregleringen. Men vissa bestämmelser om överföring av sekretess med begränsade och överblickbara tillämpningsområden har införts. Vid överföring av sekretess skiljer man mellan primära och sekundära sekretess- bestämmelser (3 kap. 1 §). En primär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen

110

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

a)riktar sig direkt till myndigheten

b)omfattar en viss verksamhet eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten

c)omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten.

Bestämmelserna i kategori c) är primära sekretessbestämmelser, vars räckvidd inte har begränsats och som därför gäller inom hela den offentliga sektorn. Exempel på sådana bestämmelser är utrikes- sekretessen (15 kap. 1 §) och minimiskyddsreglerna för enskildas personliga integritet (21 kap.).

Överföring av sekretess innebär att en primär sekretess- bestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet ska tillämpas på uppgiften även av en annan myndighet. Detta gäller också för en myndighet som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten (s.k. direktåtkomst).

En sekundär sekretessbestämmelse ska tillämpas på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess. Samma sekretessbestäm- melse kan således vara en primär sekretessbestämmelse hos den utlämnande myndigheten och en sekundär sekretessbestämmelse hos den mottagande myndigheten.

Resultatet av tillämpningen, dvs. förutsättningarna för bedöm- ningen av sekretess, kan bli olika om sekretessbestämmelsen är primär eller sekundär. En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas på en uppgift oavsett om myndigheten har fått uppgiften från en annan myndighet eller från en enskild. Men en sekundär sekretessbestämmelse kan bara tillämpas på uppgifter som den mottagande myndigheten får från den utlämnande myndigheten. En sekundär sekretessbestämmelse kan alltså inte tillämpas på upp- gifter som myndigheten får direkt från enskilda (se prop. 2005/06:191 Ändring i lagen om elektronisk kommunikation, s. 30 och prop. 1997/98:9 Skydd för förföljda personer, samordnings- nummer m.m., s. 38 f. samt JO 2000/01 s. 44 och 50).

Om en sekretessreglerad uppgift lämnas från en myndighet till en annan gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten bara om sekretess följer antingen av en primär sekretessbestämmelse hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Är ingen av dessa förutsättningar uppfyllda blir uppgiften offentlig hos den mottagande myndigheten. Mot- svarande gäller om en myndighet har direktåtkomst till sekretess-

111

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

reglerade uppgifter hos en annan myndighet (7 kap. 2 §). Bestäm- melser om överföring av sekretess som innebär att sekretess enligt alla eller många sekretessbestämmelser överförs till vissa organ eller vissa verksamheter har placerats i 11 och 41–43 kap. offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelser om överföring av sekretess som innebär att sekretess enligt enstaka sekretessbestämmelser överförs till en mottagande myndighet har placerats i anslutning till berörda sekretessbestämmelser, se t.ex. 22 kap. 3 § samt 31 kap. 5 och 18 §§.

Huvudregeln om konkurrens mellan flera tillämpliga sekretess- bestämmelser finns i 7 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Om flera sekretessbestämmelser gäller för en uppgift hos en myndighet och uppgiften ska lämnas ut enligt en eller flera bestämmelser sam- tidigt som den är sekretessbelagd enligt en eller flera andra bestäm- melser, ska enligt huvudregeln de senare bestämmelserna ha företräde. I ett sådant fall ska uppgiften således hemlighållas. Detta gäller oavsett om de konkurrerande bestämmelserna ska tillämpas som primära eller sekundära sekretessbestämmelser. Det finns undantag från regeln (se närmare om detta nedan), ett exempel på en överföringsbestämmelse är 11 kap. 1 §. Om en myndighet i sin tillsyn eller revision får en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Men det gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten. I 11 kap. 4 § finns en bestämmelse om överföring av sekretess som tar sikte på direktåtkomst. Av denna bestämmelse följer att om en myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling hos en annan myndighet och en uppgift i denna upptagning är sekretessreglerad, blir sekretess- bestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myn- digheten. Detta gäller inte för uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.

Men bestämmelsen om överföring av sekretess i 11 kap. 1 och 4 §§ offentlighets- och sekretesslagen ska enligt en särskild konkurrensregel inte tillämpas om det finns en primär sekretess- bestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten (11 kap. 8 §). I ett sådant fall är det den primära sekretessbestämmelsen som ska tillämpas och detta gäller oavsett om den primära sekretessbestäm- melsen ger ett starkare eller ett svagare skydd än den sekundära sekretessbestämmelsen. Även undantag från den primära sekretessens

112

SOU 2015:33 Uppgiftslämnarservice för företagen

tillämpningsområde har företräde framför sekundär sekretess (prop. 2008/09:150 s. 328).

Sekretessbestämmelserna i 21 kap. offentlighets- och sekretess- lagen som utgör ett minimiskydd för enskildas personliga integritet inom hela den offentliga sektorn, och som därmed är primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter, är undantagna från den särskilda konkurrensregelns tillämpningsområde. Vid tillämpning av 11 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen ska tillämparen alltså bortse från de primära minimiskyddsbestämmelserna i 21 kapitlet. Vid konkurrens mellan sistnämnda bestämmelser och överförd sekretess har de bestämmelser enligt vilken uppgiften är sekretess- belagd företräde.

Informationshanteringsutredningen har i delbetänkandet Över- skottsinformation vid direktåtkomst (SOU 2012:90) föreslagit en justering av konkurrensregeln i 11 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen för att avvärja risken att det sekretesskydd som gäller hos värdmyndigheten försvagas eller upphör hos mottagarmyndig- heten beträffande överskottsinformation vid direktåtkomst.

Informationshanteringsutredningen föreslår att en mottagar- myndighets primära sekretessbestämmelser inte längre bör ha före- träde framför den överförda sekretessen från värdmyndigheten för sådana uppgifter som en mottagarmyndighet enligt lag eller för- ordning inte får behandla. En konkurrenssituation mellan en primär sekretessbestämmelse hos en mottagarmyndighet och den överförda sekretessen för en sådan uppgift bör i stället lösas i enlighet med offentlighets- och sekretesslagens huvudregel i 7 kap. 3 § som föreskriver att den sekretessbestämmelse enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd ska ha företräde, oavsett om det handlar om en primär eller överförd sekundärsekretess.

Eftergift av sekretess och samtycke till utlämnande

Av 12 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretess till skydd för en enskild normalt inte gäller i förhållande till den enskilde själv. Det finns endast tre undantag från denna huvudregel men de berör inte detta arbete.

Att den enskilde som huvudregel också har rätt att häva den sekretess som gäller till skydd för honom eller henne (eller den

113

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

juridiska personen) framgår av 12 kap. 2 §. Av förarbetena framgår att samtycke inte behöver vara uttryckligt. Också ett tyst, s.k. presumerat samtycke, får godtas. Ibland framgår av den enskildes beteende och förväntningar att han eller hon i viss utsträckning accepterar att en hemlig uppgift vidarebefordras. Likhetstecken kan inte sättas mellan ett presumerat samtycke och en bedömning att röjande av en uppgift inte kan vara annat än till nytta för den berörde (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).

Utredningens utgångspunkter

En av utredningens utgångspunkter är att den offentliga förvalt- ningens etablerade struktur för uppgiftslämnandet i huvudsak ska behållas. Den funktion för företagare som nu realiseras på verksamt.se och den sammansatta bastjänst som byggs har det övergripande syftet att underlätta uppgiftslämnandet till de statliga myndigheterna genom i första hand en bättre överblick över uppgiftskraven samt samordning av grundläggande uppgifter. Avsikten med tjänsterna är alltså att uppfylla utredningens mål att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Funktioner på verksamt.se och Sammansatta bastjänsten kommer att samarbeta med myndigheter och deras e-tjänster, men den tekniska integrationen tjänsterna emellan kommer inte att vara särskilt djup. Tjänsterna kommer vidare endast användas vid den inledande myndighetskontakten. Om ett ärende behöver kompletteras i ett senare skede av handläggningen sker det utan tjänsternas medverkan.

Utredningens ursprungliga förslag att använda det allmänna företagsregistret som källa för grundläggande uppgifter om företagen motiverades av en önskan att undvika de tekniska och juridiska problem som en sammansatt bastjänst riskerade att föra med sig (SOU 2013:80 s. 97). Inom ramen för genomförandet och den projektorganisation som etablerats har det dock inte kommit några signaler om att den information om företagen som ska förmedlas genom Sammansatta bastjänsten väcker några olösliga sekretess- problem. Detta kan delvis förklaras med att den så kallade operativa styrgruppen gemensamt kom fram till att de grundläggande uppgifterna om företagen inte ska hämtas från datakällor där

114

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

sekretess eller andra regler som hindrar direktåtkomst försvårar ett utlämnande (se även kriterier för bästa källa i avsnitt 6.1.1).

Ytterligare en del i detta är att myndigheterna delvis har ambitionen att lämna ut handlingarna på medium för automatiserad behandling, dvs. det kommer att fattas ett beslut huruvida upp- gifterna kan lämnas ut i varje enskilt fall.

En för utredningen given utgångspunkt är att användarnas myndighetskontakter inte i större utsträckning än i dag bör kunna kartläggas genom den infrastruktur som nu realiseras. Men efter- som Uppgiftslämnarservice ska fungera som en dörr in till den statliga förvaltningen är det viktigt med företagens förtroende. Om företagen upplever att de på ett negativt sätt kartläggs när de använder tjänsterna riskerar användandet att avta och därmed minskar de positiva effekterna.

Men en stor del av den information som kommer att finnas i infrastrukturen är sådan att det inte är aktuellt att överväga att begränsa rätten att ta del av den. Grundläggande uppgifter om företagen kommer exempelvis inledningsvis att hämtas från källor som inte omfattas av sekretess och den sammanställning som skapas i Sammansatta bastjänsten kan inte betraktas som särskilt känslig för företagen.

Betänkandet (SOU 2013:80)

I betänkandet SOU 2013:80 beskrev utredningen tre situationer där det behövs sekretess för att skydda enskildas personliga och ekonomiska förhållanden:

1.Inställningar och anpassningar som enskilda gjort i Service- tjänstens funktion,

2.enskildas besök hos anslutna myndigheter, och

3.till Servicetjänsten anslutna myndigheters meddelanden om att ett företag är skyldigt att lämna vissa uppgifter till en myndighet eller att företaget fullgjort en sådan skyldighet.

Utredningen bedömde i sitt tidigare betänkande (SOU 2013:80) att det var svårt att ta ställning till frågan om sekretess innan det fanns en slutlig teknisk lösning för Servicetjänsten och en första

115

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

kartläggning av vilka uppgiftskrav som skulle inkluderas i den så kallade ”Att göra”-listan var färdig. Vi lämnande därför inte några förslag om sekretess och bedömde att behovet bör analyseras inom ramen för det fortsatta arbetet med att genomföra våra förslag. I tilläggsdirektiven (dir. 2013:111) nämns särskilt att utredningen ska analysera och redovisa de sekretessfrågor som förslagen väcker.

Från Servicetjänst till Uppgiftslämnarservice - viktiga förändringar

Genom de förändringar som våra förslag genomgått och den form förslagen slutligen realiserats i har naturligtvis även förutsättningarna för de tre situationer som beskrevs i betänkandet förändrats även om de grundläggande tankarna bakom förslaget i allt väsentligt består.

Första punkten

I betänkandet (SOU 2013:80) beskrev utredningen hur användaren skulle kunna anpassa Servicetjänsten. Det skulle t.ex. vara möjligt att i tjänsten avvika från registrerad SNI-kod och se uppgiftskrav kopplade till en annan SNI-kod. Något som kan indikera att företaget har för avsikt att ändra verksamhetsinriktning eller redan driver verksamhet som egentligen hör till annat verksamhetsområde än det registrerade. Vi diskuterade om detta kunde vara känsligt för företagen.

I det system som nu realiseras finns inte någon möjlighet att anpassa slutanvändarfunktionaliteten på verksamt.se efter egna önskemål. I Mina sidor på verksamt.se är det bara möjligt att se uppgiftskrav som svarar mot företagets SNI-kod. Den farhåga som uttrycktes i betänkandet motsvaras således inte av någon funktion i den tjänst som nu realiseras. Om en användare vill se uppgiftskrav kopplade till en annan SNI-kod än den registrerade får han eller hon göra det på en allmänt tillgänglig webbtjänst.

Andra punkten

I den andra punkten beskrev utredningen hur det i Servicetjänsten kan uppkomma sammanställningar som kan ge en tydlig bild av vilka myndigheter användaren besökt. I Servicetjänsten uppkom

116

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

sådana sammanställningar främst genom de loggar som genererades när användaren länkades vidare till myndigheternas e-tjänster och att det till e-tjänsterna levererades efterfrågad grundläggande information om företaget.

Genom att Servicetjänsten numera är uppdelad i Uppgiftskravs- tjänsten, Slutanvändarfunktionalitet på verksamt.se och Samman- satta bastjänsten som är tekniskt och organisatoriskt åtskilda uppkommer inte problem i samma utsträckning.

När det gäller möjligheten att följa ett företags väg genom Mina sidor i verksamt.se till anslutna myndigheters e-tjänster finns det i kravspecifikationen (bilaga 6) inga krav på att det ska ske loggning på ett sätt som gör det möjligt att se vilka myndigheter användaren går vidare till från verksamt.se. Först om användandet av länkarna loggas på en mer detaljerad nivå uppkommer en risk för att före- tagens kontakter med myndigheter ska gå att kartlägga. I krav- specifikationen finns inget krav på att loggning ska ske så detaljerat att det går att skapa sådana sammanställningar.

För Sammansatta bastjänsten saknas den tekniska och juridiska kopplingen mellan användarens besök på Mina sidor och myndig- heternas hämtning av grundläggande uppgifter från tjänsten som fanns inbyggt i Servicetjänsten. Men det kan inte uteslutas att det går att få en bild av företagets uppgiftslämnande när myndigheter hämtar uppgifter från Sammansatta bastjänsten. Detta diskuteras mer nedan.

Tredje punkten

I betänkandet (SOU 2013:80) beskrevs hur anslutna myndigheter kommer skicka meddelanden (aviseringar) till Servicetjänsten. Aviseringarna innehåller information om att ett företag är skyldigt att lämna vissa uppgifter till en myndighet eller att företaget full- gjort en sådan skyldighet. Servicetjänsten skulle sedan använda aviseringarna för att skapa en särskild vy som kallades ”Att göra”- listan. Även om det inte fanns något färdigt tekniskt förslag hur detta skulle utformas fanns vissa tankar om att dessa meddelanden skulle lagras i ett centralt register i Servicetjänsten. Ett sådant register skulle ge en i det närmaste heltäckande bild över vilka upp-

117

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

giftskrav som ett företag ska fullgöra samt om företaget fullgjort dessa.

Den ansats som numera valts innebär dock att aviseringarna inte kommer att skickas till Servicetjänsten eller motsvarande. Meddelandena kommer inte heller att lagras på någon central plats som skissades i betänkandet. Aviseringar kommer i stället ställas direkt till företaget från myndigheten i Mina meddelanden. Aviseringen går alltså som ett vanligt meddelande mellan myndighet och företag. Använder företaget Min myndighetspost som brevlåde- operatör kommer aviseringen visas i en särskild funktionalitet. Det behövs därmed ingen sekretess.

Uppgiftslämnarservice för företagen

Trots att de situationer som vårt tidigare betänkande beskrev inte längre föreligger måste vi överväga om det i den lösning som nu realiseras uppkommer situationer som kräver att man tar ställning till om det finns uppgifter om företagens affärs- eller driftsför- hållanden som bör omfattas av sekretess. För aviseringsfunktionen som numera realiseras som en funktionalitet inom ramen för Mina meddelanden har utredningen inte gjort någon egen bedömning. Vi har utgått från att de eventuellt mindre tillkommande juridiska frågor som aviseringsfunktionen aktualiserar tas om hand i enlighet med de rättsliga bedömningar som tidigare gjorts inom ramen för Mina meddelanden.

6.1.3.3Personuppgiftslagen och registerförfattningarna

För att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks är helt eller delvis automatiserad och annan strukturerad behandling av personuppgifter som huvudregel inte tillåten (1 och 5 §§ personuppgiftslagen (1998:204)). Skyddet för den personliga integriteten är även reglerat i (2 kap. 6 § andra stycket regerings- formen) där det framgår att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden.

För att automatiserat och strukturerat få behandla person- uppgifter krävs författningsstöd. Bestämmelser om tillåten person-

118

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

uppgiftsbehandling finns i personuppgiftslagen och i särskilda registerförfattningar.

Registerförfattningarnas huvudsakliga syfte är att reglera inrättandet och användningen av viktiga register inom den offentliga sektorn. Den bakomliggande tanken är att myndighetsregister med ett stort antal registrerade och med ett känsligt innehåll ska regleras särskilt genom lag. Mot bakgrund av att personuppgiftslagen är subsidiär, dvs. inte ska tillämpas om det finns avvikande bestämmelse i annan lag eller förordning, är registerförfattningarna tänkta att ge ett anpassat integritetsskydd vid myndighetens hantering av person- uppgifter när det finns behov av att avvika från eller komplettera det integritetsskydd som personuppgiftslagen ger (SOU 2010:04 s. 132 och 367).

Utredningens rättsliga överväganden i betänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80)

Utredningen konstaterade i sitt tidigare betänkande att den då föreslagna Företagsdatamyndigheten skulle behandla personupp- gifter. Med utgångspunkt i att den så kallade Servicetjänsten skulle hantera och innehålla personuppgifter gjorde utredningen ett antal rättsliga överväganden, bland annat om ett uttryckligt personupp- giftsansvar, behovet av en särskild ändamålsreglering och reglering för att få behandla personuppgifter i den utsträckning som behövdes. Utredningen konstaterade också att det inte fanns behov av att behandla känsliga personuppgifter.

Realiseringen av utredningens förslag i verksamt.se – förändrade förutsättningar

Med anledning av att Uppgiftslämnarutredningens föreslagna servicetjänst ska förverkligas i verksamt.se har vi, med utgångs- punkt i de tidigare bedömningarna, behövt ta ställning till behand- lingen av personuppgifter i det nya sammanhanget.

Utredningens förslag utgick från att det skulle inrättas en särskild myndighet med ansvar för en separat tjänst till stöd för företagens uppgiftslämnande, den så kallade Servicetjänsten. Den särskilda myndigheten skulle ensam vara personuppgiftsansvarig

119

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

för tjänsten. Det blir nu ingen särskild myndighet eller separat tjänst och utredningens tidigare bedömningar har modifierats.

Ytterligare en förändring är att de så kallade grundläggande upp- gifterna (exempelvis person- och organisationsnummer, adresser, namn på företrädare etc.) inte ska hämtas från ett centralt offentligt register,5 utan från olika datakällor (statliga myndigheters register och databaser).

Vidare ska de grundläggande uppgifterna inhämtas, samman- ställas och levereras med hjälp av en så kallad sammansatt bastjänst. Detta aktualiserar frågor kring när, var och för vem personupp- giftsansvar uppstår i de olika uppgiftsflödena. Hur uppgifter görs tillgängliga och flödar i en sammansatt bastjänst blir också föremål för en bedömning med anledning av regler för exempelvis direkt- åtkomst (se avsnitt 6.1.3.1). Datainspektionen har i olika samman- hang framhållit vikten av att beakta integritetsaspekterna för att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten när person- uppgifter blir tillgängliga genom direktåtkomst.

Utredningens föreslagna system innehåller även en aviserings- funktion där ett företag bland annat ska kunna se sina aktuella uppgiftskrav och aviseras när ett sådant har fullgjorts. Funktionen ska använda funktionalitet från befordringstjänsten Mina meddelanden och ska vara en separat tjänst utanför verksamt.se. Det innebär att ansvaret för aviseringsfunktionens behandling av personuppgifter ligger utanför utredningens uppdrag och i stället kommer att hanteras hos Skatteverket inom ramen för tjänsterna Mina meddelanden, Min ärendeöversikt och Min myndighetspost (se avsnitt 6.5.6).

De förändrade förutsättningarna har däremot inte föranlett ett annat förhållningssätt vid tolkningen av persondataskyddsbestäm- melserna. Utredningen har i sitt arbete med att realisera Uppgifts- lämnarservice, ett arbete i digital miljö med inslag av e-förvaltning, tillämpat personuppgiftslagens bestämmelser utifrån en traditionell tillämpning av lagens definitioner såsom personuppgifter, person- uppgiftsansvar och personuppgiftsbiträde. Utredningens rättsliga bedömningar har fortsatt utgått från vårt uppdrag att möjliggöra informationsutbyte mellan myndigheter för att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företagen till statliga myndigheter.

5 Det allmänna företagsregistret (även kallat BASUN) som enligt 1 § förordningen (1984:692) om det allmänna företagsregistret ska föras av Statistiska centralbyrån.

120

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Behandling av personuppgifter i Uppgiftslämnarservice för företagen

Uppgiftslämnarservice för företagen – systemet för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande – kommer att innehålla personupp- gifter. I alla delar av systemet där personuppgifter behandlas är det viktigt att se till att sådan behandling är tillåten. Många myndig- heter har registerförfattningar som särskilt reglerar behandlingen av personuppgifter i sina respektive uppgiftssamlingar (register och databaser). Personuppgiftsbehandling särregleras i betydande omfattning hos myndigheter med stora uppgiftssamlingar. Det är därför viktigt att identifiera relevanta registerförfattningar för att se om det finns hinder och begränsningar i utvecklingen av Uppgifts- lämnarservice.

För att automatiserat och strukturerat få behandla person- uppgifter krävs, som tidigare framhållits, författningsstöd. Förut- sättningar för en tillåten personuppgiftsbehandling är bland annat att de grundläggande kraven är uppfyllda samt att behandling av personuppgifter är tillåten i övrigt.

De grundläggande kraven framgår av 9 § personuppgiftslagen. Bestämmelsens första stycke listar de grundläggande kraven enligt följande.

Den personuppgiftsansvarige ska se till att

a)personuppgifter behandlas bara om det är lagligt,

b)personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed,

c)personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål,

d)personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in,

e)de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen,

f)inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen,

g)de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella,

h)alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, och

121

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

i)personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Förutom lagligheten är kravet på tydliga och avgränsade ändamål centralt. I bestämmelsen framgår att personuppgifter endast får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och får sedan inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Det sistnämnda brukar beskrivas som den så kallade finalitetsprincipen. Även kraven på att inte fler uppgifter än nödvändigt får behandlas samt att uppgifter endast får bevaras så länge som det är nödvändigt för att uppfylla ändamålet med behandlingen är viktiga i det aktuella samman- hanget.

Det skulle kunna finnas behov av att tydliggöra ändamålen med personuppgiftsbehandlingen inom ramen för Uppgiftslämnar- service. Syftet skulle vara att säkerställa de grundläggande kraven, bland annat utifrån finalitetsprincipen för att bedöma att endast för ändamålet relevanta uppgifter behandlas samt att personuppgifter inte bevaras längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

För en tillåten behandling av personuppgifter krävs inte bara att de grundläggande kraven är uppfyllda. Av lagen framgår även när det är tillåtet att behandla personuppgifter (10–12 §§ ). I 10 § personuppgiftslagen framgår att behandling av personuppgifter är tillåten när den registrerade har samtyckt till sådan behandling eller om det är nödvändigt för att

a)ett avtal med den registrerade ska kunna fullgöras eller åtgärder som den registrerade begärt ska kunna vidtas innan ett avtal träffas,

b)den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet,

c)vitala intressen för den registrerade ska kunna skyddas,

d)en arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras,

e)den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken personuppgifter lämnas ut ska kunna utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning, eller

122

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

f)ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den person- uppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut ska kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.

Om behandling av personuppgifter är särskilt reglerad i annan lag eller förordning har sådana bestämmelser företräde framför bestämmelserna i personuppgiftslagen. Många registerförfattningar omfattar inte samtliga bestämmelser som enligt personuppgifts- lagen utgör krav för tillåten behandling av personuppgifter. Det är därför viktigt att beakta att övriga bestämmelser i personuppgifts- lagen gäller för de krav som inte är särskilt reglerade i annan lag eller förordning (2 § personuppgiftslagen).

Det innebär att man måste beakta personuppgiftslagens syfte och definitioner samt bestämmelser om bland annat förbud mot behandling av känsliga personuppgifter, särskilda regler för behandling av uppgifter om lagöverträdelser m.m. och personnummer, krav på information till den registrerade, säkerhet vid behandling och över- föring av personuppgifter till tredje land, rätten till rättelse, skadestånd och straff. Det är brukligt att den så kallade registerutdragsrätten (26 §) och rätten till rättelse (28 §) framgår även i en register- författning för att framhålla och tydliggöra den registrerades rättig- heter (upplysningsbestämmelser). För att personuppgiftslagens sanktionsbestämmelser om skadestånd (48 §) och straff (49 §) ska gälla i en registerförfattning måste dessa bestämmelser föreskrivas särskilt6 eftersom bestämmelserna är utformade så att de endast avser brott mot personuppgiftslagen.

Personuppgiftsansvaret

Personuppgiftsansvarig är ett centralt begrepp vid bedömningar av tillåten personuppgiftsbehandling. I Uppgiftslämnarservice kommer personuppgifter att flöda genom en it-infrastruktur som omfattar flera aktörer. Frågan om vem som är personuppgiftsansvarig och i vilka

6 Exempel från 23 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken: ”Om personuppgifter behandlas i strid med denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen tillämpas bestämmelserna om rättelse och skadestånd i personuppgiftslagen (1998:204).”

123

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

situationer personuppgiftsansvaret aktualiseras är därför en viktig utgångspunkt i bedömningen av vad som krävs för att behandlingen av personuppgifter ska vara tillåten både utifrån personuppgiftslagen och relevanta registerförfattningar.

Olika myndigheter kommer utifrån personuppgiftslagens definition att vara personuppgiftsansvariga för behandlingen av personuppgifter inom ramen för Uppgiftslämnarservice. I komplexa system med många aktörer kan det finnas anledning att särreglera personuppgiftsansvaret för att tydliggöra bedömningen av ansvars- frågan. Om flera aktörer agerar tillsammans måste var och en ha rätt till den sammanlagda behandlingen om den sker gemensamt. Annars måste man skilja ansvaret mellan de olika aktörerna. Uppgiftslämnar- service kommer på sikt att omfatta många aktörer och det kan finnas anledning att se över behovet av att särskilt reglera vem som ansvarar för behandlingen av personuppgifter i systemets olika delar. Det kan även vara motiverat att överväga om personuppgiftsansvaret ska regleras särskilt, främst för Uppgiftskravsregistret, Sammansatta bas- tjänsten och Slutanvändarfunktionaliteter.

Utöver att identifiera personuppgiftsansvaret behöver eventuella biträdessituationer bedömas och beaktas. Det är även nödvändigt att säkerställa att kraven på informationssäkerhet kommer att uppfyllas.

Personuppgiftsbiträde

Förutsättningarna när den personuppgiftsansvarige väljer att anlita en extern utförare för uppdrag som omfattar behandling av person- uppgifter framgår främst i 30–31 §§ personuppgiftslagen. I 30 § andra stycket framgår bland annat att personuppgiftsbiträdet endast får behandla personuppgifter utifrån instruktioner från den personuppgiftsansvarige och att sådana instruktioner ska framgå i ett skriftligt avtal. Bestämmelsen tydliggör även att personuppgifts- behandlingen sker för den personuppgiftsansvariges räkning, vilket innebär att personuppgiftsansvaret aldrig övergår till personupp- giftsbiträdet för den aktuella behandlingen. Det innebär också att ett personuppgiftsbiträde aldrig kan behandla fler uppgifter eller behandla uppgifterna på annat sätt än den personuppgiftsansvarige. Personuppgiftsbiträdet måste kunna uppfylla de säkerhetsåtgärder

124

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

som föreskrivs i 31 § första stycket och enligt tredje stycket fram- går att det åligger den personuppgiftsansvarige att förvissa sig om att personuppgiftsbiträdet kan genomföra nödvändiga säkerhets- åtgärder och dessutom se till att personuppgiftsbiträdet faktiskt vidtar åtgärderna.

Inom ramen för Uppgiftslämnarservice kommer det troligen att uppstå situationer där den personuppgiftsansvarige väljer att ge någon annan i uppdrag att behandla personuppgifterna eller att person- uppgifter behandlas på sådant sätt att en biträdessituation aktualiseras. Vi bedömer att gällande regler för biträdessituationer är tillräckliga och ska tillämpas av respektive personuppgiftsansvarig vid behov.

Informationssäkerhet

I 31 § personuppgiftslagen finns bestämmelser med krav på säker- hetsåtgärder vid behandling av personuppgifter. Enligt bestäm- melsen ska den personuppgiftsansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna ska åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av

a)de tekniska möjligheter som finns,

b)vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna,

c)de särskilda risker som finns med behandlingen av person- uppgifterna, och

d)hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är.

Det bör framhållas att kraven på säkerhetsåtgärder vid behandling av personuppgifter ställer höga krav på personuppgiftsansvariga och därmed också på personuppgiftsbiträden. Informationssäkerhets- kraven beskrivs närmare i avsnittet om informationssäkerhet (se avsnitt 6.1.3.6.) samt i avsnitten om behandling av personuppgifter i de olika delarna av Uppgiftslämnarservice (se avsnitten 6.2.6, 6.3.9 och 6.4.4). Personuppgiftslagens bestämmelser om krav på säkerhets- åtgärder bedöms vara tillräckliga för att skydda de personuppgifter som behandlas inom ramen för Uppgiftslämnarservice.

125

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

6.1.3.4Arkivlagen

I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om myndigheternas arkiv. Lagen kompletteras av en arkivförordning (1991:446) som i betydande utsträckning ger Riksarkivet rätt att meddela före- skrifter för statliga myndigheters arkiv (RA-FS7 och RA-MS8). En myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingarna från myndig- hetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndigheter beslutar ska tas om hand för arkivering. Förutom skyldigheten att organisera arkivet för att underlätta rätten att ta del av allmänna handlingar innebär den så kallade arkivvården att en myndighet ska avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar och genomföra gallring.

Gallring innebär att allmänna handlingar sorteras ut och förstörs. Definitionen har utvidgats och definierats särskilt i förhållande till handlingar i digitala miljöer. Begreppet rensning avser att avskilja handlingar som inte är allmänna och som inte ska arkiveras. Båda begreppen definieras i Riksarkivets föreskrifter om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1). Enligt 14 § arkivförordningen får statliga myndigheter gallra allmänna handlingar endast i enlighet med föreskrifter eller beslut av Riksarkivet om inte särskilda gallringsföre- skrifter finns i lag eller förordning. Allmänna handlingar ska enligt Riksarkivets föreskrifter gallras om de är av tillfällig eller ringa betydelse (7 § RA-FS 1997:6). Gallring får endast ske under förutsätt- ning att allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och att handling- arna bedöms sakna värde för rättsskipning, förvaltning och forskning.

Arkivering och gallring ska i enlighet med gällande rätt tas om hand av den myndighet där allmänna handlingar uppstår. Bestäm- melser om arkivering och gallring finns företrädesvis i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), arkivlagen (1990:782), arkivförord- ningen (1991:446) och i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd. Författningarna omfattar bestämmelser om hur handlingar ska framställas, organiseras, redovisas, gallras, förvaras, skyddas och överlämnas. Bestämmelser om bevarande finns i personuppgiftslagen (1998:204) och om gallring även i så kallade registerförfattningar.

7Riksarkivets generella föreskrifter och allmänna råd.

8Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering.

126

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Riksarkivet har vid samråd9 betonat vikten av att ta hand om bevarandefrågor på ett tidigt stadium i projekt och processer, exempelvis att klassificera data samt identifiera och hantera behov av åtgärder för att kunna gallra och rensa.

Ett över hundra år gammalt sätt att redovisa arkiv håller på att ersättas av ett nytt. Riksarkivets föreskrifter för en verksamhets- baserad arkivredovisning (RA-FS 2008:4) trädde i kraft den 1 januari 2009 och innebär att statliga myndigheters handlingar ska klassificeras och förtecknas efter processerna i myndigheternas egna verksamheter. Bestämmelser och detaljer kring verksamhetsbaserad arkivredovisning behandlas inte i betänkandet, men ska beaktas och hanteras av de aktörer som omfattas av bestämmelserna för de allmänna handlingar som uppkommer inom ramen för Uppgiftslämnarservice. Det kan i sammanhanget även nämnas att Statens servicecenter i augusti 2014 fick ett regeringsuppdrag att tillsammans med bland annat Riksarkivet utveckla och använda en förvaltningsgemensam tjänst för e-arkiv (dnr N2014/3415/ITP, N2014/2701/ITP). Regeringen har utsett sju pilotmyndigheter10 som kommer att vara delaktiga i kravställningen av den nya tjänsten. Uppdraget har delredovisats den 26 februari 2015. Efter beslut fattas om Statens servicecenter kan inleda upphandling av en systemlösning.

Åttonde paragrafen andra stycket personuppgiftslagen reglerar lagens förhållande till myndigheters arkivering. Av bestämmelsen framgår att en myndighet utan hinder av lagen får arkivera och bevara allmänna handlingar. Detsamma gäller en arkivmyndighet som ska kunna ta hand om arkivmaterial. Första meningen omfattar bara sådana bestämmelser i personuppgiftslagen som hindrar myndigheter och arkivmyndigheter att arkivera och bevara allmänna handlingar respektive omhänderta arkivmaterial. Andra bestämmelser i person- uppgiftslagen ska tillämpas vid arkivering och omhändertagande av arkivmaterial.

Vi behandlar arkivering och gallring närmare i avsnitten om Sammansatta bastjänsten (se avsnitt 6.2.8), Uppgiftskravstjänsten (se avsnitt 6.3.11) och Slutanvändarfunktionaliteter i verksamt.se (se avsnitt 6.4.6).

9Samrådsmöten med Riksarkivet den 22 april 2014 och den 2 februari 2015.

10Bolagsverket, Energimyndigheten, Fortifikationsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Post- och telestyrelsen och Statens fastighetsverk.

127

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

6.1.3.5Förvaltningslagen

När i handläggningsprocessen krävs de grundläggande uppgifterna från företaget

I förvaltningslagen (1986:223) finns grundläggande bestämmelser för hur myndigheter ska sköta sina kontakter med varandra liksom gentemot allmänheten samt hur ärenden ska hanteras. Vissa regler i förvaltningslagen gäller all verksamhet hos myndigheten, alltså inte bara handläggning av ärenden utan även det som brukar beskrivas som faktiskt handlande, exempelvis att dirigera trafik, släcka bränder och kontrollera biljetter. I lagen anges inte närmare hur gränsen mellan ärendehandläggning och faktiskt handlande ska dras men man kan få ledning från olika specialförfattningar. Vi konstaterar att när ett uppgiftslämnande följer av lag, förordning eller annan föreskrift är det i majoriteten av fallen fråga om ärende- handläggning hos myndigheterna.

Handläggningen kan delas in i tre faser:

ärendets väckande,

ärendets beredning, och

beslut.

Ett ärende kan väckas genom en ansökan, anmälan eller annat initiativ från en enskild, s.k. privat anhängiggörande. Ärenden kan även väckas genom att en myndighet gör en ansökan hos en annan myndighet eller att myndigheten självmant tar upp en fråga (ex officio). I detta sammanhang är det dock den förstnämnda situationen som avses.

När ett företag har anhängiggjort ett ärende måste myndigheten skilja sig från ärendet genom någon form av beslut.

Med ärendets beredning avses den fas då myndigheten hand- lägger ärendet genom att exempelvis tillföra ärendet egna uppgifter, kommunicera dessa eller remittera ärendet. Myndigheten färdig- ställer ärendet så att det finns ett tillräckligt underlag för det kommande beslutet.

I de flesta uppgiftskrav strävar myndigheterna efter att direkt få in en så komplett ansökan som möjligt eftersom det underlättar den fortsatta handläggningen om myndigheten kan undvika att

128

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

behöva kontakta företaget med krav på kompletteringar. Myndig- heterna har i regel blanketter och e-tjänster som en service till den som fullgör uppgiftskravet och för att underlätta och snabba på den egna handläggningen.

Ett ärende kan avslutas på flera sätt. Myndigheten kan sakpröva ärendet varvid beslutet kan utmynna i bifall eller avslag (materiell prövning). Ansökan kan resultera i avvisning p.g.a. att framställ- ningen gjorts till fel myndighet eller att ärendet aktualiserats vid fel tidpunkt. Utan att förlora sin karaktär av beslut kan uttalandet som avslutar ärendet vara formlöst eller formbundet, internt eller externt, individuellt eller generellt, betungande eller gynnande, slutligt eller interimistiskt. Det kan innefatta ett avgörande i sak eller vara av processuell natur. Det kan anvisa ett direkt handlings- mönster eller fungera indirekt genom att ligga till grund för andra beslut, som anger ett konkret handlande.

Uppgiftslämnandets form

Förvaltningslagen anger inga närmare krav på hur ett uppgifts- lämnande ska gå till. Lagen saknar t.ex. helt bestämmelser om vilka uppgifter som en ansökan ska innehålla, på vilket sätt den får göras eller vad den ska innehålla i sak.

Ofta finns det bestämmelser om hur ett ärende väcks eller en uppgiftsskyldighet ska fullgöras i specialförfattningar. Dessa kan ställa vitt skilda krav på hur uppgiftslämnandet ska gå till, t.ex. på en särskild blankett som ska undertecknas. I vissa fall ställs det även uttryckliga formkrav på att uppgiftslämnande ska ske genom e-tjänster. Saknas det regler i specialförfattningar får förvaltnings- lagens generella reglering fyllas ut genom praxis och analogier från annan lagstiftning, främst förvaltningsprocesslagen (1971:291).

När ett uppgiftskrav fullgörs är det naturligt att kräva att näringsidkaren eller dess företrädare anger vem som lämnat upp- giften och hur myndigheten kan nå denna. Av uppgiftslämnandet behöver framgå vad framställningen gäller och vad företaget vill att myndigheten ska göra med uppgiften. Om det är fråga om en ansökan bör även framgå de omständigheter som ligger till grund för företagets begäran.

129

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Förvaltningslagen kan mot denna bakgrund sägas ställa som krav att dessa tre typer av uppgifter lämnas i ett ärende.

Uppgifter för identifikation,

kontaktuppgifter, och

ärendespecifika uppgifter.

Vad för slags konkreta uppgifter eller kombinationer av uppgifter som är att betrakta som tillräckliga uppgifter för identifikation kan naturligtvis variera. I detta sammanhang finns anledning att peka på att det finns ett antal olika uppgifter som är unika för företagen. Organisationsnummer eller personnummer anger entydigt vilket företag som myndigheten har att göra med. Även ett registrerat firmanamn är ofta i sitt sammanhang unikt. Om företaget anger någon av dessa uppgifter är detta tillräckligt för att identifiera företaget i fråga. Därutöver kan tänkas en uppsjö av olika kombinationer av uppgifter som eventuellt är tillräckliga för att identifiera företaget beroende på vilka uppgifter som lämnas. Kontaktuppgifter är de uppgifter som krävs för att myndigheten ska kunna kontakta företaget. Det kan vara fråga om postadress, telefonnummer, e-postadress osv.

Ärendespecifika uppgifter är uppgifter som krävs för att ett företag ska ansetts ha fullgjort en specifik uppgiftsskyldighet. Vad som är ärendespecifika uppgifter styrs inte av förvaltningslagen utan framgår mer eller mindre tydligt av respektive specialförfatt- ning(ar) eller praxis. Att en uppgift är ärendespecifik utesluter inte att den kan avkrävas ett företag vid flera olika uppgiftsinlämningar av en och samma myndighet eller av flera olika myndigheter.

Det faktum att myndigheterna har blanketter och e-tjänster kopplade till nästan alla uppgiftskrav medför också att ovanstående uppdelning för den enskilda uppgiftslämnaren vid ett uppgifts- lämnande inte framstår som meningsfull. Lämnas uppgifter på en blankett eller i en e-tjänst antas att användaren troget fyller i alla uppgifter, även adressfält, telefonnummer och andra efterfrågade kontaktuppgifter utan att reflektera om myndigheten verkligen behöver uppgifterna för sin handläggning.

130

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

6.1.3.6Informationssäkerhet

För att skydda värdefull information i samhället finns regler för hur statliga myndigheter ska arbeta med informationssäkerhet. Reglerna avser att skapa ett skydd för data utifrån krav på konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet. Informationssäkerhet omfattar både administrativa rutiner och tekniskt skydd.

Skyldigheter för statliga myndigheter att se till att informations- hantering uppfyller kraven på säkerhet finns i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskriver dessutom att myndigheterna ska införa ett ledningssystem för informationssäkerhet och därvid följa de internationella standarderna ISO/IEC 27001 och ISO/IEC 27002 (MSBFS 2009:10). För att förtydliga och underlätta arbetet med informationssäkerhet har MSB tagit fram vägledningar11 inom ett antal områden. Kraven för statliga myndigheters informationssäkerhet omfattar bland annat informationsklassificering och risk- och sårbarhetsanalyser. Varje statlig myndighet som med- verkar i Uppgiftslämnarservice ska arbeta med informationssäkerhet så att datahanteringen uppfyller författningskraven.

Vid behandling av personuppgifter finns särskilda bestämmelser om informationssäkerhet. Enligt 31 § personuppgiftslagen (1998:204) ska den personuppgiftsansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder ska skydda personuppgifter från förstöring genom olyckshändelse eller otillåtna handlingar eller förlust genom olyckshändelse samt mot ändringar, otillåten spridning av eller otillåten tillgång till uppgifterna, särskilt om behandlingen innefattar överföring av uppgifter i ett nätverk, och mot varje annat slag av otillåten behandling. Åtgärderna ska åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig utifrån tekniska möjligheter, kostnader, särskilda risker med behandlingen och hur känsliga person- uppgifterna är.

Exempel på tekniska åtgärder är bland annat fysiska och logiska säkerhetshjälpmedel samt funktioner för behörighetskontroll, logg- ning och kryptering. Organisatoriska åtgärder för att personalen ska arbeta och tänka säkerhetsmedvetet är exempelvis säkerhetspolicyer,

11 www.informationssakerhet.se/sv/vagledningar/.

131

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

arbetsrutiner, kontroller och avstämningar. Andra säkerhetsåtgärder är fysisk säkerhet, tillträdeskontroll, system för behörighetskontroll, behandlingshistorik (loggar) och skyddet vid kommunikation.

Datainspektionen har tagit fram både allmänna råd och särskild information för att ytterligare tydliggöra informationssäkerhets- åtgärder som behövs för att uppfylla personuppgiftslagens krav. Sådana riktlinjer finns bland annat i Säkerhet för personuppgifter (Datainspektionens allmänna råd, 2008) samt i informations- skrifterna it-säkerhet och myndigheters e-tjänster (2008), Inbyggd integritet – Privacy by design – Inbyggda mekanismer i it-system för skydd av den personliga integriteten (2012) och Molntjänster och personuppgiftslagen (2011).

Vid behandling av känsliga personuppgifter (13 § personupp- giftslagen) krävs ofta särskilda åtgärder. Även andra personuppgifter, exempelvis stora mängder personuppgifter, uppgifter om lagöver- trädelser m.m. samt personnummer, kan vara integritetskänsliga och bör skyddas särskilt, exempelvis genom säker autentisering. Att en personuppgift omfattas av sekretess kan också indikera att uppgiften ska bedömas som känslig när det gäller krav på säkerhet (se Data- inspektionens uttalande i it-säkerhet och myndigheters e-tjänster).

När den personuppgiftsansvarige anlitar ett personuppgifts- biträde ska den personuppgiftsansvarige förvissa sig om att biträdet kan genomföra nödvändiga säkerhetsåtgärder och att åtgärderna faktiskt genomförs (31 § andra stycket personuppgiftslagen). De senaste åren har frågor om möjligheten för en personuppgifts- ansvarig att säkerställa informationssäkerhetskraven hos ett biträde aktualiserats bland annat när ett personuppgiftsbiträde behandlar personuppgifterna i det s.k. molnet.12

Inom ramen för Uppgiftslämnarservice kommer personuppgifter att behandlas, bland annat i samband med hanteringen av grund- läggande uppgifter, vid inloggning och behörighet samt i samman- ställningar och aviseringar. Den personuppgiftsansvarige ska vidta

12 Datormoln, även kallat molntjänster eller molnet, är IT-tjänster som tillhandahålls över internet. Det kan till exempel handla om tillämpningsprogram, serverprogram och lagring av data (Wikipedia 2015-02-04). Datainspektionen anger i sin informationsskrift Molntjänster och personuppgiftslagen (2011) att molntjänster innebär att exempelvis processorkraft, lagring och funktioner tillhandahålls av leverantörer som tjänster över Internet. Swedish Standards Institute (SIS) arbetar med molnet-standardisering och frågan om s.k. cloud computing har se senaste åren även behandlats och definierats i branschorganet Euro Cloud Sweden och i det oberoende kompetensnätverket Cloud Sweden.

132

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

nödvändiga åtgärder för att uppfylla personuppgiftslagens informa- tionssäkerhetskrav och kunna säkerställa att ett anlitat personupp- giftsbiträde lever upp till de högt ställda informationssäkerhets- kraven.

6.2Sammansatta bastjänsten

Det kravområde i kravspecifikationen som är relevant för Samman- satta bastjänsten är område fem som har beteckningen Företags- uppgifter.

6.2.1Allmänt om Sammansatta bastjänsten

Utredningens övergripande syfte är att minska och förenkla före- tagens uppgiftslämnande. Ett sätt att förverkliga detta syfte är att säkerställa att myndigheter använder samma information i behand- lingen av ett ärende för ett visst företag.

Ett alltför omfattande informationsutbyte mellan myndigheter om företag kommer emellertid att väcka berättigade frågor om sekretess, personlig integritet, informationssäkerhet m.m. De frågor som utred- ningen har att hantera har sådana implikationer. Det är mot den bakgrunden viktigt att se vilken typ av tekniska lösningar som står till buds för ett effektivt informationsutbyte på det sätt som är centralt i utredningens förslag. Vi har studerat rapporten från E-delegationen om effektiv informationsförsörjning. Man skriver så här om bas- tjänster:

Enligt E-delegationens vägledning kännetecknas en bastjänst som en tjänst som kommunicerar system till system och är publicerad i en nationell tjänstekatalog. Den myndighet som tillgängliggör tjänsten bestämmer utifrån juridiska förutsättningar vad bastjänsten ska innehålla. Detta dokumenteras i tjänstekatalogen. Bastjänster som använder andra bastjänster kallas sammansatta bastjänster. Skillnaden mellan enskilda bastjänster och sammansatta bastjänster är att en sammansatt bastjänst returnerar ett s.k. nyttomeddelande med aggregerad information från en eller flera bastjänster. En enskild bastjänst returnerar endast den myndig- hetsspecifika informationen.

133

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Den information som återsänds från Sammansatta bastjänsten kan alltså innehålla information från en eller flera av de underliggande bastjänsterna beroende på hur frågan från det överliggande systemet har ställts.

Resonemanget i E-delegationens vägledning utgör en utgångs- punkt för utredningens arbete med bastjänster och sammansatta bastjänster. Ett antal myndigheters databaser – om man så vill deras bastjänster – görs tillgängliga via en gemensam punkt. Denna gemensamma punkt är den så kallade Sammansatta bastjänsten.

Sammansatta bastjänsten innehåller också regler för vilken av de ingående bastjänsterna som ska anses som bästa källa för en viss grundläggande uppgift.13 Figur 6.1 visar en sådan lösning.

Anropande e-tjänster -

Datakonsumenter

API

Sammansatta bastjänsten

API

API

API

API

Statistiska

Bolagsverket Skatteverket Myndighet X

centralbyrån

Bastjänster hos respektive myndigheter - Dataproducenter

Figuren visar hur en e-tjänst hos en myndighet kan anropa Sammansatta bastjänsten, exempelvis när ett företag vill uppfylla ett myndighetskrav. En företrädare för företaget ansluter sig till en

13 Se avsnitt 6.1 för ett resonemang om hur utredningen har sett på begreppet bästa källa.

134

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

sådan e-tjänst, och fyller i ett formulär där grundläggande uppgifter är förifyllda med uppgifter hämtade från Sammansatta bastjänsten.

Figuren märkt API är en programmatisk beskrivning av hur ett anrop till aktuell bastjänst kan ske. Denna beskrivning är speciell för varje bastjänst.

Rutan märkt Myndighet X symboliserar ytterligare myndigheter som i takt med att systemet utvecklas kan erbjuda sin information i form av en bastjänst, nåbar genom Sammansatta bastjänsten.

Utredningens förslag möjliggör för en myndighet att erbjuda en e- tjänst genom vilken ett företag kan lämna sådan information som myndigheten med stöd av lag, förordning eller myndighetsföreskrift har rätt att hämta in. Den som använder en e-tjänst måste kunna styrka på vems uppdrag den används. När det är gjort skapas möjlig- heter att få ett korrekt svar på frågan om vilket eller vilka företag som representeras just vid detta tillfälle, och i vilken funktion – revisor, styrelseledamot etc. – som denna representation sker. Därefter kan e- tjänsten, genom sin tekniska utformning, d.v.s. genom ett API, ställa en fråga till Sammansatta bastjänsten om någon eller några av de uppgifter som är tillgängliga via denna, t.ex. datum för företagets registrering eller SNI-koder för företaget. Den information som på detta sätt kommer att finnas tillgänglig om ett visst företag kallas grundläggande uppgifter, (GU).

Bolagsverket kartlade och analyserade under våren 2012 ett stort antal uppgiftskrav, 1 164 uppgiftskrav och över 94 miljoner ärenden.14 En slutsats var att ca 30 grundläggande uppgifter kunde återanvändas mellan myndigheter. Av tidsskäl kommer inte samtliga att vara möjliga att leverera vid avlämnandet av utredningens betänkande den 30 mars 2015. I möjligaste mån kommer resterande uppgifter att levereras under 2015.

14 Bolagsverkets ärende N 2011/5884/ENT.

135

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

6.2.2Vilka är de grundläggande uppgifterna och varifrån kommer de?

Den 30 mars 2015 levereras följande grunduppgifter om företag. Det rör sig om totalt 21 uppgifter. Av dessa levererar Bolagsverket nio, Skatteverket tre och Statistiska centralbyrån övriga nio enligt nedanstående sammanställning.

Från Bolagsverket

Registrerat företagsnamn

Postadress för juridisk person

Kommunkod för säte

Kommunnamn

Länskod för säte

Länsnamn

Räkenskapsår

Företagsform

Datum för företagets registrering

Företagets status

Näringslivsregistrering

Från Skatteverket15

Enskild näringsidkares fullständiga namn

Enskild näringsidkares folkbokföringsadress

SNI-koder för företag

15 Av tidsskäl och tekniska skäl kommer de uppgifter som skulle levereras från Skatteverket att inledningsvis levereras från Statistiska centralbyrån. Ambitionen är att leverans ska kunna ske från Skatteverket som planerat till 1 jul 2015 (samtal med Skatteverket 13 feb 2015).

136

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Från Statistiska centralbyrån

Belägenhetsadress till företaget

Postadress till företagets arbetsställen

Belägenhetsadress till företagets arbetsställen

Kommun för arbetsställe (belägenhetsadress)

Län för arbetsställe (belägenhetsadress)

Antal anställda, storleksklassindelat

SNI-koder för arbetsställe (max tre per arbetsställe)

CFAR-nummer

Antal arbetsställen per företag

Benämning på arbetsställe

Markering för huvudarbetsställe (arbetsställestyp)

6.2.3Hur ska uppgifterna användas för att minska och förenkla uppgiftslämnandet?

I avsnitt 7.6 i det tidigare betänkandet (SOU 2013:80) diskuterade utredningen hur de insamlade uppgifterna ska användas av myndig- heterna. I betänkandet föreslog utredningen att myndigheterna skulle vara skyldiga att anpassa sina e-tjänster så att uppgifter som aviserades genom den då föreslagna Servicetjänsten kunde användas för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Utred- ningen bedömde dessutom att myndigheterna regelbundet skulle gå igenom varje uppgiftskrav och noga överväga vilka uppgifter som är nödvändiga och om företagen verkligen måste lämna dem.

Vi gör i dag samma bedömning. Myndigheterna ska anpassa sina e- tjänster och använda uppgifterna som finns tillgängliga genom Sam- mansatta bastjänsten samt hålla Uppgiftskravsregistret uppdaterat.

137

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Varför ett myndighetsåläggande?

De åtgärder som utredningen föreslår ska i första hand underlätta för företagen, inte för myndigheterna. För att uppnå största möj- liga nytta är det angeläget att så många myndigheter som möjligt, så snart som möjligt, har anpassat sina e-tjänster på det sätt som beskrivs i dessa förslag.

Det betyder att det för berörda myndigheter kan komma att uppstå kostnader och medföra resursprioriteringar vid tillfällen som myndigheten inte själv kan välja. Utredningen gör dock den bedöm- ningen att om myndigheterna själva helt fritt kan avgöra tidpunkt för sin anslutning till systemet kommer det förmodligen under en lång tid att råda en situation där vissa myndigheter är anslutna och vissa inte. Resultatet skulle kunna bli att de myndigheter som är anslutna har en viss kunskap om företagets uppgifter och de som inte är anslutna har annan information. Eftersom företag kan tänkas ha kontakter med såväl anslutna som icke-anslutna myndigheter kommer en osäkerhet att uppstå om vilka uppgifter som verkligen är registrerade om företaget och den önskade upplevelsen av ett minskat och förenklat uppgiftslämnande uteblir, helt eller delvis.

Utredningens förslag underlättar företagens myndighetskontakter och höjer kvaliteten på de grundläggande uppgifterna, förbättringar som gynnar myndigheterna. Den fulla nyttan av utredningens förslag infinner sig dock inte förrän frågan om en ny svensk e-legitimation får en tillfredsställande lösning som blir vitt spridd (se vidare avsnitt 6.1.1).

6.2.4Beskrivning av användningsfallen

Tabell 6.1 visar de användningsfall som behandlas i detta avsnitt. Alla användningsfall kommer av tidsskäl inte att kunna realiseras vid tidpunkten för avlämnandet av betänkandet den 30 mars 2015. Det är också ett av skälen till den vikt som utredningen lägger vid att relevanta delar av de organ i form av utskott och andra nätverk som har skapats under utredningens arbete får finnas kvar. Detta utvecklas mer i kapitel 9, Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice.

138

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

De användningsfall som inte omfattas av den första leveransen är markerade med x i tabellen nedan. Fallen kommer emellertid att beskrivas i den följande texten.

Beskrivning av ett skede med referens till användningsfallen

Detta avsnitt diskuterar Sammansatta bastjänstens funktion, speciellt hur den interagerar med underliggande bastjänster.16 Sammansatta bastjänsten anropas bland annat av myndigheternas e-tjänster, exempelvis när ett företag ska fullgöra ett krav som en myndighet ställer på det, till exempel att lämna inkomstdeklaration.

En viss e-tjänst anropar Sammansatta bastjänsten som innehåller kunskap om i vilken eller vilka av de underliggande bastjänsterna som de begärda uppgifterna finns. Genom ett programmeringsgränssnitt, API anropas relevanta bastjänster och svaren som Sammansatta bastjänsten sammanställer skickas tillbaka till e-tjänsten (se även figur 6.1). I det följande ges några konkreta exempel på hur ett använd- ningsfall realiseras i sin samverkan med olika komponenter i systemet.

16 Se även Figur 6.1.

139

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Användningsexempel 1 – En företagare vill anmäla en revisor till aktiebolagsregistret

En företrädare för ett företag ska anmäla en revisor till aktiebolags- registret. Företagaren använder en e-tjänst hos verksamt.se och inleder med att lämna sitt organisationsnummer. Med organisationsnumret som grund kan e-tjänsten anropa Sammansatta bastjänsten som kan lämna tillbaka relevanta uppgifter om det aktuella företaget.

Två användningsfall (AF) som kan anropas av en e-tjänst blir inledningsvis aktuella: AF13 beskriver hur grundläggande uppgifter tillhandahålls från underliggande datakällor. AF45M17 beskriver hur en datakonsumerande e-tjänst hämtar grundläggande uppgifter från Sammansatta bastjänsten.

Enligt det syfte som är angivet i kravspecifikationen för AF13 ska Sammansatta bastjänsten för varje begärd grunduppgift hämta och tillhandahålla bästa tillgängliga information för ett företag, dvs. det som med utredningens terminologi har benämnts bästa källa (se avsnitt 6.1.1). Anropet ska vara utformat så att det framgår vilket företag frågan gäller och vilken myndighet som frågar.

Ytterligare tre användningsfall, AF42M, AF43M och AF44M är relevanta för detta exempel. De beskriver hur en datakonsumerande tjänst via Sammansatta bastjänsten hämtar uppgifter från bastjänsterna hos Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån. Eftersom Sammansatta bastjänsten innehåller information om bästa källa, kommer endast en bastjänst att anropas för varje uppgift. Samman- satta bastjänsten kommer att i sitt svar på anropet ha information om huruvida den bastjänst som anropades har kunnat lämna uppgifter eller inte.

17 Eftersom den som ställer frågan representerar en annan del av systemet, i det här fallet en myndighets e-tjänst, och inte en extern användare läggs bokstaven ”M” till användnings- fallets beteckning.

140

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Användningsexempel 2 – Underlag tillhandahålls för statistikbearbetning

Användningsfallen AF54 och AF55 som beskrivs i detta avsnitt har leveransen planerad till juni 2015.

Genom dessa användningsfall ges en myndighet möjlighet att anropa Sammansatta bastjänsten för att på det sättet få underlag för en statistisk analys av datautnyttjandet. Den anropande myndig- heten kan antingen vara myndigheten som ansvarar för Samman- satta bastjänsten eller en annan myndighet. Sammansatta bas- tjänsten levererar sin statistik i en obearbetad form och det förutsätts att den anropande myndigheten har nödvändiga verktyg för att kunna göra den önskade analysen. Det ankommer på den anropande myndigheten att precisera vilka statistikuppgifter som man anser sig behöva.

6.2.5Tryckfrihetsförordningen och Sammansatta bastjänsten

Vår bedömning: Sammansatta bastjänsten tar endast befattning med uppgifterna om det efterfrågade företaget som ett led i teknisk bearbetning.

Dataproducenternas avsikt är att uppgifterna som kommer att förmedlas genom bastjänsten ska lämnas ut på medium för automatiserad behandling när direktåtkomst inte är tillåten.

Sammansatta bastjänsten kommer att hämta uppgifter från Bolags- verket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån. Tjänsten kommer sedan att sammanställa uppgifterna och lämna över dem till den myndighet vars e-tjänst initierat hämtningen.

Bastjänstens funktion medför att

frågan om tillämpningen av

2 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen

aktualiseras. Bestämmelsen

innebär att en handling som förvaras hos en myndighet endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning inte är en allmän handling hos den myndigheten. Undantaget kom till eftersom offentlighetsprincipen inte kräver att allmänheten ska ha tillgång till en upptagning hos en myndighet som endast har teknisk befattning med den (se ovan). Teknisk bearbetning innebär enligt förarbetena exempelvis att överföra handlingar från tredje man till

141

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

maskinläsbart medium för myndighetens räkning (prop. 1975/76:160 s. 137). Av rättsfallet HFD 2011 ref. 52 framgår att den behandlande myndigheten inte får använda handlingarna för egen räkning för att bestämmelsen ska vara tillämplig.

Sammansatta bastjänsten kommer endast att på begäran hämta uppgifter från datakällorna och sammanställa till ett svar för att sedan leverera svaret till frågeställaren. I bastjänsten sker ingen kontroll av uppgifternas riktighet eller annan bearbetning. Den myndighet som ansvarar för bastjänsten använder inte själv de uppgifter om företaget som förmedlas genom tjänsten i den egna verksamheten. Ansvarig myndighet får exempelvis inte använda flödet i bastjänsten till att uppdatera egna register. Vi bedömer därför att bastjänstens befattning med uppgifterna om företaget bara är ett led i teknisk bearbetning och att 2 kap. 10 § första stycket tryckfrihetsförordningen är tillämplig. De frågor som ställs till bastjänsten, de frågor som bastjänsten ställer till datakällorna, svaren från datakällorna och det sammanställda svaret är därmed inte allmänna handlingar.

Att Sammansatta bastjänstens befattning med uppgifterna är begränsad till teknisk bearbetning för någon annans räkning innebär också att bastjänsten (den myndighet som ansvarar för tjänsten) inte har någon självständig rätt att ta del av källornas uppgifter om företagen. Om den som frågar bastjänsten inte har rätt att ta del av uppgifterna om företaget ska källmyndigheten hindra ett utläm- nande. Sammansatta bastjänsten kan inte göra någon prövning av frågeställarens rätt eller möjlighet att ta del av handlingen. När frågeställaren är en myndighet får denna ta ställning till om frågan till bastjänsten och svaret från densamma är en allmän handling enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Bastjänsten kommer att vara uppkopplad mot dataproducenterna. Utredningen har uppfattat att det är myndigheternas avsikt att upp- gifterna som kommer förmedlas genom bastjänsten ska lämnas ut på medium för automatiserad behandling när direktåtkomst inte är tillåten.

142

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

6.2.6Personuppgiftsbehandling i Sammansatta bastjänsten

Grundläggande uppgifter via Sammansatta bastjänsten

Sammansatta bastjänsten ska på begäran inhämta, sammanställa samt leverera en samlad bild av ett företags grundläggande uppgifter.

Användare av e-tjänst/-er (företagsföreträdare)

E-tjänst

 

 

E-tjänst/-er

 

 

(Uppgiftslämnartjänster hos

(Mina sidor på verksamt.se)

 

 

myndigheter)

 

 

 

Förfrågan om

Leverans av

 

Förfrågan om

Leverans av

företagets

företagets

 

företagets

företagets

grundläggande

grundläggande

 

grundläggande

grundläggande

uppgifter

uppgifter

 

uppgifter

uppgifter

Sammansatta bastjänsten

Bolagsverket

Skatteverket

Statistiska

centralbyrån

 

 

Uppgifter om

Uppgifter om

Uppgifter om

företag

företag

företag

Figuren 6.2 illustrerar Sammansatta bastjänstens funktion, dvs. inhämta, sammanställa och leverera grundläggande uppgifter.

143

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Grundläggande uppgifter har i sammanhanget definierats som

”uppgifter om ett företag som regelmässigt eller ofta efterfrågas av myndigheter när ett uppgiftskrav ska fullgöras”. Vissa grundläggande uppgifter är personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening,18 exempelvis enskild näringsidkare (personnummer), före- trädares namn etc. De grundläggande uppgifterna kommer att hämtas från olika statliga myndigheters register och databaser. Inledningsvis ska ett tjugotal grundläggande uppgifter finnas tillgängliga via Sammansatta bastjänsten, bland annat person- och organisations- nummer, enskild näringsidkares namn, enskild näringsidkares post- adress, postadress till företaget, registrerat företagsnamn och SNI- kod. På sikt ska fler grundläggande uppgifter kunna läggas till och användas.

Sammansatta bastjänsten ska användas för att inhämta befintliga myndighetsuppgifter om ett företag och därefter samlat kunna visa dem för en företagare eller företagsföreträdare i myndigheters e- tjänster till stöd för företagens uppgiftslämnande (Mina sidor på verksamt.se och myndigheters e-tjänster för uppgiftslämnande) baserade på författningsreglerade uppgiftskrav.19

Behandling av personuppgifter via Sammansatta bastjänsten

Vår bedömning: Personuppgifter kommer att behandlas i Sammansatta bastjänsten. Känsliga personuppgifter, enligt 13 § personuppgiftslagen, kommer inte att behandlas.

Mottagaren ska vara personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som förmedlas via Sammansatta bastjänsten.

Bolagsverket ska vara personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter inom ramen för tillhandahållandet av och i verksamheten kring Sammansatta bastjänsten och som inte avser behandlingen av grundläggande uppgifter som förmedlas via tjänsten.

18Personuppgifter All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet, 3 § personuppgiftslagen.

19Uppgiftsskyldighet för företag som föreskrivs i lag, förordning eller myndighetsföreskrift.

144

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Personuppgiftsansvaret för den myndighet som lämnar ut uppgifter om företagen (dataproducenten) sträcker sig fram till att uppgifterna når Sammansatta bastjänsten.

Personuppgifter

Bland de grundläggande uppgifterna finns uppgifter om fysiska personer, exempelvis om enskilda näringsidkare. Bland de grund- läggande uppgifterna finns också uppgifter som enskilt inte är person- uppgifter i personuppgiftslagens mening, men som tillsammans med andra grundläggande uppgifter kan bli det. De aktuella grundläggande uppgifterna omfattar inte känsliga personuppgifter i nämnda lags mening.20

Personuppgiftsbehandling

I följande situationer behandlas personuppgifter. Uppräkningen är inte uttömmande.

Grundläggande uppgifter som finns hos en eller flera statliga myndigheter efterfrågas från en myndighets e-tjänst via Samman- satta bastjänsten.

Grundläggande uppgifter levereras från myndigheters uppgifts- samlingar (exempelvis från Bolagsverkets företagsregister eller från det allmänna företagsregistret hos Statistiska centralbyrån) till Sammansatta bastjänsten.

Grundläggande uppgifter från en eller flera myndigheter tas emot av och sammanställs i Sammansatta bastjänsten.

Grundläggande uppgifter levereras från Sammansatta bas- tjänsten till myndigheters e-tjänster (Mina sidor i verksamt.se och myndigheters e-tjänster för företagens författningsreglerade uppgiftslämnande).

20 ”Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar a) ras eller etniskt ursprung, b) politiska åsikter, c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller d) medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv”, 13 § första och andra stycket personuppgiftslagen.

145

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Personuppgiftsansvar

Sammansatta bastjänsten är en automatiserad funktion för att inhämta, sammanställa och leverera grundläggande uppgifter för företag som statliga myndigheter redan har samlat in. Inom ramen för Uppgiftslämnarservice ska Sammansatta bastjänsten användas för att samlat kunna visa grundläggande uppgifter om ett företag som har hämtats från en eller flera statliga myndigheters register och databaser. Det innebär bland annat att de myndighetsutvecklade e-tjänster som ett företag kan använda för att få information om och fullgöra sina uppgiftskrav i ska kunna hämta och visa ett företags grundläggande uppgifter som redan finns inom det offentliga.

I ett samrådsyttrande om fördelning av personuppgiftsansvar (dnr 195-2014) uttalar sig Datainspektionen om personuppgifts- ansvaret vid myndighetssamverkan. Myndigheten pekar på att det för varje informationsutbyte och i alla skeden i en sammansatt bastjänst måste vara någon av aktörerna som tar och har faktisk möjlighet att ta ansvar för personuppgiftsbehandlingen. Med aktörer menar Datainspektionen de myndigheter och organisa- tioner som hämtar eller lämnar uppgifter genom den sammansatta bastjänsten. Datainspektionens bedömning förutsätter att samtliga aktörer med den valda lösningen och ansvarsfördelningen kan uppfylla alla sina rättsliga skyldigheter. Det är inte bara skyldig- heter enligt persondataskyddslagstiftningen utan också skyldig- heter som åligger aktörerna enligt bland annat tryckfrihetsförord- ningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I dataskyddsdirektivet (direktiv 95/46/EG21) framgår att när ändamålen och medlen för behandlingen bestäms av nationella lagar och andra författningar eller av gemenskapsrätten kan den register- ansvarige eller de särskilda kriterierna för att utse honom anges i nationell rätt eller i gemenskapsrätten (artikel 2 [d]). För att tydlig- göra personuppgiftsansvaret för behandlingen av personuppgifter i Sammansatta bastjänsten bedömer vi att personuppgiftsansvaret bör särregleras. Utgångspunkten i det aktuella sammanhanget ska vara vem som har de faktiska förutsättningarna att bestämma över

21 Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

146

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

behandlingen av personuppgifter och därmed även möjligheten att ta ansvar för densamma.

De myndigheter som tillhandahåller e-tjänster för företagens uppgiftslämnande utformar och tillgängliggör tjänsterna. Ändamål och innehåll baseras på myndigheternas bedömning av vilka legala och verksamhetsmässiga förutsättningar som föreligger för att inhämta och hantera uppgifter om företagen. De uppgifter som behandlas i e- tjänsterna bestäms till stor del av respektive myndighet för varje specifik tjänst. Sammansatta bastjänsten utgör endast ett utförarled i behandlingen av personuppgifterna i myndigheternas e-tjänster. Vi bedömer att den som är personuppgiftsansvarig för e-tjänster som hämtar grundläggande uppgifter från en eller flera myndigheter via Sammansatta bastjänsten även ska vara personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifterna i densamma. Personuppgifts- ansvaret omfattar den personuppgiftsbehandling som sker vid såväl förfrågan som vid inhämtandet av de grundläggande uppgifterna.

Sammansatta bastjänsten ska tillhandahållas av Bolagsverket som enligt utredningens förslag till företagsdataförordning dessutom ska ha föreskriftsrätt avseende exempelvis vilken myndighet som ska tillfrågas om en grundläggande uppgift (bästa källa), formatmässiga villkor, behörighetsvillkor, anslutningsförutsättningar, säkerhets- nivåer etc. Det kommer även att finnas en skyldighet för myndig- heter (inledningsvis 13 statliga myndigheter) att ansluta sig till bastjänsten. I ansvaret att tillhandahålla Sammansatta bastjänsten kan Bolagsverket komma att behandla personuppgifter inom ramen för bastjänsten och verksamheten kring densamma. Vår bedömning är att Bolagsverket ska vara personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter som kan komma att behandlas inom ramen för tillhandahållandet av bastjänsten och som inte avser behandlingen av de grundläggande uppgifter som förmedlas i tjänsten.

Den myndighet som lämnar ut grundläggande uppgifter (data- producenten) till mottagaren via Sammansatta bastjänsten har ingen möjlighet att bestämma eller påverka hur respektive myndighets e- tjänst kan eller ska behandla de efterfrågade uppgifterna inte heller för uppgiftsbehandlingen i bastjänsten. Vår bedömning är att data- producentens personuppgiftsansvar därmed sträcker sig fram till dess uppgiftsutlämnandet når Sammansatta bastjänsten.

147

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Användare av e-tjänst/-er (företagsföreträdare)

Mottagare på verksamt.se PUA (1)

Mottagare hos myndigheter PUA (1)

Förfrågan om

Leverans av

Förfrågan om

Leverans av

företagets

företagets

företagets

företagets

grundläggande

grundläggande

grundläggande

grundläggande

uppgifter

uppgifter

uppgifter

uppgifter

Myndigheten som tillhandahåller

Sammansatta bastjänsten (Bolagsverket)

PUB (2), PUA (3)

Utlämnande myndighet

 

Utlämnande myndighet

 

Utlämnande myndighet

(Bolagsverket)

 

(Skatteverket)

 

(Statistiska centralbyrån)

PUA (4)

 

PUA (4)

 

PUA (4)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgifter om

 

Uppgifter om

 

Uppgifter om

företag

 

företag

 

företag

Figuren 6.3 illustrerar personuppgiftsansvaret vid förmedlingen av grundläggande uppgifter via Sammansatta bastjänsten.

1.Mottagare i verksamt.se och hos myndigheter är personuppgiftsansvariga för behandling av personuppgifter som förmedlas via Sammansatta bastjänsten.

2.Bolagsverket är personuppgiftsbiträde för behandlingen av personuppgifterna som avser

förmedling av grundläggande uppgifter till mottagare.

3. Bolagsverket är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifte r inom ramen för tillhandahållandet av Sammansatta bastjänsten och som inte avser behandlingen av de grund - läggande uppgifterna som förmedlas i bastjänsten.

4. Utlämnande myndighet (dataproducent) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av person - uppgifterna fram till att uppgifterna når Sammansatta bastjänsten.

Personuppgiftsbiträde

Sammansatta bastjänsten utgör ett led i insamlandet av grundläggande uppgifter till myndigheternas e-tjänster inom ramen för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. När Sammansatta

148

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

bastjänsten inhämtar, sammanställer och levererar grundläggande uppgifter som ett led i ett automatiserat informationsutbyte mellan myndigheter som är anslutna till Uppgiftslämnarservice har bas- tjänsten ingen självständig roll (se avsnittet ovan om personuppgifts- ansvar). Behandlingen av personuppgifter utgör då endast behandling för annans räkning. Det innebär att Bolagsverket i detta sammanhang är personuppgiftsbiträde och endast får behandla personuppgifter i enlighet med instruktioner från och inom ramen för den personuppgiftsansvariges legala möjligheter att själv behandla person- uppgifterna. Personuppgiftslagen innehåller bestämmelser om bland annat krav på ett skriftligt avtal för att reglera personuppgiftsbehand- lingen hos personuppgiftsbiträdet samt kraven på informations- säkerhet (30–31 §§).

I det aktuella sammanhanget är det viktigt att framhålla betydelsen av att de som är anslutna till Uppgiftslämnarservice ska ges möjlighet till inflytande på ett sådant sätt att informations- säkerhetsbestämmelserna i personuppgiftslagen kan regleras (i personuppgiftsbiträdesavtal) och upprätthållas, exempelvis kraven på ändamål, behörighet och säkerhet.

För de fall den myndighet som tillhandahåller Sammansatta bas- tjänsten behandlar personuppgifter inom ramen för sitt ansvar att tillhandahålla bastjänsten måste sådan behandling vara tillåten enligt personuppgiftslagen eller annan lag eller förordning. Det är i sådana fall inte längre fråga om en personuppgiftsbiträdessituation (jfr avsnittet ovan om personuppgiftsansvar).

Informationssäkerhet

Vid personuppgiftsbehandling finns särskilda bestämmelser om informationssäkerhet. Enligt 31 § personuppgiftslagen ska den personuppgiftsansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. I samma bestämmelse framgår också att den personuppgiftsansvarige ska förvissa sig om att ett anlitat personuppgiftsbiträde kan genomföra nödvändiga säkerhetsåtgärder och se till att biträdet faktiskt vidtar åtgärderna. Den som är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i Sammansatta bastjänsten ska se till att informations- säkerhetskraven i personuppgiftslagen är uppfyllda.

149

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Mer detaljerade beskrivningar av de åtgärder som krävs för att säkerställa personuppgiftslagens krav på informationssäkerhet framgår i avsnittet om informationssäkerhet (se avsnitt 6.1.3.6).

6.2.7Offentlighet och sekretess i Sammansatta bastjänsten

Vår bedömning: Sammansatta bastjänstens befattning med de grundläggande uppgifterna sker enligt vår bedömning endast som ett led i teknisk bearbetning för annans räkning. De samman- ställningar som görs blir därför inte allmänna handlingar.

I kravspecifikationen finns uttalat att loggning inte får ske så detaljerat att det går att skapa sådana sammanställningar att det finns risk för att det går att följa ett företags myndighets- kontakter.

Sammansatta bastjänsten aktualiserar inget behov av någon särskild sekretessreglering.

Sammansatta bastjänsten kommer att hämta uppgifter från Bolags- verket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån. Tjänsten kommer sedan att sammanställa uppgifterna och lämnas över dem till den myndighet vars e-tjänst initierat hämtningen.

Den operativa styrgruppen har gemensamt kommit fram till att den grundläggande informationen om företagen inte får hämtas från datakällor där sekretess eller andra regler som hindrar direkt- åtkomst försvårar ett utlämnande. Uppgifterna ska således bara komma från register som utan författningsändringar kan ansluta till bastjänsten och lämna ut uppgifterna till mottagaren. En förut- sättning för att ansluta sig som dataproducent är därmed att myndigheten i fråga bedömt att de uppgifter som man kan bidra med går att lämna ut i enlighet med gällande lagstiftning.

En särskild fråga är om överföringen av data från källmyndig- heterna (dataproducenterna) till Sammansatta bastjänsten och ut till datakonsumenterna ger upphov till sammanställningar (loggfiler m.m.) som visar företagens myndighetskontakter på ett sådant sätt att behov av sekretess uppkommer.

Vidare måste det övervägas om det när datakonsumenter använder Sammansatta bastjänsten för att hämta uppgifter om ett företag finns risk för att uppgifter om företaget hos den myndigheten röjs. I vårt

150

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

tidigare betänkande exemplifierades detta med den absoluta skatte- sekretessen hos Skatteverket. En absolut sekretess som innebär att t.ex. uppgiften att ett företag har fullgjort sin skyldighet att deklarera omfattas av sekretess. Den omständligheten att företaget har deklarerat blir offentlig först när Skatteverket fattar beslut i ärendet.

Slutligen behöver vi överväga om de uppgiftssammanställningar som genereras i Sammansatta bastjänsten är i behov av sekretess- skydd.

Sammansatta bastjänstens befattning med uppgifterna sker enligt vår bedömning som redan framkommit endast som ett led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring för annans räkning. De samman- ställningar som görs blir därför inte allmänna handlingar. Bastjänsten behöver inte heller spara uppgifterna om företagen utan kan omedelbart rensa dessa.

Till att börja med är uppgifterna som kan lämnas ut från källorna i enlighet med gällande rätt aktuella som grundläggande uppgifter. De sammanställningar som sker av grundläggande upp- gifter kan vidare inte anses som känsliga för företagaren. Samman- ställningen motsvarar i princip det som i dag kan hämtas av alla och envar ur det allmänna företagsregistret. Det saknas därför skäl att ytterligare överväga behovet av sekretess för dessa.

Det kan finnas risk för att det skulle gå att följa ett företags kontakter med myndigheter genom de loggfiler som Sammansatta bastjänsten skapar. Men enligt kravspecifikationen får inte loggning ske så detaljerat att det går att skapa sådana sammanställningar. Under förutsättning att detta efterlevs finns inget behov av sekretess. Det ska således inte gå att exempelvis utläsa ur loggfilerna att företaget i ovan nämnda exempel har deklarerat.

Bedömningen bygger på det system som beskrivs i krav- specifikationen och de uppgifter om företaget som kommer att förmedlas den 30 mars 2015. Vid en vidareutveckling av systemet kan sekretessreglerade uppgifter aktualiseras och nya bedömningar av behovet av sekretess måste då göras.

151

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

6.2.8Arkivering och gallring i Sammansatta bastjänsten

Vår bedömning: Sammansatta bastjänsten ska endast hantera uppgifter som ett led i teknisk bearbetning för annans räkning, vilket innebär att allmänna handlingar inte uppkommer inom ramen för tjänsten. Hanteringen av grundläggande uppgifter och uppgiftssammanställningar i Sammansatta bastjänsten bör däremot dokumenteras och det ska finnas riktlinjer för rensning av sådana handlingar.

För de fall allmänna handlingar uppkommer i Sammansatta bastjänsten är den myndighet som ansvarar för tjänsten ansvarig för att uppfylla relevanta arkiverings- och gallringskrav.

Sammansatta bastjänsten ska på begäran inhämta, sammanställa och samlat leverera ett företags grundläggande uppgifter. De grund- läggande uppgifterna hämtas från statliga myndigheters register och databaser.

Med utgångspunkt i Sammansatta bastjänstens syfte och funktion, dvs. att endast hantera uppgifter för annan myndighets räkning, är uppgifterna och sammanställningarna som hanteras i tjänsten inte allmänna handlingar (2 kap. 10 § första stycket). För de fall grund- läggande uppgifter och uppgiftssammanställningar inte utgör allmänna handlingar behöver dokumentation av uppgiftshanteringen och rikt- linjer för rensning av handlingar (personuppgifter och andra upp- gifter) finnas.

För de fall allmänna handlingar uppkommer i Sammansatta bastjänsten ska bestämmelser om arkivering och gallring beaktas. Ansvaret för allmänna handlingar som uppkommer åligger den myndighet som ansvarar för tjänsten. För allmänna handlingar som inte ska bevaras måste myndigheten se till att det finns stöd för gallring.

Vissa grundläggande uppgifter utgör personuppgifter vilket innebär att bestämmelserna om bevarande i 9 § personuppgiftslagen ska beaktas. Personuppgifter får som huvudregel inte bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen. Men myndigheter ska utan hinder av personuppgifts- lagen få arkivera och bevara allmänna handlingar (8 § andra stycket första meningen). Om allmänna handlingar inte uppkommer i Sam- mansatta bastjänsten kvarstår behovet att gallra (alternativt rensa)

152

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

personuppgifter. Definitionen av personuppgiftsbehandling påverkas inte av bedömningen om personuppgifterna är allmänna handlingar eller inte.

Gallring förutsätter författningsstöd, vilket innebär att tillämpliga gallringsbestämmelser ska identifieras, exempelvis Riksarkivets före- skrifter (RA-FS och RA-MS) eller gallringsbestämmelser i register- författningar, alternativt att nya nödvändiga och för ändamålet relevanta gallringsbestämmelser föreslås.

6.3Uppgiftskravstjänsten

I utredningens uppdrag att vidareutveckla prototypen inför användandet i ett fullskaligt system ingår att ta fram en tjänst med möjligheten att visa uppgiftskrav relevanta för ett enskilt företag. Denna funktion benämndes av utredningen som Ansök/anmäl22 i prototypen. Tjänsten bygger på information om de uppgiftskrav staten har på företag vilket enligt direktivet ska kvalitetssäkras och vidareutvecklas så att de kan ligga till grund för ett register över sådana uppgiftskrav (Uppgiftskravsregistret). I det här avsnittet beskriver vi hur utredningen realiserat förslagen och arbetat med att kvalitetssäkra informationen om uppgiftskrav. Det som det tidigare förväntades bli ett register, innefattar numera ytterligare information och komponenter, och kallas därför Uppgiftskravstjänsten.

6.3.1Allmänt om Uppgiftskravstjänsten

En central funktion i Uppgiftskravstjänsten är möjligheten att presentera vilka uppgiftskrav som gäller ett företag. Det görs i huvudsak utifrån företagets grundläggande uppgifter i kombination med filtrerande attribut i form av uppgiftskravens metadata.

Utöver att ligga till grund för funktionen Ansök/anmäl, dvs. hjälpa en företrädare för ett företag att förstå vilken uppgiftsbörda som åligger eller kan komma att åligga företaget, fyller ett uppgifts- kravsregister flera syften. Det ger en bild av den uppgiftslämnar- börda som staten lägger på företag och kan därmed fungera som ett verktyg för att följa upp att bördan minskar. Det kan användas för

22 För vidare beskrivning av funktionen se SOU 2013:80 avsnitt 10.2.3.

153

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

att identifiera vilken typ av uppgifter som hämtas in många gånger av olika aktörer. Utifrån detta finns sedan möjligheten att bedöma om uppgiften t.ex. kan återanvändas inom det offentliga i stället för att vid upprepade tillfällen hämtas in från företaget. När nya regler för företagen tillkommer kan registret användas för att se om det redan finns regler som leder till uppgiftslämnande för företagen. Därmed kan uppgiftslämnarprocesserna samordnas och det blir också ett bredare verktyg för regelförenkling.

En annan effekt som väntas uppstå är att myndigheterna själva blir mera medvetna om sin egen uppgiftsinhämtning från företag och därigenom minskar och förenklar uppgiftslämnandet. I många fall har mätandet i sig en positiv effekt på ett område, utan att man direkt vidtar förändringsåtgärder. Vi har under utredningsarbetet sett hur myndigheterna börjat arbeta med att utveckla sina interna arbets- processer för att hålla Uppgiftskravsregistret uppdaterat. De arbetar med att identifiera var i organisationen man upptäcker förändringar av uppgiftskrav, var nya kommer till och hur informationsflödena ska se ut för att man ska kunna hålla Uppgiftskravsregistret uppdaterat. Behöver man fortsättningsvis vidta aktiva åtgärder för att minska och förenkla uppgiftslämnandet, är man redan ett steg på vägen mot att åstadkomma sådana förändringar.

Sammantaget kan man se följande syften med Uppgiftskravs- registret.

Att underlätta för företag att hitta de uppgiftskrav som åligger dem för att förenkla uppgiftslämnandet.

Att ge en aktuell bild av den uppgiftslämnarbörda som åligger företagen för att kunna vidta åtgärder och minska uppgifts- lämnandet.

Att förebygga att inte onödig uppgiftslämnarbörda uppstår genom att se vilka uppgifter som redan samlas in och som i stället kan återanvändas och därmed undvika att öka uppgifts- lämnarbördan.

Att identifiera vilka uppgifter företag lämnar in ofta för att öka återanvändningen av dessa och därmed minska uppgiftslämnandet.

Att få myndigheterna att i större utsträckning och på ett effektivare sätt arbeta med att själva minska och förenkla uppgifts- lämnarbördan för företagen.

154

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Det har över en längre tid genomförts ett antal insatser för att kartlägga myndigheters uppgiftskrav på företag. Den senaste tog sin utgångspunkt i Tillväxtverkets databas Malin och redovisades av Bolagsverket i slutet av 2013 (Bolagsverket, 2013). Insatserna har varierat vilket har lett till att hanteringen av uppgiftskrav inte systematiserats på ett beständigt sätt. Det finns ingen samlad uppdaterad bild av myndigheternas uppgiftskrav för företag.

Utifrån detta har Uppgiftslämnarutredningen i samverkan med berörda myndigheter utvecklat en bastjänst och en e-tjänst för hanteringen av företagens författningsreglerade uppgiftskrav. Tjänsterna tas fram för att initialt fungera för de 13 myndigheter som anges i Uppgiftslämnarutredningens direktiv men samtidigt möjlig- göra anslutning av ytterligare aktörer och innefatta information om deras uppgiftskrav.

6.3.2Uppgiftskravstjänstens olika delar

Det här avsnittet beskriver Uppgiftskravstjänstens delar med grunden i ett uppgiftskravsregister för krav som har sin grund i lag, förordning eller myndighetsföreskrift.

155

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

 

Uppgiftskravstjänsten

verksamt.se

 

E-tjänst uppgiftskrav

 

 

Visning

Admin

Tillstånds-

 

 

 

databasen

Framtida

API

 

 

tjänster

 

 

 

 

 

 

 

 

Framtida

 

Uppgiftskravs-

tjänster

 

 

 

registret

 

 

Uppgiftskravsregistret (UKR) är ett register med information om uppgiftskrav med grund i lag, förordning eller myndighetsföre- skrift. Registret har sitt ursprung i databasen Malin23 som sedan har vidareutvecklats genom Bolagsverkets kartläggningar och Upp- giftslämnarutredningens kvalitetssäkring. Registret innefattar en i förväg definierad information för alla uppgiftskrav och ska till- gängliggöras som öppna data vilket gör att informationen kan användas och återanvändas, helt eller delvis, för andra syften än de vi ser i dag. Till registret, eller databasen, finns ett API för att läsa och skriva information och tillsammans utgör detta en bastjänst för uppgiftskrav.

E-tjänsten för uppgiftskrav är ett webbaserat användargränssnitt där vem som helst kan ta del av innehållet i Uppgiftskravsregistret utan krav på inloggning. I tjänsten finns även en administrations- funktion för att myndigheter, efter inloggning, ska kunna administrera sina uppgiftskrav.

23 Databasen Malin innehåller resultaten från mätningarna av företagens administrativa kostnader för att följa regelverk utförda av Tillväxtverket. I dag uppdateras endast de 200 informationskrav som i 2009 års mätning hade störst administrativa kostnader för företag.

156

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Myndigheterna kan bygga egna gränssnitt, för människa eller maskin, för att administrera uppgiftskrav. Dessa eventuella tjänster ansluter då till API:et.

På verksamt.se byggs en funktion som visar uppgiftskrav för företag. Informationen hämtas från bastjänsten till Tillståndsdata- basen på verksamt.se. Här läggs ytterligare information till uppgifts- kraven av Tillväxtverket innan de visas upp för företagaren. På sikt finns möjlighet att bygga nya slutanvändarfunktioner för olika målgrupper baserat på hela eller delar av Uppgiftskravsregistret.

Servicetjänstens funktion Ansök/anmäl kommer att realiseras genom en vidareutveckling av funktionen Hitta tillstånd på verksamt.se. Den befintliga funktionen har betydande likheter med utredningens föreslagna funktion vilket gör att dessa två inte kan existera parallellt på verksamt.se. För att möjliggöra en vidare- utveckling krävs att Ansök/anmäl förändras något jämfört med hur den beskrivs i vårt tidigare betänkande (SOU 2013:80).

Den funktionalitet som realiseras på verksamt.se kommer inte att vara direkt uppkopplad mot Uppgiftskravstjänsten. Information om uppgiftskraven hämtas i stället av verksamt.se från Uppgifts- kravstjänsten regelbundet och sammanställs med information från Tillstånds-databasen.

Uppgiftskravstjänsten är beroende av anslutningar för att fungera både när det gäller dataproducenter och datakonsumenter. En mera utförlig beskrivning av de olika anslutningspunkterna finns i avsnitt 7.7.

6.3.3Tjänsten ur ett användarperspektiv

I detta avsnitt beskrivs Uppgiftskravstjänsten ur ett användar- perspektiv. Kravspecifikationen (bilaga 6) som ligger till grund för utvecklingen av tjänsten bygger på en uppsättning användningsfall (AF) vilka beskrivs här.

Söka uppgiftskrav (AF57)

Uppgiftskravsregistret ska i sin helhet vara tillgängligt på en webbsida på internet. Där ska användare, var och en med ett intresse för inne- hållet i registret, kunna söka information utan att vara registrerade och

157

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

inloggade. Här kan användaren söka efter och filtrera fram uppgifts- krav samt se detaljerad information om uppgiftskraven.

Webbplatsen ska visa upp Uppgiftskravsregistrets innehåll oberoende av tillämpningar där informationen kan ha modifierats, dvs. en direkt visning av innehållet i källregistret.

Startsida för uppgiftskrav (AF34)

En företrädare för en myndighet ska kunna logga in i ett administra- tionsgränssnitt för att administrera myndighetens uppgiftskrav. Beroende på vilken behörighet en användare har kan funktionerna variera.

Hantera uppgiftskrav (AF07)

En behörig användare kan hantera och lägga till uppgiftskrav i Uppgiftskravsregistret. Användaren kan även lägga till utökade metadata om samtliga uppgiftskrav, även sådana uppgiftskrav som tillhör en annan myndighet. Myndigheten ska kunna specificera flera olika samlingar av utökade metadata, för olika användnings- områden.

En behörig användare kan

lägga till uppgiftskrav genom att fylla i de uppgifter som krävs för ett nytt uppgiftskrav,

ändra alla uppgifter i befintligt krav,

lägga till utökade metadata om ett eller flera uppgiftskrav, och

inaktivera ett krav genom att ange slutdatum för det aktuella kravet samt ange skäl till varför uppgiftskravet upphör.

Sammanställ och presentera statistik för uppgiftskrav (AF19)

Olika aktörer ska ha möjlighet att hämta statistiksammanställningar över innehållet i Uppgiftskravsregistret för att göra egna statistiska analyser. Exempel på sådana sammanställningar kan vara antal upp- giftskrav per myndighet, antal företags- respektive myndighets-

158

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

initierade uppgiftskrav, antal uppgiftskrav per månad på året i de fall det är aktuellt, uppgiftskrav per företagsform, uppgiftskrav per bransch, antal krav med e-tjänst samt övrig möjlig och relevant statistik. För att specificera innehållet i sammanställningarna behöver informationsmodellen vidareutvecklas i harmoni med den reviderade kartläggning som görs av myndigheternas uppgiftskrav. Statistiken presenteras på en webbsida som inte kräver inloggning.

Tillhandahållande av information ur Uppgiftskravsregistret som öppna data (AF56)

Informationen i Uppgiftskravsregistret ska vara tillgänglig som öppna data. Innehållet ska kunna tillhandahållas utifrån standardiserade gränssnitt enligt kommunikation av typen maskin till maskin. Särskilt bör Vinnovas vitbok (Palmér och Ebner, 2014) för länkade öppna data24 beaktas. Metadata ska göras tillgängliga enligt Vinnovas rikt- linjer för DCAT-AP25.

Utöver registerinnehållet i sin helhet, ska det även vara möjligt att efterfråga en sammanställning utifrån urvalsparametrar. Detta sätt att göra ett urval ska bygga på det API som beskrivs i AF35 i krav- specifikationen.

6.3.4Kvalitetssäkring av kartläggningsarbetet

Enligt utredningens direktiv (dir. 2013:111) ska vi kvalitetssäkra och vidareutveckla de kartlagda uppgiftskraven. Här beskrivs hur arbetet gått till och de modeller och formulär som använts. Utgångspunkten enligt tilläggsdirektiven är följande.

Utredaren ska fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra och vidareutveckla uppgiftskraven som framgår av kartläggningen så att de kan ligga till grund för ett uppgiftskravsregister. I arbetet ingår att samordna definitioner och i första hand de grundläggande uppgifterna som namn, adress, organisationsuppgifter m.m. som framgår av kartläggningen. Utredaren ska ta fram modeller och formulär r insamlandet av upp- giftskrav.

24Länkade öppna data är sammanlänkade data på internet på ett sätt som gör det möjligt för en dator att följa länkarna på ett strukturerat sätt. Det är en form som kan användas för publicering av data på internet vilket gör att tillgängligheten till data ökar.

25http://lankadedata.se/dcat-utbildning

159

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Uppdateringen av kartläggningen har gjorts utifrån det tidigare genomförda arbetet av Bolagsverket vilket rapporterades i Kart- läggning av företags uppgiftslämnande till 14 myndigheter 2013 (Bolagsverket 2013). Baserat på denna rapport har Uppgiftslämnar- utredningen tagit fram en databas och en e-tjänst med möjligheten att granska och redigera uppgiftskraven. Tjänsten utvecklades initialt som ett så kallat Proof of Concept (PoC) för den framtida e-tjänsten där myndigheterna ska administrera sina uppgiftskrav. Den innehåller de huvudsakliga funktionerna för administration och ligger direkt till grund för det nyutvecklade administrationsgränssnittet. Tjänsten visar att den tidigare kartläggningen innehåller en del brister i datakvalitet vilka delvis åtgärdats under hösten 2014. Bristerna bestod bland annat i viss avsaknad av information och variation i beskrivningen av uppgiftskraven.

När de kartläggande myndigheterna har arbetat med upp- dateringen har tidigare lämnade uppgifter varit förifyllda i det formulär som använts för insamlandet. Några variabler har lagts till och ett antal har tagits bort. Fokus i vår uppdatering har legat på att kvalitetssäkra Uppgiftskravsregistret så att det kan ligga till grund för de tjänster som lanseras den 30 mars 2015, framför allt den utvecklade versionen av nuvarande tjänsten Hitta tillstånd på verksamt.se. Det har inneburit att en del variabler har inaktiverats för att underlätta arbetet med anledning av tidspress. De inaktiverade variablerna ska återaktiveras och kvalitetssäkras i det vidare utvecklingsarbetet. Inrapporteringen har skett genom webbaserade formulär i den e-tjänst som utvecklats till stöd för arbetet. Myndigheterna har fått användar- namn och lösenord för användning av tjänsten.

Kartläggningsarbetet har i huvudsak pågått från november 2014 till januari 2015 då den senaste uppdateringsomgången slutfördes. Formulären har innehållit förifyllda uppgifter från tidigare insamlingar och en del nya variabler som fyllts i av de kartläggande myndigheterna i detta arbete. I inrapporteringsgränssnittet har det funnits beskriv- ningar hur man ska rapportera med förklaringar till samtliga fält. Förutom att besvara de nya frågorna ombads myndigheterna att granska tidigare lämnade svar för att korrigera eventuella fel.

I de fall en myndighet har identifierat nya uppgiftskrav utöver de tidigare kartlagda har de ombetts lägga till dessa. Har ett uppgiftskrav upphört att gälla har myndigheten ombetts att ta bort dessa. Det är

160

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

som tidigare sagts endast uppgiftslämnande som sker med stöd i lag, förordning eller myndighetsföreskrift som ingått i kartläggningen.

Arbetets genomförande

Arbetet påbörjades i oktober 2014 vid ett möte med de kartläggande myndigheterna där de fick instruktioner och tidsplan. Ytterligare ett möte hölls i november 2014 för att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och eventuella klarlägganden. Arbetet avslutades i januari 2015 med en träff för att säkerställa att alla myndigheter färdigställt arbetet. Under arbetets gång har myndigheterna kunnat kontakta Bolagsverket för att få hjälp och stöd i kartläggningen. De har även kunnat boka in individuella möten för att få stöd i specifika frågor.

Några myndigheter har varskott utredningen om att de inte kommer att uppdatera uppgiftskraven inför lanseringen av Uppgifts- kravstjänsten den 30 mars 2015. Dessa myndigheter har uppgett att de inte kan avsätta resurser för att uppdatera uppgiftskraven.

Avgränsning

Av tidsskäl bedömde utredningen och de kartläggande myndigheterna att det var nödvändigt med en avgränsning av vilka uppgiftskrav som skulle kvalitetssäkras till den 30 mars 2015. Avgränsningarna är till- fälliga så till vida att i ett framtida uppgiftskravsregister kommer alla uppgiftskrav behöva vara med. Uppgiftskraven fanns med i PoC:en och myndigheterna har haft möjlighet att uppdatera även dessa men kraven i fråga hade en särskild markering om avgränsning och behövde därför inte åtgärdas.

Följande uppgiftskrav avgränsades.

Uppgiftskrav som i befintligt underlag har ”0” i fältet Volymer

2012 (antal ärenden) och dessutom har ”0” i fältet Antal företag som omfattas och inte har e-tjänst eller maskin-till-maskingräns- snitt. Syftet med avgränsningen var att ta bort de uppgiftskrav som inte möter några företag med tanke på att fokus för marsleveransen varit att erbjuda stöd via funktionen Hitta tillstånd på verksamt.se. Totalt avgränsas 291 uppgiftskrav från Bolagsverket (48), Jord- bruksverket (140), Livsmedelsverket (46), Skogsstyrelsen (23) och Transportstyrelsen (34).

161

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Uppgiftskrav, förutom ovanstående, som har färre än ”10” i fältet Antal företag som omfattas och färre än ”10” i fältet Volymer 2012

(antal ärenden) och inte har e-tjänst eller maskin-till-maskingräns- snitt. Syftet med avgränsningen har varit att ta bort de uppgiftskrav som endast möter ett fåtal företag och som har liten ärendemängd då de inte drar nytta av stöd via Hitta tillstånd, eftersom det ofta avser specifika krav. Totalt avgränsas härigenom 146 uppgiftskrav från Bolagsverket (30), Försäkringskassan (3), Jordbruksverket (49), Livsmedelsverket (3), Skatteverket (1), Skogsstyrelsen (11), Tillväxtverket (7) och Transportstyrelsen (42).

Uppgiftskrav som endast kan fullgöras via maskin-till-maskin- gränssnitt. Syftet med avgränsning har varit att ta bort de uppgifts- krav som endast kan fullgöras med maskin-till-maskinlösningar eftersom dessa inte behöver synas i Hitta tillstånd. Totalt avgränsas 5 uppgiftskrav från Försäkringskassan (1), Kronofogden (1) och Transportstyrelsen (3).

Uppgiftskrav som det inte finns någon information om på myndig- hetens webbsida och som det inte finns någon e-tjänst genom vilken de kan fullgöras. Syftet har varit att avgränsa uppgiftskrav som inte kan hanteras av Hitta tillstånd eftersom det inte finns information om uppgiftskravet och hur det fullgörs. Totalt avgränsas 194 uppgiftskrav från Bolagsverket (20), Försäkrings- kassan (2), Jordbruksverket (38), Livsmedelsverket (42), Statistiska centralbyrån (1), Skogsstyrelsen (38), Trafikverket (1) och Transportstyrelsen (52).

Avgränsningarna av uppgiftskraven sammanfaller i flera fall vilket innebär att man inte kan addera siffrorna för att få fram antalet uppgiftskrav som ska kartläggas.

6.3.5Information som registreras om uppgiftskraven

Avsnittet beskriver vilken information som finns registrerad om varje uppgiftskrav i Uppgiftskravsregistret i dag och hur det ska vidareutvecklas. Innehållet i registret regleras i den föreslagna för- ordningen om företagensuppgiftslämnande(se kapitel 1).

162

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

För närvarande omfattar Uppgiftskravsregistret sådana uppgifts- krav som har sin grund i lag, förordning eller myndighetsföreskrift. Det innebär att om en myndighet skulle hämta in uppgifter från ett företag utan författningsstöd framgår ett sådant uppgiftsinhämtande inte av registret. Utredningen har inte kartlagt och därmed inte heller bedömt om och i så fall i vilken omfattning det finns en sådan uppgiftsinhämtning. Skulle det föreligga sådan inhämtning skulle även den kunna inkluderas i Uppgiftskravsregistret för att få en hel- täckande bild av företagens uppgiftslämnande till staten.

Den information som registreras i Uppgiftskravsregistret fyller i huvudsak två syften. Det rör sig för det första om att hjälpa företag att hitta de uppgiftskrav som berör dem och för det andra att följa upp uppgiftslämnarbördan. En del av de uppgifter som beskrivs nedan fyller båda dessa syften medan andra endast kartläggs med ett av syftena i fokus.

Uppgifter som beskrivning av uppgiftskravet, information om hur uppgiftskravet fullgörs och var man hittar ytterligare information eller tjänster, syftar i första hand till att förenkla företagens uppgifts- lämnande. Uppgifter om vilka företag som omfattas av ett uppgifts- krav syftar dels till att förenkla genom sök- och filtreringsvariabler, dels till att skapa mera finfördelad statistik om vilka grupper av företag som omfattas av olika krav. Uppgifter om volymer på uppgiftskrav syftar i huvudsak till att vara underlag för att ta fram statistik och identifiera var den största förenklingspotentialen finns.

Innehåll från kartläggning

Här beskrivs innehållet i Uppgiftskravsregistret som det ser ut vid den första lanseringen under våren 2015.

ID – Identifiering för uppgiftskravet för att underlätta sökning för myndigheterna. Visas inte ut mot företaget i tjänsten på verksamt.se.

Uppgiftskrav – Benämning på uppgiftskravet som är så tydlig och enkel att företagen förstår vad uppgiftskravet innebär.

163

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Verksamhetsområde – Myndighetens verksamhetsområde för uppgifts- kravet, till exempel Jordbruksverket – djurskydd eller Transport- styrelsen – järnväg. Om myndigheten har flera verksamhetsområden eller vill dela upp uppgiftskraven internt så kan detta fält användas för ändamålet. Fältet visas inte ut mot företaget på verksamt.se.

Kravområde – Ett kravområde som myndigheten har definierat. Syftet är att ytterligare kategorisera uppgiftskravet så att listan över möjliga uppgiftskrav som presenteras för företaget inte behöver innehålla irrelevant information. Om Kravområde stämmer överens med Verksamhetsområde kan Verksamhetsområde användas i stället.

Ansvarig myndighet – Myndighet som är ansvarig för ett uppgifts- krav. Samma som kartläggande myndighet utom när man samlar in för en annan myndighets räkning. Om det i lag, förordning eller myndighetsföreskrift framgår att uppgifter i ett uppgiftskrav ska lämnas till en annan myndighet är det den myndigheten som tar emot uppgifterna som är kartläggande myndighet.

Kartläggande myndighet – Myndighet som kartlagt uppgiftskravet. Författningsstöd – Den regel som beskriver innehållet i uppgifts- kravet mest detaljerat. Om det i en föreskrift anges när uppgifts- kravet uppkommer och i en annan vad som ska lämnas gäller alltså det senare författningsstödet.

Författningsstödet ska anges i ett format som underlättar automatiserad behandling. Detta format är uppbyggt genom att författningsförkortningar och relevanta indelningar skiljs åt med mellanslag och att kapitel och paragrafer bara anges numeriskt. För svensk lagstiftning används författningsförkortning, författnings- nummer, kapitel, paragraf, stycke, därefter eventuell bilaga, SJVFS1995:94 15.

Kort beskrivning av uppgiftskravet – För att det ska bli lättare att förstå vad uppgiftskravet handlar om finns en kort beskrivning. Syftet är att företagen ska förstå vad de ska göra och om Uppgifts- kravet berör dem.

164

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Länk till information om uppgiftskravet – Länk till myndighetens webbplats där information om uppgiftskravet framgår och där företaget kan läsa mer om uppgiftskravet.

Gäller från och med – Datum då uppgiftskravet börjar gälla. Fältet används bara om man vet att ett uppgiftskrav ska börja gälla i fram- tiden.

Gäller till och med – Datum när uppgiftskravet upphör att gälla om det är känt.

Kalenderstyrt – Anger om uppgifter i uppgiftskravet lämnas in en bestämd tidpunkt.

Periodicitet – Anger vid vilken tidpunkt som uppgiften lämnas in om kravet återkommer kalenderstyrt.

Initierande part – Den som ställer upp kravet första gången. Med initierande avses den part som påbörjar handläggningen av ärendet.

Med myndighetsinitierat menas när myndigheten vet om att företaget måste göra något. Myndigheten har i normalfallet känne- dom om att uppgiftskravet har uppstått och agerar på något sätt för att det ska fullgöras. Utanför faller sådant som myndigheten upp- täcker i sin kontroll- eller tillsynsverksamhet.

Med företagsinitierat menas när myndigheten inte vet om vad företaget ska göra och i normalfallet inte agerar utan att företaget först lämnar t.ex. en ansökan. Företaget har det primära ansvaret för att bevaka om uppgiftskravet uppkommer och se till att det fullgörs.

Berör specifik bransch – Anger om uppgiftskravet berör specifik bransch.

Bransch – Anger vilken bransch som berörs i de fall uppgiftskravet riktar sig till specifika branscher. Anges på den översta nivån av SNI2007.

165

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Arbetsgivare – Anger om uppgiftskravet endast berör arbetsgivare. Med arbetsgivare avses fysisk eller juridisk person som har fysiska personer anställda och som har reglerat ansvar för dessa.

Berör specifika företagsformer – Om uppgiftskravet berör specifika företagsformer.

Företagsform – Om uppgiftskravet endast berör specifik företags- form anges här vilken eller vilka av företagsformerna som avses.

Annan ingivare – Anger om uppgifter som rör uppgiftskravet kan lämnas av ombud för företaget.

Elektronisk blankett – Anger om det finns elektronisk blankett att ladda ner och lämna in med brev, fax eller e-post.

Länk till blankett – Länk direkt till blankett.

E-tjänstAnger om myndigheten har en e-tjänst som kan användas för uppgiftskravet (automatiserad behandling av uppgifterna där företaget kan navigera, vägledas, ange uppgifter och lämna in online med kvittens). Här avses inte t.ex. pdf-blankett som måste skrivas ut.

Länk till e-tjänstLänk direkt till e-tjänsten där uppgiftskravet kan fullgöras.

Maskin-till-maskingränssnittAnger om myndigheten har ett maskin-till-maskingränssnitt (företaget kan ansluta ett system till ett maskingränssnitt för att lämna uppgifter) som kan användas för insamling av uppgifter i uppgiftskravet.

Övrigt (Hur) – Beskrivning över om det finns övrig relevant information om hur uppgiften samlas in.

Egna noteringar – Möjligt för myndigheten att ange egna noteringar vid behov. Visas inte externt.

166

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Tillfälligt inaktiverat innehåll

Följande innehåll i Uppgiftskravsregistret finns endast i den form det samlades in av Bolagsverket 2013 och har således inte uppdaterats. Uppgiftskravsregistret vidareutvecklas under 2015 och dessa uppgifter kvalitetssäkras av de kartläggande myndigheterna för att framöver vara en del av registret.

Händelsestyrt – Anger om uppgiften lämnas in utifrån händelse. Behöver kompletteras med information om vilken typ av händelser som föranleder uppgiftskravet.

Antal anställda – Anger om uppgiftskravet endast berör företag som har ett visst antal anställda. Följer av att man angett att upp- giftskravet riktar sig till arbetsgivare.

Storlek – Anger om uppgiftskravet endast berör företag av en viss storlek som klassificeras på annat sätt än antalet anställda. Storleks- kriterierna behöver standardiseras inför vidare kartläggning.

Övriga urvalskriterier – Syftar till att identifiera andra urvals- kriterier som kan användas för att selektera relevanta uppgiftskrav för ett företag. Samlas in som fritext.

Antal företag som omfattas – Antalet företag som har haft ärenden hos myndigheten under tidigare år till följd av uppgiftskravet. Bör uppdateras årligen vid en given tidpunkt för att generera statistik och ligga till grund för bedömningar av var störst förenklingseffekt kan uppnås.

Ärendevolymer – Anger hur många ärenden t.ex. anmälningar, ansökningar, undersökningar etc. som lämnades in totalt tidigare år för uppgiftskravet. Syftar till att generera statistik och ligger till grund för bedömningar av var störst förenklingseffekt kan uppnås.

Ärendevolymer via e-tjänst – Anger hur många av det totala antalet ärenden som gjordes via e-tjänst.

Underskrift – Anger om uppgiftsinlämningen kräver underskrift (på papper eller elektroniskt).

167

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Framtida innehåll och gemensamma uppgiftsdefinitioner

I utredningens tilläggsdirektiv (dir. 2013:111) framgår att det i arbetet

… ingår att samordna definitioner och i första hand de grundläggande uppgifterna som namn, adress, organisationsuppgifter m.m. som fram- går av kartläggningen.

Vår bedömning: Ett fristående uppgiftsdefinitionsregister bör utvecklas som kan återanvändas för olika ändamål. När registret är utvecklat bör det användas för att utveckla Uppgiftskravs- registret till att innehålla information om vilka uppgifter ett företag behöver lämna för att fullgöra respektive uppgiftskrav.

Uppgiftsdefinitionsregistret är ett register över definitioner av uppgifter om företag som kan återanvändas av fler än en myndighet. Det innehåller också information om vad som är den så kallade bästa källan till en viss uppgift.

En av de nyttor som eftersträvas med Uppgiftskravsregistret är att identifiera uppgifter som företag tvingas lämna in ofta. För att uppnå detta behöver registret innehålla information om vilka uppgifter som lämnas in när ett uppgiftskrav fullgörs. I nuvarande version av registret finns inte den informationen men i förslaget till förordningen för företagens uppgiftslämnande (9 §) framgår att registret ska innehålla information både om grundläggande uppgifter och om övriga upp- gifter som aktualiseras vid ett uppgiftslämnande.

I nuläget innehåller Sammansatta bastjänsten för grundläggande uppgifter gemensamma definitioner av de uppgifter om företag som kan nås därigenom. Dessa definitioner är desamma som ska användas i Uppgiftskravsregistret. Detta är också anledningen till förslaget om ett uppgiftsdefinitionsregister som kan användas av båda tjänsterna.

I den föreslagna förordningen beskrivs att Uppgiftskravsregistret ska innehålla information om uppskattad belastning för företaget att fullgöra uppgiftskravet. Den informationen finns inte i registret i dag utan den behöver läggas till i arbetet med att färdigställa det.

XBRL (Extensible Business Reporting Language) är en informa- tionsstandard för lagring, överföring och presentation av ekonomisk information. Standarden bygger på definitioner av olika uppsättningar

168

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

av ekonomisk information (taxonomier). En betydande del av de uppgifter som företag lämnar till staten innefattar ekonomisk infor- mation. I arbetet med att bygga ut ett uppgiftsdefinitionsregister bör möjligheterna att göra detta som taxonomier enligt XBRL-standarden utredas. Bolagsverket och Skatteverket har arbetat med taxonomier inom delar av sin verksamhet. Inom XBRL finns även möjlighet att definiera sådana uppgifter som inte är av direkt ekonomisk karaktär.

För att erbjuda ytterligare stöd till företagen i deras uppgifts- lämnande arbetar Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket med att identifiera branscher eller händelser där uppgiftslämnar- bördan kan vara extra betungande. För dessa ska man utveckla ett guidat stöd för företagen. Det kan t.ex. vara en situation där någon vill starta en restaurang vilket i många fall kan omfatta uppgifts- lämnande till flera aktörer i olika steg. Genom att identifiera uppgiftskraven kan man visa i vilken ordning olika uppgifter ska lämnas till olika aktörer och vad som föranleder ett uppgiftskrav.

För att åstadkomma den här typen av specifikt processtöd behöver informationen i Uppgiftskravsregistret utökas för de uppgiftskrav som omfattas av den aktuella processen. Exempelvis behövs informa- tion om ett uppgiftskrav alltid aktualiseras till följd av att man fullgjort ett annat uppgiftskrav. I fallet med restaurangen behövs information om uppgiftskrav som fullgörs gentemot kommuner och det behövs även ytterligare sätt att kategorisera kraven för att kunna knyta dem till processen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att målsättningen med Upp- giftskravsregistret är att det ska bygga på ett antal förutbestämda variabler som ska finnas för alla krav i registret. Dessa variabler ska vara obligatoriska för alla uppgiftskrav och gälla samtliga myndigheter som omfattas av den föreslagna förordningen. Utöver den obliga- toriska informationen som ska finnas för alla krav, ska det vara möjligt att lägga till information om ett urval av uppgiftskraven som kan behövas för att utveckla en specifik tjänst. Det gör att vi får ett flexibelt register, som kan användas för flera ändamål, utan att bli alltför omfattande och kostsamt att förvalta.

169

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

6.3.6Rapportering av företagens uppgiftslämnarbörda

Vårt förslag: Den myndighet som förvaltar Uppgiftskravstjänsten åläggs att löpande eller årligen sammanställa och rapportera utvecklingen till regeringen. Rapporteringen ska innehålla några centrala indikatorer som visar hur företagens uppgiftslämnande förändras.

Regeringen har som målsättning att ett företag som regel endast ska behöva lämna en uppgift en gång till ett ställe. Genom att göra statistiska sammanställningar baserade på informationen i Upp- giftskravsregistret kan utvecklingen mot målet följas över tid. På en övergripande nivå är det lämpligt att etablera några indikatorer som sedan är möjliga att bryta ner ytterligare för att identifiera specifika områden som är i behov av extra insatser för att minska och förenkla uppgiftslämnandet. Den myndighet som förvaltar registret bör sammanställa och rapportera dessa indikatorer till regeringen. Indika- torerna bör visa i vilken utsträckning det finns e-tjänster för att full- göra uppgiftskraven, hur många uppgifter som lämnas in för att fullgöra uppgiftskraven, hur stor ärendevolym som innefattar upp- giftslämnande från företag och andra mått som visar på hur uppgifts- lämnandet minskar eller förenklas. Det bör noteras att indikatorer som visar totala värden påverkas av hur många myndigheter som kartlägger sina krav och kan därför inte aggregeras förrän alla myndigheter ingår i registret om indikatorn ska visa på utvecklingen över tid.

6.3.7Alternativ arkitektur för Uppgiftskravsregistret

Vår bedömning: Det bör utredas om Uppgiftskravsregistret fram- över ska publiceras som länkade öppna data. Det skulle underlätta vidareutnyttjande av innehållet i registret liksom administrationen av detsamma.

Den tjänst som utvecklas bygger på ett centralt register över upp- giftskraven. Informationen ligger i en databas som hos en myndighet dit andra myndigheter vänder sig för att lämna information om sina respektive uppgiftskrav. Via ett administrationsgränssnitt på internet

170

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

lägger en behörig myndighetshandläggare in aktuella uppgiftskrav i databasen. Registret publiceras sedan i olika format som helhet på internet. Som alternativ till detta har utredningen övervägt en decentraliserad lösning där myndigheterna själva håller sin del av Uppgiftskravsregistret uppdaterad och publicerar den på sin webb- plats.

I en decentraliserad lösning skulle Uppgiftskravsregistret bestå av ett flertal olika delmängder av information som är länkade till varandra och sedan kan slås ihop till ett fullständigt uppgiftkravsregister. De olika myndigheterna skulle själva publicera informationen om sina uppgiftskrav öppet på internet och Uppgiftskravsregistret skulle utvecklas som länkade öppna data. Det skulle då vara lättare för andra aktörer att återanvända och bygga vidare på innehållet i registret och ansvaret för publiceringen av data skulle tydligare ligga på respektive myndighet. Det skulle göra att registret var tillgängligt direkt via internet på ett sätt som gör att inga extra åtgärder krävs för att nå informationen. Om olika aktörer vidareutvecklar registret genom att lägga till ny information och publicera denna som länkade öppna data kommer registret att bli mer användbart för fler ändamål.

Vi ser redan med vår första tillämpning hur man för funktionen Hitta tillstånd på verksamt.se behövde lägga till ytterligare innehåll till det befintliga registret. Med nuvarande centraliserade lösning läggs denna nya information i ett eget register som andra aktörer inte kan återanvända. Hade registret i stället varit publicerat som länkade öppna data och det nya innehållet följt denna modell hade registret redan vidareutvecklats med en av tillämpningarna.

En del av utredningens arbete har bestått i att definiera vad registret ska innehålla och diskutera med de kartläggande myndig- heterna hur olika saker ska beskrivas. Att definiera variabler, att etablera det som inom länkade öppna data kallas för vokabulär,26 är ett naturligt första steg mot att senare publicera länkade öppna data. I den nuvarande processen har vi arbetat med ett centralt register för att få en bättre överblick över innehållet och inte behöva belasta myndigheterna ytterligare.

Framöver kan man tänka sig att bibehålla Uppgiftskravsregistret som en central datamängd i en samlad databas eller välja att i ett

26 Vokabulär är en uppsättning metadata för ett register.

171

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

senare skede (successivt) gå över till en mer decentraliserad modell som bygger på länkade öppna data.

6.3.8Tryckfrihetsförordningen och Uppgiftskravstjänsten

Vår bedömning: Uppgiftskravstjänsten aktualiserar inte några särskilda juridiska frågeställningar i förhållande till tryckfrihets- förordningen.

Information om uppgiftskraven ska vara öppen och tillgänglig för alla. Den aktualiserar inte några särskilda juridiska frågeställningar i förhållande till tryckfrihetsförordningen.

6.3.9Personuppgiftsbehandling i Uppgiftskravstjänsten

Vår bedömning: Uppgiftskravsregistret ska inte innehålla några personuppgifter, vilket innebär att det för registret saknas behov av bestämmelser som tillåter behandling av personuppgifter.

Den administrationsfunktion som möjliggör uppdatering, kvalitetssäkring etc. av uppgiftskraven är individbaserad och kommer att omfatta behandling av personuppgifter. Respektive myndighet som behandlar personuppgifter kopplade till användandet av administrationsfunktionen kommer att vara personuppgiftsansvarig för sådan behandling. Personuppgiftslagens (1998:204) bestämmelser bedöms vara tillräckliga för att reglera personuppgiftsbehandlingen i administrationsfunktionen.

Behandling av personuppgifter i Uppgiftskravstjänsten

Uppgiftskravstjänsten ska kunna visa relevanta uppgiftskrav för ett företag. Tjänsten består av en bastjänst och en e-tjänst för hanteringen av författningsreglerade uppgiftskrav för företag.

172

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Användare av e-tjänst (myndighetshandläggare)

E-tjänst

(administrationsfunktioner)

Bastjänst

Programmeringsrutiner till stöd för e-tjänsten (API)

Uppgiftskravsregistret

Figuren 6.5 illustrerar Uppgiftskravstjänsten med utgångspunkt i administrationen (bland annat uppdatering och kvalitetssäkring) av myndigheternas uppgiftskrav.

Uppgiftskravstjänsten innehåller ett register (Uppgiftskravsregistret) med uppgifter om författningsreglerade uppgiftskrav för företag, bland annat information om uppgiftskravets författningsstöd, ansvarig myndighet, beskrivning av uppgiftskravet, bransch som omfattas av uppgiftskravet etc. Uppgiftskravsregistret ska inte innehålla person- uppgifter och inte heller sekretesskyddade uppgifter. Registret ska vara offentligt och även kunna vidareutnyttjas. Betänkandet innehåller ett särskilt avsnitt om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn (se kapitel 10).

Förutom Uppgiftskravsregistret innehåller Uppgiftskravstjänsten en administrationsfunktion dels för att registeransvarig myndighet ska kunna uppdatera och kvalitetssäkra registret, dels för att respektive myndighet ska kunna hålla sina egna uppgiftskrav aktuella. I praktiken innebär det att handläggare som har till uppgift att sköta exempelvis uppdatering eller kvalitetssäkring av registret kommer att tilldelas

173

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

behörighet att logga in i ett användargränssnitt för att administrera uppgiftskraven.

Uppgiftskravsregistret

Personuppgifter

Med hänvisning till syftet och ambitionen med Uppgiftskravsregistret har det uttryckligen framgått att registret inte ska innehålla några personuppgifter. Registrets innehåll kommer således inte att omfatta uppgifter som enligt (1998:204) definieras som personuppgifter.27

Personuppgiftsbehandling

Eftersom Uppgiftskravsregistret inte kommer att innehålla några personuppgifter kommer heller ingen behandling av personupp- gifter att aktualiseras.

Personuppgiftsansvar

Den som ansvarar för att föra och tillhandahålla ett register är som huvudregel den som har bestämt ändamålen med och medlen för behandlingen av uppgifterna i registret. Om personuppgifter skulle komma att behandlas i Uppgiftskravsregistret kommer personupp- giftsansvaret, enligt personuppgiftslagens definition,28 att åligga den myndighet som har till uppgift att föra och tillhandahålla registret.

Det kan finnas skäl att tydliggöra ansvaret för att föra och till- handahålla registret genom särskilda bestämmelser. Eftersom person- uppgifter inte kommer att behandlas i Uppgiftskravsregistret saknas däremot behov av att tydliggöra personuppgiftsansvaret särskilt. Personuppgiftslagens bestämmelser och krav för biträdessituationer och informationssäkerhet kommer heller inte att aktualiseras för registret.

27Personuppgifter All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet, 3 § personuppgiftslagen.

28Personuppgiftsansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för personuppgiftsbehandlingen, 3 § personuppgiftslagen.

174

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Administrationsfunktionen

Personuppgifter

Administrationsfunktionen är individbaserad och utgår från en behörig företrädares (myndighetshandläggare) personliga inloggning. Administrationsfunktionen kommer att användas av handläggare hos både registerförande myndighet och respektive myndighet som omfattas av skyldigheten att uppdatera Uppgiftskravsregistret. Förutom handläggarens inloggningsuppgifter kan de aktiviteter som handläggaren utför inom ramen för administrationsfunktionen omfatta personuppgifter i personuppgiftslagens mening.

Personuppgiftsbehandling

Hanteringen av uppgifterna för den personliga inloggningen, exempelvis behörighetstilldelning, behörighetsstyrning, åtkomst- kontroller etc. kommer att omfatta behandling av personuppgifter. Även själva inloggningsaktiviteten är en personuppgiftsbehandling. De aktiviteter som handläggaren utför inom ramen för sin uppgift att administrera uppgiftskraven utgör med största sannolikhet också en behandling av personuppgifter. Andra exempel på personuppgifts- behandling som kan komma att aktualiseras är uppgifters bevarande eller gallring, vilket också är behandling av personuppgifter enligt nämnda lag.

Personuppgiftsansvar

Respektive myndighet som behandlar personuppgifter kopplade till användandet av administrationsfunktionen kommer att vara person- uppgiftsansvarig i enlighet med personuppgiftslagens definition.

Personuppgiftsbiträde

Om den som tillhandahåller användargränssnittet för administra- tionen av uppgiftskraven är någon annan än den som är person- uppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i administra- tionsfunktionen kan en biträdessituation uppstå. Den som till-

175

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

handahåller användargränssnittet har inte bestämt ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifterna och skulle därför endast behandla eventuella personuppgifter för den personuppgifts- ansvariges räkning. Den som tillhandahåller användargränssnittet kan således bli personuppgiftsbiträde vid behandlingen av sådana personuppgifter som respektive myndighet ansvarar för att behandla inom ramen för administrationsfunktionen (exempelvis inloggnings- uppgifter och handläggarens aktiviteter inom ramen för administra- tionsfunktionen).

Om en biträdessituation uppstår ska det bland annat upprättas ett skriftligt avtal (30 § personuppgiftslagen) med instruktioner och villkor för personuppgiftsbehandlingen. Den personuppgiftsansvarige ska dessutom välja ett biträde som kan ge tillräckliga garantier för tekniska säkerhetsåtgärder och de organisatoriska åtgärder som är nödvändiga samt ha möjlighet att se till att sådana åtgärder genomförs.

Informationssäkerhet

Vid personuppgiftsbehandling finns särskilda bestämmelser om informationssäkerhet. Enligt 31 § personuppgiftslagen ska den personuppgiftsansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. I samma bestämmelse framgår också att den personuppgiftsansvarige ska förvissa sig om att ett anlitat personuppgiftsbiträde kan genomföra nödvändiga säkerhetsåtgärder och se till att biträdet faktiskt vidtar åtgärderna.

Det ankommer således på den som är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter i administrationsfunktionen att se till att informationssäkerhetskraven i personuppgiftslagen är uppfyllda.

Mer detaljerade beskrivningar av de åtgärder som krävs för att säkerställa personuppgiftslagens krav på informationssäkerhet framgår i avsnittet om informationssäkerhet (se 6.1.3.6).

176

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

6.3.10Offentlighet och sekretess i Uppgiftskravstjänsten

Vår bedömning: Uppgiftskravstjänsten aktualiseras inte några särskilda frågor om offentlighet och sekretess.

Uppgiftskravstjänsten kommer att innehålla information om företagens författningsreglerade uppgiftskrav. Avsikten är att denna information ska vara öppen och tillgänglig för alla, sekretess för dessa uppgifter skulle motverka detta syfte. I övrigt ser vi inte att Uppgifts- kravstjänsten väcker några särskilda frågor om sekretess.

6.3.11Arkivering och gallring i Uppgiftskravstjänsten

Vår bedömning: Uppgiftskravsregistret utgör allmänna handlingar som ska bevaras. Registret kommer att uppdateras kontinuerligt, vilket innebär att förändringar i registret ska tas om hand för arkivering. De allmänna handlingar som uppkommer inom ramen för administrationsfunktionen torde inte vara föremål för bevarande och ska därför gallras. Bevarandefrågorna bör kunna hanteras utifrån befintligt regelverk och föranleder för närvarande inga författningsändringar.

Uppgiftskravstjänsten består för närvarande av ett register för författningsreglerade uppgiftskrav (Uppgiftskravsregistret) och administrationsfunktioner för bland annat uppdatering och kvalitets- säkring av registret.

Uppgiftskravsregistret kommer att omfatta det som i 2 kap. tryckfrihetsförordningen definieras som allmänna handlingar hos den myndighet som ansvarar för registret. Vid samråd med Riksarkivet29 har konstaterats att registret och dess innehåll ska bevaras och blir därmed föremål för arkivering. Registret kommer att uppdateras kontinuerligt. Det innebär att förändringarna i registret ska bevaras, vilket lämpligast hanteras genom att förändringarna förs över till en så kallad arkivdatabas. Bevarandefrågorna bör kunna hanteras utifrån gällande regler och förutsätter därmed inga författningsändringar. För

29 Samrådsmöten med Riksarkivet den 22 april 2014 och den 2 februari 2015.

177

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

att tydliggöra hur författningskraven ska uppfyllas bör den ansvariga myndigheten ha dokumenterade rutiner för hur registrets olika versioner arkiveras. Eftersom registret inte ska innehålla person- uppgifter uppstår heller inget behov av gallring med hänvisning till bestämmelserna till skydd för den personliga integriteten i person- uppgiftslagen (1998:204) eller andra författningar.

Administrationsfunktionerna kommer att kunna generera allmänna handlingar när myndighetshandläggare loggar in och utför uppgifter i Uppgiftskravstjänsten, exempelvis uppdatering och kvalitetssäkring av registret och dess innehåll. Även här aktualiseras således bevarandefrågor. I motsats till registret och registerinnehållet finns inget behov av att bevara inloggnings- och aktivitetsuppgifter för all framtid, vilket innebär att sådana uppgifter i stället bör bli föremål för gallring. Gallring förutsätter författningsstöd, vilket innebär att tillämpliga gallringsbestämmelser ska identifieras, exempelvis Riksarkivets föreskrifter (RA-FS och RA-MS) eller gallringsbestäm- melser i registerförfattningar, alternativt att nya nödvändiga och för ändamålet relevanta gallringsbestämmelser beslutas. De exempel som framgår i bilagan till Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 1991:6) och allmänna råd om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse omfattar inte de handlingar som uppkommer i administrations- funktionerna i Uppgiftskravstjänsten. Det ankommer på respektive myndighet som använder administrationsfunktionerna att uppfylla arkiverings- och gallringskraven.

6.4En servicefunktion i verksamt.se

Som tidigare beskrivits var utredningens uppdrag enligt tilläggs- direktiven (dir. 2013:111) bland annat att ta fram en teknisk lösning för ett system för företagens uppgiftslämnande. Detta uppdrag har genom senare rundabordssamtal och regeringsuppdrag till myndig- heter som ansvarar för verksamt.se preciserats till att leverera den i tidigare betänkandet (SOU 2013:80) föreslagna slutanvändar- funktionaliteten så att den kan införas som en del av verksamt.se.

Vad gäller aviseringsfunktionen (se vidare avsnitt 6.5) har utred- ningen i samarbete med Skatteverket tagit fram en genomförande- plan för hur funktionen ska realiseras som en del av framtida Mina meddelanden.

178

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

6.4.1Allmänt om verksamt.se och utredningens förslag

Att samordna utredningens föreslagna funktioner med verksamt.se har medfört ett behov av att anpassa förslaget till det nya samman- hang där slutanvändarfunktionaliteten kommer att levereras och det förvaltningsansvar som redan finns för verksamt.se.

En påtaglig fördel med att inordna funktionerna under verksamt.se är att det inte finns samma behov att lösa frågor om autentisering och behörighetskontroll som för en ny fristående tjänst. Verksamt.se har redan en lösning för e-legitimationsinloggning och behörighetskont- roll för vilka fysiska personer som har rätt att företräda ett företag.

En utmaning har däremot varit att dagens verksamt.se delvis har samma funktionalitet som utredningens förslag. Överlappningen blir ännu större om man dessutom beaktar den framtida utveckling av verksamt.se som har planerats.

Överlappningar har framför allt kunnat konstateras kring utredningens föreslagna funktioner ”Visa företagets grundläggande uppgifter” och Ansök/anmäl. I samordningen har vi hanterat dessa överlappningar.

6.4.2Beskrivning av användningsfallen

Visa företagets grundläggande uppgifter (AF25) och hur de kan ändras (AF39)

En inloggad person med rätt att företräda ett visst företag ska kunna se en lista med de grundläggande uppgifter om företaget som man kan få fram genom Sammansatta bastjänsten.

Det finns sedan tidigare en liknande funktion (Mina sidor) i verksamt.se där användaren kan se vissa grundläggande uppgifter om företaget som lagras hos Bolagsverket respektive Skatteverket. Vissa uppgifter kan förekomma i båda uppgiftssammanställningarna. I den nya funktionen hämtas i stället uppgifterna från Sammansatta bas- tjänsten. Varje uppgift presenteras därför bara en gång, och den över- gripande presentationen utgår från uppgifter om företaget, inte myndigheternas bild av företaget.

För varje uppgift presenteras dessutom en länk till den e-tjänst där uppgiften kan ändras eller en beskrivning i text om hur användaren kan få uppgiften ändrad.

179

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Visa uppgiftskrav för ett företag (AF26) och gå till motsvarande e-tjänst (AF28)

En företagare ska kunna se de uppgiftskrav som gäller för ett företag, dvs. företagsinitierade ansökningar och anmälningar samt myndighetsinitierade rapporteringskrav.

Bara de uppgiftskrav som är relevanta för användaren hämtas. Uppgifter om vilka uppgiftskrav som är relevanta för användaren baseras på olika attribut (t.ex. företagsform, redovisningsperiod och typ av verksamhet) för det företag som användaren vid detta tillfälle väljer att företräda.

Användaren kan se vilka uppgiftskrav som gäller för det aktuella företaget.

När användaren vill läsa mer om ett specifikt uppgiftskrav ska beskrivningen innehålla uppgifter som gör det möjligt för användaren att använda den myndighetens e-tjänst eller annan tjänst.

Funktionen för att visa uppgiftskrav ska innehålla stödfunktioner som exempelvis hjälper en användare att söka, filtrera och sortera.

När användaren har valt ett uppgiftskrav ska han eller hon kunna gå till den e-tjänst som motsvarar detta krav. E-tjänsten ska kunna hämta de företagsuppgifter som behövs från Sammansatta bastjänsten.

Vid anslutningen till e-tjänsten ska de uppgifterna som användaren identifierade sig med på verksamt.se föras med till den anropade myndigheten.

Utöver de uppgifter som identifierar användaren kan anropet till myndigheten innehålla information om vilket uppgiftskrav som ska hanteras, dvs. med vilken avsikt användaren har vänt sig till myndigheten.

Autentisering hos myndigheten bör ske med så kallad single sign- on enligt ramverket för Svensk e-legitimation,30 dvs. företrädaren ska inte behöva logga in på nytt hos myndigheten.

30 Se generellt om svensk e-legitimation: http://www.elegnamnden.se/.

180

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Sök uppgiftskrav och tillstånd (AF58)

Även en icke inloggad användare ska kunna söka bland uppgifts- krav och tillstånd. Det ska vara möjligt att se vilka uppgiftskrav som kan gälla utifrån olika sökkriterier samt när, hur och var dessa kan utföras. Användaren ska kunna

söka uppgiftskrav och tillstånd, och

filtrera urvalet utifrån exempelvis kategori, företagsform och bransch.

När användaren valt visst uppgiftskrav eller tillstånd ska användaren kunna

se detaljerad information om uppgiftskravet eller tillståndet,

se vilken myndighet som ansvarar för det,

länkas till eller på annat sätt ta del av myndighetens information, och

ta del av att uppgifter för att kunna använda myndighetens e- tjänst eller en annan tjänst.

Funktionen behöver inte kunna användas för att ge en prognos om kommande uppgiftskrav, varken med eller utan funktionalitet för viktiga datum.

Funktionen kommer att realiseras på verksamt.se i tjänsten Hitta tillstånd.

”Att göra”-lista

Funktionen ”Att göra”-lista ska ge företag en översikt över vilka uppgiftskrav som olika myndigheter har aviserat (funktionen är beskriven i avsnitt 8.2 och 10.2.2 i utredningens betänkande SOU 2013:80). Varje enskilt företag ska kunna få överblick över vilka uppgiftskrav som företaget är skyldigt att uppfylla men som ännu inte uppfyllts, exempelvis att ett aktiebolag är skyldig att lämna in årsredovisning till Bolagsverket senast ett visst datum.

Varje avisering visas som en rad i en översiktslista. Alla uppgifts- krav kan i dagsläget inte uppfyllas genom en e-tjänst, men för de krav där detta är möjligt finns en länk till motsvarande e-tjänst. För andra

181

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

krav, där det finns allmänna informationssidor, en pdf-blankett, eller annan information på webben, kan en länk gå till sådan information.

Denna funktion kommer inte att levereras som en del i verksamt.se eftersom den bygger på Mina meddelanden som transportkanal (läs mer i avsnitt 6.5). I stället kommer den att realiseras genom den planerade utökningen med ärendeöversikter som just nu genomförs inom Mina meddelanden.31

6.4.3Tryckfrihetsförordningen och servicefunktionen

Funktionerna som realiseras på verksamt.se är att företagen genom en utveckling av den befintliga tjänsten Hitta tillstånd på verksamt.se får en överblick över vilka uppgiftskrav som angår den egna verksam- heten. Företagen får även på verksamt.se en presentation av företagets grundläggande uppgifter som hämtats från olika myndigheter samt information om hur uppgifter kan ändras.

Utvecklingen av Hitta tillstånd och tjänsten som presenterar företagets grundläggande uppgifter väcker inte några nya frågor i relation till tryckfrihetsförordningen än de som redan hanteras inom ramen för verksamt.se. Bedömningen av om det uppstår allmänna handlingar i dessa funktioner får avgöras i enlighet med de ställningstaganden som Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxt- verket gjort gällande verksamt.se i stort.

31 Se http://edelegationen.se/Nationella-utvecklingsinsatser/Forvaltningsgemensamma- tjanster/Min-arendeoversikt/.

182

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

6.4.4Personuppgiftsbehandling i servicefunktionen

Vår bedömning: Personuppgiftsbehandling i funktioner och funktionalitet på verksamt.se aktualiseras vid inloggning till olika e- tjänster, i användandet och hanteringen av grundläggande uppgifter och vid eventuell loggning av en slutanvändares aktiviteter.

Det finns ingen särreglering för behandling av personuppgifter i e-tjänsterna på verksamt.se. Enligt personuppgiftslagens (1998:204) definition är således den myndighet som tillhandahåller en eller flera e-tjänster med tillhörande funktionalitet inom ramen för Uppgiftslämnarservice personuppgiftsansvarig för behand- lingen av personuppgifter i en sådan tjänst.

Service för slutanvändare i Uppgiftslämnarservice

Funktioner och funktionalitet på verksamt.se (Slutanvändar- funktionaliteter) inom ramen för Uppgiftslämnarservice är följande.

En e-tjänst som visar ett företags grundläggande uppgifter,

en e-tjänst som visar en sammanställning av de uppgiftskrav som är aktuella för ett företag med möjlighet att länka sig vidare till en myndighets e-tjänst (eller motsvarande) för ett specifikt uppgiftskrav, och

en e-tjänst för att administrera uppgiftskrav.

Behandling av personuppgifter i användarfunktionerna på verksamt.se

Personuppgifter

Av de grundläggande uppgifter som ska hanteras (bland annat presenteras) finns uppgifter om fysiska personer, exempelvis enskilda näringsidkare. Det finns också grundläggande uppgifter som var för sig inte utgör personuppgifter i personuppgiftslagens (1998:204) mening men som tillsammans med andra grundläggande uppgifter kan bli det. De aktuella grundläggande uppgifterna omfattar inte känsliga personuppgifter (13 § personuppgiftslagen).

183

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Förutom de grundläggande uppgifterna utgör även uppgifter kopplade till den personliga inloggningen personuppgifter i lagens mening. Presentationen av företagens uppgiftskrav ska däremot inte innehålla personuppgifter.

Personuppgiftsbehandling

I följande situationer behandlas personuppgifter. Uppräkningen är inte uttömmande.

Användarens inloggning till e-tjänster på verksamt.se.

Hantering (allt från mottagande och presentation till bevarande och gallring) av uppgifter inom ramen för den e-tjänst som ska visa företagets grundläggande uppgifter.

Loggning av en företagares aktiviteter, exempelvis när en användare länkar sig vidare till en myndighets e-tjänst för att få information om och möjlighet att fullgöra ett uppgiftskrav eller när en användare länkar sig vidare för att ändra sina grund- läggande uppgifter.

Loggning av en handläggares aktiviteter i administrations- funktionen inom ramen för Uppgiftskravstjänsten.

Personuppgiftsbehandling på verksamt.se aktualiseras således vid inloggning till olika e-tjänster, i användandet och hanteringen av grundläggande uppgifter och vid eventuell loggning av en slut- användares aktiviteter.

Det finns ingen särreglering för behandlingen av personupp- gifter i e-tjänsterna på verksamt.se. Myndigheterna som står bakom verksamt.se32 har bedömt att personuppgiftslagen är tillräcklig för en tillåten personuppgiftsbehandling.

32 Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket.

184

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Personuppgiftsansvar

Den som har bestämt ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter är enligt personuppgiftslagens definition33 person- uppgiftsansvarig.

När en myndighet tillhandahåller en e-tjänst är det myndigheten som har bestämt ändamålen med och medlen för den personupp- giftsbehandling som aktualiseras i en sådan tjänst. Den som använder en sådan e-tjänst, exempelvis en företagare, förfogar inte över vare sig ändamål eller medel och kan inte vara personuppgiftsansvarig utifrån lagens definition. Det innebär att det är den myndighet som tillhanda- håller en e-tjänst i verksamt.se som är personuppgiftsansvarig.

Behandlingen av personuppgifter inom ramen för myndigheters e-tjänster för att fullgöra författningsreglerade uppgiftskrav ligger utanför verksamt.se. För denna personuppgiftsbehandling ansvarar givetvis respektive myndighet. Behandlingen i sådana e-tjänster sker i enlighet med personuppgiftslagen eller registerförfattningar.

Personuppgiftsbiträde

Om den myndighet som är personuppgiftsansvarig för en e-tjänst på verksamt.se väljer att anlita en utförare blir bestämmelserna om personuppgiftsbiträde tillämpliga (se även om personuppgifts- biträde i avsnitt 6.2.6). Den personuppgiftsansvarige ska då hantera biträdessituationen enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen, bland annat kravet på skriftligt avtal med tydliga instruktioner om personuppgiftsbehandlingen samt skyldigheten att garantera och kontrollera att personuppgiftsbiträdet vidtar och genomför nöd- vändiga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder.

Informationssäkerhet

Vid personuppgiftsbehandling finns särskilda bestämmelser om informationssäkerhet. Enligt 31 § personuppgiftslagen ska den personuppgiftsansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska

33 Personuppgiftsansvarig Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av personuppgifter, 3 § personuppgiftslagen.

185

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. I samma bestämmelse framgår också att den personuppgiftsansvarige ska för- vissa sig om att ett anlitat personuppgiftsbiträde kan genomföra nöd- vändiga säkerhetsåtgärder och se till att biträdet faktiskt vidtar åtgärderna. Det är alltså respektive personuppgiftsansvarig för person- uppgiftsbehandlingen i de olika slutanvändarfunktionerna på verksamt.se som ska se till att informationssäkerhetskraven är uppfyllda.

Mer detaljerade beskrivningar av de åtgärder som krävs för att säkerställa personuppgiftslagens krav på informationssäkerhet framgår i avsnittet om informationssäkerhet (se avsnitt 6.1.3.6).

6.4.5Offentlighet och sekretess i servicefunktionen

Vår bedömning: Vi ser inte något behov av särskild sekretess- reglering för de grundläggande uppgifterna när de visas för före- tagaren på verksamt.se.

På Mina sidor i verksamt.se kan företaget se alla de uppgifter som kan hämtas genom Sammansatta bastjänsten. Inledningsvis är det 20 grundläggande uppgifter men ambitionen är att antalet ska öka. I Servicetjänsten skulle motsvarande grundläggande uppgifter hämtas från det allmänna företagsregistret. Vi fann att det inte ens var aktuellt att överväga sekretess för uppgifterna inom ramen för Servicetjänsten. Det förhållandet att de grundläggande uppgifterna nu kommer sammanställas från register hos tre myndigheter föranleder inte något annat ställningstagande eftersom det allmänna företagsregistret också hämtade sin information från dessa register.

I förlängningen möjliggör Sammansatta bastjänsten att även annan information om företagen delas mellan myndigheterna. Om utgångs- punkten är att all information som Sammansatta bastjänsten kan hämta och förmedla även ska visas för företagaren på Mina sidor kan sammanställningen på sikt bli allmän handling eller utgöra risk för röjande.

186

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

6.4.6Arkivering och gallring i servicefunktionen

Vår bedömning: För allmänna handlingar som uppkommer inom ramen för e-tjänsten Mina sidor ansvarar den myndighet som tillhandahåller tjänsten. I e-tjänsten Hitta tillstånd presenteras uppgifter från Tillväxtverkets tillståndsdatabas som likt Uppgifts- kravsregistret ska bevaras. Även de redaktionella texter som Till- växtverket upprättar inom ramen för e-tjänsten Hitta tillstånd ska bevaras.

Slutanvändarfunktionerna i Uppgiftslämnarservice kommer att vara en del av Mina sidor och Hitta tillstånd på verksamt.se.

I e-tjänsten Mina sidor kommer grundläggande uppgifter att presenteras för företagsföreträdaren. Allmänna handlingar som upp- kommer i tjänsten ska tas om hand av den myndighet där de allmänna handlingarna uppkommer. För närvarande ansvarar Bolagsverket för driften av den server som tillhandahåller användargränssnittet för Mina sidor till vilket respektive myndighets uppgifter levereras.

I e-tjänsten Hitta tillstånd presenteras uppgiftskrav från en databas (den så kallad Tillståndsdatabasen hos Tillväxtverket) som innehåller dels uppgifter och information om författningsreglerade uppgiftskrav kopplade till företag, dels redaktionell text som handläggare på Tillväxtverket skriver. Tillståndsdatabasen utgör allmänna handlingar, så den myndighet som ansvarar för databasen har ansvar för arkivering och gallring. I likhet med Uppgiftskravsregistret ska databasen bevaras (se avsnitt 6.3.11) och blir därmed föremål för arkivering. Databasen kommer att uppdateras och förändringarna ska bevaras, vilket lämpligast hanteras genom att förändringarna förs över till en så kallad arkivdatabas. Om databasen kommer att innehålla personuppgifter behöver befintliga gallringsbestämmelser, exempelvis Riksarkivets föreskrifter (RA-FS och RA-MS) eller gallringsbestämmelser i registerförfattningar, identifieras alternativt att nya nödvändiga och för ändamålet relevanta gallringsbestämmelser föreslås.

De redaktionella texterna omfattas också av det som enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen utgör allmänna handlingar. Själva presentationen av uppgiftskraven (en sammanställning av uppgifter från Tillståndsdatabasen) blir också allmänna handlingar hos den för e-tjänsten ansvariga myndigheten. Uppgifterna i sådana samman- ställningar torde däremot inte behöva bevaras eftersom det är fråga

187

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

om tillfälliga sammanställningar av databaslagrad myndighetsinforma- tion som omfattas av bevarandekrav. Gallring kräver författningsstöd. Befintliga gallringsbestämmelser ska tillämpas alternativt ska nya nödvändiga och för ändamålet relevanta gallringsbestämmelser beslutas.

6.5Aviseringsfunktionen

6.5.1Syftet med en aviseringsfunktion

Utredningen föreslog i tidigare betänkande (SOU 2013:80) att Upp- giftslämnarservice skulle innehålla ”att göra”-listor, som skulle visa vilka myndighetsinitierade uppgiftsinlämningar som varje företag var ålagt.

Innehållet i dessa listor skulle styras av myndigheterna genom att dessa skickade elektroniska aviseringar, motsvarande dagens pappers- blanketter, när de kunde initiera uppgiftslämningsprocesser, exempel- vis inför ett visst datum. Aviseringen hamnade då som en ny rad i företagets lista.

Utöver aviseringar om att en uppgiftsinlämning skulle inledas skulle myndigheterna även kunna skicka en avisering om att en upp- giftsinlämning var avslutad, exempelvis när ärendet var slutbehandlat. Effekten av en sådan avisering skulle vara att motsvarande rad i listan markerades som slutförd.

Sammantaget skulle översikten förenkla företagens uppgifts- lämnande.

6.5.2Funktionella krav på en aviseringsfunktion

För att funktionen ”Att göra”-lista som utredningen föreslagit ska fungera fullt ut ställs följande krav på en aviseringsfunktion:

Myndigheterna ska kunna skicka meddelanden riktade till ett företag (identifierat med organisationsnummer eller, för enskilda firmor, personnummer).

Meddelandets innehåll ska vara maskinläsbart och innehålla ett fåtal uppgifter, i första hand

– en identifierare för det aktuella inlämningstillfället

188

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

en kort textsträng som identifierar ett definierat uppgiftskrav (samma identifierare som används i Uppgiftskravsregistret), exempelvis SKV016.

status för aviseringen, exempelvis ”ska lämnas” eller ”inlämnat”

ett datum som anger när uppgifterna senast ska ha lämnats in

hänvisning till tidigare identifierare för ett inlämningstillfälle.

Används när status har värdet ”inlämnat”, och hänvisar till ett tidigare id, med betydelsen att myndigheten registrerat att uppgifter för detta inlämningstillfälle nu inkommit (används för att markera något som avbockat i ”att göra”-listan).34

Meddelandena ska kunna göras åtkomliga för slutanvändartjänsten på ett sådant sätt att denna kan se samtliga meddelanden som är riktade till ett visst företag.

Det bör vara möjligt att gallra meddelanden som antingen är över ett år gamla eller där ett kompletterande meddelande med ny status har kommit in.

Remissinstanserna uttryckte i svar till utredningens tidigare betänkande (SOU 2013:80) att den föreslagna lösningen bör använda den myndighetsgemensamma infrastrukturen Mina meddelanden. Utredningen hade därför förnyad kontakt med framför allt ansvariga personer på Skatteverket och beskrev kravbilden, vilket ledde fram till några olika lösningsförslag som motsvarade det mesta av ovanstående kravbild. Dessa lösningsförslag redovisas nedan.

Enligt den så kallade progressrapporten (se avsnitt 5.3.3) efter första rundabordssamtalet är det ”sannolikt att Mina meddelanden kan fungera som aviseringskanal”. Utgångspunkten för arbetet efter detta har varit att försöka använda Mina meddelanden om det inte visar sig omöjligt. Med anledning av progressrapporten genomförde Skatteverket en förstudie i syfte att få samsyn mellan Mina meddelanden och utredningen i vilka krav som utredningens förslag ställer på en aviseringstjänst och vad som kan bli möjligt med Mina meddelanden.

34 Se vidare avsnitt 7.5.4 i utredningens delredovisning dnr 2013/4.

189

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

6.5.3Möjliga vägar att uppfylla de funktionella kraven genom Mina meddelanden

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam infrastruktur och tjänst som gör det möjligt för myndigheter, kommuner och lands- ting att skicka post digitalt till privatpersoner och företag.35

Förmedlare är samlingsnamnet på en eller flera tekniska tjänster för att förmedla meddelanden via Mina meddelanden. Dessa tjänster kan utvecklas internt hos en statlig myndighet eller kommun. De kan också köpas helt eller delvis av en extern IT-leverantör, för eget bruk eller tillsammans med andra myndigheter.

För att kunna ta emot myndighetspost digitalt behöver mot- tagaren en säker e-brevlåda. Den e-brevlåda staten tillhandahåller för tjänsten heter Min myndighetspost. Den förvaltas av Skatte- verket, är gratis och tillgänglig för alla med personnummer och e- legitimation och de flesta företag med organisationsnummer.

Även den privata sektorn ska kunna ansluta till Mina meddelanden i rollen som brevlådeoperatör. Privata brevlådeoperatörer kan erbjuda olika tilläggstjänster från exempelvis privata organisationer och företag i en och samma e-brevlåda. Och mottagaren kan då välja den e-brev- låda som passar bäst.

När ett meddelande skickas gör avsändaren själv eller via sin förmedlare en kontrollsökning i det gemensamma förmedlingsadress- registret för att se

1.om mottagaren finns registrerad,

2.om mottagaren tackat ja till att ta emot post digitalt från den aktuella myndigheten, och

3.vilken registrerad e-brevlåda mottagaren valt för sin digitala myndighetspost.

Nedan beskrivs de lösningsförslag som togs fram i samråd med Skatteverket och ansvariga för Mina meddelanden. Efter att ha gjort en samlad bedömning utifrån målsättningen att få ett system på plats valdes det första alternativet.

35 Se vidare http://minameddelanden.se/ och http://minmyndighetspost.se/.

190

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

Alternativ 1: ”Att göra”-vyn i den elektroniska brevlådan

I alternativ ett skulle funktionen ”Att göra”-lista inte vara en del av Servicetjänsten. I stället skulle man, om man använder den statliga brevlådetjänsten inom Mina meddelanden, minmyndighetsepost.se, direkt i denna brevlåda få se en vy över inlämningsmeddelanden som motsvarar funktionen ”Att göra”-lista.

Fördelarna med denna lösning skulle vara att utgå från en befintlig lösning (Mina meddelanden) och vidareutveckla en funktion som redan är önskad av andra intressenter (funktionen Min ärende- översikt). Beslut är taget om att första etappen för införande av denna funktionalitet ska genomföras. Det ytterligare arbetet för att till- godose kraven som kommer från utredningens förslag är mycket litet, och förvaltningen av resultatet skulle på ett naturligt sätt hamna inom Mina meddelanden.

Nackdelarna skulle vara att eftersom Skatteverket är produkt- ägare för Mina meddelanden finns ingen direkt kontroll över tids- plan och genomförande. Eftersom ärendeöversiktsvyn och ”Att göra”-lista överlappar skulle dessa listor bli en del av den tänkta funktionen Min ärendeöversikt, med minskad möjlighet att styra utformningen. Och eftersom Mina meddelanden byggs som en öppen arkitektur betyder det också att olika brevlådeoperatörer kan komma att utforma ärendeöversikten på olika vis. Kunderna får välja den leverantör som bäst passar de egna behoven.

Utredningens tanke med en samlad ingång i verksamt.se där företagare kan få en överblick över allt kring sina uppgifter frångås. Men genom anpassning av inloggningen kan ärendeöversikten bli åtkomlig från verksamt.se med ett klick.

Funktionen skulle inledningsvis betyda att företagaren får meddelanden i sin brevlåda blandat med övrig post men där det fram- går tydligt och enhetligt att beskedet är en del av den samordnade Uppgiftslämnarservice som de erbjuds digitalt.

När en anslutningsplan med trafikvolymer för den samordnade Uppgiftslämnarservicen finns säkerställd kommer styrgruppen för Mina meddelanden att fatta nytt beslut angående utökad funk- tionalitet i Min myndighetspost.

191

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Alternativ 2: Vidarebefordra till Uppgiftslämnarservice

I alternativ två vidareutvecklas minmyndighetspost.se så att användaren automatiskt kan vidarebefordra alla aviserings- meddelanden av en viss typ (uppmärkta med särskilda metadata) till Uppgiftslämnarservice. Uppgiftslämnarservice skulle i detta fall ha en inlämningsdatabas.

Fördelarna skulle vara att Uppgiftslämnarservice har all informa- tion som behövs inom den ansvariga myndighetens väggar, och bör kunna ha (eller i författning ges) rätt att behandla denna information på det sätt som behövs för att utföra tjänsten.

Andra brevlådeoperatörer skulle kunna utveckla motsvarande vidarebefordring med betydligt mindre arbete än en ”Att göra”- lista.

Gränssnittet mellan en vidarebefordringsfunktion på minmyndighetspost.se och inlämningsdatabasen skulle kunna användas av andra myndigheter som inte är anslutna till Mina meddelanden.

Nackdelarna skulle vara att detta kräver vidare utveckling av minmyndighetspost.se, som har en annan produktägare än samord- ningsorganisationen. Konstruktionen är uppskattningsvis enklare än en ärendeöversiktsvy så utvecklingen skulle kunna gå snabbare. Mina meddelandens styrgrupp är tveksam till denna lösning och pekar bl.a. på att s.k. säkra meddelanden inte får vidarebefordras utanför Mina meddelanden-infrastrukturen. Men det har inte särskilt utretts om det finns författningsmässiga hinder att vidarebefordra s.k. enkla meddelanden utanför infrastrukturen, eller om det finns skäl att skicka de aviseringar som nu är aktuella som säkra i stället för enkla meddelanden.

Funktionen skulle kräva aktivt handlande från företag som använder den. Risk finns att många inte tar det steget eller förstår varför det är nödvändigt och därför inte kan använda ”Att göra”- listan. Uppgiftslämnarservice för företagen kommer ha svårt att skilja mellan om någon inte aktivt valt att vidarebefordra aviseringar och om någon valt vidarebefordran men ännu inte fått sin första avisering.

I genomförandeprojekten finns i dag ingen som har uppgiften att bygga inlämningsdatabasen, eller att närmare specificera gränssnittet mellan minmyndighetspost.se och inlämningsdatabasen för själva meddelandeöverföringen. Även frågan om vem som ska ha ansvar för

192

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

förvaltningen av inlämningsdatabasen återstår att lösa samt hur sekretessregleringen kring innehållet i densamma lämpligen bör utformas.

Alternativ 3: Två meddelandeströmmar

I alternativ tre får de myndigheter som vill skicka aviseringar göra detta på två sätt dels som ett meddelande inom Mina meddelanden, dels via ett meddelande direkt till inlämningsdatabasen. Detta kan eventuellt göras något enklare genom att myndigheter som ansluter till Mina meddelanden normalt sett gör detta genom att införa en meddelandeväxel eller förmedlingstjänst i sina informationsflöden. Gränsdragningen mellan meddelandeväxel och förmedlingstjänst är inte skarpt definierad, men det är en mjukvarutjänst man skickar meddelanden till, och som sedan ser till att informationen kommer till rätt mottagare på lämpligt sätt (utskriven på papper, enkelt meddelande inom Mina meddelanden, via maskin-till-maskingräns- snitt etc.). Anslutande myndigheter kan konfigurera sin meddelande- växel eller förmedlingstjänst så att meddelanden från verksamhets- systemen går iväg till både Mina meddelanden och direkt till inlämningsdatabasen.

Fördelen med denna lösning är att den inte är beroende av minmyndighetspost.se. Nackdelen är att den kräver ytterligare utveckling hos samtliga anslutande myndigheter. I den mån meddelandeväxlarna eller förmedlingstjänsterna är flexibla och konfigurerbara kan det bli mindre utvecklingsinsatser. Även de nackdelarna för alternativ två med inlämningsdatabasen (konstruk- tion, gränssnitt, förvaltning och sekretessreglering) finns här.

193

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

Övriga frågor som ett användande av Mina meddelanden väcker

Myndigheternas anslutning till Mina meddelanden

I dagsläget är endast sju statliga myndigheter och en kommun anslutna till Mina meddelanden.36 Anslutningsfrekvensen har hittills varit låg. Det är sannolikt nödvändigt att åtminstone de flesta av de 13 myndigheter som deltagit i kartläggningsuppdraget är anslutna innan funktionen ”Att göra”-lista kan levereras. En låg eller begränsad anslutning till Mina meddelanden skulle även kunna innebära ett ifrågasättande av tjänsten som helhet.

Begränsning för organisationsformer

Mina meddelanden stödjer i dagsläget inte alla organisationsformer. Om man ska bygga en infrastruktur som stödjer företagens upp- giftslämnande bör man noga överväga om det alls går att välja en lösning som inte stödjer alla företagsformer.

En adress kopplad till Mina meddelanden

Endast en mottagaradress kan användas i tjänsten. Det finns heller inte i dagsläget planer på att införa möjligheten att ha fler mottagar- adresser. Särskilt för vidarebefordringsalternativet bör övervägas om ett sådant alternativ kan komma att innebära begränsningar om det skulle visa sig att vidarebefordring som kräver företagarens aktiva medverkan visar sig fungera dåligt eller inte alls.

6.5.4Realisering genom utvecklingen av Ärendeöversikt

Utredningen har, som ovan nämnts, i samarbete med Skatteverket gått vidare med alternativ ett, ”Att göra”-vyn i den elektroniska brevlådan. Vi bedömer att det är det enda alternativ som har en realistisk genom- förande- och förvaltningsplan i dagsläget. Mina Meddelanden-styr- gruppen har varit positivt inställd till de förändringar som utredningen

36 Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Swedish University Computer Network (SUNET) vid Vetenskapsrådet, Transportstyrelsen, Tullverket, och Tomelilla kommun.

194

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

föreslår i Min ärendeöversikt.37 Den största nackdelen är emellertid att funktionen inte levereras som en del av verksamt.se.

Skatteverket har inlett utvecklingsarbete i projektet Ärende- översikt och aviseringsstöd. Utredningen har deltagit i projektets referensgrupp och sett till att detta projekt tar hand om den funktionalitet som krävs för utredningens förslag.

Tidplanen för Skatteverkets projekt är fristående från den leveransplan som gäller för Uppgiftslämnarservice i övrigt. Styr- gruppen fattade den 11 mars 2015 beslut om ett införande av den första etappen med driftstart den 11 november 2015. Beslut om senare etapper avvaktar till dess en tydlig anslutningsplan för dessa nya händelsemeddelandenhar verifierats.

6.5.5Beskrivning av användningsfallen

Eftersom funktionen ”Att göra”-lista realiseras genom en ärende- översikt i tjänsten minmyndighetspost.se har utredningen inte tagit fram specifika användningsfall för denna. I stället har utredningens krav på en sådan funktion förmedlats till den projektgrupp inom Mina meddelanden som vidareutvecklar funktionen Ärendeöver- sikt. Funktionen beskrivs närmare i avsnitt 6.4.

Som ett led i arbetet med anslutningsstrategin har däremot de användningsfall som rör myndigheternas aviserande utvecklats och anpassats för att kunna utnyttja Mina meddelanden som under- liggande transportkanal. Det är från dessa användningsfall som ovanstående krav på en aviseringsfunktion kommer.

Avisera aktuella uppgiftskrav (AF15M)

En myndighet ska kunna skicka ut en avisering (uppmaning att full- göra ett angivet uppgiftskrav) enligt samma principer som myndig- heten i dag skickar ut pappersblanketter. Detta ska ske genom att myndigheten konstruerar och skickar ett elektroniskt meddelande adresserat till ett företag. Meddelandet ska innehålla maskinläsbara

37 Mina meddelanden utvecklas och förvaltas av Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Tillväxtverket och Transport- styrelsen.

195

Uppgiftslämnarservice för företagen

SOU 2015:33

metadata som gör det möjligt för en brevlådeoperatör att avgöra att meddelandet kan kategoriseras och visas i en särskild vy, att unikt identifiera just detta ärende. Meddelandet bör utöver detta innehålla maskinläsbara metadata om sista inlämningsdag och direktlänk till en e-tjänst där uppgiftskravet kan uppfyllas.

Meddelandet kan även innehålla vanlig text med liknande innebörd.

Avisera förändring i status för uppgiftslämningsärende (AF16M)

En myndighet ska kunna avisera att statusen för ett ärende som innefattar uppgiftslämnande har ändrats. Detta ska ske på samma sätt som ovan, genom ett elektroniskt meddelande med maskin- läsbara metadata. Av särskild vikt är att metadata ska kunna koppla den nya aviseringen till tidigare meddelanden som rör samma ärende, samt den nya statusen för ärendet.

Meddelandet kan även innehålla vanlig text med liknande innebörd. De olika typerna av statusar täcker in vad som kommer fram i

arbetet med Min ärendeöversikt.

6.5.6Rättsliga överväganden och bedömningar

Vår bedömning: Den aviseringsfunktion som utredningen före- slog i sitt tidigare betänkande (SOU 2013:80) gav upphov till ett antal rättsliga överväganden, bland annat behovet av sekretess och frågor kring personuppgiftsbehandling, arkivering och gallring. Dessa rättsfrågor kommer fortsatt att vara aktuella i Aviseringsfunktionen kopplad till Uppgiftslämnarservice, men ska beaktas och bedömas inom ramen för Skatteverkets projekt för Mina meddelanden.

För att realisera Uppgiftslämnarservice ska förutom Sammansatta bastjänsten, Uppgiftskravstjänsten och Slutanvändarfunktionaliteter även en Aviseringsfunktion utvecklas och lanseras. De tre första funktionerna realiseras inom ramen för verksamt.se. Aviserings- funktionen realiseras med hjälp av befordringsinfrastrukturen Mina meddelanden och kommer därmed att utvecklas och tillgängliggöras

196

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen

utanför verksamt.se. Juridiska frågor och rättsliga överväganden kopplade till Aviseringsfunktionen ligger därmed utanför utred- ningens uppdrag, men vår bedömning är att tidigare identifierade juridiska frågor kommer att behöva övervägas i utvecklingen och vid införandet av Aviseringsfunktionen.

197

7 Anslutningsstrategi

Detta kapitel beskriver de delar av Uppgiftslämnarservice som förut- sätter att myndigheterna ansluter sig och vad de olika formerna av anslutning innebär. Vi beskriver också hur utredningen har arbetat med frågor om anslutning.

7.1Bakgrund

Av tilläggsdirektiven (dir. 2013:111) framgår att utredningen hade i uppdrag att lämna ett förslag på tidsplan och frekvens för anslut- ning av myndigheter till systemet för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. I första hand skulle förslaget omfatta myndigheter som ingått i kartläggningsuppdraget. I del- redovisningen den 30 juni 2014 redovisade utredningen ett förslag till anslutningsplan som tagits fram i samarbete med de myndig- heterna (se vidare nedan).

Uppgiftslämnarservice är beroende av att flera myndigheter ansluter sig till systemet, gör de inte det blir nyttan med systemet liten eller uteblir helt. Utredningens arbete med en anslutnings- strategi har i första hand omfattat de 13 kartläggande myndig- heterna. Avsikten är dock att även övriga statliga myndigheter ska ansluta till systemet.

Uppgiftslämnarservice innefattar ett antal delar där vissa myndigheter endast är relevanta för anslutning gentemot enstaka delar, medan andra myndigheter behöver ansluta till flera delar. För Sammansatta bastjänsten och Uppgiftskravstjänsten skiljer vi på att ansluta sig som dataproducent och datakonsument. Producenten bidrar med information och konsumenten tar emot eller hämtar information.

199

Anslutningsstrategi

SOU 2015:33

Det är möjligt att arbeta med anslutningar utifrån de olika delarna och rollerna, snarare än en anslutning till helheten. En anslut- ningsstrategi bör identifiera vilka myndigheter som är aktuella att ansluta till vilken del av systemet och i vilken roll. Eftersom anslut- ningsarbetet bedöms pågå flera år bör det finnas anslutningsstrategier både på kort och på lång sikt.

Förutsättningarna skiljer sig mellan olika myndigheter varför det är nödvändigt att undersöka de individuella hindren och möjlig- heterna. Baserat på detta kan det sedan upprättas planer för vilka delar av Uppgiftslämnarservice olika myndigheter ska ansluta till. Sammantaget kan detta underlag därefter utgöra en sammanhållen anslutningsplan.

7.2Tidigare redovisad anslutningsplan

Utredningen bad under juni 2014 myndigheterna svara på när de kan ansluta till fas 2 och 31 av utredningens tidigare förslag Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80). Fyra frågor ställdes, de tre första hänvisade till fas 2 och den fjärde hänvisade till fas 3. Frågorna tog sikte på att klargöra när myndigheten kunde vara klar med funktioner så att företag via Uppgiftslämnarservice kan

1.autentiseras på personnivå med single sign-on (SSO),

2.ta hand om de uppgifter som skickas med (företags-id samt avsikt eller vald e-tjänst),

3.hämta företagets grundläggande uppgifter från Sammansatta bastjänsten, och

4.skicka aviseringar om ärendens inledning och statusförändringar.

1 Inom ramen för fas 2 skulle företaget kunna visa de grundläggande uppgifterna om sig själv i e-tjänsten för Uppgiftslämnarservice och det skulle förberedas för att uppgifterna skulle fyllas i av myndigheternas respektive e-tjänster. Under fas 3 tillkommer aviseringen av uppgiftskrav från myndigheten till företagaren. Se vidare utredningens tidigare betänkande (SOU 2013:80).

200

SOU 2015:33

Anslutningsstrategi

Som underlag för att besvara frågorna fick myndigheterna ta del av arbetsversioner av relevanta kravspecifikationer från utredningen. Utredningen var tydlig med att det var myndigheternas så kallade bästa uppskattning som förväntades. Myndigheternas svar var preliminära och mer av en tentativ bedömning än definitiva.

Utredningen föreslog i detta skede av arbetet att samtliga 13 myndigheter skulle ansluta till Uppgiftskravsregistret2 första halv- året 2015. Anslutning till Uppgiftskravsregistret kräver inte någon anpassning av myndigheternas tekniska system utan är i första hand en organisatorisk fråga.

Utredningen föreslog att den efterföljande anslutningsplanen skulle delas upp i anslutning till fas 2 och fas 3. Hänsyn togs inte till om vissa myndigheter kunde ansluta vissa tjänster stegvis i stället för alla samtidigt. Tabell 7.1 nedan visar myndigheternas uppskattningar av när de kan ansluta till de olika faserna. Vissa av myndigheterna angav inte konkreta tidpunkter varför tabellen inte är komplett.

I den anslutningsplan som redovisades den 30 juni 2014 bedömdes att några myndigheter troligen kunde komma att ansluta tidigare än vad anslutningsplanen angav. Myndigheterna svarade försiktigt bland annat på grund av osäkerheter för hur lösningarna skulle realiseras. Men flera myndigheter angav dock att de inte kommer

2 Fas 1 omfattade endast att presentera listor på uppgiftskrav i en e-tjänst för företagare. Dessa listor skulle bygga på Uppgiftskravsregistret. Se vidare utredningens tidigare betänkande (SOU 2013:80).

201

Anslutningsstrategi

SOU 2015:33

att kunna ansluta förrän andra redan beslutade och prioriterade utvecklingsinsatser är genomförda de närmaste åren. En del av dessa större insatser gäller skifte av grundläggande datormiljöer eller större reformarbeten. Att anpassa system och e-tjänster i föråldrade datormiljöer är dyrt och osäkert. I sådana fall är det rimligt att anpassningar och anslutningar till Uppgiftslämnarservice i första hand sker när de nya systemen tas i bruk.

7.3Erfarenheter från andra myndighetsgemensamma tjänster

Inom den offentliga förvaltningen har det tidigare utvecklats olika myndighetsgemensamma digitala tjänster där erfarenheter och kunskap byggts upp för frågor om bland annat anslutningar. Avsnittet beskriver de myndighetsgemensamma tjänsterna Mina meddelanden och Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd (SSBTEK). Båda är beroende av att flera myndigheter ansluter. Under arbetet har utred- ningen haft löpande kontakt med representanter som är delaktiga i arbetet med dessa två tjänster. Ambitionen har varit att ta vara på erfarenheter från utveckling av myndighetsgemensamma tjänster i stort och frågor om anslutning av ingående aktörer mera specifikt.

7.3.1Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd

Genom Sammansatt bastjänst för ekonomiskt bistånd (SSBTEK) kan handläggare inom socialtjänstens verksamhetsområde ekonomiskt bistånd ställa frågor och få ett samlat svar från Arbetslöshetskassornas samorganisation, Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.3 Tjänsten har utvecklats inom ramen för E-delegationsprojektet Effektiv informationsförsörjning (EIF).4

Den sammansatta bastjänsten för ekonomiskt bistånd gör att en socialtjänsthandläggare som tidigare behövde ringa till flera olika myndigheter för att få information om en persons ekonomiska

3Från http://www.forsakringskassan.se/myndigheter/e-tjanster/ssbtek.

4http://www.edelegationen.se/Nationella-utvecklingsinsatser/Forvaltningsgemensamma- tjanster/Effektiv-informationsforsorjning/.

202

SOU 2015:33

Anslutningsstrategi

situation nu kan få all nödvändig information direkt i sitt system för ärendehandläggning. Genom detta sparar handläggaren tid och får bättre tillgång till information. Tjänsten förvaltas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) medan den tekniska driften sköts av Försäkringskassan.5

I projektet Effektiv informationsförsörjning deltog A-kassornas samorganisation, Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Dessa engagerades i utvecklingsprojektet genom att alla var delaktiga i E- delegationen. De som inte redan hade bastjänster för den information de skulle bidra med fick börja med att ordna det.

En ytterligare faktor som möjligen bidragit till dataproducenternas anslutningar är kritiken mot att effektiva informationsutbyten mellan myndigheter och kommunerna saknas, som bland annat förts fram i Riksrevisionens rapport kring informationsutbyte mellan myndig- heter med ansvar för trygghetssystem (RiR 2010:18).6

Socialnämnder som vill ansluta som datakonsumenter till den sammansatta bastjänsten gör det genom att ta del av allmänna villkor och fylla i och skriva under ett så kallat anslutningsavtal som skickas in till Försäkringskassan. Avtalsstrukturen bygger på att Försäkrings- kassan agerar personuppgiftsbiträde åt såväl kommunen som uppgifts- lämnarna. I projektet EIF har man samverkat med ett antal referens- kommuner och systemleverantörer. Majoriteten av kommunerna använder sig av systemleverantörer.

För att få kommuner att ansluta har man arbetat med marknads- föring via projektets sida och med hjälp av SKL:s kontaktnät. System- leverantörerna med kännedom om bastjänsten för ekonomiskt bistånd har också varit en viktig kanal för information och marknadsföring till kommunerna. Flera av de kommuner som nu ansluter till bastjänsten för ekonomiskt bistånd har redan tidigare varit anslutna till någon av de bastjänster som ingår. Det har gjort att de hade en uppfattning om

5Datainspektionen beslutade 2011-04-01 (dnr 1523-2010) att förelägga Försäkringskassan att upphöra med att ge socialnämnderna åtkomst till uppgifter ur socialförsäkringsdatabasen till dess att Försäkringskassan försäkrat sig om att handläggare hos socialnämnderna bara kan ta del av uppgifter om personer som är aktuella i ärenden hos nämnden. Data- inspektionens beslut har överklagats av Försäkringskassan. Högsta förvaltningsdomstolens meddelade den 21 januari 2015 prövningstillstånd i målet (nr 1356-14). Frågan som Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva är om socialnämnder kan anses ha direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen hos Försäkringskassan.

6http://www.riksrevisionen.se/sv/rapporter/Rapporter/EFF/2010/Informationsutbyte- mellan-myndigheter-med-ansvar-for-trygghetssystem-/.

203

Anslutningsstrategi

SOU 2015:33

vilken nytta tjänsten bidrar med till deras verksamhet och även vad en anslutning innebär.

Arbetet med att ansluta kommuner som datakonsumenter har gått relativt enkelt. Tjänsten driftsattes i maj 2014 och sex månader senare ca 100 kommuner var anslutna. Man räknar med en fortsatt tillströmning under 2015.

Det finns ett behov av att arbeta vidare med frågor som rör uppdateringar inom ramen för förvaltning av tjänsten. När en av bastjänsterna uppdateras kan man behöva uppdatera den samman- satta bastjänsten. Detta medför också uppdateringsbehov hos data- konsumenten.

7.3.2Mina meddelanden

Mina meddelanden är en tjänst som gör att användaren samlat och säkert kan ta emot myndighetspost digitalt i stället för på papper. Tjänsten utvecklas av sju myndigheter i samverkan: Arbetsförmed- lingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen. Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att förvalta tjänsten.

Även om Mina meddelanden inte nödvändigtvis tar sin utgångs- punkt i begreppen dataproducenter och datakonsumenter går det att identifiera motsvarigheten här. Producenter är avsändare av meddelanden och datakonsumenter är de brevlådeoperatörer som tillhandahåller e-tjänster för slutanvändare så att dessa kan läsa meddelanden. I dag finns tre brevlådeoperatörer anslutna, Min myndighetspost, Digimail och Kivra. De två senare är i dagsläget endast riktade till privatpersoner.

Sex myndigheter och en kommun är anslutna som data- producenter, eller avsändande aktörer, till Mina meddelanden. Det är Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Swedish University Computer Network (SUNET) vid Vetenskapsrådet, Tomelilla kommun och Transportstyrelsen. Dessa aktörer är anslutna i olika stor utsträckning. En anslutning innebär inte att man skickar alla sina meddelanden digitalt via Mina meddelanden, utan vissa typer kan skickas med traditionell post. Arbetsförmedlingen skickar t.ex. bara meddelanden om granskad aktivitetsrapport.

204

SOU 2015:33

Anslutningsstrategi

Mina meddelanden började användas 2011. Med nuvarande anslut- ningstakt kommer det att ta tid innan hela den offentliga sektorn ersatt sina pappersbaserade meddelandeflöden med digitala sådana. Detta trots att en viktig del av nyttan förväntas uppstå hos den anslutande myndigheten i form av enklare och billigare kommunika- tion med den enskilde. Det har inte funnits någon aktiv styrning från regeringen för myndigheternas anslutning till Mina meddelanden. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Utgiftsområde 22 s. 149) anges att ”mellanstora och större myndigheter ska ha anslutit relevanta meddelandeflöden till Mina meddelanden senast 2017”.

Erfarenheterna från anslutningsarbetet med Mina meddelanden visar bland annat att nyttan måste vara tydlig för myndigheterna. Det krävs också ett tydligt informationsmaterial som intresserade myndigheter kan ta del av för att förstå hur de ansluter.

7.4Styrning

Vårt förslag: Genom föreslagen företagsdataförordning får regeringen möjlighet att ålägga myndigheterna att ansluta till delar av systemet.

Anslutningen till myndighetsövergripande tjänster inom svensk e- förvaltning har i stor utsträckning varit frivillig. Inför 2015 kan man i budgetpropositionen (prop. 2014/15:1 Utgiftsområde 22 s. 149) läsa att ”För att statliga myndigheter ska kunna utveckla medborgar- centrerade lösningar krävs att ett antal gemensamma digitala funktioner utvecklas och införs i hela statsförvaltningen. Myndig- heterna ska i större utsträckning tillsammans utveckla och dela digitala lösningar som skapar en enklare, öppnare och effektivare förvaltning till nytta för medborgare och företag. Regeringen kommer i större utsträckning styra myndigheternas anslutning till gemensamma tjänster.”

För att åstadkomma nödvändiga anslutningar till de olika delarna av Uppgiftslämnarservice kan man välja strategierna frivillighet, åläggande att ansluta eller en kombination. Utredningen bedömer att en strategi anpassad till myndigheternas olika förutsättningar skulle fungera bäst. Det finns samtidigt ett behov av att ålägga myndig- heterna att ansluta eftersom myndigheternas initiala nytta är liten.

205

Anslutningsstrategi

SOU 2015:33

Den stora nyttan uppstår utanför myndigheterna hos företagen. Genom den föreslagna företagsdataförordningen ges därför regeringen möjlighet att ålägga myndigheterna att ansluta till de olika delarna av systemet.

Även om samtliga statliga myndigheter bör åläggas att ansluta sig till Uppgiftslämnarservice är det en fördel om några ansluter före andra. På så sätt går det att åstadkomma ett stegvis införande under utvecklingen av en tjänst eller dess tidiga förvaltning. Det medger en stegvis utvecklingsprocess för att säkerställa funktioner och nytta med begränsad risk.

De myndigheter som är ansvariga för förvaltning av tjänsterna i Uppgiftslämnarservice bör också bära ansvaret för att driva anslut- ningsarbetet. Utöver detta behövs även en sammanhållen över- gripande anslutningsstrategi för att identifiera vilka myndigheter som ska ansluta till vilka tjänster. En myndighet bör vara över- gripande ansvarig för anslutningsstrategin. Den kan då optimera anslutningsarbetet, dra nytta av erfarenheter från olika områden och undvika att det uppstår konkurrens i fråga om vilken anslut- ning som ska prioriteras om en myndighet har flera anslutningar till systemet.

7.5Marknadsföring och information

Vår bedömning: Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket som är ansvariga för de olika delarna av Uppgiftslämnarservice ska ha i uppdrag att aktivt marknadsföra möjligheterna till anslutning och informera myndigheterna om förutsättningar och metoder för anslutning för sina respektive delar.

Det krävs information till de myndigheter som ska ansluta till någon av delarna i Uppgiftslämnarservice. Kommunikationsarbetet blir olika stort beroende på vilken anslutningsstrategi som väljs. En strategi med större inslag av frivillighet kräver mer aktiv lansering med fokus på nyttor. Bygger strategin på ålägganden för myndig- heterna krävs information om vad som ska göras och hur anslut- ningsarbetet ska gå till. Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxt- verket som är ansvariga för de olika delarna av Uppgiftslämnar-

206

SOU 2015:33

Anslutningsstrategi

service bör marknadsföra möjligheterna med anslutning och informera om förutsättningar och metoder för anslutning.

7.6Målgrupp

Vår bedömning: Målgruppen för anslutningsstrategin är i första hand myndigheter inom området företag och företagande.

Målgruppen för anslutningsstrategin är myndigheter inom området företag och företagande. Det är i första hand de 13 kartläggande myndigheterna men anslutningen bör sedan utökas till alla statliga myndigheter som hämtar in uppgifter från företag. Myndigheterna är både datakonsumenter och potentiella dataproducenter, dvs. leverantörer av data till systemet.

Med tanke på att en del av den uppgiftslämnarbörda som drabbar företagen kommer från kommuner finns på sikt även anledning att parallellt undersöka möjligheterna att ansluta kommuner till systemet.

7.7Anslutningspunkter

Vi har delat in anslutningsfrågorna i ett antal olika anslutnings- punkter som i sin tur omfattar en eller i regel flera anslutningar. För varje anslutningspunkt bör man beakta kostnader, nytta, styrning och teknik.

207

Anslutningsstrategi

SOU 2015:33

Ansluten

 

Ansluten

 

Ansluten

 

Ansluten

datakonsument a

 

datakonsument b

 

datakonsument c

 

datakonsument d

 

 

 

 

 

 

 

x antal anslutningar

Anslutningspunkt

Datakonsument

Tjänst

Anslutningspunkt

Dataproducent

y antal anslutningar

Ansluten

 

Ansluten

 

Ansluten

 

Ansluten

dataproducent 1

 

dataproducent 2

 

dataproducent 3

 

dataproducent 4

 

 

 

 

 

 

 

7.7.1Sammansatta bastjänstens dataproducenter

Vår bedömning: Till den första leveransen i mars 2015 ska Bolagsverket och Statistiska centralbyrån ansluta och leverera ett urval av grundläggande uppgifter om företag. Till halvårs- skiftet 2015 ska även Skatteverket ansluta. Nästa steg omfattar utökad leverans av grundläggande uppgifter från dessa myndig- heter samt ett arbete att identifiera eventuellt ytterligare anslutande myndigheter som dataproducenter för att utöka mängden uppgifter i tjänsten.

208

SOU 2015:33

Anslutningsstrategi

I avsnitt 6.2 om Sammansatta bastjänsten framgår att den förut- sätter anslutning av ett antal dataproducenter. Dessa producenter är i detta första skede Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån. För att kunna ansluta till Sammansatta bastjänsten måste respektive myndighet ha egna bastjänster.

Bolagsverket har i dialog med Bolagsverket, Skatteverket och Statistiska centralbyrån tagit fram tekniska specifikationer för anslutningarna.

Till den första leveransen i mars 2015 ska Bolagsverket och Statistiska centralbyrån ansluta och leverera ett urval grundläggande uppgifter om företag. Till halvårsskiftet 2015 ska även Skatteverket ansluta. I dagsläget har de producerande myndigheterna inlett det interna utvecklingsarbetet. Nästa steg omfattar utökad leverans av grundläggande uppgifter från dessa myndigheter samt att identifiera eventuellt ytterligare anslutande aktörer för att utöka mängden upp- gifter i tjänsten.

7.7.2Sammansatta bastjänstens datakonsumenter

Vårt förslag: Av de 13 myndigheter som arbetar med att kartlägga uppgiftskrav, är det få som uttrycker att de kommer att ansluta frivilligt till Sammansatta bastjänsten. I den föreslagna företags- dataförordningen finns därför krav på att myndigheterna ska ansluta till bastjänsten.

En av de förenklande funktionerna i Uppgiftslämnarservice är att grundläggande uppgifter om ett företag ska vidarebefordras till de e- tjänster myndigheterna har för att ett företag ska kunna fullgöra myndigheternas uppgiftskrav. Den nytta som uppstår för företagaren är att det inte blir nödvändigt att manuellt fylla i grundläggande upp- gifter som redan finns tillgängliga hos statliga myndigheter i de fall uppgifterna inte redan återanvänds och förifylls. Nytta uppstår även för de myndigheter som kan veta att uppgifterna stämmer.

För att detta ska kunna realiseras måste den sammansatta bas- tjänsten för grundläggande uppgifter om företag ha tillgång till den information som i dag samlas in från företaget. Eftersom en myndighet kan ha flera e-tjänster som är utformade på olika sätt och

209

Anslutningsstrategi

SOU 2015:33

dessutom använder sig av olika uppgifter om företag, kan det bli aktuellt att skapa flera anslutningar för en och samma myndighet.

Sammansatta bastjänsten ska förmedla uppgifter mellan myndigheter för att minska och förenkla företagens uppgifts- lämnande. För att göra det krävs autentisering av den som ska lämna uppgifter samt en kontroll för att bestämma om individen är behörig att företräda företaget. Detta innebär att vissa kriterier behöver vara uppfyllda för att en myndighet ska kunna ansluta sina e-tjänster till den sammansatta bastjänsten

Myndigheten måste ha en e-tjänst (med användargränssnitt) som kan användas för att fullgöra ett uppgiftskrav.

e-tjänsten måste ha en inloggningsfunktion som verifierar använ- daren. För närvarande är det antingen befintliga e-legitimations- lösningar eller kommande Svensk e-legitimation som föreslagits. Om en användare kommer till myndighetens e-tjänst via verksamt.se ska det även finnas lösning så att det räcker med den första inloggningen (single sign-on).

e-tjänsten begär grundläggande uppgifter om företaget när uppgiftskravet fullgörs.

När Sammansatta bastjänsten driftsätts kommer bara e-tjänsten Mina sidor på verksamt.se vara ansluten till bastjänsten som data- konsument. Där kan en representant för ett företag ta del av den information som staten har om företaget. Under 2015 kommer även e-tjänsten Ansök/anmäl på verksamt.se att anslutas. I tjänsten kan en företagsrepresentant ta del av relevanta uppgiftskrav för företaget. Med hjälp av uppgifter om företaget från Sammansatta bastjänsten kan e-tjänsten även välja ut vilka uppgiftskrav som är relevanta.

Av de 13 myndigheter som arbetar med att kartlägga uppgifts- krav är det få som kommer att ansluta frivilligt till Sammansatta bastjänsten. Några enstaka myndigheter säger sig inte se någon större nytta med anslutningen och ifrågasätter varför de ska ansluta. De flesta säger att de ansluter om de åläggs att ansluta eller om det visar sig att nyttan är större än vad man för närvarande kan se. I den föreslagna företagsdataförordningen finns därför krav på att vissa myndigheter ska ansluta till Sammansatta bastjänsten.

210

SOU 2015:33

Anslutningsstrategi

7.7.3Uppgiftskravstjänstens dataproducenter

Vår bedömning: Under 2015 kommer de 13 kartläggande myndig- heterna att vara anslutna som dataproducenter i Uppgiftskravs- tjänsten. Tjänsten bygger på tidigare insamlad information som hålls löpande uppdaterad och utvecklas. Ett naturligt nästa steg är att inkludera ytterligare myndigheter som tar in uppgifter från företag.

Att ansluta som dataproducent till Uppgiftskravstjänsten innefattar att upprätthålla information om den egna myndighetens uppgifts- krav på företag i Uppgiftskravsregistret. Tjänsten är förberedd för att myndigheter ska kunna ansluta sina interna system maskin-till- maskin men till en början handlar det uteslutande om att en handläggare för in uppgiftskraven i registret med hjälp av en e- tjänst.

Kostnaden för arbetet med att hålla Uppgiftskravsregistret uppdaterat för de 13 kartläggande myndigheterna har bedömts uppgå till ca 2 miljoner kronor årligen och omfattade den egna arbetstiden. I uppskattningen ingick de 13 kartläggande myndig- heterna som omfattas av utredningens direktiv (dir. 2013:111). Den omedelbara nyttan kommer uppstå hos företagen som en följd av ett minskat och förenklat uppgiftslämnande. Utifrån detta ser vi att det behövs styrning för att åstadkomma de nödvändiga anslut- ningarna och därför föreslås det i företagsdataförordningen att de 13 myndigheterna ska vara skyldiga att hålla Uppgiftskravsregistret uppdaterat.

Under 2015 är målsättningen att de 13 kartläggande myndig- heterna ska vara anslutna som dataproducenter i Uppgiftskravs- tjänsten som bygger på tidigare insamlad information om uppgifts- kraven. Parallellt med att dessa myndigheter ansluter arbetas det med att ytterligare definiera den information om uppgiftskrav som ska ingå i registret. Den myndighet som är ansvarig för att utveckla och förvalta tjänsten bör identifiera vilka myndigheter som ska ingå i registret eller ansluta som dataproducenter närmast. Ett naturligt nästa steg är att inkludera ytterligare myndigheter som tar in upp- gifter från företag.

211

Anslutningsstrategi

SOU 2015:33

7.7.4Uppgiftskravstjänstens datakonsumenter

Vår bedömning: Utredningen har utvecklat de slutanvändar- funktioner som bedöms viktigast för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Genom att registret är byggt som en bastjänst och tillgängligt som öppna data kan flera data- konsumenter utveckla tjänster med hjälp av informationen.

Uppgiftskravstjänsten byggs som en bastjänst och Uppgiftskravs- registret som ingår i den ska vara tillgängligt för vidareutnyttjande under öppna data-villkor. Målsättningen med detta är att de som vill läsa informationen i registret maskinellt lätt ska kunna ansluta sig som datakonsumenter.

Den första datakonsumenten av uppgiftskravsregistret kommer vara funktionen Hitta tillstånd på verksamt.se. Denna funktion blir en vidareutveckling av funktionen Ansök/anmäl i utredningens ursprungliga förslag, och kommer att använda samma åtkomst- metod som övriga datakonsumenter.

Genom att göra informationen enkelt tillgänglig ger vi flera aktörer möjlighet att ansluta till tjänsten. Det kan vara både privata och offentliga aktörer. Myndigheter som vill erbjuda information om uppgiftskrav till en viss målgrupp med företag kan utveckla tjänster med detta ändamål. Mjukvaruleverantörer kan erbjuda tillgång till information om uppgiftskrav genom att ansluta sin mjukvara till Uppgiftskravstjänsten.

Anslutningen som datakonsument till Uppgiftskravstjänsten sker via enkla standardiserade gränssnitt vilket möjliggör att kostnaden för anslutning kan hållas låg.

7.7.5Aviseringsfunktionen

Vår bedömning: När det gäller möjligheten för en myndighet att skicka meddelanden med kategorin ärendestatus pågår en förstudie med ambitionen att utveckla funktionen under 2015. När denna funktion har lanserats krävs att myndigheterna aviserar uppgiftskrav till företagen för att företagen ska ha nytta av den.

212

SOU 2015:33 Anslutningsstrategi

Aviseringsfunktionen, som ligger till grund för funktionen ”Att göra”-lista, omfattar två steg av anslutningar för myndigheter. Först behöver myndigheten ansluta till Mina meddelanden och sedan skicka ut aviseringar genom den med information om kommande uppgiftskrav.

Att ansluta till Mina meddelanden kan vara mer eller mindre omfattande och avancerat beroende av den egna myndighetens system och utskick av information. Det kan krävas anpassningar av flera olika interna system hos myndigheten. Kostnaden för att ansluta varierar avsevärt mellan olika myndigheter. En anslutning till Mina meddelanden är något som kan användas för långt fler ändamål än att skicka ut aviseringar om uppgiftskrav till företag varför kostnaden bör beaktas utifrån alla de ändamål och nyttor man kan uppnå vid en anslutning.

Frågor om anslutning till Mina meddelanden hanteras redan i dag av Skatteverket och de myndigheter som driver tjänsten. Myndigheterna bedriver ett aktivt arbete för att ansluta flera aktörer och regeringen har aviserat en tydligare styrning i frågan.

Det är svårt att säga något om tidsplanen för anslutning till Mina meddelanden i stort. När det gäller möjligheten för en myndighet att skicka meddelanden med kategorin ärendestatus pågår en förstudie med ambitionen att utveckla funktionen under 2015. När funktionen har lanserats måste myndigheterna avisera uppgiftskrav till företagen via funktionen för att företagen ska ha nytta av aviseringsfunktionen.

213

8 Kostnads- och nyttoanalys

I en promemoria till Näringsdepartementet den 30 juni 2014 redovisade utredningen ett förslag till anslutningsplan med en beskrivning av de 13 kartläggande myndigheternas1 uppskattade kostnader och nyttor. Underlaget till promemorian togs fram i samverkan med myndigheterna.

8.1Genomförandet av en kostnads- och nyttoanalys

Vår bedömning: De bedömningar som gjorts inom ramen för kostnads- och nyttoanalysen bygger på det översiktliga förslag till systemlösning som fanns i april 2014 vilket medför att analysen i avgörande delar är genomförd utifrån inaktuella förutsättningar.

En ny analys bör göras när genomförandeprojekten nått en sådan mognad att de kan bidra med nödvändiga detaljer i systemets uppbyggnad. Utan dessa detaljer får inte myndig- heterna ett underlag för sin analys som på något avgörande sätt skiljer från det tidigare underlaget.

Utredningens förslag var under våren 2014 föremål för en omfattande teknisk och organisatorisk omarbetning, men där de grundläggande tankarna och de funktioner som utredningen ursprungligen föreslagit för användarna är desamma. Det har därför varit svårt att ge myndigheterna bra underlag för att mer exakt kunna ange olika anslutningstidpunkter samt att kunna uppskatta kostnader och nytta (för anslutning se kapitel 7). För att ge myndigheterna en möjlighet att beskriva sina kostnader och nyttor

1 De 13 myndigheter som utredningen ska samråda med enligt tilläggsdirektiv (dir. 2013:111).

215

Kostnads- och nyttoanalys

SOU 2015:33

bjöd utredningen in de kartläggande myndigheterna att delta i en värderingsgrupp2 som fick i uppdrag att analysera kostnad och nytta.

Tiden för genomförandet av analysen var kort, ca två månader. Den korta tiden innebar att myndigheterna inte hann göra någon förstudie i traditionell mening utan de har fått förlita sig på den kunskap som finns inom respektive myndighet om tidigare IT- relaterade projekt. Bedömningarna i kostnads- och nyttoanalysen bygger på det översiktliga förslag till systemlösning som fanns i april 2014 vilket medför att analysen i avgörande delar är gjord utifrån inaktuella förutsättningar.

Utredningen har under hösten 2014 löpande övervägt förut- sättningar för en förnyad kostnads- och nyttoanalys. I projekt- organisationen som arbetar med att realisera utredningens förslag har utredningen i första hand varit ansvarig för att ta fram en krav- specifikation. Den beskriver på en övergripande nivå de funktioner som ska realiseras inom de olika genomförandeprojekt som Bolags- verket, Tillväxtverket och Skatteverket driver. Vi bedömde att kravspecifikationen inte var ett bättre underlag än det som var tillgängligt för myndigheterna vid analysens genomförande. En ny analys bör emellertid göras när genomförandeprojekten nått en sådan mognad att de kan bidra med nödvändiga detaljer i systemets uppbyggnad. Utan dessa detaljer får inte myndigheterna ett underlag för sin analys som på något avgörande sätt skiljer från det tidigare underlaget.

8.2Myndigheternas kostnader och nyttor

Vår bedömning: Kostnaden för att uppdatera uppgiftskraven inför färdigställandet av Uppgiftskravsregistret förväntas ligga på mellan en och drygt tre miljoner kronor fördelat på de 13 myndigheterna. Detsamma gäller för att årligen hålla registret uppdaterat.

Den totala kostnaden för myndigheterna att utveckla de tekniska systemen samt införandekostnader för att tekniskt

2 Arbetet i värderingsgruppen har hållits samman av f.d. ämnesrådet Gunnar Holmberg och genomförts tillsammans med utredningens sekretariat.

216

SOU 2015:33

Kostnads- och nyttoanalys

ansluta till Uppgiftslämnarservice kan komma att uppgå till ca 205 miljoner kronor.

Årliga underhålls- och förvaltningskostnader har beräknats uppgå till 50 miljoner kronor per år. Myndigheterna har generellt sett haft svårt att se vare sig nytta eller ekonomiska vinster för egen del av det tidigare förslaget till uppgiftslämnande för företagen. Men de är eniga om att systemet bör öka servicen för näringslivet.

Kostnads- och nyttoanalysen har utgått från att utredningens förslag genomförs i tre faser som beskrivits i tidigare del- redovisning (dnr 2013/4) och i betänkandet (SOU 2013:80). Den modell som värderingsgruppen har haft som underlag för kostnads- och nyttoberäkningen återspeglade utredningsläget i april 2014.

Analysen visar att kostnaden för att uppdatera uppgiftskraven inför färdigställandet av Uppgiftskravsregistret förväntas ligga på mellan en och drygt tre miljoner kronor fördelat på de 13 myndig- heterna. Detsamma gäller för att årligen hålla registret uppdaterat.

Den totala kostnaden för myndigheterna att utveckla de tekniska systemen samt införandekostnader för att ansluta till fas 2 och 33 kan komma att uppgå till ca 205 miljoner kronor4. Att särskilt uppmärksamma här är att införandekostnaderna hänför sig till ett framtida skede, dvs. anslutningar som kommer att ske efter den 30 mars 2015. Årliga underhålls- och förvaltningskostnader har beräknats uppgå till 50 miljoner kronor per år, motsvarande en fjärdedel av utvecklingskostnaden.

Myndigheterna har generellt sett haft svårt att se vare sig nytta eller ekonomiska vinster för egen del av det tidigare förslaget till uppgiftslämnande för företagen. Men de är eniga om att systemet bör öka servicen för näringslivet. Detta bland annat genom att företagen får en bättre överblick över kraven genom funktioner av det slag som utgjorde centrala delar i den tidigare modellen för en servicetjänst med s.k. ”Att göra”-lista och ansatsen ”en väg in”. Dessa funktioner har nu sin motsvarighet i en aviseringsfunktion

3 Fas 2 omfattade anslutning till funktionen Ansök/anmäl och fas 3 anslutning till funktionen ”Att göra”-lista i enlighet med SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgifts- lämnande för företagen.

4 Skatteverket redovisar hela sin utvecklingsinsats under en rubrik: systemanpassning. Detta är problematiskt eftersom Skatteverkets angivna kostnader utgör närmare 40 procent av den totala utvecklings- och införandekostnaden för de 13 myndigheterna.

217

Kostnads- och nyttoanalys

SOU 2015:33

och en ärendeöversikt i Mina meddelanden samt Sammansatta bastjänsten i Uppgiftslämnarservice för företagen.

Myndigheterna behöver få en ny möjlighet att besvara frågor om utvecklings-, införande- och driftkostnader, och få lämna en bedömning av förväntad nytta i form av t.ex. penning-, tids- eller kvalitetsnytta. Myndigheterna kommer alltså själva behöva bidra med en ny kostnads- och nyttoanalys för vidare arbete inom den föreslagna framtida förvaltningsorganisationen (se kapitel 9). Detta i syfte att visa på såväl de ekonomiska effekterna som de reella nyttorna av utredningens förslag. Mottagare för en sådan analys bör vara myndigheternas uppdragsgivare, ytterst regeringen. Utredningen anser att det nu börjar närma sig ett utvecklingsskede när detta kan vara genomförbart.

218

9Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

I detta kapitel beskrivs utredningens arbete med etableringen och bildandet av Samverkanspunkt och Forum. Utredningen lämnar också förslag rörande den fortsatta förvaltningsorganisationen.

9.1Allmänt

Utredningen fick i tilläggsdirektiv (dir. 2013:111) instruktioner om att etablera en samverkanspunkt samt att bilda ett forum.

Samverkanspunkten var i första hand avsedd för myndigheter som arbetat med kartläggningen. Ett syfte var att bidra till ett gemensamt synsätt på företagens uppgiftslämnande så att detta minskar genom att myndigheterna bland annat ökar sin samverkan. Arbetet syftade också till att skapa förutsättningar för myndig- heternas anslutning till Uppgiftslämnarservice.

Även forumet hade flera syften. Ett av dem var att säkerställa användarvänlighet, inhämta synpunkter och stödja introduktionen av systemet gentemot myndigheter och företag. Ett annat var att skapa förutsättningar för myndigheter, företag och övriga intressenter att få en fördjupad information om systemet för företagens uppgiftslämnande och dess funktion samt möjlighet att lämna synpunkter.

219

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

9.1.1Utredningens arbete

Samverkanspunkt och genomförandeorganisation

Vår bedömning: Utredningen har etablerat en samverkanspunkt.

Utredningen bjöd tidigt in de 13 kartläggande myndigheterna till möten för att informera om utredningens arbete och för att arbeta vidare med kartläggningen av uppgiftskraven. De 13 myndig- heterna har också deltagit i arbetet med att ta fram en anslutnings- plan och med att beskriva sina kostnader för anslutning.

Utredningen har dessutom etablerat en genomförandeorganisa- tion med en styrgrupp som har haft hjälp i beredningen av frågor från arkitekturutskottet, juridiska utskottet och kommunikations- utskottet (bilaga 10).1 Styrgruppens föreslagna framtida samman- sättning och uppgifter beskrivs närmare i avsnitt 9.2.2.

Styrgruppen tillkom som ett resultat av ett möte den 4 april 2014. Vid detta rundabordssamtal som leddes av statssekreteraren Marita Ljung vid Näringsdepartementet närvarade från utredningen och myndigheterna särskilda utredaren Cecilia Magnusson Sjöberg, generaldirektörerna Annika Bränström, Bolagsverket, Ingmar Hansson, Skatteverket, Gunilla Nordlöf, Tillväxtverket samt E- delegationens kanslichef Ewa Carlsson m.fl. Dessa personer har i det följande arbetet utgjort referensgrupp åt utredningen.

Styrgruppen har arbetat under ordförandeskap av Cecilia Magnusson Sjöberg och har varit sammansatt av representanter från Bolagsverket, Tillväxtverket, Skatteverket, E-delegationen och Statistiska centralbyrån.

De tre utskotten har bemannats av personal från utredningens sekretariat samt av personer från de myndigheter som har varit representerade i styrgruppen.

Styrgruppen och utskotten består således av utredningens personal och befintliga resurser hos berörda myndigheter för realiserandet av Sammansatta bastjänsten, Uppgiftskravstjänsten, Aviseringsfunk- tionen och Slutanvändarfunktionalitet hos verksamt.se. I denna

1 I utredningens arbete har styrgruppen också benämnts ”operativa styrgruppen” och dessa två beteckningar kommer i det följande att användas synonymt.

220

SOU 2015:33 Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

genomförandeorganisation har en utredningssekreterare varit programsamordnare.

En samverkanspunkt enligt tilläggsdirektivet har därmed, enligt utredningens mening, etablerats.

Företagsdataforum

Vår bedömning: Utredningen har bildat ett forum. Detta betecknas Företagsdataforum för att tydliggöra dess fokusområde.

Utredningen har bildat ett företagsdataforum med företagare och representanter för näringslivsorganisationer. De organisationer som erbjudits en plats är dels de som var omnämnda i utredningens direktiv, dels de som visat intresse genom remissvar på utredningens tidigare betänkande (SOU 2013:80). De enskilda företagarna representerar olika kategorier av näringsidkare med särskild kompetens och betydelse för företagens uppgiftslämnande.

Företagsdataforumet har under utredningstiden träffats sex gånger och diskuterat frågor om bland annat målbild, hur man i Norge har hanterat motsvarande frågor vid myndigheten Brønnøysunds- registrene samt hur man i Nederländerna har arbetat med dessa frågor. Dessutom har utredningen sammanträffat med Näringslivets Regelnämnd (NNR) och även förhört sig om företagarnas synpunkter under ett seminarium om Samverkanspunkt och Företagsdataforum. Synpunkterna redovisas i avsnitt 9.2.

9.2Fortsättning för Samverkanspunkten och Företagsdataforumet

Vår bedömning: För att säkra kontinuiteten av arbetet med minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen finns ett behov av att fortsätta att utveckla Samverkanspunkten och Företagsdataforum samt att etablera en fast förvaltnings- organisation.

221

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

Uppgiftslämnarservice för företagen har konstruerats som en samling komponenter. Varje komponent kommer att ha en utpekad myndig- het som äger och förvaltar denna. Bolagsverket ansvarar för Samman- satta bastjänsten, Tillväxtverket ansvarar för Uppgiftskravstjänsten och Aviseringsfunktionen realiseras som en del i ärendeöversikten i Mina meddelanden som är Skatteverkets ansvar. Den komplexa strukturen gör att det kommer att behövas former för genomförande- myndigheternas samarbete och att utveckla Samverkanspunkten och Företagsdataforum.

Om utredningens tidigare förslag

Utredningen föreslog i sitt tidigare betänkande (SOU 2013:80) att en ny myndighet, Företagsdatamyndigheten, skulle inrättas. Myndig- heten skulle genom samråd och tillsyn arbeta för regeringens mål om en minskning och förenkling av företagens uppgiftslämnande. Dessutom skulle myndigheten ansvara för Uppgiftskravsregistret och den föreslagna Servicetjänsten.

Utredningen framförde bland annat följande argument för bildandet av en ny myndighet

Det samordningsorgan som skulle skapas måste kunna vara oberoende i förhållande till övriga myndigheter.

Eftersom verksamheten ska bedrivas med företagens intresse i fokus kan man tänka sig att det kan leda till andra lösningar än om lösningarna utformas med utgångspunkt i enskilda myndig- heters behov och intressen.

I de uppgifter som ska lösas kan man förvänta sig ett visst inslag av standardisering beträffande hur olika myndigheter samlar in och utnyttjar uppgifter från företagen. Det är inte självklart att alla myndigheter har samma uppfattning om hur en sådan standardisering ska gå till.

Endast få myndigheter har någon egentlig erfarenhet av en minskning och förenkling av företagens uppgiftslämnande på ett sådant sätt som kan förutses bli nödvändigt för den föreslagna nya myndigheten.

222

SOU 2015:33

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

Förslaget om att inrätta en ny myndighet avstyrktes av en majoritet av remissinstanserna men positiva röster fanns såväl bland företag som bland myndigheter. Även om något förslag om en ny myndighet inte kommer att föras fram i detta betänkande är resonemanget relevant för utredningens ställningstaganden.

Budgetpropositionen för 2015

I budgetpropositionen för budgetåret 2015 (Budgetpropositionen för 2015 utgiftsområde 24 Näringsliv s. 71) under rubriken Förenklat uppgiftslämnande skriver regeringen så här om organisationen för Uppgiftslämnarservice för företagen.

Uppgiftslämnarutredningen (N 2012:01) har i delbetänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (SOU 2013:80) föreslagit att det ska inrättas en ny myndighet – Företagsdatamyndigheten

– för att bland annat handha ett system för företagens uppgiftslämnande. Förslaget om att inrätta en ny myndighet avstyrktes av en majoritet av remissinstanserna. Den nuvarande inriktningen är att de nya uppgifterna i stället kommer att fördelas på Bolagsverket och Tillväxtverket. Tillväxt- verket blir organisatorisk hemvist för ett system för företagens uppgifts- lämnande och ansvarar bland annat för arbetet med samordning av upp- giftskrav, en samverkanspunkt för myndigheter och ett forum för företagen m.fl. Bolagsverket blir organisatorisk hemvist för förvaltning och teknisk utveckling av en funktionalitet på verksamt.se som ingår i systemet för företagens uppgiftslämnande.

Den ansvarsfördelning mellan myndigheterna som regeringen anger framstår som ändamålsenlig. För forumet har vi dock ett förslag som till viss del avviker från regeringens.

Synpunkter på Uppgiftslämnarservice lämnade efter diskussioner med företagare och experter

Utredningen har tagit initiativet till olika typer av sammankomster med diskussioner mellan representanter för företagarsidan och utredningens experter. Nedan följer en sammanställning över syn- punkter som har kommit fram.

223

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

Deltagandefrågor

Deltagarna i forumet måste vara aktiva företagare och helst småföretagare, eftersom fullgörande av uppgiftskraven kräver en större andel av ett litet företags resurser. Storleken på de företag mot vilka de föreslagna åtgärderna riktas bör således tillmätas särskild vikt.

Alla statliga myndigheter bör på sikt delta i Uppgiftslämnar- service.

Det kan vara svårt att tillvarata myndighetssynpunkter med ett stort antal deltagande myndigheter.

Det är önskvärt att på sikt kunna utvidga systemet till att också omfatta kommuner.

Var ligger fokus?

Huvudfrågan som detta system ska ägna sig åt måste vara ett minskat och förenklat uppgiftslämnande. Detta syfte får inte skymmas av frågor relaterade till själva administrationen av systemet.

Organisationsskisserna bör tydligt visa att nytta och kostnad, minskat och förenklat uppgiftslämnande, samordning m.m. är de frågor som i första hand är viktiga.

Fokus bör i framtiden primärt ligga på att utveckla verksamt.se. Funktioner som är kopplade till Uppgiftslämnarservice för företagen ska endast vara en del bland många andra.

Hinder för informationsutbyte bör undanröjas.

Tydlighet, enkelhet och användarvänlighet bör vara viktiga beståndsdelar i det kommande systemet.

224

SOU 2015:33

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

Befogenheter och mandat

Företagsdataforum måste få någon form av vetorätt och inte bara vara rådgivande.

Deltagande från Regeringskansliet, gärna på en beslutsfattande nivå med statssekreterare eller högre avdelningschefer vore önskvärt, liksom att fler departement och inte enbart Närings- departementet deltar.

Eventuella ersättningar och motivationsskapande åtgärder

Frågan om kompetensen för deltagarna i Företagsdataforum är väsentlig. För att få kompetenta personer att ställa upp måste någon form av ersättning kunna erbjudas.

De personer som på något sätt utses att delta i Forumet måste få möjlighet att lägga ner tillräckligt med tid på uppdraget.

Hängivenhet till uppgiften är viktig.

9.2.1Förvaltningsorganisation för Uppgiftslämnarservice

Vårt förslag: Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket ska samarbeta med varandra för att möjliggöra en väl fungerande Uppgiftslämnarservice för företagen.

Under systemets konstruktion har det inte funnits någon grupp med ensam bestämmanderätt över utvecklingen. Myndigheterna har fått olika regeringsuppdrag att utveckla systemet, i vilka de har ålagts att samarbeta med utredningen. För Aviseringsfunktionen beslutade styrgruppen att försöka realisera tjänsten genom att delta i en vidareutveckling av Mina meddelanden, ett arbete som hölls utanför genomförandeorganisationen.

I det fortsatta arbetet kommer det att behövas samverkan så att systemets olika komponenter även fortsättningsvis utvecklas som en enhet. Myndigheterna som ansvarar för varje delkomponent måste således vara lyhörda för de krav som övriga delar av systemet ställer. När exempelvis det tekniska gränssnittet för att hämta data

225

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

från Sammansatta bastjänsten behöver ändras måste övriga myndig- heter kunna ställa krav på Bolagsverket som ansvarar för tjänsten. Samma sak gäller när andra funktioner behöver modifieras.

I det tidigare betänkandet (SOU 2013:80) redogjorde vi för fördelarna med att ansvaret för Uppgiftslämnarservice hålls samman och inte läggs ut på flera olika myndigheter. Den ansvariga myndigheten skulle därmed fungera ungefär som utredningen gjort i genomförandearbetet. Utredningen har koordinerat genom- förandet och säkerställt att utredningens intentioner har följts i genomförandeprojekten.

Uppgiftslämnarutredningen har haft en koordinerande roll i genomförandet av utredningens förslag och myndigheterna har ansvarat för sina respektive genomförandeprojekt. Såvitt vi upp- fattat det har regeringen ännu inte tagit ställning till om och i så fall hur den roll utredningen haft i genomförandearbetet ska tas tillvara framöver. Vi har fört diskussioner om hur arbetet ska kunna organiseras med de berörda myndigheterna och Företagsdata- forum.

Utredningen gör den bedömningen att det, efter avlämnandet av betänkandet till regeringen, behövs förtydliganden avseende upp- drag, mandat och organisation i det fortsatta arbetet med Uppgifts- lämnarservice för företagen.

Utredningen föreslår att genomförandemyndigheternas samarbete får en formell ram. En bestämmelse tas in i förslaget till företags- dataförordning med innebörden att Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket ska samarbeta för att möjliggöra en väl fungerande Uppgiftslämnarservice för företagen.

Myndigheterna har ett lika stort ansvar och lika stor del i att hitta gemensamma former för att skapa ett fungerande samarbete. Detta innebär att de tre myndigheterna tillsammans måste arbeta med framför allt anslutningar till de olika tekniska systemen (komponenterna) och vidareutveckling av dem. Myndigheterna måste också utifrån den kunskap som Uppgiftskravsregistret ger samarbeta för att nå en gemensam syn på hur man ska minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Respektive myndighet ska driva och besluta inom de delar av Uppgiftslämnarservice där de har ansvaret, men ansvaret för att helheten fungerar är gemensamt.

226

SOU 2015:33

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

9.2.2Förvaltningsorganisationens närmare uppbyggnad

Vår bedömning: Den organisation som använts för genom- förandet kan tjäna som förlaga för hur Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket organiserar förvaltningen och den framtida utvecklingen av Uppgiftslämnarservice.

Statistiska centralbyrån som är en stor dataproducent bör på ett tydligt och aktivt sätt involveras i förvaltningsorganisationen.

Erfarenheterna med genomförandeorganisationen har varit goda samtidigt som det finns potential till förbättringar. Övergången från att arbetet koordineras av utredningen till att myndigheterna själva ska ansvara för fortsatt drift och utveckling innebär dock att den organisation som etablerats inte kan övertas rakt av som grund.

Det har framförts att myndighetssamarbetet Starta och driva företag skulle kunna vara en hemvist för förvaltningsorganisationen för Uppgiftslämnarservice. Starta och driva företag är ett samarbete mellan sju myndigheter (Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Patent- och registreringsverket, Skatteverket, Tillväxtverket och Tullverket) samt ytterligare associerade parter (Jordbruksverket, Lantmäteriet, Pensionsmyndigheten och Statistiska centralbyrån). Det övergripande målet för Starta och driva företag är att det ska vara enkelt att starta och utveckla företag. Myndighets- samarbetet Starta och driva företag har en styrning bestående av en nationell ledningsgrupp, en styrgrupp och en operativ ledningsgrupp.

Uppgiftslämnarservice har ett annat anslag och omfång än Starta och driva företag. Uppgiftslämnarservice syftar till ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen och omfattar, åtminstone på lång sikt, samtliga myndigheter som företagen lämnar uppgifter till. Starta och driva företag har för närvarande inte samma fokus på uppgiftslämnandet. Vidare ingår endast sju myndigheter i samarbetet. Visserligen medverkar Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket men betydande aktörer inom Uppgiftslämnarservice är inte represen- terade. Statistiska centralbyrån är till exempel en viktig dataproducent men är endast associerad part. Av de kartläggande myndigheterna står nästan hälften utanför samarbetet. Utredningens bedömning är att det därför inte är lämpligt att helt införliva Uppgiftslämnarservice i Starta och driva företag som samarbetet ser ut i dag även om det finns beståndsdelar där en integration framstår som ändamålsenlig.

227

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

Förvaltningsorganisation

Strategisk ledningsgrupp

Generaldirektörerna för Bolagsverket,

Tillväxtverket, Skatteverket och

Statistiska centralbyrån

 

 

 

 

Utskott

 

 

 

 

med kompetens

Samverkanspunkt

 

 

 

inom arkitektur,

bestående av

 

Operativ styrgrupp

 

juridik,

anslutande

 

 

användbarhet,

 

 

 

myndigheter

 

 

 

regelförenkling

 

 

 

 

och

 

 

 

 

kommunikation

 

 

 

 

 

Uppgiftslämnarservice för företagen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammansatta

 

Uppgiftskravs-

 

 

Aviserings-

 

Slutanvändar-

bastjänsten

 

tjänsten

 

 

funktionen

 

funktionalitet

(Bolagsverket)

 

(Tillväxtverket)

 

 

(Skatteverket)

 

(Tillväxtverket)

Strategisk ledningsgrupp

Det finns en referensgrupp knuten till genomförandet med uppgift att få till stånd reell samverkan mellan utredningen och de berörda myndigheterna. Diskussioner inom gruppen ledde under runda- bordssamtal våren 2014 (se ovan) fram till en samsyn på hur utred- ningen och genomförandemyndigheterna på en övergripande nivå skulle arbeta med att skapa ett system för företagens uppgifts- lämnande.

Utredningen kan konstatera att det fortsatt finns behov av att strategiska frågor som rör Uppgiftslämnarservice förankras hos genomförandemyndigheterna på högsta ledningsnivå. Mot denna bakgrund är det lämpligt om genomförandemyndigheternas general-

228

SOU 2015:33

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

direktörer bildar en strategisk ledningsgrupp för Uppgiftslämnar- service. I denna ledningsgrupp bör även Statistiska centralbyrån ingå. Statistiska centralbyrån är visserligen inte en av genomförande- myndigheterna men är en stor dataproducent i Uppgiftslämnarservice. Statistiska centralbyrån intar därmed en särställning som motiverar ett deltagande, såväl i denna grupp som i den operativa styrgruppen.

Den operativa styrgruppen och dess medlemmar

Utredningen finner även skäl för att konstruktionen med den arbetsgrupp som inrättades i samband med rundabordssamtalen våren 2014 behålls. Det är den grupp som under utredningens arbete också har benämnts ”operativ styrgrupp” för att betona den nära koppling som man har haft till genomförandeprojekten med representanter från Bolagsverket, Skatteverket, Tillväxtverket samt Statistiska centralbyrån.

Gruppens medlemmar måste ha en position i sin hemma- organisation som möjliggör ställningstaganden med styrande effekt, dvs. gruppen bör vara uppbyggd i princip så som den är i dag.

Utskott

I den föreslagna förvaltningsorganisationen kvarstår behovet av beredning av frågor som ska behandlas av den operativa styr- gruppen. Vi beskriver här frågor som kan bli aktuella.

Dagens definierade utskott – arkitekturutskottet, juridiska utskottet, kommunikationsutskottet – behöver inte finnas som egna grupper men utskottens specialistkompetens bör finnas samlad inom förvaltningsorganisationen. Kompetens för att hantera frågor om användarvänlighet samt förenkling av uppgiftslämnande bör också tillföras. På så sätt kan lämpliga arbetsgrupper och konstellationer skapas allteftersom behov uppstår och frågor väcks.

229

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

Arbetsområden

Arkitektur och tekniska lösningar

Frågorna som kan bli aktuella behandlas ur ett tekniskt perspektiv och fokuserar på vad en myndighets IT-avdelning behöver göra med sina egna databaser och e-tjänster för att möjliggöra den tekniska anslutningen. Denna innefattar bland annat ett utbyte av uppgifter – t.ex. uppdatering av uppgiftskrav. Det kan också röra sig om medsändande av uppgifter från myndigheten till Samman- satta bastjänsten för att på så vis kunna verifiera att den som efterfrågar en viss uppgift också är behörig att få ut uppgiften.

Juridik

Juridiska frågor som kan behöva genomlysas av såväl jurister som andra involverade vad gäller till exempel sekretess och personuppgifts- ansvar vid användning av uppgifter från Sammansatta bastjänsten.

Spridning av information

Relevanta frågor här kan vara ett ansvar för att underlag finns för att myndigheten ska kunna ge den som använder sig av berörda e- tjänster relevant information om att uppgifter efter ett visst datum hämtas från ett centralt ställe. Frågor som rör vidareutnyttjande kan också aktualiseras.

Användbarhetsfrågor

Inom ramen för detta arbetsområde behandlas såväl rena använd- barhetsfrågor som frågor om rationalitet och effektivitet i införda lösningar. Frågorna ska lösas genom informations- och erfaren- hetsutbyte med – inledningsvis – de 13 deltagande myndigheterna och företagsrepresentanterna.

Vidare ska befintliga regler och förslag till nya regler betraktas primärt ur ett förenklingsperspektiv och ett resursperspektiv för företagen. Det betyder att det som behandlas i detta arbetsområde inte i första hand rör någon av de fyra leverablernas tekniska grund

230

SOU 2015:33

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

eller funktion, även om sådana frågor kan bli aktuella som en konsekvens av önskade regelförenklingar.

Förenklingsfrågor

Frågor om förenkling skiljer sig något från dem som behandlas i övriga områden. Här ska man inte primärt fokusera på någon av de fyra leverablernas teknik eller funktion, utan befintliga regler och nya regelförslag ska bedömas i första hand utifrån i vad mån de förenklar för företagen.

9.2.3Samverkanspunkt

Vårt förslag: Tillväxtverket ska ha ansvar för en samverkanspunkt.

Samverkanspunkten för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande har två huvudsakliga syften:

1.Bidra till ett gemensamt synsätt på företagens uppgiftslämnande så att detta minskar genom att myndigheterna bland annat ökar sin samverkan kring företagens uppgiftslämnande.

2.Skapa förutsättningar för myndigheternas anslutning till Uppgiftslämnarservice.

Det övergripande syftet med Samverkanspunkten, att öka samverkan kring företagens uppgiftslämnande, kan delas upp i en teknisk del (e- tjänst i e-förvaltningen) och en regelförenklingsdel. De olika delarna är emellertid intimt sammanbundna med varandra. Det är med andra ord svårt att på ett effektivt sätt avgränsa dem som en grund för ansvarsfördelning. Det framstår därför som lämpligt att Samverkans- punkten blir Tillväxtverkets ansvar.

Komplexiteten i Uppgiftslämnarservice gör samtidigt att Samverkanspunkten måste ha en dynamisk sammansättning. Olika frågor kommer att behöva diskuteras i skiftande sammanhang. Detta förutsätter förstås att Tillväxtverket är lyhört för övriga genom- förandemyndigheters behov. Till Samverkanspunkten bör som huvud- regel alla myndigheter som berörs av Uppgiftslämnarservice vara

231

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

inbjudna. Samverkanspunkten kan, beroende på vilka frågor som ska avhandlas, delas in i olika undergrupper t.ex. med förvaltnings- organisationens arbetsgrupper som förebild.

9.2.4Företagsdataforum

Uppgiftslämnarservice för företagen berör många. Utredningen har därför, såsom anges i tilläggsdirektiven (dir. 2013:111), bildat ett forum för att säkerställa användarvänlighet, inhämta synpunkter och stödja introduktionen av systemet hos i första hand företag. Forumet ska ge företag och övriga intressenter information om systemet för företagens uppgiftslämnande och dess funktion och inhämta synpunkter.

Tilläggsdirektiven nämner även myndigheter som en intressent i forumet. Vi har dock under vårt arbete funnit att Samverkans- punkten är en tillräcklig plattform för att tillgodose myndig- heternas behov av information och möjlighet att påverka. Forumet har därför blivit ett organ för företagen i första hand.

Företagsdataforumets uppgift

Vårt förslag: Forumet ska stödja introduktionen av systemet hos företag och övriga intressenter.

Forumet ska enligt vårt förslag med regelbundna intervall – exempelvis en gång per år – lämna en rapport till regeringen. I rapporten ska forumet utvärdera hur väl Uppgiftslämnarservice för företagen har fungerat.

Forumet består i dag av en grupp företagare och representanter för näringslivsorganisationer som bjudits in av utredningen. Utred- ningen har härigenom erhållit återkoppling såväl på mer avgränsade frågor som på helheten. Något som har återkommit i forumet och även utryckts vid det möte som utredningen hållit om den framtida organisationen är att frågorna inte bara berör myndigheterna. Företagen vill vara med och prioritera i arbetet och säkerställa att åtgärder genomförs även om de i första hand är till nytta för företagen.

232

SOU 2015:33

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

Vi föreslår att Företagsdataforum med regelbundna intervall – exempelvis en gång per år – ska lämna en rapport till regeringen med en utvärdering av hur Uppgiftslämnarservice för företagen har fungerat.

Rapporten kan speciellt inriktas på att beskriva i vilken grad företagens uppgiftslämnande har minskat och förenklats under den gångna perioden och ska också innehålla en redogörelse för hur verksamheten har bedrivits. Den kan också innehålla förslag till regeringen om vilka förändringar man från näringslivet skulle vilja få till stånd liksom önskad inriktning på den fortsatta utvecklingen av Uppgiftslämnarservice.

Utöver rapporten ska forumet arbeta med att stödja introduk- tionen av systemet hos företag och övriga intressenter.

Forumets ställning och sammansättning

Vår bedömning: Forumet ska placeras som ett särskilt besluts- organ inom Tillväxtverket.

Ordförande och övriga medlemmar ska utses av regeringen.

Vi har hos företagarna inom Forumet mött en frustration över att de har upplevt att deras synpunkter inte har uppmärksammats i tillräckligt hög grad. Det är därför tveksamt om ett forum som en del av en myndighet skulle svara upp mot företagens förväntningar.

I det tidigare betänkandet (SOU 2013:80) föreslog vi att det skulle inrättas en särskild myndighet med ansvar för Uppgifts- lämnarservice för företagen. Det blir inte någon ny myndighet, men det finns exempel på att regeringen inrättat särskilda besluts- organ inom myndigheter för frågor som kräver ett visst oberoende men som inte motiverar en egen myndighet. Regelrådet är ett exempel.

Organisatoriskt består Regelrådet av en ordförande, en vice ordförande och två övriga ledamöter. Till sin hjälp har rådet stöd från Tillväxtverkets enhet för förenkling.

Regelrådets uppgift är att granska konsekvensutredningar till förslag om nya och ändrade regler från bland annat departement och myndigheter som kan få ekonomiska effekter för näringslivet. Om ett författningsförslag kan få ekonomiska konsekvenser för

233

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

SOU 2015:33

näringslivet ska departement och myndigheter skicka förslaget och konsekvensutredningen till Regelrådet, som granskar konsekvens- utredningen. Varje år redovisar Regelrådet skriftligen till regeringen hur arbetet har gått. Regelrådets yttranden publiceras på en webbplats.

Vi anser att Företagsdataforum bör utformas med Regelrådet som förebild. En sådan ordning säkerställer en relativt hög grad av oberoende och självständighet. Regeringen utser medlemmarna i Forumet och Tillväxtverket måste ge forumet tillräckliga resurser.

9.3Samråd mellan berörda myndigheter och Företagsdataforum

Vår bedömning: Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket ska samråda med Företagsdataforum innan man gör ändringar i Uppgiftslämnarservice.

 

Foto: Martina Huber

 

Regeringskansliet

 

 

 

Rapportering

 

Rapportering

till regeringen

 

till regeringen

 

 

 

Uppgiftslämnarservice för företagen

Förvaltnings-

 

Företagsdata-

organisation

 

forum

 

 

 

 

Samråd

 

Formaliserat och

 

Författningsreglerad

 

egeninitierat

 

verksamhet

myndighetssamarbete

 

 

234

SOU 2015:33

Den framtida organisationen för Uppgiftslämnarservice

Uppgiftslämnarservice för företagen består administrativt av Förvalt- ningsorganisation och Företagsdataforum. En närmare beskrivning av uppbyggnaden av dessa delar ges i avsnitten 9.2.1 och 9.2.4 samt i figur 9.1.

Företagsdataforumets självständiga roll är att informera, stödja och kritiskt granska Uppgiftslämnarservice för att säkerställa att utvecklingen utgår från företagens behov. För att forumet ska kunna påverka förvaltningsorganisationen i önskad riktning bör myndigheterna i förvaltningsorganisationen vara skyldiga att sam- råda med forumet innan man gör förändringar i Uppgiftslämnar- service. Detta samråd måste ske så tidigt i utvecklingsprocessen att även den långsiktiga utvecklingen för Uppgiftslämnarservice kan påverkas. Det kan t.ex. vara lämpligt att Företagsdataforum och den strategiska ledningsgruppen har årliga avstämningsmöten där kritiska framgångsfaktorer och strategisk inriktning diskuteras.

235

10Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI)

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen är ett område som för närvarande är under utveckling genom införandet av det reviderade PSI-direktivet1 Public Sector Informa- tion (direktiv 2013/37/EU) i svensk rätt. Frågor kring möjlig- heterna för enskilda att få tillgång till handlingar från det offentliga för vidareutnyttjande aktualiseras inom ramen för utredningens uppdrag. Utredningen har uppdragit åt PricewaterhouseCoopers (PwC) att skriva en rapport2 om uppgiftskrav riktade mot företag som öppna data. I rapporten belyses särskilt frågor kring vidare- utnyttjande av de handlingar som kommer att finnas i Uppgifts- lämnarservice för företagen.

10.1PSI-lagstiftningen

10.1.1Det ursprungliga EG-direktivet

Det ursprungliga PSI-direktivet3 införlivades i svensk rätt 2010 genom lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI-lagen). Vidareutnyttjade enligt direktivet är när enskilda personer eller andra rättssubjekt använder myndigheters handlingar för annat ändamål än det ursprungliga ändamål som handlingarna framställdes för inom den offentliga

1Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

2Rapporten återfinns i bilaga 13.

3Europaparlamentet och rådets direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.

237

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI)

SOU 2015:33

verksamheten. Det innebär att de flesta utlämnanden av handlingar leder till någon form av vidareutnyttjande. Utbyte av handlingar mellan myndigheter i samband med deras offentliga verksamhet utgör dock inte ett vidareutnyttjande.

10.1.2PSI-lagen

PSI-lagens syfte är att främja utvecklingen av en informations- marknad genom att underlätta för enskilda personer eller andra rättssubjekt att använda handlingar som tillhandahålls av myndig- heter. Lagens definition av begreppet handling är densamma som i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Men ett datorprogram ska inte ses som en handling. Lagen ska tillämpas av i stort sett samma myndigheter som ska följa bestämmelserna i tryckfrihetsförord- ningen om allmänna handlingars offentlighet. För handlingar som omfattas av PSI-lagen finns bland annat bestämmelser om avgifts- tak, relevanta och icke-diskriminerande villkor, förbud för myndig- heter att gynna sin egen affärsverksamhet och förbud mot att bevilja någon en exklusiv rätt att vidareutnyttja handlingar.

10.1.3PSI-utredningen och dess betänkande

PSI-utredningens betänkande Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (SOU 2014:10) föreslog följande anpassning av PSI-lagen för att genomföra förändringarna i PSI-direktivet:

Lagens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta även arkiv, bibliotek (inklusive högskolebibliotek) och museer.

En ny huvudregel införs för hur höga avgifter som får tas ut för att ge tillgång till handlingar.

Som allmän princip införs att handlingar som omfattas av lagen och tillhandahålls av myndigheterna får vidareutnyttjas.4

4 SOU 2014:10, s. 11.

238

SOU 2015:33

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI)

PSI-utredningens analys av åtgärder för att främja ett ökat vidare- utnyttjande resulterade i en rad förslag. Bland annat bedömer utred- ningen att PSI-lagen i sig inte räcker för att driva på utvecklingen utan regeringen behöver styra myndigheterna så att de vidtar de åtgärder som krävs för att underlätta att deras information kan vidareutnyttjas. En viktig del av styrningen är att besluta om hur myndigheterna får ta betalt och här måste den nya huvudregeln beaktas (se ovan). Styrningen bör också ta sikte på hur myndigheternas kultur och attityder till vidareutnyttjande kan förändras.5

PSI-utredningens slutbetänkande har remissbehandlats och bereds i skrivande stund inom Regeringskansliet.

10.1.4Övrig lagstiftning på området

PSI-direktivet har ingen inverkan på medlemsstaternas bestämmelser om tillgång till handlingar. Det innebär att reglerna om allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och rätten att ta del av handlingar som regleras genom offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller oavsett vad som regleras i PSI-lagen. Den svenska handlingsoffentligheten innebär inte att en enskild har rätt att få ut handlingar i elektronisk form, utan bara på papper. Men bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen innebär inte att det råder något principiellt förbud mot att tillhandahålla handlingar elektro- niskt. Regeringen har vid flera tillfällen ställt sig positiv till att lämna ut handlingar i elektronisk form (se t.ex. prop. 2009/10:175, s. 159).

Huvudprincipen för allmänna handlingar är att de får användas fritt efter ett utlämnande.6 Men sekretess- och integritetsskäl kan begränsa vidareutnyttjandet. En sekretessbelagd uppgift kan under vissa förut- sättningar lämnas ut med förbehåll (se 10 kap. 14 § offentlighets- och sekretesslagen). Användningen av allmänna handlingar får inte heller ske på ett sätt som strider mot reglerna om skydd för den personliga integriteten i personuppgiftslagen (1998:204).7

5SOU 2014:10, s. 12.

6Prop. 2009/10:175, s. 138.

7Det kan även finnas begränsningar i rätten att förfoga över en handling av immaterial- rättsliga skäl enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Exempelvis stadgas i 1 kap. 9 § andra stycket att upphovsrätt även gäller till ett verk som ingår i en bilaga till ett beslut av en myndighet, om beslutet gäller rätten att ta del av den allmänna handling där verket ingår.

239

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI)

SOU 2015:33

10.2Kopplingen till handlingar i Uppgiftslämnarservice för företagen

Som nämnts ovan medför det nya PSI-direktivet att en allmän princip kommer att införas i PSI-lagen som innebär ett klargörande att man får vidareutnyttja handlingar som omfattas av lagen och som tillhanda- hålls av myndigheter. Alla handlingar blir alltså tillgängliga för vidare- utnyttjande, utom när det finns restriktioner eller handlingarna är undantagna från tillgång enligt lag eller förordning.

Utredningen vill i detta sammanhang särskilt framhålla att till- gången till och vidareutnyttjandet av handlingar inom Uppgifts- lämnarservice kan begränsas av sekretessregler eller omfattas av skydd enligt personuppgiftslagen eller av särskilda registerförfattningar.

Uppgiftslämnarservice består av en sammansatt bastjänst för grundläggande uppgifter om företag (Sammansatta bastjänsten), Upp- giftskravstjänsten (innehållande ett uppgiftskravsregister), slut- användarfunktioner (som en del i verksamt.se) samt aviseringsfunk- tioner (som en del av framtida Mina meddelanden).

I Uppgiftskravstjänsten registreras uppgifter om de olika upp- giftskrav som åläggs företag. Uppgiftskravsregistret kommer enbart att innehålla information om de olika uppgiftskrav som riktas mot företagen genom lag, förordning eller myndighetsföreskrift och innehåller inte några uppgifter som är sekretessreglerade eller utgör personuppgifter.

Ett vidareutnyttjande av information i Uppgiftskravsregistret är möjligt men PwC konstaterar dock i sin rapport att även om själva registret är relativt okomplicerat som öppna data kommer det att ställas krav på Uppgiftslämnarservice för att registrets innehåll ska kunna tillgängliggöras som öppna data. Exempelvis måste källan som är tillgänglig för allmänheten avskiljas från myndighetens driftsmiljö för att myndigheten ska vara skyddad mot intrång, överbelastning m.m. Tjänsten bör också gärna ha ett så kallat API för maskin-till- maskin-kommunikation så att vidareutnyttjare kan hämta information automatiskt och integrera den i sina egna tjänster.

I Sammansatta bastjänsten hämtas informationen från befintliga register och databaser hos de anslutna myndigheterna vilket innebär att det finns olika ansvariga. De grundläggande uppgifterna är person- uppgifter i personuppgiftslagens mening och informationen kan inne- hålla sekretessreglerade uppgifter. Möjligheten att tillgängliggöra dem

240

SOU 2015:33

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI)

som öppna data eller tillhandahålla dem för vidareutnyttjande i PSI- lagens mening kan således begränsas av integritetsskäl och sekretess- regler.

10.2.1Nyttor av och kostnader för att tillgängliggöra information

PwC har med hjälp av en vedertagen modell som finns beskriven i ett så kallat nationellt ramverk för öppna data (Råd för att bedöma nyttor och kostnader för att publicera datamängder) beräknat nyttor av och kostnader för att tillgängliggöra information. Resultatet visar ett jämförelsetal för nyttor och kostnader samt differensen mellan dessa. Man har gjort beräkningen för både Uppgiftskravstjänsten och för Sammansatta bastjänsten och båda datamängderna visar på en positiv differens mellan nyttor och kostnader. Differensen är något större för uppgiftskraven (80,00) än för grundläggande uppgifter (51,67).8 Detta beror på att kostnaderna för att tillgängliggöra de grundläggande uppgifterna som öppna data är högre än motsvarande kostnader för uppgiftskraven. Nyttorna bedöms som något mindre (180,00) för uppgiftskraven och (201,67) för de grundläggande uppgifterna men de är ändå betydande, framför allt för de som utvecklar och tillhanda- håller företagstjänster.9

10.3Öppna data och förhållandet till vidareutnyttjande enligt PSI-lagen

Med öppna data avses enligt en vedertagen definition sådan information10 som tillhandahålls för så kallad öppen kunskap, det vill säga information som tillhandahålls fritt och med få eller inga tekniska eller juridiska begränsningar för hur den får användas.11 Vem som helst får fritt använda, återanvända och distribuera öppna data. Den enda motprestation som kan krävas är att källan anges

8 De redovisade siffrorna är ett jämförelsetal, dvs. resultatet av ett uppskattat nyttovärde minus ett kostnadsvärde, se vidare rapportens bilaga 2 och 3.

9Resultatet redovisas i rapportens bilaga 2 och 3.

10Begreppet information används som synonym till begreppet handling enligt E- delegationens vägledning om vidareutnyttjande av information.

11http://www.vidareutnyttjande.se/om-vagledningen/terminologi/

241

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI)

SOU 2015:33

eller att data delas vidare på motsvarande sätt av den som mottagit informationen. För att information ska räknas som öppna data ska följande krav vara uppfyllda:

Information som inte innehåller personuppgifter eller är sekretess- reglerad görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Detta gäller särskilt databaser med material som kan vidareförädlas.

Information ska i möjligaste mån vara primär, det vill säga till- handahållas i originalformatet. Bild- och videomaterial ska tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling.

Information ska vara aktuell och tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas meka- nismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar.

Information ska göras tillgänglig för så många användare som möjligt och för så många ändamål som möjligt.

Information ska vara maskinläsbar, det vill säga vara strukturerad på ett sätt som gör det möjligt att maskinellt bearbeta och samköra den med andra register.

Information ska vara tillgänglig för alla utan krav på avgifter, licenser eller registreringar.

Information ska lämnas i ett öppet format, det vill säga följa en öppen standard, alternativt ska dokumentationen till formatet vara fritt tillgänglig och fri från licensvillkor.

Öppna data skapar möjligheter för fler att få insyn i och förståelse för den offentliga förvaltningen och bidrar till effektivitet i förvalt- ningen samt gör det möjligt för fler att utveckla produkter och tjänster som helt eller delvis bygger på information från myndig- heter. Men det är viktigt att skilja på öppna data och handlingar som tillgängliggörs för vidareutnyttjande under andra villkor. För den som önskar vidareutnyttja informationen finns det betydande skillnader. PSI-lagen hindrar inte att handlingar som visserligen är offentliga och fria att använda kan begränsas av krav på avgifter och andra villkor. Öppna data ska däremot vara fria att använda helt utan avgifter eller andra villkor. Det föreligger även skillnader i den

242

SOU 2015:33

Vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (PSI)

bedömda samhällsnyttan mellan öppna data och andra villkors- modeller.

PwC har i sin rapport gått igenom de kartläggningar av uppgifts- krav som genomförts inom ramen för arbetet med ett förenklat uppgiftslämnande (för kvalitetssäkring av kartläggningsarbetet se avsnitt 6.3.4). Sammantaget har 35 olika uppgifter samlats in om varje uppgiftskrav. I PwC-rapportens bilaga 1 finns en tabell med en översikt över de uppgifter som har samlats in om de olika uppgifts- kraven och där återfinns även PwC:s kommentar om hur man kan skapa så stor nytta som möjligt med vidareutnyttjande.

10.3.1Insatser inom öppna data

PwC framhåller i sin rapport att det under senare år har genom- förts flera insatser både i Sverige och i andra europeiska länder för att tillgängliggöra handlingar från den offentliga förvaltningen som öppna data. Vinnova har ett regeringsuppdrag att främja tillgänglig- görandet och vidareutnyttjandet av handlingar genom att bygga en nationell portal för öppna data samt genom att stödja kunskaps- uppbyggnaden och övrig utveckling på området.12

Vinnovas insatser har haft en avgörande betydelse för utvecklingen i Sverige och enligt en rapport från PwC kan 17 procent av de data- mängder som finns tillgängliga som öppna data spåras tillbaka till projekt finansierade av Vinnova och 60 procent av de som fått stöd av Vinnova uppger att de inte skulle ha genomfört något arbete med öppna data om det inte var för Vinnovas stöd (PwC, 2014, s.4). Men det finns få erfarenheter av att tillgängliggöra företagsdata vilket, enligt PwC, är intressant att ta i beaktande i det fortsatta arbetet med att tillämpa och vidareutveckla Uppgiftslämnarservice.

12 N2012/3599/ITP. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2015.

243

11 Information och kommunikation

11.1Utredningens kommunikationsinsatser

Genomförandet av ett system för företagens uppgiftslämnande berör både den offentliga förvaltningen och näringslivet. Bland annat mot denna bakgrund har det varit viktigt att synliggöra utredningens arbete på olika sätt så att målgrupperna i ett tidigt skede får god kunskap om det kommande systemet. I detta kapitel redovisar vi kortfattat hur utredningen har informerat olika målgrupper om arbetet med Uppgiftslämnarservice för företagen.

Utredningen har haft många kontaktytor vilket gjort det möjligt att löpande informera om vårt arbete vid konferenser, seminarier, studiebesök etc. Vi har mer kontinuerligt genom möten särskilt informerat de 13 kartläggande myndigheterna och Företagsdata- forum.

Vi har också etablerat en webbplats, www.uppgiftslamnarutredningen.se, för att berätta om utredningens arbete för myndigheter, näringslivsorganisationer och för företagare samt andra intressenter. Utredningen har dessutom använt sig av Twitter som en kanal i sociala medier. Bland våra twitterföljare återfinns företrädare för näringslivsorganisationer och företagare men även representanter för de myndigheter som vi samarbetar med.

Utredningen har dessutom vid ett par tillfällen skickat riktad information om hur arbetet fortskridit och vad som närmast står på agendan till de 13 kartläggande myndigheterna samt till representanter för olika branschorganisationer.

245

Information och kommunikation

SOU 2015:33

11.2Kommunikation tillsammans med genomförandemyndigheterna

Genomförandearbetet och samordningen med verksamt.se har fordrat att kommunikationsinsatserna har grundat sig på ett gemensamt överenskommet budskap. Arbetet har koordinerats av utredningen i samarbete med de berörda myndigheterna inom ramen för ett kommunikationsutskott (se bilaga 10). Kommunika- tionsutskottet har bland annat tagit fram målgruppsanalys och formulerat budskap och nyttor för kommunikationsinsatserna.

11.3Utbildningsmaterial

Enligt tilläggsdirektiven (dir. 2013:111) har utredningen haft i uppdrag att ta fram utbildningsmaterial om Uppgiftslämnarservice riktad till i första hand myndigheter. Utredningen har tagit fram två broschyrer i PDF-format, materialet är uppdelat i basinformation och fördjupad information. Materialet

förklarar vad uppgiftslämnarservice för företagen är

förklarar nyttan för företagen och myndigheter

berättar om hur arbetet har gått framåt och är tänkt att fortsätta.

Basinformationen i utbildningsmaterialet beskriver översiktligt Uppgiftslämnarservice för allmänheten, företagare, intressenter eller myndigheter som inte har omfattats av uppdraget. Den för- djupade informationen riktar sig till myndigheter, främst de som har ingått i kartläggningsarbetet men även i viss mån andra statliga myndigheter som i framtiden kommer att omfattas av kartläggning av uppgiftskrav samt anslutning.

246

SOU 2015:33

Information och kommunikation

11.4Visualisering av utredningens vision

Utredningen har i samarbete med eGovlab,1 en utvecklings- och demonstrationsmiljö för tjänster inom e-förvaltning vid Stockholms universitet, gestaltat en vision om ett minskat och förenklat uppgifts- lämnande för företagen med hjälp av modern informations- och kommunikationsteknik. Den digitala visualiseringen är framtids- orienterad och visar hur småföretagarnas vardag kan förenklas genom en digital väg in till myndigheters e-tjänster. Filmen finns på youtube och heter En film av, med och för småföretagare.

11.5Framtida behov av utbildningsmaterial

För att underlätta för myndigheter att ansluta till olika delar av Upp- giftslämnarservice kommer det framöver att behövas olika former av utbildningsinsatser. Det kan röra sig om användarmanualer för att uppdatera t.ex. Uppgiftskravsregistret eller manualer för support- funktioner. De myndigheter som utvecklar de olika tekniska komponenterna kommer att ta fram det materialet i samband med genomförandet.

11.6Introduktion och lansering av kommande funktioner

När de nya funktionerna i Uppgiftslämnarservice är på plats kommer det att behövas en rad lanseringsaktiviteter för att introducera dessa funktioner för företagen. Lanseringen är central för att säkra användandet av Uppgiftslämnarservice och bör därför planeras av kommunikationsansvariga för verksamt.se i samverkan med Företags- dataforum.

1 http://dsv.su.se/omdsv/organisation/centra/egov

247

12 Konsekvenser av förslagen

12.1Inledning

Enligt 14–15 §§ kommittéförordningen (1998:1474) ska utredningen beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sitt förslag. Bestämmelserna gäller förslag som påverkar kostnaderna eller intäk- terna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda och förslag som innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. När det gäller kostnadsökningar eller intäktsminskningar för staten, kom- muner eller landsting ska utredningen föreslå en finansiering. Dessutom ska vi enligt 15 § kommittéförordningen beskriva om för- slagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen. Detsamma gäller om ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brotts- förebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags arbetsförutsättningar, konkurrens- förmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag, för jämställdheten mellan män och kvinnor eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler ska enligt 15 a § kommittéförordningen förslagens kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet. Konsekvenserna ska anges på ett sätt som motsvarar de krav på innehållet i konsekvens- utredningar som finns i 6–7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Enligt 16 § kommittéförordningen anger regeringen närmare i utredningsuppdraget vilka konsekvensbeskrivningar som ska finnas i ett betänkande.

Vi redovisar här de konsekvenser vi kan se av förslagen i betänkandet. För fullständighetens skull redovisas samtliga områden som ska kommenteras enligt 14–16 §§ kommittéförordningen, även de områden som förslagen inte kommer att påverka.

249

Konsekvenser av förslagen

SOU 2015:33

Konsekvenser av våra förslag och bedömningar framgår även i betänkandets olika kapitel.

12.2Utredningens förslag

Utredningens uppdrag har varit att förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Arbetet har resulterat i Uppgiftslämnarservice för företagen som innebär att

företagen genom en e-tjänst på verksamt.se får en överblick över vilka uppgiftskrav från olika myndigheter som angår den egna verksamheten (En tjänst på verksamt.se)

företagen genom en e-tjänst på verksamt.se får en presentation av företagets grundläggande uppgifter som hämtats från olika myndigheter samt information om hur uppgifter kan ändras (En tjänst på verksamt.se)

företagen får ett meddelande av myndigheterna via Mina med- delanden när företaget är skyldigt att fullgöra ett uppgiftskrav (Aviseringstjänst i Mina meddelanden)

myndigheterna samordnar grundläggande uppgifter om före- tagen i samband med företagens uppgiftslämnande (i Samman- satta bastjänsten)

myndigheterna kartlägger sina uppgiftskrav i ett Uppgiftskravs- register (Uppgiftskravstjänsten)

myndigheter åläggs att aktivt verka för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande (Förenklingsarbete).

I utredningens tidigare betänkande (SOU 2013:80) konstaterade vi att det är förknippat med stora osäkerhetsfaktorer att beräkna nyttan med förslagen. Tidigare gjorda samhällsekonomiska bedöm- ningar talar samtliga för att inrättandet av ett uppgiftskravsregister och ett aktivt arbete med att samordna uppgiftskraven som ett led i att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande är samhälls- ekonomiskt lönsamt.

250

SOU 2015:33

Konsekvenser av förslagen

För att svenska företag ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft är det viktigt med enkla och ändamålsenliga regler för företagande så att administrationen som krävs för att följa regelverken hålls till ett minimum. Att förenkla för företagen är även angeläget ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Förenklings- arbetet utgår från små och medelstora företags förutsättningar och behov och syftar ytterst till att bidra till ökad tillväxt och syssel- sättning.

Myndigheterna har varit tveksamma till att aktivt delta i det aktuella förenklingsarbetet eftersom de upplever att kostnaderna inledningsvis uteslutande ligger på dem medan nyttorna uppstår hos företagen.

Många av de positiva effekter som Uppgiftslämnarservice förväntas bidra med förutsätter ett långsiktigt arbete. Det är därför viktigt att det är tydligt för myndigheterna att Uppgiftslämnar- service är ett långsiktigt åtagande.

När företagen på ett systematiserat sätt på ett ställe kan få information om vilka uppgiftskrav som träffar den egna verksam- heten blir det lättare att göra rätt. Den tid som företagen tidigare använt till att söka information m.m. för att fullgöra sina uppgifts- krav kan nu i stället användas i företagets operativa verksamhet.

På sikt kommer också myndigheterna att dra fördel av förenklingsarbetet genom att företagens behov av service minskar och myndigheten därmed kan lägga sina resurser på annat. Erfaren- hetsmässigt är exempelvis insamling av uppgifter från företagen resurskrävande för myndigheterna, så allt som förenklar uppgifts- lämnandet för företagen leder sannolikt till en besparing även för myndigheterna.

När myndigheterna samordnar grundläggande uppgifter om företagen minskas och förenklas företagens uppgiftslämnande. Tidsvinsten blir inledningsvis inte så stor per uppgiftslämnande men sammantaget innebär samordningen en ansenlig tidsbesparing för företagen. Dessutom talar erfarenheter från Norge för att register- kvaliteten ökar när myndighetsregister används i större omfattning. En god registerkvalitet är något som alla användare har nytta av.

När företag får riktad information om att de omfattas av ett uppgiftskrav har de bättre möjlighet att fullgöra det på rätt sätt och i rätt tid. Myndigheterna vet ofta att ett företag eller en grupp av företag omfattas av ett uppgiftskrav som måste fullgöras. Denna

251

Konsekvenser av förslagen

SOU 2015:33

kunskap kan användas till att som en serviceåtgärd meddela företaget att de omfattas av uppgiftskravet. Det är då större chans att fler företag gör rätt vilket gynnar både företagen och myndig- heterna.

Vi har under arbetet upplevt att det är svårt att få myndigheter att delta när de inte omedelbart ser nyttor i den egna verksamheten. Det är därför viktigt att myndigheternas arbete med och anslutning till Uppgiftslämnarservice beslutas och även i övrigt styrs av regeringen. En tydlig styrning är med andra ord en förutsättning för att uppnå den långsiktighet som krävs.

12.3Konsekvenser enligt 14 § kommittéförordningen

12.3.1Kostnader för att genomföra förslagen

Bakgrund

Enligt utredningens tilläggsdirektiv (dir. 2013:111) ska de 13 kart- läggande myndigheterna få möjlighet att beskriva kostnaden och nyttan för myndigheten vid anslutning till systemet för företagens uppgiftslämnande. Vi har valt att redovisa myndigheternas bedöm- ningar i form av en gemensam kostnads- och nyttoanalys (se kapitel 8).

När analysen var genomförd fick myndigheterna svara på när i tiden de kan ansluta till de olika faser i den tidigare redovisade anslutningsplanen som finns beskriven i vår delrapport till Närings- departementet den 30 juni 2014 (dnr 2014/26). Bedömingen är att samtliga 13 myndigheter har möjlighet att ansluta sig till Uppgifts- kravsregistret till första halvåret 2015 och till resterande delar av systemet från hösten 2015 fram till 2018.

Kostnader för myndigheterna

Vår bedömning: Kostnaden för att uppdatera uppgiftskraven inför färdigställandet av Uppgiftskravsregistret förväntas ligga på mellan en och drygt tre miljoner kronor fördelat på de 13 myndigheterna. Detsamma gäller för att årligen hålla registret uppdaterat.

252

SOU 2015:33

Konsekvenser av förslagen

Den totala kostnaden för myndigheterna att utveckla de tekniska systemen samt införandekostnader för att tekniskt ansluta till Uppgiftslämnarservice kan komma att uppgå till ca 205 miljoner kronor.

Årliga underhålls- och förvaltningskostnader har beräknats uppgå till 50 miljoner kronor per år. Myndigheterna har generellt sett haft svårt att se vare sig nytta eller ekonomiska vinster för egen del av det tidigare förslaget till uppgiftslämnande för företagen. Men de är eniga om att systemet bör öka servicen för näringslivet.

Kostnads- och nyttoanalysen har utgått från att utredningens förslag genomförs i tre faser som beskrivits i tidigare del- redovisning (dnr 2013/4) och betänkande (SOU 2013:80). Ana- lysen visar att kostnaden för att uppdatera uppgiftskraven inför starten av Uppgiftskravsregistret förväntas ligga mellan en och drygt tre miljoner kronor fördelat på 13 myndigheter. Detsamma gäller för att årligen hålla registret uppdaterat.

Den totala kostnaden för de 13 myndigheterna att utveckla de tekniska systemen samt införandekostnader för att ansluta till fas 2 och 31 (se ovan) kan komma att uppgå till ca 205 miljoner kronor. Årliga underhålls- och förvaltningskostnader har beräknats uppgå till 50 miljoner kronor per år, dvs. motsvarande en fjärdedel av utvecklingskostnaden.

Myndigheterna har generellt sett haft svårt att se vare sig nytta eller ekonomiska vinster för egen del av det tidigare förslaget till uppgiftslämnande för företagen. Men de är eniga om att systemet bör öka servicen för näringslivet. På sikt kommer även myndig- heterna att dra fördel av arbetet genom att företagens behov av service kanaliseras och resurser därmed frigörs på annat håll. Att samla in uppgifter från företagen kräver mycket arbete av myndig- heterna, så allt som förenklar uppgiftslämnandet leder sannolikt till en besparing även för myndigheterna.

För att uppnå målsättningen med att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande kommer det att vara nödvändigt för vissa myndigheter att vidta en del ytterligare åtgärder. Myndig-

1 Fas 2 omfattade anslutning till funktionen ”Ansök/anmäl” och fas 3 anslutning till funk- tionen ”Att göra”-lista i enlighet med vårt tidigare betänkande SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen.

253

Konsekvenser av förslagen

SOU 2015:33

heterna måste exempelvis anpassa sina e-tjänster för att kunna ansluta till Sammansatta bastjänsten. En myndighet kan ha flera e- tjänster som dessutom är utformade på olika sätt, vilket kan inne- bära dyra anpassningar för att myndigheten ska kunna ansluta till Sammansatta bastjänsten. Vidare kräver anslutningen av ett antal dataproducenter (statliga myndigheter) till Sammansatta bas- tjänsten att dessa myndigheter har egna bastjänster. Det kommer således att uppstå kostnader när myndigheterna ska ansluta sina e- tjänster till Sammansatta bastjänsten.

Kostnadsökningar får fördelas inom ramen för de anslag och avgifter som de aktuella myndigheterna har att förfoga över.

12.3.2Samhällsekonomiska konsekvenser

Det är förknippat med betydande osäkerhetsfaktorer att beräkna nyttan med våra förslag för både myndigheter och företag. Tidigare gjorda samhällsekonomiska bedömningar (se utredningens betänk- ande SOU 2013:80) talar för att inrättandet av ett uppgiftskravs- register och ett aktivt arbete med att samordna uppgiftskraven som ett led i att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande är samhällsekonomiskt lönsamt. Kostnaderna kommer uteslutande att falla på staten medan nyttorna uppstår hos företagen.

Myndigheterna har för egen del underskattat nyttan med ett förenklat uppgiftslämnande genom att inte räkna med att företagen kommer att bli bättre på att uppfylla uppgiftskraven vilket leder till att färre fel behöver korrigeras. Utfallet i kostnads- och nytto- analysen kring myndigheternas egen bedömning av upplevda nyttor visar att sådana främst består i administrationsvinster såsom minskat antal samtal till kundcentra, minskat pappersutskick, färre fel och snabbare handläggning samt tidsbesparingar genom minskad inhämtning av uppgifter, ökad återanvändning och minskad onödig efterfrågan av uppgifter från företagen.

Myndigheterna kommer på sikt att dra fördel av arbetet genom att företagens behov av service minskar och resurser därmed fri- görs. Vi kan konstatera att nyttan för myndigheterna bland annat består i en minskad inhämtning av information direkt från före- tagen eftersom vårt förslag innebär att vissa uppgifter kan sam- ordnas och återanvändas av flera myndigheter.

254

SOU 2015:33

Konsekvenser av förslagen

Företagens nyttor består i tidsvinster och minskning av administrativa kostnader. Det ska vara enkelt att driva företag och för det krävs enkla, ändamålsenliga och lättförståeliga regler som även minskar risken att göra fel. Enligt en undersökning gjord av Tillväxtverket 2014 upplever 22 procent av de tillfrågade småföre- tagarna att lagar och myndighetsregler är ett stort tillväxthinder. Andelen har visserligen minskat sedan 2008 men är oförändrad sedan 2011.2

Regeringens målsättning i förenklingsarbetet är att skapa en märkbar positiv förändring i företagens vardag och däribland finns målet att företagens administrativa kostnader ska vara lägre 2020 än 2012 (dir. 2012:35). Tillväxtverket har ett regeringsuppdrag att följa upp företagens administrativa kostnader och har tagit fram en ny metod som ska ersätta den s.k. standardkostnadsmodellen som tidigare använts. Den nya metoden ska följa upp de administrativa kostnaderna genom de beräkningar som myndigheter, departement och kommittéer gör i sina konsekvensutredningar i samband med nya eller ändrade regler.3 Enligt metoden ligger beräkningarna i konsekvensutredningarna till grund för uppföljningen. Det innebär att uppföljningen nu sker på liknande sätt som i flera andra länder som arbetar med att sänka företagens administrativa kostnader.

Ett större fokus sätts även på andra kostnader än de admini- strativa, eftersom regler resulterar i fler kostnader för företagen. Tillväxtverket har tagit fram ett webb-baserat verktyg, Regel- räknaren,4 för att underlätta för departement och myndigheter i arbetet med att beräkna vilka kostnader som företagen kan få till följd av nya eller ändrade regler. Regelräknaren räknar ut effekterna av ett regelförslag och gör det lättare att beräkna och beskriva de administrativa kostnaderna som påverkar företagen.

Den nytta som i detta sammanhang kan förutses för företagen är framför allt tidsvinster i form av minskad administrativ börda genom att företagen slipper lämna samma eller likvärdiga uppgifter flera gånger till olika ställen. I förlängningen kan det förenklade uppgiftslämnandet även leda till en minskad administrativ kostnad

2Förutsättningar för konkurrenskraftiga företag – Företagens villkor och verklighet 2014, publicerad av Tillväxtverket.

3Tillväxtverkets publikation ”Vägen framåt – Metod för att följa utvecklingen av företagens administrativa kostnader”.

4Verktyget återfinns på www.enklareregler.se.

255

Konsekvenser av förslagen

SOU 2015:33

för företagen (se ovan). Ett exempel härpå är att om två eller flera uppgiftskrav från en eller flera myndigheter (som innehåller samma eller likvärdiga uppgifter) kan slås ihop och lämnas in vid samma tidpunkt underlättar det för företagaren. Ett annat exempel är om ett uppgiftskrav som är kopplat till en specifik bransch får lämnas under en period som är mindre intensiv för just den företagaren, exempelvis att en lantbrukare om möjligt inte ska behöva lämna uppgifter under skördetiden.

Utredningen har inte genomfört några egna beräkningar kring de samhällsekonomiska effekterna av våra förslag. Vi har förgäves eftersökt tillförlitlig information och statistik hos ett flertal källor om företagens uppgiftslämnarbörda. Effekterna av våra förslag bedöms vidare vara olika svåra att mäta utan exempelvis de indikatorer som finns i det norska Oppgaveregistret. Att kvanti- fiera nyttorna för företag och myndigheter bör göras efter infö- randet av Uppgiftslämnarservice för företagen med utgångspunkt i de indikatorer som ska registreras i Uppgiftskravsregistret.

12.4Konsekvenser enligt 15 § kommittéförordningen

12.4.1Betydelse för det kommunala självstyret

Utredningens förslag avser, enligt vad som framgår av uppdraget, författningsreglerat uppgiftslämnande till statliga myndigheter under regeringen. Det innebär att förslaget inte påverkar det kommunala självstyret.

12.4.2Betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Utredningen kan inte se att realiseringen av ett system för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande skulle påverka brottligheten och det brottsförebyggande arbetet.

256

SOU 2015:33

Konsekvenser av förslagen

12.4.3Betydelse för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet

Utredningens uppdrag att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företagen är ett led i regeringens ambition att främja och förbättra förutsättningarna för företagande. Rent generellt torde ett ökat företagande kunna öka sysselsättningen. Uppgiftslämnar- service för företagen innebär både möjligheter till regelförenkling och en faktisk förenkling för företag att i vardagen uppfylla sina uppgiftsskyldigheter mot myndigheter. Systemet bedöms under- lätta för företagaren så att han eller hon kan fokusera på att driva och utveckla företaget. Därmed finns även goda förutsättningar att utveckla det svenska företagandet i stort.

Uppgiftslämnarservice ska tillhandahållas av det offentliga och vara en e-service. Alla företagare får tillgång till ett automatiserat system för att minska och förenkla uppgiftslämnandet till myndig- heter oavsett var i landet ett företag verkar.

12.4.4Betydelse för små företags villkor i förhållande till större företag

Utredningens förslag omfattar alla företag i Sverige. Uppgifts- lämnarservice kommer att kunna få betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag genom att det kommer att bli enklare och därmed mindre resurskrävande att uppfylla de författnings- reglerade uppgiftskraven. Effekten av att bördan minskar bedöms därmed bli störst för små företag.

12.4.5Betydelse för jämställdheten mellan kvinnor och män

Utredningens förslag påverkar inte jämställdheten mellan kvinnor och män. Uppgiftslämnarservice riktar sig till företagare oavsett om företagaren eller företagsföreträdaren är en kvinna eller en man. Utredningen utgår även från att användargränssnitt etc. kommer att utvecklas med hjälp av användargrupper med representanter för båda könen.

257

Konsekvenser av förslagen

SOU 2015:33

12.4.6Betydelse för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen

Uppgiftslämnarservice ska tillgängliggöras med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla företagare och företags- företrädare oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Utredningen ser därför inte att förslagen påverkar möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

12.5Konsekvenser enligt

15 a § kommittéförordningen

12.5.16 § konsekvensutredningsförordningen

Problemet och vad man vill uppnå (6 § 1)

Utredningens uppdrag har varit att förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att uppgifter som lämnas från företag till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Förslaget avser att minska och förenkla författ- ningsreglerat uppgiftslämnande för företagen.

Beskrivning av alternativa lösningar och effekterna av att inte reglera (6 § 2)

Med hänsyn till systemets omfattning bedömer utredningen att frivilliga samverkans- och samarbetsformer inte kan säkerställa det som ska uppnås. Enbart generella bestämmelser såsom 6 § förvalt- ningslagen (1986:223) om myndigheters skyldighet att samverka anses heller inte vara tillräckliga. Vi bedömer att en skyldighet för statliga myndigheter att medverka till ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen är en nödvändig förutsättning för att säkerställa ett långsiktigt och väl fungerande system.

258

SOU 2015:33

Konsekvenser av förslagen

Vilka berörs av regleringen (6 § 3)

Författningsförslaget omfattar statliga myndigheter under rege- ringen. Förslaget innehåller dessutom bestämmelser som särskilt pekar ut Bolagsverket och Tillväxtverket att ansvara för olika delar i Uppgiftslämnarservice. I författningens bilaga finns 13 namngivna statliga myndigheter som enligt förslaget bland annat ska ansluta sig till den automatiserade funktionen för grundläggande uppgifter. Under införandet och vidareutvecklingen kommer bilagan att utvidgas med fler statliga myndigheter. Dessutom omfattas samt- liga företag indirekt av den föreslagna regleringen, men bara som mottagare av förbättringar i form av märkbara positiva förändringar i företagens vardag.

Bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på (6 § 4)

Tillväxtverket och Bolagsverket föreslås få föreskriftsrätt för att på bästa sätt kunna uppnå och upprätthålla ett väl fungerande system för företagens uppgiftslämnande. Bolagsverkets föreskriftsrätt avser i första hand tekniska aspekter och villkor för myndigheternas anslut- ning till det automatiserade systemet för grundläggande uppgifter. Föreskriftsrätten för Tillväxtverket avser innehållet i det gemensamma registret för myndigheternas uppgiftskrav.

Kostnadsmässiga och andra konsekvenser och jämförelse av regleringsalternativen (6 § 5)

De kostnadsmässiga konsekvenserna av den föreslagna regleringen tas upp inom ramen för de samhällsekonomiska konsekvenserna.

Andra konsekvenser som regleringen medför framgår i avsnitten kopplade till 7 § 2 och 3 punkten konsekvensutredningsförordningen.

259

Konsekvenser av förslagen

SOU 2015:33

Skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen (6 § 6)

Förslaget uppfyller inte någon direkt skyldighet som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Däremot realiseras Uppgifts- lämnarservice i företagsportalen verksamt.se som är den svenska kontaktpunkten för att uppfylla det så kallade tjänstedirektivet (dir. 2006/123/EG5). Det pågår även ett regelförenklingsarbete inom EU som Sverige aktivt deltar i där fokus ligger på att förenkla och underlätta för små och medelstora företag inom unionen.

Ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser (6 § 7)

Det är viktigt att en reglering finns på plats för att säkerställa ett långsiktigt system för företagens uppgiftslämnande. Genomförandet av Uppgiftslämnarutredningens förslag – Uppgiftslämnarservice för företagen – kommer enligt den så kallade programplanen att pågå under hela 2015. Utredningen föreslår ikraftträdande den 1 januari 2016, vilket bedöms vara den tidigast möjliga tidpunkten med hänsyn till det arbete och de förberedelser som återstår.

Utredningens uppdrag omfattar att ta fram utbildningsmaterial främst till myndigheter samt att vid behov inrätta en webbplats till stöd för företag och myndigheter. Detta är genomfört och därmed anser vi att behovet av utredningens informationsinsatser är omhändertagna. Det kommer i det fortsatta genomförandet att finnas behov av ytterligare informationsinsatser främst riktade till företagen. Sådana insatser kommer att genomföras av myndigheterna som är ansvariga för Uppgiftslämnarservice efter den 30 mars 2015.

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden.

260

SOU 2015:33

Konsekvenser av förslagen

12.5.27 § konsekvensutredningsförordningen

Antalet företag, branscher och företagsstorlek som berörs (7 § 1)

Regleringen avser ett system för företagens författningsreglerade uppgiftslämnande. Det innebär i princip att samtliga företag i Sverige berörs oavsett bransch och storlek.

Tidsåtgång och administrativa kostnader (7 § 2)

Författningsförslaget reglerar ett system som det offentliga ska tillhandahålla för att minska och förenkla företagens uppgifts- lämnande. Systemet – Uppgiftslämnarservice för företagen – ska kunna avlasta företagen tidsmässigt och därmed minska deras administrativa kostnader.

Andra kostnader och förändringar i företagens verksamhet (7 § 3)

För att kunna använda Uppgiftslämnarservice krävs i princip inter- netuppkoppling och e-legitimation. Utredningen bedömer att användandet inte medför några stora kostnader för företaget. Det kommer heller inte att krävas några större förändringar i företagets verksamhet för att börja använda det automatiserade systemet.

Påverkan på konkurrensförhållandena för företagen (7 § 4)

Utredningen ser inte att regleringen kommer att påverka kon- kurrensförhållandena för företagen.

Annan påverkan för företagen (7 § 5)

Att ett företag endast ska behöva lämna uppgifter en gång till ett ställe har länge varit en ambition i staten. Målsättningen med det myndighetsgemensamma system som nu realiseras och regleras är att det ska bli en märkbar positiv förändring för företagen när de ska uppfylla författningsreglerade uppgiftskrav. Den föreslagna samordningen kommer även att innebära att företagen kan påverka

261

Konsekvenser av förslagen

SOU 2015:33

systemets fortsatta utveckling och förvaltning genom ett så kallat Företagsdataforum (se kapitel 9).

Särskilda hänsyn vid reglernas utformning (7 § 6)

Regleringen avser statliga myndigheters skyldigheter att medverka i och tillhandahålla ett system för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Det har tidigare sagts att systemet som nu regleras i princip omfattar alla svenska företag oavsett storlek (och bransch). För att uppnå ett väl fungerande system för företagens uppgiftslämnande har utredningen bedömt att det inte behöver tas någon särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Vi bedömer däremot att systemet kommer att skapa störst nytta för små och medelstora företag.

262

13 Författningskommentar

Förslag till förordning (2015:000) om företagens uppgiftslämnande

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Syftet med denna förordning är att minska och förenkla företagens författningsreglerade uppgiftslämnande till myndigheter.

2 § Denna förordning gäller för myndigheter under regeringen.

Bestämmelserna anger förordningens övergripande syfte och till- lämpningsområde. Syftet är att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter. Paragraferna motsvarar i huvudsak 1–2 §§ i förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgifts- lämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

3 § Det offentliga ska tillhandahålla ett system för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (Uppgiftslämnarservice för företagen). Systemet ska innehålla ett register över uppgiftskrav, automatiserad samordning av grundläggande uppgifter för företagen, en aviseringsfunktion och användarfunktioner.

Bestämmelsen anger att systemet Uppgiftslämnarservice för företagen ska tillhandhållas av det offentliga. Systemet består av fyra delar som anges i paragrafen.

263

Författningskommentar

SOU 2015:33

Förordningens innehåll

4 § I denna förordning finns bestämmelser om

1.en skyldighet för myndigheterna att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande (6–7 §§),

2.ett register över uppgiftskrav (8–10 §§),

3.automatiserad samordning av grundläggande uppgifter för företag när de ska lämna uppgifter till myndigheterna (11–15 §§), och

4.avisering av uppgiftskrav (16 §).

Bestämmelsen innehåller en beskrivning av förordningens fortsatta innehåll. Paragrafen motsvarar 3 § i förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgiftslämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

Definitioner

5 § I denna förordning avses med

uppgiftskrav: en skyldighet enligt lag eller annan föreskrift för företag att lämna uppgifter till en myndighet med viss regelbundenhet, efter att en viss händelse inträffat eller vid en ansökan eller liknande,

grundläggande uppgifter: uppgifter om ett företag som regelmässigt eller ofta efterfrågas av flera myndigheter när ett uppgiftskrav ska fullgöras.

I bestämmelsen återfinns definitionen av några begrepp som används i förordningen.

Uppgiftskrav är en förpliktelse enligt lag eller annan föreskrift för företag att lämna uppgifter till en myndighet med viss regel- bundenhet, efter att en viss händelse inträffat eller vid en ansökan eller liknande. Någon avgränsning till att uppgiftskravet ska kunna fullgöras i strukturerad form, i blankett etc. finns inte. Defini- tionen ska omfatta uppgifter som lämnas in årligen eller med andra intervall, exempelvis momsdeklarationer till Skatteverket eller statistikuppgifter till en statistikansvarig myndighet. En händelse är att företaget gör eller planerar att göra någonting eller som av annan anledning kräver att uppgifter lämnas till statliga myndig- heter. Det kan vara fråga om att företaget importerar varor och att detta kräver kontakt med någon myndighet, att företaget startar

264

SOU 2015:33 Författningskommentar

tillståndspliktig verksamhet eller ansöker om bidrag. Definitionen undantar i princip bara uppgifter som myndigheterna kräver in i samband med tillsyn.

Grundläggande uppgifter är uppgifter om ett företag som regel- mässigt eller ofta efterfrågas av myndigheterna när ett uppgiftskrav ska fullgöras. Det är i första hand kontaktuppgifter men kan även vara andra uppgifter som myndigheter ofta vill ha. En outtalad förutsättning är att uppgiften finns elektroniskt tillgänglig så att den kan samordnas automatiserat.

Paragrafen motsvarar delvis 4 § i förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgiftslämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

Skyldighet att förenkla uppgiftslämnande

6 § Myndigheter ska utforma information om och rutiner för uppgiftskrav så att företagens uppgiftslämnande minskas och förenklas.

Bestämmelsen innebär att myndigheter ska utforma information om och rutiner för uppgiftskrav så att företagens uppgiftslämnande minskas och förenklas. Det kan t.ex. ske genom att myndigheten endast frågar efter de kontaktuppgifter som normalt används i den fortsatta handläggningen av uppgiftskravet. Vidare ska myndig- heterna överväga om de olika uppgifter som krävs för att fullgöra ett krav redan finns hos andra myndigheter och om uppgifterna i stället kan hämtas därifrån. När företagen ska lämna uppgifter till flera myndigheter bör i första hand övervägas om uppgifterna kan samordnas via den automatiserade funktionen. Först om upp- gifterna är sådana att de inte lämpar sig för Uppgiftslämnarservice bör myndigheterna bygga andra lösningar för att utbyta informa- tion. Paragrafen motsvarar i sak 9 § i förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgiftslämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

7 § Om företagen lämnar samma eller likande uppgift till flera myndig- heter får Tillväxtverket uppmana myndigheterna att samverka för att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Myndigheten som får uppmaningen ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att minska och

265

Författningskommentar

SOU 2015:33

förenkla företagens uppgiftslämnande. Har inga åtgärder vidtagits ska skälen för detta anges.

Om företagen lämnar samma eller liknande uppgift till flera myndigheter och myndigheterna inte vidtar några gemensamma åtgärder för att underlätta eller begränsa företagens uppgifts- lämnande får Tillväxtverket uppmana myndigheterna att samverka. Tillväxtverket har ingen möjlighet att tvinga myndigheterna att vidta några specifika åtgärder. Men de myndigheter som får upp- maningen ska redovisa till Tillväxtverket vilka åtgärder som vidtagits. Har inga åtgärder vidtagits ska skälen för detta anges. Tillväxtverket får då veta vilka hinder som finns i arbetet med att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande och kan rap- portera detta till regeringen. Paragrafen motsvarar i sak 10 § förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgifts- lämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

Register över uppgiftskrav

8 § Tillväxtverket ska föra ett register över gällande uppgiftskrav (Uppgiftskravsregistret).

Registret ska omfatta samtliga uppgiftskrav som ska fullgöras till myndigheter som anges i bilagan till denna förordning.

Den myndighet som anges i bilagan ska i god tid innan ett uppgiftskrav som innebär att uppgifter ska lämnas till myndigheten införs, ändras eller upphör upplysa Tillväxtverket om förändringen. Myndigheten ska samtidigt göra ändringarna i Uppgiftskravsregistret.

Bestämmelsen anger att det ska finnas ett register över uppgifts- krav. Tillväxtverket ansvarar för registret som bara ska innehålla uppgifter om författningsreglerade uppgiftskrav. Närmare bestäm- melser om registrets innehåll finns i 9 §. Paragrafen motsvarar i sak 5 § förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgifts- lämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

266

SOU 2015:33

Författningskommentar

Uppgiftskravsregistrets innehåll

9 § Uppgiftskravsregistret ska för varje uppgiftskrav innehålla uppgifter om

1.författningsstöd,

2.vilka verksamheter som omfattas,

3.grundläggande uppgifter som företaget lämnar när uppgiftskravet ska fullgöras,

4.andra uppgifter som företaget lämnar när uppgiftskravet ska fullgöras,

5.de olika tillvägagångssätt som företagen kan använda för att fullgöra uppgiftskravet, och

6.uppskattad belastning för företagen att fullgöra uppgiftskravet. Tillväxtverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i registret.

Bestämmelsen anger vad som ska framgå av registret över uppgifts- kraven. Uppgiftskravsregistret utgör dels en förutsättning för att slutanvändarfunktioner på verksamt.se ska kunna realiseras, dels en kunskapsbas som krävs för att metodiskt kunna arbeta med att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande.

För att slutanvändarfunktionerna på verksamt.se ska kunna sortera ut relevanta uppgiftskrav till användaren måste dessa gå att plocka ut ur den totala mängden registrerade uppgiftskrav. Det är det huvudsakliga syftet med att information om vilka verksamheter som omfattas ska finnas i Uppgiftskravregistret. Detta kan ske bland annat genom att myndigheterna ska ange vilka näringslivs- aktiviteter som träffas av uppgiftskravet. I kartläggningsarbetet har det skett genom användande av en standardiserad näringsgrens- indelning, s.k. SNI-kod. Det ska även registreras om uppgiftskravet bara gäller vissa företagsformer etc.

Myndigheterna ska för varje uppgiftskrav ange vilka grund- läggande uppgifter som krävs av företagen när uppgiftskravet full- görs. Vilka uppgifter som är grundläggande beror på om myndig- heterna frågar efter uppgifterna. För att uppgifterna ska kunna förmedlas av Uppgiftslämnarservice för företagen måste de finnas lagrade elektroniskt och kunna förmedlas till datakonsumenten utan hinder av sekretess eller annan författningsreglering.

Myndigheterna ska ange vilka mer ärendespecifika uppgifter som krävs för att fullgöra uppgiftskravet. De olika tillvägagångssätt som företagen kan använda för att fullgöra uppgiftskravet är vilka

267

Författningskommentar

SOU 2015:33

möjligheter eller krav det finns på att uppgiftslämnandet ska ske i strukturerad form, på blankett genom e-tjänst osv.

För att kunna följa upp arbetet med att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande är det nödvändigt att kunna mäta hur företagens börda förändras. Myndigheterna ska därför ange uppskattad belastning för företagen att fullgöra uppgiftskravet. Detta kan exempelvis göras i form av en konsekvensutredning med hjälp av Tillväxtverkets verktyg regelräknaren.

Det är inte möjligt att uttömmande ange vilken information som ska ingå i registret. Tillväxtverket får därför meddela närmare föreskrifter vad de olika punkterna i registret ska innehålla.

Paragrafen motsvarar i sak 6 § förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgiftslämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

Tillgång till registret

10 § Uppgiftskravsregistret ska vara offentligt och hållas tillgängligt elektroniskt. Uppgifterna i registret får vidareutnyttjas.

Uppgiftskravsregistret föreslås bli ett publikt register som ska hållas tillgängligt för var och en. Registret kan även ge andra möjlighet att skapa tjänster som minskar och förenklar företagens uppgiftslämnande. Paragrafen motsvarar i sak 7 § förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgiftslämnande i utred- ningens betänkande (SOU 2013:80).

268

SOU 2015:33

Författningskommentar

Automatiserad samordning av grundläggande uppgifter för företag

11 § Det ska finnas en automatiserad funktion för förmedling av grundläggande uppgifter om företagen mellan myndigheter.

Den automatiserade funktionen ska tillhandahållas av Bolagsverket.

En del av Uppgiftslämnarservice för företagen är en s.k. samman- satt bastjänst för förmedling av grundläggande uppgifter om företagen mellan myndigheterna. Den sammansatta bastjänsten ska tillhandhållas av Bolagsverket.

12 § De myndigheter som anges i bilagan till denna förordning ska ansluta till den automatiserade funktionen i 11 §.

Regeringen beslutar vilka myndigheter som ska ansluta sig till den sammansatta bastjänsten. Samtliga myndigheter som anges i bilagan ska ansluta som så kallade datakonsumenter och/eller data- producenter.

Att myndigheten ska använda de uppgifter som förmedlas till att minska och förenkla uppgiftslämnandet framgår av 6 § i föreslaget.

13 § Bolagsverket får, inom ramen för den automatiserade funktionen, hantera de grundläggande uppgifterna endast som ett led i teknisk bearbetning för mottagarens räkning.

Bolagsverkets befattning med uppgifterna som förmedlas i den sammansatta bastjänsten är begränsat till vad som är nödvändigt för att tekniskt bearbeta dessa för mottagarens räkning. Bolagsverket får t.ex. inte uppdatera egna register med hjälp av uppgifter i den sammansatta bastjänsten.

14 § Bolagsverket får meddela föreskrifter om anslutningen till den automatiserade funktionen för samordning av grundläggande uppgifter.

Bestämmelsen innebär att Bolagsverket kan utfärda föreskrifter om hur myndigheter tekniskt ska ansluta till funktionen. Bolagsverket kan också utfärda föreskrifter om t.ex. säkerhetslösningar.

Bolagsverket har länge arbetet med frågor om samordning av information mellan myndigheter. Myndigheten har t.ex. tagit

269

Författningskommentar

SOU 2015:33

initiativ till och varit drivande i arbetet med att definiera grund- läggande uppgifters bästa källa. Bestämmelsen innebär därför också att Bolagsverket har möjlighet att föreskriva vad som är bästa källa.

15 § Den automatiserade funktionen och verksamheten kring den ska finansieras genom avgifter från anslutna myndigheter. Bolagsverket får fastställa avgifter.

Bestämmelsen ger Bolagsverket rätt att besluta om avgifter för att finansiera den automatiserade funktionen och verksamheten kring den. Datakonsumenternas kostnad för de uppgifter som förmedlas via den sammansatta bastjänsten får bestämmas enligt de principer som gäller för uppgiften och utlämnandet i fråga.

Avisering av uppgiftskrav

16 § När en myndighet som anges i bilagan till förordningen har känne- dom om att ett företag eller en grupp av företag är skyldiga att fullgöra ett uppgiftskrav ska myndigheten meddela berörda företag via den myndig- hetsgemensamma infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser från myndigheter till enskilda som tillhandahålls av Skatteverket.

Myndigheten ska på samma sätt meddela företaget när ett uppgifts- krav som avses i första stycket har fullgjorts.

I bestämmelsen införs en skyldighet för de myndigheter som anges i bilagan att när de har kännedom om att ett företag ska fullgöra en bestämd uppgiftsskyldighet meddela företaget via Mina med- delanden. Företaget ska också meddelas när det fullgjort en sådan uppgiftsskyldighet.

Samarbete

17 § Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket ska samarbeta för att möjliggöra en väl fungerande Uppgiftslämnarservice för företagen.

Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket tillhandhåller olika funktioner i Uppgiftslämnarservice för företagen. Myndigheterna ska samarbeta för att skapa, utveckla och förvalta en väl fungerande Uppgiftslämnarservice för företagen.

270

SOU 2015:33

Författningskommentar

Behandling av personuppgifter

18 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter i systemet för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (Uppgiftslämnarservice för företagen) om inte annat följer av denna förordning.

Som framgår av lydelsen gäller personuppgiftslagens regler för behandling av personuppgifter i Uppgiftslämnarservice för före- tagen om inte avvikande bestämmelser finns i den föreslagna förordningen. Paragrafen är en upplysningsbestämmelse och mot- svarar 16 § i förslaget till förordning (2013:000) om företagens uppgiftslämnande i utredningens betänkande (SOU 2013:80).

19 § Mottagaren är personuppgiftsansvarig för behandling av person- uppgifter som förmedlas via den automatiserade funktionen för grund- läggande uppgifter.

Bolagsverket är personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter i den automatiserade funktionen för grundläggande uppgifter med undantag för första stycket.

Första stycket reglerar personuppgiftsansvaret för de myndigheter som tillhandahåller e-tjänster till stöd för företagens författnings- reglerade uppgiftslämnande när e-tjänsterna inhämtar grund- läggande uppgifter via Sammansatta bastjänsten. Mottagaren har ansvar för den personuppgiftsbehandling som sker vid såväl för- frågan som inhämtande av de grundläggande uppgifterna. Bolags- verket kommer avseende förmedlingen av de grundläggande upp- gifterna att vara personuppgiftsbiträde till mottagaren.

Andra stycket reglerar Bolagsverkets personuppgiftsansvar för de personuppgifter som kan komma att behandlas inom ramen för Sammansatta bastjänsten och verksamheten kring densamma och som inte avser behandlingen av de grundläggande uppgifterna som förmedlas i tjänsten.

271

Författningskommentar

SOU 2015:33

20 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller för behandling av personuppgifter enligt denna förordning.

Personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse och skadestånd ska gälla vid behandling av personuppgifter. Vad gäller rättelse innebär bestämmelsen att mottagaren och Bolagsverket i sina roller som personuppgiftsansvariga i enlighet med 28 § personuppgiftslagen blir skyldiga att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med den aktuella lagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Den personuppgiftsansvarige ska vid rättelse även underrätta tredje man till viken uppgifterna har lämnats ut om den vidtagna åtgärden, om den registrerade begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Den personuppgiftsansvarige behöver dock inte lämna någon sådan underrättelse om detta visar sig vara omöjligt eller skulle innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats. Beträffande skadestånd innebär bestämmelsen att mottagaren och Bolagsverket i sina roller som personuppgifts- ansvariga, i enlighet med 48 § personuppgiftslagen, ska ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med den aktuella lagen har orsakat. Paragrafen motsvarar 20 § i förslaget till för- ordning (2013:000) om företagens uppgiftslämnande i utred- ningens betänkande (SOU 2013:80).

272

SOU 2015:33

Författningskommentar

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

Bilaga

Myndigheter som ska registrera uppgiftskrav enligt 8 §.

Arbetsförmedlingen

Bolagsverket

Försäkringskassan

Kronofogdemyndigheten

Livsmedelsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksverk

Statistiska centralbyrån

Tillväxtverket

Trafikanalys

Trafikverket

Transportstyrelsen

Myndigheter som ska ansluta sig till tjänsten för förmedling av grundläggande uppgifter enligt 12 §.

Arbetsförmedlingen

Bolagsverket

Försäkringskassan

Kronofogdemyndigheten

Livsmedelsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksverk

Statistiska centralbyrån

Tillväxtverket

Trafikanalys

Trafikverket

Transportstyrelsen

273

Författningskommentar

SOU 2015:33

Myndigheter som ska avisera uppgiftskrav enligt 16 §.

Arbetsförmedlingen

Bolagsverket

Försäkringskassan

Kronofogdemyndigheten

Livsmedelsverket

Skatteverket

Skogsstyrelsen

Statens jordbruksverk

Statistiska centralbyrån

Tillväxtverket

Trafikanalys

Trafikverket

Transportstyrelsen

274

Litteraturförteckning

Författare

Titel

 

 

 

Alhir, S. S. (Spring 2000)

Understanding Use Case Models.

 

Methods and Tools.

 

Bolagsverket (2013)

Kartläggning av företags uppgifts-

 

lämnande

till

14

myndigheter

 

N2012/311/ENT.

 

 

Bolagsverket (2014)

Sammansatt bastjänst för grund-

 

läggande uppgifter om företag –

 

Uppdraget att kartlägga och analysera

 

förutsättningarna

för

att förvalta,

 

driva och

utveckla

bastjänsten

 

N2014/3756/ENT.

 

E-delegationen (2012)

Effektiv informationsförsörjning -

 

en förstudierapport 2012-02-21.

E-delegationen (2014)

Vägledning för organisering av

 

samverkan.

 

 

 

Företagarna

Myndighetsranking 2013 – Så klarar

 

myndigheterna service och

 

bemötande gentemot små företag.

Gelperin, D

Precise Use Cases. Methods and

 

Tools.

 

 

 

Kommunförbundet

Råd för att bedöma nyttor och

Stockholms Län,

kostnader för att publicera data-

Peter Krantz AB,

mängder.

 

 

 

PricewaterhouseCoopers

AB,

 

 

 

Sveriges Kommuner och

 

 

 

 

Landsting samt Vinnova

 

 

 

 

275

Litteraturförteckning SOU 2015:33

Författare

Titel

Palmér, Matthias och

Vitbok – länkade öppna data.

Hannes Ebner

 

Pensionsmyndigheten (2012) Förstudierapport Mina fullmakter (PID116030)1.

PricewaterhouseCoopers AB (2014)

Regeringen, Näringsdeparte- mentet (2012)

Öppna data i Sverige.

Med medborgaren i centrum. Regeringens strategi för en digitalt samverkande statsförvaltning (N2012.37, dnr N2012/6402/ITP).

Statskontoret

Delegerad digitalisering - En

 

utvärdering av E-delegationen

 

(Rapport 2014:12).

Tillväxtverket

Utredning av Tillväxtverkets

 

förutsättningar för förvaltning av

 

uppgiftskravsregister,

 

uppgiftsdefinitionsregister,

 

samverkanspunkt och forum för

 

minskat och förenklat

 

uppgiftslämnande (dnr 2014-4459).

1 http://www.pensionsmyndigheten.se/ForstudieMinaFullmakter.html

276

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2012:35

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012

Sammanfattning

En utredare ska presentera förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. De uppgifter som avses är sådana där själva uppgiftslämnandet har sin grund i lag, förordning eller myndighetsföreskrifter. I uppdraget ingår att redovisa bl.a. de rättsliga och tekniska förutsättningarna för att skapa ett system där uppgifter kan användas av flera myndigheter och leda till ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Bolagsverkets rapport Minskat uppgiftslämnande (AD 62-1047/2008) om hur företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter skulle kunna minska ska ligga till grund för arbetet.

Utredarens uppgift är att

lämna förslag på hur samordning, samråd, referensregister, informationsutbyte och tillgång till statistik kan organiseras,

lämna förslag på hur ett system för effektivt informationsutbyte mellan myndigheter faktiskt och tekniskt kan utformas,

analysera och samordna de uppgifter som företagen lämnar in till statliga myndigheter och som kommer att omfattas av den kartläggning som tretton myndigheter utför enligt ett

277

Bilaga 1

SOU 2015:33

uppdrag som regeringen lämnade den 20 oktober 2011 (N2011/5884/ENT),

analysera de sekretessfrågor som uppkommer i samband med de av utredaren lämnade förslagen och föreslå de författnings- ändringar som bedöms nödvändiga,

analysera de integritetsfrågor som uppstår vid behandling av personuppgifter och föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga,

redovisa vilka samordningsvinster för myndigheter som sam- ordningsfunktionens verksamhet kan ge,

redovisa minskningen av de administrativa kostnaderna för företagen och budgetkonsekvenser för myndigheterna, samt

ta fram indikatorer för att mäta företagens och myndigheternas minskade kostnader och nyttan med förslaget samt indikatorer för att mäta om företagens irritation över att lämna uppgifter minskar.

Ett delbetänkande med ett utkast till förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe och hur samordningen av detta kan organiseras m.m. samt förslag till finansiering av detta ska lämnas senast den 1 mars 2013. Ett slutligt förslag enligt direktiven ska lämnas till Regeringskansliet (Närings- departementet) senast den 29 november 2013.

Bakgrund

Ett förenklat och minskat uppgiftslämnande aviserades i budget- propositionen för 2012 (prop. 2011/12:1, utgiftsområde 24 Näringsliv, s. 59). I propositionen anges det att regeringen avser att tillsätta en kommitté som ska arbeta med att genomföra förslag för att förenkla företagens uppgiftslämnande till myndigheter. Mål-sättningen om ett rapporteringstillfälle ligger i linje med regeringens övergripande mål i arbetet med att förenkla för företagen och att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Regeringen gav den 25 september 2008 Bolagsverket i uppdrag att utarbeta ett förslag för att

278

SOU 2015:33

Bilaga 1

minska företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter (N2007/8915/MK).

Redovisningen skulle innehålla

en kartläggning av företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter,

en kartläggning och erfarenhetsinhämtning av hur uppgifts- lämnande sker i andra länder såsom Norge, Estland och Danmark,

förslag till hur företagens uppgiftslämnande kan minska och hur myndigheternas hantering av uppgifter kan samordnas och effektiviseras,

en analys av de sekretessfrågor som förslagen väcker, och

en analys av de för- och nackdelar som förslagen medför, särskilt kostnader och nytta.

I uppdraget ingick även att redovisa de förutsättningar som krävdes bl.a. rättsligt, tekniskt, administrativt och organisatoriskt för att genomföra förslagen. Bolagsverket skulle också föreslå de författningsförändringar som krävdes.

Bolagsverket redovisade sitt uppdrag till regeringen den 5 maj 2009 i rapporten Minskat uppgiftslämnande (AD 62-1047/2008). Bolagsverkets förslag gav upphov till frågor som behövde beredas ytterligare. Det gällde bl.a. sekretessbestämmelser, beslutanderätt för det föreslagna samordningsorganet och omfattningen av upp- giftslämnandet. Vidare var det svårt att överblicka de fullständiga konsekvenserna av förslaget.

Arbetet med att skapa ett system för hur företagens upp- giftslämnande ska kunna minska och förenklas har pågått under en längre tid. Utgångspunkten för arbetet har förändrats i takt med att ny teknik utvecklats. En större medvetenhet finns nu om behovet av ”smarta” tekniska lösningar i kontakterna med myndigheter.

För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda förutsättningar för myndighetsövergripande samordning inrättade regeringen i mars 2009 en delegation för e-förvaltning – E- delegationen (dir. 2009:19). E-delegationen ska bl.a. koordinera de statliga myndigheternas it-baserade utvecklingsprojekt och följa upp deras effekter. Delegationen består av ledamöter från myndig-

279

Bilaga 1

SOU 2015:33

heter och Sveriges Kommuner och Landsting samt representanter från Regeringskansliet. Ett sekretariat biträder delegationen. En arbetsgrupp, ett it-standardiseringsråd, en expertgrupp för rättsliga frågor, en expertgrupp för internationell e-förvaltning och en referensgrupp har knutits till delegationen. I E-delegationen pågår arbete med en e-förvaltning som bl.a. ska bidra till att minska företagens administrativa kostnader och även i övrigt åstadkomma en märkbar förbättring i företagens vardag.

De uppgiftskrav som statliga myndigheter riktar mot närings- livet kan vara av skilda slag. Det kan vara fråga om uppgifter av finansiell natur liksom uppgifter som rör s.k. grunddata, dvs. adressuppgifter, företagets rättsliga status, organisationsnummer m.m. En god överblick över de informationskrav som riktar sig till företag finns i Tillväxtverkets databas MALIN1, där cirka 4 600 informationskrav som riktar sig till företag är samlade.

Utvecklingen över tid har påverkat förutsättningarna för att skapa ett system för företagens uppgiftslämnande på det sätt som föreslås i Bolagsverkets rapport.

Uppdraget

Organisation för samordning m.m.

För att företagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter ska vara enkelt och kostnadseffektivt behövs en samordning och en struktur kring företagens uppgiftslämnande och myndigheternas uppgiftsinhämtning. Vidare bedöms det finnas ett behov av att kunna följa företagens uppgiftslämnande över tid när det gäller exempelvis vilken belastning uppgiftskraven innebär för företagen och hur de fördelar sig över tid. Regeringen gav den 20 oktober 2011 tretton statliga myndigheter i uppdrag att inom sitt respektive verksamhetsområde genomföra en kartläggning av näringsidkares uppgiftslämnande till statliga myndigheter som följer av lag, förordning eller myndighetsföreskrifter och att sammanställa dessa i ett register (N2011/5884/ENT). Bolagsverket koordinerar arbe- tet. Registret kommer att vara ett s.k. metadataregister, dvs. inte

1 I databasen MALIN finns företagens uppgiftsskyldighet dokumenterad avseende lagstöd och informationskrav riktade mot näringslivet, se www.enklareregler.se.

280

SOU 2015:33

Bilaga 1

innehålla uppgifter hänförliga till en enskild näringsverksamhet eller näringsidkare. De metadatauppgifter som bildar det s.k. refe- rensregistret kommer fortlöpande att behöva uppdateras. Upp- draget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Närings- departementet) senast den 20 juni 2012.

Utredaren ska lämna förslag på hur myndigheternas arbete kring företagens uppgiftslämnande ska kunna samordnas. Utredaren ska särskilt beakta hur

denna samordning kan organiseras för att möjliggöra en samordning i samband med tillkomsten av nya uppgiftskrav eller borttagande av uppgiftskrav som riktar sig till företag,

en god och enhetlig beskrivning av uppgiftskraven i referens- registret ska kunna vidmakthållas,

möjligheterna till samråd mellan myndigheter säkerställs, och

behovet av information till myndigheter och externa intres- senter som exempelvis företagarorganisationer samt statistik kan tillgodoses.

Utredaren ska vidare

föreslå nödvändiga författningsändringar,

utreda kostnaden för samordningen, initialt och löpande, och

föreslå en finansiering.

Analys och samordning av uppgiftskraven

Det framgår av E-delegationens betänkande Strategi för myndig- heternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) att det inte finns någon samordnad eller gemensam hantering av språkliga lösningar eller informationsstruktur hos myndigheter. Myndigheter använder därför olika termer för samma företeelse och informationen är strukturerad på olika sätt. Denna olikhet anser E-delegationen vara ett av de större generella problemen vid utveckling av gemensamma lösningar med oberoende parter.

Kartläggningen enligt regeringens uppdrag från den 20 oktober 2011 utgår från de informationskrav som finns i Tillväxtverkets

281

Bilaga 1

SOU 2015:33

databas MALIN. Kartläggningen kommer dels att på en över- gripande nivå omfatta företags totala uppgiftslämnande, dels vara en djupare kartläggning avseende s.k. grundläggande uppgifter. Med detta menas exempelvis adressuppgifter och företags organi- sationsnummer.

Med utgångspunkt i den kartläggning som görs av de myndig- heter som omfattades av regeringens uppdrag och företagens behov och begreppsvärld ska utredaren

lämna förslag på i vilken utsträckning dessa uppgifter kan eller behöver samordnas samt beskriva vilka för- och nackdelar en samordning kan innebära för företagen och för myndigheterna, och

lämna förslag på hur man säkerställer att uppgifterna når rätt mottagare (myndighet).

Utredaren ska inte lämna förslag till författningsändringar i denna del.

Teknisk lösning för ett effektivt uppgiftsutbyte m.m.

Frågan om ett effektivt utbyte av uppgifter mellan myndigheter ger upphov till tekniska och juridiska problemställningar. Sättet på vilket uppgiften återanvänds, exempelvis hämtas in från en myndighet av en annan myndighet, innebär att olika sekretessbestämmelser är tillämpliga. Valet av teknisk lösning för överföring av information genererar i sig olika frågeställningar bl.a. i fråga om sekretess och personuppgiftsbehandling. Det behövs därför en helhetssyn för att skapa en fungerande lösning när det gäller möjligheten för myndig- heter att återanvända eller dela uppgifter mellan sig (jfr. direktiven till Informationshanteringsutredningen, dir. 2011:86). Valet av teknisk lösning (plattform) dit företagen lämnar sina uppgifter är också viktigt. Regeringen återkommer till frågorna om personuppgiftsskydd och sekretess i det följande.

Utredaren ska

föreslå en tekniskt verifierad, effektiv lösning som möjliggör informationsutbyte mellan myndigheter med ambitionen att detta utbyte av information sker direkt i den tekniska lösningen, dvs.

282

SOU 2015:33

Bilaga 1

den tjänst som företagen lämnar sina uppgifter till och som kan skräddarsys efter de enskilda myndigheternas informationsbehov,

föreslå en teknisk lösning som beaktar skyddet av den enskildes integritet,

beakta de riktlinjer för säkert informationsutbyte ”Vägledning för automatiserad samverkan”2 som E-delegationen gett ut,

beakta vikten av att den förvaltningsgemensamma e- utvecklingen hålls samman,

föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga,

utreda kostnaden för införande och förvaltning av föreslagen teknisk lösning, och

föreslå en finansiering.

Sekretess, integritetsfrågor

Personuppgiftsbehandling

Det är av vikt att myndigheterna på ett rättssäkert och effektivt sätt kan fullgöra sina uppgifter samtidigt som enskildas personliga integritet skyddas. Det går inte att utesluta att det system för uppgiftslämnande som föreslås kan komma att innehålla uppgifter hänförliga till fysiska personer. Grundläggande bestämmelser om skydd för den personliga integriteten finns i regeringsformen, för- kortad RF. Av 1 kap. 2 § RF framgår att det allmänna ska värna om den enskildes privatliv. Av 2 kap. 6 § RF framgår vidare att var och en är skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär kartläggning eller övervakning av den enskildes personliga för- hållanden. Denna rättighet är dock inte absolut utan kan begränsas i lag enligt de förutsättningar som närmare anges i 2 kap. 21 § RF.

Enligt artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa- konventionen) har var och en rätt till respekt för sitt privat- och

2 www.edelegationen.se/sida/vagledning-for-automatiserad-samverkan.

283

Bilaga 1

SOU 2015:33

familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. En offentlig myndighet får inte inskränka dessa rättigheter annat än med stöd av lag. Vidare gäller att en sådan inskränkning endast får ske om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller andra personers fri- och rättigheter. Europa- konventionen gäller sedan den 1 januari 1995 som svensk lag. Av regeringsformen följer även att en lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden enligt konventionen (2 kap. 19 § RF).

En bestämmelse om respekt för privatlivet och familjelivet finns även i artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som har samma rättsliga status som fördragen. Av artikel 8 i stadgan följer vidare bl.a. att var och en har rätt till skydd för de personuppgifter som rör honom eller henne. Stadgan riktar sig till medlemsstater endast när de tillämpar unionsrätten (artikel 51.1). I den mån en rättighet i stadgan motsvaras av rättigheter som skyddas av Europakonventionen ska de ges samma innebörd och räckvidd som konventionen, men unionsrätten kan även till- försäkra ett mer långtgående skydd än konventionen (artikel 52.3).

Grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204), förkortad PUL. Genom lagen genomfördes Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). PUL innehåller generella regler som, med vissa undantag, ska tillämpas i hela samhället av både myndigheter och enskilda. Den är dock subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning. Behov av undantag och preciseringar på olika områden kan därmed tillgodoses genom särreglering i s.k. registerförfattningar. En sådan särreglering får dock inte stå i strid med dataskydds- direktivet. Syftet med de särskilda registerförfattningarna är att anpassa regleringen till de särskilda behov som myndigheterna har i sina respektive verksamheter samt att göra avvägningar mellan behovet av effektivitet i berörd verksamhet och behovet av skydd för den enskildes integritet. Möjligheten att i en registerförfattning före- skriva särskilda bestämmelser för en viss typ av verksamhet har utnyttjats flitigt i den nationella lagstiftningen och det finns därför i

284

SOU 2015:33

Bilaga 1

dag ett stort antal registerförfattningar som reglerar hanteringen av personuppgifter inom olika områden.

Utredaren ska, efter en avvägning mellan behovet av ett effektivt informationsutbyte och skyddet för den personliga integriteten, bl.a.

klargöra vilka regler som bör gälla och om det finns behov av särskilda regler för behandling av personuppgifter med anledning av inrättandet av ett tekniskt system för elektronisk överföring av information till myndigheter, och

föreslå de författningsändringar som bedöms nödvändiga.

Det är viktigt att de förslag utredaren lägger fram beaktar respekten för den personliga integriteten så som den skyddas av Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna och svensk lag. I detta sammanhang ska särskilt frågan om skyddad identitet uppmärksammas.

På uppdrag av regeringen har den s.k. Integritetsskydds- kommittén, i betänkandena Skyddet för den personliga integriteten

– kartläggning och analys (SOU 2007:22) och Skyddet för den personliga integriteten – Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) gjort en kartläggning och analys av skyddet för den personliga integriteten. Kommitténs utredning är mycket omfattande och kan, dock med beaktande av att den är från 2007, användas som grund för en bedömning av de integritetsfrågor som uppstår i samband med ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter och tredje part. Även den redovisning av bakgrund och gällande rätt som finns i E-offentlighetskommitténs slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4) kan vara till hjälp i arbetet.

Offentlighet och sekretess

Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, innehåller sekretessbestämmelser som bl.a. syftar till att i det allmännas verksamhet skydda känsliga uppgifter om enskilda. Sekretessen hos en myndighet gäller i regel i förhållande även till andra myndigheter om inte annat anges i offentlighets- och sekretesslagen eller i en annan lag eller förordning som offentlighets- och sekretess- lagen hänvisar till (8 kap. 1 § OSL). Sekretessen till skydd för enskild

285

Bilaga 1

SOU 2015:33

gäller inte – annat än i vissa undantagsfall – i förhållande till den enskilde själv och den enskilde kan samtycka till att sekretessbelagda uppgifter lämnas från en myndighet till en annan (10 kap. 1 § och 12 kap. 1 § OSL). I vissa situationer är det möjligt för en myndighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet trots att den enskilde inte samtyckt till detta. I sådana fall sker utlämnandet med stöd av en sekretessbrytande bestämmelse. Sekretessbrytande bestämmelser, som utformas efter en intresseavvägning mellan myndigheternas eller enskildas behov av att ta del av uppgifter och de intressen de aktuella sekretessbestämmelserna avser att skydda, finns bl.a. i 10 kap. OSL. Ett utökat samarbete mellan myndigheter när det gäller tillgång till uppgifter från företag väcker frågor om skydd för enskildas personliga integritet. Samma tekniska utveckling som kan underlätta för den enskilde att ha kontakt med myndigheter kan också leda till att uppgifter som kan knytas till enskilda blir tillgängliga för andra personer, och i andra sammanhang, än vad som var syftet när uppgifterna lämnades första gången.

Mot denna bakgrund ska utredaren

analysera och redovisa de sekretessfrågor som förslagen väcker samt överväga i vad mån samtycke ska krävas för att, inom ramen för ett förenklat uppgiftslämnande, lämna sekretess- belagda uppgifter mellan myndigheter eller om detta ska göras med stöd av sekretessbrytande bestämmelser,

analysera om dagens regler om sekretess är tillräckliga för att skydda enskilda intressen vid ett ökat utbyte och ökad åter- användning av uppgifter myndigheter emellan, och

lämna förslag på de författningsändringar som föranleds av dessa analyser och som krävs för att genomföra förslagen i övrigt.

I uppdraget ingår inte att föreslå ändringar i grundlag.

Uppgifter som samlas in för framställning av statistik

Uppgifter som samlas in för statistikändamål bör endast användas för framställning av statistik och inte i annat syfte. I annat fall finns risk för att statistikens kvalitet kan skadas, då viljan att lämna

286

SOU 2015:33

Bilaga 1

uppgifter och att lämna korrekta uppgifter kan minska. En statistik av god kvalitet behövs bl.a. som beslutsunderlag och för debatt och forskning. Om det finns behov av att använda uppgifterna för andra ändamål, i syfte att förenkla för företagen, måste konsekven- serna övervägas. Utredaren bör noga överväga för- och nackdelar i detta avseende.

Indikatorer

För att kunna mäta och följa upp verksamheter behövs mått som belyser kvaliteten och resultat inom olika områden av verksam- heten. Ett verktyg för uppföljningar är användningen av indikatorer. Utredaren ska utarbeta kvantitativa och kvalitativa indikatorer för uppföljning av effekten av ett metadataregister. Därvid ska särskilt möjligheten att avläsa om en märkbar positiv förändring i företagens vardag skett genom minskad irritation när det gäller uppgiftslämnande till statliga myndigheter utredas.

Övrigt

Utredaren ska i sitt arbete hålla sig informerad om och beakta det arbete som pågår exempelvis inom ”verksamt.se”3 och inom E-delega- tionen, se bl.a. tilläggsdirektiv till E-delegationen (dir. 2010:32). Utredaren ska samråda med Informationshanteringsutredningen (dir. 2011:86). Övriga för utredningen relevanta utredningar ska beaktas.

Den kunskap och erfarenhet som finns att tillgå i samband med upprättandet och förvaltningen av Oppgaveregistret 1997, som administreras av det norska centralregistret Brönnöysundsregistret, ska tas till vara i utredningens arbete. Även de erfarenheter som finns avseende informationshanteringen och ett utökat elektroniskt informationsutbyte inom rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet) bör tas till vara.

3 Verksamt.se är en webbplats (företagarsajt) där myndigheterna Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket samlat information, verktyg och e-tjänster som en företagare kan ha nytta av.

287

Bilaga 1

SOU 2015:33

Konsekvensutredningar

Utredningen ska beskriva konsekvenserna för myndigheter, utöver vad som föreskrivs om konsekvensutredningar i kommitté-för- ordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konse- kvensutredning vid regelgivning. Förslagen ska kostnadsberäknas.

Om förslagen påverkar kostnaderna för staten ska en beräkning av dessa kostnader redovisas. Om förslagen medför en kostnads- ökning för stat, landsting eller kommuner ska utredaren föreslå en finansiering.

Uppdragets genomförande

Vid genomförandet av uppdraget ska utredaren samråda med Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket, Statens jordbruksverk, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Skogsstyrelsen, Statistiska centralbyrån och övriga berörda myndigheter liksom E-delega- tionen, samt på lämpligt sätt med andra aktörer som t.ex. näringslivet och Sveriges Kommuner och Landsting.

Ett delbetänkande med ett utkast till förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe och hur samordningen av detta kan organiseras m.m. samt förslag till finansiering av detta ska lämnas senast den 1 mars 2013. Ett slutligt förslag enligt direktiven ska lämnas till Regeringskansliet (Närings- departementet) senast den 29 november 2013.

(Näringsdepartementet)

288

Bilaga 2

Kommittédirektiv 2013:51

Tilläggsdirektiv till Uppgiftslämnarutredningen (N 2012:01)

Beslut vid regeringssammanträde den 8 maj 2013

Sammanfattning

För att kunna föreslå en tekniskt verifierad lösning är det nöd- vändigt att ta fram en prototyp av den tekniska lösning som utred- ningen förespråkar i sitt delbetänkande (dnr N2013/1260/ENT). Prototypen ska illustrera hur och när informationen överförs mellan olika aktörer i systemet och hur denna information ska uttryckas för att vara återanvändbar.

Uppgiftslämnarutredningen ska ta fram en prototyp av ett uppgiftslämnarregister. Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 29 november 2013.

Uppdraget

Regeringen beslutade den 26 april 2012 (dir. 2012:35) att tillkalla en särskild utredare med uppgift att presentera förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. En viktig del i utredningens uppdrag var att föreslå en tekniskt verifierad, effektiv lösning som möjliggör informationsutbyte mellan myndig- heter med ambitionen att detta utbyte av information sker direkt i den tekniska lösningen.

289

Bilaga 2

SOU 2015:33

Det är nödvändigt att ta fram en prototyp av den tekniska lösning som utredningen förespråkar i sitt delbetänkande (dnr N2013/1260/ENT) för att kunna föreslå en tekniskt verifierad lösning. Prototypen ska illustrera hur och när informationen överförs mellan olika aktörer i systemet och hur denna information ska uttryckas för att vara återanvändbar.

Byggandet av en prototyp fyller ett antal funktioner genom att:

testa hur olika lösningar fungerar tekniskt och juridiskt för att tidigt upptäcka svagheter i föreslagen modell,

tydligt visa och demonstrera hur systemet kommer att fungera för att få återkoppling och feedback från vissa företag och myndigheter,

ge en mer exakt uppskattning av kostnaderna för att bygga ett fullskaligt system.

Den viktigaste funktionen bedöms dock vara att prototypen ger utredningen de nödvändiga förutsättningarna för att lämna ett slutbetänkande den 29 november 2013 som går att omsätta i drift utan ytterligare grundläggande utvecklings- och utredningsarbete.

Utredningen ska ta fram en prototyp av ett uppgiftslämnar- register.

Redovisning av uppdraget

Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 29 november 2013.

(Näringsdepartementet)

290

Bilaga 3

Kommittédirektiv 2013:111

Tilläggsdirektiv till Uppgiftslämnarutredningen (N 2012:01)

Beslut vid regeringssammanträde den 28 november 2013

Sammanfattning

En särskild utredare fick den 26 april 2012 i uppdrag att presentera ett förslag som innebär att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast behöver lämnas en gång och till ett ställe. I uppdraget ingick bl.a. att föreslå en tekniskt verifierad lösning som skulle innebära att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe (dir. 2012:35). Utredningen antog namnet Uppgiftslämnarutredningen (N 2012:01). Regeringen gav den 8 maj 2013 genom tilläggsdirektiv Uppgiftslämnarutredningen i uppdrag att ta fram en prototyp av den tekniska lösningen (dir. 2013:51).

Utredaren ska enligt dessa tilläggsdirektiv förbereda och genomföra de åtgärder som krävs för att uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Utredaren ska noga överväga behovet av ytterligare utredning innan åtgärder vidtas. Målsättningen ska vara att ett system för företagens uppgiftslämnande ska finnas på plats senast under förstahalvåret 2015.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 mars 2015.

291

Bilaga 3

SOU 2015:33

Bakgrund

Regeringen beslutade den 26 april 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att presentera förslag som innebär att upp- gifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe (dir. 2012:35). En viktig del i utredningens uppdrag var att föreslå en tekniskt verifierad lösning som möjliggör informationsutbyte mellan myndig- heterna med ambitionen att detta utbyte av informationen ska ske direkt i den tekniska lösningen. De uppgifter som avses är sådana där själva uppgiftslämnandet har sin grund i lag, förordning eller myndighetsföreskrift. I uppdraget ingick att redovisa bl.a. de rättsliga och tekniska förutsättningarna för att skapa ett system där uppgifter kan användas av flera myndigheter och leda till ett informationsutbyte mellan myndigheterna. Bolagsverkets rapport Minskat uppgiftslämnande (dnr AD 62-1047/2008) om hur före- tagens uppgiftslämnande till statliga myndigheter skulle kunna minska skulle ligga till grund för arbetet.

En delredovisning med ett utkast till förslag om hur uppgifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel endast ska behöva lämnas en gång och till ett ställe och hur samordningen av detta kan organiseras m.m. samt förslag till finansiering lämnades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 1 mars 2013 (dnr N2013/1260/ENT). Delredovisningen har remissbehandlats. Regeringen gav den 8 maj 2013 genom tilläggsdirektiv Uppgifts- lämnarutredningen i uppdrag att ta fram en prototyp av den tekniska lösningen (dir. 2013:51). Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 29 november 2013.

Uppdraget

Utredaren ska ta fram ett förslag på hur ett system för företagens uppgiftslämnande ska genomföras. I detta ligger vidareutveckling av prototypen inför användandet i ett fullskaligt system samt att realisera en teknisk lösning. Utredaren ska beakta krav i fråga som funktion, prestanda, säkerhet och drift som måste uppfyllas för ett sådant system. Utredaren ska utgå från vad som framgår av delredovisningen (dnr N2013/1260/ENT) samt i tillämpliga delar vad som framkommit av remissyttrandena över denna. Vidare ska det anges hur arbetet med

292

SOU 2015:33

Bilaga 3

att omhänderta, kvalitetssäkra och vidareutveckla resultatet av 14 myndigheters kartläggning av företagens uppgiftslämnande (dnr N2011/5884/ENT och dnr N2012/311/ENT [delvis]), (nedan kallad

”kartläggningen”), ska ske. Det ska vidare framgå när samverkans- punkt och forum ska vara inrättade. Åtgärder, aktiviteter, organisa- tion, kostnader och tidsplan ska framgå av förslaget.

Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 januari 2014.

Vidareutveckling av prototypen

Utredaren ska vidareutveckla prototypen inför användandet i ett fullskaligt system. Utredaren ska organisera, samordna och koordi- nera genomförandet och framtagandet av en teknisk lösning i syfte att minska och förenkla företagens uppgiftslämnande. Utredaren ska beakta krav i fråga som funktion, prestanda, säkerhet och drift som måste uppfyllas för ett sådant system. I detta sammanhang ska utredaren noga överväga behovet av ytterligare utredning innan åtgärder vidtas. Utgångspunkten för arbetet ska vara det som föreslås i delredovisning (dnr N2013/1260/ENT).

Kartläggningen

Utredaren ska fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra och vidareutveckla uppgiftskraven som framgår av kartläggningen så att de kan ligga till grund för ett uppgiftskravsregister. I arbetet ingår att samordna definitioner och i första hand de grundläggande upp- gifterna som namn, adress, organisationsuppgifter m.m. som framgår av kartläggningen. Utredaren ska ta fram modeller och formulär för insamlandet av uppgiftskrav. I detta arbete undantas Tullverket.

Samverkanspunkt

Utredaren ska etablera en samverkanspunkt för i första hand myndig- heter som arbetat med kartläggningen. Etableringen av samverkans- punkten ska bidra till ett gemensamt synsätt på företagens uppgifts- lämnande så att detta minskar genom att myndigheterna bland annat

293

Bilaga 3

SOU 2015:33

ökar sin samverkan kring företagens uppgiftslämnande. Arbetet ska också syfta till att skapa förutsättningar för myndigheternas anslutning till systemet för företagens uppgiftslämnande.

Forum

Ett system för företagens uppgiftslämnande berör många. Utredaren ska därför bilda ett forum för att säkerställa användarvänlighet, inhämta synpunkter och stödja introduktionen av systemet gentemot myndigheter och företag. Syftet med forumet ska vara att skapa förutsättningar för myndigheter, företag och övriga intressenter att få en fördjupad information om systemet för företagens uppgifts- lämnande och dess funktion samt möjlighet att lämna synpunkter.

Anslutning till systemet för företagens uppgiftslämnande

Utredaren ska ta fram ett förslag till när i första hand myndigheter som ingått i kartläggningsuppdraget (förutom Tullverket) i tiden bör anslutas till systemet för företagens uppgiftslämnande och med vilken frekvens detta bör ske. Förslaget ska tas fram i samverkan och dialog med aktuella myndigheter. Myndigheterna ska ges möjlighet att beskriva kostnaden och nyttan för myndigheten.

Offentlighet och sekretess

I tilläggsdirektivet ingår också att

analysera och redovisa de sekretessfrågor som förslagen väcker samt överväga i vad mån samtycke ska krävas för att, inom ramen för ett förenklat uppgiftslämnande, lämna sekretess- belagda uppgifter mellan myndigheter eller om detta ska göras med stöd av sekretessbrytande bestämmelser,

analysera om dagens regler om sekretess är tillräckliga för att skydda enskilda intressen vid ett ökat utbyte och ökad åter- användning av uppgifter myndigheter emellan, och

294

SOU 2015:33

Bilaga 3

lämna förslag på de författningsändringar som föranleds av dessa analyser och som krävs för att genomföra förslagen i övrigt.

I uppdraget ingår inte att föreslå ändringar i grundlag.

Övrigt

Utredaren ska genomföra sitt uppdrag i nära samverkan med de myndigheter (förutom Tullverket) som omfattats av kartläggningen.

Utredaren ska i arbetet beakta regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning (dnr N2012/6402/ITP). Framför allt ska utredaren beakta delmålen om att digitala tjänster ska utformas efter användarens behov, att digitala tjänster ska vara enkla och säkra att använda och att fler ska kunna tillhandahålla statens digitala tjänster.

Utredaren ska vid behov tillkalla arbetsgrupper eller referens- grupper för att möjliggöra en bred förankring av arbetet.

Utredaren ska ta fram det utbildningsmaterial som behövs. Utbildningsmaterialet ska i första hand rikta sig till myndigheter. En webbplats till stöd för företag och myndigheter ska vid behov inrättas.

Uppdragets genomförande, redovisning och tidsplan

Utredaren ska samråda med Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Statens jordbruks- verk, Transportstyrelsen, Tillväxtverket, Trafikanalys och Trafik- verket. Utredaren ska även inhämta synpunkter från Företagarna, Svenskt Näringsliv, Lantbrukarnas Riksförbund, Näringslivets Regelnämnd och E-delegationen. Det står utredaren fritt att därutöver samråda med och inhämta synpunkter från övriga berörda myndigheter och organisationer.

Utredaren ska i arbetet ta med sig erfarenheterna från arbetet med verksamt.se.

Utredaren ska löpande hålla Regeringskansliet (Närings- departementet) underrättat om arbetet.

295

Bilaga 3

SOU 2015:33

Utredaren ska senast den 30 januari 2014 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) redovisa ett förslag på hur ett system för företagens uppgiftslämnande ska genomföras. I detta ligger vidareutveckling av prototypen inför användandet i ett fullskaligt system samt att realisera en teknisk lösning. I förslaget ska det anges hur arbetet med att omhänderta, kvalitetssäkra och vidare- utveckla resultatet av 14 myndigheters kartläggning av företagens uppgiftslämnande (dnr N2011/5884/ENT och dnr N2012/311/ENT [delvis]) ska ske. Det ska vidare framgå när samverkanspunkt och forum ska vara inrättade. Åtgärder, aktiviteter, organisation, kostnader och tidsplan ska framgå av planen.

Utredaren ska senast den 2 juni 2014 lämna förslag till Rege- ringskansliet (Näringsdepartementet) på tidsplan och frekvens för anslutning av myndigheter till systemet för företagens uppgifts- lämnande. Kostnader och nytta för myndigheterna ska framgå av förslaget.

Därutöver ska kommittén senast vid utgången av april, september och december 2014 lämna delrapporter till Regerings- kansliet (Näringsdepartementet) om hur arbetet fortskrider.

Uppdraget enligt dessa tilläggsdirektiv ska slutredovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 mars 2015.

Förlängd tid för uppdraget

Utredningstiden förlängs. Uppdraget enligt de ursprungliga kommittédirektiven och tidigare beslutade tilläggsdirektiv (dir. 2012:35 och dir. 2013:51) ska fortfarande redovisas senast den 29 november 2013. Uppdraget enligt dessa tilläggsdirektiv ska som framgår ovan slutredovisas senast den 30 mars 2015.

(Näringsdepartementet)

296

Bilaga 4

Kommittédirektiv 2014:78

Tilläggsdirektiv till

Uppgiftslämnarutredningen (N 2012:01)

Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014

Ändrad tid för redovisning

Regeringen beslutade den 26 april 2012 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att presentera förslag som innebär att upp- gifter som lämnas från företagen till statliga myndigheter som regel bara ska behöva lämnas en gång och till ett ställe (dir. 2012:35). Utredningen antog namnet Uppgiftslämnarutredningen. Uppgifts- lämnarutredningen har genom tilläggsdirektiv (dir. 2013:111) bl.a. fått i uppdrag att senast den 2 juni 2014 lämna förslag till Rege- ringskansliet (Näringsdepartementet) på tidplan och frekvens för anslutning av myndigheter till systemet för företagens uppgifts- lämnande.

Tidpunkten för när redovisningen av tidplan och frekvens för anslutning av myndigheter till systemet för företagens upp- giftslämnande ändras till den 30 juni 2014. I övrigt ska uppdra-get redovisas i enlighet med vad som anges i tidigare direktiv.

(Näringsdepartementet)

297

Bilaga 5

Kravspecifikation

Den kravspecifikation som utredningen inledningsvis tog fram syftade till att förtydliga och detaljera det förslag till system och infrastruktur för företagens uppgiftlämnande som utredningen tidigare gett i tidigare betänkande (SOU 2013:80). Arbetet med kravspecifikationen utgick från de användningsfall som beskrivs i bilaga 1 och 2 i detta betänkande och bedrevs initialt med utgångspunkten att specifika- tionen skulle kunna användas för att upphandla ett färdigt system. Detta ledde till en strukturering i sex olika funktionella kravområden som rörde olika komponenter av det totala systemet, och föranledde även ett antal nya användningsfall.

Parallellt med arbetet att färdigställa version 1.0 av krav- specifikationen bedrevs de rundabordssamtal som beskrivits i avsnitt 4.3 och som utmynnade i nya regeringsbeslut om uppdrag till myndig- heter som beskrivs i avsnitt 4.4. En central del av detta arbete var att omarbeta kravspecifikationen så att den kunde användas för utvecklingsarbete inom ramen för den befintliga verksamt.se- strukturen. Detta föranledde framför allt de delar av den tidigare kravspecifikationen som redan hade implementerade motsvarigheter inom verksamt (framför allt vad gäller autentisering- och användar- hantering) kunde utgå. En version 2.0 av kravspecifikationen med dessa ändringar färdigställdes i augusti 2014.

Under hösten 2014 arbetade det nybildade arkitekturutskottet med att närmare detaljera kravspecifikationen utifrån uppdraget att säkerställa att funktionaliteten i utredningens förslag skulle följa en gemensam arkitektur som skulle vara kompatibel med verksamt.se och kunna förvaltas av bolagsverket. Arbetet bedrevs med målet att en modifierad kravspecifikation skulle föreligga den 15 oktober 2014 för komponenterna sammansatt bastjänst och uppgiftskravs-

299

Bilaga 5

SOU 2015:33

tjänst, och den 28 november för avisering respektive slutanvändar- funktionalitet. Version 3.0 färdigställdes till den 15 oktober.

Analysfasen i genomförandeprojekten samt vidare diskussion har sedan föranlett ytterligare ändringar av kravspecifikationen. All ändring efter den 15 oktober görs genom en särskild ändrings- hanteringsprocess där arkitekturutskottet, berörda genomförande- projekt, juridiska utskottet och i förekommande fall styrgruppen är parter.

I det föreliggande finns en ögonblicksbild av kravspecifikationen som motsvarar vad som kommer att levereras och driftssättas i mars 2015, men också vad som kommer levereras längre fram. Varje användningsfall beskrivs först i sin helhet, dvs vad som krävs för att förslaget ska anses vara realiserat i sin helhet, men också vilka eventuella avgränsningar som gjorts inför den första leveransen mars 2015.

Kravspecifikationen är ett levande dokument, vilket innebär att den kan och kommer att revideras allt eftersom utvecklingsarbetet leder fram till behov av förtydliganden och i vissa fall vägval. Avgränsningarna inför mars bör dock inte komma att ändras.

Beteckningarna för användningsfallen är så långt som möjligt oförändrade sedan förslaget i betänkandet i november 2013. Eftersom många användningsfall har strukits, och andra tillkommit, finns det dock ”hål” i den nummerserie som använts i beteckningarna.

I kravspecifikationen så som den presenteras här har utelämnats bilaga 8, 9 och 10 då dessa är i format som inte lätt låter sig repre- senteras på tryckta sidor.

300

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 1 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kravspecifikation

Underlag till upphandling

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

301

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 2 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehållsförteckning

1

BAKGRUND .............................................................................................................................

4

 

1.1

SYFTE MED DOKUMENTET .............................................................................................................

4

 

1.2

ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV SYSTEMET .....................................................................................

4

 

1.3

AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................................

5

2

BEGREPPSMODELL ..................................................................................................................

6

3

KRAV OCH KRAVFORMULERING ..............................................................................................

7

 

3.1

BAKGRUND.................................................................................................................................

7

 

3.1.1

Kravinventering...................................................................................................................

7

 

3.2

CENTRALA BEGREPP .....................................................................................................................

7

 

3.2.1

Aktörer ................................................................................................................................

7

 

3.2.2

Kravområden.......................................................................................................................

8

3.2.2.1

Allmänt........................................................................................................................

8

3.2.2.2

Kravområden – Översikt .............................................................................................

9

3.2.2.3

Beskrivning av kravområden.....................................................................................

10

3.2.2.4

Icke-funktionella krav................................................................................................

10

 

3.2.3

Användningsfall.................................................................................................................

10

 

3.3

LISTA ÖVER ANVÄNDNINGSFALL....................................................................................................

11

 

3.4

WEBB-TJÄNSTÖVERSIKT ..............................................................................................................

11

 

3.4.1

Användarfunktionalitet i Verksamt.se ..............................................................................

11

 

3.4.2

Uppgiftskravstjänsten .......................................................................................................

13

 

3.4.3

Uppgiftsdefinitioner..........................................................................................................

13

4

INFORMATIONSMODELL ........................................................................................................

15

 

4.1

DOMÄNKARTA ..........................................................................................................................

15

 

4.2

INFORMATIONSMODELL..............................................................................................................

15

 

4.2.1

Referens till bilagorna .......................................................................................................

16

5

INFORMATIONSKLASSIFICERING ............................................................................................

17

 

5.1.1

Bakgrund och begrepp......................................................................................................

17

 

5.1.2

Resultat av informationsklassificering ..............................................................................

18

 

5.1.2.1

Konsekvenssumma och konsekvensprodukt ............................................................

18

 

5.1.2.2

Slutsatser av klassificeringen ....................................................................................

18

6

APPENDIX

..............................................................................................................................

20

 

6.1

ORDLISTA .................................................................................................................................

20

 

6.2

MSB: ...................................................................S MODELL FÖR KLASSIFICERING AV INFORMATION

22

 

6.2.1

Säkerhetsaspekter.............................................................................................................

22

 

6.2.2

Konsekvensnivåer .............................................................................................................

22

 

6.2.3

Klassificeringsmodellen ................................................................................i matrisform

22

 

6.3

FÖRTECKNINGAR .......................................................................................................................

24

 

6.3.1

Bilagor ...............................................................................................................................

24

 

6.3.2

Övriga ..............................................................................................................referenser

24

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

302

SOU 2015:33

Bilaga 6

Dokumentnamn

Sida

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 3 av 24

Projekt

Version

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

Tabeller

 

Tabell 1 Aktörer.......................................................................................................................................

8

Tabell 2 Kravområden ...........................................................................................................................

10

Tabell 3 Användningsfall .......................................................................................................................

11

Tabell 4 Använda vikter för konsekvensnivåer .....................................................................................

17

Tabell 5 Informationsklassificering .......................................................................................................

18

Tabell 6 Ordlista: Beskrivning och förklaring av viktiga begrepp..........................................................

21

Tabell 7 MSB: Säkerhetsaspekter..........................................................................................................

22

Tabell 8 MSB:s klassificeringsmodell i matrisform................................................................................

23

Figurer

 

Figur 1 Översiktlig bild av det föreslagna systemet ................................................................................

5

Figur 2 Begreppsmodell ..........................................................................................................................

6

Figur 3 Översikt över kravområden ........................................................................................................

9

Figur 4 Användarfunktionalitet på Verksamt.se ...................................................................................

12

Figur 5 Uppgiftskravstjänsten ...............................................................................................................

13

Figur 6 Uppgiftsdefinitionstjänsten ......................................................................................................

14

Figur 7 Domänkarta ..............................................................................................................................

15

Figur 8 Informationsmodell ..................................................................................................................

16

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

303

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 4 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 Bakgrund

1.1Syfte med dokumentet

Dokumentet syftar till att ge en översiktlig bild av krav på lösning för förenklat uppgiftslämnande för företagen. Det håller också ihop all dokumentation genom att ge länkar till dokument som mer i detalj beskriver kraven.

1.2Övergripande beskrivning av systemet

Uppgiftslämnarutredningen presenterar ett system för ett förenklat uppgiftslämnande från företag till myndigheter. Systemet innehåller tjänster som genom verksamt.se kan erbjudas företagare i syfte att möjliggöra en förenklad kontakt med myndigheter för ett ömsesidigt utbyte av uppgifter relevanta för ett visst ärende.

Systemet för det förenklade uppgiftslämnandet från företag till myndigheter sågs tidigare som en separat webb-tjänst som benämndes ”Servicetjänsten”. Då de ingående tjänsterna nu kommer att ingå under verksamt kommer benämningen ”Uppgiftslämnarservice” i stället att användas i den fortsatta framställningen som en samlande beteckning på tjänsterna.

Tjänsterna bygger i sin tur på ett antal bastjänster genom vilka samtliga författningsreglerade uppgiftskrav som myndigheter ställer på företag kan nås. För att kunna tillgodose dessa uppgiftskrav ger Uppgiftslämnarservice tillgång till grundläggande uppgifter om företag som finns i olika register.

När en företrädare för ett företag använder webbtjänsten visas listor över relevanta ansökningar och anmälningar som företaget kan göra (företagsinitierade uppgiftskrav) samt över uppgiftskrav som företaget åläggs att hantera (myndighetsinitierade uppgiftskrav). Valen i dessa listor leder vidare till myndigheters e-tjänster, till vilka även de grundläggande uppgifterna om företaget förs över.

Genom s.k. ”single sign on” behöver företrädaren inte identifiera sig på nytt i de enskilda e- tjänsterna hos respektive myndighet. För att uppnå funktionaliteten ”single sign on” förutsätts

Svensk e-legitimation användas.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

304

SOU 2015:33

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 5 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur 1 Översiktlig bild av det föreslagna systemet

1.3Avgränsningar

Detta dokument definierar fem olika delområden (s.k. kravområden). Det innehåller dock inte detaljerade beskrivningar av de krav som faller inom de olika delområdena utan dessa krav beskrivs utförligt i separata dokument.

Ett särskilt dokument beskriver de krav som gäller för systemet som helhet. Kravområdenas innehåll framgår närmare i Tabell 2 Kravområden, sid. 10.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

305

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 6 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Begreppsmodell

Begreppsmodellen beskriver översiktligt hur centrala begrepp som ingår i verksamhetsområdet förhåller sig till varandra.

Begreppet ”Uppgiftslämnarservice” i Figur 2 ersätter det av utredningen tidigare använda begreppet ”Servicetjänsten”, och används i det fortsatta arbetet som ett samlingsnamn på de funktioner som ersätter Servicetjänsten och som föreslås inrymmas i verksamt.se

Figur 2 Begreppsmodell

Begreppen förklaras närmare i avsnitt 1.10 Ordlista, sid. 20 f.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

306

SOU 2015:33

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 7 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Krav och kravformulering

1.4Bakgrund

1.4.1Kravinventering

Vid framtagandet av utredningens betänkande SOU 2013:80 genomfördes en övergripande kravinventering, vilken resulterade i 22 övergripande funktionella krav samt ett övrigt krav (se bilaga 4 i betänkandet). Dessa krav har sedan brutits ned och analyserats vidare, vilket i sin tur har resulterat i en indelning i olika funktionella s.k. kravområden. Dessa beskrivs vidare i avsnitt 1.5.2.

Parallellt med utredningens arbete har en behovsanalys genomförts inom ramen för myndighetssamarbetet Verksamt.se (”Framtida Verksamt”). Utifrån denna analys har en målbild tagits fram för en framtida utveckling av Verksamt.se. Behov och krav från de båda arbetena skall nu vägas samman till en gemensam kravbild.

1.5Centrala begrepp

1.5.1Aktörer

Tabell 1 redovisar de aktörer som figurerar i något av de beskrivna användningsfallen. Samma termer används även delvis i ordlistan senare i detta dokument. Skillnaden mellan de två beskrivningarna är att nedanstående lista beskriver de roller varje aktör har i systemet utifrån de användningsfall de förekommer i, medan ordlistan utgår från begreppen så som de används i den allmänna kontext som systemet finns i.

När en term används i ett användningsfall avses "aktörsbeskrivningen", dvs. beskrivningen i Tabell 1, om inte annat framgår.

Termerna i tabellen ska användas med nödvändig anpassning till befintliga definierade aktörer och termer för verksamt.

Aktör

Beskrivning

Administratör

Roll som kan antas av myndighetsföreträdare respektive

 

Samordningsorganets företrädare och som har en högre behörighet i

 

systemet för att t.ex. administrera användare

Allmänna

Se SCB Basun

företagsregistret

 

Aviseringsregistret

Ett register över aktuella aviseringar som myndigheter har skickat till

 

företag. Aviseringarnas innebörd är att företaget ska lämna in uppgifter

 

enligt något uppgiftskrav, alternativt att ett ärende som inletts med

 

uppgiftslämnande har ändrat status eller avslutats.

Bolagsverket

System hos Bolagsverket som innehåller och ska leverera grundläggande

 

uppgifter om företag

Brevlådeoperatör

En typ av tjänsteleverantör som erbjuder tjänster för att hantera (ta emot,

 

skicka och administrera) meddelanden (Mina meddelanden,

 

Begreppsmodell)

Datakonsument

En extern part som vill ha tillgång till sammanställningar av

 

företagsuppgifter om en mängd företag som uppfyller vissa ställda kriterier

Företag

Företag som via en inloggad företrädare hanterar sina aviserade

 

uppgiftskrav och kan göra anmälan eller ansökan.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

307

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

 

 

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

 

Sida 8 av 24

 

 

Projekt

 

 

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

 

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktör

Beskrivning

 

 

 

 

Företrädare

Roll som en person som företräder Samordningsorganet, en myndighet

 

 

eller ett företag antar i olika situationer. I företagsfallet är företrädaren en

 

 

person som via sin e-legitimation är behörig att företräda ett företag.

 

 

Händelse i

Händelser som sker i myndighets verksamhetssystem avseende

 

myndighets

uppgiftskrav. Händelser kan vara nya aviseringar om uppgiftskrav och

 

verksamhetssystem

statusändringar på pågående uppgiftskrav

 

 

 

 

IT-drift

Den enhet som hanterar drift av systemet

 

 

 

 

Källa

Något system hos en myndighet som ska leverera grundläggande uppgifter

 

 

om företag

 

 

 

 

Myndighet

Den myndighet som antingen initierar åtgärder riktade mot företaget eller

 

 

den till vilken företaget ansluter sig för att utföra en åtgärd av något slag

 

 

Myndighets e-tjänst

En e-tjänst hos någon myndighet som i sin ärendehandläggning behöver

 

 

tillgång till grundläggande uppgifter om ett företag

 

 

 

 

Myndighets

System hos myndighet som hanterar uppgiftskrav

 

 

 

 

verksamhetssystem

 

 

 

 

 

 

Näringslivsregistret

Se Bolagsverket

 

 

 

 

Sammansatt

Tjänst som sammanställer grundläggande företagsuppgifter genom att

 

bastjänst

hämta dem från det allmänna företagsregistret, näringslivsregistret och

 

 

skatteverkets register (samt ev. fler källor i framtiden).

 

 

 

 

Samordningsorganet

Den administrativa struktur som ansvarar för administrationen och

 

 

funktionaliteten hos Uppgiftslämnarservice och dess komponenter

 

 

(Uppgiftskravstjänsten och Uppgiftsdefinitionstjänsten)

 

 

 

 

 

Se även ordlistan, sid. 20 f.

 

 

 

 

SCB Basun

System hos SCB som innehåller och ska leverera grundläggande uppgifter

 

 

om företag

 

 

 

 

Skatteverket

System hos Skatteverket som innehåller och ska leverera grundläggande

 

 

uppgifter om företag

 

 

 

 

Skatteverkets

Se Skatteverket

 

 

 

 

register

 

 

 

 

 

 

Verksamt.se

Webb-plats under vilken systemet kan komma att placeras

 

 

 

 

Vidareutnyttjare

En extern part som vill ha tillgång till öppna data rörande uppgiftskrav

Tabell 1 Aktörer

1.5.2Kravområden

1.5.2.1 Allmänt

De funktionella kraven har delats in i olika s.k. kravområden. Ett antal användningsfall har definierats och fördelats på kravområdena enligt översikten i avsnitt 1.5.2.2 och 1.5.2.3.

Krav för ett visst kravområde definieras genom användningsfall. Varje användningsfall identifieras med ett id och ett namn. Den unika beteckningen för ett visst användningsfall byggs upp av bokstäverna ”AF” följt av ett löpnummer. Användningsfallet har en och endast en aktör som initierar användningsfallet.

Användningsfallets beteckning kan också följas av bokstaven ”M” om det är ett sådant som förutsätter en åtgärd från en myndighet för att fungera. Exempel på ett sådant är ”AF42M, SCB

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

308

SOU 2015:33

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 9 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillhandahåller uppgifter ur det allmänna företagsregistret”. Denna typ av användningsfall visas också för tydlighetens skull som gråfärgad text i underdokumenten och i Tabell 3 Användningsfall.

1.5.2.2 Kravområden – Översikt

Figur 3 Översikt över kravområden

Respektive funktionellt kravområde beskrivs mer i detalj i separata dokument. Nedan följer en beskrivning av respektive område samt en länk till respektive kravdokument.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

309

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 10 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.5.2.3 Beskrivning av kravområden

Not: Det finns inget kravområde 1. Det tidigare kravområde 1, som berörde frågor om inloggning och behörighet, har utgått i samband med samordningen med verksamt.se.

Funktionellt kravområde

Beskrivning

2

– Användarfunktionalitet

Den del av systemet i vilken företaget kan ta del av sina uppgiftskrav

på Verksamt.se

och de ansökningar som kan vara aktuella. Uppgiftskrav och möjliga

 

 

ansökningar beror på ett antal urvalskriterier(företagets

 

 

egenskaper). Området beskriver således användargränssnitt och

 

 

kopplingar till andra komponenter inom systemet.

3

– Uppgiftskravstjänsten

Gränssnitt och informationsmodell för hantering av

 

 

myndighetsinitierade respektive företagsinitierade uppgiftskrav.

 

 

Området innehåller också beskrivning av applikationsgränssnitt (api)

 

 

för att hämta uppgiftskrav.

4

- Uppgiftsdefinitioner

Krav på gränssnitt och informationsmodell för Uppgiftsdefinitioner,

 

 

dvs. metadata kring grundläggande företagsuppgifter. I området

 

 

finns också beskrivet krav på api hämtning av uppgiftsdefinitioner

5

– Företagsuppgifter

Hämtning av grundläggande företagsuppgifter ska ske genom en

 

 

sammansatt bastjänst (SSBT). Hämtningen görs från för varje

 

 

grundläggande uppgifts definierade bästa källa som kan vara SCB,

 

 

Skatteverket eller Bolagsverket.

6

– Avisering

Hur myndigheter kan avisera nya uppgiftskrav till företag som

 

 

företaget har att utföra. Vidare beskrivs hur statusändringar på

 

 

aviserade uppgiftskrav kan göras synliga för företaget.

Tabell 2 Kravområden

 

1.5.2.4 Icke-funktionella krav

I och med att funktionaliteten i de övriga användningsfallen kommer att levereras som en del av Verksamt, och att det redan finns definiterat icke-funktionella krav för den verksamheten, har bilaga 7, som listade icke-funktionella krav, utgått. Istället hänvisas till Verksamts Icke-funktionella krav och riktlinjer, version 4.0 (inte ännu fastställd).

Särskilt bör dock nämnas att den funktionella kravspecifikationen för delområde 5 (Företagsuppgifter) har en egen uppsättning icke-funktionella krav. Dessa är till största delen hänvisningar till ovanstående dokument, men med annan ansvarig part för kravens uppfyllnad.

1.5.3Användningsfall

De funktionella kravområdena har brutits ned i användningsfall som beskriver krav på funktionalitet som systemet ska innehålla för att stödja aktörerna i olika händelser/situationer. Tabell 3 visar den kompletta listan med användningsfall där det också framgår till vilket kravområde användningsfallet hör.

De olika användningsfallen beskrivs i ett till varje kravområde hörande dokument. Se avsnittet 1.12.1 Bilagor, sid. 24.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

310

SOU 2015:33

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 11 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.6Lista över användningsfall

Kravområde

AF ID

Namn

2

– Uppgiftslämnarservice

AF25

Visa företagets grundläggande uppgifter

2

– Uppgiftslämnarservice

AF26

Visa uppgiftskrav för ett företag

2

– Uppgiftslämnarservice

AF28

Gå till önskad e-tjänst

2

– Uppgiftslämnarservice

AF39

Visa information om hur grundläggande uppgift kan

 

 

 

ändras.

3

– Uppgiftskravstjänsten

AF07

Hantera uppgiftskrav

3

– Uppgiftskravstjänsten

AF19

Sammanställ och presentera statistik för uppgiftskrav

3

– Uppgiftskravstjänsten

AF34

Visa startsida för uppgiftskrav

3

– Uppgiftskravstjänsten

AF35

Sammanställ och lämna uppgiftskrav

3

– Uppgiftskravstjänsten

AF56

Tillhandahållande av vissa uppgifter som öppna data

4

– Uppgiftsdefinitioner

AF05

Hantera uppgiftsdefinitioner

4

– Uppgiftsdefinitioner

AF37

Sammanställ och lämna uppgiftsdefinitioner

5

– Företagsuppgifter

AF13

Tillhandahåll grunduppgifter från underliggande

 

 

 

datakällor

5

– Företagsuppgifter

AF40

Hämta grundläggande företagsuppgifter för flera företag

 

 

 

vid samma tillfälle

5

– Företagsuppgifter

AF42M

SCB tillhandahåller uppgifter ur det allmänna

 

 

 

företagsregistret

5

– Företagsuppgifter

AF43M

Bolagsverket tillhandahåller uppgifter ur

 

 

 

näringslivsregistret

5

– Företagsuppgifter

AF44M

Skatteverket tillhandahåller uppgifter ur sina register

5

– Företagsuppgifter

AF45M

Myndighet hämtar grunduppgifter från sammansatt

 

 

 

bastjänst

5

- Företagsuppgifter

AF54

Tillhandahåll underlag för statistikbearbetning

5

– Företagsuppgifter

AF55

Samordningsorganet hämtar underlag för

 

 

 

statistikbearbetning

6

– Avisering

AF15M

Avisera aktuella uppgiftskrav

6

– Avisering

AF16M

Avisera förändring i status för uppgiftslämningsärende

Tabell 3 Användningsfall

1.7Webb­tjänstöversikt

I detta avsnitt ges en översikt över de menyval och länkar de aktörer som loggar in till tjänsten har tillgång till beroende på den roll de blivit tilldelade.

1.7.1Användarfunktionalitet i Verksamt.se

Efter inloggning kan företrädare för företag titta på valt företags grundläggande uppgifter, få en prognos över kommande myndighetsinitierade uppgiftskrav (ej aviserade uppgiftskrav) och få en överblick över vilka företagsinitierade uppgiftskrav som företaget omfattas av, baserat på företagets, eller det blivande företagets, egenskaper (exv. företagsform, bransch etc.).

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

311

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 12 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur 4 Användarfunktionalitet på Verksamt.se

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

312

SOU 2015:33

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 13 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.7.2Uppgiftskravstjänsten

Uppgiftskrav skall i förlängningen administreras i Uppgiftskravstjänsten.

Företrädare för en myndighet kan söka bland samtliga uppgiftskrav. För de uppgiftskrav som myndigheten äger kan företrädaren ändra innehållet. Företrädaren kan också lägga till nya uppgiftskrav och ange en giltighetstid för uppgiftskrav. Administration av myndighetens användare hanteras av en administratör på myndigheten

Företrädare för serviceorganet har tillgång till samma funktioner som företrädaren för en myndighet men har behörighet att administrera alla uppgiftskrav oberoende av vilken myndighet som äger kravet. En administratör på serviceorganet har behörighet att hantera alla användare i Uppgiftskravstjänsten.

Uppgiftskravstjänsten exponerar även ett API för sökning bland samtliga uppgiftskrav utifrån ett antal urvalskriterier. Detta API används av användarfunktionaliteten.

Figur 5 Uppgiftskravstjänsten

1.7.3Uppgiftsdefinitioner

Uppgiftsdefinitioner administreras i Uppgiftsdefinitionstjänsten.

Företrädare för samordningsorganet kan söka bland och ändra i registrerade uppgiftsdefinitioner. Företrädaren kan också lägga till nya uppgiftsdefinitioner, ange ett sista giltighetsdatum för uppgiftsdefinitioner, samt ange prioritetsordning för vilka källor som ska användas för uppgiften.1

1 Hur modellen ser ut som styr prioritetsordningen beskrivs närmare i Bilaga 4 – Kravområde 4 – Uppgiftsdefinitioner.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

313

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 14 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En administratör på serviceorganet har behörighet att hantera alla användare i

 

 

 

Uppgiftsdefinitionstjänsten.

 

 

Figur 6 Uppgiftsdefinitionstjänsten

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

314

SOU 2015:33

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 15 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 Informationsmodell

Informationsmodellen syftar till att ge en logisk bild av de informationsmängder som ska kunna hanteras i systemet och hur de förhåller sig till varandra. Informationsmodellen ska ligga till grund för realiseringen av den eller de fysiska databaser som behöver finnas i systemet.

1.8Domänkarta

Informationsmodellen kan grupperas i tre domäner. Domänerna har ett inbördes förhållande till varandra enligt nedanstående skiss.

Figur 7 Domänkarta

1.9Informationsmodell

Nedan redovisas informationsmodellen som den motsvarar kravställningen. Även om man kan betrakta den funktionella kravställningen som att det i huvudsak handlar om tre separata tjänster – Uppgiftslämnarservice, Uppgiftskrav och Uppgiftsdefinitioner - som skulle kunna byggas som separata och självständiga system, speglas informationsmodellen som en helhet. Motivet till det är att påvisa beroenden mellan informationsmängder och hur de utnyttjas.

I de olika informationsobjekten redovisas en del attribut. Listan över attribut är dock inte komplett. En mer utförlig inventering och identifiering måste göras i samband med att en databasmodell skapas utifrån informationsmodellen.

Modellen i Figur 8 redoviserar endast de informationsobjekt som ingår i Uppgiftslämnarservice, och måste användas med nödvändig anpassning till befintlig informationsmodell för verksamt.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

315

Bilaga 6

SOU 2015:33

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 16 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

initierar4

 

 

 

Avisering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-aviseringsId

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1..*

 

 

 

 

 

 

Företagsföreträdare

företräder4

 

Företag

 

 

 

 

 

 

 

1..*

-orgnr/personnr

 

 

 

 

 

 

-personnr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-uppgiftkravsId

 

 

 

 

skickar

 

 

 

 

 

-orgnr/personnr

 

1

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

3visas för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1..*

1..*

 

 

 

 

 

 

 

-myndighetsstatus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

-flagga läst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgiftsdefinition

 

 

 

 

 

 

tillhör

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundläggande uppgift

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppgiftskrav

 

 

 

 

 

 

-grunduppgiftsId

 

 

 

1..*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-beskrivning

 

 

 

Grundläggande uppgift

 

tillhör

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-definition

 

beskriver4

 

 

 

 

 

Andra kategorier

styr kravlistan

 

Uppgiftskrav

 

 

 

 

 

 

 

-begreppsägare

 

 

-orgnr/personnr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-bästa källa

1

 

1

-grunduppgiftsId

 

 

 

 

 

 

 

 

-uppgiftskravsId

 

 

 

 

1

 

 

-alternativ källa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

-aktiverad

 

 

 

 

 

Ändras genom4

1..*

 

 

1..*

1..*

-myndighet

 

 

 

 

 

 

 

-ändras genom uppgiftskrav

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

-anropsdefinition

 

 

 

1..*1

 

 

 

-ändringsinformation

*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-+ attribut i fliken Uppgiftskrav

 

 

har

Myndighet

 

 

kräver

 

 

 

består av

 

 

 

 

 

 

 

*

 

 

 

 

 

1

-myndighetsId

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

utökas av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grundläggande Uppgiftsattribut

 

 

 

1..*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kan ha

 

 

1

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-attributId

 

 

 

Grundläggande uppgiftsattribut

 

 

 

 

Kategori

 

Myndighetskrav

Företagsinitierat

0..*

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

styr kravlistan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-beskrivning

 

beskriver4

 

-orgnr/personnr

 

0..*

3 baseras på

1..*

*

-företagsform

 

 

 

 

Egna attribut

0..*

 

 

 

 

 

-värdeförråd

 

 

 

-grunduppgiftsId

 

 

 

 

 

-SNI-kod

1..*

1..*

 

 

-attributid

 

 

 

 

 

-fälttyp

 

 

 

-attributId

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-gränsvärde

1

 

1

-värde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-värde

 

 

 

 

 

 

-bästa källa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har definierat

 

 

-alternativ källa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

företräder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

instans av

Attributdefinition

 

0..*

 

 

 

1..*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-attributid

 

 

 

 

finns för vart och ett av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-typ

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

-värdeförråd

 

 

 

 

 

administrerar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-gränsvärde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1..*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Loggning och Statistik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1..*

 

Samordningsorganets företrädare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-orgnr/personnr

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-personId

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-händelse

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-tidpunkt

 

 

 

 

 

1..*

Myndighetsföreträdare

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

administrerar

-personId

 

 

-roll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-namn

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-roll

 

Definierade Grunduppgifter (38 st)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3kan vara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Arbetsställe

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Belägenhetsadress

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

-Elektronisk adress

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-E-postadress

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Godkänd för F-skatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Fysisk person

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-Företagsnamn….

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 38:e

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur 8 Informationsmodell

1.9.1Referens till bilagorna

I bilaga 8 återfinns den grafiska bilden av informationsmodellen i sitt original. I bilagan finns också en mer detaljerad informationsmodell som speglar området Uppgiftskrav. Bilaga 9 innehåller verbala beskrivningar av varje informationsobjekt samt verbala beskrivning ar av de attribut som identifierats under arbetet med kravspecifikationen. Bilagan innehåller också en läsanvisning till den grafiska modellen. Bilaga 10 är ett underlag för effekt- och projektanalys.

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen V 3.0

316

SOU 2015:33

Bilaga 6

 

Dokumentnamn

Sida

 

 

A - Kravspecifikation - Uppgiftslämnarutredningen

Sida 17 av 24

 

 

Projekt

Version

 

 

Uppgiftslämnarutredningen

V 3.0