sou 1997 92

SOU 1997:92

3

 

 

Till Statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

Den 2 februari 1995 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Kulturdepartementet, statsrådet Wallström, att tillkalla ett råd för mång- fald inom massmedierna med uppdrag att överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfalden och motverka skadlig ägar- och maktkoncent- ration inom massmedierna.

Med stöd av bemyndigandet förordnades fr.o.m. den 8 mars 1995 som ordförande justitierådet Johan Munck. Ledamöter är för närvarande journalisten Carmilla Floyd, professorn Stig Hadenius, TV-produ-centen Roland Hjelte, verkställande direktören Anna-Stina Nordmark-Nilsson, professorn Lennart Weibull och civilekonomen Lena Wennberg. Exper- ter i rådet är hovrättsassessorn Monica Bengtsson, departementssekrete- raren Henrik Selin, medieforskaren Staffan Sundin och re-daktören Peter

O.Nilsson.

Som huvudsekreterare i kommittén har förordnats departementssek-

reterare Jens Cavallin, som sekreterare kammarrättsassessorn Madeleine Kanold och som biträdande sekreterare fil. kand. Marie Lindström.

I rådets direktiv anges att rådet skall följa utvecklingen och kartlägga och analysera problem när det gäller konkurrens och mångfald inom massmedierna , särskilt tendenser till koncentration av ägande och andra former av inflytande över medierna.

Rådet har i detta syfte givit ut en serie arbetsdokument vilka förteck- nas i bilaga 2 till detta betänkande. Rådet har också upprättat en databas med uppgifter om ägande av medieföretag m.m.

Rådet får härmed överlämna betänkandet Medieföretag i Sverige – Ägande och strukturförändringar i press, radio och TV. Betänkandet har huvudsakligen utarbetats av Staffan Sundin.

4

SOU 1997:92

 

 

I rådets uppdrag att föreslå åtgärder ingår lagstiftning som ett av oli- ka tänkbara medel att stärka mångfald och motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna.

De överväganden som rådet har att göra i denna del kompliceras emellertid av utvecklingen inom EU. Efter långvarigt förberedelsearbete har nämligen inom kommissionen utarbetats utkast till direktiv som in- nebär att överskridande av vissa marknadsandelar i fråga om dagstid- ningar, ljudradio och television skulle bli i princip förbjudet. Kommis- sionen har dock ännu inte beslutat att lägga fram ett förslag till direktiv eftersom de utkast som förelegat har mött starkt motstånd. Det är för närvarande omöjligt att förutse med säkerhet om ett direktiv som innebär bestämda förpliktelser för medlemsstaterna kommer att antas av EU- organen. I detta läge anser rådet att det inte skulle vara tillräckligt me- ningsfullt att redovisa några överväganden i lagstiftningsfrågan. Rådet återkommer emellertid till frågan.

För sammanfattning av delbetänkandet hänvisas till avsnitt 7.

Stockholm i juni 1997

Johan Munck

SOU 1997:92

5

 

 

Innehåll

1

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen................

9

 

1.1

Privatägd press .....................................................................

9

 

 

1.1.1

Ägarförändringar ....................................................

10

 

 

1.1.2

Förändringar inom ägarsfärer ..................................

12

 

 

1.1.3

Nyetableringar........................................................

15

 

 

1.1.4

Ägarinflytande i familjeägda tidningar .....................

17

 

1.2

Stiftelser och konsortier.......................................................

20

 

 

1.2.1

Förändringar inom ägarsfärer ..................................

21

 

1.3

Organisationsägd press........................................................

21

 

 

1.3.1

Försäljning av Aftonbladet ......................................

22

 

 

1.3.2

Försäljningen av A-presstidningarna ........................

26

 

 

1.3.3

Försäljningar inom centersfären ..............................

30

 

 

1.3.4

Nyetablering i Skåne...............................................

31

 

 

1.3.5 Ägarinflytande i organisations- och stiftelseägda

 

 

 

 

tidningar.................................................................

31

2

Tidningsägande ............................................................................

33

 

2.1

Tidningsägare .....................................................................

33

 

2.2

Ägarformer .........................................................................

40

 

2.3

Ägarkoncentration ...............................................................

41

3

Dagspressägarnas postition på marknaden..................................

43

 

3.1

Ägarnas totala marknadstäckning ........................................

43

 

3.2

Dagspressens delmarknader.................................................

45

 

 

3.2.1

Morgontidningsmarknaden......................................

45

 

 

3.2.2

Kvällstidningsmarknaden........................................

50

 

 

3.2.3

Nationellt spridda morgontidningar.........................

52

6 Innehåll

SOU 1997:92

 

 

4

Samverkansformer inom dagspressen..........................................

55

 

4.1

Redaktionell samverkan.......................................................

55

 

 

4.1.1 Redaktionell samverkan på nationell nivå ................

55

 

 

4.1.2 Redaktionell och teknisk samverkan på

 

 

 

 

koncernnivå ............................................................

58

 

4.2

Annonssamverkan...............................................................

60

 

 

4.2.1

Tidningstyp/tidningsstorlek.....................................

60

 

 

4.2.2

Regional samverkan................................................

61

 

 

4.2.3

Politiska grupperingar.............................................

62

5

Radioägare

...................................................................................

63

 

5.1

Public ..............................................................serviceradio

63

 

5.2

Privat .................................................................lokalradio

64

 

 

5.2.1 ...............................

Nätverksbildningar 1993 - 1994

65

 

 

5.2.2 .................

Förändringar mellan nätverk 1995 - 1996

66

 

 

5.2.3 ..........................................................

Nätverk 1997

67

 

5.3

Marknaden..........................................................................

73

 

5.4

Utvecklingstendenser ...............................i privat lokalradio

76

6

TV-ägare ......................................................................................

 

89

 

6.1

Produktionsbolag................................................................

89

 

6.2

Försäljning av rättigheter .....................................................

92

 

6.3

TV-kanaler .........................................................................

93

 

 

6.3.1

Sveriges Television.................................................

93

 

 

6.3.2

TV4 .......................................................................

94

 

 

6.3.3

Kinneviks TV-kanaler...........................................

100

 

 

6.3.4

Kanal 5 ................................................................

102

 

 

6.3.5

Canal Plus kanaler................................................

103

 

 

6.3.6

TV8 .....................................................................

103

 

 

6.3.7

Övriga svenskspråkiga kanaler ..............................

104

 

 

6.3.8

Marknaden ...........................................................

104

 

6.4

Distribution.......................................................................

107

 

 

6.4.1

Marknätet .............................................................

107

 

 

6.4.2

Satellitdistribution ................................................

107

 

 

6.4.3

Kabel-TV .............................................................

108

 

6.5

Vertikal integration...........................................................

109

 

 

6.5.1

Stenbecksfären......................................................

111

 

 

6.5.2

Övriga aktörer ......................................................

116

 

6.6

Tendenser.........................................................................

116

SOU 1997:92

Innehåll 7

 

 

7

Lägesbedömning ........................................................................

119

 

7.1

Dagspress-, televisions- och radiobranscherna...................

119

 

 

7.1.1

Dagspress.............................................................

119

 

 

7.1.2

Television.............................................................

122

 

 

7.1.3

Radio ...................................................................

123

 

7.2

Flermedieägande ...............................................................

124

 

7.3

IT-utvecklingen och medieägandet.....................................

138

 

7.4

Sammanfattning................................................................

139

Fotnoter...............................................................................................

 

 

141

Förkortningar .....................................................................................

 

149

Bilagor

 

 

 

Bilaga 1

Kommittédirektiv.............................................................

151

Bilaga 2

Förteckning över arbetsdokument från Rådet för mång-fald

 

 

 

inom massmedierna...........................................................

157

SOU 1997:92

9

 

 

1Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

När den moderna dagspressen i Sverige växte fram vid sekelskiftet var de flesta tidningarna privatägda, i regel av en familj med anknytning till utgivningsorten. Politiskt betecknade sig tidningarna i allmänhet som konservativa eller liberala, dock utan att ha några direkta organisa- toriska band till de politiska partierna. Tidningsföretagen utgav endast en huvudtidning, ibland med lokala avläggare. Redan i slutet av 1800- talet byggde dock Axel Lidman, med Hedemora som bas, upp Sveriges första tidningskedja.

Under efterkrigstiden har en rad förstatidningar utbjudits till för- säljning, ofta i samband med generationsskiften i ägarfamiljerna. I hu- vudsak har fyra typer av överlåtelser ägt rum, nämligen till privatägda tidningsföretag, nybildade stiftelser, existerande stiftelser samt konsor- tier med tidningsföretag som ägare.

1.1Privatägd press

En rad av de familjer som fortsatt som tidningsägare har köpt upp tidningar i närliggande områden och bildat regionala tidningskedjor. Exempel på detta är familjen Ander som med Nya Wermlands-Tid- ningen som bas förvärvat samtliga flerdagarstidningar i Värmlands län med undantag för den socialdemokratiska Värmlands Folkblad. Den geografiska expansionen har gått vidare till ett par tidningar i till Värmland gränsande områden i Västergötland. Främst för att rädda tidningarna från att förlora den moderata inriktningen har Ander- gruppen även förvärvat ett par tidningar, Nordvästra Skånes Tidningar och Enköpings-Posten, i andra regioner.

Familjen Hamrin med koncernbolaget Herenco har utvecklat sin verksamhet på liknade sätt som Ander. Kring sin ursprungliga tidning Jönköpings-Posten har familjen byggt upp en kedja som omfattar samt- liga flerdagarstidningar i Jönköpings län, fyra tidningar i Västergötland samt en i Kronobergs län. Familjen Pers nöjde sig länge med Vest- manlands Läns Tidning, men har under Anders H Pers ledarskap köpt upp samtliga lokaltidningar i Västmanland, däribland två från

10 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

Bengtsson-gruppen, och dessutom ett par förstatidningar i Västergöt- land. Dalarna domineras av familjen Bengtsson som till Falu-Kuriren lagt större delen av Lidmanspressen. Den senast bildade tidnings-kedjan är Marieberg genom förvärvet av Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten. Med något undantag består de familjeägda tidningsked- jorna av förstatidningar.

1.1.1Ägarförändringar

Upplösning av iDag och förstärkning av Hjörnes ställning

De två regionala kvällstidningarna, GT och Kvällsposten, slogs 1990 samman till iDag. Tanken var att fusionen skulle ge stordriftsfördelar och sänka kostnaderna per exemplar. Den nya tidningen fick dock svå- righeter att attrahera de två tidigare tidningarnas läsekretsar. Efter flera år av fallande upplaga och växande e konomiska problem löstes fusion- en upp i ett par steg. Under 1995 började de två tidningarna att ges ut under sina ursprungliga namn av separata redaktioner. 1996 övertog två bolag helägda av Tidnings AB Stampen och Sydsvenska Dagbladet AB utgivningen av GT respektive Kvällsposten. Fram till 1999 kommer tid- ningarna att samarbeta om spelbilaga, söndagsbilaga, TV-bilaga m.m. 1 Kvällsposten och GT erbjuder dessutom varandra artiklar om allmänna nyheter, sport och nöjen om det inte är mycket exklusivt material.2

I juni 1997 sålde Stampen GT t ill Mariebergs dotterbolag AB Kvällstidningen Expressen för 100 m iljoner kronor under förutsättning att Konkurrensverket godkänner affären. Det av Peter Hjörne kontrollerade Stampen motiverade försäljningen med att bolaget ville koncentrera sin dagspressverksamhet till morgontidningsmarknaden. Expressens ledning förklarade att de två kvällstidningarnas samarbete när det gäller annonsförsäljning och distribution kommer att byggas ut samt att ”så småningom kommer vi också att utveckla ett redaktionellt samarbete mellan tidningarna”. Samtidigt försäkrades att ”ingen skall vara orolig för att namnet GT kommer att försvinna.” 3

Till skillnad från Kvällsposten som drivs av ett systerdotterbolag till konkurrenten Expressen kommer således GT att bli ett dotterbolag direkt under Expressen, vars ledning sannolikt kommer att vara representerad i västkustkonkurrentens styrelse. Mariebergs huvudägare Bonniers förklarar skillnaden med att det var Expressens ledning som ville genomföra affären som ”ligger i linje med vår tradition att ge våra dotterbolag stor handlingsfrihet”. 4 Om avsikten är att GT och Expressen skall fortsätta att konkurrera med varandra kommer det troligen inte att

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 11

 

 

vara problemfritt för styrelserna att planera sina respektive tidningars kampanjer. Om däremot det aviserade redak-tionella samarbetet kommer att bli omfattande kan ägarstrukturen vara rationell.

Genom köpet kommer Bonniers att öka sin andel av den totala dagspressmarknaden med 1,6 procentenheter till 26,6 procent (se tabell 2.1), motsvarande tal på kvällspressmarknaden uppgår t ill 7,6 och 57,0 (se tabell 3.4). Av de dagstidningar som utges i de tre storstäderna kommer Bonniers att äga sex av elva (tolv om Metro medräknas).

Bohusläningen

Bohusläningen har under 1990-talet brottats med svårigheter på flera olika plan. Trots att koncernens två tidningar, Bohusläningen och Strömstads Tidning, är dominerande i utgivningsområdet med en hus- hållstäckning på över 60 procent har verksamheten gått med bety-dande förluster vilket undergrävt den finansiella ställningen. 5 Verk-ställande direktören avgick hösten 1995 efter en schism med ägarna och styrelsen.6

Sedan 1929 har Bohusläningen ägts av fam iljen Björkman/ Walin/Zeilon. Ägarna har sedan 1946 inte varit verksamma på tidningen annat än på styrelsenivå. Sommaren 1994 gick dock en av huvudägarna Gösta Walin in och övertog ansvaret för ledaravdel-ningen, vilket ledde till att chefredaktören sade upp sig. Walin avveck-lade efter en tid sitt engagemang på ledarsidan, varefter ansvarsför-delningen mellan den nyutnämnde chefredaktören och ägaren åter blev den gängse i icke ägarledd press. 7

På nyåret 1997 förändrades ägarbilden i Bohusläningen. Stampen och Lidköpingspress övertog 48 respektive 12 procent av aktierna ge- nom en nyemission på 15 miljoner kronor, medan syskonen Gösta Walin och Gertrud Zeilon behöll 40 procent. Representanter för de nya ägarna övertog samtidigt majoriteten i styrelsen, där även Hallands-postens VD ingår. 8

12 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

Förändrad ställning för Peter Hjörne

Affärerna med GT och Bohusläningen innebär att Peter Hjörnes ställning på de västsvenska tidningsmarknaderna förändras. Genom Expressens köp av GT bryts Peter Hjörnes dominerande position på Göteborgs dagspressmarknad, även om han i egenskap av huvudägare av den överlägset största morgontidningen fortfarande har en mycket stark ställning. I Uddevalla-regionen är Göteborgs-Posten den näst största morgontidningen med en täckning på 16 procent. Genom att bli största ägare i regionens ledande tidning Bohusläningen kommer Stampen och dess huvudägare Peter Hjörne att få en helt dominerande ställning på morgontidningsmarknaden i hela Bohuslän. På den lokala etermediemarknaden kontrollerar Stampen Rix Göteborg samtidigt som bolaget är en av huvudägarna i Rix-stationerna i Borås och Varberg.

Under 1997 kommer Göteborgs-Posten att inleda ett samarbete på flera fronter med Nya Lidköpings-Tidningen, ägd av familjen Hörling. NLT kommer att tryckas på Göteborgs-Postens tryckeri från och med hösten 1997. Läsarna av tredagarstidningen NLT erbjuds prenumeration på G-P de dagar då NLT inte utkommer. 9 NLT har en exceptionellt stark ställning i utgivningskommunen med en hushållstäckning på 89 procent. Göteborgs-Postens täckningstal uppgår t ill 9 procent på vardagar och 15 procent på söndagar.

1.1.2Förändringar inom ägarsfärer

Bonnierföretagen övertar Deni

Bonnierföretagen lade i juli 1996 ett bud på Deni AB 10, som kontrolle- rar 10,3 procent av kapitalet och 40,6 procent av rösterna i Marieberg. För varje röststark C-aktie bjuds en röstsvag A-aktie samt kontanter, främst för att täcka skatteavbränningar. Bonnierföretagen börjar med att köpa en majoritet av rösterna och en minoritet av kapitalet i Deni AB (sannolikt HB Nya Denis innehav). Därefter kommer Bonnier-företagen under en femårsperiod att ta över hela Deni AB. När affären är slutförd kommer Bonnierföretagen och systerföretaget Boninvest att kontrollera 35,3 procent av kapitalet och 68,7 procent av rösterna i Marieberg (se tabell 1.1).

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 13

 

 

Tabell 1.1. Bonniersfärens aktieinnehav i Marieberg före och efter försäljning av Deni AB:s innehav. Procent.

 

1996

2001 utan

 

2001 med

 

 

 

försäljning

 

försäljning

 

Kapital

Röster

Kapital

Röster

Kapital

Röster

 

 

 

 

 

 

 

 

Bonnierföretagen +

35,3

32,2

35,3

68,7

35,3

68,7

Boninvest

 

 

 

 

 

 

 

Deni AB

10,3

40,6

0,0

0,0

0,0

0,0

Familjen Bonnier

2,2

3,2

12,5

7,3

2,2

3,2

privat

 

 

 

 

 

 

 

Bonniersfären

47,8

76,0

47,8

76,0

37,5

71,9

Källa: Aktiebok för Tidnings AB Marieberg 1996-06-28. Dagens Nyheter 1996-07-02. Svenska Dagbladet 1996-07-02. Dagens Industri 1996-07-02 .

Denis bakgrund är att Karl Otto Bonnier 1932 sålde merparten av sitt innehav av aktier i Dagens Nyheter (nuvarande Marieberg) till firma Albert Bonnier, som då ägdes av tre av hans söner, Tor, Åke och Kaj Bonnier. Kaj Bonnier och hans barn löstes 1953 ut ur firma Albert Bonnier, moderbolag för Bonnierföretagen. Firmans aktieinnehav i Dagens Nyheter fördes då över till det nybildade handelsbolaget Deni 11, där de tre brödernas släktgrenar ägde ungefär en tredjedel var. Ägandet och kontrollen över bolaget reglerades av ett konsortialavtal som gäller till och med 1999. Hembud gäller. De tre grenarna utsåg var sin le- damot och suppleant i Dagens Nyheters styrelse.

I samband med att Dagens Nyheter introducerades på börsen 1965 utgavs en ny serie med röststarka C-aktier. Genom att byta till sig C- aktier kunde Deni även i fortsättningen kontrollera aktiemajoriteten trots att deras andel av aktiekapitalet minskade till 18 procent. I början av 1980-talet förvärvade B onnierföretagen en del av Denis aktiepost. Parallellt med Deni och Bonnierföretagen har enskilda medlemmar innehaft aktier i Marieberg. Under åren har vissa förändringar skett av ägandet inom Deni. Kaj Bonniers gren har successiv minskat sin andel till 18 procent, medan Karl-Adam Bonnier ökat sin så att han med 11 procent är den störste enskilde delägaren. Han invaldes 1992 som supp- leant i Mariebergs styrelse utanför sin grens två platser. I övrigt har ägarförändringar inte påverkat grenarnas representation i styrelsen.

Genom transaktionen kommer de enskilda medlemmarna i familjen Bonnier att få aktier i Marieberg, motsvarande 10,3 procent av kapitalet och 4,1 procent av rösterna. Familjemedlemmarna, sammanlagt ett 35-

14 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

tal personer, kan således sälja sina innehav utan att Bonniers kontroll över Marieberg hotas. Bonnierföretagen ägs av ättlingar till bröderna Tor och Åke Bonnier. I Deni finns som nämnts även ättlingar till en tredje bror, Kaj Bonnier, representerade. Genom att Bonnierföretagen övertar Denis röststarka aktier kommer Kaj Bonniers gren inte längre att ha något inflytande över Marieberg. 12

Bonnierföretagens bud på Deni visar Bonniers vilja att behålla kontrollen över Marieberg, samtidigt som det ger de enskilda med- lemmarna möjlighet att realisera en del av sin förmögenhet i kontanter. Det är dock inte sannolikt att stora delar av familjens privata innehav säljs ut snabbt. De största delägarna i Deni är samtidigt de inom famil- jen som har stora tillgångar utanför den bundna familjeförmögenheten, varför de inte har något direkt behov av att sälja sitt innehav i Marie- berg. En viss koncentration av ägandet sker genom att Kaj Bonniers gren förlorar inflytande.

Släkten Pers och VLT

Släkten Pers sålde hösten 1994 en post B-aktier, motsvarande 18,7 pro- cent av aktiekapitalet och 7,95 procent av rösterna. Samma år emitte- rades en ny röstsvag B-aktie för varje gammal aktie oavsett aktieslag, vilket minskade huvudägarnas andel av rösterna. Fördelningen mellan släktgrenarna förändrades inte genom transaktionerna. 13 De röststarka icke börsnoterade A-aktierna, är helt i släkten Pers ägo, som vid års- skiftet 1996/97 kontrollerade 73,7 procent av rösterna och 38,2 procent av aktiekapitalet. Gefle Dagblad äger genom AB Allehanda en post i VLT, motsvarande 4,5 procent av rösterna och 10,7 procent av aktie- kapitalet.14

Släkten Ridderstad och Östgöta Correspondenten

Östgöta Correspondenten ägs sedan 1842 av släkten Ridderstad. Genom aktieförsäljningar under 1990-talet har de av släkten kont-rollerade aktierna minskat från cirka 80 till 60 procent av rösterna. Största enskilda posten innehas av en familjekontrollerad stiftelse (25 procent av rösterna), de övriga aktierna är uppdelade på ett tjugofemtal medlemmar av släkten. Familjen Ridderstad låste våren 1994 större delen av sitt innehav genom ett konsortialavtal.15 Flera andra tidningsföretag som Herenco (14 procent av rösterna), Nerikes Allehanda (7) och Norrköpings Tidningar (4) har köpt aktier i Östgöta Correspon-denten,

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 15

 

 

men släkten Ridderstad har genom konsortialavtalet och uttalanden markerat att den har för avsikt att fortsätta att kontrollera tidningen.

1.1.3Nyetableringar

Kinneviks dagspress

Kinneviks mediekoncern Modern Times Group startade i februari 1995 en femdagarstidning, Metro, som distribuerades gratis vid tunnelbane- nedgångar och på pendeltågstationer. Innehållet består i huvudsak av korta TT-telegram. Metro saknar ledar- och kultursida, åsikter uttrycks av fristående krönikörer. Tidningen blev snabbt en framgång och kunde redan första året redovisa en mindre vinst. 16 Enligt TS-statistik dis- tribuerades Metro 1995 i 198 300 exemplar, vilket kan jämföras med Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets upplaga i Stockholmsre- gionen på 285 200 respektive 100 700 exemplar. 17 I mars 1997 börja-de Metro även ges ut på lördagar. 18

Modern Times Group startade i september 1996 en tvådagarstidning Metro Weekend med utgivning på lördag och söndag då Metro inte kom ut. Distributionsföretaget Pressens Morgontjänst, ägt av Dagens Nyheter (80 procent) och Svenska Dagbladet (20), var obenäget att ta in en helgtidning i sin apparat. Om företaget vägrade skulle det dock komma att förlora 7,5 miljoner kronor i statligt samdistributionsstöd och sannolikt bryta mot konkurrenslagen. Pressens Morgontjänst valde till

19

slut att ta in Metro Weekend som kund.

I debatten kring presstödets utformning hade det uppmärksammats att dubbla presstöd kunde utgå för helt likartade publikationer. Ett om- stritt fall vid sidan av Metro och Metro Weekend utgjorde de två tid- ningarna Finnveden Onsdag och Finnveden Fredag. Mot den bakgrun- den föreslog regeringen hösten 1996 att om flera publikationer är att anse som en och samma publikation trots att de uppfyller kravet på 51 procent eget redaktionellt material och utkommer under olika namn kan Presstödsnämnden i beslut om presstöd anse dem vara en publikation. Riksdagen antog propositionen i december 1996. Med den nya skriv- ningen skulle Metro och Metro Weekend betraktas som en publikation och Metro Weekend skulle därigenom mista rätten till samdistribu- tionsstöd. 20 Pressens Morgontjänst kunde därmed avböja att distribuera Metro Weekend utan att komma i konflikt med konkurrenslagstift- ningen.

Modern Times Group beslöt i december 1996 med hänvisning t ill de konsekvenser som den ändrade regleringen skulle föra med sig att lägga

16 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

ner Metro Weekend. Tidningen uppgavs vid nedlä ggningen ha 52 858 prenumeranter.21

Metros och Metro Weekends inträde på den stockholmska dagstid- ningsmarknaden gav upphov till flera motåtgärder från de etablerade konkurrenterna. Dagens Nyheter minskade våren 1996 antalet delar på vardagar och satsade på ett mer koncentrerat innehåll, medan helgut- gåvorna ökade i omfång. Samma sommar började Dagens Nyheter att erbjuda helgprenumerationer fredag till söndag. 22 Med en tunnare vardagstidning hoppades Dagens Nyheter nå de läsare som klagade på att de inte hann läsa tidningen och därför nöjde sig med Metro. Med ut- ökad helgläsning och möjlighet till helgprenumeration försökte man möta Metro Weekend.

Dagens Nyheters gratistidning

Dagens Nyheter har under 1990-talet byggt upp en företagsgrupp för gratistidningar. Hubo Press ger ut sex lokaltidningar i söderort med en sammanlagd upplaga på 316 000 exemplar 23, medan Närmedia ger ut Lokaltidningen med en total upplaga på 314 000 exemplar och som ut- kommer varje vecka i fjorton editioner och totaldistribueras på respek- tive marknad.24 Dagens Nyheter bildade hösten 1996 t illsammans med det danska börsnoterade bolaget Søndagsavisen AS ett till lika delar ägt bolag, Søndagsavisen International AB, för utgivning av gratistid-ningar i Sverige och i andra länder. Det nya bolaget köpte Närmedia AB och Hubo Press AB av Dagens Nyheter.25 Den danska Søndags-avisen

26

distribueras varje vecka i 1,4 miljoner exemplar i 13 editioner. Søndagsavisen International startade i mars 1997 en ny gratistidning

Avisen, som sprids i närmare 800 000 exemplar i tre editioner för olika delar av Storstockholm.27 Bolaget har aviserat sitt intresse att ge ut gra- tistidningar i de större städerna i Sverige. Flera av de större landsorts- tidningarna har börjat förbereda söndagsutgivning och/eller egna gratistidningar för att möta en eventuell konkurrens i sina respektive sprid-ningsområden. 28 I Gävle startade Gefle Dagblad i januari 1997 sön-dagsutgivning, följd av Arbetarbladet några veckor senare. Arbetet Ny-heternas västsvenska edition började sommaren 1996 komma ut även på söndagar och har därigenom kunnat öka sitt presstöd.

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 17

 

 

Dagens Politik

En ny specialinriktad fyradagarstidning, Dagens Politik, startades höst- en 1995. Som finansiärer stod Vestmanlands Läns Tidning som tryckte tidningen, LRF Media som svarade för prenumerationshanteringen, Riksmedia som skötte annonsförsäljningen samt Länstidningen Öster- sund.29 Målgruppen utgjordes av cirka 100 000 -150 000 besluts- fattare.30 Trots att tidningen snabbt fick ett gott anseende beslöt ägarna i februari 1997 att lägga ner den. Orsaken var att varken a nnons- eller upplageförsäljningen hade nått de uppställda målen. Upplagan uppgick till 6 000 exemplar mot kalkylerade 10 000. Tidningen gick med bety- dande förluster och ägarna såg inga möjligheter att i rimlig tid vända

31

utvecklingen.

1.1.4Ägarinflytande i familjeägda tidningar

Även om de familjeägda tidningarna inte längre är den dominerande ägarformen så svarar gruppen för nära hälften av titlarna och något över hälften av den samlade upplagan. Ofta betraktas den familjeägda pressen som enhetlig ur ägarinflytandesynpunkt. En närmare analys vi-sar dock att det finns betydande skillnader mellan de olika familjernas makt, beroende dels på hur sammanhållen familjen är, dels på vilka po-sitioner medlemmarna intar i företagen.

Ledningen av ett familjeföretag tenderar ofta att förändras vid varje generationsskifte. I den första generationen har i regel grunda- ren/köparen kommit att inta en mycket stark position i egenskap av en- sam majoritetsägare (tabell 1.2). I den kategorin återfinns i dag Peter Hjörne och Christina Hamrin som genom att lösa ut sina kusiner kom- mit i samma starka situation som deras respektive farfäder en gång ha- de. Finansmannen Mats Arnhög är dominerande ägare i Finanstid- ningen, medan Bo Präntare ensam har övertagit den tidigare A-press- tidningen Hälsinge-Kuriren som behållit sin socialdemokratiska profil.

18 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

Tabell 1.2 Familjeägda dagstidningar 1996. Upplaga, generation och ägarpositioner.

Familj

Huvudföretag

Tidnin

Upplaga

Stadiu

Gener

Position2

 

 

gar

 

m1

ation

 

 

 

 

 

1996

 

 

Styrelse

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

Ander

Nya Wermlands-

10

195 900

B

II-IV

SO

CR, AU,

 

Tidningen

 

 

 

 

4 SL

VD

Arnhög

Finanstidningen

1

8 600

A

I

SO

 

Bengtsson

Dalarnas Tidningar

4,5

61 700

B

II-III

2 SL

 

Björnberg,

Ystads Allehanda

2

34 400

 

 

SO

CR

Kæmner,

 

 

 

 

 

3 SL

 

Mörner

 

 

 

 

 

 

 

Bonnier

Marieberg,

5

1 015 500

D

V-VII

3 SL

VD

 

Bonnierföretagen

 

 

 

 

3 SL

 

Hamrin

Herenco3

8

161 300

A

III-IV

2 SL

CR, AU,

 

 

 

 

 

 

 

VD, KR

Hjörne

Stampen

2

333 000

A

III

SO

CR, AU

Hörling

Nya Lidköpings

1

24 500

A

II

2 SL

VD

 

Tidningen

 

 

 

 

 

 

Ingemarsson

Vimmerby Tidning

2

19 500

A

II

1 SL

VL

Michelsén

Alingsås Tidning

1

13 600

 

 

1 SL

CR, AU,

 

 

 

 

 

 

 

VD

Pers

VLT

7

120 000

D

III-IV

3 SL

 

Präntare

Hälsinge-Kuriren

1

10 400

A

I

SO

CR, AU

Ridderstad

Östgöta

1

65 300

D

V

SO,

 

 

Correspondenten

 

 

 

 

3 SL

 

 

 

 

 

 

 

 

Sommelius

Helsingborgs

1

49 500

B

III

2 SL

KR

 

Dagblad

 

 

 

 

 

 

Svender

Ljusdals-Posten

1

8 100

B

II

SO,

VD

 

 

 

 

 

 

1 SL

 

TOTALT

 

47,5

2 121 300

 

 

 

 

Källa : Uppdaterade uppgifter från årsredovisningar för berörda företag 1995

Anm: 1Företaget kontrolleras av A= en person, B = syskon, C = kusiner, D = släkt. 2AU = ansvarig utgivare CR = chefredaktör KR = kulturredaktör SO = styrelseordförande SL = styrelseledamot VD = verkställande direktör VL = verkställande ledamot. 3.För koncernens fyra tidningar i Västergötland avser upplageuppgifterna 1995.

När företaget går vidare till barnen uppstår det risker för konflikter, det kan gälla företagets inriktning, fördelning av poster inom företaget, politisk inriktning etc. I presshistorien finns flera exempel på svåra brödrakonflikter. Gustaf Ander löste ut sin bror, medan bröderna

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 19

 

 

Hamrin och Pers fortsatte att styra sina tidningar trots stora meningsskiljaktigheter. I dag styr en ny brödrageneration Ander Nya Wermlands-Tidningen-koncernen övervakade av fadern. I familjen Bengtsson i Dalarna delar tre bröder på ägandet av koncernen.

I den tredje generationen, kusinerna, kan ett problem vara att flera delägare inte arbetar inom företaget och ställer krav bli utlösta, vilket kan skapa finansiella problem för de kvarvarande. I en fjärde genera-tion rör det sig i regel om så många medlemmar att man inte längre kan tala om en familj, utan snarare en släkt eller klan. Med ett stort antal delägare med små poster kan företagen tendera att likna icke-familje- ägda bolag med stor ägarsplittring. I dag finns tre klaner, Bonnier, Pers och Ridderstad, med ett stort antal medlemmar.

I Marieberg har familjen Bonnier utövat sitt ägande (75 procent av rösterna) via ett par helägda bolag, Deni och Bonnierföretagen. Ägar- splittringen inom dessa bolag är stor med ett sextiotal delägare, varav ett fyrtiotal myndiga, varav ingen förfogar över inte mer än 13 procent. Ett trettiotal medlemmar i släkten Pers kontrollerar VLT (74 procent av rösterna), varav ingen mer än drygt 12 procent.

Släkten Ridderstad kontrollerar aktiemajoriteten i Östgöta Corre- spondenten genom dels ett konsortium för släktens innehav, dels en fa- miljekontrollerad stiftelse, vilka tillsammans har 60 procent av röster-na. Den största privatägda posten uppgår till 11 procent.

En delägarens inflytande i företaget avgörs inte bara av ägarandelen utan i hög grad av vilken position som han eller hon intar. I samtliga fa- miljeägda tidningsföretag ingår en eller flera representanter i styrelsen, i regel som styrelseordförande. Ägarsidan finns således alltid företrädd när de övergripande besluten för tidningarna fattas, som investeringar, budget, policybeslut, chefsutnämningar etc.

Många av ägargrupperna deltar dessutom i den exekutiva ledningen av företagen i egenskap av chefredaktör eller verkställande direktör. Endast Bonniers i Marieberg, Ridderstads i Östgöta Correspondenten och Mats Arnhög i Finanstidningen har stått utanför sina tidningars dagliga arbete. Under 1996 lämnade Anders H Pers och Lennart Bengtsson sina befattningar som koncernchefer för VLT respektive Dalarnas Tidningar. Flera stora tidningskoncerner som Stampen, Nya Wermlands-Tidningen och Herenco styrs dock fortfarande direkt av ägarna.

Sammanfattningsvis kan det således vara stora skillnader i infly- tande mellan en ägargrupp med ett samlat ägande som utövar den direkta redaktionella och ekonomiska ledningen av företagen jämfört med en klan med stor ägarsplittring som endast påverkar via styrelsen.

20 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

1.2Stiftelser och konsortier

Den andra typen av tidningstransaktioner har varit överlåtelser till stif- telser. Metoden att bilda stiftelser har i första hand använts för att bevara tidningens politiska huvudinriktning. Redan 1940 bildade en rad konservativa intressenter en stiftelse som övertog aktiemajoriteten i Svenska Dagbladet. Tidningen hade genom åren haft problem med sina ägare, bland annat ett par konsortier, Ivar Kreuger och familjen Trygger. Genom att lägga tidningen i en stiftelse med representanter för bland annat näringslivet, ämbetsmannavärlden och försvarsväsendet hoppades grundarna att säkerställa tidningens politiska kurs .32 I sam-band med en ekonomisk kris för tidningen 1973 bildade 180 företag ett handelsbolag som gick in som ägare vid sidan av stiftelsen, samtidigt som det garanterade att täcka tidningens eventuella förluster. Under 1990-talet har en grupp storföretag framför allt från Wallenbergsfären, med Investor som drivande, övertagit aktiemajoriteten i tidningsbola-get, där stiftelsen fortfarande har en minoritetspost. Förlust-täckningsgarantierna försvann i och med den senaste rekonstruktionen. Tidningen domineras således åter av privata intressen, men inte som i de andra privatägda tidningsföretagen av en familj.

I landsorten har en rad ledande tidningar förvärvats av eller överlå- tits till stiftelser. Det gäller till exempel de moderata tidningarna Norr- köpings Tidningar, Borås Tidning och Barometern liksom de liberala, Norra Västerbotten, Västerbottens-Kuriren, Gefle Dagblad, Upsala Nya Tidning och Eskilstuna-Kuriren. I styrelserna för stiftelserna och tid- ningsbolagen sitter ofta personer med anknytning till de lokala partior- ganisationerna. Tidningens inriktning anges i regel i stiftelseurkunden. Upsala Nya Tidning skall enligt donatorn Axel ”Koftan” Johanssons vilja ”redigeras i liberal, icke i förbudistisk, frireligiös eller social- demokratisk anda”. Västerbottens-Kurirens mål anges i en deklaration från stiftelsen och tidningsbolaget som ”att ge frisinnade och liberala idéer ett forum i den politiska debatten och för att ge invånarna i tid- ningsområdet snabb och pålitlig information”.

I ett par fall har tidningar övertagits av andra stiftelser, som där- igenom skapat tidningskedjor. Nya stiftelsen Gefle Dagblad har i ett par omgångar övertagit tre liberala tidningar, Ljusnan, Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks Allehanda. Kalmarbaserade Stiftelsen Barometern skapade 1975 en koncern, Sydostpress, genom att överta de ledande tidningarna i grannlänen, Smålandsposten och Blekinge Läns Tidning. Vid övertagande skapades garantier för att Blekinge Läns Tidning skulle fortsätta som liberalt organ trots att ägaren och systertidningarna bar moderat prägel.

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 21

 

 

Under andra världskriget bildade näringslivet en fond, Libertas, med syfte att ge ekonomiskt stöd till konservativa och liberala tidningar. Från 1949 slussades fondens bidrag till de två partisfärerna genom två stiftelser, Högerns Förlagsstiftelse respektive Stiftelsen Pressorgani- sation. De två stiftelserna deltog under de följande decennierna i en rad aktioner för att rädda ekonomiskt utsatta tidningar och gick även i flera fall in som ägare. Sedan många av de krisdrabbade tidningarna lagts ner eller i några fall räddats genom det statliga presstödet har stif-telsernas verksamhet minskat i omfattning. I dag har Stiftelsen Press- organisationen endast minoritetsposter i ett par liberala tidningar, me- dan Högerns Förlagsstiftelse äger Gotlands Allehanda och Västernorr- lands Allehanda samt en minoritetspost i Norrbottens-Kuriren.

I samband med två aktioner för att rädda Nerikes Allehanda och Hallandsposten kvar i det liberala lägret bildade sex respektive tretton liberala tidningar konsortier som övertog de salubjudna tidningsföreta- gen.

1.2.1Förändringar inom ägarsfärer

Familjerna Alströms och Vides försäljning av Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks Allehanda till det stiftelseägda Gefle Dagblad slutfördes 1995, vilket innebär att tidningarna nu är helägda. Koncernen om- strukturerades så att ett förvaltningsbolag äger de fyra dotterbolag som driver Gefle Dagblad, Ljusnan, Sundsvalls Tidning och Örnsköldsviks Allehanda.

Liberala Tidningar KB, som ägde Nerikes Allehanda-koncernen, er- sattes 1995 av ett aktiebolag Liberala Tidningar AB. Gefle Dagblad- koncernen som genom sitt förvärv av Örnsköldsviks Allehanda kommit att äga en tredjedel av kommanditbolaget minskade vid omstrukture- ringen sin andel. I det nya bolaget har GD-koncernen, Stampen och Eskilstuna-Kuriren vardera cirka 22 procent samt Dalarnas Tidning och Vestmanlands Läns Tidning vardera 17 procent.33

1.3Organisationsägd press

Arbetarrörelsen har ända sedan sin start i slutet av 1800-talet drivit en egen press. Till en början ägdes tidningarna av de lokala fackföre- ningarna och partiorganisationerna. Ägandet överflyttades sedan successivt till arbetarrörelsens centrala organisationer i samband med att tidningarna fick olika former av ekonomiskt stöd. Verksamheten

22 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

samordnades i koncernen A-pressen AB som i slutet av 1980-talet var majoritetsägare i samtliga socialdemokratiska tidningar förutom Afton- bladet, helägt av LO och Piteå-Tidningen, ägd av den lokala arbetar- rörelsen. Koncernen brottades med svåra ekonomiska problem och re- konstruerades 1985. Tre tidningar, Smålands Folkblad, Kr onobergaren och Västgöta-Demokraten lades ner och fem tidningar avyttrades till ett privatägt bolag. Ansträngningarna att rädda företaget misslyckades dock och A-pressen gick i konkurs 1992.

Av de icke-socialistiska partierna har Bondeförbundet/centerpartiet alltid varit svagast representerat i svensk dagspress. Partiets lokala or- ganisationer köpte dock redan 1919 flera landsortstidningar, däribland Skånska Dagbladet. I början av 1970-talet förvärvade partiets riksorga- nisation en mindre tidningskedja i länen runt Stockholm. I samband med att presstödet infördes startade centerns lokala organisationer en lång rad endagstidningar.

1.3.1Försäljning av Aftonbladet

LO fattade 1991 ett principbeslut att inte satsa ytterligare pengar på vare sig A-pressen eller Aftonbladet.34 Samtidigt beslöt man att bredda ägandet i det av LO Media helägda Aftonbladet. Tidningens ledning och personal erbjöds att teckna optioner motsvarande 13 respektive 12 procent av aktiekapitalet. Aftonbladet hade dock inte som A-pressen gått med förlust utan tvärtom hade LO sedan 1980-talets början kunnat ta ut drygt 400 miljoner kronor från sin tidning genom försäljning av den gamla tidningsfastigheten samt genom utdelningar och koncern-bidrag.35

Hösten 1995 beslöt LO:s styrelse, landssekreteriatet, att sälja aktie- majoriteten i Aftonbladet. I den debatt som följde försvarade LO:s ledning sitt beslut med både politiska och ekonomiska argument. Ett villkor för försäljning var att Aftonbladet på ledarplats skulle fortsätta att förespråka arbetarrörelsens värderingar. Samtidigt betonade Bertil Jonsson att LO hade fler kanaler än Aftonbladet. TV, radio, dagspress och fackförbundstidningar var alla intresserade av LO:s åsikter. I Aftonbladets vinnande koncept ingick tidningens oberoende socialde- mokratiska ledarsida och radikala kultursidor, varför det vore svårt för en ny ägare att eliminera en strategisk konkurrensfördel.36

Huvudmotivet för att sälja var dock ekonomiskt. LO hade som nämnt fattat principbeslut att inte satsa pengar på pressen samtidigt som Aftonbladet behövde finansiella resurser för att möta den hotande kon- kurrensen från nya TV- och radiokanaler, gratistidningar etc. Slutsats-en

SOU 1997:92 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 23

blev att Aftonbladet behövde uthålliga och finansiellt starka ägare om tidningen i framtiden skulle få lönsamhetsproblem.37

Även Aftonbladets ledning såg breddningen av ägandet som en överlevnadsfråga. De framhöll också att "Aftonbladets uppdrag - att stå upp mot orättvisor, att granska överhet och företräda de röstsvaga - inte var ett partipolitiskt uppdrag utan ett journalistiskt, vilket skulle ligga fast, oavsett ägarbreddning.38

Kritikerna av försäljningsbeslutet sköt i första hand in sig på risker- na för att arbetarrörelsen skulle förlora ett opinionsbildande organ. Finansministern Göran Persson ansåg att det skulle vara oklokt av LO att sälja Aftonbladet. Han menade att utan Aftonbladets stöd hade regeringen inte klarat den statsfinansiella saneringen.39 Sten Andersson menade att om LO sålde ut majoriteten avsade ”man sig också allt in- flytande över tidningens allmänna hållning och politik." Det skulle vara naivt att tro att en ny huvudägare med andra politiska värderingar skulle låta s-värderingar dominera. 40 Fyra fackförbund, Grafiska fack- förbundet, Seko, Handels och Industrifacket motsatte sig liksom Social- demokratiska pressföreningen en utförsäljning .41 Maria-Pia Boëthius fann ”det fullständigt ofattbart att LO ens kan snudda vid tanken att säl- ja Aftonbladet” eftersom ”den som i dag har makten över information-en - har makten.” 42

Det förekom också farhågor om att tidningen som helhet skulle för- ändras vid ett ägarskifte. I ett inlägg framhöll Aftonbladets kulturredak- tör att historien visar att tidningar ofta ändras med sina ägare. 43 Tid- ningens mångårige redaktionschef Sigurd Glans menade att det inte enbart handlade om ledarsidans profil utan också om ”tonen, den at- mosfär tidningen redigeras i, och de speciella traditioner, som skapas på själva tidningen." 44 Per Olov Enquist ansåg att Aftonbladets ledning ”talar till oss om en avgörande förändring i synen på tidningar: att de i första hand skall vara till för sin egen skull, som vinst- eller framgångs- maskiner. Inte vara uttryck för idéer och värderingar, inte tala för ideo- logiska uppfattningar, inte representera något eller några. Vem bryr sig då om ägare eller folkrörelseanknytning eller balans i det offentliga samtalet”. 45 Hans Bergström var inne på likande tankegångar om att journalismen gått i förbund med kommersialismen. "Gemensam mot- ståndare är tanken att tidningar har ett uppdrag utöver kårens och kapi- talavkastningens."46

I april 1996 gick det norska medieföretaget Schibsted in som del- ägare i Aftonbladet. Schibsted förvärvade 49,9 procent av Aftonbla-dets aktier för 370 m iljoner kronor. LO:s aktier omvandlades till pre- ferensaktier med ett bokfört värde på 70 miljoner kronor, som ger LO en årlig fast avkastning på 3,6 miljoner kronor. Schibsted får hela det

24 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

ekonomiska ansvaret för produktionen av tidningen inklusive even-tuellt framtida kapitaltillskott. Ett särskilt avtal ger LO:s styrelsere- presentanter rätt att tillsätta chefredaktör för ledarsidan och kultursidan.

Styrelsen kommer att bestå av tre representanter för Schibsted, där- ibland ordföranden, och fyra från LO. Den allmänna redaktionens chef- redaktör Thorbjörn Larsson övertog posten som ansvarig utgivare. 47

Schibsted är det ledande medieföretaget i Norge med bland annat de två största dagstidningarna, de konservativa Aftenposten (ägt sedan 1860) och Verdens Gang (1966) samt stora intressen i TV, film och multimedia. Företaget kan av mediepolitiska skäl knappast växa mer på den norska dagspressmarknaden där det inklusive minoritetsandelar i regiontidningar kontrollerar närmare 40 procent av den totala uppla- gan.48 Under de senaste åren har Schibsted därför expanderat inom andra mediebranscher och i utlandet. I Sverige har Schibsted på kort tid etablerat sig på flera områden med internetoperatören Scandinavian Online (samägt med Telenor), TV- och filmproduktionsbolaget Metronome, Svenska Dagbladets förlagsverksamhet samt en andel i Skandinaviska Filmlaboratorier Holding.49 Schibsteds ledning har den uttalade målsättningen att bli det ledande medieföretaget i Norden. Om- sättningen 1995 uppgick t ill 3,3 miljarder norska kronor och resultatet blev 498 miljoner norska kronor.50 Motsvarande tal för Bonniersfärens medieverksamhet var 13,0 miljarder kronor respektive 758 miljoner kronor.

Ägarstrukturen i Schibsted har förändrats kraftigt under 1990-talet. Det familjeägda bolaget börsintroducerades 1992. Några medlemmar i ägarfamiljen erbjöd 1994 flera stora nordiska medieföretag, däribland Marieberg och Sanoma, att köpa strategiska poster i företaget. 51 Svante Nycander ansåg att det vore oförenligt att låta Dagens Nyheter och Expressen vara liberala och oberoende tidningar och samtidigt köpa tidningar av annan politisk färg. 52 Marieberg följde Nycanders linje och avstod från erbjudandet bland annat med hänsyn till det skulle ha skadat trovärdigheten i det liberala tidningsuppdraget i övrigt. 53 Våren 1996 förlorade ägarfamiljen Nagell-Erichsen aktiemajoriteten sedan några delägare sålt sina innehav. Familjens huvudman Tinius Nagell-Erichsen kontrollerar 26 procent av aktiekapitalet, lika mycket som de fyra näst största ägarna. 54 Genom ägarsplittringen kan Tinius Nagell-Erichsen i kraft av sitt innehav, som till största delen har placerats i en stiftelse, även i fortsättningen besätta en central position i företaget.

I kommentarerna till Schibsteds köp framhöll flera bedömare det positiva i att Aftonbladet fick professionella och finansiellt starka ägare. 55 Schibsted bedömdes också kunna bli en välbehövlig motvikt till Bonniers dominans på den svenska mediemarknaden. Flera tidningar,

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 25

 

 

bland annat Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet, såg det som värdefullt att avtalet tryggade utgivandet av en stor socialde-mokratisk

56

tidning i huvudstaden.

Flera kommentatorer varnade för att Aftonbladets socialdemo- kratiska profil skulle komma att suddas ut. Anders Ehnmark frågade ”om det är långsiktigt trovärdigt att den som inte betalar styr och den som betalar inte styr. […] Var pengarna läggs bestämmer vilken tid-ning det blir. […] Den mest näraliggande tolkningen är att LO nöjer sig med att ha två helsidesannonser dagligen i en stor Stockholmstid-ning.” 57 Nerikes Allehanda såg en fara i att långt driven kom-mersialisering på nyhetssidorna kunde undergräva ledarsidans trovärdighet och devalvera tidningens politiska linje.58 Dagens Nyheter menade att kö-pet innebar att tidningens legitimitet för en vidare samhällsroll för-svagades .59 Värmlands Folkblad frågade sig hur det stämde med LO:s försäkran att trygga den politiska linjen och samtidigt låta Thorbjörn Larsson överta posten som ansvarig utgivare.60

Flera kritiska röster ställde frågor kring vilket faktiskt inflytande LO skulle få. Arne Ruth menade att det är Schibsted som genom sitt inne- hav av stamaktierna har kontrollen över Aftonbladet som företag. LO:s kanslichef Erland Olausson har sagt ”avtalet innebär att man ger mot- sidan avgörandet i alla affärsmässiga frågor”. LO:s fyra styrelseleda- möter skall inte kunna uppträda som majoritet i nå gon annan fråga än tillsättningen av politisk chefredaktör. I denna fråga har de vetorätt men är inte ensamma om att komma med förslag. Enligt Birger Magnus i Schibsteds ledning är tillsättningen en fråga för hela styrelsen. 61

Frågan ställdes om det fanns klausuler för ”samarbetsavtalsbrott”? 62 Expressens VD Lars Gösta Julin, pekade på risken att ägarens högerinriktning kan leda till konflikter i framtiden. 63 På ledarplats framhöll Expressen att ”den som är villig att satsa pengar i ett projekt har mer inflytande än den som nöjer sig med en begränsad insats. Sannolikheten är därför stor att Aftonbladet i förlängningen ändå kom- mer att uppfattas med som en Schibsted- än som LO-tidning. Och Schibsteds norska tidningar är närmast moderata.” 64

Mycket tyder på att Schibsteds förvärv av stamaktierna i Afton- bladet kommer att betraktas som en milstolpe i det svenska tidnings- ägandets historia. För första gången i modern tid har ett utländskt me- dieföretag tagit kontrollen över en stor svensk dagstidning. De stora nordiska medieföretagens strategi att se hela Norden som sin naturliga marknad har nu också fått genomslag på den svenska dagspressmark- naden.

Försäljningen bildar även en slutpunkt för den svenska arbetar- rörelsens ambitioner att på central nivå agera aktivt som tidningsägare.

26 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

Även om det förekommit tidigare att en ägare givit ut tidningar av olika politiska kulörer är det första gången som en ägare av en konservativ tidningsgrupp engagerar sig i en socialdemokratisk tidning. Avtal där en politisk gruppering garanterats bestämmanderätt över tidningens politiska ledning har prövats tidigare både i större tidningar som Ar- betet Nyheterna och mindre som Folkbladet Jönköping. Försäljningen av Aftonbladet kan också ses som ytterligare ett steg från partipress till en journaliststyrd, professionell press, en process som pågått i ett trettiotal år.

Konsortialavtalet är hemligt, vilket gör det omöjligt att i detalj stu- dera förhållandet mellan de två kontrahenterna, men allt tyder på att Schibsted kommer att vara den drivande kraften på ägarsidan, medan LO kommer att nöja sig med en mindre aktieutdelning och att tillsätta chefredaktören för de opinionsbildande avdelningarna.

1.3.2Försäljningen av A-presstidningarna

När arbetarrörelsen efter A-pressens konkurs 1992 skulle rekonstruera den socialdemokratiska pressen deklarerade både SAP och LO att tidningarna inte i framtiden kunde vänta sig något ekonomiskt stöd från centralt håll. Det socialdemokratiska partiet övertog visserligen via ett par helägda bolag tidningarna. Målsättningen var dock att så snabbt som möjligt avyttra tidningarna.

Rekonstruktionen omfattade både tidningar som dragits med i kon- kursen och som räddats över i ett annat bolag samt fem tidningar som tidigare sålts men gått i konkurs. Sammanlagt rörde det sig om femton bolag med tjugo tidningar. I tolv bolag togs aktiemajoriteten över av den lokala arbetarrörelsen i olika konstellationer (tabell 1.3). I flera fall satsade även enskilda läsare och anställda pengar i företagen. De juridiska formerna växlade mellan stiftelser och aktiebolag, i några fall i flera led. I praktiken spelar ägoformen sannolikt mindre roll, det viktiga är att tidningarna är förankrade i den lokala arbetarrörelsen.

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 27

 

 

Tabell 1.3 Flerdagarstidningar med socialdemokratisk beteckning 1996. Företag och ägare

Tidning

Företag

Ägare

 

 

 

Aftonbladet

Aftonbladet Hierta AB

LO-sfären 50,1 [LO Media AB 40,1; LO förbund 10]

 

 

Schibsted A/S 49.9

Arbetarbladet

AB Arbetarbladet

Lokala organisationer inom LO 74,1 (70,8); Lokala organisationer inom SAP 18,1 (17,3);

 

 

Hyresgästföreningen iGävleborg 6,6 (6,3); ABF Gävleborg 0,7 (0,6); Privatpersoner och

 

 

företag 0,5 (5,0)

Arbetet Nyheterna

Nya Arbetet AB

Arbetarrörelsens stiftelse i Skåne ca 57; 10 700 enskilda aktieägare ca 25;

Skåne

 

Näringslivsrepresentanter 8; Arbetarrörelsen i Västsverige genom Ny Tid AB och Förvaltnings

Arbetet Nyheterna Väst

 

AB Järntorgskvarteret ca 5; Fackförbundsavdelningar 5 .

 

 

Dagbladet

Tidnings AB Nya

Stiftelsen LO/SAP Västernorrland 54,6; Tidningsintressenterna Västernorrland AB 29,8;

Nya Norrland

Norrland/Dagbladet

Kommunal Mitt 10,2; Företagets personal 4,0; Metall avd 47 1.0; SAP Västernorrland 0,6

 

 

Dala-Demokraten

AB Dala-Demokraten

Folkrörelsernas Mediastiftelse i Dalarna, [kontrollerad av den lokala arbetarrörelsen] 100

Folket

Tidningen Folket AB

Stiftelsen Folket 49,5 [kontrollerad av SAP i Sörmland]; lokala organisationer och föreningar.

Gotlands Tidningar

Gotlands Tidningar AB

Gotlands Folkblads Förvaltnings AB 50 [Arbetarekommunen och LO-sektionen på Gotland];

 

 

Gotlänningens Tryckeri AB 50 [Centerrörelsen 67, Gotlands Liberala Stiftelse 33]

Hälsinge Kuriren

AB Hälsinge Kuriren

Mediautvecklarna Oskar Bliss AB 100 [Bo Präntare 100]

Länstidningen

AB Länstidningen

Mats O Sundqvist Stiftelse 50; Stiftelsen Länstidningens vänner 25,6; Jämtpublikationer AB

Östersund

Östersund

17,9; Stiftelsen Länstidningens anställda 6,5

28 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

Tidning

Företag

Ägare

 

 

 

Norrländska

Tryckeri AB

Valrossen AB 100 [Arbetarrörelsen i Norrbotten]

Socialdemokraten

Norrländska

 

 

Socialdemokraten

 

Piteå-Tidningen

Piteå-Tidningen AB

Fackliga organisationer och socialdemokratiska föreningar inom tidningens spridningsområde

 

 

70; Ett stort antal enskilda personer 30

Sydöstra Sveriges

Sydöstra Sveriges

Arbetarrörelsens tidningsstiftelse i Blekinge 82,2; Förlags AB Albinsson & Sjöberg cirka 13;

Dagblad

Dagblad AB

Över 180 enskilda personer och organisationer

Värmlands Folkblad

Värmlands Folkblad

Värmlands Tidningsintressenter AB 100 [Socialdemokratiska partidistriktet och LO-distriktet i

 

AB

Värmland]

Västerbottens Folkblad

Nya Västerbottens

Organisationer knutna till arbetarrörelsen i Västerbottens län genom Stiftelsen Stöd till VF och

 

Folkblad AB

VF Vänner AB cirka 80;. Konsum Nord 11; Privatpersoner 7

Örebro-Kuriren 2

Örebro-Press AB 1

Plena AB [ägare Lars Sjöborg] 49; FolkrörelsernasKurirenförening 35; Kurirenintressenternas

Karlskoga-Kuriren2

 

Förening 11; FöreningenKurirenproduktion 5

 

 

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 29

 

 

Tidning

Företag

 

Ägare

Östgöten 3

Nya Folkbladet

 

Fackliga organisationer, näringslivet och privatpersoner i Östergötland

Folkbladet3

Östgöten AB

 

 

 

 

 

Östra Småland

Östra Småland AB

Östra Småland Intressenter AB 100 [Ett 20-tal lokala fackföreningar, socialdemokratiska

Nyheterna

 

 

partidistriktet och samtliga dess arbetarkommuner samt ABF-distriktet i Kalmar och ytterligare

 

 

två ABF-avdelningar]

 

 

 

Anm: Sifferuppgifterna avser andel av röster (andel av aktiekapital)

1 Örebro-Press AB gick i konkurs 1996

2 Utgivningen av Karlskoga-Kuriren övertogs i december 1996 av ett bolag ägt av Lars Sjöborg 50, lokala fackföreningsrörelsen 33 , personalen 17. Bolaget ger ut Örebro- Kuriren som en edition av Karlskoga-Kuriren

3 Östgöten och Folkbladet sammanslogs i juli 1996. Östgöten kommer att läggas ner sommaren 1997.

30 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

På några platser vände sig socialdemokraterna även till det privata näringslivet med erbjudanden att gå in som delägare i tidningarna. I ett fall, Hälsinge-Kuriren med endagstidningen Helsingen, såldes bolaget till Bo Präntare, mångårig medarbetare på ledande befattningar inom A- pressen. Präntare lät tidningen behålla sin politiska färg och övertog 1996 själv posten som chefredaktör.

Länstidningen i Östersund övertogs till lika delar av å ena sidan Maths O Sundqvist via en stiftelse, å andra sidan tre stiftelser med för- ankring i arbetarrörelsen i länet. Under våren 1996 fördes förhandlingar mellan Östersunds-Postens ägare, Centertidningar, och Länstidningen Östersunds styrelseordförande Maths O Sundqvist. Parterna enade sig om ett avtalsförslag där Centertidningar skulle betala 14,6 miljoner kro- nor för aktierna i Länstidningen. LT:s ägare skulle kontrollera 49,7 pro- cent av rösterna och nio procent av kapitalet i det nya bolaget. Tid- ningarna skulle få gemensam VD, styrelse, administration och tryck- ning, men två chefredaktörer, två redaktioner och separata annons- avdelningar. Sammanslagningen beräknades ge rationaliseringsvinster på 7–10 m iljoner kronor. Två av de andra delägarna i Länstidningen, Stiftelsen Länstidningens vänner (25,6 procent av aktiekapitalet) och Jämtpublikationer AB (17,9), avvisade förslaget med motivering att Länstidningen inte skulle överleva i den aviserade modellen. Sundqvist lämnade då omedelbart sin post som styrelseordförande. 65

Sundqvists agerande väckte kritik från socialdemokratiskt håll. 66 Länstidningens chefredaktörer Christer Sjöström och Peter Sweden-mark uppmanade honom att sälja sina aktier i tidningen, eftersom han visat att han inte trodde på tidningen utan aktivt arbetat för att skapa ett ”tidningsmonopol” i Jämtland. 67 I november 1996 kom Länstidningens fyra ägare överens om samarbetsformerna och gjorde ett uttalande om att man har en gemensam tro på företagets långsiktiga framtid. 68

När Arbetet rekonstruerades 1992 arbetade Hans Cavalli-Björkman aktivt för att få det skånska näringslivet att satsa pengar på den skånska tidningen, när Sydsvenska Dagbladet sålts ut till stockholmare. Han lyckades få ett 50-tal lokala företag och företagare att teckna sig för ak- tier motsvarande 8 procent av aktiekapitalet. Dessutom gick Helsing- borgs Dagblad in som delägare med 12 procent. 69 Arbetet försökte 1995 få in nytt kapital genom en nyemission men lyckades inte få någon intressent, vare sig från mediebranschen eller näringslivet i stort. 70 Helsingborgs Dagblad sålde på nyåret 1997 sin andel .71

Plena AB, ägt av Lars Sjöborg köpte 1995 49 procent i Örebro Press AB som gav ut Örebro-Kuriren och Karlskoga-Kuriren. 72 Den social- demokratiska rörelsen, enskilda personer och företag samt de anställda ägde resterande 51 procent. 73 När bolaget gick i konkurs 1996 övertogs

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 31

 

 

utgivningsrätten till Karlskoga-Kuriren av ett nytt bolag, med Lars Sjöborg (50 procent), lokala fackföreningsrörelsen (33) och personalen (17) som ägare. 74 Karlskoga-Kuriren ger ut en edition i Örebro, Nya Örebro-Kuriren.

I Sydöstran, med Arbetarrörelsens tidningsstiftelse i Blekinge som majoritetsägare, gick det karlskronabaserade motorpressförlaget Albinsson & Sjöberg 1995 in som delägare med en post på cirka 13 procent. Sydöstran och förlaget samarbetar dels redaktionellt genom en

75

motorbilaga i tidningen, dels tekniskt.

Nya Folkbladet Östgöten AB som gav ut Folkbladet och Östgöten slog 1996 samman de två tidningarna t ill Folkbladet som ges ut i tre editioner för Norrköping, Linköping och Finspång .76 Våren 1997 togs beslut om att lägga ner Linköpingseditionen.

De socialdemokratiska tidningarna startades en gång av de lokala fackliga och politiska organisationerna. Dagens decentralisering av ägandet innebär således en återgång till det ursprungliga lokalt förank- rade ägandet. De nya ägarna har dock inga större möjligheter satsa pengar varken vid tillfälliga kriser eller för större investeringar.

1.3.3Försäljningar inom centersfären

Centerrörelsen äger sin press dels via den centralt partiägda koncernen Centertidningar AB, dels via bolag ägda av lokala centerorganisationer. Centertidningar driver sex flerdagarstidningar samt två fådagars- tidningar. De lokalt ägda bolagen ger främst ut endagstidningar men även tre flerdagarstidningar, däribland Skånska Dagbladet. Så gott som alla lokalt ägda tidningarna är beroende av presstödet för sin överlev- nad. Vimmerby Tidning intar en särställning bland de organ som stöder centerpartiet genom att en privatperson, Bengt Ingemarsson, äger huvudparten av andelarna i den ekonomiska förening som ger ut tid- ningen samtidigt som han är verkställande ledamot och chefredaktör. Han äger även den borgerliga tredagarstidningen Öland sbladet.

Under de senaste åren har flera förändringar inom centerpressen ägt rum. Centertidningar AB köpte 1994/96 Hudiksvalls Tidning, som tidigare ägdes av cirka 1 000 aktieägare. 77 Tidningen har en domine- rande ställning i sitt utgivningsområde och har redovisat ett mycket gott ekonomiskt resultat. Landets minsta sexdagarstidning Laholms Tidning förvärvades 1996 av Skånska Dagbladet. Tidningen kommer att drivas vidare i oförändrad form i ett dotterbolag. 78 Vimmerby Tidning över-tog 1994 utgivningsbeviset för den konkursdrabbade 3 Dagar och drev verksamheten vidare i form av endagstidningen Växjöbladet/Krono-

32 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

bergaren, som innehåller både socialdemokratiska och centerpartis-tiska kommentarer.79 Hösten 1995 blev Vimmerby Tidning även hu-vudägare i den centerpartistiska endagstidningen Kalmar Läns Tid-ning.80

1.3.4Nyetablering i Skåne

Arbetarrörelsen i nordvästra Skåne startade i mars 1996 en tredagars- tidning, Folkbladet Skåne. 81 Redan efter en och en halv månads ut-

82

givning gick tidningen i konkurs.

1.3.5Ägarinflytande i organisations- och stiftelseägda tidningar

Så gott som samtliga organisations- och stiftelseägda tidningar har politiska anknytningar. I bolagens styrelser sitter ofta ledande personer inom politik eller organisationsvärlden. Ibland rör det sig om rikspo- litiker, men oftast om lokala politiker. Den senare kategorin har sanno- likt ökat i antal till följd av decentraliseringen av ägandet av arbetar- rörelsens press. Styrelseledamöterna har inte som i privatägd press pri- vatekonomiska intressen i tidningsföretagen, men kan i egenskap av makthavare ha synpunkter på tidningarnas bevakning av olika frågor. Någon aktuell studie över styrelsens roll och styrelseledamöternas samhällspositioner i organisations- och stiftelseägda tidningar finns inte. I flera av de senaste årens affärer har det dock uppmärksammats att kritiserade politiker suttit i den lokala tidningens styrelse.

Örebro-Kurirens chefredaktör Helle Klein hamnade 1995 i en konflikt med företrädare för den näst största ägaren Folkrörelsernas Kurirenförening. Axel Gisslén, ordförande i föreningen, och LO- distriktets förre ordförande Dan-Åke Moberg klagade enligt Klein vid upprepade tillfällen på hennes skriverier och hotade att minska anslaget till tidningen om hon inte ändrade sig. Gisslén medgav att det fanns motsättningar om både tidningens allmänna inriktning och den eko-

83

nomiska skötseln. Konflikten slutade med att Klein avgick.

Helle Klein hävdade i en krönika att många chefredaktörer i arbetar- rörelsens press blev ”utskällda för att det inte står 'rätt' artiklar i tid- ningen, att ledaren, inte är tillräckligt partitrogen (vad nu det är?), att avslöjandet om s-politikern eller fackbasen har skadat rörelsen osv."84

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 33

 

 

1Dagens Nyheter 1995-11-07. Delårsrapport för Tidnings AB Marieberg januari- september 1995. Göteborgs-Posten 1995-11-07.

2Journalisten ca 1996-02-01.

3Expressen 1997-06-06.

4Carl-Johan Bonnier i Dagens Industri 1997-06-07.

5Årsredovisning för Bohusläningens Tidnings AB 1992-1995.

6Svenska Dagbladet 1995-10-01.

7Dagens Nyheter 1994-08-19 och 1995-08-19. Svenska Dagbladet 1994-09-19 och 1994-09-22. Pressens Tidning 12/1995.

8Mediatrender 3/1997. Dagens Nyheter 1997-02-12.

9Dagens Nyheter 1996-10-23. Pressens Tidning 17/1996. Mediatrender 20/1996.

10Deni AB ägs av det av familjen Bonnier ägda Nya Deni HB (73 % av rösterna,

23% av aktiekapitalet) och familjen Bonnier privat (27 resp 77).

11Senare har HB Denis aktier i Marieberg övertagits av Deni AB.

12Dagens Nyheter 1996-07-02. Svenska Dagbladet 1996-07-02. Dagens Industri 1996-07-02.

13Årsredovisning för Vestmanlands Läns Tidning AB 1994 s 6. Svenska Dagbladet 1994-12-06. Mediatrender 20/1994 och 6/1995.

14Aktiebok för VLT AB 1996-12-30.

15Mediatrender 13/1994.

16Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1995 s 41.

17Dagens Nyheter 1996-03-15.

18Mediatrender 5/1997.

19Dagens Nyheter 1996-03-15. Mediatrender 10/1996.

20Dagens Nyheter 1996-09-20 och 1996-12-11. Metro 1996-12-11.

21Metro 1996-12-11.

22Dagens Nyheter 1996-08-26.

23Annons i Dagens Nyheter 1996-10.

24Dagens Nyheter 1994-11-29. Svenska Dagbladet 1994-11-29. Annons i Svenska Dagbladet 1995-09-10.

25Dagens Nyheter 1996-10-12. Svenska Dagbladet 1996-10-12.

26Dagens Nyheter 1996-10-25.

27Dagens Nyheter 1997-02-07.

28Pressens Tidning 1/1997.

29Pressens Tidning 7/1995. Journalisten 19/1995.

30Svenska Dagbladet 1995-10-11.

31Svenska Dagbladet 1997-02-27 och 1997-02-28. Pressens Tidning 5/1997.

32Anderson, I, Svenska Dagbladets historia del I, s 385 ff.

33Mediatrender 1/1995. Rapporten — GP-koncernens verksamhetsberättelse 1994. Årsredovisning för Nerikes Allehanda AB 1994. Årsredovisning för Eskilstuna-Kuriren AB 1994.

34Folkrörelsernas Medieforum Informationsbrev 4/1995.

35Dagens Nyheter 1996-05-26.

34 Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen

SOU 1997:92

 

 

36Aftonbladet 1995-11-21.

37Aftonbladet 1995-11-21.

38Aftonbladet 1995-11-22.

39Resumé 50-52/1995.

40Resumé 45/1995.

41Resumé 45/1995. Svenska Dagbladet 1995-12-23.

42Aftonbladet 1995-11-26.

43Aftonbladet 1995-11-25.

44Dagens Nyheter 1995-12-10.

45Expressen 1995-11-23

46Dagens Nyheter 1995-11-27.

47Aftonbladet 1996-04-24 och 1996-04-25. Dagens Politik 1996-04-25.

48Svenska Dagbladet 1996-12-09. Mangfold i media. NOU 1995:3.

49Svenska Dagbladet 1996-11-11. Dagens Nyheter 1996-11-09. Mediatrender 20/1996.

50Svenska Dagbladet 1996-12-09.

51Svenska Dagbladet 1994-06-16. Dagens Næringsliv 1994-11-30.

52Dagens Nyheter 1994-06-16.

53Dagens Nyheter 1996-04-25.

54Aftonbladet 1996-04-25. Resumé 15/1996. Svenska Dagbladet 1994-05-11.

55Svenska Dagbladet 1996-04-25. Helsingborgs Dagblad 1996-04-25. Karl Erik Gustafsson i Dagens Politik 1996-04-25.

56Svenska Dagbladet 1996-04-25. Sydsvenska Dagbladet 1996-04-25.

57Expressen 1996-04-25.

58Aftonbladet 1996-04-25.

59Dagens Nyheter 1996-04-25.

60Värmlands Folkblad 1996-04-25.

61Dagens Nyheter 1996-05-11.

62Folket 1996-04-25.

63Svenska Dagbladet 1996-04-25.

64Expressen 1996-04-25.

65Mediatrender 13/1996. Pressens Tidning 13/1996.

66Mediatrender 15/1996.

67Mediatrender 12/1996 och 17/1996.

68Svenska Dagbladet 1996-11-19.

69Dagens Nyheter 1992-03-11 och 1992-03 15. Svenska Dagbladet 1992-02- 19.1992-03-11.

70Svenska Dagbladet 1995-05-10. Mediatrender 9/1995. Dagens Nyheter 1995- 10-17. Pressens Tidning 13/1996.

71Dagens Nyheter 1997-01-25. Pressens Tidning 2/1997. Mediatrender 2/1997.

72Svenska Dagbladet 1995-02-28 Jönköpings-Posten 1995-02-28.

73Mediatrender 4/1995.

74Mediatrender 1/1997.

SOU 1997:92

Utveckling av ägande och ägarinflytande i dagspressen 35

 

 

75Mediatrender 17/1995 och 8/1996.

76Mediatrender 3/1996. Pressens Tidning 15/1996.

77Svenska Dagbladet 1994-10-24

78Svenska Dagbladet 1996-04-29 och 1996-05-05.

79Pressens Tidning 15/1994.

80Mediatrender 18/1995.

81Pressens Tidning 15/1994.

81Pressens Tidning 1/1996.

82Svenska Dagbladet 1996-05-03. Dagens Nyheter 1996-05-03. Pressens Tidning 18/1996.

83Dagens Nyheter 1995-06-22. Svenska Dagbladet 1995-06-23. Citat i Dagens Nyheter 1995-06-25 från Anders Ferms artikel i Arbetet.

84Pressens Tidning 4/1995.

SOU 1997:92

33

 

 

2 Tidningsägande

Den svenska dagspressen har länge haft en mycket stabil ägarstruktur. De familjer som fortfarande utgör en viktig gr upp ägare har genomgående varit engagerade i sina tidningar under mycket lång tid, som släkten Ridderstad (sedan 1842), släkten B onnier (intressen 1888 aktiemajoritet 1924), släkten Pers (1898), fam iljen Hamrin (ca 1910), familjen Hjörne ( 1926), familjen Sommelius (1920-talet) och familjen Bengtsson (1931). Arbetarrörelsen b yggde upp en landsomfattande press decennierna runt sekelskiftet.

I Pressutredningens undersökning från 1994 konstaterades att ägar- förändringarna varit relativt få sedan slutet av 1970-talet. 85 Några ägargrupper som släkterna B onnier och Pers liksom familjerna Hamrin och Ander hade flyttat fram sina positioner genom företagsköp och i det förra fallet även en nyetablering (Dagens Industri). Flera familjer, däribland Wahlgrens med Sydsvenska Dagbladet-koncernen, hade sålt sina tidningar. De helt nya aktörerna var få, den viktigaste var Wallenbergsfären som visserligen tidigare haft stort inflytande över Svenska Dagbladet men som 1994 definitivt tog över tidningen. Inom arbetarrörelsen hade den interna ägarstrukturen förändrats till följd av de ekonomiska problem som gruppens tidningar brottats med.

2.1Tidningsägare

De ägarförändringar som ägt rum sedan 1994 (se ovan kap 1) har en- dast marginellt påverkat strukturen i stort (tabell 2.1). Endast en ny ägare, Schibsted, har tillkommit inom den traditionella dagspressen. Två nya aktörer, Kinnevik och Søndagsavisen, har dock genom sin ut-givning av gratistidningar kommit att påverka dagspressmarknaden. Schibsted, Kinnevik och Søndagsavisen är alla exempel på medie-företag som ser Norden som sin hemmamarknad. Den svenska dags-pressen har sedan länge kontrollerats av aktörer som primärt varit in-tresserat av medier. Kinneviks och Wallenbergsfärens inträde på dags-tidningsmarknaden visar hur stora företag utan publicistiska traditioner under 1990-talet etablerat sig som viktiga medieägare.

34 Tidningsägande

SOU 1997:92

 

 

Tabell 2.1. De 20 största ägarna inom flerdagarspress (3/v) 1996

Ägare

Antal

Upplaga

Andel av

 

tidningar

helår 96

totalupplagan

 

 

vardagar

 

 

 

 

 

Släkten Bonnier

6 3

1 083 0003

26,63

Familjen Hjörne

1 4

265 5004

6,54

Familjen Ander

10

195 900

4,8

LO1

0,5

190 600

4,7

Schibsted1

0,5

190 600

4,7

Wallenbergsfären

1

187 600

4,6

Familjen Hamrin2

8

161 300

4,0

Centertidningar

6

131 200

3,2

Stiftelsen Barometern

3

124 500

3,1

Släkten Pers

7

120 000

2,9

Nya Stiftelsen Gefle Dagblad

4

104 900

2,6

LT Liberala Tidningar AB

3,5

96 200

2,4

Arbetarrörelsen i Skåne

1

79 400

2,0

Släkten Ridderstad

1

65 300

1,6

Stiftelsen Tore G Wärenstam

2

62 700

1,5

Axel Johanssons stiftelser

1

62 100

1,5

Familjen Bengtsson

4,5

61 400

1,5

Erik och Asta Sundins Stiftelse

2

61 600

1,5

Familjen Sommelius

1

49 500

1,2

Eskilstuna-Kurirens Stiftelse

2

46 600

1,1

Övriga

40

728 000

17,9

TOTALT

105

4 067 900

100,0

Källa : Bearbetning efter TS upplageuppgifter för 1996

Anm: 1Ägande av Aftonbladet uppdelat på LO Media och Schibsted. 2För koncernens fyra tidningar i Västergötland avser upplageuppgifterna 1995. 3Inkl GT:s upplaga på 67 500 exemplar. För upplageandel exkl GT se tab 2.2. 4Exkl GT:s upplaga på 67 500 exemplar. För upplageandel inkl. GT se tabell 2.2.

Trots vissa försäljningar svarar gruppen fam iljeägda tidningar fortfarande för något över hälften av den samlade upplagan. Genom förändringar i ägarstrukturen återfinns endast ett par ägare med an-

SOU 1997:92

Tidningsägande 35

 

 

knytning till arbetarrörelsen bland de tjugo största ägarna. Om arbetar- rörelsen och centerrörelsen ses som en ägargrupp återfinns de på andra respektive femte plats bland de upplagemässigt största ägargrupperna (tabell 2.2).

Tabell 2.2. De 12 största ägargrupperna inom flerdagarspress (3/v) Upplaga, intäkter och resultat

Ägargrupp

Släkten Bonnier 1

Arbetarrörelsen 2

varav Aftonbladet3

varav övriga

Familjen Hjörne 1

Familjen Ander

Centerrörelsen 2

Schibsted

Wallenbergsfären

Familjen Hamrin4

Liberala konsortier2

Stiftelsen Barometern

Släkten Pers

Nys Stiftelsen Gefle

Dagblad

Övriga

SUMMA

Antal

Upplaga

Andel %

Intäkter

Nettores

Resultat

 

 

 

Mkr

ultat

exkl.

 

 

 

 

Mkr

pressstöd

 

 

 

 

 

 

1996

1996

1996

1995

1995

1995

 

 

 

 

 

 

5

1 015 500

25,0

4 657

571

561

16,5

544 100

13,4

2 459

38

-180

0,5

190 600

4,7

1 207

52

52

16

353 500

8,7

1 250

-14

-232

2

333 000

8,2

1 660

14

9

10

195 900

4,8

617

64

60

9,5

194 500

4,8

776

45

-9

0,5

190 600

4,7

 

 

 

1

187 600

4,6

869

17

-35

8

161 300

4,0

543

74

70

4,5

128 400

3,2

558

34

31

3

124 500

3,1

455

19

16

7

120 000

2,9

476

39

36

4

104 900

2,6

420

5

2

34

767 700

18,9

2 189

103

60

105

4 067 900

100,0

15 718

1024

623

Källa: Bearbetning efter upplageuppgifter i Pressens Tidning 5/1997 och Dagspressens ekonomi 1995s

Anm: 1 GT/Kvällspostens ekonomiska resultat har delats upp på hälftenägarna Bonniers och Hjörne 1995. Fr.o.m. 1996 är de två tidningarna helt separerade. För upplagerelationer efter Bonniers köp av GT se tabell 2.1. 2Tidningar ägda av organisationer i arbetarrörelsen och centerrörelsen samt av två liberala konsortier har sammanförts till var sin grupp oberoende av juridiskt ägande. 3Fr.o.m. maj 1996 ägs Aftonbladet till 50,1 procent av LO och 49,9 procent av den norska mediekoncernen Schibsted. 4För koncernens fyra tidningar i Västergötland avser upplageuppgifterna 1995.

36 Tidningsägande

SOU 1997:92

 

 

Bonniersfären svarade 1995 för över hälften av dagspressbran-schens samlade resultat, för 1996 kommer dock andelen sa nnolikt bli betydligt lägre sedan Dagens Nyheter och Expressen redovisat kraftigt försämrade resultat. Familjen Hamrin med Herenco-koncernen har en mycket stark ekonomisk ställning, där inte bara tidningarna utan även den övriga rörelsen är mycket lönsam. Koncernen redovisade 1995 ett resultat på 196 miljoner kronor vilket motsvarar en nettomarginal på 13 procent. Även familjen Ander är mycket stark och har självfinansierat ett nybyggt tidningshus. Svenska Dagbladet har som målsättning att klara sig utan presstöd, något som man inte nått. Tidningens ägare, ett antal storföretag framför allt inom Wallenbergsfären, har utomordent-ligt stora resurser att gå in med ekonomiskt stöd om det skulle behövas.

Centerrörelsens press visar upp en splittrad e konomisk bild. Huvud- delen av flerdagarstidningarna är samlade i koncernen Centertidningar som 1995 hade en nettomarginal på nio procent. Det totala resultatet för centerrörelsen dras dock ner av Skånska Dagbladet, som före presstö-det på 47 miljoner kronor redovisade en förlust på 43 miljoner kronor. Endagstidningarna (ej medräknade i tabell 2.2) gick alla, förutom en, med förlust före presstöd och är starkt beroende av bidrag för sin exis- tens. Arbetarrörelsens press brottas fortfarande med svåra problem. En- dast två av flerdagarstidningarna hade 1995 en nettomarginal (inkl presstöd) på över fem procent. Fyra av företagen redovisade förluster före presstödet. Sammantaget är gruppen mycket beroende av presstö- det. Flera av tidningarna har lokala konkurrenter som är ekonomiskt mycket starka. Folkbadet Östgötens rörelseintäkter uppgick exempelvis endast till hälften av konkurrenternas vinst.

Den största procentuella upplage ökningen (tabell 2.3) för tiden 1978-1996 redovisade Pers, Hamrin, Ystads Allehanda och Bonniers, samtliga inblandade i fusioner. Av de företag som växte av egen kraft var det en rad entidningsbolag som ökade mest, nämligen Nya Lid- köpings-Tidningen, Helsingborgs Dagblad, Upsala Nya Tidning och Norra Västerbotten. Några ägare, Kristianstadsbladet, Högerns Förlagsstiftelse och familjen Bengtsson har avyttrat tidningar och bland annat därför minskat sin upplaga. Ungefär lika många tidningsföretag ökade som minskade upplagan under perioden 1978 -1996. Under de senaste tre åren har dock samtliga större ägare (beträffande arbetar- rörelsen se nedan), med undantag för familjen Hörling i Lidköping, fått vidkännas upplageförluster. Största problemen har pingströrelsens Dagen haft, men även flera av de största ägarna som Bonniers, Hjörne och Ander har fått vidkännas betydande minskningar.

SOU 1997:92

 

 

 

 

Tidningsägande 37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 2.3 Ägares upplageutveckling 1978–1996

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägare

Upplageförändring %

Förändring av antal

 

 

 

 

 

 

 

tidningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1978–1996

1993–1996

 

1978–1996

1993–1996

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Familjen Pers

63

-6

5

 

 

 

Familjen Hamrin

48

-2

3

0,5

 

 

Familjerna Björnberg m fl

35

-3

1

 

 

 

Familjen Hörling 1

24

2

 

 

 

 

 

Familjen Sommelius

19

-3

 

 

 

 

 

Centerpartiet

17

11

1

1

 

 

Eskilstuna-Kurirens Stiftelse

16

-1

 

 

 

 

 

Skånska Dagbladet

10

13

2

1

 

 

Släkten Bonnier

10 2

-132

3

 

 

 

Axel Johanssons stiftelser

9

-5

 

 

 

 

 

Stiftelsen Skelleftepress

9

-5

 

 

 

 

 

Familjen Svender

8

-5

 

 

 

 

 

Wallenbergsfären

4

-8

 

 

 

 

 

Stiftelsen VK-Press

2

-9

 

 

 

 

 

Tore G Wärenstams stiftelse

0

-6

 

 

 

 

 

Bengt Michelsén

-1

-4

 

 

 

 

 

Familjen Ander

-2

-8

2

 

 

 

Liberala tidningar AB

-2

-4

 

 

 

 

 

Stiftelsen Barometern

-3

-2

 

 

 

 

 

Erik och Asta Sundins Stiftelse

-6

-3

 

 

 

 

 

Släkten Ridderstad

-11

-2

 

 

 

 

 

Norra Skåne

-11

-8

 

 

 

 

 

Familjen Walin

-13

-9

 

 

 

 

 

Familjen Hjörne

-16 3

-63

 

 

 

 

 

Kristianstadsbladet

-19

-6

-1

 

 

 

Pingströrelsen

-31

-15

 

 

 

 

 

Familjen Bengtsson

-38

-8

-2

 

 

 

Högerns Förlagsstiftelse

-63

-56

-2

-1

 

Källa : Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997.

38 Tidningsägande

SOU 1997:92

 

 

Anm: 1Hälftenägarskapet i Skövde Nyheter 1986

-1994 har ej medräknats. 2 Om

GT:s upplaga 1996 inkluderas var förändringarna 17 respektive -7 procent. 3 Om GT:s upplaga 1996 exkluderas var förändringarna -33 respektive -25 procent.

De socialdemokratiska tidningarna går inte att jämföra på ägarnivå på grund av omstruktureringarna. Bland de enskilda tidningarna finns

det en stor spännvidd mellan Länstidningen Östersund som åren 1978- 1996 ökade upplagan med 36 procent och Folket som mer än halverade sin upplaga (tabell 2.4). Totalt förlorade gruppen nära en fjärdedel av sin upplaga. Under de senaste tre åren har förlusten uppgått t ill över 60 000 exemplar eller 14 procent. Enda ökningen redovisar den lilla Karlskoga-Kuriren, som drogs in i Örebro-Kurirens konkurs, men fort- sätter utgivningen i egen regi. Fem tidningar, däribland Arbetet Nyhe- terna, har minskat med mer än 15 procent.

SOU 1997:92

Tidningsägande 39

 

 

Tabell 2.4 De socialdemokratiska morgontidningarnas upplageutveckling 1978–1996.

Tidning

 

Upplaga

 

Förändring %

 

1978

1993

1996

1978–96

1993–96

 

 

 

 

 

 

Länstidningen Östersund

19 000

29 300

25 800

36

-12

Karlskoga-Kuriren

4 800

4 700

6 500

35

38

Piteå-Tidningen

15 500

19 000

17 600

14

-7

Dala-Demokraten

22 900

27 700

26 000

14

-6

Dagbladet

10 500

12 200

11 400

9

-7

Östra Småland

16 900

19 400

18 300

8

-6

Nya Norrland

19 700

19 900

19 400

-2

-3

Värmlands Folkblad

26 900

27 700

25 300

-6

-9

Gotlands Tidningar

14 100

13 200

12 900

-9

-2

Sydöstra Sveriges

22 100

23 900

20 000

-10

-16

Dagblad

 

 

 

 

 

Norrländska

44 200

43 400

39 600

-10

-9

Socialdemokraten

 

 

 

 

 

Arbetarbladet

32 700

29 600

29 100

-11

-2

Västerbottens Folkblad

23 600

20 100

19 400

-18

-3

Arbetet Nyheterna

103 900

105 300

79 400

-24

-25

Folkbladet Östgöten

21 800

17 700

13 500

-38

-24

Hälsinge-Kuriren

17 400

12 200

10 400

-40

-15

Folket

25 600

12 900

10 300

-60

-20

Örebro-Kuriren

12 700

8 500

 

 

 

Kronobergaren

12 000

 

 

 

 

Smålands Folkblad

12 400

 

 

 

 

Västgöta-Demokraten

11 900

 

 

 

 

 

490 600

446 700

384 900

-22

-14

Källa . TS-Boken 1979, 1994 Pressens Tidning 5/1997.

40 Tidningsägande

SOU 1997:92

 

 

2.2Ägarformer

En jämförelse mellan olika ägarformer visar vissa förskjutningar sedan 197886 (tabell 2.5). De privatägda liksom de stiftelseägda tidningarna har ökat sin andel något på bekostnad av de organisationsägda. En stor del av förändringarna är en följd av omstruktureringen av arbetarrörelsens press, framför allt försäljningen av halva Aftonbladet till Schibsteds och överlåtelser av vissa tidningar till stiftelser med an-knytning till arbetarrörelsen. Svenska Dagbladets övergång från stif-telseägd till privatägd tidning är en annan viktig förändring.

Tabell 2.5 Ägarformer inom flerdagarspress (3/v) 1978 och 1996.

Ägarform

Upplaga

Andel %

Upplaga

Andel %

 

1978

 

1996

 

 

 

 

 

 

 

 

Privata ägare

2 660 600

59

2 690 700

66

 

Stiftelser

680 300

15

769 000

19

 

varav

 

 

 

 

 

Moderata

445 500

10

305 600

7

 

stiftelser

 

 

 

 

 

Liberala stiftelser

234 800

5

302 900

7

 

Arbetarrörelsens

 

 

147 700

4

 

stiftelser

 

 

 

 

 

Privata stiftelser

 

 

12 900

0

 

Organisationer

1 150 100

26

608 100

15

 

varav

 

 

 

 

 

Arbetarrörelsen

912 500

20

396 500

10

 

Centerrörelsen

206 800

5

194 450

5

 

Pingströrelsen

30 800

1

17 200

0

 

Källa : Bearbetning

efter TS-Boken

1979 och

TS upplageuppgifter för 1996.

SOU 1997:92

Tidningsägande 41

 

 

2.3Ägarkoncentration

Ägarkoncentrationen mätt i andel av total upplagan var 1978 relativt hög med fyra ägare som svarade för nära hälften av den totala upplagan (tabell 2.6). Den störste ägaren, Bonniers, hade 1993 ökat sin andel från 20,6 procent till 26,6 procent för att därefter minska till 25,0 procent 1996. Nedgången i de fyra största ägarnas andel beror på Aftonbladets upplaga delats på två ägare. Om denna räknas som en helhet har andelen varit oförändrad. Mätt i de åtta respektive sexton största ägarna har koncentrationen minskat något, beroende på att den tidigare A-pressens tidningar spritts ut på ett femtontal ägare.

Tabell 2.6 Ägarkoncentration inom flerdagarspress (3/v) Andel av totala upplagan. Ägare.

 

1978

1993

1996

 

 

 

 

Den störste ägaren

20,6

26,7

25,0*

De två största ägarna

30,2

34,8

33,2

De fyra största ägarna

47,0

47,5

42,3

De åtta största ägarna

63,4

61,8

59,1

De sexton största ägarna

79,9

79,0

76,7

Källa : Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997

Anm: *Om GT:s upplaga räknas in i Bonniersfären uppgår den störste ägarens andel till 26,6 procent. I övrigt inga ändringar

Om arbetarrörelsens, centerrörelsens och de liberala konsortiernas tidningar sammanföres till var sin gr upp blir bilden av ägar koncent- rationen något annorlunda (tabell 2.7). De fyra största ägargr upperna svarade 1978 för drygt hälften av totalupplagan. Mellan 1978 och 1993 ökade ägarkoncentrationen något på varje nivå, därefter har kon- centrationsgraden minskat, framför allt beroende på upplageförluster för de största ägargrupperna.

42 Tidningsägande

SOU 1997:92

 

 

Tabell 2.7 Ägarkoncentration inom flerdagarspress (3/v). Andel av total upplagan. Ägargrupper.

 

1978

1993

1996

Den störste ägaren

20,6

26,7

25,0*

De två största ägarna

40,9

43,9

38,3*

De fyra största ägarna

54,7

56,9

51,3

De åtta största ägarna

70,6

73,2

69,4

De sexton största ägarna

85,2

88,4

87,3

Källa : Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997.

Anm: Arbetarrörelsens, centerrörelsens samt liberala konsortiernas tidningar sammanförda till var sin grupp. *Om GT:s upplaga räknas in i Bonniersfären uppgår den störste och de två största ägarnas andelar till 26,6 respektive 40,0 procent. I övrigt inga ändringar.

SOU 1997:92

Tidningsägande 43

 

 

85Sundin, Staffan ”Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke- licensfinansierad TV” i SOU 1994:145 Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV. Stockholm 1994 s. 11-20.

86TS upplageuppgifter har använts som underlag för att studera utvecklingen. Under undersökningsperioden 1978-96 har TS ändrat sina rutiner för att fastställa upplagorna. Fram till 1994 mättes upplagorna första halvåret, därefter snittet för hela året. Reglerna för friexemplar har ändrats. En viss reservation måste därför göras för jämförelser mellan olika år. Förändringarna bör mer ses som trender än som exakta tal.

SOU 1997:92

43

 

 

3Dagspressägarnas position på marknaden

Dagspressmarknaden i Sverige utgör inte en enhetlig nationell marknad i samma utsträckning som TV-, bok-, skiv-, tidskrifts- och filmmark- naderna. Det utmärkande draget för dagspressen är i stället de lokala marknadernas centrala ställning. Marknader där de nationella aktörerna får underordna sig de lokala.

Avgränsningarna av de lokala marknaderna faller sig i regel naturliga men kan i vissa falla vara problematiska. TS-Boken använder A- regionerna som grund för sin uppdelning i olika delmarknader. En ytterligare uppdelning på kommunnivå görs också. Samtliga tidningars upplaga och täckningstal redovisas på båda nivåerna.

I föreliggande undersökning har A-regionnivån använts. I regel ger den en god bild av marknaderna. Några A-regioner består dock av två distinkta dagstidningsmarknader. Det gäller t.ex. Skara/Lidköping och Hudiksvall/Ljusdal, där två lokaltidningar har en dominerande ställning i var sin del av regionen.

Täckningstal har länge varit ett centralt begrepp vid analys av tidningarnas styrka på marknaden. Här kommer täckningstalen att an- vändas dels för att studera ägargruppernas totala täckning av del- marknaderna, dels för att undersöka ägargruppernas marknadsandelar på tre typer av marknader, nämligen för lokala morgontidningar, för kvällstidningar samt för nationellt spridda morgontidningar.

3.1Ägarnas totala marknadstäckning

Vid marknadsanalyser av dagspress utgår man i regel från de enskilda tidningarnas täckningstal. Här skall i stället ägarnivå användas för att försöka skapa en bild av i vilken utsträckning en ägargrupp lyckas täcka en delmarknad. Ett problem med denna typ av mätning är de hus-håll som läser två eller flera av en ägargrupps tidningar. Den vanligaste formen av dubbeltäckning är kombinationerna mor gontidning/kvälls- tidning och sexdagarstidning/tredagarstidning. I det förra fallet före-

44 Dagspressägarnas position på marknaden

SOU 1997:92

 

 

kommer dubbelläsning framför allt på utgivningsorterna. Den andra ty- pen existerar inom Andergruppen på ett par marknader.

Två ägargrupper, B onniers och arbetarrörelsen, har tidningar som är spridda över hela landet (tabell 3.1). Bonniers nådde 1995 dock inte över 40 procent i hushållstäckning i fler än två områden, Stockholm och Malmö. Svårast hade gruppen att nå ut i Göteborg med endast sju procent tillsammans för Dagens Nyheter, Expressen och Dagens Industri. Arbetarrörelsen dominerade i några områden, Piteå, Sollefteå, Kiruna, Haparanda och Luleå, men i över hälften av regionerna låg täckningen under 20 procent. De övriga tidningsägarna hade i stor ut- sträckning koncentrerat sig till en landsdel, där de i regel hade en hög täckning. Familjerna Ander, Hamrin och Pers svarade för nästan hälf-ten av de regioner där en ägargrupp nådde över 70 procent i täckning.

Tabell 3.1 Ägargrupper med täckningstal 10 procent i tre eller flera A- regioner 1995. Antal A-regioner. Totalt 70 A-regioner.

Ägargrupp

>80

70-

60–

50–

40–

30–

 

20–

 

10–

 

Summa

 

 

79

69

59

49

39

29

19

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Släkten Bonnier

 

 

2

 

 

3

13

47

65

Arbetarrörelsen

2

1

1

2

5

8

10

21

50

Familjen Ander

2

2

1

3

1

 

1

1

11

Familjen Hamrin

1

3

2

 

 

1

1

 

 

8

Centerrörelsen

 

1

2

2

2

 

 

 

1

8

Familjen Hjörne

 

1

 

 

 

 

2

5

8

Familjen Pers

1

1

2

1

1

 

 

 

 

 

6

Stiftelsen

 

 

3

1

 

1

 

 

1

6

Barometern

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Liberala konsortier

 

2

1

 

 

1

 

 

1

5

Nya Stiftelsen

1

 

1

 

1

1

 

 

 

 

4

Gefle Dagblad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Familjen Bengtsson

 

1

 

1

 

 

1

 

 

3

Högerns

 

 

 

1

1

 

 

 

1

3

Förlagsstiftelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

 

3

7

4

5

1

3

3

26

SUMMA

7

15

22

15

16

16

31

81

203

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1996

SOU 1997:92

Dagspressägarnas position på marknaden 45

 

 

3.2Dagspressens delmarknader

I regel behandlas dagspressen som en marknad. Den kan dock delas in i tre typer av marknader, nämligen den lokala morgontidningsmark-naden, kvällstidningsmarknaden samt marknaden för nationellt spridda morgontidningar.

3.2.1Morgontidningsmarknaden

De lokala morgontidningarna sprids på ett stort antal, i regel väl avgränsade marknader. Det kan dock vara problematiskt att avgöra inom vilka områden storstadstidningarna bör betraktas som lokal-tidningar. I regionerna närmast utgivningsorten kan de nationella morgontidningarna nämligen även fylla funktionen som lokaltidning. I undersökningen har dessa tidningar räknats in i lokaltidnings-marknaden om de nått ett täckningstal över åtta procent. Ett undantag har gjorts för Arbetet som genomgående behandlats som lokaltidning, eftersom den är den enda socialdemokratiska tidningen i sitt sprid-ningsområde och därför kan antas fungera i första hand som lokal-tidning.

Den typiska svenska lokala tidningsmarknaden domineras av en ägargrupp. I 42 av 70 A-regioner hade den störste ägaren 1995 en marknadsandel över 70 procent (tabell 3.2). I endast nio regioner 87 fanns en någorlunda jämn konkurrens, varav endast i en av de femton största kommunerna, nämligen Gävle. En viss konkurrenssituation fanns i ytterligare ett tjugotal områden, där den mindre tidningen hade en marknadsandel på mellan 20 och 30 procent. Av de större regionerna återfanns endast Stockholm och Malmö/Lund i den sistnämnda kategorin. I fyra av landets största kommuner, Göteborg, Västerås, Örebro och Jönköping, behärskade den största tidningen mer än 90 procent av marknaden, i ytterligare fem mer mellan 75 och 89 procent.

46 Dagspressägarnas position på marknaden

SOU 1997:92

 

 

Tabell 3.2 Marknadsandelar på lokaltidningsmarknaden för de större ägargrupperna i svensk dagspress 1995. Antal A-regioner.

Ägargrupp

90–

80–

70–

60–

50–

40–

30–

20–

 

100

89

79

69

59

49

39

29

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetarrörelsen

 

3

 

1

 

5

5

8

Familjen Ander

1

2

2

3

1

 

 

1

Familjen Hamrin

4

1

1

 

 

 

2

 

Centerrörelsen

1

2

1

1

2

 

 

 

Familjen Pers

4

 

 

1

1

 

 

 

Stiftelsen Barometern

1

 

1

2

1

 

 

 

Liberala konsortier

2

1

 

 

 

1

 

 

Nya Stiftelsen Gefle

1

 

1

 

1

1

 

 

Dagblad

 

 

 

 

 

 

 

 

Familjen Bengtsson

 

1

 

1

 

 

 

1

Släkten Bonnier

 

 

 

1

1

 

 

1

Erik och Asta Sundins

1

1

 

 

 

 

 

 

Stiftelse

 

 

 

 

 

 

 

 

Eskilstuna-Kurirens

 

1

1

 

 

 

 

 

Stiftelse

 

 

 

 

 

 

 

 

Släkten Ridderstad

 

1

 

 

1

 

 

 

Stiftelsen VK-Press

 

 

1

 

1

 

 

 

Högerns

 

 

 

 

1

1

 

 

Förlagsstiftelse

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga

2

2

2

4

3

2

1

4

SUMMA

17

15

10

14

13

10

8

15

Källa : Bearbetning efter TS-boken 1996.

Många regioner domineras helt av var sin ägargrupp. Hamrin och Pers är ensamma utgivare av flerdagarstidningar i Jönköpings respek- tive Västmanlands län. Båda grupperna har dessutom en stark ställning i var sin del av Västergötland. I Värmland och angränsande områden dominerar Andergruppen. I tre län i s ydöstra Sverige är Stiftelsen Baro- metern ledande tidningsutgivare genom Sydostpress. Nya Stiftelsen Gefle Dagblad äger ledande tidningar efter Norrlandskusten. I Dalarna dominerar Bengtsson-gruppen.

Några grupper har ett geografiskt spritt ägande. Centerrörelsen är starka i några områden i södra Sverige och runt Stockholm. De liberala konsortierna dominerar i Halmstad och Närke. Släkten Bonnier når en marknadsandel över 60 procent i Stockholm och Malmö. Högerns Förlagsstiftelses tre tidningar (inkl delägda Norrbottens-Kuriren) verkar

Summa

22

10

8

7

6

5

4

4

3

3

2

2

2

2

2

20

102

SOU 1997:92

Dagspressägarnas position på marknaden 47

 

 

alla i en konkurrenssituation. Arbetarrörelsen nådde över 20 procents marknadsandel på 22 delmarknader, men över 70 procent endast i tre områden, Sollefteå, Piteå och Kiruna. I 31 regioner ligger den social- demokratiska pressens andel under 5 procent.

Sedan 1978 har antalet marknader där den dominerande ägaren har en marknadsandel över 80 procent mer än fördubblats. Flera mö jliga orsaker till den ökade ägarkoncentrationen på de enskilda delmark- naderna kan urskiljas. I några fall beror förändringen på att konkurrer- ande tidningar lagts ner, som i Jönköping, Tranås, Växjö och Borås.

Det finns en klar tendens mot att tidningarna koncentrerar sig alltmer på sina kärnområden och medvetet drar tillbaka sin olönsamma bevakning av orter i spridningsområdets periferi. Arbetarrörelsens press byggdes en gång upp med ambitionen att bevaka ett län, som i regel innefattade flera delmarknader. Många socialdemokratiska tidningarna har alltmer börjat att koncentrera sina resurser till utgivningsregionen. Exempel på områden som övergivits är Västervik, Nyköping och Mjölby/Motala. I Skåne har Arbetet under de senaste åren lagt ner flera lokalredaktioner för att i stället satsa mer på Malmö-regionen. Även flera större landsortstidningar som Nerikes Allehanda, Östgöta Correspondenten och Upsala Nya Tidning har lämnat vissa perifera områden.

Under de senaste åren har dock ett par förstatidningar satsat på att öka sin täckning utanför sitt egna utgivningsområde. I Motala hade Motala Tidning 1994 en täckning på 58 procent mot Östgöta Corre- spondentens 24 procent. Östgöta Correspondenten inledde då en offen- siv i Motala-området med målsättningen att fördubbla antalet prenume- ranter under en treårsperiod. 88 Motala Tidning, som ingår i Nerikes Allehanda-koncernen, har gått till motoffensiv och genomfört flera re- daktionella satsningar.89

I Hälsingland har Ljusnan en stark ställning i Bollnäsområdet med en täckning på 71 procent, Hälsinge-Kuriren har motsvarande position i Söderhamnsområdet med 66 procent. När Hälsinge-Kuriren vid års- skiftet 1996/97 övergick t ill femdagarsutgivning inledde Ljusnan en satsning att komma in i Söderhamn. Lokalredaktionen fördubblade sin personal samtidigt som Söderhamnsborna erbjöds ett lägre prenume- rationspris på Ljusnan än Hälsinge-Kuriren trots högreperiodicitet. 90

Konkurrenstidningsorter

Våren 1997 utkommer fler än en tidning på arton orter i Sverige (tabell 3.3). I en stad, Malmö, utges tre tidningar, där dock Skånska Dag-bladet har huvuddelen av sin spridning utanför utgivningsområdet. I de sjutton

48 Dagspressägarnas position på marknaden

SOU 1997:92

 

 

tvåtidningarsstäderna finns socialdemokratiska tidningar i fem-ton. På endast en plats förutom Stockholm, konkurrerar två borgerliga tidningar med varandra, nämligen i Skövde där Anders Skaraborgs Läns Allehanda och Hamrins Skövde Nyheter är inbegripna i en hård strid.

Tabell 3.3 Utgivningsort och upplaga 1996 för dagstidningar på kon- kurrensorter.

Ort

 

Tidning

Upplaga

Förändring av

Relativ

Förändring

 

 

 

 

upplaga %

 

storlek1

relation %

 

 

 

1996

1978-96

1993-96

1996

1978-96

 

 

 

 

 

 

 

 

Luleå

 

Norrländska

39 600

-10

-9

1,3

-9

 

 

Socialdemokraten

 

 

 

 

 

 

 

Norrbottens-Kuriren

30 700

-2

-4

 

 

Umeå

 

Västerbottens-Kuriren

42 300

2

-9

2,2

24

 

 

Västerbottens Folkblad

19 400

-18

-3

 

 

Östersund

Östersunds-Posten

27 100

-13

-10

1,1

-36

 

 

Länstidningen Östersund

25 800

36

-12

 

 

Sundsvall

 

Sundsvalls Tidning

38 500

3

-5

3,4

-5

 

 

Dagbladet

11 400

9

-7

 

 

Gävle

 

Gefle Dagblad

30 800

-8

-3

1,1

4

 

 

Arbetarbladet

29 100

-11

-2

 

 

Falun

 

Falu-Kuriren

29 400

-15

-7

1,1

-25

 

 

Dala-Demokraten

26 000

14

-6

 

 

Stockholm

 

Dagens Nyheter

361 300

-11

-6

1,9

-14

 

 

Svenska Dagbladet

187 600

4

-8

 

 

Örebro

Nerikes Allehanda

68 000

5

-4

9,4

85

 

 

Örebro-Kuriren

7 2002

-433

-154

 

 

Karlskoga

 

Karlskoga Tidning

9 000

-28

-19

1,4

-47

 

 

Karlskoga-Kuriren

6 500

35

38

 

 

Karlstad

 

Nya Wermlands-

66 100

-12

-10

2,6

-7

 

 

Tidningen

 

 

 

 

 

SOU 1997:92

Dagspressägarnas position på marknaden

49

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ort

Tidning

Upplaga

Förändring av

 

Relativ

Förändring

 

 

 

 

upplaga %

 

 

storlek1

relation %

 

 

 

1996

1978-96

1993-96

1996

1978-96

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Värmlands Folkblad

25 300

-6

-9

 

 

 

 

 

Eskilstuna

Eskilstuna-Kuriren

33 300

17

-2

3,2

191

 

 

Folket

10 300

-60

-20

 

 

 

 

 

Norrköping

Norrköpings Tidningar

48 900

-7

-3

4,4

10

 

 

Folkbladet

11 0002

-163

-104

 

 

 

 

 

Linköping

Östgöta Correspondenten

65 300

-3

-2

14,2

72

 

 

Östgöten

4 6002

-443

-164

 

 

 

 

 

Visby

Gotlands Tidningar

12 900

-9

-2

1,1

-15

 

 

Gotlands Allehanda

12 100

7

-2

 

 

 

 

 

Kalmar

Barometern med

48 500

-11

-4

2,7

-18

 

 

Oskarshamns-Tidningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Östra Småland

18 300

8

-6

 

 

 

 

 

Göteborg

Göteborgs-Posten

265 600

-11

-1

16,4

32

 

 

Arbetet Väst

16 200

-33

-25

 

 

 

 

 

Skövde

Skaraborgs Läns

22 300

-10

-4

2,3

-23

 

 

Allehanda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skövde Nyheter

9 6002

163

-83

 

 

 

 

 

Karlskrona

Blekinge Läns Tidning

34 500

5

7

1,7

16

 

 

Sydöstran

20 000

-10

-16

 

 

 

 

 

Malmö

Sydsvenska Dagbladet

119 400

4

0

1,9

31

 

 

Arbetet Skåne

63 200

-21

-25

 

 

 

 

 

 

Skånska Dagbladet

29 400

-4

-2

 

 

 

 

Källa : Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997

Anm: 1 Relativ storlek = Kvoten förstatidning/andratidning 2 1995 3 1978-95 41993-95

I tre utgivningsområden, Östersund, Gävle och Visby, är kon- kurrensläget jämnt. I Falun har visserligen Falu-Kuriren och Dala- Demokraten relativt likvärdiga upplagor, men den senare har ett större spridningsområde där den möter konkurrens från andra tidningar i Bengtsson-gruppen som har en mer än dubbelt så stor upplaga. I några orter, Luleå, Karlskoga, Karlskrona, Malmö, där relationen mellan

50 Dagspressägarnas position på marknaden

SOU 1997:92

 

 

tidningarna är mindre än två föreligger en reell konkurrenssituation, medan i Norrköping, Linköping och Göteborg är styrkeförhållandena så ojämlika att det är svårt att tala om verklig konkurrens. I Skövde är de två konkurrenterna jämnstora på utgivningsorten, medan Skaraborgs Läns Allehanda dominerar i omlandet.

I Eskilstuna har upplagegapet vuxit från 2 800 exemplar 1978 till 23 000 1996, till en viss del beroende på att Folket begränsat sitt sprid- ningsområde. Örebro-Kuriren minskade under många år sin upplaga innan konkursen var ett faktum, medan Nerikes Allehanda ökade något. I Göteborg och Malmö har Arbetet Nyheterna förlorat marknadsan-delar.

Det finns ingen entydig tendens att de stora tidningarna ökar på de mindres bekostnad. Det mest kända exemplet på en andratidnings uppgång är Länstidningen Östersund som under ett tiotal år kring 1980 ökade sin marknadsandel från 25 till något över 50 procent, men nu är något mindre än Östersunds-Posten. I Karlskoga har Karlskoga-Kuriren sedan 1993 kraftigt ökat sin upplaga på sin lokala konkurrents be- kostnad. I Dalarna har Dala-Demokraten ökat sin marknadsandel både i förhållande till Falu-Kuriren och hela Bengtsson-gr uppen. Andratid- ningarna har noterat mindre andelsökningar även i Kalmar och Gotland.

I de tre städer, Borås, Jönköping och Växjö, som förlorat en tidning sedan 1978 har den kvarvarande tidningen endast marginellt ökat eller i ett fall minskat sin upplaga. Lokaltidningarnas sammanlagda täckning i de tre regionerna har mellan 1988 och 1995 minskat med 18, 15 re- spektive 24 procentenheter.

Under de senaste tre åren har samtliga tidningar på konkurrensorter minskat sin upplaga med undantag för Karls koga-Kuriren, Blekinge Läns Tidning och Sydsvenska Dagbladet. I tre orter, Luleå, Umeå och Karlskoga har förstatidningarna drabbats av de största relativa förlus- terna, medan de ökat sin marknadsandel markant i Eskilstuna, Norr- köping, Linköping, Göteborg, Karlskrona och Malmö. I övriga om-råden har den relativa tillbakagången varit ungefär lika stor.

3.2.2Kvällstidningsmarknaden

Under 1990-talet har styrkeförhållandena mellan kvällstidningsägarna förändrats väsentligt (tabell 3.4). Bonniers har stärkt sin position på marknaden genom förvärven av Kvällsposten och GT. Räknat på 1996 års upplaga skulle B onniers marknadsandel 1997 uppgå t ill 57 procent. Genom främst Expressens men även Kvällspostens och GT:s tillbakagång och Aftonbladets uppgång har Schibsted och LO stärkt sin position och förefaller av upplageuppgifterna våren 1997 att döma behärska närmare halva kvällstidningsmarknaden.

SOU 1997:92

Dagspressägarnas position på marknaden 51

 

 

Tabell 3.4 Ägargrupper på kvällstidningsmarknaden 1978, 1993 och 1996. Upplaga och marknadsandel.

 

1978

 

1993

 

1996

 

Ägargrupp

Upplaga

%

Upplaga

%

Upplaga

%

 

 

 

 

 

 

 

Släkten Bonnier 1

519 600

45

578 000

57

437 100

49

LO2

429 400

37

342 500

34

381 200

43

Familjen Hjörne 1

94 200

8

86 400

9

67 500

8

Familjen Wahlgren

112 700

10

 

 

 

 

SUMMA

1 155 900

100

1 006 900

100

885 800

100

Källa : Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997 .

Anm: 11993 inkl 50 procent av Idags upplaga. 21996 tillsammans med Schibsted.

Kvällstidningsmarknaden har haft en nedgående trend under flera decennier och har sedan 1970 förlorat 31 procent av sin upplaga (tabell 3.5). Under de tre senaste åren har samtliga kvällstidningar förutom Aftonbladet minskat med cirka 25 procent.

Tabell 3.5 Kvällstidningarnas upplageutveckling 1978–1996.

Procent.

Tidning

Förändring av upplagan

 

1978–1996

1993–1996

 

 

 

Aftonbladet

-11

11

Expressen

-28

-24

GT

-28

-22

Kvällsposten

-44

-27

iDag

 

 

SUMMA

-23

-12

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997

52 Dagspressägarnas position på marknaden

SOU 1997:92

 

 

3.2.3Nationellt spridda morgontidningar

De nationellt spridda morgontidningarna, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt de regionalt spridda Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet och Arbetet Nyheterna förlorade tillsammans cirka 100 000 exemplar mellan 1978 och 1996 (tabell 3.6). Förlusten motsvarade den nystartade Dagens Industris upplaga. Under de senaste tre åren har samtliga tidningar, med undantag för Dagens Industri och Sydsvenska Dagbladet, minskat sin upplaga. Ägargruppernas styrkeförhållanden har förändrats sedan 1978. B onniersfären har stärkt sin position genom köpet av Sydsvenska Dagbladet och starten av Dagens Industri, medan Wallenbergsfärens Svenska Dagbladet har vuxit genom egen kraft. Familjen Hjörnes Göteborgs-Posten har minskat i upplaga, liksom Arbetet Nyheterna.

Tabell 3.6 De nationellt spridda morgontidningarnas totala upplaga 1978 och 1996.

Ägargrupp

Upplaga

Förändring %

 

1978

1996

1978–96

1993–96

 

 

 

 

 

Släkten Bonnier

402 500

578 400

44

-1

Wallenbergsfären

179 800

187 600

4

-13

Familjen Hjörne

300 000

265 600

-11

-1

Familjen Wahlgren

114 500

 

-100

 

Arbetarrörelsen

103 900

79 400

-24

-25

SUMMA

1 100 700

1 111 000

1

-6

Dagens Nyheter

402 500

361 600

-10

-6

Sydsvenska Dagbladet

114 500

119 400

4

0

Dagens Industri

 

97 400

 

17

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1994 samt Pressens Tidning 5/1997.

I sina utgivningsområden har storstadstidningarna med undantag för Göteborgs-Posten ökat något (tabell 3.7). Den överspridda delen av upplagan minskar däremot (tabell 3.8), med undantag för Svenska Dagbladet som behållit sin upplaga och gått förbi Dagens Nyheter i landsorten. En växande andel av upplagan sprids således i utgivnings- områdena. För Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dag- bladet och Arbetet Nyheterna uppgår den lokal spridda upplagan till

SOU 1997:92

Dagspressägarnas position på marknaden 53

 

 

mellan 77 och 87 procent. Svenska Dagbladet har en något mer riks- betonad spridning med 40 procent utanför Stockholm. Den enda verk- liga riksmorgontidningen är dock Dagens Industri med bara en tredje-del av upplagan i Stockholm och en låg men jämn täckning över hela landet.

Tabell 3.7 De nationellt spridda morgontidningarnas upplaga i utgiv- ningsområdet 1978 och 1995.

 

1978

1995

 

Förändring 1978–

 

 

 

 

 

 

95

 

Ägargrupp

Upplaga

% total

 

Upplaga

% total

 

Upplaga

%

 

 

upplaga

 

 

upplaga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Släkten Bonnier

285 200

71

440 100

74

154 900

54

Wallenbergsfären

100 700

56

116 800

60

16 100

16

Familjen Hjörne

232 000

77

231 000

86

-1 000

0

Familjen Wahlgren

91 000

79

 

 

 

-91 000

 

Arbetarrörelsen

69 300

67

72 500

77

3 200

5

SUMMA

708 900

 

 

 

77

113 600

15

Dagens Nyheter

285 200

71

300 600

80

15 400

5

Sydsvenska Dagbladet

91 000

79

108 100

87

17 100

19

Dagens Industri

 

 

31 400

33

31 400

 

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1996.

54 Dagspressägarnas position på marknaden

 

 

SOU 1997:92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3.8 De nationellt spridda morgontidningarnas upplaga utanför

 

utgivningsområdet 1978 och 1995.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1978

1995

Förändring 1978–

 

 

 

 

 

 

95

 

 

 

Ägargrupp

Upplaga

% total

Upplaga

% total

Upplaga

%

 

 

 

 

upplaga

 

upplaga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Släkten Bonnier

117 300

29

153 700

26

36 400

31

 

 

Wallenbergsfären

79 100

44

78 100

40

-1 000

-1

 

 

Familjen Hjörne

68 000

23

38 700

14

-29 300

-43

 

 

Familjen Wahlgren

23 500

21

 

 

-23 500

 

 

 

Arbetarrörelsen

34 600

33

21 900

23

-12 700

-37

 

 

SUMMA

287 900

 

278 400

 

-9 500

-3

 

 

Dagens Nyheter

117 300

29

73 600

20

-43 700

-37

 

 

Sydsvenska Dagbladet

23 500

21

16 300

13

-7 200

-31

 

 

Dagens Industri

 

 

63 800

67

63 800

 

 

Källa: Bearbetning efter TS-Boken 1979 och 1996.

Bonniersfären har ökat sin täckning i landsorten i 25 regioner, framför allt i Skåne, och minskat i lika många, främst i Mälardalen. Dagens Nyheter har minskat över hela landet. Svenska Dagbladets täckning har varit relativt oförändrad. Göteborgs-Posten hade 1978 drag av en regiontidning med en täckning på 13–31 procent i åtta re-gioner i Västsverige. I genomsnitt har täckningstalen halverats fram till 1995 och i endast två regioner utanför Göteborg når tidningen en täck-ning över 10 procent.

Bakom storstadspressens tillbakagång i landsorten ligger åtminstone för ett par tidningar en medveten strategi att skära ner den olönsamma landsortsupplagan och i stället satsa sina resurser i och kring ut- givningsområdet. I vissa områden har troligen de lokala tidningarnas förbättrade bevakning av in- och utrikesnyheter, kultur, ekonomi etc. tillsammans med det ökade totala medieutbudet minskat behovet av en storstadstidning.

SOU 1997:92

Dagspressägarnas position på marknaden 55

 

 

87Luleå, Lycksele, Östersund, Härnösand, Gävle, Karlskoga, Karlshamn, Visby och Motala. I Bollnäs/Söderhamn, Avesta/Hedemora och Skara/Lidköping är konkurrensen jämn på A-regionnivå, men områdena består av två marknader med var sin dominerande tidning.

88Årsredovisning för Östgöta Correspondenten 1994 och 1995.

89Mediatrender 20/1994.

90Dagens Nyheter 1996-12-28. Svenska Dagbladet 1996-12-23.

SOU 1997:92

55

 

 

4Samverkansformer inom dagspressen

4.1Redaktionell samverkan

Inom den svenska pressen har det sedan länge funnits olika former av samarbete kring redaktionellt material. På det opinionsbildande fältet har byråer med anknytning till de politiska partierna erbjudit tidningarna inom sin sfär material i form av cirkulärledare, krönikor, debattartiklar etc. Det av tidningarna kooperativt ägda Tidningarnas Telegrambyrå, TT, har sedan 1921 levererat både in- och utländska nyheter. FLT, ägt av borgerliga landsortstidningar, och A-pressen (numera Avisa Centralredaktion) har producerat specialartiklar och i viss utsträckning även nyhetsmaterial. De in- och utländska bilderna har pressen hämtat från några bildbyråer. Ett visst redaktionellt samarbete har även funnits mellan tidningar som ingått i samma koncern. Under det senaste åren har de olika formerna av redaktionellt samarbete genomgått stora förändringar. Nya samarbetsformer har prövats, nya aktörer har försökt

att slå sig in på marknaden, nya allianser har skapats etc.

4.1.1Redaktionell samverkan på nationell nivå

TT har alltsedan verksamheten startade 1922 intagit en central position i den svenska pressen. Det utländska nyhetsmaterialet levereras i hu- vudsak av några stora nyhetsbyråer som TT samverkar med, men även av TT:s egna korrespondenter. Skeendet i Sverige bevakas av TT ge- nom huvudredaktionen i Stockholm och lokalredaktioner i Luleå, Sundsvall, Göteborg och Malmö. För nyheter med riksintresse från landsorten är TT även beroende av leveranser från de lokala tidningarna. Landsortspressen har således tre olika relationer till TT som ägare, kund och leverantör.

Under de senaste åren har TT varit utsatt för kritik från företrädare för landsortstidningar. Nyhetsbyrån har anklagats för att vara långsam

56 Samverkansformer inom dagspressen SOU 1997:92

och dyr. Flera tidningar har övervägt andra alternativ för nyhetstjänsten och i ett fall har abonnemanget sagts upp. Satellitsändningarna som startades 1994 har kritiserats för att inte vara interaktiva. 91 Ett problem för TT är att deras kunder, landsortspress, storstadspress, privat lokal- radio och TV har olika krav som kan vara svåra att tillfredsställa sam- tidigt. Landsortstidningarna är exempelvis irriterade över att de måste lämna sina bästa nyheter till TT, som sänds i etermedierna innan de publiceras i tidningen.92

TT har försökt anpassa sig till förändringarna i mediesamhället. Kunderna erbjuds olika former av tilläggstjänster. Samarbetsavtal har slutits med Pressens Bild och Globus Nyhetsgrafik om leverans av bil- der och nyhetsgrafik.93 TT:s nyhetssändningar i Sveriges Radio upp- hörde 1996 efter 71 år. T ill en viss del har bortfallet kompenserats av fler kunder inom den privata lokalradion.

Förenade Landsortstidningar AB (FLT) ägs av 71 tidningar, vilka enligt ett konsortialavtal skall vara ”ledande borgerlig landsortstidning”. FLT förmedlar förutom redaktionellt material även annonser (se 4.2). Av ägarna hade 55 tidningar 1995 redaktionellt ab onnemang och 65 tidningar deltog i annonssamarbetet.94 Metro har försökt att få abonnemang men kunder utanför ägarkretsen tas inte in.95

Under de senaste åren har FLT utvecklat sina redaktionella service. Målsättningen är att erbjuda kunderna skräddarsydda tjänster som bättre än TT svarar mot landsortstidningarnas speciella behov. FLT producerar exempelvis färdigredigerade TV- och ekonomisidor. Ett an-

tal av tidningarna levererar nyheter med riksintresse till en databas som är tillgänglig för FLT:s abonnenter. Ett samarbete har byggts upp med den bonnierägda nyhetsbyrån Direkt, som är specialinriktad på affärs- nyheter.96 Hösten 1997 kommer den stora tyska medie koncernen Bertelsmann börja ge ut en TV-bilaga, som produceras av FLT. Tidningen kommer att erbjudasFLT:s kunder.

Hösten 1996 slogs FLT:s bildverksamhet samman med Svenska Dagbladets dotterbolag Pica Pressfoto. FLT köpte 25 procent av aktierna i det nybildade FLT Pica Bild AB med option att inom två år köpa ytterligare 15 procent av bolaget. Pica tog samtidigt över Reuters- agenturen från Pressens Bild.97

Mot bakgrund av landsortspressens missnöje med TT och FLT:s utveckling av sina tjänster började det 1995 att föras diskussioner om att bygga ut FLT till en fullskalig nyhetsbyrå med utrikesnyheter, riks- dagsbevakning, nöjen, ekonomi, sport etc. FLT:s kunder skulle således få ett alternativ till TT .98 Om TT, som till 42 procent ägs av FLT-tid- ningarna, förlorade många landsortstidningar skulle företagets ekono- miska ställning undergrävas. 99 FLT beslöt dock vintern 1996 att lägga nyhetsbyråplanerna planerna på is, i första hand under ett år .100

SOU 1997:92

Samverkansformer inom dagspressen 57

 

 

Mariebergs dotterbolag Pressens Bild har en bildbyrå som säljer bil- der både från koncernens fotografer och från bildbyråer som man representerar. Företaget har som ovan nämnts ett samarbetsavtal med TT om dagliga bildleveranser. Pressens Bild förvärvade hösten 1996 konkurrenten Reportagebild, då ägt av två privatpersoner men dessför- innan ett dotterbolag till Aftonbladet. Pressens Bild förlorade vid sam- ma tid agenturen till Reuters men fick genom köpet av Reportagebild ta över kontraktet med AP.101

Genom dessa rockader har de fyra av största bildbyråerna i Stock- holm reducerats till två som bildar var sitt block. Pica Bild säljer till Svenska Dagbladet och FLT, medan Pressens Bild har Mariebergs tidningar och TT som kunder. Aftonbladet kommer i fortsättningen sälja sina bilder på egen hand.

Avisa Centralredaktion som ägs av åtta tidningar i den socialde- mokratiska sfären producerar bland annat färdiga in- och utrikessidor liksom börs- spel- och radio-TV-sidor samt featuresidor. Företaget er- bjuder även en TV-bilaga varje vecka. Kunderna återfinns både bland dags- och veckopressen. Sammanlagt kan en tidning ta in ett 60-tal fär- digredigerade sidor frånAvisa per vecka.

Flera mindre byråer har partipolitisk anknytning. Den största är Li- berala Nyhetsbyrån, som ägs av sju liberala tidningar samt folkpartiet (19 procent).102 Byrån som i första hand producerar ledare hade 1994 27 tidningar (24 liberala, två centerpartistiska och en moderat) som abonnenter.103 Svenska Nyhetsbyrån kommer 1997 att omstruktureras till ett nätverk med ett antal skribenter som skall skriva samhällsrepor- tage, aktiekrönikor, utrikes-, debatt- och kulturmaterial. Byrån ägs av tio borgerliga tidningar, främst moderata, och säljer redaktionellt material till mellan 30 och 40 dagstidningar.104 Centerpartiet äger en byrå PreCent, som förser ett trettiotal centertidningar med material.

Under de senaste åren har flera specialinriktade nyhetsbyråer startats. Nyhetsbyrån Direkt, ägd av Bonniers Affärsinformation, levererar affärsnyheter elektroniskt direkt till sina företagsabonnenter men också till FLT, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet.105 Delphi Economic är huvudleverantör av börs- och ekonomisidor till 25 dagstidningar i Sverige.106 Globus Nyhetsgrafik, Svenska Grafikbyrån och Bulls Presstjänst är tre byråer som erbjuder sina kunder nyhets- och featuregrafik. De två förstnämnda samarbetar med TT respektive FLT.107

De två stora medieägarna, Bonniers och Stenbeck, har gjort försök att komma in på marknaden för redaktionellt material. Bonniers äger som nämnts Pressens Bild och Direkt. Marieberg startade 1994 en re- portagebyrå, Riksreportage, som erbjöd sitt material både till koncer- nens tidningar och till externa kunder. Byrån hade bland annat ett

58 Samverkansformer inom dagspressen

SOU 1997:92

 

 

omfattande samarbete med FLT. Vid årsskiftet 1996/97 lade Marieberg ner företaget, sedan Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenska Dag- bladet dragit sig ur projektet. En del av verksamheten kommer att fort- sätta i Nya Riksreportage ägt av Jan Olof Lindgren. 108

Kinneviks magasin På TV konkurrerade en period med TT som leverantör av TV-tablåer, men verksamheten lades ner. 109 Koncernen äg- de också en kortare tid artikeldatabasen World Report som såldes till

110

International News Service.

4.1.2Redaktionell och teknisk samverkan på koncernnivå

Inom den svenska landsortspressen finns ett antal företag som byggt upp tidningskedjor genom företagsförvärv (se 1.1 och 1.2) De uppköpta tidningarna drevs i regel vidare som självständiga företag med egna redaktioner, annonsavdelningar och tryckerier. Under de senaste åren har dock tidningskoncernerna i allt större utsträckning börjat samordna verksamheten på det redaktionella och tekniska planet.

Nya Wermlands-Tidningen-koncernen startade 1988 en nyhetsbyrå, Nyhetsgruppen. Byrån s yndikerar ett hundratal111 artiklar i veckan ut till koncernens tolv tidningar. Det rör sig om sport, ledare, kultur, nöje, debattinlägg, recept, TV-artiklar, naturkrönika etc. Tidningarna är sam- manknutna via en databas som gör det möjligt att byta material med varandra. Nyhetsgruppen gör även färdiga sidor som är t illgängliga inom

112

hela koncernen.

Tryckningen av Andergruppens samtliga sju tidningar i Värmland flyttades till Karlstad 1996 i samband med att Nya Wermlands- Tidningens nya tidningshus togs i drift 1996.113 Tryckeriet har även kapacitet att trycka koncernens tidningar i Västergötland, även om detta inte är aktuellt för närvarande. Tidningsverksamheten i Värmland omorganiserades 1996/97. Två nystartade dotterbolag tog över tidningsutgivningen i östra respektive västra delen av länet, medan huvudtidningen, Nya Wermlands-Tidningen, även i fortsättningen ges ut av moderbolaget.114 I Östra Wermlands Lokaltidningar med Filipstads Tidning, Nya Kristinehamns-Posten och Karlskoga Tidning räknar ledningen med att kunna göra betydande rationaliseringsvinster genom

115

samordning av bland annat det redaktionella arbetet. Herenco-koncernen flyttade vid årsskiftet 1994/95 fram sin posi-

tioner genom att helt överta Skövde Nyheter, som företaget tidigare ägt tillsammans med Nya Lidköpings Tidning. 116 Koncernens verksamhet i Västergötland har därefter samordnats. De fyra tidningarna i Väster- götland, Falköpings Tidning, Skara Tidning-Skövde Nyheter och Väst-

SOU 1997:92 Samverkansformer inom dagspressen 59

göta-Bladet överfördes 1996 t ill ett nybildat bolag, Västgöta Tidningar AB. Tidningarna samordnar sin redigering med gemensamma läns- börs- radio- och TV-sidor, men med egna förstasidor och eget lokalt material. De gemensamma sidorna och annonserna kommer att nå cirka 46 000 prenumeranter, mer än dubbelt så många som främste konkurrenten Andergruppens Skaraborgs Läns Tidning. Tryckningen av de fyra tidningarna flyttades till Herencos tryckeri i Jönköping samtidigt som de övergick från tabloid till fullformat. 117 Falköpings Tidning och Västgöta- Bladet ökade 1996 periodiciteten från fyra nummer t ill sex nummer i veckan.

Inom VLT har koncernens två tidningar i Västergötland, Elfsborgs Läns Allehanda och Trollhättans Tidning en gemensam redaktionsled- ning och ett omfattande redaktionellt samarbete med utbyte av artik- lar.118 I Västmanland har samtliga tidningar förutom Vestmanlands Läns Tidning sammanförts till ett nybildat bolag, Ingress Media. De fyra tidningarna Bärgslagsbladet, Arboga Tidning, Sala Allehanda, Fa- gersta-Posten samt Avesta Tidning har gemensam ledning och samarbetar redaktionellt med vissa gemensamma sidor. Tidningarna delar även på en ledaravdelning med två anställda .119

Ledningarna för Vestmanlands Läns Tidning och Ingress Media vill att redaktionerna skall få tillgång till varandras material före publice- ring, något som journalisterna har motsatt sig. Tidningsledningarna an- ser att ett utbyte är det enda sätt höja kvaliteten på respektive tidnings länsmaterial. Journalisterna menar att lokaltidningarnas långsiktiga utveckling hotas. I praktiken skulle lokaltidningarna komma att fungera

120

som lokalredaktioner till länstidningen.

Inom Sydostpress har det sedan tidigare funnits ett dotterbolag, Textbolaget Sydostpress AB, som producerar och köper gemensamt featurematerial för koncernens tidningar. 121 Våren 1997 beslöt led- ningen att i grunden omorganisera koncernen. Verksamheten som tidi- gare drivits i tre dotterbolag för vardera Barometern, Blekinge Läns Tidning och Smålandsposten förs över i fyra nya dotterbolag för tid- ningsrörelsen, tryckerierna, distributionen och nya medier. Ansvaret för de tre tidningarna övertas av en publisher. Tidningsstyrelserna försvin- ner och ersätts av lokala råd utan juridisk makt. Smålandspostens chefredaktör Kjell Svensson lämnade tidningen hösten 1996 på grund av att han motsatte sig samarbetsplanerna. Liksom tidningens journalister menade han att förändringarna kommer försämra den lokala för- ankringen. och att ”det är bra med gemensamma sidor och annat, men den redaktionella integriteten måste bibehållas.” 122

Dalarnas Tidningar byggde vintern 1997 upp en länsredaktion som skall bevaka landstinget, länsrätten och andra institutioner och organi- sationer i länet på uppdrag av de fyra tidningarna i koncernen.123

60 Samverkansformer inom dagspressen

SOU 1997:92

 

 

Redaktionell samverkan kan som synes ta sig många olika former från artikel- och bildleveranser, över färdigredigerade specialsidor till gemensamt material för hela tidningen utom det rent lokala stoffet.

Den ökade användningen av syndikerat material har gett upphov till debatt inom tidningskretsar. Färdiga TV- eller spelsidor har inte för- anlett några större invändningar. Däremot har meningarna gått isär beträffande gemensamma in- och utrikessidor. Kritikerna har pekat på att nyhetsvärderingen kan variera mellan olika landsändar. Exempelvis kan trafikfrågor som Höga Kustenbron, Dennisleder och Öresundsbron vara intressenta för respektive region men tämligen oväsentliga för övriga delar av landet. Centralt producerade nyhetssidor koncentrerar dessutom ytterligare nyhetsbedömningen till några få redaktioner i Stockholm. Försvararna av de färdiga sidorna framhåller att inköpen frigör resurser för en lokal och regional nyhetsbevakning. Om man vill modifiera en färdig sida går det lätt att göra med modern teknik.

4.2Annonssamverkan

Tidningsföretagen har sedan länge erbjudit sina annonsörer möjlighet till samannonsering i flera tidningar. Inom landsortspressen bildades på riksnivå A-pressens Samannons 1967, bestående av 19 tidningar, och FLT-Riks 1976 med 66 deltagande tidningar.124 Regionala annons- kombinationer fanns redan sedan tidigare. I dag finns ett fyrtiotal samannonseringspaket på dagstidningsmarknaden. 125 Vilken betydelse kan ägarsamband ha för uppb yggandet av samannonserings- kombinationer?

4.2.1Tidningstyp/tidningsstorlek

Tidningens storlek och typ förefaller vara avgörande för vilket riksannonspaket den tillhör (tabell 4.1). De tre stora morgontidningarna i storstäderna, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet, samverkar i ett riksannonspaket, City samt i en gemensam databas för rubrikannonser D@gs på Internet. De fyra kvällstid- ningarna erbjuder sina annonsörer kombinationen Impact. Numera finns ett ägarsamband mellan Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet och mellan Expressen och Kvällsposten, men samarbetet mellan storstadstidningarna byggdes upp föreMariebergs köp.

Sex av de största landsortstidningarna, Nerikes Allehanda, Norr- köpings Tidningar, Nya Wermlands-Tidningen, Upsala Nya Tidning, Vestmanlands Läns Tidning och Östgöta Correspondenten, har ett ge-

SOU 1997:92

Samverkansformer inom dagspressen 61

 

 

mensamt annonspaket för riksannonsörer, nämligen Stormarknadspress. De ingående tidningarna är disparata både beträffande ägare och politisk inriktning. Den gemensamma nämnaren är deras ställning på marknaden som stor landsortstidning.

Tabell 4.1 De större samannonseringspaketens försäljning 1996. Mkr.

Samannonseringspaket

1996

Förändring 1995-

 

 

96 %

 

 

 

Impact

307

36

FLT Riks

250

-12

City

<>

u s

Stormarknadspress

158

-11

Riksmedia

55

-20

Heta Skåne

49,5

-9

Källa : Mediatrender 1/1997 och 2/1997 .

De flesta borgerliga landsortstidningar utanför Stormarknadspress samverkar i FLT Riks, som 1995 omfattade 65 tidningar. Ett undantag utgör Helsingborgs Dagblad, som valt att lämna FLT till förmån för samverkan med Arbetet i annonspaketet Heta Skåne. Alla socialdemo- kratiska morgontidningar, förutom Arbetet, samt några mindre tid-ningar utanför den socialdemokratiska sfären samarbetar i Riksmedia.

4.2.2Regional samverkan

Med ägarsamband

Flera av de större tidningskoncernerna som Nya Wermlands-Tidningen, Herenco, VLT och Dalarnas Tidningar har byggts upp genom att ägarna införlivat tidningar belägna runt den ursprungliga tidningen. De tidningar i respektive koncern som verkar i samma region samverkar i annonspaket. Däremot erbjuder varken Nya Wermlands-Tidningen, Herenco eller VLT samannonsering för hela koncernen, dvs. även för de tidningar som utkommer utanför den ursprungliga regionen.

Geografiskt sammanhållna tidningsgrupper som S ydostpress, Nerikes Allehanda-koncernen, Eskilstuna-Kuriren, Borås Tidning och Norrköpings Tidningar erbjuder annonsörerna samannonseringsmöj- ligheter. De fyra tidningarna i Gefle Dagblad-koncernen samarbetar med Västernorrlands Allehanda i Media Industrikusten, de två största dessutom med Västerbottens-Kuriren i Stora Norrland. De socialde-

62 Samverkansformer inom dagspressen

SOU 1997:92

 

 

mokratiska tidningarna har åtta olika regionala kombinationer för sina annonsörer.

Ej ägarsamband

Det finns en lång rad regionalt förankrade samannonseringspaket där det inte förekommer något ägarsamband och/eller politisk samhörighet mellan de samverkande tidningarna. De största utgörs av FLT:s tid- ningar som samverkar i sex olika regionala annonspaket. Norrgruppen med två liberala stiftelseägda, en moderat stiftelseägd samt en cen- terpartiägd tidning kan tas som exempel på samverkan över de politiska sfärgränserna. Sydsvenska Dagbladets samarbete med Skånska Dag- bladet är ett annat.

4.2.3Politiska grupperingar

De olika annonspaketen kan i stort delas in i två gr upper med borgerliga respektive socialdemokratiska tidningar. En viss uppluckring kan dock skönjas. Riksmedia omfattar som ovan nämnts även tidningar utanför den socialdemokratiska sfären. Arbetet Nyheterna Väst och Värmlands Folkblad ingår i den av borgerliga tidningar dominerade Storvästen. Arbetet Nyheterna och Helsingborgs Dagblad samarbetar i Heta Skåne.

Bland de borgerliga tidningarna finns inga partipolitiskt bundna annonspaket. Varken Centertidningar eller Högerns Förlagsstiftelse, båda koncerner med tidningar över hela landet, har något sam- annonseringsalternativ. Inte heller bland de många tidningarna i den s.k. "liberala sfären" förekommer någon annonssamverkan över ägar- gränserna utan sfärens tidningar samarbetar med andra borgerliga tidningar i en rad olika kombinationer.

SOU 1997:92

Samverkansformer inom dagspressen 63

 

 

91Pressens Tidning 16/1995.

92Svenska Dagbladet 1996-01-19. Dagens Nyheter 1996-01-20.

93Pressens Tidning 16/1994. Mediatrender 9/1995. Pressens Tidning 9/1995. Resumé 19/1995.

94Svenska Dagbladet 1996-01-19.

95Resumé 4 Torsdag 1996.

96Pressens Tidning 1/1995. Resumé 7/1995 och 4 Torsdag 1996.

97Svenska Dagbladet 1996-10-04. Pressens Tidning 17/1996. Mediatrender 16/1996.

98Mediatrender 13/1995. Pressens Tidning 13/1995.

99Resumé 38/1995. Pressens Tidning 15/1995.

100Svenska Dagbladet 1996-01-19. Dagens Nyheter 1996-01-20.

101Pressens Tidning 19/1996.

102Stig Hadenius och Gustaf Anderberg, Vem äger vad i svenska massmedier? s. 169.

103Pressens Tidning 1/1994.

104Pressens Tidning 10/1994 och 16/1994. Mediatrender 20/1996.

105Mediatrender 3/1993. Pressens Tidning 1/1995.

106Mediatrender 1/1997.

107Mediatrender 2/1997.

108Pressens Tidning 1/1997.

109Pressens Tidning 7/1994. Resumé 1996-02-15.

110Pressens Tidning 14/1995. Svenska Dagbladet 1995-10-25. Pressens Tidning 20/1995.

111Det framgår inte om det enbart rör sig om artiklar från koncernens tidningar eller om även extern material är inräknat.

112Årsredovisning för Nya Wermlands-Tidningen 1994.

113Pressens Tidning 13/1995.

114Mediatrender 3/1996. Tidningarnas Tidning 1/1996 . Årsredovisning för Nya Wermlands-Tidningen 1996.

115Pressens Tidning 20/1996.

116Dagens Nyheter 1994-12-09.

117Dagens Nyheter 1996-03-26

118Journalisten 11/1995

119Mediatrender 12/1995.

120Pressens Tidning 2/1997.

121Årsredovisning för Sydostpress i Kalmar AB 1994 s 18

122Svenska Dagbladet 1996-09-08. Pressens Tidning 13/1996 och 3/1997.

123Mediatrender 2/1997.

124Jonsson, S., Pressen, reklamen och konkurrensen 1935–1978, s. 227 not 5.

125TS-Boken 1994. Pressens Tidning 16/1993.

SOU 1997:92

63

 

 

5 Radioägare

5.1Public serviceradio

Sveriges Radio AB (tidigare AB Radiotjänst) ägdes från starten 1925 av olika intressentgrupper i det svenska samhället, från 1966 av folk- rörelserna (60 procent), näringslivet (20) och pressen (20). Aktieägarna utsåg fem styrelseledamöter, staten lika många samt styrelseordfö- randen. Sveriges Radio AB omorganiserades 1978 till en koncern med fyra programbolag/dotterbolag för television, riksradio, lokalradio och utbildningsradio/TV. Radioverksamheten delades upp på två bolag, Sveriges Riksradio AB och Sverige Lokalradio AB.

Riksdagen beslöt 1992 att Sveriges Radi okoncernen skulle ombildas till tre självständiga aktiebolag, varvid de två radiobolagen samman- fördes till ett nybildat bolag Sveriges Radio AB. Ägandet av den tidi- gare koncernen övertogs 1994 av tre nybildade stiftelser, en för vardera bolaget. Stiftelserna styrelser hade identisk sammansättning och utsågs av regeringen på förslag av de politiska partierna i riksdagen.

De tre stiftelserna sammanfördes 1997 t ill en stiftelse, Förvaltnings- stiftelsen för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, med en styrelse som liksom tidigare utses av re- geringen. Därmed har i princip den gamla modellen med ett ägarsam- band mellan programbolagen återinförts. Programbolagen skall vara sjävständiga gentemot moderstiftelsen och medelstilldelningen sker som tidigare direkt till programbolagen. Sveriges Radios och de andra programbolagens styrelseordförande utses av regeringen, medan de övriga ledamöterna utses av ägaren, dvs. stiftelsen.

De tre kanalerna i Riksradion hade var sin bestämda karaktär, P1 var talkanal, P2 blandade konstmusik med utbildnings- och minoritets- prgram, P3 lätt musik. Lokalradion sände till en början i s.k. ”fönster” i P3, men byggde 1987-89 ut verksamheten med sändningar i 25 egna lokala kanaler. Vid sammanslagningen av bolagen 1993 behöll P1 och P2 sin inriktning, medan P3:s och P4:s utbud av lätt musik åldersdiffe- rentierades. P3 inriktade sig på ungdomen. P4 sände i huvudsak lokala program med ett musikval som skulle attrahera äldre lyssnare. När den

64 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

kommersiella lokalradion startade (se nedan) kom den med sitt musikutbud att framför allt att konkurrera med P3 om lyssnarna.

5.2Privat lokalradio

När den privata lokalradion introducerades 1993 var regeringens principiella utgångspunkt "att så långt det är tekniskt möjligt skapa förutsättningar för en fri radio." Liksom på andra delar av mass- medieområdet skulle det vara "de olika aktörernas sak att, utan en långtgående myndighetsreglering, bestämma hur verksamheten skall läggas upp." 126

De regler som sattes upp uppgavs vara helt betingade av den begränsade tillgången på sändningsfrekvenser. Regelverket skulle utformas "så att självständiga, lokalt förankrade radiostationer främjas." För att väsentligt öka antalet självständiga röster infördes regeln att en person, fysisk eller juridisk, inte får inneha mer än ett tillstånd. Ytterligare en begränsning är att tillstånd inte får ges till "den som ger ut dagstidning eller den som har ett bestämmande inflytande i ett företag som ger ut en dagstidning eller till företag i vilket någon av de nämnda har ett bestämmande inflytande." Enda kravet på innehållet är att tillståndsinnehavaren under minst en tredjedel av sändningstiden per dygn sänder "program som har framställts särskilt för den egna verksamheten."127

Lagens utformning ledde till att aktörer som ville etablera sig på flera delar av den privata radiomarknaden valde att uppträda under olika juridiska personer. Likaså bildade de tidningsföretag som ville gå in på marknaden bolag, där de ingick som minoritetsägare. Bulvaner har i flera fall använts för att ropa in de koncessioner, som senare överförts till nybildade bolag.

De manövrer de större aktörerna vidtog för att uppfylla lagens krav har medfört att ägarstrukturen på den privata lokalradiomarknaden kommit att bli komplicerad. Bakom de officiella innehavarna av koncessioner döljer sig en rad bolag med i många fall samma ägare. Dessutom är inte tillståndshavarna ensamma aktörer på marknaden utan där finns även nätverksbolag för produktion av allmänna program, producenter av riksnyheter, försäljningsbolag för riksannonser, lokala produktionsbolag, producenter av lokala nyheter, försäljningsbolag för lokalannonser samt produktionsbolag för radioreklam. En koncessionsinnehavare kan i princip lägga ut hela produktionen på upp till sex–sju skilda underentreprenörer.

SOU 1997:92

Radioägare 65

 

 

5.2.1Nätverksbildningar 1993–1994

Under den privata lokalradions första verksamhetsår 1993/94 utkristalliserades fem grupper, SRU/Rix, SRAB/City, SDR/Z, Annons- bolaget Radio/Megapol samt NRJ/Energy-gruppen, som byggde upp

128

olika typer av nätverk med annons- och/eller programsamverkan.

I SRU/Rix-gruppen samarbetade en rad borgerliga dagstidningar som skaffade sig ägarintressen i stationer på sina utgivningsorter. SRU var ett utvecklingsbolag ägt av några av tidningarna, medan Rix ut-gjorde namnet på stationerna i nätverket. Stampen startade ett pro-grambolag, Produktions AB Göteborg, med en egen nyhetsredaktion, som försåg nätverket med program. Annonsförsäljning på riksnivå om-besörjdes av ett bolag, som ägdes av SRU-gruppen. På den lokala marknaden svarade i regel respektive tidning för annonsverksamheten.

SRAB, ägt av Svenska Dagbladet och Scandinavian Broadcasting System, byggde upp ett annonsnätverk för en rad stationer. Svenska Dagbladet, Scandinavian Broadcasting System, Fria Media och lokala entreprenörer ingick i olika konstellationer som ägare för de flesta stationerna i nätet. Kanalerna samarbetade inte på programsidan.

Kinnevik med sitt medieföretag Modern Times Group (MTG) skapade ett sammanhållet nätverk, Z Radio. Programmen producerades centralt, reklamen såldes av Kinneviks annonsbolag Airtime och samarbetspartnern SDR. Lokala franchiseföretagare svarade för den lokala annonsförsäljningen.

Bonniersfären byggde upp ett annonsnätverk kring Annonsbolaget Radio, som bestod dels av Bonniers egna Megapol-stationer dels av fristående stationer. Huvuddelen av Megapols program proucerades av ett bonnierägt bolag.

Det franska radiobolaget NRJ nådde snabbt framgångar med sin Energy-station i Stockholm och förvärvade därefter ett tjugotal tillstånd över hela landet. Programmen producerades centralt i Stockholm, medan annonser såldes av Riksmedia (se 4.2).

Så gott som alla stationer ingick i något av de fem annonsnätverken. Rix, Z Radio, Megapol och Energy bildade var sitt programnätverk med i stor utsträckning centralt producerade program. Kravet på "program som har framställts särskilt för den egna verksamheten" tillgodosågs i huvudsak genom att CD-växlare laddades lokalt för sändning under nätterna. Lokalt framställda program förekom främst hos SRAB:s stationer, hos ett par stationer i Östergötland och Södermanland samt hos några nischkanaler i Stockholm.

66 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

5.2.2Förändringar mellan nätverk 1995 -1996

Trots att nätverken genom att samordna stationernas program- verksamhet och reklamförsäljning försökte minska kostnaderna gick de flesta kanaler med stora förluster. Det var därför naturligt att de stora aktörerna på radiomarknaden började undersöka möjligheter till sam- verkan eller sammanslagning mellan olika nätverk.

Samarbete mellan NRJ och Rix

Hösten 1994 gick NRJ med Energy-stationerna och ägarna t ill SRU/Rix- nätet in i ett omfattande samarbete. Parterna bildade ett nytt försäljningsbolag för den nationella annonseringen för båda näten, medan Rix samarbetspartners skulle ta hand om den lokala för- säljningen. NRJ avvecklade samtidigt sina förbindelser med Riksmedia. Nyheterna skulle levereras av Rix nyhetsredaktion i Göteborg. Parterna skulle även gå in som delägare i varandras huvudbolag. På pro- gramsidan planderades ingen samverkan utan de två näten skulle inrikta sig på var sin målgrupp. 129

Samarbetet på annonsområdet, som var den centrala delen i överenskommelsen, kom dock att fungera dåligt. 130 Hösten 1995 övertog NRJ helt ägandet i säljbolaget som samtidigt bytte namn till NRJ Media.131 När SRU/Rix inledde sitt samarbete med Z Radio (se nedan) anklagades gruppen av NRJ för avtalsbrott. 132 Försäljnings-samarbetet mellan NRJ Media och SRU/Rix sades upp med omedelbar verkan i november 1995.133

Bonniers förvärv av stationer i Rix-nätet

Bonnierägda Megapol köpte i december 1994 Radio National och blev därigenom delägare i fem stationer i Rix-nätet, nämligen Radio Rix i Luleå, Skellefteå, Eskilstuna och Malmö samt Vinyl i Stockholm. 134 Den sistnämnda stationen var till hälften ägt av Expressen och endast löst knuten till Rix-nätet, varför den utan större problem kunde föras in helt i Bonniersfären.

SRU hävdade att de fyra Rix-stationerna var knutna till deras nät och inte kunde gå över till Annonsbolaget Radio. Efter en längre tids strid lyckade parterna komma överens om en lösning. Z Radio tog över frekvensen i Malmö. Megapol fick i gengäld Classic Radios frekvens i Göteborg, behöll frekvensen i Eskilstuna och sålde frekvenserna i Skellefteå och Luleå till Z Radio. 135

SOU 1997:92

Radioägare 67

 

 

Sammanslagning av P6/Z Radio och Rix

Hösten 1996 bröt SRU/Rix som ovan nämnts sitt samarbete med NRJ/Energy och slog i stället samman sitt nät med Kinneviks P6 (tidigare Z Radio). Det nya nätet började sända under samma stations- namn Rix från 25 lokalradiostationer som når 62 procent av Sveriges befolkning. Annonsförsäljningen på riks- och regionalplanet ombesörjs av Kinneviks bolag Airtime Radio, på lokalplan av SDR eller lokal- tidningar. MTG:s radioprogrambolag i Stockholm ansvarar för hela produktionen och TV 3 Direkt levererar nyheter. Produktionsbolaget i

136

Göteborg lades ner inklusive nyhetsredaktionen.

Sammanslagning av Bonniers och Fria Medias annonsnätverk

Sommaren 1996 bildade Bonniers och Fria Media ett nytt till lika delar ägt annonsbolag, Radiobokningen, som övertog försäljningen för Annonsbolaget Radios samtliga stationer samt SRAB:s stationer, för- utom de i storstäderna. Radiobokningen täcker med sina trettio kanaler alla större orter förutom Sundsvall och Umeå. 137

5.2.3Nätverk 1997

NRJ

Det franska radioföretaget NRJ S.A. har byggt upp ett nät som omfattar 21 stationer. Företaget är börsnoterat, men styrelseordföranden Jean- Paul Baudecroix innehar aktiemajoriteten. Förutom i Sverige driver NRJ radioverksamhet i Frankrike, Tyskland, Belgien, Schweiz och Finland. Målsättningen är att hålla samma format i alla länder, så att lyssnaren skall hitta sin Energy-station var hon än befinner sig i Europa.

138

Omsättningen uppgick 1995 till cirka 950 miljoner kronor.

NRJ äger tillsammans med sina partners, ett par franska bolag och ett par personer i den svenska företagsledningen, arton av stationerna. I Malmö förvärvade minoritetsägaren Skånska Dagbladet en tredje parts aktiepost och kom därigenom i majoritetsställning. NRJ hävdade att säljaren inte tagit hänsyn till att hembudsskyldighet förelåg. 139 Konsum Väst har aktiemajoriteten i stationen i Göteborg. I Umeå hyr NRJ ett tillstånd av Västerbottens-Kuriren, som via ett dotterbolag sköter den lokala annonsförsäljningen för både Energy och Rix.

Den svenska verksamheten samordnas i NRJ:s dotterbolag RBS Broadcasting AB, som leds i nära kontakt med koncernledningen i Frankrike. Stationerna förses med program som produceras av RF

68 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Franchise Sverige AB. Fyra timmar per dag sänds regionala program från de tre storstäderna. Det helägda NRJ Media svarar för den nationella annonsförsäljningen. NRJ kritiserades de första åren för att deras stationer hade en mycket svag lokal anknytning. Under 1996 inleddes därför ett samarbete med ett tiotal företag på den lokala marknaden, som Skånska Dagbladet, Sydöstran, Östra Småland, TV4 Halland, TV Fyrstad, Dala-Demokraten och Gotlands Allehanda. Dessa säljer annonser på den lokala marknaden och levererar lokala nyheter till stationernas två dagliga nyhetssändningar, där TT svarar för det övriga materialet.140

Rix

Det nya Rix-nätets ursprung i två äldre nätverk återspeglas i de tjugofem stationernas ägarstruktur. Tolv av bolagen kontrolleras av lokala dagstidningsföretag, elva av Stenbecksfären, medan båda ägar- grupperna är representerade i två bolag. I praktiken spelar dock Kinnevik en nyckelroll i nätverket genom att även äga de bolag som producerar program och nyheter samt det bolag som svarar för den nationella annonsförsäljningen. Några stationer har lokala programblock, men de flesta sänder enbart det centralt producerade programmet.

Gefle Dagblad-koncernen har i samarbete med två andra tidningar byggt upp en kedja med fyra stationer längs södra Norrlandskusten. På västkusten kontrollerar Stampen, Hallandsposten och Borås Tidning i olika ägarkonstellationer fyra stationer. Västerbottens-Kuriren och Vestmanlands Läns Tidning är två andra tidningar som har engage-mang i flera olika radioverksamheter. Kravet i lagen att en dagstidning inte får ha ett bestämmande inflytande har uppfyllts genom att man i det tillståndsägande bolaget tagit in köpmanna- eller idrottsföreningar eller andra företag som delägare, medan driften av stationerna i flera fall överlåtits till av tidningarnahelägda bolag.

Kinnevik drev vid sidan av Z Radio-nätet två kanaler med inriktning på klassisk musik, Classic Radio i Stockholm och Göteborg. Stationen i Stockholm konverterades våren 1996 till en ungdomsinriktad kanal, Power 106, med formatet Dance/Urban.141 Frekvensen i Göteborg, som hyrts av Stampen, övertogs som ovan nämnts av Megapol.

Vid bildande av det nya Rix-nätet kom intressenterna att få tillgång till två frekvenser i Göteborg, varav Stampens station fortsatte att sända Rix, medan Kinneviks station började återutsända den norska riks- täckande radiokanalen P4 Radio Hele Norge, i vilken Kinnevik är

SOU 1997:92

Radioägare 69

 

 

delägare. I Sundsvall övertog SRU det andra tillståndet och kommer att starta sändningar fristående från Rix-nätet.

Bonniersfären

Bonnierföretagen kontrollerar de tretton stationer som ingår i Megapols nätverk samt ytterligare en station, Radio Vinyl, i Stockholm. I de flesta radiobolagen delas ägandet lika mellan Bonnierföretagen och tre le- dande chefer i koncernen. Den gotländska stationen Radio Four intar en särställning genom att lokala intressenter, bland annat Gotlands Tid- ningar, innehar aktiemajoriteten.

Megapol-stationerna sänder ett tre timmar långt lokalt producerat morgonblock, Radio Four sänder ytterligare fem timmar lokalt. Under resten av dygnet sänds i huvudsak program från Stockholm pro-ducerade av Radioprogramföretaget Megapol. Nyheter levereras av TT. Hösten 1996 nästan halverade Megapol antalet nyhetssändningar för att kunna skapa ett bättre musikflöde genom färre avbrott. 142 Radio Vinyl står helt utanför programsamarbetet i Megapolnätet. Samtliga kanaler ingår i Radiobokningens annonsnätverk.

Fria Media

Fria Media-gruppen har sitt ursprung i Stiftelsen Högerpressen i Jönköpings län, som bildades 1943 och då övertog tidningen Smålands Allehanda. När tidningen förvärvades av Jönköpings-Posten 1962 erhöll stiftelsen likvid i form av aktier i Herenco, som 1993 såldes t ill familjen Hamrin för 72 miljoner kronor. Namnet ändrades till Stiftelsen Fria Media och det frigjorda kapitalet satsades bland annat på privat lokalradio.143

Fria Media-gruppen är majoritetsägare i Radio Match i J önköping och har ägarintressen i ytterligare nio stationer, varav störste delägare i åtta. Sedan Scandinavian Broadcasting System och Svenska Dagbladet sålt sina andelar (se nedan) är Fria Media ende ägaren med andelar i fler än två stationer. I Växjö, Kalmar, Blekinge och Helsingborg är de lokala tidningarna Smålandsposten, Barometern, Blekinge Läns Tid-ning respektive Helsingborgs Dagblad delägare. Andra lokala in-tressenter, i några fall stationsledningen, finns i ägarkretsen i Ny-köping, Linköping, Växjö, Kalmar, Blekinge, Borås och Karlstad. I Uppsala driver Upsala Nya Tidning Radio 1, som tillhörRadio-bokningen.

I samband med att Svenska Dagbladet 1996/97 avvecklade alla sina intressen inom radiobranschen övertog intressenter i Fria Media-sfären

70 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

tidningens minoritetsandelar i åtta landsortsstationer i det tidigare SRAB-nätet .144 Fria Media och dess partners sålde 1996 Radio City i Gävle till Bonniers, som konverterade stationen till enMegapol-kanal.145 Samtliga stationer i Fria Media-sfären ingår i Radiobokningens

nätverk för nationell reklamförsäljning. I några fall erbjuder stationerna lokala annonspaket tillsammans med de tidningar som är delägare. 146 Stationer i närliggande regioner (sydöstra Sverige respektive Jönköping, Borås och Värnamo) har regionala annonspaket och en samordnad marknadsföring. 147 Något programsamarbete för hela gruppen förekommer inte, däremot samverkar närbelägna stationer. Samtliga stationer hämtar sina riksnyheter från TT. I flera fall har sta-tionerna egen lokal nyhetsbevakning.

Scandinavian Broadcasting System

Scandinavian Broadcasting System (SBS) koncentrerade hösten 1995 sin radioverksamhet till City-stationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Andelarna i Helsingborg, Linköping, Borås, Karlstad och Jönköping såldes till de övriga delägarna. 148 Svenska Dagbladets an-delar i City- stationerna i Stockholm och Malmö såldes 1996 till SBS respektive G-E Cityradio i Göteborg. SBS är därmed ensamägare till Radio City i Stockholm och äger tillsammans med Gert Eklunds G-E:s Programutveckling Citystationerna i Göteborg och Malmö.

Våren 1996 såldes den irlandsägda stationen Klassiska Hits t ill The Daily Mail Group (75 procent) och Scandinavian Broadcasting System (25 procent). The Daily Mail Group Ltd är ett av Englands största medieföretag. Gruppen har hitt ills satsat ca 700 miljoner kronor i kommersiell radio i England.149 Stationen drivs i samarbete med Radio City i Stockholm, som svarar för ledningen.150

De tre City-stationerna har tillsammans med Klassiska Hits bildat ett eget annonsnätverk City 3.

CLT

Det multinationella medieföretaget Compagnie Luxemburgoise de

151

Télédiffusion S.A, (CLT) , ägt av belgiska och franska intressenter, etablerade sig 1995 på den svenska radiomarknaden. CLT äger ra- diofrekvenser runt om i Europa, kontrollerar, i samarbete med Bertelsmann, TV-kanaler i Luxemburg, Belgien, Nederländerna, Tysk- land och Frankrike och har även intressen i TV- och filmproduktion. 152

SOU 1997:92

Radioägare 71

 

 

CLT övertog sommaren 1995 två stationer i Stoc kholm, Radio Q och Radio Bandit.

Radio Q ägdes av en stiftelse och profilerade sig som en kvinno-kanal med journalistiska ambitioner. Lyssnarsiffrorna räckte dock inte till för att locka annonsörer, varför man tvingade sälja koncessionen till CLT.

De nya ägarna lanserade ett helt ny musikkanal, Lugna Favoriter, som riktade sig till stockholmare i åldern 30-50 år. 153

Även den andra kanalen som CLT köpte, Radio Bandit, hade en egen profil i Stockholms radiovärld, genom att sända enbart rockmusik och vara helt engelskspråkig. CLT ändrade efter en tid formatet till mer ”mainstream mass-appeal rock” och införde samtidigt svenskspråkiga programledare.154 De båda CLT-kanalerna har gemensam ledning.155

Classic FM

Classic FM, en kanal i Stockholm för klassisk musik, såldes sommaren 1996 till det amerikanska radiobolaget Great Western Radio.156 Våren 1997 har kanalen åter bjudits ut t ill försäljning. Kinneviks Airtime Radio svarar för reklamförsäljningen.

Norrköping Radio & Co

Några kanaler kontrolleras inte av stora svenska eller utländska medieföretag. I Norrköping drivs de två stationerna East FM och Gold av Norrköping Radio & Co som ägs av Östgöta Correspondenten, Carl Bernström och David Olsson. Lokala nyheter produceras i samarbete med Östgöta Correspondenten, medan riksnyheter hämtas från TT. Annons-försäljningen på riksnivå sköts av Radiobokningen, på lokal nivå av stationerna själva i samarbete med ÖstgötaCorrespondenten. 157

72 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Sammanfattning

Sammanfattningsvis har förändringar i näten resulterat i att annonsnät- verken minskat från fem till tre nationella (tabell 5.1) samtidigt som de nationellt producerade programmen reducerats från fyra till tre (tabell 5.2). Sedan Rix lade ner sin produktion i Göteborg sänder närmare sjuttio av totalt åttiofyra stationer i huvudsak program producerade i Stockholm.

Tabell 5.1 Annonsnätverk 1997. Antal stationer.

Annonsbolag

Radiobok

Airtime

NRJ

City 3

CLT

Övrigt

Totalt

Ägare

ningen

Radio

Media

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NRJ

 

 

21

 

 

 

21

Kinnevik

 

14

 

 

 

1

15

Bonnier

14

 

 

 

 

 

14

Fria Media

10

 

 

 

 

 

10

SBS

 

 

 

3

 

 

3

CLT

 

 

 

 

2

 

2

Övriga

4

14

 

1

 

 

19

Totalt

28

28

21

4

2

1

84

SOU 1997:92

Radioägare 73

 

 

Tabell 5.2 Programnätverk 1997. Antal stationer.

Programnät

Megapol

Rix

Energy

Egenproducerade program

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägare

 

 

 

Stockhol

Övriga

Utlandet

Totalt

 

 

 

 

m

Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NRJ

 

 

21

 

 

 

21

Kinnevik

 

13

 

1

 

1

15

Bonnier

13

 

 

1

 

 

14

Fria Media

 

 

 

 

10

 

10

SBS

 

 

 

1

2

 

3

CLT

 

 

 

2

 

 

2

Övriga

 

12

 

3

4

 

19

Totalt

13

25

21

8

16

1

84

En jämförelse kan göras mellan tidningskedjor och lokalradio- nätverk. Inom tidningskoncerner förekommer i regel ett visst redaktionellt samarbete mellan självständiga tidningar i form av utbyte av material eller i några fall centralt producerat material. Basen utgörs dock alltid av lokalt producerat material. Radionätverken utgår däremot från ett centralt producerat riksprogram som kan blandas upp med lokala inslag.

5.3Marknaden

Räknat i omsättning dominerar Sveriges Radio fortfarande den svenska radiomarknaden (tabell 5.3). Företagets omsättning 1995 på nära 2 miljarder kronor var nära fyra gånger så stor som de kommersiella radiobolagens totala omsättning.158

Under uppbyggnadsskedet har den privata lokalradioverksamheten gått med betydande förluster. De sammanlagda reklamintäkterna upp- gick till 234 miljoner kronor 1995. Branschens förluster beräknas ha uppgått t ill cirka 300 miljoner kronor.159 Försäljningen 1996 uppgick till 319 miljoner kronor och förlusterna beräknas till ungefär lika mycket. 160

De årliga avgifterna till staten för tillstånden

uppgår t ill

cirka 120

miljoner

kronor.

I rena

aktieägartillskott

beräknas

moder-

bolagen/delägarna 1995 ha t illskjutit 190 miljoner kronor. De tre mo- derbolagen för den svenska radioverksamheten i Bonnier-, Stenbeck- och NRJ-sfärerna redovisade samtliga stora förluster för 1995. Speciellt för

74 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Z Radio med en nettomarginal på -332 procent var utfallet mycket dåligt.

Tabell 5.3 Intäkter och resultat för några centrala radioföretag 1995.

Mkr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sfär

Företag

Intäkter

Resultat efter

Nettomargina

 

 

 

 

finansnetto

l

 

 

 

 

 

%

 

 

 

 

 

Staten

Sveriges Radio

1966,8

24,7

1

Bonnier

RPF Megapol

45,4

-45,6

-101

Stenbeck

Z Radio Sverige

19,5

-64,7

-332

NRJ

RBS Broadcasting

43,2

-35,4

-82

Svenska

SRAB

22,1

-1,3

-6

Dagbladet

 

 

 

 

 

Bonnier

Annonsbolaget Radio

20,3

-3,0

-15

Källa: Mediatrender 15/1996. Årsredovisningar.

Enligt RUAB:s undersökning lyssnade 82,5 procent av den svenska befolkningen på radio en genomsnittlig dag hösten 1996 (tabell 5.4). Sveriges Radio nådde 60 procent och den privata lokalradion 31 procent. Bland programnätverk var NRJ framgångsrikast med en räck-vidd på 11,6 procent. Variationerna var emellertid mycket stora både beträffande åldersgrupper och regioner. Rix nådde exempelvis endast 2 procent i Stockholm mot 27 procent i Östersund. I den yngsta gr uppen, 9-19 år lyssnade mer än hälften på NRJ/Energy i många områden. Av pensionärerna lyssnade bara en procent på den privata lokalradion.

SOU 1997:92

Radioägare 75

 

 

Tabell 5.4 Daglig räckvidd på radiomarknaden 1995 -1996 enligt RUAB:s mätningar

 

Hösten 1996

Hösten 1995

 

 

 

Radio totalt

82,5

80,4

Sveriges Radio totalt

60,3

58,6

Privat lokalradio totalt

31,0

29,6

Närradio totalt

1,5

1,6

Sveriges Radios kanaler

 

 

P 1

13,4

12,5

P 2

2,0

2,0

P 3

16,4

17,1

P 4

39,8

38,0

Nätverk

 

 

NRJ

11,6

11,3

Rix

7,4

6,9

Megapol

5,2

6,1

Fria Media

4,2

 

City 3

3,8

 

Radiobokningen

12,9

 

Airtime Radio

9,1

 

Källa: Mediatrender 2/1997

Anm: Räckvidd i % under ett dygn i Sverige. Målgrupp 7 -79 år. Lyssnande = lyssnat minst 5 min på en station

Under lokalradions första år fanns fyra olika nyhetsleverantörer, TT, Kinneviks nyhetsbolag ScanNews, TV4 Nyheternas radioredaktion samt Rix Nyhetsredaktion i Göteborg. Sedan Rix-redaktionen avveck-lats i samband med sammanslagningen av Kinneviks och Rix’ nät och TV4:s radioredaktion lagts ner 1997 återstår endast TT och TV3 Direkt som förmedlare av in- och utrikesnyheter i lokalradion.

76 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

5.4Utvecklingstendenser i privat lokalradio

Den svenska privata lokalradions historia är kort, knappt fyra år. Ännu har inte marknaden stabiliserats, utan den turbulens som funnits i form av ägarskiften, formatförändringar, nätverksombildningar etc. kommer sannolikt att finnas kvar ännu några år. Även om det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser om den privata lokalradions framtid, så går det att visa på några klara tendenser i utvecklingen vad gäller ägar- struktur och formatinriktning

När de första tillstånden auktionerades ut hösten 1993 fanns det förväntningar om att många av de entusiaster som arbetat med närradion skulle bli drivande i de nya stationerna. De flesta av de potentiella radioentreprenörerna konkurrerades dock ut redan vid auktionerna av penningstarka medtävlare. Några kom dock att engagera sig i lokalradion, där de blev ledare för lokala stationer samtidigt som de var delägare eller i några fall huvudägare. Ett tiotal av dessa entreprenörer har lämnat verksamheten, antingen på grund av att stationen sålts eller att programmen har inlemmats i något nätverks bestämda format. Lokala entreprenörer finns bara kvar på ett par platser, i Norrköping, Växjö/Karlskrona och Karlstad.

De svenska aktörerna på radiomarknaden utgörs i övrigt nästan uteslutande av etablerade medieföretag. Ett undantag utgör Fria Media som visserligen har ett ursprung som tidningsutgivare, men som i trettio år var passiv minoritetsägare i en tidningskoncern innan stiftelsen snabbt blev en av de ledande radioägarna.

Både Bonniersfären och Stenbecksfären har bedömt det som viktigt att vara med och utveckla den nya branschen. Även om båda koncer- nerna hade erfarenhet av underhållning från populärpress respektive TV visade det sig svårt för dem att möta konkurrensen från utländska företag med erfarenheter från andra kommersiella radiomarknader. Varken Bonniers eller Stenbeck har dock sökt allianser med de ut- ländska aktörerna utan de har valt att samarbeta med svenska medie- företag.

Tidningsföretagen hade ursprungligen två motiv för att gå in på den nyöppnade radiomarknaden, dels få tillgång till ytterligare ett lokalt reklamforum, dels kunna använda sin publicistiska erfarenhet till att utveckla ett nytt massmedium. Eftersom den kommersiella lokalradion snabbt utvecklade sig till en renodlad musikradio fick dock tidningarna inte användning för sin journalistiska kompetens. I några kanaler an- vänds dock lokaltidningens material till korta lokala nyhetssändningar. På annonssidan förekommer på en del platser samverkan i form av gemensamma erbjudanden tillannonsörerna.

SOU 1997:92

Radioägare 77

 

 

Tidningarnas engagemang i lokalradion har hittills kostat dem stora pengar. Flera av de förstatidningar som visat dåliga resultat de senaste åren, har hört till dem som gjort de största satsningarna på lokal radio och TV. Å andra sidan har de tidningskoncerner som valt att stå utanför etermedierna fortsatt att redovisa mycket goda resultat. Till den förra kategorin hör Norrbottens-Kuriren och Västerbottens-Kuriren, till den senare Herenco och Norrköpings Tidningar. Det är möjligt att Svenska Dagbladets sorti från radiomarknaden kommer att följas av fler tidningar.

Det kanske mest frapperande är de utländska medieföretagens expansion på radiomarknaden, framför allt i storstäderna. Ett par av dem, NRJ och Great Western Radio, är specialiserade på radioverk- samhet och har sannolikt inga planer på att gå in på andra svenska mediemarknader. Scandinavian Broadcasting System med Disney som störste ägare ser sin satsning på Radio City i de tre storstäderna som en del av sin strategi att etablera sig på etermediemarknaderna i de mindre europeiska länderna. Både CLT och Daily Mail tillhör de större me- dieföretagen i Europa och det är inte osannolikt att investeringarna i ett par stationer i Stockholm kan komma att följas av flera satsningar på den svenska mediemarknaden.

De utländska företagen har kunnat använda sina erfarenheter från marknadsföring och formatbestämning av radiokanaler på andra mark- nader. NRJ bygger exempelvis sitt väl utprövade koncept på sofistike- rade lyssnarundersökningar och vetenskapligt musikval. Även övriga nätverk har valt att alltmer arbeta med mycket väl definierade for-mat. 161 Från skivbranschen har det hörts klagomål mot den kommer-siella lokalradion för att den inte spelar ny och oetablerad musik. Skiv- producenterna tvingas därför att alltmer förlita sig på P3 i Sveriges Radio när de vill lansera nya artister.162

78 Radioägare

 

SOU 1997:92

 

 

 

 

 

 

Tabell 5.5 Intressenter i radioverksamhet exkl tillståndshavare för

 

privat lokalradio

 

 

 

 

 

 

 

 

Sfär

Företag

Ägare

 

 

 

 

 

Bonnier

AB Bonnierföretagen

Familjen Bonnier 100

 

Bonnier

Svensk Filmindustri AB

AB Bonnierföretagen 100

 

Bonnier

Radioprogramföretaget

Svensk Filmindustri AB 100

 

 

Megapol AB

 

 

 

Bonnier

SRF Radio National AB

Radioprogramföretaget Megapol AB 100

 

Bonnier

Radio Exakt AB

Torsten Larsson, 33.3, Jonas von

 

 

 

Hedenberg, 33.3, Lennart Wiklund 33.3

 

Centerrörelsen

HT Radio AB

Hudiksvalls-Tidningen Tryckeri AB

 

CLT

Compagnie Luxemburgoise

Bruxelles Lambert Group S.A., Havas,

 

 

de Télédiffusion S.A.

Paribas Group

 

CLT

CLT Sweden AB

Compagnie Luxemburgoise de

 

 

 

Télédiffusion S.A. 100

 

Daily Mail

DMG Radio (Sweden) Ltd

The Daily Mail and General Trust plc

 

Daily Mail

Swedish Radio Investments

DMG Radio (Sweden) Ltd 75,

 

 

Ltd

Scandinavian Broadcasting Systems S.A.

 

 

 

25

 

 

Eklund

Eklundgruppen AB

Gert Eklund

 

Eklund

GE Programutveckling AB

Gert Eklund 70 Scandinavian

 

 

 

Broadcasting Systems 30

 

Fria Media

Fria Medias Moder AB

Stiftelsen Fria Media

 

Gefle Dagblad

Radio i X-län AB

Gefle Dagblad AB 100

 

Gefle Dagblad

Radio Övik AB

AB Allehanda Örnsköldsvik 100

 

Gefle Dagblad

Mittinfo i Sundsvall AB

Sundsvalls Tidning AB 100

 

Hjörne

Tidnings AB Stampen

Familjen Peter Hjörne 67, Karin

 

 

 

Nordgrén 20, familjen Marika Cobbold

 

 

 

11, övriga aktieägare 2 (3 )

 

Hjörne

Produktions AB Göteborg

Tidnings AB Stampen 100

 

 

Ett

 

 

 

NRJ

NRJ S.A.

Jean-Paul Baudecroux > 50

 

NRJ

RBS Broadcasting AB

NRJ S.A. 100

 

NRJ

NRJ Media AB

RBS Broadcasting AB 100

 

NRJ

RF Franchise Sverige AB

NRJ S.A. 49, Cedeste S.A 51

 

Pers

VLT Media AB

VLT AB 100

 

Pers

Västerås Reklamradio AB

VLT Media AB 33,6

 

Pers

Bra Radio AB

VLT Media AB 100

SOU 1997:92

 

Radioägare 79

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sfär

Företag

Ägare

 

 

 

 

 

Disney

Capital Cities/ABC Inc

Disney Enterprises Inc

 

Disney

Nordic Investments Inc

Capital Cities/ABC Inc 100

 

SBS Disney

Scandinavian Broadcasting

Nordic Investments Inc 22,8, Harry E

 

 

Systems SA (SBS)

Sloan 10,4, Företagsledningen

 

 

 

tillsammans 2,6

 

SR

Förvaltningsstiftelsen för

Staten

 

 

Sveriges Television AB,

 

 

 

 

Sveriges Radio AB och

 

 

 

 

Sveriges Utbildningsradio

 

 

 

 

AB

 

 

 

SR

Sveriges Radio AB

Förvaltningsstiftelsen för Sveriges

 

 

 

Television AB, Sveriges Radio AB och

 

 

 

Sveriges Utbildningsradio AB 100

 

SR

Sveriges Radio

Sveriges Television AB 61, Sveriges

 

 

Förvaltnings AB

Radio AB 34,4,

 

SR

Radiotjänst i Kiruna AB

Sveriges Television AB 61, Sveriges

 

 

 

Radio AB 34,

 

Stenbeck

Industriförvaltnings AB

Stenbecksfären 59

 

 

Kinnevik

 

 

 

Stenbeck

Modern Times Group

Industriförvaltnings AB Kinnevik 100

 

 

MTG AB

 

 

 

Stenbeck

Airtime AB

Industriförvaltnings AB Kinnevik 55,

 

 

 

TV4 AB 45

 

Stenbeck

Z Radio Sverige AB

Modern Times Group MTG AB 100

 

Stenbeck

Ulf Elfving & Co.

Modern Times Group MTG AB via

 

 

 

dotterbolag 100

 

Stiftelsen VK-

VK Radio AB

Västerbottens-Kuriren AB 100

 

Press

 

 

 

 

Wärenstams

NET Programproduktion

AB Borås Tidning

 

stiftelse

AB

 

 

 

 

RUAB

Sveriges Radio AB 50, Annonsbolaget

 

 

Radioundersökningar AB

Radio AB, Svensk Radiobokning AB,

 

 

 

Svensk Radioutveckling AB

 

 

Norrköpings Radio & Co

Carl P Bernström, David Olsson, Östgöta

 

 

 

Correspondenten AB 25

 

 

David Olsson i Norrköping

David Olsson 100

 

 

AB

 

 

 

 

Carl P Bernström AB

Carl P Bernström 100

 

 

Right Arm Productions AB

Thomas McAlevey 100

80 Radioägare

 

SOU 1997:92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sfär

Företag

Ägare

 

 

 

 

 

 

 

 

Golden Hit Radio AB

Back Stage I Göteborg AB 9,1

 

European Self-Storage AB 9,Jan

Friedman AB 9,1 Marknadsutveckling

Springfeldt AB 9,1 Morneon Fastighets

Invest AB 9,1 Proedel AB, 9,1

Quadrofolium AB 9,1 Swedia Corporate

Finance 9,1Backbeat Enterprise AB 9,1

Tälje radio & TV-kanal AB Södertälje Kabel-TV AB 40 Björn Olsson

Annonsbyrå 20 Buckhöj Media 20

Föreningen Södertälje Kabel-TV 20.

Källa: NORDICOM:s och Rådet för mångfald inom massmediernas databas över svenska medieföretag.

SOU 1997:92

Radioägare 81

 

 

Tabell 5.6 Tillståndshavare , nätverk och ägare i privat lokalradio 1997

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

Axel Johanssons

Uppsala Musikradio

Radio 1

Radiobokningen

 

 

Upsala Nya Tidning AB 100

stiftelser

AB 93,5

[Uppsala]

 

 

 

 

Bonnier

Radio Gyllenkamme

104,3 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Svensk Filmindustri AB 25, Semic International AB 25,

 

AB

- Stockholm

 

 

 

Torsten Larsson, 16,6; Jonas von Hedenberg, 16,6;

 

 

 

 

 

 

Lennart Wiklund 16,8

Bonnier

SRF Radio AB

Radio Vinyl

Radiobokningen

 

 

RPF Megapol AB 50, Radio Exakt 50

 

 

107,1 i

 

 

 

 

 

 

Stockholm

 

 

 

 

Bonnier

Radio National DO

107,3 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Radio Exakt AB, 48,8, SRF Radio National AB 45,

 

22 AB

- Sörmland

 

 

 

Eskilstuna-Kuriren AB 6,2

Bonnier

Bondec AB

106,9 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Svensk Filmindustri AB 25, Semic International AB 25,

 

 

- Östergötland

 

 

 

Torsten Larsson, 16,6; Jonas von Hedenberg16,8 ,

 

 

 

 

 

 

Lennart Wiklund16,6;

Bonnier

Östersjöns

106,1

Radiobokningen

 

Megapol

Radioprogramföretaget Megapol AB 40, Gotlands

 

Reklamradio AB

(Gotland)

 

 

 

Tidningar AB 20, ABF Gotland/LO-distriktet 20, Hans

 

 

[Radio Four,

 

 

 

Bergwall 15, Jan Sahlberg 5

 

 

Megapol]

 

 

 

 

Bonnier

Big Radio AB

106,1 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Radioprogramföretaget Megapol AB 50, Radio Exakt AB

 

 

- Skåne

 

 

 

30, Radio Drum AB 20

Bonnier

Radio National

107,8 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

SRF Radio National AB 50, Radio Exakt AB 50

 

Malmö AB

- Göteborg

 

 

 

 

Bonnier

Bohus Radio AB

104,2 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Svensk Filmindustri AB 25, Semic International AB 25,

 

 

- Bohuslän

 

 

 

Torsten Larsson, 17 Jonas von Hedenberg, 16 Lennart

 

 

 

 

 

 

Wiklund, 17

82 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

Bonnier

Radio Drift AB

106,4 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Svensk Filmindustri AB 25, Semic International AB

 

 

- Skaraborg

 

 

 

25,Torsten Larsson, 16,6‚ Jonas von Hedenberg, 16,8‚

 

 

 

 

 

 

Lennart Wiklund16,6

Bonnier

Leijbomal AB

104,7 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Svensk Filmindustri AB 25, Semic International AB 25,

 

 

- Örebro län

 

 

 

Torsten Larsson, 16,6‚ Jonas von Hedenberg, 16,8‚

 

 

 

 

 

 

Lennart Wiklund16,6

Bonnier

Radio Katapuls AB

106,9 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Svensk Filmindustri AB 25, Semic International AB 25,

 

 

- Västmanland

 

 

 

Torsten Larsson, 16,6‚ Jonas von Hedenberg, 16,8‚

 

 

 

 

 

 

Lennart Wiklund16,6

Bonnier

Radio Drum AB

105,5 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Torsten Larsson, 34,Jonas von Hedenberg, 33,Lennart

 

 

- Dalarna

 

 

 

Wiklund 33,

Bonnier

Siljan Radio AB

106,8 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Lars Gustavsson 51, VLT Media AB 49

 

 

- Dalarna

 

 

 

 

Bonnier

City FM AB

106,7 Megapol

Radiobokningen

 

Megapol

Megapol 50

 

 

[Gävle]

 

 

 

 

CLT

Bandit

Bandit 105,5

 

 

 

CLT Sweden AB 90, Ett antal mindre aktieägare 10

 

Communications AB

[Stockholm]

 

 

 

 

CLT

RTL Radio AB

Lugna

 

 

 

Société GéneraleBank & Trust (Luxemburg) 51, CLT

 

 

Favoriter

 

 

 

Sweden AB 49

 

 

[Stockholm]

 

 

 

 

Daily Mail SBS

Radio Hibernia AB

Klassiska Hits

City 3

 

 

Swedish Radio Investments Ltd 100

Disney

 

106,7

 

 

 

 

Fria Media

Radio Nova AB

Nya Radio

Radiobokningen

 

 

Fria Medias Moder AB 47,5, 9 övriga ägare 20, [Svenska

 

 

Nova

 

 

 

Dagbladet AB 32,5 (avyttrat till Fria Media-sfären]

SOU 1997:92

Radioägare 83

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

Fria Media

Fria Media i

Radio FM

Radiobokningen

 

 

Fria Medias Moder AB 50, Kliman Fastighets AB 22,2,

 

Östergötland AB

[Linköping]

 

 

 

Gunnar Sandell 16,7 [Svenska Dagbladet AB 11,1

 

 

 

 

 

 

(avyttrat till Fria Media-sfären) Svenska

 

 

 

 

 

 

Mediaintressenter AB 11,1 (avyttrat till övriga delägare)]

Fria Media

Radio Match AB

Radio Match

Radiobokningen

 

 

Fria Medias Moder AB 77,0[Svenska Dagbladet AB 11,5

 

 

[Jönköping]

 

 

 

(avyttrat till Fria Media-sfären) Svenska

 

 

 

 

 

 

Mediaintressenter AB 11,5 (avyttrat till övriga delägare)]

Fria Media

 

Radio Match

Radiobokningen

 

 

Fria Media-sfären. Tillständshavare: Staffan Lindblad

 

 

[Västra

 

 

 

 

 

 

Småland]

 

 

 

 

Fria media

Reklamradio FMK

Radio FM City

Radiobokningen

 

 

Fria Media Moder AB 40, Barometern 25, De Geerinvest

 

AB, Kalmar

i Kalmar

 

 

 

12,5, P 6 E Förvaltning 12,5, [Svenska Dagbladet AB 10

 

 

 

 

 

 

(avyttrat till Fria Media-sfären)]

Fria Media

Fria radiobolaget i

Radio City

Radiobokningen

 

 

Fria Medias Moder AB 40 Diagonal Eter AB 30 [Svenska

 

Borås AB

105,5 [Borås]

 

 

 

Dagbladet AB 15 (avyttrat till Fria Media-sfären)

 

 

 

 

 

 

Scandinavian Broadcasting System 15 (avyttrat till övriga

 

 

 

 

 

 

delägare)]

Fria Media

Svensk Radiopartner

Radio City

Radiobokningen

 

 

Fria Media Moder AB 50,0,Bernth Harnesk 34 [Svenska

 

Radio City AB

105,4

 

 

 

Dagbladet AB 15 (avyttrat till Fria Media-sfären)

 

 

[Karlstad]

 

 

 

 

Fria Media

Radio Stella AB

Radio Stella

Radiobokningen

 

 

Helsingborgs Dagblad AB 36,5, Fria Media i Jönköping

Sommelius

 

[Helsingborg]

 

 

 

AB 36,5 [Svenska Dagbladet AB 11 (avyttrat till Fria

 

 

 

 

 

 

Media-sfären) Scandinavian Broadcasting System 11

 

 

 

 

 

 

(avyttrat till övriga delägare)]

Gefle Dagblad

Rix Gävle/Sandviken

Rix 105

Airtime Radio

 

Rix

Gefle Dagblads AB {komplementär} 45, Dalarnas

 

KB

[Gävle]

 

 

 

Tidningar AB {kommanditdelägare} 45 Paliset

 

 

 

 

 

 

Development AB {kommanditdelägare}10

84 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Sfär

Företag

 

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gefle Dagblad

Media Intressenterna

 

Rix 105,5

Airtime Radio

 

Rix

Sundsvalls Tidning AB 40, HärnösandsBoktryckeri-

 

Sundsvall/Härnösand

 

[Sundsvall]

 

 

 

Västernorrlands Allehanda 40, Föreningen

Sundsvalls

 

KB

 

 

 

 

 

köpmän 5, Sundsvalls Cityförening 5,Iakano Fastighets

 

 

 

 

 

 

 

AB 5, Cityföreningen i Härnösand 5

 

Gefle Dagblad

Radio Ö-vik KB

Rix 104,8

Airtime Radio

 

Rix

AB Allehanda 40 (komplementär), MoDo Hockeyklubb

 

 

 

[Örnsköldsvik]

 

 

 

40, Örnsköldsviks Köpmannaförening 10,

Västernorrlands

 

 

 

 

 

 

 

& Jämtlands Läns Handelskammares Serviceinstitut AB

 

 

 

 

 

 

 

5, Örnsköldsviks Industrigrupp AB 5

 

Gefle Dagblad

Radio Hudiksvall KB

 

Rix 105

Airtime Radio

 

Rix

HT Radio AB 45 (komplementär) Sundsvalls Tidning AB

Centerrörelsen

 

 

Hudiksvall

 

 

 

45, Gävleborgs Köpmannaförbund 10

 

Great Western

Svenska CFM

 

Classic FM

Airtime Radio

 

 

Great Western Radio [GWR Group plc]100

Radio

 

107, 5

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

 

 

 

 

 

Hjörne

Rix Göteborg KB

Rix 105,9

Airtime Radio

 

Rix

Produktions AB Göteborg Ett (komplementär ägd av

 

 

 

[Göteborg]

 

 

 

Tidnings AB Stampen) 45, NET-Videoproduktion & TV I

 

 

 

 

 

 

 

Borås AB (kommanditdelägare ägd av Borås Tidning) 45,

 

 

 

 

 

 

 

Göteborgs Köpmannakonsult AB (kommanditdelägare,

 

 

 

 

 

 

 

ägd av Lars Eric Eriksson/Göteborgs köpmannaförbund)

 

 

 

 

 

 

 

10 (komplementär)

 

Hjörne

SRU Svensk

 

[Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Tidnings AB Stampen 36,25, LT liberala Tidningar AB

 

radioutveckling AB

106,6/107,8

 

 

 

25, Företagsannons A & F AB 20, AB Borås Tidning

 

 

 

Sundsvall

 

 

 

6,25, Västerbottens.Kuriren AB 6,25, Mediabolaget i

 

 

 

 

 

 

 

halland AB 6,25

 

Liberala

Radio Rix i Halland

 

Rix 104,2

Airtime Radio

 

Rix

Mediabolaget I Halland AB [Hallandsposten] 50,

 

AB

 

[halmstad]

 

 

 

Hallands Köpmannaförbunds Service AB 50

Liberala

Rix 106,5 i Varberg

 

Rix 106,5

Airtime Radio

 

Rix

Mediabolaget i Halland AB[ Hallandsposten] 40

 

KB

 

[Varberg]

 

 

 

(komplementär), NET Programproduktion AB 30,

 

 

 

 

 

 

 

Tidnings AB Stampen 30

 

SOU 1997:92

Radioägare 85

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

Liberala

Radio Rix Örebro

Rix 106,3

Airtime Radio

 

Rix

Nerikes Allehanda 50 (komplementär),Svensk Radio-

 

KB.

Örebro

 

 

 

utveckling KB (kommanditdelägare) 30, Örebro Läns

 

 

 

 

 

 

Köpmannaförbund (kommandit delägare) 10, Sänt & Sånt

 

 

 

 

 

 

i Örebro AB (kommanditdelägare) 10

NRJ

RBS Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

NRJ S.A.100

 

AB

105,1

 

 

 

 

 

 

Stockholm

 

 

 

 

NRJ

RBDS Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Luc Marot 40, Jerome Segond

 

AB

103,9

 

 

 

20

 

 

[Södertälje]

 

 

 

 

NRJ

RBSK Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

106,7

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Skellefteå]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

 

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

Tillståndshavare: Rony Nyman Tillständet uthyrt till RBS

 

 

106, 2 [Umeå]

 

 

 

Broadcasting AB

NRJ

RBBD Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

106,3 [Luleå]

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

 

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBU Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

105,3

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Uppsala]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBF Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Luc Marot 40, Jerome Segond

 

AB

103,9 [Västra

 

 

 

20

 

 

Småland]

 

 

 

 

86 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

NRJ

RBKM Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

104,0

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Kalmar/Öland

 

 

 

Diffusion 20

 

 

]

 

 

 

 

NRJ

RBI Broadcasting AB

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

 

104,4

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Gotland]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBKR Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

106,4

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Blekinge]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBK Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

105,9

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Kristianstad]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBH Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

107,2

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Halmstad]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBG Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

Konsum Väst 55, RBS Broadcasting AB 45

 

AB

105,3

 

 

 

 

 

 

[Göteborg]

 

 

 

 

NRJ

RBO Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

105,7 [Norra

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

Bohuslän]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBP Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

106,9

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Trestadsområd

 

 

 

Diffusion 20

 

 

et]

 

 

 

 

SOU 1997:92

Radioägare 87

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

NRJ

RBR Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

107,6

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Skövde]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBB Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

106,3

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Falun/Borläng

 

 

 

Diffusion 20

 

 

e]

 

 

 

 

NRJ

RBDL Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

104,6/89,7

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Mora/Sälen)]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBX Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

107,0

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Hudiksvall)]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBY Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

RBS Broadcasting AB 40, Société Luxembourgeoise de

 

AB

107,1

 

 

 

Participiations dans les Media (SLPM) 40, SEP Radio

 

 

[Örnsköldsvik)]

 

 

 

Diffusion 20

NRJ

RBM Broadcasting

NRJ/Energy

NRJ Media

 

Energy

Skånska Dagbladet 51, RBS Broadcasting AB 49

Centerrörelsen

AB

105,2

 

 

 

 

 

 

[Malmö]

 

 

 

 

Pers

Radio 106,1 KB

Radio 106,1

Airtime Radio

 

Energy

VLT Media 49,SRU AB 30, Mail Vision 20 Västerås

 

 

 

 

 

 

Reklamradio AB 1 (Komplementär)

SBS Disney

Radio City Stockholm

Nya Radio City

City 3

 

 

Scandinavian Broadcasting Systems 100

 

AB

105,9 i

 

 

 

 

 

 

Stockholm

 

 

 

 

88 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

SBS Eklund

G-E Cityradio i

City 107 i

City 3

 

 

Scandinavian Broadcsting Systems 49, GE

Disney

Malmö AB

Malmö (Lund)

 

 

 

Programutveckling AB 30, G-E Cityradio i Göteborg AB

 

 

 

 

 

 

10, Malmö Idrottsföreningars amarbetsorganisation 8,

 

 

 

 

 

 

Malmö Mediaintressenter 3

SBS Eklund

G-E Cityradio i

City 107 i

City 3

 

 

GE Programutveckling AB 55,Scandinavian

Disney

Göteborg AB

Göteborg

 

 

 

Broadcasting Systems 45

Stenbeck

Media &

Power 106

Airtime Radio

 

 

SDR Gruppen AB 100

 

Reklamförsäljning AB

 

 

 

 

 

Stenbeck

Z Radio 101,9 AB

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 100

 

 

101,9

 

 

 

 

Stenbeck

Radio National

Rix 92,4

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Norra Västerbotten 40, Henrik

 

Skellefteå AB

[Skellefteå]

 

 

 

Dam 10

Stenbeck

Radio National Luleå

Rix 92,4

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Norrbottens-Kuriren AB 40,

 

AB

[Luleå]

 

 

 

Henrik Dam 10

Stenbeck

Radio Air I Hällby

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Steve Nylundh 50

 

AB

104,5

 

 

 

 

 

 

Eskilstuna

 

 

 

 

Stenbeck

Forum & Marknad

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Steve Nylundh 50

 

107,7 i Nyköping AB

107,7

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

Stenbeck

Björkstadens

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Steve Nylundh 50

 

Reklamradio AB

106,0

 

 

 

 

 

 

[Jönköping]

 

 

 

 

Stenbeck

Guldstadens

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Steve Nylundh 50

 

Reklamradio AB

106,0 [Växjö]

 

 

 

 

SOU 1997:92

Radioägare 89

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

Stenbeck

Reklammedia i

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Anders Nilsson 100

 

Kristianstad AB

107,3

 

 

 

 

 

 

[Kristianstad]

 

 

 

 

Stenbeck

Radio 2001 AB

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Steve Nylundh 50

 

 

107,6

 

 

 

 

 

 

[Helsingborg]

 

 

 

 

Stenbeck

Giga Herz KB

Rix 106,7

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Henrik Dam 50

 

 

Malmö

 

 

 

 

Stenbeck

Radio Storpannan AB

P4 Radio Hele

 

 

 

Eva Egeland 55, Kiloherz AB 45

 

 

Norge 104,8

 

 

 

 

 

 

[Göteborg]

 

 

 

 

Stenbeck

Trestad Air AB

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Patrik Gunolf 100

 

 

105.0

 

 

 

 

 

 

[Trestadsområd

 

 

 

 

 

 

et]

 

 

 

 

Stenbeck

Reklammedia i Kil

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Z Radio Sverige AB 50, Steve Nylundh 50

 

AB

104,4

 

 

 

 

 

 

[Karlstad]

 

 

 

 

Stenbeck

Östersund Air AB

Radio Rix

Airtime Radio

 

Rix

Leif Lindh100

 

 

[Östersund]

 

 

 

 

Sydost

Radio Hit FM

Radio Hit FM

Radiobokningen

 

 

Smålandsposten AB 22,2, Fria Medias Moder AB 22,0,

 

Melodicum AB

105,8 [Växjö]

 

 

 

Johan Milton 11, Göran Milton 11 Daniel Kristiansson

 

 

 

 

 

 

11,Benny Karlsson 5,6, Stefan Bengtsson 5,6, Magnus

 

 

 

 

 

 

Hall 5,6 , Göthberg Produktion AB 5,6

90 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

Sfär

Företag

Station

Annonsnätverk

Program

Ägare

 

 

 

 

 

nätverk

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydost Fria

Fria Media i Blekinge

Radio Hit FM

Radiobokningen

 

 

AB Blekinge Läns Tidning 34,7, Fria Medias Moder AB

Media

AB

104,7

 

 

 

20,0, Daniel Kristiansson 6,6 Johan Milton 5,4 Göran

 

 

[Blekinge]

 

 

 

Milton 4,4, Radiopalatset AB 4,4, Nicklas Gustafsson

 

 

 

 

 

 

2,6, Henrik Smeid 2,6, Carl Magnus Ingemar Carlheim

 

 

 

 

 

 

2,6, Stefan Bengtsson 2,2, Magnus Hall 2,2 , Göthberg

 

 

 

 

 

 

Produktion AB 2,2[Svenska Dagbladet AB 10 (avyttrat

 

 

 

 

 

 

till Fria Media-sfären)]

Stiftelsen VK-

Umeå

Rix 104,2

Airtime Radio

 

Rix

VK Radio AB 45 (komplementär), Umeå köpmanna -

Press

Radiointressenter KB

[Umeå]

 

 

 

förening 45, Studentföreningen IKSU 10

Stiftelsen VK-

 

Rix 107,3

Airtime Radio

 

Rix

Tillståndshavare Anna Larsson

Press

 

[Lycksele]

 

 

 

 

Värenstams

Rix Borås KB.

Rix 107,1 i

Airtime Radio

 

Rix

NET Programproduktion AB (komplementär ägd av

stiftelse

 

Borås

 

 

 

Borås Tidning) 50 , Produktions AB Göteborg Ett

 

 

 

 

 

 

(kommanditdelägare ägd av Tidnings AB Stampen) 50

 

FM 100,8 Södertälje

Golden Hits

Radiobokningen

 

 

Golden Hits Radio AB 50, Tälje Radio & TV-kanal AB

 

HB

[Södertälje]

 

 

 

50

 

Gold 105 AB

Gold 105 i

Radiobokningen

 

 

Carl P Bernström AB 100

 

 

Norrköping

 

 

 

 

 

David Olsson

East FM 106,5

Radiobokningen

 

 

David Olsson i Norrköping AB 100

 

Radioproduktion AB

i Norrköping

 

 

 

 

Källa : NORDICOM:s och Rådet för mångfald inom massmediernas databas över svenska medieföretag

SOU 1997:92

Radioägare 91

 

 

126Prop. 1992/93:70, s. 7.

127Prop. 1992/93:70, s. 5, 8, 15 och 26.

128För en utförligare beskrivning av ägande på den privata lokalradiomarknaden 1993-94 se Sundin, Staffan "Ägande i dagspress, privat lokal radio samt icke-

licensfinansierad TV" i SOU 1994:145 Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV. Stockholm 1994 s. 40-53.

129Pressens Tidning 17/1994. Journalisten 6/1995. Mediatrender 2/1995 och 5/1995. Resumé 6/1995.

130EterMedia 17/1995.

131Annons i Resumé 37/1995.

132Resumé 46/1995. Mediatrender 18/1995. Dagens Nyheter 1995-11-17. EterMedia 37/1995.

133Resumé 48 (tisdag)/1995.

134EterMedia 40/1994. Mediatrender 20/1994.

135EterMedia 41/1994, 2/1995, 3/1995. Mediatrender 1/1995, 18/1995 och 2/1996. Resumé 4/1995.

136Resumé 46/1995. Svenska Dagbladet 1995-11-11. Dagens Nyheter 1995-11-

15.Journalisten 34/1995.

137Svenska Dagbladet 1996-08-26.

138Resumé 19/1995 och 10/1996. Annonser i Dagens Nyheter 1996-02-25 och 1996-09-15.

139Resumé 36/1996. Mediatrender 12/1996. EterMedia 27/1996.

140Mediatrender 4/1997

141Mediatrender 5/1996 och 8/1996. Dagens Nyheter 1996-03-21.

142Dagens Nyheter 1996-10-19.

143Pressens Tidning 10/1993. Journalisten 27/1995.

144Mediatrender 6/1996. EterMedia 2/1997.

145Mediatrender 11/1996.

146Årsredovisning för Sydostpress i Kalmar 1994 s 12 f och 20.

147Mediatrender 6/1996.

148EterMedia 20/1995. Mediatrender 11/1995 och 18/1995.

149Klassiska Hits’ hemsida på Internet [1996-10-08].

150Dagens Nyheter 1996-04-21. EterMedia 21/1996.

151CLT:s televisionsverksamhet har fusionerats med Bertelsmanns.

152EterMedia 23/1995.

153Svenska Dagbladet 1995-06-30. EterMedia 23/1995. Dagens Nyheter 1996- 04-20.

154Dagens Nyheter 1996-03-19 och 1996-03-22. Resumé 16/1996.

155Resumé 49/1995.

156Dagens Nyheter 1996-09-07.

157Årsredovisning för AB Östgöta Correspondenten 1995. Mediatrender 7/1996, 14/1996 och 16/1996. EterMedia 36/1996 .

92 Radioägare

SOU 1997:92

 

 

158En fullständig redovisning för varje radiobolags omsättning och resultat är mycket svår att göra på grund av att bolagen i stor utsträckning mottagit eller gett aktieägartillskott eller koncernbidrag.

159Årsredovisning för Tidnings AB Stampen 1995 s 4 och 20.

160Vision 2/1996.

161För en översikt över stationernas format se Malm, Krister: Musik, Massmedier och Mångfald Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna 1997:1 s 186-197.

162Dagens Nyheter 1997-03-25.

SOU 1997:92

89

 

 

6

TV-ägare 163

Den privatägda televisionens historia är kort i Sverige. Nordisk Television AB (nuvarande TV4 AB) bildades 1984. Tre år senare startade Kinneviks TV3 sina sändningar. Sedan dess har TV-branschen gått igenom stora förändringar, inte bara genom att flera nya TV-kanaler startats utan också genom att en rad nya TV-anknutna marknader utvecklats. Tidigare bedrevs så gott som all TV-verksamhet inom två företag. Sveriges Television producerade i egna lokaler de svenskspråkiga programmen, köpte in och översatte utländska program, förvärvade via den europeiska radio- och TV-unionen EBU sändnings- rättigheter för större evenemang, programidéer från utlandet överfördes till svenska förhållanden. Sveriges Television svarade för utsänd- ningarna, som distribuerades av Televerket.

Under 1990-talet har en rad företag startats som specialiserat sig på olika typer av tjänster, som program- och reklamproduktion, över- sättning, dubbning, teknik- och studiouthyrning, text-TV, rättighets- och formatförsäljning, annonsförsäljning, distribution via kabel eller satellit.

På företagsnivå har de större aktörerna valt olika sätt att organisera verksamheten. Några har en vertikal integration med kontroll över flera produktionsled, antingen genom att samla allt i ett bolag eller genom att skapa en rad dotterbolag. Andra aktörer har koncentrerat sig på ett led.

6.1Produktionsbolag

Fram till början av 1990-talet producerades så gott som alla svenska TV-program inom Sveriges Television eller på beställning av Sverige Television. Med tillkomsten av en rad reklamfinansierade kanaler som TV3, TV4, Kanal 5 och ZTV, som alla lade ut huvuddelen av sin programproduktion på fristående bolag, skapades en ny marknad.

En rad producenter var intresserade av att komma in på den nya marknaden. Där fanns bolag som producerat reklamfilm eller företags- och utbildningsfilm liksom producenter som lämnade SVT för att bilda egna bolag. En rad bolag i landsorten inledde samarbete med TV4 och producerade lokala ”TV4-fönster” (se 6.3.2). Andra bolag specia-

90 TV-ägare SOU 1997:92

liserade sig på olika områden som drama, frågeprogram, underhållning, feature etc. Efter en tid utkristalliserades en handfull expansiva och framgångsrika företag ledda av entreprenörer. Under de senaste åren har nästan alla av dessa bolag köpts av de stora aktörerna på TV-marknaden (tabell 6.1).

Sveriges Television är fortfarande den överlägset största svenska TV- producenten med en total programbudget 1996 på 1 600 m iljoner kronor, varav cirka 30 miljoner kronor lades ut på fristående produktionsbolag. Den totala marknaden (exkl TV4-fönstren) för s.k. fri TV-produktion i Sverige beräknades ha omsatt 600 m iljoner kronor 1996. TV4:s och

164

TV3:s programköp uppgick till 300 respektive 180 miljoner kronor. Kinnevik med tre reklamfinansierade kanaler i Sverige och ytterligare

ett antal i Skandinavien och Baltikum har givetvis varit stor programköpare. Företaget har också engagerat sig i en rad produ- ktionsbolag som sedan 1995 är organiserade i två koncerner Strix och MTV .

Strix startades av Kinnevik i samarbete med några entreprenörer som senare köptes ut. Verksamheten drivs bland annat genom moderbolaget Strix Television samt reklamfilmföretaget Rally TV och TV- filmproducentenStrix Drama.

MTV har sedan 1981 bedrivit TV-produktionsverksamhet. Företaget förvärvades 1985 av fyra personer som sedan dess varit verksamma i koncernen. MTV producerade ursprungligen sportevenemang, men när TV3 startades övergick bolaget till att göra i huvudsak under- hållningsprogram. Kinnevik gick in som delägare 1990 och övertog aktiemajoriteten 1995. I samband med att företaget börsintroduceras våren 1997 kommer Kinneviks röstandel att minska t ill 43 procent. De fyra ursprungliga ägarna kommer sammanlagt få knappt 40 procent av rösterna. MTV har vuxit snabbt både genom egen utveckling och genom

företagsförvärv, främst Kanon TV från systerföretaget Strix

1995.

Omsättningen ökade 1996 med 65 procent t ill 302 miljoner kronor, varav knappt hälften hänförde sig till den svenska marknaden. Av försäljningen gick 54 procent till huvudägaren Kinneviks tre TV3- kanaler.165

SOU 1997:92

TV-ägare 91

 

 

Tabell 6.1 TV-produktionsbolag i Sverige 1995 Omsättning och resultat. Mkr.

Sfär

Företag

Omsättning

Res e finans-

 

 

 

netto

 

 

 

 

Stenbeck

Strix Television AB

185,8

12,2

Stenbeck

MTV Produktion AB

175,0

8,3

Bonnier

Wegelius Holding AB

103,7

7,4

Bonnier

SF:s TV-produktion

80,01

u s

Schibsted

Mutter Film & Television AB

123,6

17,9

 

AB Jarowskij

49,8

2,0

Endemol

Endemol Entertainment Produc-

 

 

 

tions AB2

 

 

Grundy2

 

 

 

Egmont3

Nordisk Film & TV

5,4

0,1

Källa: Respektive företags årsredovisning 1995.

Anm:1Uppgift i Månadens Affärer 2/1996. 2Verksamheten startade 1996. 3Företaget Think Big Television övertogs och namnändrades av Egmont hösten 1996

Bonniers har som ägare av Svensk Filmindustri länge varit involverade i samproduktioner med SVT av långfilmer, exempelvis barnfilmer som även sänts som TV-serier. SF startade 1993 en avdelning för direkt produktion för TV, bland annat en dramaserie för TV4. Verksamheten över fördes 1996 t ill det häftenägda TV Spartacus, med manusförfattarna Christian Wikander och Peter E Falck som övriga delägare. 166

Wegelius TV startades 1991 av Annie Wegelius och växte snabbt upp till ett av de största produktionsbolagen. Svensk Filmindustri köpte vid årsskiftet 1994/95 91 procent av bolaget, medan grundaren behöll resterande del. Företaget bedriver verksamhet även i Danmark och Norge.167

Entreprenörer stod även bakom Mutter Media, som var moderbolag för bland annat TV-produktionsbolaget Meter och reklamfilmbolaget Mekano. Det norska medieföretaget Schibsted köpte 1995 95 procent av aktiekapitalet i Mutter Media. I samband med att Schibsted och Tele Danmark hösten 1996 förvärvade det danska TV- och produk- tionsbolaget Metronome ändrades namnet till Metronome Film & Television, medan ägarstrukturen behölls. 168 Företaget bedriver verk- samhet i hela Skandinavien.

92 TV-ägare SOU 1997:92

Det danska medieföretaget Egmont gick 1996 in på den svenska TV- marknaden genom att via dotterbolag Nordisk Film köpa dels Adam Alsings och Nicola Söderlunds produktionsbolag Think Big Television169, dels 41 procent av aktiekapitalet i TV-Linköping Länkomedia, som driver TV Linköping. Hösten 1996 startade TV Linköping tillsammans med Teracom en försöksverksamhet med att

170

kombinera kabel-TV och marksändningar med digital teknik.

Det holländska Endemol Entertainment, med Joop van der Ende som huvudägare, är Europas största fristående TV-produktionsbolag med en omsättning 1995 på över fyra m iljarder kronor. Sedan 1996 har Endemol ett svenskt produktionsbolag som driver företagets produktioner i Skandinavien.171

Det australiska bolaget Grundy, en av världens ledande producenter av såpoperor, började 1996 att producera en daglig dramaserie för TV4.172

Av de större produktionsbolagen stod våren 1997 endast ett utanför de stora medieföretagen, nämligen AB Jarowskij, ägt av sju personer med Rolf Sohlman och Jan Zachrisson som största ägare. Företaget har främst producerat underhållningsprogram. 173

Tendensen på produktionsbolagsområdet är mycket tydlig. Entre- prenörsägda företag säljs till stora medieföretag, i första hand för att skapa finansiella möjligheter för en vidare expansion. Entreprenörerna har i samtliga större köp fortsatt att verka i respektive företag. Branschens tillväxt är helt beroende på hur TV-bolagen väljer att använda sin programbudget.

6.2Försäljning av rättigheter

Handel med formaträttigheter är en snabbt växande företeelse inom internationell TV-produktion. Med format avses en originalidé för program med dess samtliga komponenter. Formaträttigheten till-kommer det produktionsbolag som offentliggör en originalidé genom produktion av originalprogrammet. Enligt svensk lag har ett format inte ett heltäckande immaterialrättsligt skydd på det sätt som ett verk som skyddas av upphovsrättslagstiftningen. Inom den internationella TV- industrin har emellertid praxis för skydd av format skapats genom en betydande handel med formaträttigheter mellan produktionsbolag och TV-kanaler.174

De flesta av underhållningsprogrammen i de svenska kanalerna bygger på inköpta format. I regel produceras programmen av den sän- dande kanalen eller av svenska produktionsbolag under överinseende av formaträttsinnehavaren. Under de senaste åren har som nämnts ett par av

SOU 1997:92 TV-ägare 93

de stora formatleverantörerna, Endemol och Grundy, börjat producera svenska program i egen regi. Andra ledande aktörer på marknaden är Action Time, All American Freemantle, BBC och DL Taffner.

I takt med att antalet TV-kanaler, både abonnemangs- och reklamfinansierade, vuxit har de nationella public service-bolagen mött en allt hårdare konkurrens om sändningsrättigheter till större sport- arrangemang. Den tyska Kirchgruppe har de senaste åren köpt rättigheterna till stora internationella evenemang som fotbolls-VM. Den av Kirch hälftenägda ISPR har genom ett par avtal med de svenska fotbolls- och ishockeyförbunden förvärvat rättigheterna till Allsvenskan och VM-kvalmatcherna i fotboll samt Elitserien i ishockey under fyra år. Kirch har även satsat mycket stora belopp, uppskattningsvis över 50 miljarder kronor under de senaste två åren, på att bygga upp ett bibliotek av biofilm och TV-program.175

Om visionerna om en digital TV med mängder av kanaler för- verkligas kommer de företag som äger rättigheter till format, sport- sändningar, långfilmer eller TV-program att spela en viktig roll på den framtida TV-marknaden. De svenska TV-kanalerna och produktions- bolagen försöker visserligen att utveckla egna program, men har sannolikt inte de resurser som krävs för att på allvar ta upp konkurrensen med de stora utländska mediekoncernerna.

6.3TV-kanaler

6.3.1Sveriges Television

Sveriges Radio AB omorganiserades 1978 till en koncern med fyra programbolag/dotterbolag, varav Sveriges Television AB fick i uppdrag att driva koncernens TV-verksamhet (se 5.1) När Sveriges Radio- koncernen bildades 1992 blev Sveriges Television AB ett självständigt bolag. Ägandet av den tidigare koncernen övertogs 1994 av tre nybildade stiftelser, en för vardera bolaget. Stiftelserna styrelser hade identisk sammansättning och utsågs av regeringen på förslag av de politiska partierna i riksdagen.

De tre stiftelserna sammanfördes 1997 t ill en stiftelse, Förvalt- ningstiftelsen för Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, med en styrelse som liksom tidigare utses av regeringen. Programbolagen skall vara sjävständiga gentemot moderstiftelsen och medelstilldelningen sker som tidigare direkt till programbolagen. Sveriges Televisions styrelseordförande, liksom

94 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

ordförande i övriga stiftelser, utses av regeringen, medan de övriga ledmöterna utses av ägaren.

När en andra TV-kanal startades 1969 organiserade Sveriges Radio TV-verksamheten i två självständiga enheter med ansvar för var sin kanal, som skulle tävla med varandra. Ledningen för TV2 överfördes 1987 till de 10 distrikten ute i landet, medan Kanal 1 förblev stockholmsbaserad. En ny omorganisation genomfördes 1996. De två med varandra konkurrerande kanalerna försvann som självständiga enheter. Programverksamheten organiserades i ett antal programenheter och programsättningen koordinerades helt för de två sändnings- kanalerna. Sveriges Television hoppades genom samordningen få bättre möjligheter att möta konkurrensen från de kommersiella kanalerna.

6.3.2TV4

En grupp intressenter, Investor AB (genom ett dotterbolag), Försäk- ringsbolaget SPP Ömsesidigt, Bokförlaget Natur och Kultur, Före- ningsbanken, LRF och Slakteriförbundet, förvärvade 1987 samtliga ak- tier i Nordisk Television (nuvarande TV4). Sedan riksdagen år 1991 hade fattat ett beslut om en rikstäckande reklamfinansierad marksänd TV-kanal, sökte bland annat TV3 och Nordisk Television AB sändningstillstånd (koncession). Under den politiska beredningen av tillståndsärendet initierades TV3 och Nordisk Television att söka samverkan om koncessionen, vilket ledde till en överenskommelse mellan ägarna i Nordisk Television och TV3:s ägare Kinnevik, som via en riktad nyemission erhöll 30 procent av aktierna i bolaget (och drygt 36 procent av rösterna) samt förband sig verka för att Nordisk Television erhöll koncessionen. Detta meddelades Nordisk Television den 7 november 1991.

Våren 1994 introducerades TV4 AB (namnändrat från Nordisk Television) på börsen samtidigt som de anställda, vissa affärskontakter och allmänheten, fick möjlighet att via en nyemission teckna sig för aktier i bolaget (se tabell 6.2).176

SOU 1997:92

 

TV-ägare 95

 

 

 

 

 

 

Tabell 6.2 Ägargrupper inom TV4 AB våren 1994 och våren 1997.

 

Procent av aktiekapitalet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägargrupp

Våren 1994

Våren 1997

 

 

 

 

 

 

Industriförvaltnings ABKinnevik

23,0

22,4

 

 

Investor AB

20,6

21,3

 

 

Tidnings AB Marieberg

 

16,7

 

 

Fidelity Funds

 

7,9

 

 

Lantbrukarnas Ekonomi AB

5,2

5,5

 

 

Bokförlaget Natur och Kultur

5,3

4,1

 

 

Chase Manhattan Bank

 

2,6

 

 

Föreningsbanken (fonder)

5,2

2,1

 

 

Försäkringsbolaget SPP

15,5

 

 

 

Slakteriförbundet

5,2

 

 

 

Övriga

20,0

17,4

 

 

SUMMA

100,0

100,0

 

Källa : Inbjudan till förvärv av aktier i TV4 AB. Aktiebok för TV4 AB 1996-08- 28. Dagens Nyheter 1997-02-05.

I samband med koncessionen förband sig de dåvarande ägarna att inte i någon avgörande grad ändra sina inbördes ägarförhållanden. Under de tre första åren efter börsintroduktionen var ägarstrukturen i stort stabil. Enda större förändringen var att Slakteriförbundet sålde sitt

innehav motsvarande 5 procent av aktiekapitalet. Endast två av de nya ägarna har nått en ägarandel över 2 procent, nämligen Fidelity Funds och Chase Manhattan Bank, båda sannolikt förvaltare av flera ägares innehav.

I februari 1997 inträffade dock en väsentlig förskjutning av makt- balansen i ägarkretsen då Marieberg förvärvade SPP:s hela post och en del av Föreningsbankens aktiefonders innehav, inalles 16,7 procent av aktiekapitalet. De totala köpeskillingen uppgick till 555 miljoner kronor.

Bonniers har tidigare inte varit engagerade i utsändning av TV, annat än en kortare period som delägare i en betal-TV-kanal, däremot i programproduktion (se 6.1). Mariebergs VD Bengt Braun motiverade insteget i TV med att det är det snabbast växande mediet med många nya kanaler och med kombinationen av multimedia och TV i hemmen. Han menade att det kommer att skapas nya möjligheter att arbeta med dagstidningarnas bas: journalistik och annonsförsäljning. Om Marie-

96 TV-ägare SOU 1997:92

berg startar en egen TV-kanal kommer det att göras i samråd med TV4.177

Mariebergs köp gav upphov till en debatt om mediekoncentration. Många var kritiska mot att Bonniers med sin starka ställning på en rad mediemarknader nu gick in på ytterligare en. Kulturminister Marita Ulvskog menade att förvärvet stred mot en punkt i TV4:s sänd- ningstillstånd som lyder; ”Ägarförhållandena och inflytandet i TV4 får inte i sin helhet påtagligt förändras så ägarkoncentrationen inom medierna ökar.” Hon ansåg att ägarförändringar inom TV4 som på- verkar ägarkoncentration med hänsyn härtill borde neutraliseras av andra förändringar i ägandet. I det aktuella fallet borde Bonniersfären minska någon del av sin verksamhet, i annat fall riskerade TV4 att inte få förlängt tillstånd 2001 .178

I framtiden kommer tre av de främsta ägargrupperna på den svenska mediemarknaden, Stenbecksfären, Wallenbergsfären och Bonnier-sfären, att mötas i TV4:s styrelse. Hittills har Wallenbergsfären be-dömts vara den starkaste ägaren, både styrelseordföranden och verkställande direktören har hämtats därifrån. Kinnevik har visserligen den största ägarandelen, men dess ställning som ägare till TV4:s huvudkonkurrent på reklam-TV-marknaden har sannolikt försvårat Kinneviks representanters position i styrelsen. TV4:s förre VD Björn Nordstrand kom exempelvis vid flera tillfällen i direkt konflikt med Jan Stenbeck.

I det ursprungliga avtalet med staten åtog sig TV4 att för den regionala nyhetsbevakningen teckna löpande kontrakt med minst 20 produktionsbolag utanför storstadsregionerna, det stadgades vidare att ”händelser och skeenden i olika delar av landet skall speglas i programmen.” För att uppfylla sina åtaganden startade TV4 regionala program, s k ”TV4-fönster”, som producerades av lokala bolag. Dessa bolag hade i regel lokalt förankrade ägare i olika konstellationer där till exempel fristående TV-producenter, dagspress, lokala näringslivet och kommunala stiftelser ingick.179 TV4 har successiv köpt in sig i samtliga de bolag som producerar TV-fönstren (tabell 6.3). I de lokala kanalerna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall, Umeå och Växjö är TV4 majoritetsägare, i de övriga tio kanalerna uppgår andelarna t ill mellan 10 och 48 procent.

SOU 1997:92

TV-ägare 97

 

 

Tabell 6.3 Ägare i lokala TV-stationer med ”fönster” i TV 4 1997.

Företag

Kanal

Ägare

 

 

 

CBA Lokal TV i

TV4 Stockholm

TV4 AB 52,32, Svenska Dagbladet

Stockholm AB

 

20, Mediabolaget Gary

 

 

Engman/Gunnar Wesslén AB 17,

 

 

Estees Communications 10

TV Uppland AB

TV4 Uppland

Upsala Nya Tidning 26, VLT Media

 

 

AB 26, TV4 20, Alma Industri &

 

 

handel AB 14, Länsförsäkringar

 

 

Uppland 14

 

TV4 Öst

TV4 25, Tore Pansell, Magnus

 

 

Briggert, två övriga ägare

TVF Lokal TV AB

TV4

Blomqvist Produktion AB 37, TV4

 

Jönköping/Borås

AB 33,67, Elmia AB 20, Manus

 

 

Briggert AB 10

TV Sydost AB

TV4 Sydost

TV4 AB 100

TV Skåne AB

TV4 Skåne

TV4 AB 50,5, Film & TV

 

 

Mediaintressenter AB 28,

 

 

Sydsvenska Dagbladet AB 11,1, HQ

 

 

Stefan Nilsson AB 11

TV Halland AB

TV4 Halland

TV4 AB 42,78, Hallands Nyheter

 

 

AB 26,1, Nissamedia AB 26,

 

 

Halmstads Handelsförening 5,

TV4 i Göteborg AB

TV4 Göteborg

TV4 AB 91, Tidnings AB Stampen

 

 

5, MTV Produktion AB 4

TV Fyrstad AB

TV Fyrstad

Ringside Production AB 60,

 

 

Promedia 30, TV4 AB 10,

TVF Skaraborg AB

TV4 Skaraborg

TV4 AB 25 [20], LRF 31,5, E

 

 

Johansson AB 13, Dahlock 6,5, LF

 

 

5, Övriga 24

TV Värmland i Sverige

TV4 Värmland

TV4 AB 48,56, Studieförbundet

AB

 

Vuxenskolan 10, Delta Media i

 

 

Karlstad AB 8, Scandinature Films

 

 

Miljöreportage 8, Färjestads BK 8,

 

 

Initia AB 8 Värmlands Folkblad

 

 

4,63, Värmlands Idrottsförbund 2,

 

 

Edsgatans Gård HB 2

98 TV-ägare

 

 

SOU 1997:92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Företag

Kanal

 

Ägare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TV Bergslagen AB

TV4 Bergslagen

 

VLT Media AB 49, Lantmännens

 

 

 

 

Tryckeriförening 26, TV4 AB 25

 

Lokal TV i

Lokalfyran TV

 

TV4 AB 95, Övriga 5

 

Sundsvall/Timrå AB

TV4 Botnia

 

 

 

 

Optimal TV i Åre AB

TV4 Jämtland

Östersunds-Postens Tryckeri AB 51,

 

 

 

 

TV4 AB 25, VLT Media AB 24

 

TV Norrbotten AB

TV4 Norrbotten

 

Luleå Energi AB 20, TV4 AB 18,

 

 

 

 

Norrbottens-Kuriren AB 16, OK

 

 

 

 

Norrbotten 12, Luleå kommun,

 

 

 

 

Hermelinen Information AB 6,

 

 

 

 

Herseus Fastigheter 6, SH-Vision

 

 

 

 

AB 6, Back Up Mediaprodukter 6

Källa: Television i Sverige. Ägande och Struktur. Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna 1996:5. Nordicoms och Rådet för mångfald inom massmediernas databas över svenska medieföretag.

De lokala TV-bolagen finansierar sin verksamhet genom lokal TV- reklam och i viss utsträckning sponsring. Genomgående har bolagens resultat varit dåliga (tabell 6.4). I flera fall har aktieägarna, i första hand TV4 fått gå in med tillskott. Stationerna i Västerbotten och Östergötland gick i konkurs och deras verksamhet överfördes till LokalTV i Sundsvall respektive ett nybildat bolag med bland annat TV4 som delägare. De lokala bolagen belastade TV4:s resultat med 63 (41 år 1994) m iljoner

180

kronor 1995 varav koncessionsavgifterna utgjorde 27 miljoner kronor.

SOU 1997:92

TV-ägare 99

 

 

Tabell 6.4 Omsättning och resultat för lokala TV-stationer med ”fönster i TV 4 1995 Mkr.

Företag

 

Station

 

Omsätt-

 

Res e

Netto-

 

 

 

 

ning

 

finans-

margi-

 

 

 

 

 

 

netto

nal

 

 

 

 

 

 

 

 

CBA Lokal TV i

 

TV4 Stockholm

18,7

-4,7

-25

Stockholm AB

 

 

 

 

 

 

 

TV Uppland AB

 

TV4 Uppland

1,4

-3,1

-221

TVF Lokal TV AB

 

TV4 Jönköping/Borås

7,4

0,1

1

TV Sydost AB

 

TV4 Sydost

5,5

-2,2

-40

TV Skåne AB

 

TV4 Skåne

21,8

-0,6

-2

TV Halland AB

 

TV4 Halland

6,1

-4,7

-77

TV4 i Göteborg AB

 

TV4 Göteborg

7,3

-10,3

-141

TV Fyrstad AB

 

TV Fyrstad

11,5

0,0

0

TVF Skaraborg AB

 

TV4 Skaraborg

7,7

-3,2

-42

TV Värmland i

 

TV4 Värmland

10,1

-2,9

-28

Sverige AB

 

 

 

 

 

 

 

TV Bergslagen AB

 

TV4 Bergslagen

7,1

-8,8

-123

Lokal TV i

 

Lokalfyran

6,5

-5,6

-86

Sundsvall/Timrå AB

 

TV4 Botnia

 

 

 

 

 

Optimal TV i Åre

 

TV4 Jämtland

10,8

-0,7

-6

AB

 

 

 

 

 

 

 

TV Norrbotten AB

 

TV4 Norrbotten

12,3

-0,8

-6

Källa: Mediatrender

14/1996. NORDICOM:s

och Rådet för

mångfald inom

massmediernas databas över svenska medieföretag.

Åke Söderlind, tidigare VD och delägare i det konkursdrabbade TV Botnia, hävdade i ett debattinlägg hösten 1996 att TV4 givit de lokala kanalerna dåliga sändningstider med små möjligheter att få reklam- intäkter. TV4 anklagades för att ha utnyttjat de lokala bolagen för att komma undan koncessionsvillkoren om etablering ute i landet och vältrat över kostnader på lokala entreprenörer. 181

Efter det att TV4 hösten 1996 meddelats sä ndningstillstånd fram till 2001 förklarade ledningen att kanalen inte kunde fortsätta samarbetet med de lokala TV-bolagen, om inte regeringen ingrep och förbättrade de ekonomiska förutsättningarna. Efter diskussioner mellan parterna löstes

100 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

problemet genom att regeringen erbjöd TV4 ytterligare två minuters reklamtid mellan kl 19 och 24 på villkor att kanalen fortsätter att sända i minst lika många områden och i samma omfattning som under 1996. De högsta tillåtna annonstiden påverkades inte; den får fortfarande vara högst tio procent av den dagliga sändningstiden. En proposition i ämnet (prop 1996/97:101) överlämnades i mars 1997 t ill riksdagen som godkände förslagen i maj 1997 .

TV4 och Nethold, dåvarande ägare till FilmNet och MultiChoice, slöt hösten 1995 ett omfattande samarbetsavtal. Parterna samarbetar om produktion av långfilm samt köp av rättigheter för spelfilm, miniserier och sport. TV4 skall vidare få ta del av Netholds teknikutveckling i synnerhet på det digitala området .182

Den övervägande delen av TV4:s svenska program, förutom nyheterna och sporten, produceras av fristående produktionsbolag. Med undantag för de ovan nämnda lokala produktionsbolagen har TV4 inga ägarintressen i programproducenterna. Text-TV-verksamheten i kana-len drivs av ett helägt bolag TV4, Text-TV AB.

I samband med Kinneviks inträde som ägare i TV4 1991 träffades ett avtal mellan TV4 och Kinnevik om att TV4 skulle överta 45 procent av aktierna i det av Kinnevik helägda reklamförsäljningsbolaget AirTime och att detta bolag skulle sälja reklamtid för både TV3 och TV4. Sedan Konkurrensverket ingripit och väckt talan vid Marknadsdomstolen, avbröt TV4 samarbetet med AirTime och övergick till att sälja annonstid i egen regi, varvid TV4 hänvisade till en överenskommelse som Kinnevik och TV4 hade träffat med Kon-kurrensverket. Kinnevik bestred att denna överenskommelse gav TV4 rätt att avbryta annonssamarbetet och AirTime gjorde gällande att överenskommelsen i vart fall inte band AirTime. Tvisten ledde till flera skiljeförfaranden, som slutade med att TV4 av en skiljenämnd förpliktades att betala 92 miljoner kronor (inkl upplupen ränta) t ill AirTime som skadestånd för kontraktsbrott. Skadeståndet belastade TV4:s resultat 1996 och drog i motsvarande grad upp Kinneviks resultat.

6.3.3Kinneviks TV-kanaler

Skogs- och stålföretaget Industriförvaltnings AB Kinnevik 183 tog mitten av 1980-talet sitt första steg in på TV-marknaden då det deltog i finansieringen av Astrasatelliten. För att utnyttja satellitens kapacitet startades 1987 den nordiska satellitkanalen TV3. Kinnevik har sedan dess startat flera TV-kanaler och med dessa som bas byggt upp en omfattande verksamhet på en rad TV-anknutna marknader. Våren 1997 driver Kinnevik tre reklamfinansierade TV-kanaler, TV3, TV6 och

SOU 1997:92 TV-ägare 101

ZTV184 samt två betal-TV-kanaler, TV1000 och TV1000 Cinema. Dessutom är företaget största delägare i TV4 (se tabell 6.2).

Kinneviks målsättning har alltsedan starten av TV3 varit att driva sina TV-kanaler på skandinavisk basis. TV3, som till en början sände samma program över Sverige, Norge och Danmark, delades efter en tid upp i separata kanaler för respektive land. Företaget har alltjämt säte i Storbritannien, vilket innebär att det inte är underkastat den svenska radio- och TV-lagstiftningen. Genom gemensamma uppköp av rättigheter kan de tre kanalerna utnyttja stordriftsfördelar. TV3 hör till de fåtal av Kinneviks medieföretag som gått med vinst. Rörelse- marginalen för de tre kanalerna försämrades dock mellan 1995 och 1996 från 10 till en procent. 185

ZTV och TV6 startades 1992 och 1994 som reklamfinansierade nischkanaler inriktade på ungdomar respektive kvinnor. De två kanalerna etablerades även i de skandinaviska länderna, men under 1996 upphörde verksamheten i Norge, medan kanalerna i Danmark slogs samman till 3+. Kanalerna har redovisat växande förluster. De sammanlagda intäkterna 1996 uppgick t ill 121 miljoner kronor och resultatet efter avskrivningar till -434 miljoner kronor. Det fanns tidigare planer på att lansera ZTV i Finland, Polen, Baltikum och eventuellt Ryssland.186 De ekonomiska problemen för kanalen har dock tvingat ledningen att lägga expansionsplanerna på is.

En ny nischad reklamfinansierad kanal, Sportkanalen, startades 1996 men fick läggas ner efter ett knappt år. Kinnevik har våren 1997 minoritetsintressen i TV-kanaler i de baltiska staterna och Polen. Reklamförsäljningen sköts av det majoritetsägda AirTime. Tyngd- punkten för företagets reklamfinansierade kanaler har det senaste året förskjutits mot Sverige.

Betal-TV-kanalerna TV1000 och TV1000 Cinema verkar i Sverige, Norge, Danmark och sedan hösten 1996 även i Finland. Kinnevik ökade 1995 sin ägarandel från 62 t ill 93 procent. Verksamheten har alltsedan starten 1989 gått med stora förluster. Omsättningen uppgick 1996 till 392 miljoner kronor och resultat efter avskrivningar till -194 miljoner kronor. Våren 1996 fördes förhandlingar mellan Kinnevik och konkurrenten FilmNets ägare Nethold om någon form av sanering av marknaden. När parterna uppgavs vara nära ett avtal 187 bytte dock Nethold ägare (se 6.3.5), varefter kontakterna avbröts.

102 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

6.3.4Kanal 5

Scandinavian Broadcasting System SA (SBS) inträdde 1991 som den tredje större aktören på den svenska reklam-TV-marknadenföre-taget förvärvade aktiemajoriteten i Nordic Channel av finansmannen Mats Carlgren. Scandinavian Broadcasting System är ett luxemburg-baserat bolag noterat på börsen i New York. Störste aktieägare med 23 procent är Capital Cities/ABC, som sedan 1995 är helägt dotterbolag t ill Disney & Co. Den andra större ägaren är grundaren Harry E Sloan med 10 procent.188 Viacoms dotterbolag Paramount Communications, förvärvade 1995 en option att inom fem år köpa 10 procent i SBS. 189

Scandinavian Broadcasting System är majoritetsägare i TV-kanaler i Sverige (Kanal 5), Norge (TV Norge), Danmark (Kanal 2) samt Belgien (VT4) och Nederländerna. Bolaget driver även radio-verksamhet, bland annat i Sverige (se 5.2.3). TV Norge ägs av Scan-dinavian Broadcasting System (67 procent), Schibsted (29 procent) och A-Pressen (4 procent samt option på 16 procentenheter avSBS-posten) .190

Den svenska kanalen som efter flera namnbyten (TV5 Nordic, Femman) går under namnet Kanal 5 är sedan 1995 helägt av SBS. Företaget har säte i London, vilket innebär att den svenska radio- och TV-lagstiftningen inte är tillämplig.

Under de senaste åren har Kanal 5 profilerat sig som en renodlad underhållningskanal utan nyheter och sport. Kanalen har en något lägre räckvidd än TV3 (50 respektive 54 procent) 191. I första hand konkurrerar Kanal 5 med TV3, varifrån bolaget hämtat större delen av sin ledningsgrupp. Under 1996 ökade Kanal 5 kraftigt sin andel av sate llit- TV-tittarna till cirka 10 procent.

Kanalen sålde tidigare sändningstid till produktionsbolaget ISB som sände program riktade till iranska invandrare i Sverige med enligt uppgift mycket penetration i målgruppen. Pingströrelsens produk- tionsbolag TV Inter köpte på motsvarande sätt sändningstid för gudstjänster. Denna typ av försäljning upphörde 1996. 192

Kanal 5 har mycket starka ägare som besitter stort mediekunnande och som har möjligheter att stödja kanalen både med kapital och programleveranser. Det är därför inte osannolikt att kanalen de närmaste åren kommer att stärka sin ställning på den svenska TV-marknaden.

SOU 1997:92

TV-ägare 103

 

 

6.3.5Canal Plus’ kanaler

Den första betal-TV-kanalen med sändningar över Sverige startades 1986. Kanalen FilmNet var helt inriktad på långfilmer och täckte efter ett par år Sverige, Norge, Danmark, Finland och Benelux. Ett konsortium med det schweiziska investmentbolaget Richemont S.A. och det sydafrikanska företaget M-Net International Holdings (MIH) övertog 1991 FilmNet från den tidigare ägargruppen, där bland annat Esselte ingick.

Hösten 1996 gick FilmNets moderbolag Nethold samman med det franska betal-TV-bolaget Canal Plus. Affären uppges vara värd nära 11 miljarder kronor. Efter fusionen äger Netholds tidigare ägare Riche-mont och MIH 15 resp 5 procent av Canal Plus. Det nya bolaget får 8,5 miljoner abonnenter i Frankrike, Beneluxländerna, Skandinavien, Tyskland, Italien och Spanien och kommer att vara en av världens största betal-TV-bolag. Största delägare i Canal Plus är Havas och Compagnie Generale des Eaux med 24 respektive 20 procent av aktiekapitalet före sammanslagningen. 193

Verksamheten i Sverige har drivits i koncernen FilmNet Television AB. Våren 1997 håller hela organisationen att omstruktureras och en ny ledning för den skandinaviska verksamhet har installerats av de nya huvudägarna.

FilmNet Television har våren 1997 tre betal-TV-kanaler som är riktade mot i första hand mot den svenska marknaden, filmkanalerna FilmNet 1 och FilmNet 2 samt sportkanalen SuperSport, som dock kommer att läggas ner sommaren 1997. FilmNet distribuerar vidare betal-TV-kanalen Hallmark, vars program textas på svenska.

6.3.6TV8

En ny svensk TV-kanal, TV8 beräknas börja sina sändningar i september 1997. Bakom kanalen står Hans Linder och Åke Ortmark, både med erfarenhet från Svenska Dagbladets hotell-TV-kanal Executive. Finansiär är det börsnoterade investmentbolaget Ratos, som inte tidigare varit engagerat inom mediesektorn. Sändningarna kommer att sändas via Telenor och finansieras genom abonnemang. Tyngdpunkten kommer att läggas på näringslivsfrågor men även

194

samhällsdebatt, kultur, vetenskap och medicin kommer att behandlas.

104 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

6.3.7Övriga svenskspråkiga kanaler

Några utländska satellit-TV-kanaler sänder program med svensk text. Barn-TV-kanalen Nickelodeon, ägd av Viacom International, började första februari 1997 sända på svenska. 195 Eurosport sänder en version, Eurosport Nordic, med skandinaviska kommentatorer.

6.3.8Marknaden

Trots de kommersiella TV-kanalernas intåg på marknaden är Sveriges Television fortfarande det överlägset största TV-företaget med en omsättning 1995 på 3,3 m iljarder kronor, jämfört med TV4:s 1,6 miljarder kronor (tabell 6.5).

Tabell 6.5 Företag med rikstäckande TV-sändningar i Sverige 1995. Omsättning och resultat. Mkr.

Sfär

Företag

Kanal1

 

Omsätt-

Resultat

 

 

 

 

ning

finansnetto

 

 

 

 

 

 

Staten

Sveriges Television AB

SVT1

3 309

-51

 

 

SVT2

 

 

 

Wallenberg

TV4 AB

TV4

1 628

155

Stenbeck

 

 

 

 

 

Stenbeck

TV3 Broadcasting Group

TV3

1 3722

1432 3

 

Ltd

 

 

 

 

Stenbeck

TV1000 Sverige AB

TV1000

432

-198

Stenbeck

ZTV AB

ZTV

34

-33

Stenbeck

TV6 Broadcasting AB

TV6

18

-34

SBS Disney

Kanal 5 AB4

Kanal 5

146

-9

Canal Plus

FilmNet Television AB

FilmNet 1

620

-181

 

 

FilmNet 2

 

 

 

 

 

SuperSport

 

 

 

Källa: Respektive företags årsredovisning

1995 samt

Årsredovisning

för

industriförvaltnings AB Kinnevik 1995.

 

 

 

 

Anm: 1Kanalbeteckning våren 1997. 2Inklusive TV3 i Danmark och Norge, 3avser resultat efter avskrivningar. 4Namnändrat 1996 från Broadcast Sverige Femman AB.

SOU 1997:92

TV-ägare 105

 

 

Sveriges Television har sedan 1992 minskat sin andel av tittarnas tid från 70 procent till 49 procent. TV4 har under samma tid förd ubblat sin andel till 28 procent. Även Kanal 5 har förd ubblat sin andel och har närmat sig TV3 som legat stilla på 9 procent. TV6 och ZTV svarade för inte mer än någon procent vardera av den totala tittartiden. Trots att närmare hälften av de svenska hushållen har tillgång till utländska kanaler dominerar de svenska kanalerna fortfarande helt bland TV- konsumenterna (Tabell 6.6).

Tabell 6.6 Tittartid i befolkningen mellan 3 och 99 år en genomsnittlig dag 1992–1996. Andel av total tittartid. Procent.

Kanal

1992

1994

1996

 

 

 

 

SVT1

35

27

24

SVT2

35

28

25

TV3

10

9

9

TV4

13

26

28

Kanal 5

3

3

6

Övriga

5

8

9

Källa: MedieSverige 1997.

 

 

 

Valet av TV-kanaler varierar kraftigt mellan olika åldersgrupper. Sveriges Television har sina trognaste tittare bland de äldsta åldersgrupperna, medan företaget har svårt att attrahera yngre tittare, som föredrar de reklamfinansierade kanalerna (tabell 6.7). Filmkanalerna utgör ett alternativ framför allt bland ungdomen.

106 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

Tabell 6.7 Tittare 9–79 år en genomsnittlig dag 1996. Procent .

 

Totalt

 

 

Ålder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9-14

15-24 25-44

45-64 65-79

 

 

 

 

 

 

 

SVT

53

39

30

46

63

80

TV3

16

30

26

16

11

8

TV4

50

63

56

46

47

54

Kanal 5

10

17

16

9

6

8

TV6

1

2

2

1

1

2

ZTV

1

0

5

1

0

0

Reklamfinansierad

60

81

70

57

54

58

svensk TV

 

 

 

 

 

 

Någon filmkanal

4

3

8

4

2

0

Någon sportkanal

4

3

6

3

3

5

Någon musikkanal

2

4

7

1

0

0

Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1996.

Bland de reklamfinansierade kanalerna har TV4 ett betydande försteg framför sina konkurrenter genom att kanalen når hela befolkningen (tabell 6.8). De övriga kanalernas penetration har ökat endast långsamt de senaste åren. Någon nämnvärd utbyggnad av kabelnäten äger inte längre rum, utan satellit-TV-kanalerna är hänvisad till parabolkunderna för sin tillväxt. Bland de enskilda kanalerna når TV3 och kanal 5 ungefär hälften av hushållen.

SOU 1997:92

 

TV-ägare 107

 

 

 

 

 

Tabell 6.8 Tillgång till TV-kanaler och satellit-TV i TV-hushåll 1996.

 

Procent.

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel

 

 

 

 

 

SVT

100

 

 

TV3

54

 

 

TV4

99

 

 

Kanal 5

50

 

 

TV6

38

 

 

ZTV

37

 

 

Satellit-TV

58

 

 

varav kabel

35

 

 

varav parabol

23

 

Källa: Nordicom-Sveriges Mediebarometer 1996.

6.4Distribution

6.4.1Marknätet

Det statliga bolaget Teracom Svensk Rundradio AB äger det svenska marknätet, som består av 54 storstationer och drygt 630 mindre stationer. Tre rikstäckande kanaler sänds via marknätet: SVT1, SVT2 och TV4. SVT2 sänder dessutom regionala program över nio områden.

TV4 hyr ut en del av sitt sändningsnät till de lokala produktionsbolag som sänder i ”TV4-fönstren”.

6.4.2Satellitdistribution

Flera operatörer konkurrerar på den nordiska satellitmarknaden. Det av Teracom och likaledes statliga Svenska Rymdbolaget gemensamt ägda Nordiska Satellitaktiebolaget (NSAB) äger satelliterna Sirius 1 och Tele-X. Den sistnämnda ersätts sommaren 1997 av Sirius 2, vars kapacitet delas lika mellan NSAB och amerikanska GE Americom. Det norska statliga Telenor Satellite Services (TSS) driver flera satelliter, bland annat Thor I och Thor II. Genom att NSAB och TSS inlett ett samarbete bildar bolagens satelliter ett nordiskt system som gör det

108 TV-ägare SOU 1997:92

möjligt att på samma parabol ta emot samtliga satellitkanaler som riktar sig till nordiska tittare.196

Det luxemburgska bolaget Société Européenne des Satellites (SES) hade tidigare en stark ställning i Norden. Sedan Kinnevik 1996 flyttade över sina kanaler från SES’ Astrasatelliter till NSAB:s Sirius kan bolaget endast erbjuda icke-nordiska kanaler och har därmed blivit mindre intressant för nordiska konsumenter. Eutelsat är en internationell organisation med 45 medlemsländer, varav Telia AB är svensk delägare. Eutel sänder bland annat Eurosport och BBC World. 197

På marknaden för dekodrar och parabolkort intar det Kinnevikägda bolaget ViaSat en dominerande ställning. Drygt 90 procent av de som köper parabol uppges teckna avtal med ViaSat. Kortstocken uppgick vid årsskiftet 1996/97 t ill 830 000 sålda kort i Norden. Bolaget erbjuder sina kunder 21 kanaler, förutom Kinneviks egna även de flesta av de övriga nordiska kanalerna samt några utländska. 198

MultiChoice Sverige AB, ett dotterbolag till FilmNet Television, sköter försäljning, distribution och abonnenthantering för FilmNet 1&2, SuperSport, TCC, CNN, Eurosport, Hallmark, MTV och Discovery.199

Både Nethold och Canal Plus har varit starkt engagerade i utvecklingen av digital teknik. Genom samgåendet mellan de två bolagen skapas resurser för investeringar i för konsumenterna skräddarsydda kanaler. Satellitsystemet Astra började i december 1996 att sända 20 TV-kanaler och 40 radiokanaler. MultiChoice står för programmen. Till en början kommer bland annat Kanal 5, SuperSport, FilmNet, Discovery, CNN, TNT och Carlton Network samt Hallmark att erbjudas. Utbudet kan utökas till hundratals kanaler. I systemet ingår även videofilmer på beställning. 200

6.4.3Kabel-TV

kabel-TV-marknaden är Telia den dominerande aktören (tabell 6.9). Under de senaste åren har Telia förutom TV-distribution även börjat erbjuda olika programtjänster. Bio hemma är en beställ-TV-tjänst där Telias kabelkunder kan beställa film till sin TV. Företaget har en egen TV-kanal, TV9, med programpresentation och egen text-TV. Telia har även fört diskussioner med Sveriges Television om att tillsammans starta en betal-TV-kanal med program frånSVT:s arkiv.

SOU 1997:92

 

TV-ägare 109

 

 

 

 

 

Tabell 6.9 Kabelnätföretagens marknadsandelar 1996. Procent.

 

 

 

 

 

Företag

Andel

 

 

 

 

 

Telia Kabel-TV

57

 

 

Kabelvision

22

 

 

Stjärn-TV

9

 

 

Sweden On Line

8

 

 

Complus

4

 

 

 

100

 

Källa : Resumé 9/1996.

Kabelvision ägs av NetCom Systems som ingår i Stenbecksfären. Kinnevik har därigenom tillgång till en egen distributionskanal som når knappt en fjärdedel av kabel-TV-konsumenterna. Stjärn-TV är det största nätet i Stockholm. Företaget såldes 1995 av Stockholm stad till Singapore Television. Våren 1997 är nätet åter t ill salu. Riksbyggen var tidigare huvudägare i Sweden On Line men sålde 1997 sin andel t ill den andre delägaren Atle, som därmed blev ensam ägare.

6.5Vertikal integration

Ovanstående genomgång visar att det finns ett dussintal större aktörer på den svenska TV-marknaden. Några har valt att koncentrera sig på ett produktionsled, men påfallande många har intressen i flera led (tabell 6.10).

110 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

Tabell 6.10 Vertikal integration på den svenska TV-marknaden 1997

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ägargrupp

Produktion

Rättigheter

Kanaler

Distribution

Övrigt

 

 

 

 

 

 

Staten

Sveriges Television

 

SVT1, SVT2

Teracom

SVT (översättning,

 

 

 

 

Telia Kabel TV

teknik)

 

 

 

 

 

Stenbecksfären

Strix, MTV

 

TV3, TV6, ZTV,

ViaSat, Kabelvision

Svensk Text, TV-Shop,

 

 

 

TV1000 TV4

 

TVT, Primetec

TV4 (Stenbecksfären,

TV4 (Nyheter,

 

TV4

 

TV4 (teknik,

Wallenbergsfären,

samhälle)

 

 

 

reklamförsäljning)

Bonniersfären)

Lokala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produktionsbolag

 

 

 

 

SBS

 

 

Kanal 5

 

Reklamförsäljning

Canal Plus

 

 

FilmNet 1 o 2,

MultiChoice

 

 

 

 

SuperSport, Hallmark

 

 

Bonniersfären

Wegelius TV, TV

 

[TV4]

 

 

 

Spartacus

 

 

 

 

Schibsted

Metronome

 

 

 

 

Egmont

Think Big

 

 

 

 

Endemol

Endemol Entertainment

Endemol

 

 

 

Grundy

Grundy

 

 

 

 

Kirch

 

ISPR

 

 

 

Singapore Television

 

 

 

Stjärn TV

 

Atle

 

 

 

Sweden On Line

 

Anm: Kursiv stil= minoritetsägare

SOU 1997:92

TV-ägare 111

 

 

6.5.1Stenbecksfären

Den ägargrupp som mätt i antal företag har den mest omfattande vertikala integrationen är Stenbecksfären, med Kinnevik som huvud- bolag. Skogs- och stålföretaget Industriförvaltnings AB Kinnevik gick som tidigare nämnts in på TV-marknaden i mitten av 1980-talet. Under de följande tio åren har företaget omstrukturerades till stora delar. Intressena i stål- och kraftindustrin har avvecklats och i stället har Kinnevik byggt upp en omfattande verksamhet inom medier och tele- kommunikation. Kvar från den tidigare verksamheten finns skogs- företaget Kors-näs.

Jan Stenbeck kontrollerar via direkt och indirekt ägande röstmajo- riteten i Kinnevik. Övriga större ägare utgörs av familjerna Klingspor och von Horn, samt ett antal utländska och svenska institutionella placerare (tabell 6.11). Jan Stenbeck verkar aktivt i företaget i egenskap av arbetande styrelseordförande.

112 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

Tabell 6.11 Ägare i Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996.

Ägare

Andel av

Andel av

 

 

röster %

kapital %

Stenbecksfären

55,9

21,5

varav

 

 

 

Invik & Co AB1

28,2

12,1

Stenbeck, Jan H

14,7

4,9

Afti AB

11,8

3,9

Hugo Stenbecks stiftelse

1,0

0,3

Stenbeck, Anna

0,2

0,3

Klingspor, Familjen

6,0

2,6

Chase Manhattan Bank

4,0

5,4

State Street Bank

3,1

2,6

von Horn, Familjen

2,6

0,9

Korsnäs stiftelser

2,5

0,9

Svenska Handelsbankens fonder

1,6

4,2

Janus Fonder

1,5

4,8

SPP

1,4

5,6

Folksam inkl AMF

1,2

3,8

Övriga

20,2

47,7

Summa

100,0

100,0

Källa: Aktiebok för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996-12-31. Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996.

Anm: 1Invik & Co ägs av AB Ementa (ingår i Stenbecksfären) 20,1 % av rösterna, Jan Stenbeck 17,2, Märta Stenbecks dödsbo 5,8 Kinnevik 4,6, Banco Allemansfond 3,9, övriga aktieägare 48,4.

Kinnevik omstrukturerades 1995 och delades in i fyra under- koncerner: Korsnäs Holding för skogsindustrirörelsen, Modern Times Group (MTG) för medier, NetCom Systems för telekommunikation i Skandinavien och dess närområde samt Investment AB Kinnevik för övriga verksamheter, bland annat minoritetsposter och utvecklings- projekt. Avsikten var att börsnotera underkoncernerna inom tre år. 201 NetCom delades ut till Kinneviks aktieägare 1996. Modern Times Group kommer våren 1997 att på motsvarande sätt börsintroduceras och delas ut till aktieägarna.

Större delen av Kinneviks medieaktiviteter ligger under Modern Times Group. Några delar sorterar dock under andra enheter i Sten- becksfären. Kabel-TV-företaget Kabelvision ägs av NetCom medan betal-TV-kanalen TV1000 och reklamförsäljningsbolaget AirTime ligger direkt under moderbolaget. Produktionsbolaget MTV fördes vid dess börsintroduktionen från MTG till ett systerföretag,

SOU 1997:92

TV-ägare 113

 

 

Stenbecksfären har under en tioårsperiod byggt upp en stor mängd företag som täcker så gott som alla områden inom TV-branschen (tabell 6.12). Förutom de TV-kanaler, produktions- och distributionsbolag som behandlats ovan finns inom MTG ytterligare några TV-anknutna bolag. Svensk Text-gruppen är Europas största företag när det gäller översättning och redigering av undertexter för film, video och TV med verksamhet i fem länder. Även på home shopping-marknaden är Kinnevik störst i Europa med ett nätverk av företag som säljer i 16 länder. 202 Kanalernas tekniska produktion är samlat i ett speciellt bolag, TVT. Våren 1997 startade MTG ett nytt bolag som skall svara för i nköp av rättigheter för koncernens samtliga kanaler.

114 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

Tabell 6.12 Stenbecksfärens intressen inom TV-branschen i Sverige 1995. Omsättning och resultat. Mkr.

Företag

Verksamhe

Ägar-

Omsätt-

Rese e

Netto-

 

t

andel %

ning

finans-

marginal

 

 

 

 

netto

 

Industriförvaltnings AB Kinnevik

Holding

561

11 804

1240

4

• Modern Times Group MTG AB

Holding

100

2 949

75

-4

•• Riksrutan Television AB

Holding

100

1 420

78

-2

••• TV3 Broadcasting Group Ltd 2

TV-kanal

100

1 372

1433

104

••• TV6 Broadcasting AB

TV-kanal

100

18

-27

-195

••• ZTV AB

TV-kanal

100

34

-27

-98

•• TV Produktion Halv 8 AB

Holding

100

347

10

3

••• Strix Television AB

Produktion

100

186

11

7

•••• Rally Television AB

Produktion

100

42

5

11

•••• Strix Drama AB

Produktion

100

2

2

110

•••• Sampsa television AB

Produktion

100

2

0

0

•••• Pomada Television AB

Produktion

100

 

 

 

••• MTV Produktion AB

Produktion

51

175

8

5

•••• Kanon Television AB

Produktion

100

57

5

9

•••• Primetec AB 5

TV-teknik

100

 

 

 

••• Trash Television AB 6

Produktion

90

13

0,5

4

•• Bäckegruve AB

Holding

100

379

18

5

••• Subtitling International Sweden

Översättnin

91

195

27

14

Svensk Text AB

g

 

 

 

 

•••• Media Dubb International AB

Översättnin

100

 

 

 

 

g

 

 

 

 

•• Skybus AB

Holding

100

191

-31

-16

••• ViaSat AB

Distributio

100

44

7

17

 

n

 

 

 

 

••• Interaccess AB

Distributio

100

 

 

 

 

n

 

 

 

 

••• Scandinavian TV Traffic AB

TV-teknik

91

24

3

11

(TVT)

 

 

 

 

 

•• AB Damus

Holding

100

722

2

0

••• TV-Gallerian AB (TVG)

TV-Shop

100

8

10

113

••• TV-Shop Europe AB

TV-Shop

92

315

-16

-5

•••• TV-Shop i Sverige AB

TV-Shop

100

171

-11

-6

SOU 1997:92

 

 

 

TV-ägare 115

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Företag

Verksamhe

Ägar-

Omsätt-

Rese e

Netto-

 

 

t

andel %

ning

finans-

marginal

 

 

 

 

 

netto

 

 

 

•• Media Services AB

Holding

100

78

-17

-21

 

 

••• Interaktiv Television AB (INTV)

Text-TV

100

16

-1

-5

 

 

Kinnevik Media International AB

Holding

100

23

10

43

 

 

• TV1000 Sverige AB

TV-kanal

93

432

-186

-46

 

 

•AirTime AB

Reklamförs

55

116

-112

-93

 

 

 

äljning

 

 

 

 

 

 

• NetCom Systems AB

Kommunik

1007

1 995

-532

-27

 

 

 

ation

 

 

 

 

 

 

•• Kabelvision KB

Kabel-TV

1001

 

-173

 

 

 

• TV4 AB

TV-kanal

221

 

 

 

 

Källa: Respektive företags årsredovisningar 1995.

Anm: 1Avser Stenbecksfärens ägarandel 1996-12-30. 2Bolaget bedriver verksamhet i Sverige, Norge och Danmark. 3Avser resultat efter avskrivningar. 4Avser rörelsemarginal. 5Förvärvat 1996. 6Namnet ändrat till Modern Cartoons 1996, amerikanska mjukvaruföretaget Mr Cartoon är minoritetsägare. 7Företaget delades 1996 ut till Kinneviks aktieägare. Stenbecksfärens röstandel uppgick 1996-12-31 till 43,5 procent.

Kinneviks TV-kanaler bedriver en mycket begränsad verksamhet i egen regi, utan köper produkter och tjänster i första hand från andra företag i koncernen. De flesta av dessa bolag säljer dock också till andra TV-företag, även till konkurrenter till koncernens egna kanaler. På motsvarande sätt kan kanalerna exempelvis köpa in program från fristående produktionsbolag.

På flera områden har Stenbecksfärens företag en stark marknads- ställning, exempelvis parabolkorthantering, TV-produktion, TV-shop och översättning. Däremot har koncernens TV-kanaler de senaste åren inte nämnvärt kunnat förstärka sina positioner på marknaden. Sfärens stora problem är dock att TV-verksamheten har visat snabbt växande förlustsiffror. TV-kanalernas omsättning uppgick 1996 t ill 1 956 miljoner kronor och resultat efter avskrivningar till -612 miljoner kronor. De enda vinstgivande verksamheterna var översättning och TV-shop.

Sammanfattningsvis har Kinnevik under några få år byggt upp en företagsgrupp med en omfattande vertikal och horisontell integration, som täcker så gott som samtliga fält på TV-området. Parallellt har Kinnevik blivit en av de stora aktörerna på telekommunika- tionsmarknaden. Kinnevik räknar med att TV-operatörer kommer att konkurrera med telebolag om samma kunder och tjänster. Under-

116 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

hållningsvärlden kommer att växa samman med mer informations- inriktade medier. Kinneviks strategi har varit att täcka så många kunder som möjligt oavsett vilka tjänster som efterfrågas. Fångas kunderna in kommer intäkterna så småningom, därför har Kinneviks medie- och kommunikationsföretag hittills tillåtits att gå med förlust så länge de ökat i volym. 203 MTG:s förlust mer än fördubblades 1996 t ill nära 700 miljoner kronor. Frågan är om Kinnevik de närmaste åren tvingas att ompröva sin strategi på mediemarknaden och kanske avveckla vissa engagemang.

6.5.2Övriga aktörer

Av de större aktörerna har staten fortfarande en väl utbyggd vertikal integration, dock med betydligt färre företag än Stenbecksfären. Sveriges Television producerar i stor utsträckning själva sina svenska program. Företaget har också en stor teknisk produktionsapparat, som även hyrs ut till konkurrerande kanaler. Genom Teracom äger staten det marksända nätet. Den tredje statliga aktören, Telia, har visat tydliga ambitioner att komplettera sin distributionsverksamhet med någon form av TV-produktion.

TV4 har till skillnad från sina huvudkonkurrenter valt en relativt låg grad av vertikal integration. Merparten av programmen köps in från fristående produktionsbolag. Kanalen svarar själv för produktion av nyheter och vissa samhällsprogram samt för reklamförsäljning. Även Scandinavian Broadcasting Systems Kanal 5 sänder nästan enbart inköpta program. Canal Plus har byggt upp en försäljningsorganisation kring sina TV-kanaler.

De aktörer som saknar egna kanaler har i regel hittills koncentrerat sin verksamhet till ett område. Flera av aktörerna har dock resurser att etablera sig på bred front på den svenska TV-marknaden. Bonniersfärens inträde i TV4 kan följas av fler framstötar. Flera av de utländska företagen har visat intresse att starta TV-kanaler eller gå in i befintliga.

6.6Tendenser

Under hela 1990-talet har ett funnits en tydlig tendens att stora aktörer ökat sitt ägande på TV-marknaden på små entreprenörers bekostnad. En rad stora svenska företag som Kinnevik, Marieberg, Investor, Bonnierföretagen, Telia och nu senast Ratos har etablerat sig som ägare till olika TV-aktiviteter. Men även flera utländska multinationella

SOU 1997:92

TV-ägare 117

 

 

medieföretag har kommit in på den svenska TV-marknaden. De två nordiska mediekoncernerna Schibsted och Egmont ser liksom Kinnevik och Bonniersfären Norden som sin hemmamarknad, varför det har varit naturligt för dem att förvärva svenska TV-företag. De stora europeiska TV-koncernerna Endemols och Canal Plus’ etablering i Sverige utgör en del av deras strategi att verka över hela Europa. Scandinavian Broadcasting System med en av världens största mediekonglomerat, Disney, som störste ägare har sedan starten målmedvetet försökt att slå sig in på etermediemarknaderna i små europeiska länder.

I dagsläget har de fyra stora aktörerna på den svenska mediemarknaden TV4, Kinnevik, Scandinavian Broadcasting System och Canal Plus en stark ställning. Flera andra kapitalstarka aktörer som Telia, Bonniers, Schibsted, Egmont och Endemol har visat intresse att expandera, varför det inte är osannolikt att nya förvärv och omfördelningar av ägande på TV-området kommer att äga rum.

Det är svårt att urskilja några fasta blockbildningar mellan de stora aktörerna, utan företag som på en sektor är hårda konkurrenter kan på ett annat fält liera sig med varandra. TV4:s nya stora ägare Marieberg konkurrerar exempelvis med sina ägarkolleger Investor och Kinnevik på morgontidningsmarknaden i Stockholm. Den norska TV-marknaden är fylld av allianser mellan på andra områden konkurrerande medieföretag.

Sannolikt kommer allianser av olika typer att spela en stor roll i framtiden. I februari 1997 offentliggjorde Telia, Sveriges Television, Kinnevik och TV4 att de tillsammans kommer att utveckla en teknik för mottagning av digital TV. Tidigare hade norska Telenor och Canal Plus/Nethold beslutat om ett liknandesamarbetsavtal.

Koncentrationen mätt i antal företag på TV-marknaden har under de senaste åren knappast ökat. Däremot är de enskilda aktörerna starkare som företag betraktade. Kinneviks konkurrenter på TV-produktions- marknaden är inte längre Annie Wegelius, Ingemar Olsson eller Adam Alsing utan Bonnierföretagen, Schibsted och Egmont. På den kommersiella TV-marknaden konkurrerar inte Kinnevik längre med Matts Carlgren och Esselte utan med Disney och Canal Plus. Konkurrensen har således kunnat upprätthållas men t ill priset av att de stora mediekoncernerna blivit än starkare.

118 TV-ägare

SOU 1997:92

 

 

163 För en utförligare genomgång av TV-marknaden hänvisas till Television i Sverige. Ägande och struktur, Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna 1996:5

164Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB ( publ)

165Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB ( publ)

166Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1996 s 25.

167Bonnier Information 1/1995 och 1/1996. EterMedia 1/1995. Resumé 7/1995.

168EterMedia 22/94 och 7/1995 . Mediatrender 8/1995. Svenska Dagbladet 1996-11-11.

169Vision 2/1996.

170Vision 2/1996.

171Expressen 1995-10-14. Resumé 7 II/1996. Dagens Nyheter 1996-05-04.

172Dagens Nyheter 1996-02-29.

173EterMedia 15/1996.

174Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB ( publ)

175Svenska Dagbladet 1997-02-15.

176Inbjudan till förvärv av aktier i TV4 AB.

177Dagens Nyheter 1997-02-05. Svenska Dagbladet 1997-02-05.

178Dagens Industri 1997-04-10 .

179Mediatrender 2/93, 16/93, 4/94, 5/94 och 9/94. Pressens Tidning 15/93.

180Årsredovisning för TV4 AB 1995.

181Dagens Nyheter 1996-09-07. Även Västerbottens-Kuriren 1996-05-08.

182Mediatrender 20/1995. Dagens Nyheter 1995-12-09.

183För uppgifter om Kinneviks organisation och ägarstruktur se 6.5.1

184TV6 och ZTV ingår i betal-TV-paketet ViaSat+.

185Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996.

186EterMedia 26/1995.

187EterMedia 21/1996.

188Prospectus Scandinavian Broadcasting System SA 1995-07-27. I Dagens Nyheter 1995-08-22 och Resumé 35/1995 uppgges Capital Cities ägarandel till cirka 40 procent.

189EterMedia 11/1995. Mediatrender 5/1995.

190Mediatrender 3/1996.

191Svenska Dagbladet 1996-12-04.

192Dagens Nyheter 1996-01-25.

193Svenska Dagbladet 1996-09-08. Dagens Nyheter 1996-09-10.

194Mediatrender 13/1996 och 2/1997. Svenska Dagbladet 1996-10-29 och 1996- 11-29. Dagens Nyheter 1996-11-30 och 1997-01-31.

195Mediatrender 2/1997.

196EterMedia 21/1996. Annons för Teracom i Dagens Nyheter 1996-11-13.

197Annons i Dagens Nyheter 1997-01-04.

198Delårsrapport 1 januari - 30 juni 1996 för Industriförvaltnings AB Kinnevik. Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996.

199Annons i Dagens Nyheter 1996-06-16.

SOU 1997:92

TV-ägare 119

 

 

200Svenska Dagbladet 1996-11-25.

201Svenska Dagbladet 1995-03-22. Månadens Affärer 4/1995. Veckans Affärer 13/1995.

202Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1995.

203Göteborgs-Posten 1995-09-18.

SOU 1997:92

119

 

 

7 Lägesbedömning

7.1Dagspress-, televisions- och radiobranscherna

7.1.1Dagspress

Den ur upplagesynpunkt viktigaste typen av dagspress är de lokalt spridda morgontidningarna. Sedan 1960-talet har det på denna mark- naden pågått en process där tidningsföretag köper in andra tidningsföretag. Tidningskedjor har bildats både på lokal och nationell nivå. I det förra fallet har ägaren i regel varit en familj, i det senare en organisation. Under 1990-talet har de största mor gontidningsutgivarna förändrat sina styrkeförhållanden. Marieberg och Stampen har stärkt sina positioner genom förvärv i Malmö respektive Bohuslän. Inom centerrörelsen har partiets tidningskoncern tagit över en tidigare lokalt ägd tidning. I Stockholm har en ny gratisutdelad tidning startats, medan i Örebro och Linköping har arbetarrörelsens tidningar lagts ner. Genom att A-presskoncernens tidningar överförts till den lokala arbetarrörelsen har det totala antalet tidningsägare ökat under 1990-talet.

Den svenska morgontidningsmarknaden består av ett stort antal delmarknader med av hävd distinkta gränser. Marknadsledarna befäste i regel sin position redan i början av seklet. På grund av tidnings- nedläggningar och begränsning av spridningsområden har kon-kurrensen försvunnit på många lokala morgontidningsmarknader. I merparten av de 70 A-regionerna har den största tidningen en marknadsandel på över 70 procent, i endast nio områden föreligger en jämn konkurrenssituation. På de kvarvarande konkurrensorterna har förstatidningarna sedan 1978 i ungefär lika många fall ökat sin marknadsandel som de har minskat. Det finns således ingen entydig tendens i utvecklingen av tidningarnas relativa styrka. Nästan samtliga morgontidningar har de senaste åren förlorat både i upplaga och hushållstäckning.

Tidningarnas ställning på sina respektive marknader återspeglas även i deras ekonomiska läge. Förstatidningarna som får merparten av annonsintäkterna uppvisar i regel goda ekonomiska resultat och hög soliditet, medan många andratidningar har ett svårt, i några fall kritiskt,

120 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

ekonomiskt läge trots presstöd. Under senare år har även flera förstatidningar uppvisat ot illfredsställande resultat, i flera fall främst på grund av kostsamma satsningar på lokala etermedier.

Det har sedan länge funnits ett väl utvecklat nät av annonssamarbete inom dagspress, i första hand mellan geografiskt närliggande tidningar. Denna struktur har endast marginellt förändrats under 1990-talet. Däremot har det redaktionella samarbetet både ökat i omfattning och förändrat karaktär. På nationell nivå har FLT och Avisa Centralredaktion byggt ut sin verksamhet och erbjuder sina tidningar bland annat färdigredigerade sidor. Arbetarrörelsens tidningar har därför mer av gemensamt material i dag än någonsin under den tid de ingick i samma koncern. På regional nivå har flera tidningskedjor börjat samordna delar av det redaktionella materialet. Teknisk sam-produktion förekommer i några fall, främst mellan tidningar i samma koncern.

Kvällstidningsmarknaden har sedan 1950-talet varit nationell eller regional där Aftonbladet och Expressen har haft en relativt jämn spridning över hela landet med undantag för Skåne och Göteborg, där Kvällsposten respektive GT dominerat. Bonniersfären har stärkt sin ägarposition på marknaden genom att förvärva Kvällsposten och GT. Schibsted har genom sitt köpeavtal med LO övertagit ledningen över hela Aftonbladet med undantag för de opinionsbildande avdelningarna. Genom förändringarna har både Aftonbladet, Kvällsposten och GT fått kapitalstarkare och mer mediekunniga ägare.

Kvällspressen har alltsedan i början av 1970-talet haft en negativ upplageutveckling, en tendens som förstärkts under de senaste åren. Endast Aftonbladet har ökat sin upplaga och därigenom kraftigt stärkt sin marknadsposition. Trots förvärvet av Kvällsposten och GT har Bonniersfären sedan 1990 endast marginellt ökat sin andel av kvällstidningsmarknaden. Som en följd av upplagenedgången har kvällstidningarna med undantag för Aftonbladet redovisat förlustsiffror 1995-1996. På a nnonsmarknaden har dock kvällspressen dock nått icke obetydliga framgångar. En förklaring är att kvällstidningarna är ett av de få nationella medierna vid sidan av TV.

Samtliga kvällstidningar har sedan slutet av 1980-talet ett gemensamt annonspaket. GT och Kvällsposten har ett redaktionellt samarbete framför allt på featureområdet. Någon redaktionell sam-verkan förekommer inte mellan Expressen och Kvällsposten trots att de ingår i samma koncern.

De storstadsmorgontidningar som sprids utanför spridningsområdet och där fungerar som fördjupande komplement till de lokala tidningarna utgör en upplagemässigt liten men ur opinionsbildar-synpunkt viktig marknad. Bonniersfären äger sedan man startat Dagens Industri och köpt Sydsvenska Dagbladet, hälften av de sex tidningar som utgör denna

SOU 1997:92

Lägesbedömning 121

 

 

marknad. Efter det att Wallenbergsfären om-strukturerat ägandet i Svenska Dagbladet har tidningen fått en tydligare och starkare huvudägare.

Fyra av tidningarna har sedan 1970-talet kraftigt minskat sin överspridda upplaga, medan Svenska Dagbladet behå llit sin. Upplage- förlusterna har i stort kunnat uppvägas av t illkomsten av Dagens Industri. Bonniersfären har ökat sin spridning.

Dagens Industri har under en rad år redovisat mycket goda eko- nomiska resultat, medan de övriga tidningarna i gruppen tvingats t ill att vidta olika omstruktureringsåtgärder för att klara ekonomin. Både Svenska Dagbladet och Arbetet Nyheterna har trots presstöd haft betydande ekonomiska problem.

På den totala dagspressmarknaden har Bonniersfären sedan 1978 ökat sin marknadsandel från 21 till 27 procent (inkl. GT), en ökning som dämpats genom Expressens upplagenedgång. Arbetarrörelsen har minskat sin andel främst genom försäljningen av Aftonbladet men också på grund av nedläggningar. Flera av de regionala tidnings-kedjorna med en marknadsandel på mellan tre och fem procent har ökat sin andel något genom förvärv. Några familjer har sålt sina företag. Schibsted är den ende helt nye aktören på dagspressmarknaden. Ägar-strukturen har således sedan lång tid tillbaka präglats av en relativt stor stabilitet. De flesta större ägargrupper har kontrollerat sina huvud-tidningar i många decennier. Det är inte osannolikt att ägarkon-centrationen kommer att öka genom ytterligare fusioner, men det är också möjligt att stora nordiska medieföretag kommer att följa Schibsted in på den svenska dagspressmarknaden. Däremot förefaller det inte troligt att företag utanför tidningsbranschen etablerar sig i någon större utsträckning.

Även positionerna på marknaden är sedan mycket lång tid tillbaka fixerade. På de allra flesta lokala morgontidningsmarknaderna domine- rar en tidning. I många fall har en ägare en mycket stark position på flera geografiskt angränsande marknader, exempelvis ägs samtliga flerdagarstidningar i Jönköpings och Västmanlands län av var sin familj. En reell konkurrenssituation föreligger endast på marknaderna för kvällspress och nationellt spridda morgontidningar samt på ett tiotal lokala morgontidningsmarknader. Bonniers är den ende flertidnings- ägaren som möter konkurrens på samtliga sina marknader, i tre fall av tidningar som är beroendeav presstöd.

Även om det kommer att ske förskjutningar i konkurrensläget finns inga tecken som tyder på att de dominerande tidningarnas position på de enskilda tidningsmarknaderna kommer att hotas. Däremot kan delar av de traditionella tidningarnas funktioner som nyhetsförmedlare och reklambärare övertas av andra medier som radio, television, Internet, gratistidning, annonsblad etc. Många tidningsföretag håller på att

122 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

förbereda sig för den nya situationen genom att etablera sig på dessa nya mediemarknader.

7.1.2Television

Den svenska televisionsbranschen har genomgått en mycket genom- gripande förändring de senaste tio åren. Det tidigare monolitiska systemet med ett producerande och sändande företag samt en distri- butör, båda med statlig anknytning, har ersatts med en ny struktur med många kanaler som köper program från fristående producenter och som distribueras på flera olika sätt av konkurrerande företag.

Sveriges Television producerar själv fortfarande den absolut största delen av sina svenska program, medan de övriga kanalerna i stor utsträckning köper sina program av fristående bolag. Samtliga större entreprenörsägda produktionsbolag har, med ett undan-tag, sedan 1995 förvärvats av några få stora nordiska medieföretag, Kinnevik, Bonnierföretagen, Schibsted och Egmont. TV4 har successivt köpt in sig i de lokala bolag som producerar ”TV4-fönstren”. Dessutom har ett par mycket stora utländska produktionsbolag, Endemol och Grundy, etablerat sig i Sverige. Konkurrensen på marknaden har således hårdnat samtidigt som de enskilda aktörerna på kort tid fått starkare ägare.

Sveriges Television ägs av en statlig stiftelse. Den största kom- mersiella kanalen, TV4, kontrolleras av tre stora ägarsfärer, Stenbecks, Wallenbergs och Bonniers. De övriga sverigeinriktade kanalerna ägs av Kinnevik, franska Canal Plus och amerikanska Scandinavian Brod- casting System. Även på detta område har konkurrensen skärpts genom att kapitalstarka aktörer trätt in på marknaden. De kommersiella kanalerna har, med undantag för Kinneviks kanaler, de senaste åren ökat sin andel av tittartiden på Sveriges Televisions bekostnad. Sveriges Television är dock det största företaget, med nästan hälften av TV- tittandet.

På distributionssidan har vid sidan av de statliga Teracom och Telia flera företag etablerat sig på satellit- och kabelmarknaden, i första hand bolag i Stenbecksfären.

De avgiftsfinansierade TV-kanalerna (Sveriges Television) har sedan gammalt haft en vertikal integration. Bland de nya aktörerna har Stenbecksfären en bred verksamhet inom alla produktionsled, medan TV4 och SBS i stor utsträckning koncentrerat sina resurser till utsändning av reklamfinansierade program.

Sammanfattningsvis har antalet aktörer på TV-området ökat kraftigt. De flesta nya är dock antingen svenska företag verksamma inom andra medier eller utländska TV-bolag. Det totala programutbudet har blivit

SOU 1997:92

Lägesbedömning 123

 

 

mångfalt större, antalet fristående programproducenter har ökat och ytterligare en nyhetsredaktion har startats.

Televisionen står de närmaste åren inför stora tekniska förändringar. Digitala sändningar i marknätet och per satellit, Internet, beställ-TV och interaktiva tjänster är några nya former som redan prövas eller inom en snar framtid kommer att prövas. Hur denna utveckling kommer att påverka ägarstrukturen inom branschen är mycket svårt att förutspå. Det är möjligt att nya kapitalstarka och kunniga aktörer från närliggande

branscher som data, underhållning och kommunikation kommer att etablera sig på den svenska marknaden och ytterligare skärpa konkurrensen. Det är sannolikt att fler utländska medieföretag kommer in, men kanske också inhemska eller utländska aktörer utan medieanknytning. Företagen kan satsa på att bygga upp en egen vertikal integration, men det är mer troligt att allianser bildas mellan företag på olika steg i produktionskedjan. Program kan bli en bristvara, vilket kan förstärka produktionsbolagens roll i det framtida TV-samhället. Kontrollen av olika distributionsformer är ett annat område som kan bli mycket betydelsefullt.

7.1.3Radio

Situationen på den svenska radiomarknaden förändrades i grunden 1993/94 då Sveriges Radio på alla större orter fick konkurrens av kommersiella radiostationer. De stora aktörerna på den nya marknaden bildade en mängd bolag för att tillgodose lagstiftningens krav på ”självständiga, lokalt förankrade radiostationer”, varför ägarstrukturen

är något komplicerat. Det står dock klart att utvecklingen har gått mot skapandet av tre programnät, kontrollerade av Kinnevik/landsortspress, Bonniers respektive NRJ samt ett nät med begränsat programsamarbete och med en ledande ägare, Fria Media. I storstäderna har dessutom några utländska bolag, främst Scandinavian Broadcasting System och CLT etablerat sig. De lokala entreprenörerna har i stor utsträckning trängts bort av de stora bolagen. Riksannons-marknaden behärskas av tre annonsnätverk med Bonniers/Fria Media, Kinnevik och NRJ som huvudägare. Hittills har verksamheten gått med stora eknomiska förluster.

Marknaden har ännu inte stabiliserat sig, men Sveriges Radio når ungefär dubbelt så många lyssnare per dag som den privata lokalradion. Bland nätverken är NRJ starkast med en mycket ung lyssnarprofil. Hittills har den kommersiella lokalradion gått med stora ekonomiska förluster. Till sitt innehåll har den privata radion alltmer koncentrerat sig

124 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

på en mycket fast ”formaterad” musikradio inriktad på bestämda målgrupper.

Genom tillkomsten av den kommersiella lokalradion har utbudet för de flesta konsumenterna ökat med två, i några områden med fyra -fem och i ett med tio kanaler. Ägarna har inte blivit så många och så lokalt förankrade som regeringen förväntade sig vid reformen. Sveriges Radio har dock fått konkurrens av några stora medieföretag. På många platser har de lokala tidningsföretagen gått in som ägare i den privata radion.

Utvecklingen inom den privata lokalradion kommer att vara beroende av eventuella beslut om förändringar i lokalradion. Om inga ändringar genomförs kommer sannolikt processen mot färre ägare och ökat programsamarbete att fortgå. Det är möjligt att det om några år finns ett par rikstäckande kanaler riktade till skilda åldersgr upper, i storstäderna kompletterade med någranischkanaler.

7.2Flermedieägande

Medieägarna i Sverige har i regel koncentrerat sin verksamhet till en mediebransch. Redan vid sekelskiftet började dock två sinsemellan mycket olika aktörer att engagera sig i flera olika typer av medier. Bonniers kompletterade sin bokutgivning med tidskrifter och dagspress och nådde en stark ställning på alla tre marknaderna, en position som familjen sedan dess i stora drag behållit. Även arbetarrörelsen hade ambitioner att bygga upp egen bred medieverksamhet och startade både dagspress, bokutgivning, filmproduktion och tidskrifter.

Först under 1990-talet började fler företag att på allvar engagera sig i flera medier. Många svenska dagspressföretag har gått in på de nya etermediemarknaderna, men även några utländska medieföretag har kommit in.

Det överlägset största företaget på den svenska mediemarknaden är Bonniersfären med en omsättning på över 8 miljarder kronor (tabell 7.1). Höga omstruktureringskostnader i Marieberg tillsammans med en förlust för Expressen mer än halverade sfärens resultat 1996. De numer av en statlig stiftelse ägda public servicekanalerna har den näst största omsättningen. Stenbecksfärens medieverksamhet har vuxit snabbt, men redovisar mycket stora förluster, för 1996 700 miljoner kronor på en omsättning på 3 600 m iljoner kronor. Arbetarrörelsen har successivt avvecklat sin medieverksamhet och efter försäljningen av Aftonbladet har man ägarinflytande endast i ett femtontal landsortstidningar och i fackförbundspressen.

SOU 1997:92

Lägesbedömning 125

 

 

Tab 7.1 De tio största ägargrupperna på mediemarknaden i Sverige. Omsättning och resultat 1995. Mkr

Ägargrupp

Omsätt-

 

ning

 

 

Släkten Bonnier 2

12 958

Resultat e

Större företag

finansnetto1

 

758Bonnierföretagen med Bonniers Affärsinformation, Bonnierförlagen, Bonnier Publications, Svensk Filmindustri samt Marieberg med Dagens Nyheter, Expressen och Sydsvenska Dagbladet

Förvaltningsstiftelsen

5 276

-26

Sveriges Television och Sveriges Radio

för SVT, SR och UR

 

 

 

Jan Stenbeck3

3 188

-298

Kinnevik med bl a TV 3, TV1000, Strix,

 

 

 

Z Radio

Wallenbergsfären

2 546

118

TV 4 och Svenska Dagbladet

Staten

2 544

3144

TeleMedia och Svenska Kabel-TV

Arbetarrörelsen

2 459

-180

Aftonbladet och sjutton

 

 

 

landsortstidningar

Familjen Hjörne

1 660

9

Stampen med Göteborgs-Posten

Wolters Kluwer 5

1 191

110

Liber med bl a Almqvist & Wiksell,

 

 

 

Norstedts samt Ekonomi + Teknik Förlag

Egmont H Petersens

1 042

73

Egmont Sverige med bl a Hemmets

Fond

 

 

Journal och Serieförlaget samt Egmont

 

 

 

Film

Familjen Aller

985

10

Svenska Aller, Baltic

Centerrörelsen

815

-7

Elva landsortstidningar

Källa : Årsredovisningar för berörda företag samt

Dagspressens ekonomi 1995.

Anm: 1 För tidningsföretag anges resultatet exklusive presstöd och efter Presstödsnämndens beräkningsgrunder.

2 Avser Bonniersfärens totala omsättning och resultat i mediebranscher. Preciseringar för verksamheten i Sverige saknas. Omsättningen kan uppskattas till 8,5- 8,7 miljarder kronor .

3Avser Kinneviks totala omsättning och resultat i mediebranscher. Preciseringar för verksamheten i Sverige saknas. Omsättningen kan uppskattas till 1,4 -1,6 miljarder kronor.

4Resultat efter avskrivningar.

5Företaget kontrolleras av en holländsk stiftelse.

126 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

Bland de största medieägarna i Sverige återfinns några utländska företag, det holländska Wolters Kluwer samt de danska Egmont och Aller. De två sistnämnda har en mycket lång tradition som tid- skriftutgivare i Sverige, medan Wolters Kluwer etablerade sig i Sverige 1993 då Liber- koncernen förvärvades. Under de senaste åren har en rad stora utländska medieföretag gått in på den svenska marknaden (tabell 7.2). För flera av de största bolagen är investeringarna i Sverige mycket marginella, men visar på att den svenska marknaden börjat bli intressant även för de ledande medieföretagen. Ytterligare exempel utöver de i tabell 7.2 är den tyska Kirchgruppen som sedan hösten 1996 har förvärvat TV-rättigheterna för fotboll och ishockey på den svenska marknaden samt det australienska TV-produktionsbolagetGrundy.

För de nordiska Aller, Schibsted och Egmont utgör Sverige en viktig och växande marknad. Det är inte osannolikt att andra större nor-diska medieföretag som norska A-Pressen samt finska Erkkogr uppen med Sanoma och Helsinki Media kommer att göra större satsningar i Sverige.

Av de svenska medieföretagen är det endast Bonniersfären och Stenbecksfären som lyckats etablera sig i större skala utomlands, men för båda utgör den svenska marknaden fortfarande den viktigaste. I ett internationellt perspektiv är de nordiska medieföretagen små. Bland de europeiska företagen ligger Bonniersfären på cirka femtonde plats.

Tabell 7.2 Mediegrupper verksamma både i Sverige och utlandet. Mrd kronor.

Företag

Omsättning

Omsättning i

Andel i Sverige

 

1995

Sverige 1995

%

 

 

 

 

 

 

 

Disney

117,0

0,4

0,3

Bertelsmann

94,0

1

0,0

 

Hachette

26,6

0,1

0,2

CLT

22,0

0,0

0,1

Canal Plus

13,5

0,6

4,6

Bonniersfären

13,0

8,6

66,2

IDG

12,9

0,2

1,8

Wolters Kluwer

11,8

1,2

10,1

Egmont

7,4

1,0

13,8

Schibsted

4,22

0,73

17,0

SOU 1997:92

 

 

Lägesbedömning 127

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Företag

Omsättning

Omsättning i

 

Andel i Sverige

 

 

 

Sverige

%

 

 

 

 

 

 

 

 

Erkkogruppen

4,2

0,0

0,5

 

 

Endemol

4,0

4

0,0

 

 

Stenbecksfären

3,2

1,5

46,9

 

 

Aller

3,0

1,0

32,8

 

 

NRJ

1,0

0,1

5,3

 

 

SBS

0,6

0,2

33,8

 

Anm: 1Bertelsmann planerar att starta ett TV-magasin i augusti 1997. 2Till Schibsteds omsättning 1995 har lagts hälften av Aftonbladets omsättning samma år. 3Inkl hälften av Aftonbladets omsättning. 4Verksamheten i Sverige startade 1996.

Av flermedieägarna kan ingen mäta sig med Bonniers i fråga om bredd (se tabell 7.3). Tyngdpunkten ligger på tryckta medier med en relativt jämn fördelning mellan dagspress, böcker och tidskrifter (diagram 7.1). På den svenska marknaden väger dagspress tyngre med ungefär hälften av omsättningen. Den snabbaste expansionen har skett på affärsinformationsområdet. Sedan 1996 görs omfattande satsningar på olika former av multimedia, Internet etc. både inom Bonnier- företagen och Marieberg.

128 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

Tabell 7.3 Flermedieägare i Sverige 1997

Ägargrupp

Dagspress

TV

 

 

 

Släkten

Marieberg

TV4 (17)

Bonnier2

(75) med

Wegelius

 

Dagens

TV(91)

 

Nyheter, Ex-

 

TV Spartacus

 

pressen ,

 

(50)

 

Sydsvenska

 

 

 

Dagbladet,

 

 

Kvällsposten,

 

 

GT, Avisen

 

 

(50), Pressens

 

 

Bild

 

 

Dagens

 

 

Industri,

 

Förvaltnings-

Sveriges

stiftelsen för

Television

SVT och SR

 

Radio

Tidskrifter

Affärsinforma-

Film

Böcker

Multimedia,

 

 

tion

 

 

Internet

 

 

 

 

 

 

Radio

Bonniers

Affärsförlaget,

SF Film-

Albert

Marieberg

Megapol (12

Veckotid-

SIX, Nyhets-

produktion, SF

Bonniers

Interactive,

stationer),

ningar,

byrån Direkt,

Film, SF

Förlag,

Bonnier Multi-

Radio Vinyl,

Bonniers

Kompass,

Video, SF

Bonnier Alba,

media, Bonnier

Radiobok-

Specialtid-

AffärsData,

Media,

Bonnier

Online,

ningen (50)

ningsförlag,

Bransch-

Svenska Bio

Lexikon,

Bonnier

 

Bonniers

förlaget,

(50)

Bonnier

Digital

 

Special-

Kreditfakta,

 

Carlsen,

Illusions,

 

magasiner,

PAR Adress-

 

Forum,

Ahead Multi-

 

Semic Inter-

registret, HM

 

Wahlström &

media,Bonnier

 

national

Informations-

 

Widstrand,

Media Lab

 

 

gruppen,

 

Bonnier

 

 

 

SverigeBaro-

 

Utbildning,

 

 

 

metern

 

Bonnier

 

 

 

 

 

DataMedia,

 

 

 

 

 

Månpocket

 

 

 

 

 

(56), Nio

 

 

 

 

 

bokklubbar

 

Sveriges Radio

 

 

Skandinaviska

Sveriges Radio

 

 

 

 

Film-

Förlag

 

 

 

 

laboratorier

 

 

 

 

 

(33)

 

 

SOU 1997:92

Lägesbedömning 129

 

 

Ägargrupp

Dagspress

TV

Radio

Tidskrifter

Affärsinforma-

Film

Böcker

Multimedia,

 

 

 

 

 

tion

 

 

Internet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jan Stenbeck3

Metro

TV3, TV6,

Radio Rix (13

Moderna

Imedia

Sonet Film,

Brombergs

InTV,

 

 

ZTV,

stationer),

Tider, Top 40

 

Spice

Förlag

Everyday

 

 

TV1000, TV4

Power 106,

 

 

Produktion

 

Webguide,

 

 

(22), TVG,

Pelora (sänder

 

 

 

 

 

 

 

Strix, MTV

till 24 Rix-

 

 

 

 

 

 

 

Produktion

stationer), Ulf

 

 

 

 

 

 

 

(46), Airtime

Elving & Co

 

 

 

 

 

 

 

(55), Svensk

 

 

 

 

 

 

 

 

Text, TV

 

 

 

 

 

 

 

 

Shop, ViaSat,

 

 

 

 

 

 

 

 

Kabelvision

 

 

 

 

 

 

Wallenberg-

Svenska

TV4 (21)

 

 

 

 

 

*

sfären

Dagbladet (59)

 

 

 

 

 

 

 

Arbetar-

Sjutton

 

 

Fackförbunds-

 

 

 

*

rörelsen

landsortstidn.,

 

 

tidningar

 

 

 

 

 

Aftonbladet

 

 

 

 

 

 

 

 

(50),

 

 

 

 

 

 

 

Familjen

Stampen (78)

 

Radio Rix (3

Västra

 

 

 

*

Hjörne

med

 

stationer)

Sveriges

 

 

 

 

 

Göteborgs-

 

SRU (36)

Affärer &

 

 

 

 

 

Posten

 

Företag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

130 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

Ägargrupp

Dagspress

TV

Radio

Tidskrifter

Affärsinforma-

Film

Böcker

Multimedia,

 

 

 

 

 

tion

 

 

Internet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Wolters

 

 

 

 

E+T, Ekonomi

 

Almqvist &

*

Kluwer4 5

 

 

 

 

och Teknik

 

Wiksell

 

(kontrollerad

 

 

 

 

Förlag

 

Förlag, C E

 

 

 

 

 

 

 

Fritzes, Liber

 

av holländsk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kartor,

 

stiftelse)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Norstedts

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förlag

 

 

 

 

 

 

 

 

Delägare i två

 

 

 

 

 

 

 

 

bokklubbar

 

Schibsted

Aftonbladet

Metronome

 

GL Media

 

Skandinaviska

Svenska

Scandinavian

 

(50),

Film & Tele-

 

Development

 

Film-

Dagbladets

Online

 

 

vision

 

 

 

laboratorier

Förlag

 

 

 

 

 

 

 

(33), Metro-

 

 

 

 

 

 

 

 

nome Film &

 

 

 

 

 

 

 

 

Television

 

 

Telia

 

Svenska

 

 

TeleMedia

 

 

TeleMediaIn-

 

 

Kabel-TV

 

 

 

 

 

teractive

Egmont H

 

Nordisk Film

 

Egmont AB

 

Egmont Film

Richters

 

Petersens Fond

 

& TV

 

med Hemmets

 

Skandinaviska

Förlag

 

(DK)4

 

 

 

Journal och

 

Film-

 

 

 

 

 

 

Serieförlaget

 

laboratorier

 

 

 

 

 

 

 

 

(33)

 

 

Scandinavian

 

Kanal 5

City Radio (3

 

 

 

 

 

Broadcasting

 

 

stationer),

 

 

 

 

 

System

 

 

Klassiska Hits

 

 

 

 

 

Anm: *= Internet- och multimediaverksamhet bedrivs i koncernens företag.

SOU 1997:92

Lägesbedömning 131

 

 

Diagram 7.1 Bonniersfärens omsättning i olika mediebranscher 1996. Procent.

Diagram 7.1finnes endast i den tryckta versionen

Källa: Bearbetning av årsredovisningarna för Tidnings AB Marieberg och AB Bonnierföretagen 1996.

Bonniersfären är största aktören på en rad delmarknader (diagram 7.2). I några fall, bokkl ubbar, allmänlitteratur, biografbesök är sfären dominerande, medan den på andra fält möter hård konkurrens. På några områden som specialtidningar, serietidningar, hyrvideo, köpvideo och multimedia är underlaget för marknadsbedömningar ofullständigt men Bonniers hör på alla dessa fält till de ledande aktörerna. Inom populärpress har sfären förlorat sin tidigare dominerande position till Allers.

132 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

Diagram 7.2 Marknadsandelar för Bonniersfären 1995/96.

Diagram 7.2 innes endast i den tryckta versionen

Källa: Årsredovisning för AB Bonnierföretagen 1995. Pressens Tidning 5/1997.

Anm: * Beräknad andel. ** Arbetarrörelsens press ägs av ett femtontal själv- ständiga bolag. *** Inkl. GT:s upplaga 1996.

Den andre aktören med ambitioner att täcka hela mediefältet är Stenbecksfären med Kinnevik. Även om försök gjorts att komma in på tryckta medier och radio är den TV-relaterade verksamheten helt dominerande (diagram 7.3). Koncernens bokutgivning genom Brom-

SOU 1997:92

Lägesbedömning 133

 

 

bergs Förlag svarar exempelvis för inte mer än 2 promille av omsättningen.

Diagram 7.3 Stenbecksfärens omsättning i olika mediebranscher 1996.

Procent.

Diagram 7.3 finnes endast i den tryckta versionen

Källa: Bearbetning av årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996.

Anm: Uppgifter om Kabel-TV saknas.

Av de övriga flermedieägarna förefaller Schibsteds ha ambitioner att täcka många fält, även om koncernen än så länge endast är starka på kvällspress och TV-produktion. De flesta av ägargrupperna har en tydlig

134 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

tyngdpunkt i en delbransch, som kompletterats med mindre engagemang på andra fält.

Tillkomsten av kommersiell radio och television har skapat möjligheter för en horisontell integration på de lokala medie- marknaderna. En rad tidningsföretag har de senaste åren engagerat sig i de nya lokala radio- och TV-kanalerna (tabell 7.4). I de flesta län har numera den dominerande tidningen i den största staden även intressen i de lokala etermedierna. Speciellt stark ställning har VLT-koncernen, som i Västmanland dels äger samtliga flerdagarstidningar, dels är störste delägare i både en radiokanal och en TV-kanal. Några av de mest lönsamma tidningskoncernerna, Nya Wermlands-Tidningen, Herenco och Norrköpings Tidningar, har dock valt att inte investera i de nya medierna.

På grund av lagstiftningen är tidningsföretagen formellt inte majoritetsägare i radiokanalerna, men i regel är de den störste ägaren och i flera fall den drivande parten. I de lokala produktionsbolag som driver ”TV-fönstren” intar TV 4 i egenskap av delägare och upp- dragsgivare en central ställning och tidningarna förefaller vara relativt passiva ägare.

Flera motiv kan ligga bakom tidningsföretagens inträde på eter- mediemarknaden. Många tidningar såg inledningsvis den privata lokalradion som en möjlighet att utnyttja sitt journalistiska kunnande i en ny form. Utvecklingen mot renodlade musikkanaler har dock i regel inskränkt de lokala tidningarnas medverkan till leverans av lokala nyheter. Tidningsföretagen har också haft intresse att få del av och kontroll över två nya kanaler för reklam. I många fall har tidningarna utnyttjat sitt ägarintresse till att bygga upp nya samannonseringspaket för den lokala marknaden i press, radio och TV. Kontrollen över medierna används även till ömsesidig marknadsföring. Inflytande på reklammarknaden förefaller i dag vara viktigare för tidningsföretagen än möjligheten att påverka det redaktionella innehållet.

SOU 1997:92

Lägesbedömning 135

 

 

Tab 7.4 Horisontell integration på lokal nivå. innehav >10 procent.

Län

Ägargrupp

Huvudbolag

Press

TV

Radio

 

 

 

 

 

 

Norrbotten

Stiftelsen

Norrbottens-

Norrbottens-

TV 4

Rix 105,6

 

Norrbottenspre

Kuriren

Kuriren

Norrbotten

Luleå

 

ss

 

 

 

 

Västerbotten

Stiftelsen

Norra Väster-

Norra

 

Rix ,92,4

 

Skellefteåpress

botten

Västerbotten

 

Skellefteå

Västerbotten

Stiftelsen VK-

Västerbottens-

Västerbottens-

 

Rix 104,2

 

Press

Kuriren

Kuriren

 

Umeå

Jämtland

Centerpartiet

Östersunds-

Östersunds-

TV 4

 

 

 

Posten

Posten

Jämtland

 

Västernorr-

Nya Stiftelsen

Örnsköldsviks

Örnsköldsviks

 

Rix 104,8

land

Gefle Dagblad

Allehanda

Allehanda

 

Örnsköldsvik

Västernorr-

Högerpressens

Västernorrland

Västernorr-

 

Rix 106,6

land

förlagsstiftelse

s Allehanda

lands Alle-

 

Sundsvall

 

 

 

handa

 

 

Västernorr-

Nya Stiftelsen

Sundsvalls

Sundsvalls

 

Rix 106,6

land

Gefle Dagblad

Tidning

Tidning

 

Sundsvall

Gävleborg

Centerpartiet

Hudiksvalls-

Hudiksvalls-

 

Rix 105,5

 

 

Tidningen

Tidningen

 

Hudiksvall

Gävleborg

Nya Stiftelsen

Gefle Dagblad

Gefle Dagblad

 

Rix 104,9

 

Gefle Dagblad

 

 

 

Gävle

Västmanland

Släkten Pers

VLT

Vestmanlands

TV4 Bergs-

Radio 106,1

 

 

 

Läns Tidning,

lagen

Västerås

 

 

 

Bärgslags-

 

 

 

 

 

bladet/Arboga

 

 

 

 

 

Tidning, Sala

 

 

 

 

 

Allehanda,

 

 

 

 

 

FagerstaPosten

 

 

 

 

 

Avesta Tidning

 

 

Uppsala

Axel

Upsala Nya

Upsala Nya

TV Uppland

Radio 1

 

Johanssons

Tidning

Tidning

 

Uppsala

 

stiftelser

 

 

 

 

Örebro

Liberala

Nerikes

Nerikes

 

Rix 106,3

 

Tidningar AB

Allehanda

Allehanda

 

Örebro

 

 

 

Bergslagsposten

 

 

136 Lägesbedömning

 

 

SOU 1997:92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Län

Ägargrupp

Huvudbolag

Press

TV

 

Radio

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

Jan Stenbeck

Kinnevik

Metro

 

Radio Rix

 

 

 

 

 

 

101,9

 

 

 

 

 

 

Stockholm,

 

 

 

 

 

 

Power 106

 

Stockholm

Släkten

Marieberg

Dagens Nyheter

 

104,3

 

 

Bonnier

Bonnierföretag

Expressen

 

Megapol,

 

 

 

 

 

Radio Vinyl

 

 

 

en

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

Wallenberg-

Svenska

Svenska

TV

 

 

 

 

sfären

Dagbladet

Dagbladet

Stockholm

 

 

 

 

 

TV 4

 

 

 

 

 

Gotland

Arbetarrörelse

Gotlands

Gotlands

 

Radio Four,

 

 

n och center-

Tidningar

Tidningar

 

Gotland

 

 

rörelsen på

 

 

 

 

 

 

 

Gotland

 

 

 

 

 

 

Östergötland

Släkten

Östgöta

Östgöta

 

Gold 105,

 

 

Ridderstad

Correspon-

Correspon-

 

Norrköping

 

 

 

denten

denten

 

East FM 106

 

 

 

 

 

 

1/2

 

 

 

 

 

 

Norrköping 1

 

Göteborg

Familjen

Stampen

Göteborgs-

TV 4

Rix 105,9

 

 

Hjörne

 

Posten

Göteborg 2

Göteborg 3

 

Göteborg

Släkten

Marieberg

GT

 

107,8

 

 

Bonnier

 

 

 

Megapol

 

Älvsborg

Stiftelsen

Borås Tidning

Borås Tidning

 

Rix 107,1

 

 

Tore G

 

Ulricehamns

 

Borås

 

 

Wärenstam

 

 

 

 

 

 

 

Tidning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Halland

Centerpartiet

Hallands

Hallands

TV4 Halland

 

 

 

 

 

Nyheter

Nyheter

 

 

 

 

Halland

Liberal

Hallandsposten

Hallandsposten

 

Rix 104,2

 

 

Dagspress

 

 

 

Halmstad

 

 

Invest

 

 

 

Rix 106,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varberg

 

Kronoberg

Stiftelsen

Smålandsposte

Smålandsposten

 

Radio Hit FM

 

 

Barometern

n

 

 

105,8 Växjö

 

Kalmar

Stiftelsen

Barometern

Barometern

 

FM City

 

 

Barometern

 

 

 

Kalmar 105,4

 

Blekinge

Stiftelsen

Blekinge Läns

Blekinge Läns

 

Radio Hit FM

 

 

Barometern

Tidning

Tidning

 

104,7

 

 

 

 

 

 

Karlskrona

SOU 1997:92

 

 

 

Lägesbedömning

137

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Län

Ägargrupp

Huvudbolag

Press

 

TV

 

 

Radio

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skåne

Familjen

Helsingborgs

Helsingborgs

 

 

Radio Stella

 

 

Sommelius

Dagblad

Dagblad

 

 

 

Helsingborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skåne

Släkten

Sydsvenska

Sydsvenska

 

TV4 Skåne

 

 

 

 

 

Bonnier

Dagbladet

Dagbladet

 

 

 

 

 

 

Skåne

Centerrörelsen

Skånska

Skånska

 

 

 

Energy 105,2

 

 

i Skåne

Dagbladet

Dagbladet

 

 

 

 

 

Källa : Bearbetning av företagens årsredovisningar .

Anm: Kursiv stil = ägarandel 10 -49 procent. 1Östgöta Correspondenten är delägare i Norrköpings Radio & Co, som producerar programmen i de två kana- lerna. 2Ägarandel 5 procent. 3Även delägare i Rix-stationerna i Borås och Var- berg.

Förutsättningarna för de rikstäckande mediernas bevakning av andra delar än huvudstaden har genomgått stora förändringar. Kvällspressen som på 1960-talet b yggde upp ett finmaskigt nät av riksredaktioner över hela landet har endast kvar kraftigt reducerade redaktioner i storstäderna. Även de stora morgontidningarna har dragit in sin kontinuerliga bevakning utanför utgivningsorten. Av Sveriges Radios och Sveriges Televisions personal är 42 procent respektive 35 procent verksamma utanför Stockholm. Även om många av dem arbetar med de lokala programmen svarar de för en inte obetydlig del av den nationella produktionen. Sveriges Televisions distrikt har dock inte som tidigare ansvar för en hel kanal utan deras verksamhet planeras av företagsledningen. TV4 har sin rikstäckande produktion koncentrerad till Stockholm medan kanalens lokala partners nästan enbart producerar lokala program. Även den privata lokalradions produktion är i hög utsträckning baserad i Stockholm.

Något automatiskt samband mellan ägarkoncentration och en minskad mångfald i mediernas innehåll finns inte. En koncentration på ägarsidan kan visserligen leda till att det redaktionella materialet samordnas, något som dock även kan ske utan ägarsamband. Å andra sidan kan en ägare låta sina tidningar, förlag och kanaler verka helt självständigt.

Den redaktionella samordningen inom vissa tidningskedjor kan tas som ett exempel på hur ett koncentrerat ägande påverkar innehållet. I regel berörs dock inte det lokala materialet och eftersom dubbelläsningen är ringa påverkas inte mångfalden för de enskilda läsarna. Redaktioner kan samverka utan ägarsamband. Exempel på detta är Avisa Centralredaktions och FLT:s levereranser av färdig-redigerade sidor.

138 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

Programnätverken inom den kommersiella lokal-radion är andra exempel på syndikering, ofta men inte alltid med ägarsamband

Bonniers har haft som policy att driva sina dagstidningar oberoende av varandra. De av ägarna utsedda redaktionsledningarna har haft till uppgift att leda sina respektive tidningar utan samordning med eller hänsyn till övriga tidningar i gr uppen. På liknande sätt konkurrerar sfärens affärstidningar, specialtidningar, bokförlag och bokkl ubbar med varandra på det redaktionella planet. På andra områden som admi- nistration, marknadsföring och distribution kan företagen samarbeta med varandra och därigenom uppnå stordriftsfördelar med bibehållen redaktionell integritet. Även i Stenbecksfären förekommer konkurrens mellan koncernens TV- och produktionsbolag. I dessa fall påverkar ägarna mångfalden indirekt genom sin rätt att utse den exekutiva ledningen och fördela koncernens resurser.

Utvecklingen mot fler och starkare flermedieägare kommer sannolikt att fortsätta. På det nationella planet kan det ligga nära till hands för utländska medieföretag att vidga sin verksamhet i Sverige till ytterligare något fält där man har en bred erfarenhet. CLT skulle kunna gå in på den digitala TV-marknaden, Bertelsmann och Hachette på bokmarknaden, Disney på TV-produktionsområdet etc.

På det lokala planet har redan att par tidningsföretag dragit sig ur etermedieprojekt, medan andra minskat sina andelar. Om inte de lokala radio- och TV-bolagen kan visa positiva resultat kommer troligen fler tidningsföretag att lämna branschen. De kvarvarande, TV4 på TV-sidan, Kinnevik, Bonniers och NRJ på radiosidan kommer i så fall att ytterligare förstärka sina positioner.

Som nämnts tidigare har det ökade flermedieägandet i många fall ökat konkurrensen på de enskilda delmarknaderna. Bonniers har fått motstånd av Wolters Kluwer på marknaderna för allmänlitteratur och affärspress, samtidigt som man själva utmanat det holländska bolaget på läromedelsmarknaden. Schibsted har genom offensiva förvärv på kort tid skärpt konkurrensen på flera områden. Det finns dock även en risk för att starka mediekoncerners inträde på nya marknader på sikt kan leda till att etablerade men ekonomiskt svaga företag slås ut. Sådana farhågor har väckts efter Mariebergs insteg på den syd-västskånska morgon- idningsarknaden.

En omfattande debatt har förts om, och i så fall hur, förändringar i ägarstrukturen påverkat mediernas innehåll. Rådet kommer i annat sammanhang diskutera dessa frågor.

SOU 1997:92

Lägesbedömning 139

 

 

7.3IT-utvecklingen och medieägandet

Den snabba utvecklingen inom IT-området ställer medieföretagen inför stora utmaningar. Så gott som alla medieföretag försöker anpassa sin verksamhet till de nya teknikformerna. De största har startat ut- vecklingsbolag och i några fall även börjat exploatera tekniken kom- mersiellt. De flesta av dagstidningarna har hemsidor med skiftande ambitionsnivåer på Internet.

De etablerade medieföretagen möter alltmer konkurrens från andra typer av företag. Entreprenörer startar i snabb takt mjukvaruföretag, som är rika på kunskaper och idéer men fattiga på kapital. Dessa företag kommer troligen att följa utvecklingsmönstret för nya mark-nader, som till exempel fristående TV-produktion. Vissa företag kommer att växa och bli betydande aktörer, andra kommer inrikta sig på vissa nischer, medan åter andra kommer att köpas upp av storföretag. De traditionella medieföretagen kan troligen möta denna konkurrens genom att bilda allianser med eller köpa upp de farligaste uppstickarna.

Ett större hot mot medieföretagen än entreprenörerna kommer sannolikt storföretag från andra marknader att bli. I första hand har företag från närliggande branscher som kommunikation, datorer, under- hållning etc. markerat sitt intresse att på allvar gå in på medieföretagens traditionella områden. I Sverige utgör Telia och Posten exempel på denna nya typ av medieaktörer, på internationell nivå har Microsoft mycket omfattande planer på att vidga sina verksamhetsfält. Frågan har väckts om det kan vara riktigt att staten via två distributionsföretag blir en aktiv aktör/medieproducent utan någon särskild public service- reglering. En annan ny grupp av medieintressenter utgörs av kapitalstarka företag som söker investeringsobjekt i framtidsbranscher. Investor har exempelvis deklarerat att bolaget kommer att koncentrera sina investeringar till ett par branscher, däribland kommunikationer och medier.

Medieföretagen sitter med ett par trumfkort i den nya kon- kurrenssituationen, dels sina kunskaper att presentera information och underhållning, dels sin tillgång till arkiv och rättigheter. Ett fler- medieföretag som Bonniers kan exempelvis producera multimedie- produkter för barn med hjälp av sina filmbolag, barnboksförlag och serietidningar och marknadsföra dem genom en rad olika kanaler, både sina egna bok- film- och skivklubbar och genom bokhandel, kiosker, leksakshandel etc. På motsvarande sätt kan informationsföretag som Liber och Bonniers Affärsinformation använda sina resurser till att skapa attraktiva produkter på de nya marknaderna.

140 Lägesbedömning

SOU 1997:92

 

 

Ett möjligt scenario är att de icke-medieanknutna aktörerna bildar allianser med medieföretag, där de förra bidrar med kapital och hårdvaror och de senare med kunskaper om den centrala mjukvaran.

I debatten framförs ibland farhågor för att de traditionella medierna kommer att nästan helt konkurreras ut av de nya medieformerna. Dagens snabba omvandlingsprocess är dock inte på något sätt unik i mediehistorien. Den kan jämföras med situationen på 1920-talet då det svenska medielandskapet genomgick en omfattande förvandling med tillkomsten av radion och ljudfilmen, den snabba tillväxten av veckopressen, de första tabloidliknande tidningarna etc. Även då målades det upp hotbilder om hur boken och dagstidningen skulle dö ut, framtiden tillhörde de nya medierna. Både de traditionella medierna och de etablerade medieföretagen överlevde dock. Dagspressen och bokutgivningen klarade sig genom att framhäva sina speciella kvaliteter, de större medieföretagen genom att engagera sig i nya medier och samtidigt utveckla sina gamla verksamheter.

7.4Sammanfattning

Medieägarstrukturen i Sverige har under 1990-talet genomgått stora förändringar. Både på den nationella och lokala nivån har antalet flermedieägare ökat. Ett antal stora icke-nordiska bolag har successivt etablerat sig på några delmarknader. De stora nordiska medieföretagen har deklarerat att de ser Norden som sin hemmamarknad och börjat expandera i grannländerna. Det finns tecken på att företag från andra branscher försöker slå sig in på framför allt de nya typerna av medie- marknader. Sammanfattningsvis har antalet medieaktörer på den natio- nella nivån inte förändrats markant, men däremot har de stora företagen ökat i antal.

På de lokala mediemarknaderna dominerar sedan länge ett antal ofta regionalt förankrade tidningsägare, numera med intressen även i kommersiella lokalradiostationer och i några fall även i lokala TV-bolag. Det totala antalet ägare på de lokala marknaderna har dock ökat. Arbetarrörelsens press har övertagits av lokalt förankrade ägare. TV4 är aktiv ägare i de lokala produktionsbolagen. NRJ, Kinnevik, Bonniers och Fria Media är huvudägare i ett stort antal radiostationer.

De lokala morgontidningsföretagen har genomgående behållit sina ledande positioner, däremot har det skett vissa förskjutningar inom kvällspressen. Public serviceföretagen inom radio och TV har fått vidkännas en allt intensivare konkurrens men behåller sin dominans på marknaden. På flera andra delmarknader har konkurrensen skärpts genom att nya starka aktörer kommit in.

SOU 1997:92

Lägesbedömning 141

 

 

De största svenska medieägarna, Bonniers och Jan Stenbeck, har de senaste åren utsatts för en allt hårdare konkurrens på sina respektive huvudmarknader. Bonniers möter Schibsted och Kinnevik på kvälls- press- respektive den lokala morgontidningsmarknaden, Wolters Kluwer på bok- och tidskriftsmarknaderna, Allers och Egmont på populär- ressfältet, Schibsted även på TV-produktions- och biograf-marknaden etc. På TV-området utmanas Stenbeck av en rad starka aktörer som Wallenberg, Disney, Canal Plus, Bonniers, Schibsted, Endemol etc.

Några utvecklingstendenser kan sammanfattningsvis skönjas. De enskilda aktörerna kommer troligen att bli större. I första hand kommer de nordiska flermedieägarna att fortsätta sin expansion. De icke-nordiska medieföretagen har en stor potential att snabbt bli ledande aktörer på flera svenska delmarknader. Antalet aktörer kan komma att minska genom fusioner. Å andra sidan kan nya aktörer etablera sig främst på IT-området.

De svenska medieägarna brukar framhålla att deras styrka är att de känner till marknaden och publikens intressen. På flera medieområden finns det dock en strävan att avskaffa de nationella särdragen, vilket skulle gynna de stora utländska bolagen. Många av svenskspråkiga underhållningsprogrammen formateras helt i utlandet. Radio Energy skall låta på samma sätt i Berlin som i Kåge.

SOU 1997:92

141

 

 

Fotnoter

1Dagens Nyheter 1995-11-07. Delårsrapport för Tidnings AB Marie- berg januari-september 1995. Göteborgs-Posten 1995-11-07.

2Journalisten ca 1996-02-01.

3Expressen 1997-06-06.

4Carl-Johan Bonnier i Dagens Industri 1997-06-07.

5Årsredovisning förBohusläningens Tidnings AB 1992 -1995.

6Svenska Dagbladet 1995-10-01.

7Dagens Nyheter 1994-08-19 och 1995-08-19. Svenska Dagbladet 1994-09-19 och 1994-09-22. Pressens Tidning 12/1995.

8Mediatrender 3/1997. Dagens Nyheter 1997-02-12.

9Dagens Nyheter 1996-10-23. Pressens Tidning 17/1996. Media- trender 20/1996.

10Deni AB ägs av det av familjen Bonnier ägda Nya Deni HB (73 % av rösterna, 23 % av aktiekapitalet) och familjen Bonnier privat (27 resp. 77).

11Senare har HB Denis aktier i Marieberg övertagits av Deni AB.

12Dagens Nyheter 1996-07-02. Svenska Dagbladet 1996-07-02. Dagens

13

14

15

16

Industri 1996-07-02.

Årsredovisning för Vestmanlands Läns Tidning AB 1994 s 6. Svenska Dagbladet 1994-12-06. Mediatrender 20/1994 och 6/1995.

Aktiebok för VLT AB 1996-12-30. Mediatrender 13/1994.

Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1995 s 41.

17Dagens Nyheter 1996-03-15.

18Mediatrender 5/1997.

19Dagens Nyheter 1996-03-15. Mediatrender 10/1996.

20Dagens Nyheter 1996-09-20 och 1996-12-11. Metro 1996-12-11.

21Metro 1996-12-11.

22Dagens Nyheter 1996-08-26.

23Annons i Dagens Nyheter 1996-10.

24Dagens Nyheter 1994-11-29. Svenska Dagbladet 1994-11-29. Annons i Svenska Dagbladet 1995-09-10.

25Dagens Nyheter 1996-10-12. Svenska Dagbladet 1996-10-12.

26Dagens Nyheter 1996-10-25.

27Dagens Nyheter 1997-02-07.

28Pressens Tidning 1/1997.

142 Fotnoter

SOU 1997:92

 

 

29Pressens Tidning 7/1995. Journalisten 19/1995.

30Svenska Dagbladet 1995-10-11.

31Svenska Dagbladet 1997-02-27 och 1997-02-28. Pressens Tidning 5/1997.

32Andersson, I, Svenska Dagbladets historia del I, s 385 ff.

33Mediatrender 1/1995. Rapporten - GP-koncernens verksamhets- berättelse 1994. Årsre dovisning för Nerikes Allehanda AB 1994. ÅrsredovisningförEskilstuna-Kuriren AB 1994.

34Folkrörelsernas Medieforum Informationsbrev 4/1995.

35Dagens Nyheter 1996-05-26.

36Aftonbladet 1995-11-21.

37Aftonbladet 1995-11-21.

38Aftonbladet 1995-11-22.

39Resumé 50-52/1995.

40Resumé 45/1995.

41Resumé 45/1995. Svenska Dagbladet 1995-12-23.

42Aftonbladet 1995-11-26.

43Aftonbladet 1995-11-25.

44Dagens Nyheter 1995-12-10.

45Expressen 1995-11-23.

46Dagens Nyheter 1995-11-27.

47Aftonbladet 1996-04-24 och 1996-04-25. Dagens Politik 1996-04-25.

48Svenska Dagbladet 1996-12-09. Mangfold i media. NOU 1995:3.

49Svenska Dagbladet 1996-11-11. Dagens Nyheter 1996-11-09. Media- trender 20/1996.

50Svenska Dagbladet 1996-12-09.

51Svenska Dagbladet 1994-06-16. Dagens Næringsliv 1994-11-30.

52Dagens Nyheter 1994-06-16.

53DagensNyheter 1996-04-25.

54Aftonbladet 1996-04-25. Resumé 15/1996. Svenska Dagbladet 1994- 05-11.

55Svenska Dagbladet 1996-04-25. Helsingborgs Dagblad 1996-04-25. Karl Erik Gustafsson i Dagens Politik 1996-04-25.

56Svenska Dagbladet 1996-04-25. Sydsvenska Dagbladet 1996-04-25.

57Expressen 1996-04-25.

58Aftonbladet 1996-04-25.

59Dagens Nyheter 1996-04-25.

60Värmlands Folkblad 1996-04-25.

61Dagens Nyheter 1996-05-11.

62Folket 1996-04-25.

63Svenska Dagbladet 1996-04-25.

64Expressen 1996-04-25.

65Mediatrender 13/1996. Pressens Tidning 13/1996.

SOU 1997:92

Fotnoter 143

 

 

66Mediatrender 15/1996.

67Mediatrender 12/1996 och 17/1996.

68Svenska Dagbladet 1996-11-19.

69Dagens Nyheter 1992-03-11 och 1992-03-15. Svenska Dagbladet 1992-02-19 och 1992-03-11.

70Svenska Dagbladet 1995-05-10. Mediatrender 9/1995. Dagens Ny- heter 1995-10-17. Pressens Tidning 13/1996.

71Dagens Nyheter 1997-01-25. Pressens Tidning 2/1997. Mediatrender 2/1997.

72Svenska Dagbladet 1995-02-28. Jönköpings-Posten 1995-02-28.

73Mediatrender 4/1995.

74Mediatrender 1/1997.

75Mediatrender 17/1995 och 8/1996.

76Mediatrender 3/1996. Pressens Tidning 15/1996.

77Svenska Dagbladet 1994-10-24.

78Svenska Dagbladet 1996-04-29 och 1996-05-05.

79Pressens Tidning 15/1994.

80Mediatrender 18/1995.

81Pressens Tidning 1/1996.

82Svenska Dagbladet 1996-05-03. Dagens Nyheter 1996-05-03. Pressens Tidning 18/1996.

83Dagens Nyheter 1995-06-22. Svenska Dagbladet 1995-06-23. Citat i Dagens Nyheter 1995-06-25 från AndersFerms artikel i Arbetet.

84Pressens Tidning 4/1995.

85Sundin, Staffan Ӏgande i dagspress, privat lokalradio samt icke-

licensfinansierad TV” i SOU 1994:145 Ägarkoncentration i dags- press och radio/TV. Stockholm 1994 s. 11-20.

86TS upplageuppgifter har använts som underlag för att studera ut- vecklingen. Under undersökningsperioden 1978-96 har TS ändrat sina rutiner för att fastställa upplagorna. Fram t ill 1994 mättes upp- lagorna första halvåret, därefter snittet för hela året. Reglerna för fri- exemplar har ändrats. En viss reservation måste därför göras för jäm- förelser mellan olika år. Förändringarna bör mer ses som trender än som exakta tal.

87Luleå, Lycksele, Östersund, Härnösand, Gävle, Karlskoga, Karls- hamn, Visby och Motala. I Bollnäs/Söderhamn, Avesta/Hedemora och Skara/Lidköping är konkurrensen jämn på A-regionnivå, men områdena består av två marknader med var sin dominerade tidning.

88Årsredovisning för ÖstgötaCorrespondenten 1994 och 1995.

89Mediatrender 20/1994.

90Dagens Nyheter 1996-12-28. SvenskaDagbladet 1996-12-23.

91Pressens Tidning 16/1995.

92Svenska Dagbladet 1996-01-19. Dagens Nyheter 1996-01-20.

144 Fotnoter

SOU 1997:92

 

 

93Pressens Tidning 16/1994. Mediatrender 9/1995. Pressens Tidning 9/1995. Resumé 19/1995.

94Svenska Dagbladet 1996-01-19.

95Resumé 4 Torsdag 1996.

96Pressens Tidning 1/1995. Resumé 7/1995 och 4 Torsdag 1996.

97Svenska Dagbladet 1996-10-04. Pressens Tidning 17/1996. Media- trender 16/1996.

98Mediatrender 13/1995. Pressens Tidning 13/1995.

99Resumé 38/ 1995. Pressens Tidning 15/1995.

100Svenska Dagbladet 1996-01-19. Dagens Nyheter 1996-01-20.

101Pressens Tidning 19/1996.

102Stig Hadenius och Gustaf Anderberg, Vem äger vad i svenska mass- medier? s. 169.

103Pressens Tidning 1/1994.

104Pressens Tidning 10/1994 och 16/1994. Mediatrender 20/1996.

105Mediatrender 3/1993. Pressens Tidning 1/1995.

106Mediatrender 1/1997.

107Mediatrender 2/1997.

108Pressens Tidning 1/1997.

109Pressens Tidning 7/1994. Resumé 1996-02-15.

110Pressens Tidning 14/1995. Svenska Dagbladet 1995-10-25. Pressens Tidning 20/1995.

111Det framgårinte om det enbart rör sig om artiklar från koncernens tidningar eller om även externt material är inräknat.

112Årsredovisning för NyaWermlands-Tidningen 1994.

113Pressens Tidning 13/1995.

114Mediatrender 3/1996. Tidningarnas Tidning 1/1996. Årsre dovisning för Nya Wermlands-Tidningen 1996.

115Pressens Tidning 20/1996.

116Dagens Nyheter 1994-12-09.

117Dagens Nyheter 1996-03-26.

118Journalisten 11/1995.

119Mediatrender 12/1995.

120Pressens Tidning 2/1997.

121Årsredovisning förSydostpress i Kalmar AB 1994 s. 18.

122Svenska Dagbladet 1996-09-08. Pressens Tidning 13/1996 och 3/1997.

123Mediatrender 2/1997.

124Jonsson, S, Pressen, reklamen och konkurrensen 1935-1978, s. 227 not 5.

125TS-Boken 1994. Pressens Tidning 16/1993.

126Prop. 1992/93:70, s. 7.

127Prop. 1992/93:70, s. 5, 8, 15 och 26.

SOU 1997:92

Fotnoter 145

 

 

128 För en utförligare beskrivnng av ägande på den privata lokal- radiomarknaden 1993-94 se Sundin, S ”Ägande i dagspress, privat lokalradio samt icke-licensfinansierad TV” i SOU 1994:145 Ägar- koncentration i dagspress och radio/TV. Stockholm 1994 s. 40-53.

129 Pressens Tidning 17/1994. Journalisten 6/1995. Mediatrender 2/1995 och 5/1995. Resumé 6/1995.

130EterMedia 17/1995.

131Annons i Resumé 37/1995.

132Resumé 46/1995. Mediatrender 18/1995. Dagens Nyheter 1995-11-17. EterMedia 37/1995.

133Resumé 48 (tisdag)/1995.

134EterMedia 40/1994. Mediatrender 20/1994.

135EterMedia 41/1994, 2/1995, 3/1995. Mediatrender 1/1995 och 2/1996. Resumé 4/1995.

136Resumé 46/1995. Svenska Dagbladet 1995-11-11. Dagens Nyheter 1995-11-15. Journalisten 34/1995.

137Svenska Dagbladet 1996-08-26.

138Resumé 19/1995 och 10/1996. Annonser i Dagens Nyheter 1996-02-25 och 1996-09-15.

139Resumé 36/1996. Mediatrender 12/1996. EterMedia 27/1996.

140Mediatrender 4/1997.

141Mediatrender 5/1996 och 8/1996. Dagens Nyheter 1996-03-21.

142Dagens Nyheter 1996-10-19.

143Pressens Tidning 10/1993. Journalisten 27/1995.

144Mediatrender 6/1996. EterMedia 2/1997.

145Mediatrender 11/1996.

146Årsredovisning förSydostpress i Kalmar 1994 s. 12 f och 20.

147Mediatrender 6/1996.

148EterMedia 20/1995. Mediatrender 11/1995 och 18/1995.

149Klassiska Hits´ hemsida på Internet [1996-10-08].

150Dagens Nyheter 1996-04-21. EterMedia 21/1996.

151CLT:s televisionsverksamhet harfusionerats med Bertelsmanns.

152EterMedia 23/1995.

153Svenska Dagbladet 1995-06-30. EterMedia 23/1995. Dagens Nyheter 1996-04-20.

154Dagens Nyheter 1996-03-19 och 1996-03-22. Resumé 16/1996.

155Resumé 49/1995.

156Dagens Nyheter 1996-09-07.

157

Årsredovisning för AB Östgöta Correspondenten

1995. Mediatrender

 

7/1996, 14/1996 och 16/1996. EterMedia 36/1996.

158

En fullständig redovisning för varje radiobolags omsättning och re-

 

sultat är mycket svår att göra på grund av att bolagen i stor ut-

 

sträckning mottagit eller gett aktieägartillskott eller koncernbidrag.

146 Fotnoter

SOU 1997:92

 

 

159Årsredovisning för Tidnings AB Stampen 1995 s.4 och 20.

160Vision 2/1996.

161För en översikt över stationernas format se Malm, Krister: Musik,

Massmedier och Mångfald. Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna 1997:1 s. 186-197.

162Dagens Nyheter 1997-03-25.

163

För en utförligare genomgång av TV-marknaden hänvisas till Tele-

 

vision i Sverige. ägande och struktur. Arbetsdokument från Rådet för

 

mångfald inom massmedierna 1996:5.

 

164

Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB publ)(

.

165

Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB publ)(

.

166Årsredovisning för ABBonnierföretagen 1996 s. 25.

167Bonnier Information 1/1995 och 1/1996. EterMedia 1/1995. Resumé 7/1995.

168EterMedia 22/94 och 7/1995. Mediatrender 8/1995. Svenska Dagbladet 1996-11-11.

169Vision 2/1996.

170Vision 2/1996.

171Expressen 1995-10-14. Resumé 7 II/1996. Dagens Nyheter 1996-05-04.

172Dagens Nyheter 1996-02-29.

173EterMedia 15/1996.

174Inbjudan till teckning av aktier i MTV Produktion AB publ)( .

175Svenska Dagbladet 1997-02-15.

176Inbjudan till förvärv av aktier i TV4 AB.

177Dagens Nyheter 1997-02-05. Svenska Dagbladet 1997-02-05.

178Dagens Industri 1997-04-10.

179Mediatrender 2/93, 16/93, 4/94, 5/94 och 9/94. Pressens Tidning 15/93.

180Årsredovisningför TV4 AB 1995.

181Dagens Nyheter 1996-09-07. ÄvenVästerbotten-Kuriren 1996-05-08.

182Mediatrender 20/1995. Dagens Nyheter 1995-12-09.

183För uppgifter om Kinneviks organisation och ägarstruktur se 6.5.1.

184TV6 och ZTV ingår i betal-TV-paketet ViaSat+.

185 Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996.

186EterMedia 26/1995.

187EterMedia 21/1996.

188Prospectus Scandinavian Broadcasting System SA 1995-07-27. I Dagens Nyheter 1995-08-22 och Resumé 35/1995 uppges Capital Cities ägarandel till cirka 40 procent.

189EterMedia 11/1995. Mediatrender 5/1995.

190Mediatrender 3/1996.

191Svenska Dagbladet 1996-12-04.

192Dagens Nyheter 1996-01-25.

SOU 1997:92

Fotnoter 147

 

 

193Svenska Dagbladet 1996-09-08. Dagens Nyheter 1996-09-10.

194Mediatrender 13/1996 och 2/1997. Svenska Dagbladet 1996-10-29 och 1996-11-29. Dagens Nyheter 1996-11-30 och 1997-01-31.

195Mediatrender 2/1997.

196EterMedia 21/1996. Annons för Teracom i Dagens Nyheter 1996-11-13.

197Annons i Dagens Nyheter 1997-01-04.

198Delårsrapport 1 januari - 30 juni 1996 för Industriförvaltnings AB Kinnevik. Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1996.

199Annons i Dagens Nyheter 1996-06-16.

200Svenska Dagabladet 1996-11-25.

201Svenska Dagbladet 1995-03-22. Månadens Affärer 4/1995. Veckans

Affärer 13/1995.

202 Årsredovisning för Industriförvaltnings AB Kinnevik 1995.

203 Göteborgs-Posten 1995-09-18.

SOU 1997:92

149

 

 

Förkortningar

AP

Associated Press

CLT

Compagnie Luxemburgoise deTélédiffusion S.A.

FLT

Förenade Landsortstidningar AB

GD

Gefle Dagblad

G-P

Göteborgs-Posten

GT

Göteborgs-Tidningen

LO

Landsorganisationen

LRF

Lantbrukarnas Riksförbund

LT

Liberala Tidningar

MIH

M-Net International Holdings

MTG

Modern Times Group

NLT

Nya Lidköpings-Tidningen

NRJ

Energy

NSAB

Nordiska Satellitaktiebolaget

RUAB

Radioundersökningar AB

SAP

Socialdemokratiska Arbetarepartiet

SBS

Scandianvian Broadcasting System

SDR

Svensk Direktreklam AB

SES

Société Européenne des Satellites

SF

Svensk Filmindustri

SR

Sveriges Radio AB

SRAB

Svensk Radiobokning AB

SRU

Svensk Radioutveckling KB

SVT

Sveriges Television AB

TS

Tidningsstatistik AB

TSS

Telenor Satellite Services

TT

Tidningarnas Telegrambyrå

UR

Utbildningsradion AB

VK

Västerbottens Kuriren

VLT

Västmanlands Läns Tidning

SOU 1997:92

151

 

 

Kommittédirektiv Bilaga 1

Råd för mångfald inom massmedierna

Dir.

 

1995:13

Beslut vid regeringssammanträde den 2 februari 1995

Sammanfattning av uppdraget

För att skydda yttrandefriheten tillkallas ett råd med uppgift att överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfalden och motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet skall följa utvecklingen av förhållanden som har betydelse för mångfalden och utreda behovet av lagstiftning och/eller andra åtgärder som kan begränsa skadlig koncentration av ägandet av massmedierna.

Bakgrund

Demokrati, marknad och mångfald

Demokratin bygger på mångfald i nyhetsförmedling och opinionsbild- ning. Massmedierna är i den nutida demokratin avgörande för att denna mångfald skall bli verklighet. Om massmediernas mångfald hotas eller tillintetgörs förlamas också demokratin, vilket den europeiska historien gett åtskilliga exempel på under vårt sekel.

Mångfald i massmedier i modern mening uppstod i Europa och Nordamerika på 1800- och 1900-talen. Inskrä nkningarna i rätten att starta enskilda medieföretag, t.ex. förlag, tryckerier och tidningsföretag, togs bort och därigenom skapades på producentsidan förutsättningen för mångfald. Individer, intressegrupper och organisationer fick därmed också frihet att yttra sig i medierna och driva medieverksamhet som en del av det ideella eller politiska arbetet – även om man inte hade vinstintresset som främsta drivkraft.

152 Bilaga 1

SOU 1997:92

 

 

Radion och senare televisionen, kom att betraktas på ett annorlunda sätt än pressen i flertalet stater som etablerat demokratiska styrelseskick. I Europa tillämpades i allmänhet strikt etableringskontroll, oftast i form av monopol under offentligt överinseende, för de nya massmedierna. Radiofrekvenserna sågs som en gemensam samhällstillgång och knappheten på frekvenser gjorde det naturligt att fördela dessa i det allmännas – oftast statens – regi. Till detta anfördes också motiv förknippade med de nya mediernas genomslagskraft.

Den tekniska utvecklingen framstår som den viktigaste enskilda faktorn bakom de senaste årtiondenas förändringar inom mass- medieområdet.

Tekniska landvinningar, framför allt inom elektronikens område, har gjort att geografiska begränsningar har mist mycket av sin tidigare betydelse. Med satelliternas hjälp kan ett stort antal TV-program spridas utan hänsyn till territoriella gränser. Tidningar kan ges ut samtidigt i olika delar av världen. Förbättrad teknologi gör att nyheter, information och underhållning kan erbjudas allmänheten i nya former, också sådana som kanske inte räknas till de traditionella massmedierna, t.ex. databaser.

Den nya tekniken har betytt mycket för att öka valmöjligheterna och ge människor tillgång till nya informationskanaler. Den tekniska utvecklingen har gjort att marknadskrafterna fått ökat spelrum också inom de delar av massmedieområdet som tidigare har varit skyddade från konkurrens.

De senaste decenniernas utveckling kännetecknas av en allt starkare internationalisering av medieföretagandet i press, radio och TV. Denna faktor har förstärkts av en ökande integration av olika sorters medieföretag i stora multimediekonglomerat, engagerade i flera medier, t.ex. film, TV, radio, press och förlag, men också under senare år, efter vissa avregleringar, i telekommunikationer. Stora internationellt verksamma företag har kommit att spela en allt viktigare roll, både när det gäller uppköp av befintliga företag och etableringar på nya medieområden.

Handeln med rättigheter har under senare tid ökat i betydelse, framför allt inom musik-, film- och TV-programområdena.

Kontrollen över distributionskanalerna inom televisionen: kabelnät och satelliter, men även system för kryptering och abonnenthantering, har blivit en annan ny betydelsefull faktor för inflytandet över medierna. Under senare tid har distributionsmöjligheterna för satellit- och kabel- TV tenderat att koncentreras till ett allt mindre antal allt större företag.

SOU 1997:92

Bilaga 1 153

 

 

Oron för mediekoncentration

Företagsnedläggelser och sammanslagningar av företag är naturliga inslag i en marknadsekonomi. Oron för vad marknadsprocesserna medför på mediernas område har dock varit stor i många länder och i olika politiska läger. Koncentrationen av ägandet inom medierna till ett allt mindre antal företag hotar möjligheterna för skilda grupper och intressen att komma till tals genom medierna. Att starta nya företag kan ha blivit svårare genom de redan verksamma ägarintressenas kontroll över marknaden. En helt fritt verkande marknad kan därmed komma att ses som ett hot mot yttrandefriheten.

Den nya tekniken, med alla sina möjligheter till ökad medverkan och delaktighet för den som kan utnyttja den, kan också inrymma risker. Klyftorna i samhället kan vidgas genom att redan resursstarka grupper bättre kan utnyttja nya möjligheter till information och kommunikation än flertalet konsumenter.

Ägandet av massmedier kan påtagligt förändra de politiska makt- förhållandena. Det finns i Europa aktuella exempel på hur en domine- rande ägarposition inom medierna har spelat en avgörande roll för politiska framgångar.

I många länder har internationaliseringen av ägandet av massmedier stått i fokus för debatten. Det utländska inflytandet har setts som ett hot mot inhemska gruppers mö jlighet till deltagande i politisk debatt och därmed som ett särskilt allvarligt hot mot yttrandefriheten.

Europarådet, EU, Nordiska ministerrådet och internationella forsk- ningsinstitut har under senare år utfört studier och utredningar om mediekoncentration. Europarådet har nyligen fastlagt riktlinjer om insyn i medieägandet, något som är en förutsättning för andra åtgärder för att stärka mångfalden inom medierna. EU överväger åtgärder för att samordna lagstiftning mot mediekoncentration i medlemsländerna.

De flesta länder i Västeuropa och Nordamerika har i lagstiftningen infört någon form av begränsning av rätten till företagsförvärv eller marknadsdominans på massmedieområdet.

I många fall har affärstransaktionerna på området emellertid haft ett så snabbt förlopp att myndigheterna inte kunnat hindra en oönskad utveckling i riktning mot minskad konkurrens och dominans av ett fåtal grupper. Efter hand har också på vissa områden en ökad koncentration av ägandet godtagits av regeringar för att ge de nationella eller europeiska företagsgrupperna ökad konkurrenskraft gentemot utländsk dominans, speciellt av amerikanska företag inom filmområdet och TV- underhållningsbranschen.

I Sverige har i flera sammanhang oron för koncentrationsprocessen lett till åtgärder från statens sida. Det främsta uttrycket för detta är

154 Bilaga 1 SOU 1997:92

presstödet, vilket under det tjugotal år som det funnits har medverkat till att mångfalden inom tidningsområdet kunnat bibehållas i högre grad i Sverige än i andra länder i västvärlden.

Statsmakterna har vidare genom avtal med programföretagen inom radio och TV strävat efter att öka mångfalden på lokal nivå, t.ex. genom införande av regionala radio- och TV-sändningar.

Farhågor för uppb yggnad av stora medieföretag med starkt inflytande i flera branscher var bakgrund till att en utredning tillsattes år 1974 med

uppdrag att pröva frågan om särskilda regler för

kontroll av

företagskoncentrationen inom massmediebranschen.

Utredningens

förslag lades fram år 1980 i betänkandet Massmedie koncentration (SOU 1980:28). Remissopinionen var splittrad för att inte säga negativ, och förslagen ledde inte till lagstiftning.

Den tidigare regeringen gav genom tilläggsdirektiv den 28 april 1994 i uppdrag åt Pressutredningen –94 att överväga be hovet av ytterligare åtgärder från statens sida för att motverka en sådan ägarkoncentration inom massmedierna som är skadlig från yttrandefrihets- eller åsiktsbildningssynpunkt. Den nuvarande regeringen uppdrog den 10 november 1994 åt utredningen att t ill regeringen överlämna en rapport med det underlag kommittén har tagit fram med anledning av det nämnda tilläggsdirektivet. Uppdraget skulle därmed anses vara fullgjort. Kommittén har därefter avgett rapporten (SOU 1994:145) Ägarkoncentration i dagspress och radio/TV – fem promemorior och diskussionsinlägg.

Utgångspunkter för uppdraget

Mångfalden inom massmedierna är en förutsättning för yttrandefriheten. En koncentration av makten över massmedierna kan vara ett hot mot denna frihet, och därmed mot demokratin, om den leder till att möjligheterna till opinionsbildning och debatt minskar eller t.o.m. helt monopoliseras i hela eller delar av samhället.

Sett ur ett konsumentperspektiv kan maktkoncentration inom medi- erna, exempelvis integration mellan programproduktion och olika led i distributionskedjan inom televisionen, begränsa den enskilde medborga- rens möjligheter att fritt välja mellan olika informationskällor.

Svårigheten att ingripa mot maktkoncentrationen i medierna har uppmärksammats under lång tid både nationellt och internationellt. Konkurrenslagstiftningen i enskilda länder eller internationell reglering inom EU har inte visat sig tillräckligt användbar för att komma tillrätta med problemen inom massmediesektorn. Konkurrens mellan olika

SOU 1997:92

Bilaga 1 155

 

 

företag garanterar inte heller alltid mångfald i innehållet. Hänsynen till grundlagsfästa rättigheter sätter vidare bestämda gränser för vilka statliga åtgärder rörande ägande och inflytande inom massmedierna som kan genomföras.

Tendenser i förändringarna av ägande och inflytande inom medie- området har emellertid under senare tid visat att frågan måste tas på allvar också i en stabil demokrati som den svenska. Det finns en risk för att de ekonomiska aktörernas handlande kommer att ställa de politiskt ansvariga inför fullbordat faktum. Nya maktstrukturer inom massmedieområdet kan hota mångfalden och demokratin.

I regeringsförklaringen aviserades en utredning för att belysa ten- denser till ägarkoncentration på massmedieområdet.

Uppdraget

Rådets uppgift är att s kydda yttrandefriheten genom att främja mång- fald inom massmedierna. Det skall överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens samt motverka skadlig ägar- och maktkoncentration. Däremot har rådet ingen myndighetsfunktion rörande ägarförändringar eller etableringar inom massmedierna.

Rådet skall följa utvecklingen och kartlägga och analysera problem när det gäller konkurrens och mångfald inom massmedierna, särskilt tendenser till koncentration av ägande och andra former av inflytande över medierna. Uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till kon- centration på det internationella, nationella, regionala och lokala planet inom olika mediesektorer och branscher och mot tendenser till ägande inom flera mediesektorer samtidigt. Konsekvenser av ägarförändringar för innehållet i massmedierna bör beskrivas och analyseras. Den tekniska utvecklingens konsekvenser och möjligheter för mass- medieutvecklingen skall särskilt uppmärksammas. Rådet bör delta i den offentliga debatten om mångfald och maktkoncentration inom massmedierna.

Rådet skall överväga och föreslå åtgärder för att stärka mångfald och konkurrens och motverka skadlig ägar- och maktkoncentration inom massmedierna. Rådet skall bl.a. undersöka behov av och möjligheter till frivilliga överenskommelser på mediemarknaden i detta syfte. Vidare skall rådet utreda behovet av lagstiftning och/eller andra åtgärder som kan begränsa skadlig koncentration av ägandet av massmedierna. I detta arbete skall rådet särskilt samråda med utredningen om nya medier och grundlagarna (Ju 1994:13).

156 Bilaga 1

SOU 1997:92

 

 

Rådet skall följa den internationella utvecklingen, särskilt inom EU och Europarådet samt de nordiska länderna. Rådet skall vara svenskt kontaktorgan till den expertkommitté rörande mediekoncentration och mångfald, vilket Europarådet upprättat och som skall ha korre- spondenter i alla medlemsstaterna.

Redovisning av uppdraget

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående redovisning av regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50), om att pröva offentliga åtaganden (dir.

1994:23) och om att beakta jämställdheten mellan könen (dir. 1994:124). Förslag som lämnas av rådet skall belysas även ur ett samhällsekonomiskt och statsfinansiellt perspektiv. Förslag som leder till ökade utgifter eller minskade inkomster för staten skall åtföljas av förslag till omprioriteringar eller andra finansieringsvägar.

Rådets arbete skall redovisas så att ställning till dess fortsatta verksamhet kan tas senast i samband med 1998 års budgetproposition.

Rådet skall lägga fram förslag till åtgärder när rådet anser det befogat. Rådet skall vidare återkommande redovisa sitt arbete genom rapportering till regeringen om medieägande och mångfald inom medierna.

Regeringen avser att vid behov begära in underlag eller förslag rörande olika delar av rådets ansvarsområde.

(Kulturdepartementet)

SOU 1997:92

157

 

 

Bilaga 2

Förteckning över arbetsdokument från Rådet för mång- fald inom massmedierna

1.Vad är mediekoncentration? 1995:1

2.Mediekoncentration- Bibliografi, 1995:2 (1:a upplagan slut)

3.Svenska medieägare.Ägarförändingar och samarbetsprojekt. Staffan Sundin 1995:3

4.Privat lokalradio, 1996:1 (slut)

5.Yttrandefriheten, grundlagarna och mediekoncentrationen. Rapport från seminarium 14 februari 1996, 1996:2

6.Svenska journalister om mångfald och medier, 1996:3

7.DN Debatt, 1996:4

8.Television i Sverige. Ägande och struktur, 1996:5

9.Musik, Massmedier och Mångfald. Krister Malm. 1997:1

10.Mediekoncentration i utlandet. Mediestruktur och regler om mediekoncentration i 19 länder. 1997:2