sou 2008 35

I den här slutrapporten från Digital-tv-kommissionen beskrivs planering och genomförande av den svenska digital-tv-övergången. Som ett av världens första länder genomförde Sverige 2004-2008 ett teknikskifte som direkt eller indirekt berörde drygt 4 miljoner hushåll. Lärdomarna är många och de fyra enskilt viktigaste fram- gångsfaktorerna är:

Samarbetet – genomförandet av övergången har byggt på en framgångsrik samarbetsmodell mellan de inblandade huvudaktö- rerna: Digital-tv-kommissionen, Teracom, SVT och TV4.

Varumärket – det gemensamma varumärket ”Digital-tv-övergången” har bidragit till fokus och en tydlig avsändare för projektet.

Informationsmodellen – en kampanjstomme bestående av DR, annonsering och lokala möten har successivt rullats ut lokalt i landet i takt med att övergången har nått nya områden.

Nedsläckningsstrategin – modellen med en gradvis övergång genom Sverige har inneburit möjlighet till lokalanpassade informa- tionsaktiviteter och kontinuerlig utveckling av produktutbudet.

Digital-tv-kommissionen hoppas att denna slutrapport ska kunna bidra med viktiga erfarenheter och kunskap inför liknande projekt både inom och utanför Sverige.

Slut- rapport

Digital-tv-kommissionens slutrapport, KU 2004:04

0101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010

1010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010

01010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101010

101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101

010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010

1010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010101010101

01010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010

10101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010

010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010

1010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101

0101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010

10101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0

010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010

101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010

0101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0

10101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101

01010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010

101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010

0101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010

1010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010

01010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010

101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101

010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010

1010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010

01010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010

10 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010

010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010

1010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010101

0 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010

10101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010

010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010

010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010

0101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010

10101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101

010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010

101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010

0101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010101010

0101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010

1010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010

01010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101010

101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101

010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010

1010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010101010101

01010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010

10101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010

010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010

1010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101

0101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010

10101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0

Bjonk!

Förord

Inför den första övergången på Gotland den 19 september 2004 var det många som höll andan. Men

 

I och med denna rapport avslutar Digital-tv-kommissionen ett nära fyra år långt förordnande. Sedan

 

starten i maj 2004 har vi informerat Sveriges drygt fyra miljoner hushåll om den största förändringen i

 

tv-soffan på många år. Men övergången till marksänd digital-tv har inte bara varit ett teknikskifte.

 

Den har även varit ett samhällsprojekt som många liknar vid högertrafikomläggningen 1967. I denna

 

rapport blickar vi tillbaka på de gångna fyra åren och delger våra viktigaste erfarenheter.

 

både på Gotland och i efterföljande områden var övergången så smidig att kommissionen stundtals

 

fått arbeta hårt för att upprätthålla intresset för frågan. En absolut majoritet av Sveriges hushåll har

 

känt sig tillräckligt informerade och en förvånande stor andel anser att övergången medförde positivare

 

effekter än man trott.

 

Det är tydligt att det skifte vi haft som uppgift att koordinera är början på något egentligen mycket

 

större. Under de gångna åren har den tekniska utvecklingen accelererat mer än någonsin. Den digi-

 

talbox som många inledningsvis ondgjorde sig över har växlat över till att vara den modul som erbju-

 

der nya möjligheter. Den nya tv:n är i praktiken en dum skärm med en smart box.

 

Det aktiva arbetet med lokal närvaro har präglat projektet sedan starten. Under det sista operativa

 

året (2007) har detta symboliserats av den rosa digital-tv-bussen, som turnerat mellan Kiruna i norr

 

och Ystad i söder för att informera tusentals tv-tittare. En avgörande framgångsfaktor har varit samar-

 

betet i det projektteam som arbetat med digital-tv-övergången. Arbetsmodellen med kommissionen

 

som nav och övergripande projektledare har fungerat väl.

 

Digital-tv-övergången har inneburit stora informationsutmaningar. Allt från att tränga igenom medie-

 

bruset i storstäderna till att nå ut i glesbygden. Den svenska digital-tv-övergången har även skapat

 

ett stort internationellt intresse. Kommissionen har haft besök och kontakt med ett tiotal utländska

 

delegationer som tagit del av den ”svenska modellen”. Även inom EU har de svenska framgångarna

 

uppmärksammats. De flesta övriga länder ligger i startgroparna för sin digitaliseringsprocess.

 

De positiva erfarenheterna är många och lärdomarna från ett ursprungligen hårt kritiserat projekt

 

ännu fler. Välkommen in i framtiden!

 

 

Index

Digital-tv-övergången på 10 min

6

Slutrapport KU2004:04

49

Digital-tv-övergången i bilder

145

Bilagor

225

Intervjuer och undersökningar

277

Lästips och referenser

297

4

6

7

Torsdag 22 juli 2004, DN debatt

Som opolitisk, nytillsatt myndighet fick Digital-tv-kommissionen tidigt hjälp med att få upp frågan om digitalisering på agendan. Uppmärksamhet är en positiv kraft och ökad kännedom hos allmän- heten var ett av våra första viktiga mål.

Den15 oktober 2007 klockan 09.45 släcktes de sista 9 analoga sändarna i Skåne och Blekinge…

dtv…och när de digitala sändarna sedan slogs på i samma master några timmar senare var saken klar: Sverige hade – som ett av de första länderna i världen – gått över till enbart digitala sändningar i marknätet. Detta satte punkt för Sveriges analoga tv-epok.

Var det ett nödvändigt teknikskifte? Svaret på den frågan är förmodligen ”ja!” med tanke på hur teknik- utvecklingen skenar i världen omkring oss. Förr eller senare skulle analog teknik för överföring av bild och ljud bli bekymmersamt omodern.

Måste det ske just nu, och under dessa former? De frågorna är inte lika lätta att besvara. Men vi kan vara förvissade om att Sveriges beslut och den svenska övergångsmodellen kommer att skärskådas och diskuteras även framöver. Det

10 gäller inte minst i de länder som står inför ett lik- nande teknikskifte under det närmaste decenniet.

Men spekulationer som dessa har egentligen inte varit Digital-tv-kommissionens sak. Vår uppgift var att planera och hjälpa till att genomföra det som Sveriges riksdag hade beslutat i demokratisk ordning.

För oss i kommissionen har digital-tv-övergången varit en omtumlande resa där väglag och landskap snabbt har växlat. När vi slutligen nått vårt mål kan vi konstatera att färden gått oväntat bra.

Vad är då orsaken till att problemen har varit så få, och att de planer som vi upprättade har kunnat följas utan större modifieringar? På den frågan finns det inget entydigt svar men en del av svaret ligger kanske i att svenskarna är ett ovanligt anpassnings-

bart folk. Det har vi ju sett vid tidigare samhälls- omvandlingar som högertrafikomläggningen. Är det rentav så att det sociala och kulturella motståndet vid situationer som denna är lägre i Sverige än i resten av Europa?

Fyra framgångsfaktorer:

Samarbetet mellan Digital-tv-kommissionen, Teracom, SVT och TV4. Ingen av oss hade klarat uppdraget själv.

”Digital-tv-övergången”, dvs. det gemensamma varumärket som samlat alla intressenter.

Informationskampanjen: skapad med ett nationellt perspektiv men med lokal anpassning i varje etapp.

Övergång i flera etapper. En gradvis övergång genom Sverige innebar tre starka fördelar: -Information spillde över i förväg till kommande områden 11 -Teracom hann kvalitetssäkra den tekniska omställningen

-En tydlighet och förutsägbarhet gentemot marknaden.

Vi som nu har arbetat operativt under nästan fyra år med att planera och informera kring digital-tv- övergången har dragit många lärdomar. Därför vill vi, som en slags upptakt till den egentliga rapporten, här förmedla våra viktigaste slutsatser.

Problem kommer alltid att dyka upp, så ”Just do it!”

Den som försöker genomdriva stora förändringar kommer alltid att möta utmaningar och hinder. Det går varken att förutse eller att förbereda lösningar på alla dessa problem i förväg. Ingenting blir bättre av att man avvaktar – snarare tvärtom. I vårt fall rörde det sig om två huvudsakliga utmaningar. För det första att få till stånd själva teknikskiftet. För det andra att få allmänheten att köpa digitalboxar trots ett initialt motstånd.

12

Världen hinner förändras under arbetets gång

Det är lätt att bli nedslagen av de negativa attityder man möter i början av ett projekt som detta. Då gäller det att hålla i minnet att teknikutvecklingen går framåt och marknaden förändras månad från månad. När prylarna blir bättre, tjänsterna blir fler och priserna dalar, förändras inställningen hos konsumenten. Den processen kan skyndas på genom saklig information som gör det enklare för tv-tittarna att upptäcka fördelarna.

Ett litet, välorganiserat team med tydliga mandat åstadkommer mer

Man bör begränsa storleken på den operativa organisationen. En liten arbetsgrupp får mer gjort om man bara ser till att den har ett tydligt man- dat. En liten grupp kan också på ett smidigare och mer prestigelöst sätt koordinera olika parter och intressen.

Arbeta för medborgarna

För oss var det självklart att den grundläggande strategin fokuserar på medborgarnas behov, och att de aktörer som försöker forcera processen i en annan riktning inte nödvändigtvis får sin vilja igenom. Det är viktigt att ta in andra aktörers synpunkter men behålla fokus på dem som faktiskt berörs, i vårt fall tv-tittarna.

Underskatta aldrig vanans makt

Under fyra års kampanjarbete har vi kunnat observera att tv-tittarna beter sig ungefär som bankkunder när de ställs inför nya erbjudanden. De ”shoppar runt” under en period, intresserar sig för nya tjänster och nya aktörer – men i slut- ändan stannar man ofta vid det alternativ man hade från början.

”Alla nyheter är lokala nyheter”

När det gällde våra informationsinsatser bestämde vi oss tidigt för att satsa lokalt i anslutning till varje nedsläckningsetapp. Intresset bland medborgarna hölls vid liv och för de lokala nyhetsmedierna var det en ny fråga att bevaka och kritiskt granska.

Hjälp marknaden att komma igång

För att ett utbud av nya tv-produkter ska uppstå krävs en efterfrågan. För att en sådan ska växa fram måste både konsumenter och leverantörer känna sig säkra. Tydliga beslut och klara besked från alla inblandade – inte minst politikerna – verkar som en startsignal till marknaden.

13

Digital-tv-övergången i korthet

1999 Sverige startar digitala sändningar

De politiska diskussionerna om digital marksänd- ning går tillbaka till början av 1990-talet. Den första utredningen om digital-tv tillsattes 1993. När riksda- gen 2003 beslutade att Sverige helt skulle övergå till digitala marksändningar hade frågan alltså redan varit på den politiska agendan i många år. De första digitala sändarna i Sverige startades i april 1999.

2003 Beslut om nedsläckning av de analoga sändarna

I maj 2003 beslutade riksdagen att de digitala tv- sändningarna skulle byggas ut och att de analoga 14 tv-sändningarna skulle upphöra. Nedsläckningen av de analoga sändarna skulle ske i etapper och vara fullt genomförd senast den 1 februari 2008. I en påföljande proposition föreslogs att de digitala marksändningarna från SVT och Utbildningsradion

skulle ha samma räckvidd som de analoga och därigenom nå 99,8 % av befolkningen.

2004 Digital-tv-kommissionen bildas

Regeringen beslutade i mars 2004 att en kommis- sion skulle tillsättas. Den skulle förbereda över- gången från analoga till digitala marksändningar i samarbete med berörda myndigheter och företag. Kommissionen hade primärt två uppdrag, nämligen att:

lägga fram en plan för när de analoga sänd- ningarna skulle upphöra i olika områden

informera landets konsumenter om övergången.

2004–2005 Kommissionen planerar övergången

Digital-tv-kommissionens första sammanträde ägde rum i maj 2004. När myndigheten var som mest aktiv bestod den av själva kommissionen som träffades ungefär varannan månad för att stämma av strategin för arbetet, samt ett kansli på 5 personer. Översiktligt kan man säga att hösten 2004 ägnades åt analys och planering, medan arbetet under våren 2005 inriktades på samarbete och nätverksarbete med andra intressenter och ett intensivt informationsarbete riktat mot allmänheten.

2006–2007 Etapp 2 t.o.m. 5 genomförs planenligt

Kommissionens arbete följde sedan samma möns- ter och 757 dagar efter övergången på Gotland släcktes de allra sista analoga sändningarna i Sverige. Erfarenheterna utvecklade arbetet under resans gång. Den rosa digital-tv-bussen som an- vändes under etapp 5 symboliserar hela övergången. Efter den sista knapptryckningen den 15 oktober inleds omedelbart diskussioner om vem som skall få använda det frigjorda frekvensutrymmet – mobil- branschen eller tv-branschen?

2005 Etapp 1 genomförs

15

utan missöden

Den första etappen omfattade Gotland, Motala och Gävle – motsvarande ca 155 000 hushåll i 12 kom- muner. Nedsläckningen inleddes den 19 september 2005 och avslutades med övergången i Motala 21 november samma år.

Digital-tv-kommissionen

Planera:

Vårt uppdrag var att tillsammans med framför allt Teracom presentera en plan för hur övergången till enbart digitala sändningar i Sveriges marknät skulle se ut. Planen skulle tillgodose uppdragets krav på en konsumentanpassad övergång och även förhålla sig till det slutdatum för analog släckning som riksdagen beslutat, 1 februari 2008. Marknätet är ett av idag fyra möjliga sätt att ta emot tv på.

Övriga mottagningssätt för tv är kabel, satellit och bredband.

ambition att erbjuda grundläggande information och fakta och erbjuda tv-tittarna ett ”Digital-tv- övergångens ABC”.

Rapportera:

Uppgiften att rapportera ingår i direktivet för en offentlig utredning. Vi ska varje år före utgången av februari lämna en rapport till regeringen. Den här slutrapporten är den fjärde och sista rapporten från oss och vi tar denna gång ett samlat grepp över hela den period vi har varit verksamma.

Koordinera:

Uppdraget att koordinera innebar att vi skulle 16 samordna planeringen och genomförandet av

övergången. Vi i kommissionen hade en central roll för att optimera resurser och se till att genom- föra en övergång på ett så konsumentanpassat sätt som möjligt. Den närmsta kretsen utgjordes av Teracom, SVT och TV4, men även övriga intres- senter i tv-branschen och kommunerna behövde kunskap och information för att uppdraget som helhet skulle bli en framgång.

Informera:

Vårt enskilt största uppdrag har rört informationen. Digitaliseringen av marknätet berör alla Sveriges hushåll på ett eller annat sätt. Även om en stor andel tittar på tv på andra sätt än via marknätet har många en sommarstuga eller en köks-tv med vanlig antenn. Alla Sveriges drygt 4 miljoner hushåll behövde informeras för att själva kunna avgöra om de var berörda. Vi i kommissionen hade som

Om kommissionen och dess kansli:

Digital-tv-kommissionen fungerar ungefär som en styrelse. Vi sammanträdde under det första året en gång per månad. Efter hand har behovet av möten minskat och under 2007 sammanträdde vi vid tre tillfällen. Kommissionens ledamöter och experter ska tillsammans vara representativa för det uppdrag man tilldelats. Det rent operativa och dag- liga övergångsarbetet har genomförts av ett kansli.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 februari, 2008

Digital-tv-kommissionen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Digital-tv-

kommissionen är en

opolitisk och oberoende

myndighet som bildats efter beslut av

riksdagen. Kommissionens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kommissionen ska

se till att

verksamhet styrs av ett regeringsdirektiv och

uppdraget innebär att

Sveriges övergång från analoga till digitala tv-

och att detta sker

 

 

 

på ett så konsumentanpassat sätt som

 

 

 

sändningar genomförs,

2004 och ska

 

möjligt. Arbetet påbörjades i maj

pågå fram till 2008.

Uppdraget innebär att

 

 

 

 

 

kommissionen ska planera, koordinera,

informera och rapportera om

 

 

 

 

 

Digital-tv-

 

 

 

 

 

övergången från analoga till digitala tv-sändningar i

marknätet.

samt

kommissionen består av två delar;

kommissionen med fem ledamöter och sex

experter,

 

ett kansli där det operativa ansvaret ligger.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kansliet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kansliet har det

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

operativa ansvaret för att informera, planera,

rapportera och hålla i kontakter

med andra parter såsom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teracom, SVT, TV4, övriga kanalbolag och

branschorganisationer.

Kontaktpersoner i kansliet är:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stina

Sandell, huvudsekreterare, stina.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gustaf Brusewitz,

 

 

 

 

 

sandell@culture.ministry.se

 

 

 

 

Pierre

 

 

informatör, gustaf.brusewitz@culture.ministry.se

 

 

 

 

Helsén, huvudsekreterare (till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anders Bjers, informatör (till

 

 

 

2007-06-31), pierre.helsen@culture.se

 

 

2007-03-31), anders.bjers@culture.ministry.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Malin Wallin, utredningssekreterare (till 2008-01-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31), malin.wallin@culture.ministry.se

 

Kommissionen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommissionens ledamöter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lorentz Andersson,

ordförande och landshövding i

Västerbottens län

 

 

 

 

Agneta

 

 

 

 

 

 

 

Broberg, avdelningschef, Konsumentverket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mojdeh Zandieh, produktionschef

Canal7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anna Serner, vd Tidningsutgivarna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Perc

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Brodén, konsult och f.d. vd Expertkedjan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommissionens experter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Peter Schierbeck, Radio- & TV-verket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jesper Svarén,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Roger Suup,

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

 

 

 

 

 

 

Radiotjänst i Kiruna

AB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lena

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Carlsson, Näringsdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Filippa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arvas-Olsson, Kulturdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Marén, Kulturdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mer information om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Digital-tv-kommissionen och övergången till

digital-tv:

 

 

 

www.digitaltvovergangen.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17

TV-historia 1926–2008

1926

Den skotske uppfinnaren John Baird demonstrerar överföring av rörliga bilder med primitiv tv-teknik för Royal Institution i London.

1954

Första försöken med marksänd tv i Sverige från den s.k. TV- nämndens provisoriska sändare

1936 på Tekniska Högskolan i Stockholm.

BBC inleder regelbundna sändningar.

1958

Publikgenombrott i samband med fotbolls-VM i Sverige. Under året ökar antalet tv- licenser från 75 000

till 250 000.

1956

Sveriges Televisions sändningar inleds officiellt den 4 september.

1969

Premiär för TV2 den 5 december.

1970

Sverige får reguljära färg-TV-sändningar.

1989

TV-satelliten Astra tas i bruk, vilket medför ett genombrott för satellit-tv i Sverige.

1990

TV4 börjar sända.

1930

1935

1940

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2007

De sista analoga mark- tv-sändarna släcks i Skåne och Blekinge den 15 oktober.

1999

Digitala sändningar över marknätet inleds.

2000

2005

2010

Prisutveckling digitalbox 2003 – 2007

Konsumentpris inkl moms, kr

2 500

2 000

1 500

 

 

 

 

1 000

 

 

 

 

500

 

 

 

 

0

 

 

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

Priserna sjunker när digitalboxarna blir stapelvara

I likhet med de flesta elektronikprodukter sjönk priset på digitalboxar kraftigt när efterfrågan väl började växa. Många hade befarat att gotlännningarna (etapp 1) skulle få betala skyhöga priser för boxarna, jämfört med blekingebor och skåningar (etapp 5), men faktum var att det största prisfallet skedde före själva digital-tv- övergången.

Källa: Branschkansliets Marknadsinfor- mation AB. Februari 2007

 

 

 

1987

2006

 

 

 

 

 

TV3 börjar sända

 

 

 

 

 

kommersiell tv i Sverige.

 

 

Expressen först i

 

1986

 

 

 

 

Sverige med podd-tv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2006

 

i Sverige.

 

 

 

 

Kabel-tv blir tillåtet

 

2006

 

 

 

 

 

 

 

Sändningarna från fotbolls-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VM i Tyskland produceras

 

 

 

 

 

 

 

 

för HDTV.

 

 

 

 

 

Teracom inleder försöks-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sändningar med mobil-tv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1980

 

 

 

2008

Permanenta sändningar

 

 

 

 

Fördelning av de frigjorda

av text-tv-sändningar.

 

 

 

 

frekvenserna i marknätet.

Teknikskiftet i fem steg

20

21

 

 

 

Etapp 1

Etapp 2

Etapp 3

Etapp 4

Etapp 5

Storstationer

Storstationer

Storstationer

Storstationer

Storstationer

19 sept 2005: Visby

27 feb 2006: Kisa, Norrköping

6 nov 2006: Borås, Emmaboda,

12 mar 2007: Stockholm

3 sep 2007: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Vännäs

10 okt 2005: Gävle

3 apr 2006: Uppsala, Västerås,

Finnveden, Halmstad, Jönköping,

16 apr 2007: Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö,

3 sep 2007: Filipstad, Karlstad, Sunne

21 nov 2005: Motala

Örebro, Östhammar

Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda,

Ånge, Örnsköldsvik, Östersund

24 sep 2007: Bäckefors, Göteborg, Trollhättan,

 

2 maj 2006: Bollnäs, Borlänge,

Västervik

14 maj 2007: Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna,

Uddevalla

 

Hudiksvall, Mora

 

Pajala, Älvsbyn, Överkalix

15 okt 2007: Helsingborg, Hörby, Karlshamn,

 

 

 

 

Karlskrona, Malmö

Samarbete med många intressenter

Samarbetspartners

Samarbetspartners: Teracom, SVT, TV4. Teracom, ansvariga för marknä- tet, spelade en central roll för det tek- niska genomförandet. SVT och TV4 står för det fria tv-utbudet och är själv- klara i samarbetet.

Politiken

Digital-tv-kommissionen är en opolitisk myndighet, men vi styrs trots allt av politiska beslut. Oavsett opinion måste vi behålla vår integritet och vara neutrala.

Operatörer

Operatörer: Boxer, Canal Digital, ComHem, Viasat. Operatörerna är viktiga vid tv-tittarens köpbeslut.

Hur mycket tv vill man ha och vilka kanaler är intressanta?

Media

Vi visste att media skulle bevaka och granska oss. Vår strategi var öppenhet och samarbete - all publicitet hjälpte oss i vårt informationsuppdrag.

22

Digital-tv-kommissionen

23

 

Elektronikbranschen

Tillverkare, återförsäljare, antenn- installatörer. Elektronikbranschen var både förväntansfull och irriterad över digital-tv-övergången. Å ena sidan för- väntade man sig ett rejält uppsving i försäljning, å andra sidan krävde över- gången mycket extra arbete.

Kommunerna

Kommunen är nära tv-tittaren och har kunskap om de lokala förutsättningarna. Kommunen är också en viktig kanal för information om övergången.

Intresseorganisationer

Intresseorganisationer som PRO, SPF och HSO fungerar som vidareinforma- törer, men även som språkrör för gruppens särskilda behov.

En strategi – fem varianter, arbetet etapp för etapp

Etapp 1 utmaning

Etapp 2 etablering

Etapp 3 avvaktan

2005 Höst

Digital-tv-övergången påbörjas i Sverige. De analoga sändning- arna ska upphöra i Sveriges 54 storstationer. Först ut är Follingbo på Gotland den 19 september 2005.

Sverige är tidigt ute och oron är 24 stor hos många. Det mesta är en

utmaning men första etappen går bra. Dagen efter övergången på Gotland frågar en journalist ihärdigt efter nyhetstsoff om var det gått snett. Utan framgång.

2006 Vår

Lugnet lägger sig. Efter den första lyckade etappen kan arbetet vidareutvecklas och etableras. Momenten i arbetet och informationskampanjen uppre- pas. Mötet med konsumenterna får en mer genomarbetad form med ”digital-tv-dagar” i välbesökta köpcentrum.

Frågan om ”varför” klingar av och frågan om ”hur” blir allt vanligare. Plattformsoperatörerna bjuds in och deltar i digital-tv-dagarna med egna informatörer.

2006 Höst

Efter två genomförda etapper har både oron och nyhetens behag lagt sig. Riksdagsvalet i september 2006 medför en paus i övergångsarbetet och hela etapp 3 förläggs till ett enda datum: den 6 november.

Denna avvaktande situation medför en ny utmaning: att hålla intresset vid liv hos all- mänhet och media, men även inom projektteamet.

Etapp 4 storstad

2007 Vår

Övergången i Stockholm blåser nytt liv i intresset kring digital-tv-övergången. Den första storstaden och den höga andelen kabel-tv-tittare tvingar projektteamet att vända lite på perspektivet. Informationsbehovet, demo- grafin och kostnadsbilden för en reklamplats innebär en ny vinkling på kampanjen.

”Vår tur”-konceptet skapas och ett 50 meter långt rosa tåg trafikerar Stockholms tunnelbana under tre månader. Samtidigt utvecklas formen för digital-tv-dagar och den rosa digital-tv-bussen besöker ett tjugotal platser runt om i länet.

Etapp 5 rutin

2007 Höst

Sist och störst. Den rosa digital-tv-bussen rullar från Kiruna till Ystad när de sista delarna av marknätet ska digitaliseras. Lokalt är in- tresset fortfarande lika stort som vid starten 2005 men frågorna handlar allt mindre om problemen med digital-tv och allt mer om möjligheterna, till exempel ökat programutbud

och HDTV.

25

De flesta tv-tittare har nu bra koll på vad övergången innebär och projektteamet fort- sätter oförtrutet in i det sista. Den 15 oktober 2007 dricker ett matt sällskap gravöl efter 13 historiska övergångsdagar.

Världen över släcks de analoga näten

 

 

 

Norge

 

 

 

Planerad digital-tv-övergång:

 

 

 

etappvis 2007–2009

2009

2007

 

 

 

Finland

Genomförde sin digital-tv-övergång

2008

den 31 augusti 2007.

Danmark

2009

Planerad digital-tv-övergång:

 

hela landet 31 oktober 2009

 

 

2012

2006

 

 

 

 

26

Storbritannien

 

Planerad digital-tv-övergång:

2008

 

etappvis 2008–2012

Tyskland

2011

Planerad digital-tv-övergång: etappvis

 

2003–2008

 

2012

 

Frankrike

 

Planerad digital-tv-övergång:

 

etappvis 2008–2011

USA: 2009

 

 

Spanien: 2010

 

 

Italien

Kina: 2015

Japan: 2011

Planerad digital-tv-övergång:

Sydkorea: 2012

etappvis, slutförd 2012

Intervjuer

Våren 2004 gjorde vi i Digital-tv-kommissionen vår debut på en scen där de flesta roller var tillsatta sedan tidigare. Att vårt gästspel ställde till en viss oreda är vi väl medvetna om. Men oavsett om dialogen stundtals har varit skarp så har våra medaktörers åsikter och synpunkter alltid varit viktiga för den process som digital-tv-övergången har inne- burit. Därför vill vi i den här rapporten ge dem en chans att kommentera skeendet.

Av den anledningen har vi gett frilansjournalisten Thord Eriksson i uppdrag att intervjua personer som kan beskriva digital-tv-övergången ur ett annat perspektiv än vårt eget. Förhoppningsvis kan läsaren på detta sätt få en mer nyanserad helhetsbild. Thord Erikssons tretton intervjuer är alla mycket läsvärda, men eftersom utrymmet är begränsat återger vi här i rapportens inledning enbart reflektionerna från de intressenter som vid starten var helt avgörande för projektet. Övriga intervjuer återfinns efter bilagorna.

Alla medverkande har varit medvetna om syftet med intervjuerna. Samtliga fick granska och godkänna texterna innan vi på kommissionen fick läsa dem. Thord Eriksson har arbetat helt självständigt och har utgått från en lista över tänkbara intressanta intervju- personer; det slutliga valet har dock varit hans eget.

Pierre Helsén, digital-tv-kommissionens huvudsekreterare

”Jag brukar dela in i övergången i tre faser, det första bestod av ren politik, sedan var det stök- och bökperioden och sist den operativa kampanjen. Ur den politiska fasen kom beslutet om att tillsätta en kommission. När jag tog uppdraget var det beslutet det enda som fanns. Det var en häftig utmaning, ett jättekul uppdrag. Och när man blir attraherad av ett uppdrag så kanske man inte kollar förutsättningarna ordentligt, och om man hade gjort det så kanske man inte hade tagit uppdraget… De ekonomiska förutsättningarna var inte genomtänkta och det blev jag varse på möte två med kulturdepartementet.” Pierre Helsén

30 berättar att han försommaren 2004 hade diskus- sioner med Gunilla Thorgren, statssekreterare på kulturdepartementet, om de medel som kommis- sionen tilldelats. ”Ingen kunde något om frågan, jag hade två saker att göra; det ena var att få dem att fatta att det fanns en problematik och att det kostade en slant att lösa den problematiken. Jag ville att de skulle peka med hela handen på de tre parter som var närmast involverade, det vill säga Teracom, SVT och TV4. Jag tyckte att det här är ju en enkel match om vi, kommissionen, talar om vad som är nödvändigt och ni, regering- en, talar om för dem och säger vad de förväntas göra. Svaret blev: ”no way, det är politik och det ska inte du pyssla med!” All min tid gick åt till att få upp Teracom, SVT och TV4 på banan. Det var inte medvind, om man säger så, jag hade inga kompisar. Så man var tvungen att lägga upp en taktik, hitta argumenten så att bolagen skulle vil-

ja vara med. Det var den ena grejen. Den andra grejen var att börja lobba så att departementet skulle fatta att vi måste ha in ’mervärden’ i det här.” Pierre Helsén skissar upp en karaktär, ”mor Agda, 80 år”, en motvillig tv-tittare som har svårt att se den omedelbara poängen med att gå över från analogt till digitalt tv-tittande. ”Mor Agdas verklighet var att staten vill byta tv-system. För henne skulle det betyda 1000 spänn för en box och sedan kanske hon skulle tvingas byta an- tenn, riskera att få högre elräkning och dessutom ha en extra apparat hemma, trots att hon hatar apparater. Och vad skulle hon få för det? Jo, Barnkanalen och SVT24. Så mervärdet låg i fler fria kanaler. (I början av 2006 fattade regeringen beslut om ytterligare sju fria kanaler i det digitala marknätet.) I kommissionens uppdrag fanns lösa formuleringar om samarbete med olika, icke namngivna och utpekade, branschaktörer. ”Vi hade verkligen ambitionen att involvera alla. Men det var inget som satellitoperatörerna sponsrade, och inte heller kabeloperatörerna. De låg verkli- gen i för att hitta dynga och misskreditera oss. När vi började fundera på broschyrer så bjöd vi in allihop och det funkade inte alls. Mötet var fel upplagt, det blev cirkus, de satt och letade fel. Vi hade verkligen ambitionen att hålla alla informerade och att vara väldigt neutrala. Vi fick hela tiden pisk för att vi pratade om marknätet, men vi måste ju prata om det, eftersom övergången handlade om marknätet!” Ifrågasättandet av kommissionens neutralitet kulminerade våren 2005 när medie-

bransch tidningen Resumé i en stort uppslagen artikel rapporterade att Pierre Helsén parallellt med sitt uppdrag som huvudsekretare i kommissionen också hade en plats i marknätsoperatören Boxers styrelse. ”Jag hade suttit i styrelsen och avgått, utan att detta hade meddelats PRV. Så formellt var uppgifterna korrekta, men stämde ändå inte i sak. Jag satt inte på dubbla stolar. I protokollet från det sista styrelsemöte där jag var med, finns det infört att jag inte längre hade tillträde till styrelsen. Man kan väl säga att det var upp till mig att kon- trollera att jag inte längre fanns med i styrelsen, men det är ju praxis i svenska styrelser att det är bolaget som skickar in papperena.”

Skadade påståendena om bristande neutralitet kommissionens arbete? ”Om du summerar kommissionens arbete som samhällsinformations- insats, så har det gått bra, på det viset har det inte inneburit någon skada. Med väldigt lite medel fick vi ju ut budskapet oerhört kraftfullt. Fyran ställde upp med airtime, likaså SVT – men inte för våra alster, av det enkla skälet att vi minsann inte skulle kunna komma in och delta redaktionellt. ”Pierre Helsén syftar på den informationsfilm om över- gången, som kommissionen producerade och SVT först godkände på idéstadiet, men sedan vägrade att visa. ”Det där tyckte jag var fånigt. De gillade inte vår film för att den byggde på svartruta och SVT tyckte att tv-mediet inte kan användas för att visa icke-tv. Vi ville också att de skulle göra program om övergången och försökte tubba dem till att göra mycket själva. Men då fick vi beskedet att vi inte skulle försöka styra deras redaktionella innehåll. Jag tycker att SVT gjorde fel, de var för passiva i början, sedan var de på till 100 procent. TV4 var däremot med till 100 procent från början,

med en enda dipp (när TV4 förhandlade med re- geringen om avskaffandet av koncessionsavgiften, se vidare intervjun med TV4:s vd Jan Scherman).”

Kommissionens direktiv var löst formulerade, inte minst när det gällde vilka ni förväntades samarbeta med, och hur. Borde de ha varit mer specifika?

”Jag tycker att direktivet hade kunnat vara formu- lerat på något sätt så att det hade involverat alla aktörer redan från början. Då hade livet varit enk- lare. Om det hade varit en inledande kontakt tagen mellan departementet och Sirius (bolaget SES Sirius, som äger flera satelliter som sänder över Sverige, gjorde i början av 2006 en anmälan till eu-kommissionen där svenska staten anklagades för att via direktivet till digital-tv-kommissionen, gynna Boxers monopol som operatör i det digitala

marknätet), där staten förklarat sin ambition och 31 frågat: ”Vill ni vara med så är vi jätteglada för det,

och på vilka villkor kan ni tänka er att vara med?” Då hade vi sluppit mycket bråk. Sedan förstår jag att man inte hade kunnat stipulera insatser i form av pengar eller tv-tid.”

Lennart Ivarsson, informationsdirektör, Teracom

”Vår roll i samband med övergången har varit att sköta det tekniska. Det finns 54 större sändarsta- tioner plus några hundra mindre i Sverige och det är samma master och byggnader som nyttjas för digital-tv. Vi har sänt digital-tv i många år och inför starten utrustade vi stationerna med digitala sän- dare samt genomförde en del antennrenoveringar. Så en stor del var redan klart, även om mycket tek- niskt arbete – bland annat frekvensändringar – genomfördes på själva övergångsdagen.”

Var det rätt metod av regeringen att tillsätta en kommission med ansvaret att bland annat koordinera informationen kring övergången?

”Ja, och med facit i hand, så har det ju gått väldigt 32 bra, men det bygger på att man hittar samarbets- former och att man hittar gränsen för var ansvaret går. Vi hade först tänkt att det här är något vi, Tera-

com, får ta tag i själva. Jag är informatör, och de andra som jag pratade med var ju tekniker och de tänkte ju mest på hur det ska gå till tekniskt. Och jag tänkte att det här måste ju hushållen informeras om. Det fanns massor av tekniska förändringar att informera om och vi kunde inte begära av kommis- sionen att de skulle informera om de förändringar som vi genomförde i sändarnäten. Många föränd- ringar påverkade hushållen direkt, bland annat måste de flesta ominstallera digital-tv-mottagarna eftersom vi genomförde frekvensändringar i de flesta områdena. vad som händer i nätet. Som icke-tekniker var jag orolig för det: kommer alla att få bra mottagning? Och hur får vi moster Agda, 80 år, att förstå att hon måste skaffa en box? Och kommer hon att klara av att installera den?” När

digitalövergången startade hade Teracom flera motiga år bakom sig; tillströmningen till digital marksänd tv var blygsam och opinionen från nätets kritiker var frän. ”Early adopters’ tyckte att det var toppen, men den stora utmaningen var alla de som varit nöjda med ettan, tvåan och fyran, varför skulle de skaffa box? Det var mycket motvind första åren, det tog tid innan penetrationen lyfte någorlunda. Och det fanns en naiv syn från politikerna som skapade förutsättningarna och regelverket kring digital-tv.”

Vad menar du med naiv syn?

”Det trodde att branschen skulle komma överens och tycka att marksänd digital-tv är jättebra, att alla programbolag skulle köa för att sända i mark- nätet. Runt 1999-2000 trodde alla att marknätet skulle lyfta, men det lyfte inte förrän Boxer gick in och började subventionera boxarna. Det hade aldrig gått annars, det hade aldrig blivit den pene- tration och det intresse vi har i dag. Det var också lite naivt av många politiker som tyckte att Teracom automatiskt skulle ta en del av det ekonomiska ansvaret för övergången. Många trodde att det är en stor vinst för Teracom att gå över till digital-tv, men faktum är att vi nu kommer att få ett intäkts- tapp på ett par hundra miljoner, eftersom intäkterna från analog tv är borta.”

Anders Appelqvist, vd för branschorganisationen Elektronikbranschen

Enligt Anders Appelqvist var hemelektronikbran- schens del i digitaliseringen inte självklar i starten. Digital-tv-kommissionen ville, enligt honom, inte riktigt prata med den bransch han företräder. ”De var inställda på att det här sköter vi, vi pratar med Teracom, SVT och TV4. Punkt. Sedan insåg man att det inte var någon dum idé att nå installatörerna och att nå ut till enskilda handlare för att få ut informationen i tid. Det blev bara bättre och bättre under resans gång.”

Vissa kritiker anser att kommissionen inte uppträdde teknikneutralt. Håller du med om det?

”Ja, från början pratade man bara om antenn- problematiken och tog inte alls upp att man kunde ha en parabol. Jag var överhuvudtaget kritisk i början, man valde ut tillverkare bakom min rygg som man hade möten med.”

Hur tog du upp det med kommissionen?

”Jag ringde Pierre Helsén (kommissionens huvud- sekreterare) och var förbannad, så enkelt var det. Sedan rättades det till, och det blev jättebra med Pagrotsky, en bra dialog. Han var oerhört känslig på just boxar och funktioner, prisnivåer, varför inte mottagningstekniken var inbyggd i tv:n. ’Det här borde ju ha varit inbyggt sedan länge, sedan 2000- talets början!’ Jag sa: ’jojo, men ni hade ju inte ens tagit beslutet om övergången då, vem skulle våga?’ Man kan inte bara bygga in något i de svenska tv-apparaterna, utan då ska man också bygga in

något fördyrande för fransmän och spanjorer – glöm det. Vi kommunicerade via medierna i det känsliga läget. Han pekade på att det här borde branschen ha fixat för länge sedan, det är inte vi politiker som har ansvaret, och då var jag tvungen att försvara branschen. Jag tycker att han demon- strerade handlingskraft som minister, jag är jätte- imponerad. Han var verkligen inne i detaljer och pratade om hur mycket en box skulle få kosta. Utlyste den berömda champagnetävlingen som nog i och för sig mest hade den psykologiska ef- fekten att alla kände att det fanns en minister som brydde sig om att det här skulle bli bra. Han satt

inte och väntade för att kunna hoppa på och kri- 33 tisera senare, utan han var verkligen proaktiv. Och

jag tyckte att han skötte sig utmärkt i intervjuer, med klara argument om varför det här på sikt var bra för svenska folket. Sedan kom den första över- gången på Gotland. Jag ska erkänna att jag vak- nade ibland på nätterna, satt vaken någon timme kallsvettig och funderade på vad som hände där ute. Vi hade gjort allt vi kunnat; jag visste att ked- jorna genomfört utbildning, tagit fram faktamaterial

– men kommer det att fungera? Signalen var att det inte är igång, det är ingen rusch, kommer alla sista dagen? Jag såg framför mig köer utanför butikerna, folk med högafflar som skulle spetsa butiksägarnas huvuden på pålar, men det var hur lugnt som helst. På vägen över till Gotland köpte jag Expressen och Aftonbladet och där såg jag de sista fiaskorubrikerna: ’kaos’, ’det funkar inte’. Men de hade inte ens varit där, de hade skrivit

från Stockholm. Sedan kom morgontidningarna som visade att det var hur lugnt som helst. Radio Gotland hade ringt mig någon vecka innan och frågat hur vi i branschen skulle reagera om det blev katastrof. Jag svarade att för mig är en katastrof en tsunami eller en översvämning, att vara utan tv i några dagar eller ens en vecka kan inte vara en katastrof. Det enda samhällsproblem jag kan se är att BB i Visby blir tvunget att extrabemanna nästa midsommar, alltså nio månader senare. Man måste ju ta ner dimensionerna, det är ingen män- niska som dör om de är utan tv ett par dagar, men sådan var stämningen.”

Den bransch du företräder bör vara en av digitaliseringens självklara vinnare. Går det att mäta det?

”Ett tag trodde vi att vi var jättehjälpta av digital- 34 övergången, att det var de som skapade de se- naste årens enormt fina platt-tv-försäljning. Men så har vi blivit motbevisade av Norge och Danmark, som under motsvarande tidsperiod haft ännu bättre utveckling men ännu inte har någon digital-tv. Där skaffar folk platt-tv ändå för att de tycker att det är så bra att få mindre storlek på tv-apparaten, det är där suget sitter. Däremot har vi i branschen haft en miljardomsättning, minst, när det gäller tjänster:

installationer, boxar, abonnemang.”

Motsvarar resultatet branschens förväntningar?

”Nej, utfallet är högre än väntat. Jag tror att vi förväntade oss att man hade nått ett sorts betal- tv-tak i Sverige. De 20 procent som skaffat parabol och de tio procent som var kabelkunder, det var betal-tv-delen. Men hushållen tycks bli mer och mer beredda att betala för tv. Det intressanta är

att det i samband med digitaliseringen har uppstått ett embryo till en ny yrkeskår i Sverige. Till nu har de satt upp paraboler och justerat antenner. Nu har några börjat vidga sig, de erbjuder mer hjälp, installerar hemma-bio-anläggningar, kopplar ihop den med datorn. En del funderar på att börja er- bjuda serviceavtal mot månadsavgifter.”

Har inte radio- och tv-handlare alltid gjort sådant?

”Jo, men nu har det blivit så systematiskt för att de här 500 är fristående företagare, det finns ingen handlare som vill anställa en kille för att han ska jobba en kort period, säg tre månader, för att installera grejer i Borlänge. De är på väg att bli en ny sorts hustekniker.”

Christina Jutterström, vd för Sveriges Television 2001-2006

”Ett av mina uppdrag när jag blev vd var att driva digitaliseringen från SVT:s sida, skynda på den, det var ett uppdrag från styrelsen. Det fanns två huvudskäl: att man då skulle kunna hänga med i utvecklingen av kanaler som hade startat. Det andra skälet var ekonomin. Vi betalade för dubbel distribution – både analog och digital – och lånade pengar till det hos riksgälden. Övergången till helt digitala sändningar skulle innebära mycket billigare distribution och ju tidigare det skedde desto bättre. Vi jobbade fram en plan där idén om en enkel ’folkbox’ till alla hushåll ingick. Man skulle under- lätta digitaliseringen på det sättet, men vi fick aldrig politiskt gehör för detta. Vid mitt första möte med Marita Ulvskog (socialdemokratisk kulturminister 1996-2004) så tog jag upp de dubbla distributions- kostnaderna och sa att jag känner mig orolig över att det blir så dyrt. Då sa hon till mig att det behöver du inte oroa dig för, det där kommer ni aldrig att behöva betala. Men när sedan digital-tv-proposi- tionen några år senare kom så stod det klart att vi skulle behöva avbetala till riksgälden till 2012.”

Konfronterade du Marita Ulvskog med detta senare?

”Som tidigare politisk reporter vet man ju att har finansen sagt sitt, så är det så. En kulturminister är ju aldrig stark i regeringskonstellationen, möjligen med undantag för Bengt Göransson (socialdemo- kratisk kulturminister 1982-1991).” (Marita Ulvskog uppger att det är ”helt osannolikt” att hon skulle ha gjort den utfästelse som Christina Jutterström

talar om.) Sveriges Televisions relation till digital- tv-kommissionen har inte varit friktionsfri. Public service-bolaget hade en avvaktande hållning till kommissionens arbete. Redan innan direktiven formulerades och kommissionen bildades hade SVT agerat för att påverka utformningen av upp- draget, enligt Christina Jutterström. ”Det första vi jobbade på var att ingen skulle kunna tvinga in oss i en myndighet som en utredning ju blir. Men det var klart att vi skulle vara med och berätta hur vi på SVT-sidan nyttjar digitaliseringen.”

Vad menar du när du säger ”inte tvingas in

35

i en myndighet”?

”Nu kommer jag inte ihåg den exakta formuleringen i kommissionens direktiv, men det är skillnad mellan att säga att SVT och TV4 ska tvingas medverka till övergången, och att övergången ska ske i samar- bete med de företagen. Under våren 2004 tog SVT initiativ till ”Expedition SVT”– en landsomfattande turné där allmänheten bland annat informerades om den förestående digitaliseringen. ”Vi hade insett att vi inte längre kunde kalla till oss tittarna, utan skulle vi ha kontakt, så var vi tvungna att ge oss ut där folk finns, till exempel köpcenter. Vi bjöd in folk och berättade om digitaliseringen och digital teknik och sen hade vi kända medarbetare på plats. Jag tyckte att SVT i högsta grad fick kontakt med publiken den här vägen. Dessutom fick vi jätte- mycket ’cred’ i tidningar och andra medier.” Ett exempel på Sveriges Televisions distans till digital- tv-kommissionen var hanterandet av den infor-

mationsfilm som kommissionen producerat. Idén hade godkänts på synopsis-stadiet, men när den färdiga filmen levererades sade SVT stopp. ”Det är en bra illustration till det här att vi inte skulle komma för nära och göra saker som vi inte tyckte var förenligt med vårt uppdrag att vara oberoende av politiska och ekonomiska maktsfärer.”

Men ni bytte attityd under arbetets gång?

”Jag tror att jag spelade en roll där, jag insåg att vi inte bara kunde sitta och hålla emot, utan vi skulle vara med på villkor som var acceptabla.”

Vad var det från kulturdepartementets och kommissionens sida som ni inte kunde acceptera?

”Att man uppfattade det som att de skulle styra hela verksamheten, det är mitt minne. Men jag var

36 inte närvarande i diskussionen annat än en gång vid ett möte där jag just markerade att vi är ett oberoende public service-företag. Oftast skötte en av mina medarbetare direktkontakten med kommissionen.”

Hade samordningen av digitaliseringen kunnat genomföras på ett annat sätt än via en kommission tillsatt av regeringen?

”På ett sätt var det väl bra att det blev en myndighet som skulle hålla i det, och inte SVT. I botten låg ett politiskt beslut i riksdagen, så formellt var det en fråga för regeringen och för Teracom som skulle se till att det fungerade tekniskt. Om det skulle gå åt pepparn så ville inte vi heller vara de som fick skulden för det.”

Hur ser du på att kommissionen fick en budget som i princip bara täckte kanslipersonalens löner?

”Regeringen hade väl tänkt att vi skulle gå in med mycket mer. Jag snackade med Jan Scherman (vd på TV4) om att vi skulle gå in med lika mycket

– eller lika lite – var. SVT:s budget är ju i första hand till för program. Den lilla budgeten tolkar jag också som att kulturdepartementet inte lyckades förklara hur viktig digital-tv-övergången ändå var.”

Jan Scherman, vd på TV4

I digital-tv-kommissionens direktiv framgår det att kommissionen förväntas ”verka för att berörda företag erbjuder telefonservice och annan hjälp till enskilda om hur man använder digital motta- garutrustning”. Inga namn nämns, men kommis- sionen valde att främst identifiera Teracom, Sveriges Television och TV4 som de indirekt utpekade. Att det var dessa som även kulturde- partementet syftade på, bekräftas också av dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky (se separat intervju). ”När väl resan påbörjades mer bestämt och konsistent fick jag intrycket att regeringen kom på att ’oh, holy shit, vi kommer inte att klara informationsarbetet kring det här. Hur löser vi det?’ Och så pekades några ut – TV4, SVT och Teracom - utan att någon av oss var särskilt tillfrågade.

Det förekom alltså inga underhandsdiskus- sioner mellan TV4 och regeringen om TV4:s roll under övergången?

”Jag ska reservera mig för att minnet kan svika, men i så fall extremt sporadiskt. Vi som sen fick den här trevliga lotten oss tilldelade, TV4, SVT och Teracom, var på något sätt sedan tvungna att samordna oss, för det kunde bli noll effekt av in- formationsinsatsen om alla sprang åt varsitt håll. Det halkade i mål, tycker jag, eftersom vi befann oss i helt olika lägen: SVT:s vd hade sin agenda, jag hade min och vilken agenda Teracom hade vet jag inte riktigt. Man kan säga att det gick rätt bra ändå. Men tittar man på Europas tv-karta så är Sverige ett oerhört utvecklat land när det gäller konkurrensen på tv-marknaden och jag tror att

det i medvetandet hos många människor fanns en god och egenförvärvad djup insikt om att de behövde göra något för att kunna se digital-tv. Det kanske är en orättvis kritik, men jag kan inte ändra på mitt perspektiv; jag har svårt att se vilka fantas- tiska grepp man har tagit när man har fixat folk- upplysningen i frågan så att alla gjorde rätt.”

Vad har i så fall inte gjorts, eller vad är det som har varit dåligt?

”I förhållande till teknikbytets stora betydelse för den grupp av människor som ändå kom att bli utsatta för det, så tycker jag att informationsin- satsen har varit för klen. Det skulle vara intressant att se vad som har burits upp av radio- och tv-hand-

larna, hur mycket som bars upp av tv-kanalerna 37 och hur lite som staten/samhället i form av till ex-

empel Teracom svarade för. En sådan analys tycker jag skulle vara intressant. När det här inträffade var ju TV4 mitt inne i den här loopen som hade att göra med sändningstillståndet och koncessionsavgiften (regeringen föreslog stegvis sänkning av TV4:s koncessionsavgift i budgetpropositionen hösten 2005, i februari 2006 förnyades sändningstillståndet för huvudkanalen och ytterligare fyra kanaler i marknätet). Det är klart att när det plötsligt lan- dade ett krav på oss att vi skulle sätta pengar på det här, att vi måste informera folket om hur det blir när sändningarna digitaliseras, så fanns det en grundläggande motsättning; vi hade en del svåra strukturella frågor som inte var avklarade än, vi visste inte om vi hade ett sändningstillstånd efter ett visst datum.

Samtidigt måste det ha varit ett intressant läge för er – ett extra kort på bordet som ni kunde spela?

”Ja, vi fick ett kort på bordet. Och det kortet anser jag att vi spelade genom att vi klargjorde, det kan ha varit någon gång hösten 2004, att vi var beredda att hjälpa till på ungefär samma premisser som SVT, men att vi ställde oss tveksamma till stora ekonomiska insatser. Det där var då en del i vår strategi: när vi satt i förhandlingar om vår framtid, då sa vi ett antal saker: mer nyheter, mer drama, mer lokal-tv och vi är beredda att ta ansvar för x antal saker i anslutning till digitaliseringen. Jag tror inte att det spelade så stor roll för den fortsatta hanteringen av sändningstillståndet. Däremot kom det att spela roll för hanteringen av koncessions- avgiften där jag anser att regeringen i princip lurade TV4 genom att förespegla oss en mycket snabbare

38 process, som sedan stupade på ett antal formalite- ter. Beskedet om avgiften skulle ha kommit under våren 2005 men sköts till budgethanteringen på hösten och då drog vi oss ur vårt åtagande när det gällde digitaliseringen. Det var verkligen inte på låtsas, Thorbjörn (Larsson) som var styrelseord- förande och jag blev rätt upprörda över hur vi blev behandlade, vilken information vi hade fått i förväg. När det sedan inte gick att genomföra så sket man i att informera och då drog vi ur proppen. Vi stängde nätsidan med information om digitalövergången, vi gjorde det vi kunde, då fanns inga vma-meddelan- den (informationsfilmer om övergången, produce- rade av digital-tv-kommissionen) ute, det vi kunde dra bort, det drog vi bort. Sedan tuggades det där under rätt många veckor innan det blev tydligt och klart fastlagt att frågan om koncessionsavgiften skulle klargöras i budgetproppen, och då satte vi i kontakten igen.

Skulle det ha varit bättre om er medverkan till digitaliseringen reglerats i ett separat avtal med kulturepartementet eller kommissionen?

”Vi knöts inte upp till digitaliseringen med commit- ments som undertecknades. Utan planen lappades fram och sedan gick det förvånansvärt bra, men inte för att det var oerhört skickligt och slugt upp- lagt. Om samhället bestämmer sig för att driva igenom ett teknikskifte som berör en hel bransch och drygt fyra miljoner tv-hushåll, tycker jag att det måste följa att det är ett samhälleligt ansvar att i grunden driva informationsarbetet. Jämför med högertrafikomläggningen: Är det Motormännens Riksförbund som ska sköta informationen tillsam- mans med Volvo och Saab? Eller är det samhället? Det här är ju inte annorlunda; vi ska köra tv-signa- lerna på en annan väg än tidigare, den analoga vägen ska skrotas. När samhället har deklarerat sitt ansvar och beskrivit informationsbehovet, då är det ju rätt rimligt att man talar med branschen och försöker hitta en överenskommelse så att man får en tydlig ansvarsfördelning; det här är samhäl- lets ansvar och det här är ert ansvar, hur löser vi uppgiften? Jag måste säga att jag inte kan spåra tillvägagångssättet enligt en sådan modell. På TV4 brukar vi ibland säga att vi löser problem på upp- studs och här kan man säga att man löste det just så. Motstridiga intressen kom att samarbeta på ett unikt och bra sätt, men hade vi pucklat på varandra och suttit och tjurat i varsitt hörn – vi satt ju där ett tag – då hade det inte blivit så bra.

Sen finns det ytterligare en aspekt och det är ju varför lotten och ansvaret enbart tilldelades TV4 och SVT när det ju är några fler som har haft gläd- je av digitaliseringen: de andra kommersiella tv- kanalerna och hela brunvarubranschen, tv-handeln. Tv-handeln är ju egentligen en av de största kon- taktytorna mot tv-publiken.”

Leif Pagrotsky, utbildnings- och kulturminister november 2004-september 2006

”När jag kom till den här befattningen var beslutet om digitalövergången fattat, det återstod att gå från principbeslut till genomförande. Det var Marita (Ulvskog, Leif Pagrotskys företrädare) och Göran Persson som hade plogat för ställningstagandet att göra detta. När jag kom på plats var jag ganska oinformerad och hade inte särskilt mycket kunska- per. Men det kom att bli en av de frågor som engagerade mig allra mest.”

I sina rapporter har kommissionen haft synpunkter på den budget den tilldelats av regeringen för sitt arbete. Hur kommenterar du det?

”Jag hade synen att de aldrig kunde få tillräckligt med pengar om de skulle göra jobbet själva. Men jag menade att de som verkligen sparade pengar på att det här gick i mål var SVT och TV4 och att de skulle ta ett stort ansvar. Dessutom var det en självklarhet att Teracom som stor aktör med mycket på spel också skulle gå in. Om staten gått in för snabbt och generöst skulle de andra ha känt sig befriade. Jag valde i stället att betona att vår roll var samordnande och koordinerande. TV4 och SVT tjänar tresiffriga miljoner varje år på att distributio- nen digitaliseras och då är det naturligt att förvänta sig att de ska satsa en slant. Det är klart att det är enkelt för dem att luta sig tillbaka och låta staten sköta det - ’vi får ju vara pengar i alla fall’ – men det tyckte jag var oskäligt. Och det gjorde de ju inte heller sedan.”

Övergången till digital marksänd tv påbörjades ganska exakt ett år före riksdagsvalet 2006 – hur påverkade det sättet att hantera en fråga som kunde bli en politisk belastning om övergången misslyckades?

”Det bidrog till att jag tog frågan på väldigt stort allvar. Frågan var ju av karaktären att om det gick väldigt bra så skulle inte många ställa sig upp och säga att jag ska rösta på socialdemokraterna. Men om det däremot gick dåligt så var det möjligt att det skulle vändas mot regeringen. Så det var ju beslutsamt, och motsatsen till inställsamt mot väljarna, att fatta beslut om att tidtabellen för av-

vecklingen skulle ligga över ett val. Jag har kolleger 39 i andra länder som beskriver att de ska fatta beslut

efter ett val och ha det genomfört före nästa val. Men viljan var så stark från vår sida, övertygelsen att det var bra för Sverige, att det låg i vårt intresse att skaffa ett försprång och att det skulle gynna svensk medieindustri och även tittarna, att det var värt att ta risken. Men det gjorde att besluten blev mer noggranna. Inför nedsläckningen på Gotland var det en väldig kraftanspänning och från departe- mentets och min sida lade vi ner väldigt mycket tid och engagemang att vara där, förbereda, tala med handlare, branschen, Teracom, tv-bolagen och kommunen. Dels för att förstå hur det var, men också för att motivera varför. Politiskt var det andra som på grund av att det var val, försökte exploatera oron för det här. Folkpartiet och Lars Leijonborg lovade avbryta digitaliseringen om man vann valet. Jag hade en debatt med Leijonborg i valrörelsen

om mediefrågor och pressade på om ett svar; är det ett löfte att vi ska avbryta? Då hade övergången gått bra, den var på väg att bli succé och det visste man ju när valrörelsen började. Han var nästan skamsen, det var ju genant.”

Men det fanns en konkret oro hos dig och regeringen?

”Det fanns en oro att de försäkringar från dem som höll på med teknik inte skulle infrias, att det skulle bli tekniska problem, att boxar inte skulle komma från fabriken. Det fanns också risken att boxarna skulle vara av dålig kvalitet, det var mycket att vara orolig för. Att boxarna var dyra hade jag engagerat mig i. Som gammal handelsminister hade jag ju lärt mig att titta på priser och marginal i distributionen och såg att de standarder som fanns innebar risken att Sverige blev en isolerad marknad, man kunde

40 till exempel inte köpa från England för där finns inte å, ä och ö. Det är klart att det var mycket som var pirrigt kring det.” Leif Pagrotsky lovade i juni 2005 att bjuda den tillverkare och distributör som först kunde sälja en digitalbox för under 500 kronor på champagne. Utspelet fick stor medial uppmärk- samhet. ”Mitt problem var ju att det gick så sakta, priserna kanske skulle ha gått ner tills övergången var genomförd, men jag ville ju att det skulle ske tills det var dags att släcka på Gotland i september 2005. Då kom jag på den här idén med en god- känd, billig box och att jag skulle bjuda på cham- pagne – en riktigt fin champagne. Emitor (tillverkare) och Elgiganten (distributör) nappade och gjorde det uppenbarligen i hemlighet, det handlade om att få tag på volymer och rätt komponenter, och de fick bra reklam och det var precis det jag för- sökte locka med. De slog på sin presstrumma och slog upp bilder i sina butiker och det visade

övriga att det går att pressa priset om bara viljan finns. Problemet var att alla leverantörer hade samma kalkyl; det här är en liten verksamhet de första åren, det handlar om små områden, ’vi prövar försiktigt på de här tre orterna, men vi prövar inga större volymer förrän man når Stockolm’. Risken var ju att man inte skulle komma igång ordenligt. Men med den här typen av lockelse så accelere- rade processen.”

Hyreshus, Majorna, Göteborg 2007.03.01 kl.21.45

Samma uttag, ny signal

Korvkiosk, Hornstulls strand, Stockholm

Kiosk, Övre Soppero 2006.11.29 kl.13.45

Gammal som ung, ingen slapp undan

ku 2004:04

Innehållsförteckning

1. Verksamheten

56

1.1 Uppdraget att planera övergången

56

Utvärdering av försöksetapp

56

Trevande början

56

Nej till försöksverksamhet

56

Tekniska förutsättningar och synpunkter från SVT och TV4

57

Förslag till etapp 1 – Gotland, Gävle, Motala, Linköping

57

Regeringens beslut om etapp 1 – Gotland, Gävle, Motala

57

Övergångskoncept för första etappen – programbolagens förslag

57

Förslag till övergångsplan för resten av Sverige

58

Antal etapper

58

När skulle etapperna genomföras?

58

Utformning av respektive etapp

58

Resultat – kommissionens förslag till övergångsplan för resten av Sverige

59

Revidering av övergångskonceptet

59

Ny vidaresändningsplikt

59

Förhandlingar om kommissionens förslag

59

Regeringens beslut om övergångsplanen

61

Vidareutveckling av övergångskonceptet från etapp 1

62

Digitala marknätet 2004 – utgångspunkt för utbyggnad

64

Riksdagens krav på täckning i marknätet

64

1.2 Uppdraget att följa utbyggnaden av marknätet

64

Teracoms mål för utbyggnadsarbetet

65

Konvertering av sändarstationer

66

Utbyggnad etapp för etapp

66

Utbyggnad av det digitala marknätet 2005

66

Frekvensomflyttningar

67

Utbyggnad av det digitala marknätet 2006

67

SVT:s regionala nyhetssändningar

67

Utbyggnad 2007 och den nya, sjätte multiplexen

68

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2. Marknaden och utvecklingen 2004–2007

69

2.1 Allmän marknadspresentation

70

TV-tittande i Sverige

70

Kabel-tv och SMATV

71

Marksänd tv – tv via vanlig antenn

72

Satellitplattform – tv via parabol

74

Bredbands-tv

74

Tittarsiffror – nischtittandet ökar med digitaliseringen

75

Fri-tv i fokus

76

TV4:s koncessionsavgift

76

2.2 Marknadsutveckling 2005

76

Större trygghet för konsumenterna

77

Försäljningssiffror för 2005

77

Ökat produkt- och tjänsteutbud under 2005

78

PTS öppnar Teracoms nät för konkurrens

78

Tillstånd i det digitala marknätet

79

Dialog med Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO)

79

Försök till internationellt samarbete

79

2.3 Marknadsutveckling 2006

79

Teracom testsänder mobil-tv

80

PTS-rapport om frekvensutrymme

80

Gratis bredbands-tv öppnar marknaden

81

Utveckling av fri-tv via satellit

81

HDTV via kabel

81

SVT:s HDTV-strategi

81

Produktutbud

82

Testade boxar

83

Prisutveckling 2006

83

Nya tjänster under 2006

83

Nya produkter och tjänster

85

Bredbands-tv tar fart

85

Nytt försäljningsrekord

85

Boxers monopol upphör

85

2.4 Marknadsutveckling 2007

85

De frigjorda frekvensernas användning

87

Grundläggande analys

88

Omvärldsanalys

88

3. Informationskampanjen

88

3.1 Analys, strategi och kommunikativ plattform

88

Intressentanalys

89

Målgrupper

90

Målsättning

90

Resurser

92

Kommunikationsstrategi

93

Kommunikativ plattform

94

Ramverk och roller

94

Gemensamt varumärke

95

Etapp 1 – Första gången

96

Markarbete och förankring

96

Kommunernas engagemang

96

3.2 Genomförande av respektive etapp

96

Möte med fastighetsägare

97

Förankring hos branschen

98

MTG återgår till att koda TV3, TV8 och ZTV

98

Förvirrade konsumenter

98

Återförsäljarträffar

99

Leverantörsträffar

99

Test för att säkra kvalitet till konsumenterna

99

Oro kring antennbyte

100

Information till konsumenter med särskilda behov

101

Information till opinionsbildare

101

Information till äldre

101

Plattformsneutralitet och EU-granskning

102

Det utåtriktade informationsarbetet

103

Lansering av Digital-tv-övergången

103

Den rosa broschyren

104

Annonsering och film

106

Kommissionens webbplats

106

Hjälptelefonen

107

Lokal närvaro – informationsturnéer

108

Dialog

109

Övergångsdagen på Gotland

109

Övergången i Gävle

111

Övergången i Motala

111

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Summering etapp 1: Smidigare än väntat

112

Etapp 2 – Övergångskoncept och metod etableras

113

Copy paste på det som fungerat

113

Högre kännedom och mindre kontrovers

114

Vissa modifieringar

114

Geografisk koncentration

114

Tidiga informationsturnéer

114

Tungrodd kommundialog

115

Uppföljande kommunmöten

115

Svårflirtad bransch

116

Information till hushållen

116

Omfattande turnéprogram

117

Summering etapp 2: Helt enligt plan

118

Etapp 3 – Ett mellanspel

118

Riksdagsvalet 2006

118

Fortsatt fokusering

119

Nystart för kommun- och branschträffar

119

Utskick och annonsering

120

Digital-tv-dagar

120

Summering etapp 3: Logistiken fungerade

120

Etapp 4 – Tillbaka i hetluften

121

Första storstadsetappen

121

Mer marknadsinformation

121

Bransch- och kommunträffar

122

Utskick

123

Marknadsaktiviteter

123

Rosa bussen börjar rulla

123

Medialt genomslag

124

Summering etapp 4: Digital-tv på skidor

125

Etapp 5 – Sist och störst

126

Cirkeln sluts

126

Att avsluta med flaggan i topp

126

Bransch- och kommunträffar

126

Utskick och kampanj

127

Turné och mediekontakter

127

Summering etapp 5: Med flaggan i topp

128

4. Internationell utblick

130

Digtal-tv-kommissionens studiebesök

131

Tyskland (Berlin)

131

Finland

131

Omvärldens intresse ökar

131

Italien och Storbritannien

132

Övriga kontakter

132

Enkät om genomförandet av digital-tv-övergången i tio länder

132

Beslutsform

133

Skillnader i förutsättningarna

133

Tekniska standarder

133

Organisation

134

Genomförandeplaner

134

Informationsspridning

135

Resurser

135

Subventioner

136

Harmoniserande åtgärder inom EU

136

Europeiska kommissionens meddelande om en snabbare övergång

 

till digitala sändningar

136

Prövning av stödåtgärder

137

Den nya vidaresändningsplikten

138

5. Övriga uppgifter

138

5.1 Informationsbehov kring vidaresändningsplikten

138

Informationsvakuum ledde till olika tolkningar

139

Informationsinsatser angående digital-tv-övergången

140

5.2 Övergången ur ett beredskapsperspektiv

141

5.3 Kommissionens tre åtgärdsförslag som krävt ställningstagande av regeringen

142

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Verksamheten

1.1 Uppdraget att planera övergången

Den första uppgiften Digital-tv-kommissionen hade att ta itu med var att lägga upp en plan för hur övergången skulle gå till. Bland de frågor vi hade att besvara var:

Hur ska tidsschemat för övergången se ut?

I vilken ordning ska de analoga sändarna i landet släckas?

Vilka aktörer behöver vi samarbeta med?

Kan någon typ av försöksverksamhet vara

lämplig, t.ex. i form av en förberedande 56 studie i ett begränsat område där sändaren

stängs av på försök?

Utvärdering av försöksetapp

Trevande början

Kommissionen valde att låta de tekniska förut- sättningarna tjäna som utgångspunkt för plane- ringen. Vi utgick i planeringsarbetet dessutom från aspekter som årstider och helgdagar och tog även hänsyn till större evenemang, t.ex. fotbolls-VM. Det var bl.a. därför som kontakter med Teracom inleddes redan på ett tidigt sta- dium (våren 2004).

Efterhand tog vi kontakt med övriga relevanta aktörer, framför allt de mest centrala programbo- lagen (se bild över intressenter i kapitel 3). I takt med att kontaktnätet växte stod det klart att samarbetet skulle präglas av starka viljor. Åsik- terna om hur övergångsarbetet skulle finansieras var inte bara olika – de var även bestämda. Det var en delikat situation för kommissionen efter- som vi hade ett tungt ansvar, samtidigt som vi stod utan möjligheter att genomdriva något om detta inte anammades av andra. Oavsett vad som hade beslutats av regeringen.

Lösningen blev diplomati och lyhördhet – en balansgång för att hitta en plan som alla parter kunde enas om, som samtidigt skulle vara tekniskt genomförbar och ha starkt fokus på konsumenterna. Vi skulle dessutom vara redo att sätta övergångsplanen i verket när riksdagen väl hade beslutat om nya regler för vidaresändnings- plikten i kabelnäten1.

Nej till försöksverksamhet

Redan i augusti 2004 beslutade vi att inte föreslå att de analoga sändningarna skulle stängas av på försök i ett begränsat område. Eftersom en

1.Se lagstiftning om vidaresändningsplikt, kapitel 5.

2.Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr 57, 58 och 59.

återgång till analoga sändningar var utesluten, var benämningen ”försöksverksamhet” missvis- ande. Däremot ansåg vi att beslut om en första etapp i övergången borde fattas innan alla delar av planeringen var färdiga. Den utgjorde en pilotetapp som skulle ge värdefulla erfarenheter inför det kommande arbetet med övergången.

Tekniska förutsättningar och synpunkter från SVT och TV4

En viktig första fråga var i vilka kommuner den första etappen skulle äga rum. Vi sammanträdde vid ett flertal tillfällen med företrädare för olika kommuner som var intresserade av att ingå i den första etappen. När en preliminär plan för första etappen hade utarbetats, inhämtades synpunkter från SVT, UR och TV4 innan förslaget överlämna- des till regeringen.

Förslag till etapp 1 – Gotland, Gävle, Motala, Linköping

Den 27 september 2004 överlämnade kommissio- nen sitt förslag om etapp 1 till regeringen. Vi föreslog att den första etappen skulle äga rum under hösten 2005 i sändningsområdena Gotland, Gävle och Motala/Linköping. Dessa områden valdes dels för att kommunerna inom de aktuella områdena hade visat stort intresse, pga. av

goda förutsättningar vad gäller teknik, geografi, demografi och klimat.

Gotland utgjorde ett geografiskt avgränsat område med avgränsade störningsproblem, mycket landsbygd och många hushåll som tog emot tv via marknätet.

Gävle var ett mer komplicerat område med olika avgränsningsproblem, och omfattade till stor del stadsbebyggelse med många kabelhushåll.

Motala/Linköping representerade en kombina- tion av stad och landsbygd i ett område som hade lång tradition inom radio och tv.

Vi försäkrade oss också om att parallellsändningar (analoga och digitala) skulle kunna pågå under hela övergångsperioden i dessa fyra områden.

Regeringens beslut om etapp 1 – Gotland, Gävle, Motala

Den 22 december 2004 beslutade regeringen att den första etappen skulle omfatta sändningsom- rådena Gotland, Gävle och Motala. (Linköping föll alltså bort.) Beslutet togs i form av en ändring av sändningstillstånden för SVT, UR och TV4, och den

första etappen skulle genomföras 1 september 57

– 13 december 2005. Den mer exakta utform- ningen av övergången överlämnade regeringen till programbolagen2.

Övergångskoncept för första etappen – programbolagens förslag

Arbetet med detaljerna kring etapp 1 påbörjades i januari 2005. Den 8 februari redovisade SVT, UR och TV4 en detaljplan för etappen (som de hade arbetat fram med Teracom) för kommissionen. Till grund för programbolagens förslag låg

önskan om erfarenhetsinhämtning

rättvisetanke: ingen kanal skulle anses vikti- gare än den andra

strävan efter att så långt som möjligt behålla enhetliga lokala och regionala sändningar.

KAP 1. VERKSAMHETEN

KAP 1. VERKSAMHETEN

Övergången i etapp 1 skulle enligt denna plan vara genomförd den 12 december 2005. Över- gångsdagarna skulle förläggas till måndagar kl. 09.45, när morgon-tv-sändningarna i respektive kanal avslutades. När en analog kanal hade upphört, skulle det i minst två veckor på kanal- platsen ligga en textruta med vidare hänvisning till text-tv och webb.

Förslag till övergångsplan för resten av Sverige

Redan under senhösten 2004 påbörjade vi

(tillsammans med Teracom) arbetet med planen för den fortsatta övergången. Det baserades framför allt på olika tekniska och geografiska förutsättningar. Synpunkter från SVT, UR och TV4 samt återförsäljare och konsumenter beak- tades i utformningen av planen. Den 20 april

58 2005 lämnade vi över vårt förslag till plan till regeringen (se bilaga 3). Den innehöll förslag om både antal etapper och deras omfattning.

Antal etapper

Vi konstaterade att det – liksom inför etapp 1 – var bra att undvika sommar- och semestertider eftersom det då är svårare att nå ut med informa- tion. Även kalla vinterperioder bedömdes vara olämpliga eftersom hushållen i samband med övergången skulle kunna behöva justera sin takantenn. Teracoms arbete med sändarstatio- nerna underlättades också om de kalla perio- derna undveks. Den återstående tiden fram till den 1 februari 2008 kunde alltså som mest omfatta två vår- och två höstetapper.

När skulle etapperna genomföras?

En viktig fråga var om övergången skulle fort-

sätta med en andra etapp under våren 2006 eller om man skulle göra ett uppehåll för utvärdering och istället fortsätta under hösten samma år. Vi konstaterade att det var bättre att fortsätta under våren 2006 eftersom

efterfrågan på digital-tv-mottagare då inte skulle minska under våren

hjälp och rådgivning till konsumenterna är lättare att hantera om hjälpbehovet sprids ut över en längre period

det är lättare att planera och informera om en kontinuerlig process

insatserna inför etapp 1 då skulle tas tillvara på ett mer effektivt sätt.

Ett uppehåll under våren 2006 skulle ha krävt extra informationsinsatser, som dessutom skulle ha sammanfallit med valkampanjerna inför riks- dagsvalet i september samma år. Utifrån dessa argument föreslog vi att den fortsatta övergången skulle äga rum i fyra ytterligare etapper.

Utformning av respektive etapp

Vi ville ha en jämn fördelning av antalet hushåll och sändarstationer under de fyra kommande etapperna. Det var viktigt att Teracom skulle hinna bygga ut det digitala marknätet och kunna garan- tera fullgod täckning före övergången. Detta innebar också att effekterna av de clean cut- lösningarna (stationer där parallellsändning inte var möjlig) minimerades. För SVT och TV4 var det också viktigt att så långt som möjligt hålla ihop de lokala och regionala sändningsområdena. Detta skulle kunna fungera med en övergångsplan som utgick från de tre områdena i etapp 1, eftersom informationen på ett naturligt sätt kunde spilla

över i nästa område och återförsäljarna då skulle vara beredda. Dessutom kunde konkurrensen mellan återförsäljarna bibehållas.

Vi ansåg att man borde vänta med övergången i storstadsområdena tills man hade bättre kunskap om hur övergången bäst skulle hanteras när många hushåll berördes samtidigt. Av samma anledning, och för att hålla nationell medias intresse vid liv så länge som möjligt, borde inte Stockholm, Göteborg och Malmö ingå i samma etapp.

Resultat – kommissionens förslag till över- gångsplan för resten av Sverige

Förslaget till digital-tv-övergång innebar totalt fem etapper där etapp 2 skulle genomföras våren 2006. Våretapperna föreslogs vara 1 mars–31 maj och höstetapperna 1 september–30 november. Storstadsområdena (Stockholm, Göteborg och Malmö) föreslogs ingå i olika etapper senare i tidsschemat.

Enligt kommissionens uppdrag skulle förslaget till den fortsatta övergångsplanen överlämnas när riksdagen hade beslutat om nya regler för vidare- sändningsplikten i kabelnät. Vi bedömde dock att man inte kunde vänta på detta beslut efter- som informationsinsatserna inför etapp 2 i så fall skulle kunna bli försenade. Därför begärde vi att regeringen skulle fatta beslut om övergångspla- nen före 1 juni 2005, men tillhandahöll samtidigt

– för att underlätta beslutet – en alternativ över- gångsplan om totalt fyra etapper med ett uppe- håll under hösten 2006.

Revidering av övergångskonceptet

I maj 2005 meddelade CANT (Centrala Antenn- föreningen) att det skulle kunna bli avsevärda väntetider för dem som behövde installations- hjälp om alla kanaler skulle upphöra samtidigt på Gotland. Därför ändrades under senvåren övergångskonceptet för Gotland; SVT, UR och TV4 kom överens med kommissionen om att analoga SVT1 skulle sändas ytterligare två veckor efter den 19 september 2005.

Ny vidaresändningsplikt

Den 26 maj 2005 fattade riksdagen beslut om nya regler för vidaresändningsplikten i kabelnät. Därmed kunde även ett beslut om den fortsatta övergångsplanen föras upp på dagordningen så att övergången till digitala tv-sändningar i mark- nätet kunde inledas precis som planerat.

59

Förhandlingar om kommissionens förslag

När vi hade överlämnat vårt förslag till över- gångsplan, bereddes ärendet av regeringen och remitterades till berörda aktörer. De som yttrade sig över kommissionens förslag var följande: Radio- och TV-verket, Konsumentverket, Post- och telestyrelsen, Pensionärernas Riksorganisa- tion, Sveriges Pensionärsförbund, SVT, UR, Teracom samt TV4.

Samtliga remissinstanser ställde sig i grunden positiva till vårt förslag och förordade ett snabbt beslut av regeringen. Nästan alla remissvar ställde sig positiva till en kontinuerlig övergång utan uppehåll under våren 2006. Några remissin-

KAP 1. VERKSAMHETEN

KAP 1. VERKSAMHETEN

stanser (bl.a. SVT och TV4) ansåg dock att en av storstäderna, för att driva marknaden, borde läggas tidigare i övergångsplanen – dvs. redan under 2006. I en skrivelse från SVT, UR, TV4 och Teracom den 24 maj redovisade bolagen två egna förslag till övergångsplan. I det ena försla- get följdes kommissionens förslag och i det andra hade flera områden flyttats till andra deletapper.

Under våren 2005 pågick diskussioner mellan regeringen och TV4 om koncessionsavgiften. Detta ledde till att TV4 under en tid inte deltog i våra planeringsmöten. Inte förrän efter remiss- mötet som behandlade vårt förslag till övergångs- plan var TV4 åter en del av planeringsgruppen.

Digital-tv-övergången etapp för etapp

Stormasts placering och berörda kommuner

ETAPP 1 sep–nov 2005

 

1.

Visby, Gotland

 

2.

Gävle, Hofors, Sandviken, Ockelbo, Älvkarleby

 

3.

Motala, Askersund, Finspång, Karlsborg,

 

Mjölby, Vadstena

 

 

 

ETAPP 2 feb–maj 2006

60

4.

Kisa, Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre,

Åtvidaberg

 

5.

Norrköping, Flen, Katrineholm, Nyköping,

 

Oxelösund, Söderköping, Valdemarsvik, Vingåker

 

6.

Uppsala, Knivsta

 

7.

Västerås, Arboga, Avesta, Enköping,

 

Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Heby,

 

Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg,

 

Surahammar

 

8.

Örebro, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga,

 

Kumla, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora,

 

Lekeberg

 

9.

Östhammar, Norrtälje, Tierp

 

10. Bollnäs, Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn

 

11. Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora,

Leksand, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Vansbro

12. Hudiksvall, Nordanstig

13. Mora, Malung, Orsa, Rättvik, Älvdalen

ETAPP 3 nov 2006

14.Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda, Bollebygd

15.Emmaboda, Borgholm, Högsby, Kalmar,

Lessebo, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Torsås,

Uppvidinge

16.Finnveden, Gislaved, Gnosjö

17.Halmstad, Båstad, Hylte, Laholm, Markaryd

18.Jönköping, Habo

19.Nässjö, Aneby, Eksjö, Sävsjö, Tranås,

Vaggeryd, Vetlanda

20.Skövde, Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Mariestad, Mullsjö, Skara, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara, Ödeshög

21.Varberg, Falkenberg

ETAPP 4 mars–maj 2007

24.Stockholm, Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Håbo, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Strängnäs, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Nykvarn, Gnesta, Trosa

25.Sollefteå, Kramfors

26.Sundsvall, Härnösand, Timrå

27.Sveg, Härjedalen

28.Tåsjö, Dorotea, Strömsund, Vilhelmina

29.Ånge, Bräcke

30.Örnsköldsvik

31.Östersund, Berg, Krokom, Ragunda, Åre,

32. Arvidsjaur, Arjeplog, Malå, Norsjö, Sorsele

43

33.Gällivare, Jokkmokk

34.Kalix, Haparanda

35.

Kiruna

 

 

 

28

 

36.

Pajala

 

 

 

 

 

37.

Älvsbyn, Boden, Luleå, Piteå

 

 

31

 

25

38.

Överkalix, Övertorneå

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

29

26

ETAPP 5 sep-okt 2007

 

 

27

 

 

 

 

39.

Filipstad, Hällefors, Kristinehamn och Storfors

 

 

 

12

 

 

 

 

40.

Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil

 

 

13

10

41.

Lycksele, Bjurholm, Åsele

 

 

 

 

 

 

 

 

2

42.

Skellefteå

 

 

 

11

43. Storuman

 

 

 

 

 

 

 

 

 

44.

Sunne, Arvika, Eda, Hagfors, Munkfors, Torsby

 

44

4039

 

7

45.

Vännäs, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln

 

8

46.

Bäckefors, Bengtfors, Dals Ed, Lidköping,

46

 

 

5

Mellerud, Säffle, Åmål, Årjäng

 

3

49 48

20

47.

Göteborg, Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka,

4

 

Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund,

47

14

18

23

Tjörn, Öckerö

19

 

 

21

 

48.

Trollhättan, Essunga, Grästorp, Vänersborg

 

16

 

 

49.

Uddevalla, Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil,

 

17

15

Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum

 

 

22

 

50

52 53

50.

Helsingborg, Höganäs, Åstorp, Ängelholm

 

51.

Hörby, Bjuv, Hässleholm, Höör, Klippan, Kristian-

 

54

51

 

 

 

 

 

 

stad, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla,

 

 

 

 

 

Ystad, Örkelljunga

 

 

 

 

 

52.

Karlshamn, Bromölla, Olofström, Osby, Ronneby,

 

 

 

 

 

35

33 36

38

37 34

32

41 42

45

30

9

6

24

1

Regeringens beslut om övergångsplanen

Den 22 juni 2005 fattade regeringen beslut om den fortsatta övergångsplanen (se bilaga 4). Beslutet avvek något från kommissionens förslag

– t.ex. hade etapp 3 minskats från femton till nio större sändarstationer så att sex större sändar- stationer istället ingick i etapp 2 respektive etapp 5. På detta sätt kunde hela etapp 3 förläggas till ett och samma datum efter riksdagsvalet 2006 och

slippa konkurrera om uppmärksamheten med valinformationen.

Regeringens beslut formulerades som ändringar i SVT:s, UR:s och TV4:s sändningstillstånd med tydliga start- och slutdatum för respektive etapp av digital-tv-övergången. Varje etapp utom etapp 3 hade indelats i deletapper.

Från analoga till enbart digitala markbundna tv-sändningar

Etapp

Sändarstation(er)

Datum

Hushåll

 

 

Visby

19 september 2005

155 000

 

1

Gävle

10 oktober 2005

(3,5%)

 

 

Motala

21 november 2005

 

 

 

 

 

 

 

2

Kisa, Norrköping

27 februari 2006

940 000

61

Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar

3 april 2006

(22%)

 

Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora

2 maj 2006

 

 

 

 

 

 

 

 

Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad,

6 november 2006

735 000

 

3

Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg,

 

(17%)

 

 

Vislanda, Västervik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

12 mars 2007

1 120 000

 

 

Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge,

16 april 2007

(26%)

 

4

Örnsköldsvik, Östersund

 

 

 

 

Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna,

14 maj 2007

 

 

 

Pajala, Älvsbyn, Överkalix

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå

3 september 2007

1 355 000

 

 

Storuman, Sunne, Vännäs

 

(31,5%)

 

5

Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, Uddevalla

24 september 2007

 

 

 

Helsingborg, Hörby, Karlshamn,

15 oktober 2007

 

 

 

Karlskrona, Malmö

 

 

 

 

 

 

 

 

Den stora skillnaden mellan vårt förslag och regeringens beslut var att hela etapp 3 förlades till ett och samma datum för att inte konkurrera med riksdagsvalet i september 2006.

KAP 1. VERKSAMHETEN

KAP 1. VERKSAMHETEN

Programbolagen hade rätt att sända textmedde- landen under ytterligare 21 dagar efter det att sändningsrätten i övrigt hade upphört. Beslutet erbjöd även en viss flexibilitet vid oförutsedda händelser.

Vidareutveckling av övergångskonceptet från etapp 1

Det övergångskoncept som utformades inför etapp 1 vidareutvecklades och visade sig fung- era väl. Vi fortsatte under hösten 2005 att med

Schema för övergång till enbart digitala sändningar

 

Analog släckning

Övergångsdag + 2 veckor

+ 4 veckor

 

 

 

 

 

 

 

 

TV4

 

Info text

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SVT2

 

Info text

 

 

 

62

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SVT1

 

 

 

Info text

 

 

Digitala sändningar

 

 

 

 

 

 

TV4

 

 

 

 

 

 

SVT2

 

 

 

 

 

 

SVT1

 

 

 

 

 

Efter den egentliga övergångsdagen fortsatte SVT1 att sändas analogt i ytterligare två veckor som en säkerhetsåtgärd för de hushåll som hade missat informationen.

Teracom, SVT, UR och TV4 diskutera specifika detaljer för övergångsdagarna. I oktober 2005 kunde ett modifierat övergångskoncept faststäl- las i en överenskommelse parterna emellan. Denna innebar att parterna gemensamt skulle kalla den dag när de analoga sändningarna av SVT2 upphörde för ”Övergångsdagen”. Som regel skulle övergången äga rum på måndagar kl. 09.45. Som huvudprincip kom man även överens om att två analoga kanaler skulle upphöra på över- gångsdagen, medan en kanal (SVT1 eller TV4) skulle fortsätta att sändas analogt under ytterli- gare två veckor.

När en kanals analoga sändningar hade upphört, skulle en textruta på kanalplatsen informera tittaren om övergången och hänvisa vidare till text-tv och webbplats. Textrutan skulle ligga kvar i 14 dagar, men denna tid kunde kortas av exempelvis tekniska skäl. Inför varje etapp skulle parterna träffa närmare överenskommelser om hur övergången praktiskt skulle genomföras.

I slutet av november 2005 – i samband med slutförandet av etapp 1 – gjordes ett tillägg till övergångskonceptet som ytterligare förbättrade förutsättningarna för tydlig information till allmän- heten. Parterna enades då slutligen om att det var SVT2 och TV4 som skulle vara först med att upphöra med analoga sändningar, medan SVT1 skulle sändas analogt i två veckor till. Att det blev just SVT1 berodde på att kanalen oftast sändes i VHF-bandet, ett frekvensutrymme som inte skulle användas till digitala tv-sändningar när övergången väl hade genomförts.

63

KAP 1. VERKSAMHETEN

KAP 1. VERKSAMHETEN

1.2 Uppdraget att följa utbyggnaden av marknätet

Ett av kommissionens uppdrag har varit att följa utbyggnaden av marknätet. Redan från början beslutade riksdagen att SVT:s sändningar i det digitala marknätet skulle ha en täckning som motsvarade det tidigare analoga marknätet, dvs. ca 99,8 % av alla permanenta hushåll. Dessutom borde ca 98 % av befolkningen kunna ta emot sändningar från ytterligare minst en multiplex3.

Teracoms möjligheter att bygga ut det digitala marknätet till full täckning var en viktig förutsätt- ning för planeringsarbetet och själva övergången. Inte bara tekniken och logistiken var viktig, utan även kommunikationen kring hur och var sändar-

64 nätet byggts ut var av stor betydelse för allmän- hetens förståelse för digitaliseringen. Särskilt informationen var viktig eftersom en av drivkraf- terna för hushållen var att få tillgång till fler tv- kanaler.

Digitala marknätet 2004 – utgångspunkt för utbyggnad

Riksdagens krav på täckning i marknätet

Riksdagens beslut den 26 maj 2004 innebar att SVT:s och UR:s digitala marksändningar skulle ha samma hushållstäckning som de analoga sändningarna, dvs. ca 99,8 % av de fasta hus- hållen i landet. Beslutet innehöll även ett önske-

mål om att ytterligare en multiplex skulle ha minst ca 98 % täckning, vilket överensstämde med de krav på räckvidd som ingick i TV4:s analoga sändningstillstånd. För att nå ca 98 % täckning måste alla de 14 större sändarstationerna som fortfarande var enbart analoga byggas ut4. Även ca 15 mindre sändarstationer behövde digitalise- ras eller justeras för att mottagningsmöjligheterna skulle förbättras. För att SVT:s och UR:s sändning- ar efter digital-tv-övergången skulle kunna nå ca 99,8 %, beräknades att ca 5005 mindre sändar- stationer skulle behöva byggas ut med multiplex 1. Alla små sändarstationer skulle alltså inte behöva konverteras vid övergången eftersom samma täckningsgrad kunde fås med något färre sändar- stationer.

Sändningarna i det svenska marknätet når en större andel av befolkningen än i många andra länder. Detta beror på politiska beslut som framför all motiveras av att SVT:s sändningar ska nå så stor del av befolkningen som möjligt samt att marknätet har en beredskapsfunktion. Därför har också Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) intresserat sig för kommissionens arbete och initierat studier i medieberedskap och hur sårbart Sverige skulle vara i samband med digital-tv-övergången. Framför allt har detta arbete rört informationen6. (Se kapitel 5.)

3.Prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231.

4.Arvidsjaur, Bäckefors, Filipstad, Finnveden, Gällivare, Lycksele, Pajala, Sollefteå, Storuman, Sunne, Sveg, Tåsjö, Ånge och Överkalix.

5.Av totalt 632 mindre analoga sändarstationer.

6.Se SPF:s slutrapport, www.psycdef.se.

KAP 1. VERKSAMHETEN

Teracoms mål för utbyggnadsarbetet

Teracom satte tidigt upp mål för utbyggnadsar- betet där man betonade vikten av att bygga ut nätet tillräckligt och på ett sådant sätt att tittaren märkte en signifikant förbättring av mottagning- en. Utgångspunkten var att hushåll med god analog mottagning i marknätet även skulle kunna ta emot digitala marksignaler av god kvalitet. Teracom valde också att i utbyggnadsarbetet prioritera sändarstationer i förhållande till när dessa berördes av övergången. Målet var att tittarna under så lång tid som möjligt före över- gången skulle få tillgång till parallella digitala sändningar.

Inför respektive etapp inventerade Teracom de sändare och sändarstationer som omfattades av etappen och fattade beslut om vilka mindre sändarstationer som skulle konverteras eller avvecklas. I flera fall var det också aktuellt med investeringar i nya sändare och etablering av nya sändarstationer för att man skulle få så god täckning som möjligt till en rimlig kostnad. Målet var att denna detaljplanering skulle vara klar minst sex månader före respektive övergångsda- tum, varefter den kunde delges kommissionen samt SVT och TV4. Teracoms interna omorgani- sation och ett omfattande arbete med fältstyrke- mätningar gjorde dock att detaljplanerna för

Utbyggnaden av DTTV-näten i Sverige

 

 

 

 

65

Befolkningstäckning (fast boende)

 

 

 

 

 

 

 

 

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 1

-

50%

50%

70%

90%

90%

90%

98 +%

98 +%

99,8%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 2

-

50%

50%

70%

90%

90%

90%

98%

98 +%

98 +%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 3

-

50%

50%

70%

90%

90%

90%

98%

98%

98 +%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 4

-

-

50%

70%

90%

90%

90%

98%

98%

98 +%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 5

-

-

-

-

50%

50%

50%

50%

70%

70%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 6

-

-

-

-

-

-

-

-

-

2 7 %

 

Ett mindre antal av de ursprungligen 600 mindre sändarna (”slavarna”) behövs inte längre i det digitala marknätet och har därför avvecklats.

KAP 1. VERKSAMHETEN

etapp 2 presenterades relativt sent – en knapp månad före den första övergångsdagen. I övrigt har kommissionen fått slutlig inventering och planering i god tid före första övergångsdagen i respektive etapp.

Dagarna efter genomförd övergång stannade Teracom kvar i området för att genomföra mätningar och verifiera god täckning. Även därefter har Teracom i enskilda områden med erkänt dåliga mottagningsförhållanden gjort kompletterande mätningar, vilket i några fall har lett till nya sändarstationer, (t.ex. på norra Got- land, Fårö, och Löttorp på Öland). Dessa löpande uppdateringar och anpassningar av marknätet har förbättrat täckningen.

Konvertering av sändarstationer

66 De mindre sändarstationerna har normalt sett konverterats när respektive större sändarstation har konverterats. Några av de mindre sändarsta- tionerna (främst de som täcker in de sista 1,8 % för multiplex 1) har av kostnadsskäl dock inte konverterats förrän på själva övergångsdagen, clean cut. Detta har inneburit att dessa 1,8 % av hushållen inte har kunnat ta emot marksänd digital-tv före övergången.

Utbyggnad etapp för etapp

Utbyggnad av det digitala marknätet 2005

För att så många hushåll som möjligt skulle kunna ta emot digital marksänd tv före övergång- en, prioriterades de sändarstationer som ingick

i etapp 1.

Etapp 1 omfattade en större sändarstation per deletapp och dessutom nio mindre sändarstatio- ner. Av de tre områdena var Gävle det tekniskt mest komplicerade området. Motala var det tekniskt minst komplicerade pga. pågående digitala parallellsändningar och att det inte fanns något behov av frekvensomläggningar. I etapp 1 etablerades två nya sändarstationer på Gotland

– Bunge och Havdhem – medan de två mindre sändarstationerna i Hedesunda och Gävle/Bomhus avvecklades. En ny digital mindre sändarstation etablerades också i Avesta/Krylbo, som inte skulle komma att beröras av digital-tv-övergången förrän i etapp 2.

På Gotland och i Gävle blev clean cut-lösningar nödvändiga för en7 respektive fyra8 mindre sändar- stationer. Två sändarstationer i dessa områden genomförde frekvensomflyttningar så att mottag- ningen för konsumenterna skulle förbättras.

7.Visby/Hamnen

8.Kungsberget, Lumsheden, Svartnäs och Åmot.

9.Utbyggnaden av det digitala marknätet – etableringen av nya sändare, konverteringen av befintliga sändare, clean cut-lösningar och frekvensomläggningar – framgår av bilaga 6.

10.Därefter har sändarstationen Trelleborg/Gylle byggts ut för att från den 15 oktober 2007 sända multiplex 5.

11.Prop. 2003/04:118, s. 6 samt SVT:s strategi mot 2009 så som den sammanfattats i broschyren

”Fri television i världsklass”, s. 17f.

KAP 1. VERKSAMHETEN

Teracom uppnådde redan under 2005 ca 98 % täckning i det digitala marknätet för multiplexerna 1–4. I slutet av 2005 omfattade det digitala marknätet 53 av de 54 större sändarstationerna och ett trettiotal mindre sändarstationer. Multip- lex 5 kvarstod dock på en täckningsgrad på ca 50 %, vilket motsvarade tolv större och sex mindre sändarstationer9.

Frekvensomflyttningar

Oftast innebar frekvensomläggningarna att SVT:s digitala sändningar flyttades till de låga frekvens- kanaler som tidigare användes för analoga sändningar, varför omflyttningarna i regel ge- nomfördes i samband med digital-tv-övergång- en. Ibland innebar omläggningen även att andra kanaler flyttade till frekvenser som var mindre utsatta för störningar.

Frekvensomflyttningarna har varit betydelsefulla, framför allt för hushåll med gamla antenner och för områden där signalen av olika anledningar har svårare att nå fram, exempelvis på grund av kuperad terräng eller störningar från grannländer. Frekvensomflyttningarna har inneburit en klar förbättring av mottagningsförhållandena efter digital-tv-övergången. Mycket få hushåll i dessa områden – långt färre än som befarades – behöv- de byta antenn, vilket har bekräftats av våra uppföljande undersökningar. Samtidigt har dock omflyttningarna upplevts som en komplicerande faktor av hushållen eftersom de måste genomföra en s.k. ominstallation eller en kanalsökning.

Utbyggnad av det digitala marknätet 2006

Utbyggnaden under 2006 resulterade i en regional

KAP 1. VERKSAMHETEN

täckning på ca 99,8 % för SVT:s och UR:s sändningar i de områden där digital-tv-övergång- en genomförts. Det digitala marknätet omfattade i slutet av 2006 samtliga 54 större sändarstatio- ner och 170 mindre sändarstationer. Även täck- ningen för multiplex 2 förbättrades något på ett regionalt plan eftersom många mindre sändar- stationer byggdes ut i samband med övergång- en. Det rörde sig om sändarstationer som tidigare endast rymt SVT:s och UR:s sändningar. Efter diskussioner mellan Teracom och TV4 byggdes dessa ut för att också omfatta multiplex 2 och därmed TV4:s sändningar. Vid årsskiftet 2006/07 fanns således multiplex 2 på samtliga stora sändarstationer och på 64 mindre sändar- stationer.

Under senare delen av 2006 hade också multip-

lex 5 byggts ut till 70 % täckning. Framför allt tog 67 Teracom hänsyn till att okodade fri-tv-kanaler

som endast fick sändas över vissa regionala områden skulle kunna tas emot inom hela de aktuella områdena. Multiplex 5 fanns således vid årsskiftet 2006/07 på 21 större sändarstationer och 13 mindre sändarstationer10.

SVT:s regionala nyhetssändningar

Enligt ett avtal mellan SVT och Teracom11, skulle täckningen för SVT:s regionala digital-tv-sänd- ningar byggas ut för att möjliggöra mottagning av två regionala nyhetsprogram från varje större sändarstation. Förutom den nyhetssändning som riktade sig till det aktuella området, skulle tittarna alltså kunna ta emot ännu ett regionalt nyhetspro- gram som riktade sig till ett angränsande område.

Det fanns således behov att bygga ut de digitala marksändningarna av SVT2, vilket påbörjades under 2005. Redan vid årsskiftet 2005/2006 kunde hushållen se två regionala nyhetsprogram från 25 större sändarstationer. Arbetet slutfördes därefter under 2006 när resterande 29 större sändarstationer byggdes ut så att det var möjligt att ta emot två regionala nyhetssändningar. Möjligheten att välja regionalt nyhetsprogram förutsatte dock att tittaren genomförde den nödvändiga ominstallationen och kanalsökningen.

Utbyggnad 2007 och den nya, sjätte multiplexen

Som ett led i TV-samarbetet mellan Sverige och Finland har en finsk TV-kanal, TV Finland, sänts analogt över Stockholmsområdet. Många hushåll vände sig till kommissionen med frågor om vad

68 som skulle ske med dessa sändningar i samband med digital-TV-övergången i Stockholm den 12 mars 2007.

Frågan fick sin lösning när regeringen den 21 december 2006 beviljade Sverigefinska Riksför- bundet tillstånd att sända TV Finland i det digitala marknätet efter digital-tv-övergången. Sändning- arna krävde en ny multiplex som också sänds från sändarna i Uppsala och Västerås. Återstå- ende kapacitet i multiplexen har använts för att utveckla och pröva nya digitala tjänster. I och med det beviljade tillståndet fick sändningarna av TV Finland större täckning än de haft i det analoga marknätet eftersom hela Mälardalen nu täcks av den aktuella multiplexen.

Arbetet påbörjades med de sändarstationer som ingick i etapp 5 och som skulle byggas ut i samband med digital-tv-övergången. Enligt tidsplanen ska detta arbete vara slutfört under första halvåret 2008. Efter genomförd övergång kommer täckningen för multiplexerna 2-4 att ligga på drygt 98 %.

2. Marknaden och utvecklingen 2004–2007

För kommissionen har bevakningen av digital-tv- marknadens utveckling varit en viktig del av upp- draget. Bevakningen har bl.a. omfattat

utvecklingen av nya tekniska lösningar

konkurrensen mellan producenter och leverantörer av mottagarutrustning

prisutvecklingen för olika mottagare

tillgängliga programtjänster

konsumenternas anskaffningstakt.

En viktig utgångspunkt för arbetet har varit att infor- mera producenter och leverantörer om konsumen- ternas behov.

Marknaden för mottagarutrustningen har utveck- lats snabbt, både när det gäller priser och tek- niska lösningar. Exempelvis fanns redan inför den första övergången en digitalbox för marknätet att köpa för under 1 000 kr. Allt fler digitalboxar med dubbla mottagare (som möjliggör inspelning på en kanal samtidigt som man tittar på en annan) har efter hand lanserats. Som en introduktion till avsnittet om marknadsutvecklingen följer nedan en översikt av de olika tekniska plattformarna för tv-sändningar i Sverige.

69

KAP 1. VERKSAMHETEN

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

2.1 Allmän marknadspresentation

TV-tittande i Sverige

I Sverige finns drygt 4 miljoner hushåll med någon tv-mottagning. Tillsammans beräknas dessa ha drygt nio miljoner tv-apparater som tar emot tv- sändningar via de fyra tekniska plattformarna

marknät

kabel-tv

satellit

bredband eller s.k. IPTV.

Sändningarna på respektive plattform kunde fram till respektive distributionsforms digitalisering vara antingen analoga eller digitala. Bredband har dock

70 alltid varit digitalt. I december 2004 – innan över- gången hade inletts – tog hushållen emot tv- sändningar enligt denna distributionsfördelning:

50 % via kabel

28 % via marknätet (9 % av dessa var redan digitala)12

15 % via satellit

7 % via s.k. SMATV-nät (mindre kabelnät).

Fördelning per distributionsplattform 2004

IP

Digital mark 0%

7%

Analog Analog kabel mark

27%

46%

14%

Digital satellit

2%

4%

 

 

 

 

Analog

Digital

 

satellit

kabel

Den andel hushåll som faktiskt riskerade att få svart i rutan var endast runt 25%, men även bland övriga hushåll var kunskapen om hur man tittade på tv så begränsad att alla Sveriges hushåll måste informeras.

Det fanns även ett stort antal tittare som hade en annan plattform för sin första tv men utnyttjade marknätet för andra tv-mottagare i huset eller i sitt fritidsboende.

12.Mediavisions Digital-tv tracking, december 2004. Mediavision är ett oberoende analysföretag inom digitala medier och TV. www.mediavision.se

13.Satellite Master Antenna TV. Tv-sändningarna tas emot via centralantenn (marknätet), kompletterat med mottagning via satellit (betal-tv). Sändning- arna vidaresänds sedan från en huvudcentral ut till hushållen i ett mindre kabel-tv-nät som kan omfatta en samfällighet eller enskilda flerbostadshus. Fastighetsägaren är nätinnehavare/operatör.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Distributionsplatformarnas andel, riket Q4 2007

(hushållens egen uppfattning)

Digital satellit

Analog

kabel

Analog

21,1%

 

satellit

 

 

1,7%

32,1%

26,7%

Digital mark

16,3%

7,2%

2,3%

Digital kabel

Analog mark

IP

Marknadsandelarna mellan de olika tekniska plattformarna är i princip desamma som före övergången. Observera att grafen visar hushållens egen uppfattning och att de 2,3 % som anger analog marknad i realiteten inte kan ha detta.

Kabel-tv och SMATV

Vid årsskiftet 2004/05 hade ungefär hälften av Sveriges drygt 4 miljoner tv-hushåll tillgång till kabel-tv. Oftast träffar fastighetsägare avtal med en kabeloperatör som äger eller förfogar över kabelnätet och därmed avgör vilka kanaler som ska erbjudas hushållen som är anslutna. Kabel- operatören är dock alltid skyldig att utan kostnad för hushållet distribuera vissa kanaler inom ramen för vidaresändningsplikten. De som tar emot tv via kabel har i allmänhet, utöver de s.k. must carry-kanalerna, tillgång till ett grundpaket med ett antal av de största tv-kanalerna. Om den enskilda konsumenten har valt ett utökat utbud finns förstås fler kanaler att tillgå. De största kabeloperatörerna är

• Com Hem (som numera har förvärvat

71

kabel-tv-företaget UPC)

• Tele2 (tidigare Tele2 Vision/Kabelvision)

• Canal Digital Kabel TV.

Av dessa är Com Hem störst (ca 1,7 miljoner anslutna hushåll den 31 december 2007). Vid sidan av de stora kabel-tv-företagen finns många mindre kabelnät, s.k. SMATV-nät13 som omfattar enskilda flerbostadshus, ett antal radhus eller ett villaområde. I ett SMATV-nät är fastighetsägaren eller samfälligheten själv operatör och därmed ansvarig för övriga erbjudna programpaket och för att vidaresändningsplikten efterlevs.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Digital-tv via kabel var fortfarande ovanlig när kommissionen inledde sin verksamhet. Även om Com Hem, UPC och Canal Digital Kabel-TV erbjöd sina abonnenter digital-tv, beräknades år 2004 endast 11 % av alla kabelhushåll ha skaffat en digital-tv-mottagare för kabel-tv-sändningar.

(Källa: Mediavision, estimat Q4 2004.)

Marksänd tv – tv via vanlig antenn

Marknätet ägs och drivs av Teracom och sänd- ningarna tas emot med en takantenn eller en inomhusantenn. Distributionen sker på uppdrag av respektive programföretag och olika krav på täckning framgår av de respektive sändningstill- stånd som beviljats av regeringen. I Sverige har sändningar med digital teknik förekommit i marknätet sedan 1999.

Andel digital och analog kabel, riket Q4 2007

(hushållens egen uppfattning)

 

35%

 

 

Analog

 

 

32%

 

Digital

 

 

 

 

30%

 

 

 

 

 

 

72

25%

 

 

 

 

20%

 

 

 

15%

 

16%

 

 

 

 

10%

 

 

 

5%

 

 

 

0%

 

 

 

Kabel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andelen digitala hushåll ökar stadigt och bör ses mot bakgrund av den allmänna uppmärksamheten kring olika lösningar för digital-tv.

Det digitala marknätet består i dagsläget av fem sändarnät, s.k. multiplexer. Av dessa når första multiplexen ca 99,8 % av de fast boende hushållen i Sverige, multiplex 2–4 ca 98 % och multiplex 5 ca 70 % av hushållen. Räckvidden på multiplexerna har sedan 2004 successivt byggts ut. Varje multiplex kan rymma upp till sju olika programtjänster beroende på typ av programinnehåll och komprimering.

SVT, UR och vissa andra programföretag måste enligt sina respektive sändningstillstånd sändas okrypterade, dvs. vara fri-tv. Övriga programföre- tag med tillstånd att sända i det digitala marknätet kan välja att sända okrypterat eller krypterat (som betalkanaler). Den som vill se betal-tv- kanaler måste ha en digitalbox med kortplats och teckna ett abonnemang med Boxer som hittills är den enda operatören i det digitala marknätet.

Kanalutbud i det digitala marknätet

Multiplex 1

Multiplex 2

Multiplex 3

Multiplex 4

Multiplex 5

Multiplex 6

 

 

 

 

 

 

 

 

SVT1

TV4

Canal+ Hits

Eurosport

BBC World

SVT HD

SVT2

TV4+

Canal+ First

MTV/VH1

BBC Prime

 

 

SVT24

TV400

Canal+ Sport1

Star/Nickelodeon

travel&living

73

Barnkanalen/

CNN

Kanal 5

Kanal 9/The Voice

TCM

 

 

Kunskapskanalen

TV4 Film

TV3

Discovery

silver

 

 

 

 

 

SVT Extra

TV4 Fakta

Kanal 8

Animal Planet

Axess

 

 

 

Kanal 6

Disney/7

Z-TV

Aftonbladet/7

 

 

 

 

 

 

Regionala kanaler

Regional kanal

 

 

 

 

(Kanal Lokal)

 

 

Källa: Teracom, 2008-01-30.

Antalet tillgängliga kanaler i det digitala marknätet är väsentligt fler än i det analoga. Efter fördelningen av de nya sändningstillstånden 2006 ökade antalet fria kanaler i marknätet till drygt tio stycken.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Satellitplattform – tv via parabol

När det gäller satellitsändningar till enskilda abonnenter14 finns två huvudaktörer (eller opera- törer) på den svenska marknaden: Canal Digital och Viasat, varav Canal Digital har något fler abonnenter i Norden15. All satellitdistribution via dessa båda operatörer har sedan 2004 varit digital och samtliga abonnenter har sedan denna tidpunkt varit tvungna att skaffa digital-tv- mottagare för satellitsändningar, DVB-S-stan- dard. Det förekommer dock fortfarande analog satellitmottagning, i huvudsak till hushåll som tar emot så kallad hemlands-tv. Både Canal Digital och Viasat erbjuder betal-tv-kanaler, radiokanaler och interaktiva tjänster (pay-per-view och elek- tronisk programguide, EPG) inom ramen för ett abonnemang.

74

En konkurrensmässig nackdel för satellitplattfor- men i förhållande till andra tekniska distributions- former var under lång tid att Canal Digital och Viasat valde att distribuera vissa tv-kanaler exklusivt. Detta medförde att TV3 och Kanal 5 inte nådde samtliga satellithushåll utan endast till dem som endera valt Viasat (TV3) eller Canal Digital (Kanal 5). I februari 2008 kom emellertid de båda satellitoperatörerna överens om att släppa kravet på kanalexklusivitet.

Även hushåll som är anslutna till SMATV-nät tar emot satellitsändningar, men det sker indirekt. Sändningarna (som i sådana nät kan vara ett

komplement till marknätets sändningar) tas emot i en huvudcentral där digitala signaler omvandlas till analoga för att sedan vidarebefordras till hushållen. I detta fall är det fastighetsägaren eller samfälligheten som väljer vilka satellitsända kanaler som ska tillhandahållas i nätet. Man träffar sedan avtal med Svensk Programagentur AB (SPA) eller Canal Digital Kabel-TV (som är innehållsleverantör till SMATV-nät).

Bredbands-tv

Få hushåll tog emot tv via bredband, s.k. IPTV, när vi inledde vårt arbete 2004, men plattformen har växt stadigt i takt med digital-tv-övergången. Denna plattform har varit enbart digital sedan introduktionen. En av orsakerna är att allt fler hushåll ansluts till bredband via t.ex. stadsnäten som under de senaste åren byggts ut i betydande omfattning. Bland de större operatörerna märks

Bredbandsbolaget

Telia

FastTV

Viasat/Tele2

Canal Digital.

Utbudet av tv-kanaler varierar beroende på operatör men som regel ingår samtliga stora tv-kanaler.

14.Så kallad DTH, Direct-To-Home

15.Radio- och TV-verket: Medieutveckling 2007, s. 62.

16.Statistik från MMS 2004.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Tittarsiffror – nischtittandet ökar med digitaliseringen

Redan 2004 hade 78 % av de svenska hushållen tillgång till andra kanaler än SVT och TV416. Denna andel har successivt ökat i takt med digital-tv-övergången och sedan mitten av 2007 redovisar undersökningsföretaget MMS inte längre ”flerkanalshushållen” separat. Tv-tittandet präglades 2004 av de fem största tv-kanalerna

SVT1, SVT2, TV4, TV3 och Kanal 5, som tillsam- mans hade en tittartidsandel om ca 80 %. Övriga 20 % delades av ett 30-tal kanaler, s.k. nischka- naler för film, sport och livsstil (t.ex. TV4 Plus och TV6). I takt med att allt fler konsumenter har fått tillgång till ett större antal kanaler har tittandet på ”Big Five” minskat, och i synnerhet på public service-kanalerna. Under 2007 användes 70 % av tittartiden för dessa kanaler medan de olika nischkanalerna svarade för 30 %.

Tittartidsandelar januari 2004 och 2008

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

04–jan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

08–jan

 

 

30

27,5%

 

 

 

 

 

 

 

 

30,8%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

20

20,5%

 

 

 

 

23,8%

 

 

 

 

15

14,4%

14,2%

 

 

19,1%

 

 

17,5%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

9,2%

7,9%

 

 

7,5%

7,6%

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SVT1

SVT2

 

TV3

TV4

Kanal 5

Övriga

Det är tydligt att nischtittandet har ökat. Många kanaler med få tv-tittare gör att tv- tittarna blir tv-konsumenter.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

2.2 Marknadsutveckling 2005

Fri-tv i fokus

Under hösten 2005 aktualiserades frågan om de olika avtal som SVT hade upprättat för att garantera alla konsumenter fri tillgång till företa- gets kanaler. Sedan tidigare hade SVT och TV4 ett avtal med Viasat och Canal Digital som innebar att satellitbolagen skulle tillhandahålla ett programkort (mot depositionsavgift) till de konsumenter som ville se kanalerna utan att teckna abonnemang. Detta alternativ var särskilt intressant för dem som bodde i områden där förhållandena för markmottagning var dåliga och satellitmottagning därför var det enda realistiska alternativet.

76

Informationen om depositionskorten var dock bristfällig från de båda satellitbolagen och därför hade hushållen svårt att förstå vad detta alternativ innebar. SVT, TV4 och vi upplyste aktivt om detta alternativ och SVT utövade även påtryckningar på satellitbolagen för att få dem att förbättra sin information.

Eftersom de nya reglerna för vidaresändnings- plikt inte garanterade full tillgång till hela SVT:s utbud förrän efter genomförd digital-tv-övergång, träffade SVT också avtal med Com Hem och UPC om att de skulle tillhandahålla alla SVT:s

kanaler inom ramen för grundutbudet. Även här fick SVT under övergångsarbetet vid flera tillfäl- len följa upp konsumenters klagomål om att detta inte fungerade som det skulle. Frågor kring utbudet i kabelnäten och tolkningen av vidare- sändningsplikten är fortfarande aktuella och vid årsskiftet 2007/08 var vissa tv-tittare kritiska till att inte hela SVT:s utbud vidaresänds analogt.

TV4:s koncessionsavgift

Enligt lag17 har TV4 som enda programföretag med rätt att sända reklamfinansierad TV med analog teknik till hela landet varit skyldig att betala koncessionsavgift. Koncessionsavgiften har bestått av en fast del och en rörlig del som är kopplad till TV4:s annonsintäkter. TV4:s tillstånd för analoga sändningar förlängdes genom regeringsbeslut den 22 december 2004 till utgången av januari 200818. Samtidigt beslutade regeringen att digital-tv-övergången skulle inledas och att TV4 inte längre skulle ha rätt att sända med analog teknik i de områden som ingick i övergångens första etapp19.

Reglerna om koncessionsavgift ändrades vid två tillfällen under år 200520. Ändringarna innebar att skyldigheten att betala koncessionsavgift fort-

17. Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. 18. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr. 60.

19. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr. 59.

20. Prop. 2004/05:155, bet. 2004/05:K16, rskr. 2004/05:294, prop. 2005/06:1 utg. omr. 17, bet.

2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

satte att gälla så länge TV4 bedrev analoga marksändningar men att avgiften successivt trappades ner i takt med att de analoga sänd- ningarna upphörde. Detta gav TV4 ytterligare incitament att delta i övergångsarbetet och efter det att beslutet hade fattats fördjupades vårt samarbete med företaget. Exempelvis tillsatte man en digital-tv-ombudsman med ansvar för TV4:s samarbete med kommissionen och för företagets kommunikation med tittarna.

Större trygghet för konsumenterna

Två faktorer har varit viktiga för att behålla god kvalitet på mottagarna under hela övergångs- arbetet, nämligen

de olika operatörernas krav på godkänd digital- tv-mottagare för tecknande av abonnemang

Teracoms tester av digital-tv-mottagare för marknätet.

Godkända respektive testade mottagare har visat sig erbjuda konsumenterna ökad trygghet när det gäller funktionsduglighet. Samtidigt har det hela tiden funnits ett icke-testat utbud av DVB-T-mottagare, varav en växande andel enligt branschbedömare har fungerat alldeles utmärkt. En slutsats är således att rekommendationen om testade mottagare har motiverat leverantörer, handlare och tv-tittare till en sund kvalitetskontroll, vilket i sin tur har lett till att ett brett och bra utbud av digital-tv-mottagare har vuxit fram.

Så snart ett beslut om test hade fattats, beslutade vi att genomgående rekommendera testade mottagare. På vår webbplats hänvisades endast till digital-tv-mottagare för marknätet som testats av Teracom och i övrigt till respektive plattforms- operatör.

Försäljningssiffror för 2005

Under 2005 såldes ca 450 000 digitalboxar för marknätet. Endast Multiboxen restnoterades inför övergången i Visby, huvudsakligen pga. kompo- nentbrist. Vi konstaterade att enskilda produkter skulle kunna ta slut, men att det på marknaden fanns tillräckligt många alternativa produkter. Inga hushåll skulle behöva stå utan en digitalbox vid respektive övergångsdag.

Återförsäljarnas skepsis mot övergången var också 77 definitivt på väg att brytas i slutet av etapp 1. Och återförsäljare och installatörer visade sig vara

viktigare aktörer än vi inledningsvis hade trott. De hade fått många frågor från konsumenterna och hade efterhand hanterat situation på ett förträff- ligt sätt. Inte minst hade de i samband med övergångsdagarna hjälpt många tv-tittare dels med grundläggande upplysningar, dels med frågor av mer praktisk natur, t.ex. ominstallation av boxar efter frekvensbyte i samband med övergången.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Ökat produkt- och tjänsteutbud under 2005

Flera nya produkter lanserades inför etapp 1, även om dessa inte var vanligt förekommande lokalt ännu. Exempelvis kan nämnas USB digital- tv-mottagare, digitalbox direkt i en scart och flera digitalboxar med hårddisk. Priset på en testad digitalbox utan abonnemang och särskilda finesser låg på mellan 700 och 1 300 kronor.

Fram mot slutet av 2005 hade utbudet av produkter breddats avsevärt jämfört med 2004. Förutom ett större utbud hade flera nya produkter lanserats. Till exempel inleddes en diskussion om möjligheterna till HDTV inför fotbolls-VM 2006. Även de olika operatörernas erbjudanden hade utvecklats och de flesta av dem erbjöd nu t.ex. installationshjälp i någon form. Dessutom hade de

78 utökat utbudet till att även omfatta korttidsabon- nemang, barnpaket och tvillingkort. Av dessa var framförallt det senare av stort intresse för många konsumenter som ville ha tillgång till abonne- mangsutbudet på flera tv-apparater i hushållet utan att behöva teckna ytterligare abonnemang. Satellitoperatörerna valde också att sänka priset på sina basabonnemang.

PTS öppnar Teracoms nät för konkurrens

Den 15 december 2005 beslutade Post- och telestyrelsen (PTS) om skyldighet för Teracom att öppna marknätet för konkurrens när det gällde marksänd tv och radio21. Detta innebar att andra företag kunde få tillträde till marknätet för tv- överföring antingen genom att begära inplacering i mast eller genom att köpa överföringstjänsten. Teracoms priser på tjänsterna skulle baseras på faktiska produktionskostnader. Ingen operatör kunde vägras tillträde till nätet på annat än objektiva grunder, t.ex. teknisk genomförbarhet eller nätverksintegritet. Teracom överklagade beslut, som dock fastställdes av domstol.

När detta skrivs (februari 2008) genomför SVT och UR en upphandlingsprocess för att förnya sitt avtal och det är inte klart om det fortsättnings- vis är Teracom som får förlängt avtal med SVT avseende tv-distribution i marknätet.

21.PTS dnr 05-8675/23. Beslutet fattades i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

22.Regeringsbeslut Utbildnings- och kulturdepartementet 2006-02-23 nr I:15.

2.3 Marknadsutveckling 2006

Tillstånd i det digitala marknätet

Den 23 februari 2006 beslutade regeringen om förnyade tillstånd för att sända tv i det digitala marknätet22. Förutom de tillstånd som förlängdes, beviljades sju nya tillstånd:

Tre för betal-tv-kanalerna C5 (numera Kanal 9), BBC Prime och NonStop Filmfestival (numera Silver)

Fyra för fri-tv-kanalerna TV6, Aftonbladet TV7,

The Voice och Axess TV.

Detta innebar att antalet fri-tv-kanaler i marknätet från hösten 2006 ökade från sex till tolv kanaler. Problemet var att dessa skulle rymmas på tio kanalplatser. Lösningen blev att dela på ett sändningstillstånd på samma kanalplats så att exempelvis Aftonbladet TV7 sände på vardagar och Axess TV på helger. Dessa sändningstillstånd gällde efter förlängning t.o.m. den 31 mars 2008.

Dialog med Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO)

I mars 2006 genomförde vi i samarbete med HSO en workshop om digital-tv och tillgänglig- het. Syftet var att se närmare på särskilda behov i anslutning till digital-tv-övergången. Förhopp- ningen var att workshopen skulle ge konkreta produkt- och tjänsteidéer som kunde underlätta digital-tv-övergången. Workshopen utfördes av forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och

samlade personer med synskada, hörselskada och nedsatt kognitiv förmåga samt företrädare för bl.a. SVT, Teracom, Boxer, A2B, Konsument- verket, Sagem och Expert. Fokus hamnade framförallt på anpassning av befintliga produkter, där ljudet spelade en central roll. Den talande textremsa som SVT använde, berömdes av brukarna och flera efterfrågade lösningar byggde vidare på idén om talad text. En förnyad dialog under senhösten 2007 innebär att vi i kommissio- nen förhoppningsvis kan efterlämna undersök- ningsmaterial och fakta för HSO att använda för förbättrade lösningar.

Försök till internationellt samarbete

79

Inspirerade av workshoparna om tillgänglighet samt ett studiebesök i Storbritannien i maj 2006, tog vi i september ett initiativ till ett internationellt samarbete när det gällde digitala tv-produkter. Främst gällde detta s.k. nischprodukter riktade mot mindre grupper eller marknader, t.ex. digital- boxar som konverterar flera kanaler till ett antal olika tv-mottagare i samma hushåll.

Vi undersökte möjligheterna att tillsammans med olika tillverkare ordna en gemensam aktivitet riktad mot utländska marknader. Sammanträden hölls med Näringsdepartementet, Utrikesdepar- tementet och Exportrådet, som samtliga visade intresse för ett evenemang i form av en minimässa riktad till den brittiska marknaden. Emellertid

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

visade sig svenska tillverkare ha svårt att få fram fungerande prototyper i god tid och i en sådan mängd att evenemanget kunde bli meningsfullt. Det var också svårt att etablera kontakter med rätt personer på de olika företagen. Denna aktivitet fick därför skjutas på framtiden. När initiativet slutligen rann ut i sanden var det framförallt på grund av svalt intresse från till- verkarnas sida.

Teracom testsänder mobil-tv

Under hösten 2006 genomförde Teracom de första testsändningarna av mobil digital-tv med DVB-H-teknik i det digitala marknätet23. Sänd- ningarna täckte in Stockholms innerstad och Sundbyberg. Det rörde sig om ett konsumenttest, där syftet var att undersöka användarbeteenden

80 och uppfattningar om mobil-tv. Syftet var att underlätta marknadsbedömningen inför en eventuell mobil-tv-satsning.

Testet utfördes i samarbete med ATG, Boxer, Nokia, SR, SVT, UR och Telenor och omfattade 400 konsumenter under en tremånadersperiod. Dessa kunde ta emot tretton tv-kanaler – såväl betal-tv som fri-tv – samt tre radiokanaler. Sändningarna skedde i realtid och togs emot via en Nokia N92 med inbyggd DVB-H-mottagare. Teracom betecknade testet som framgångsrikt och förutsåg en betalningsvilja för mobil-tv24.

PTS-rapport om frekvensutrymme

År 2005 fick PTS uppdraget25 av regeringen att utreda vilket frekvensutrymme som kunde frigöras när de analoga markbundna tv-sänd- ningarna upphör och vad detta kan utnyttjas till. Uppdraget initierades av den förestående över- gången och av ett yttrande från Radio Spectrum Policy Group (RSPG), som är Europeiska kom- missionens rådgivande organ i frekvensfrågor. I PTS uppdrag ingick att belysa olika konsekven- ser av alternativa användningar, bl.a.

hur befintliga och nya frekvensanvändare påverkas

möjligheterna att utnyttja gjorda investeringar i infrastruktur

förutsättningarna för att utveckla tjänster och produkter för en internationell marknad.

Enligt PTS slutrapport (1 september 2006)26 utgör det frigjorda frekvensutrymmet en stor och värdefull resurs för vilken det finns flera använd- ningsområden. I rapporten nämns t.ex. ytterli- gare tv-sändningar i standardformat, HDTV, mobil-TV samt fast eller mobilt bredband.

PTS presenterade också en spektrumpolicy under hösten 2006. Enligt denna bör frekvensut- rymme i första hand auktioneras ut och de tillstånd som utfärdas bör vara så teknik- och tjänsteneutrala som möjligt.

23.Pilottestet pågick från 7 oktober 2006 till 31 januari 2007.

24.MMS rapport från pilotprojektet daterad den 28 mars 2007.

25.Regeringsbeslut Näringsdepartementet 2005-10-27 nr II:11.

26.PTS dnr PTS-ER-2006:35.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Gratis bredbands-tv öppnar marknaden

Under senare delen av 2006 lanserade Telia som första bredbandsoperatör paketet Start som konsumenterna fick pröva utan kostnad. Erbju- dandet omfattade SVT1, SVT2, Barnkanalen, Kunskapskanalen, TV4, Aftonbladet TV 7 och The Voice. Tillgången till paketet förutsatte att kunden redan hade ett bredbandsabonnemang med Telia och fast telefoni med förval Telia. Detta gjorde att erbjudandet liknade det Triple Play-erbjudande som Com Hem hade haft framgångar med.

Utveckling av fri-tv via satellit

Under 2006 kom fri-tv via satellit att utvecklas ytterligare. Canal Digital erbjöd sedan tidigare samtliga SVT:s kanaler och TV4 mot en deposi- tionsavgift. Erbjudandet utvecklades dock från att ha avsett ett programkort per programbolag till att avse ett programkort för samtliga kanaler och priset sänktes till 795 kronor. Även Viasat utvecklade sitt fri-tv-alternativ genom att utvidga antalet kanaler, från SVT och TV4 till att även omfatta TV6 och Aftonbladet TV 7. Dessutom avskaffade Viasat såväl depositionsavgift som programkort och istället krävdes en av Viasat god- känd mottagare i vilken konsumenten kunde låsa upp de aktuella kanalerna med en personlig kod.

HDTV via kabel

I december 2006 lanserade Com Hem ett HDTV- paket med tillhörande HDTV-mottagare till en kostnad mellan 1 995 kr (24 månaders bindnings- tid) och 3 495 kr (ingen bindningstid). Com Hems paket hade, i likhet med t.ex. det HDTV-paket som Canal Digital lanserat tidigare, utformats som ett tillägg till ett grundabonnemang. Paketet omfattade Discovery HD och VOOM HD (alla Com Hems digital-tv kunder har tillgång till SVT HD om de har en HDTV-box). Canal+ HD fanns tillgängligt som en del av paketen hos Canal+. Vid årsskiftet 2007/2008 hade Com Hem ett utbud med ca 130 kanaler, varav fem erbjöds i HD-format.

SVT:s HDTV-strategi

81

SVT meddelade i slutet av 2006 att de hade lagt om den strategi för HDTV-sändningar som de hade presenterat i februari samma år. Orsaken var dels att SVT:s sändningstillstånd hade förkortats från sex till tre år, dels att de ville invänta ett regeringsbeslut om användningen av de frekvenser som frigjordes i och med digital-tv- övergången.

HDTV var fortfarande prioriterat hos SVT och programproduktionen hade redan börjat ställas om. Däremot ansåg SVT att den offensiva satsning som man hade aviserat i februari 2006 i samband med ett branschseminarium inte var möjlig innan det stod klart hur de frigjorda frekvenserna i marknätet skulle fördelas.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Produktutbud

I början av 2007 sålde alla större elektronikkedjor digital-tv-mottagare för de flesta plattformar. Även försäljningen via internet hade ökat. Det fanns då fler än 400 digital-tv-mottagare på den svenska marknaden27. Av dessa utgjordes drygt hälften av tv-apparater med inbyggd markmot- tagare och resterande drygt 200 av fristående digitalboxar. Av de fristående boxarna utgjorde

drygt hälften markmottagare och hälften satellit- mottagare. Därutöver fanns ett mindre antal kabelmottagare.

Flera nya produkter lanserades under 2006, t.ex. den s.k. Slingboxen som gjorde det möjligt att ansluta till ett abonnemang via internet och få tillgång till kanalutbudet över hela världen.

Även för den som valde att teckna abonnemang och därmed styrs av respektive operatörs god-

Försäljningen av digital-tv-mottagare 2004–2007

Totalmarknad, antal enheter

1 200 000

 

Markbox

 

 

 

 

 

TV m inb. Box

700 000

 

 

 

 

1 000 000

82

800 000

800 000

600 000

400 000

450 000

 

450 000

350 000

 

 

 

200 000

 

 

 

 

 

100 000

 

0

 

 

 

2004

2005

2006

2007

Fortfarande är intresset för separata digitalboxar stort trots att utbudet av tv med inbyggd box ökar.

27.Sökning på Pricerunner i början av februari 2007.

28.Multiboxen var mycket omtalad under etapp 1 som en då unik produkt som tillät samtidigt mottagning av tre fri-tv-kanaler på upp till åtta mottagare i hemmet. Se www.multibox.se.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

kända mottagare, var utbudet stort redan i slutet av 2006. Exempelvis kan nämnas att Com Hem erbjöd 13 godkända mottagare och Viasat 17 stycken. Boxer hade i slutet av 2006 hela 162 typer av godkända mottagare i sitt sortiment. Undantaget i det utökade utbudet gäller bred- bands-tv där vid början av 2008 endast ett mindre antal godkända mottagare finns på marknaden.

Testade boxar

Under 2006 testade Teracom totalt ca 90 digital- tv-mottagare, vilket var en markant ökning jämfört med de 18 digitala markmottagare som testades under 2005. Teracom hade i slutet av 2006 totalt testat över 130 digital-tv-mottagare. Av dessa var 82 tv-apparater med inbyggd mottagare för marknätet men endast fyra var mottagare utan kortplats. Den tidigare uppmärksammade Multi- boxen28 testades inte heller 2006 och förlorade därför i uppmärksamhet. Ett antagande är att Teracoms test av mottagare för marknätet var viktigast under det första året av övergången (2005) men att initiativet till test framför allt bidrog till en hälsosam självreglering av marknaden.

De återförsäljarkedjor som sålt otestade mark- mottagare drabbades inledningsvis av en mängd reklamationer. Detta har lett till att handlarna har sett över sitt sortiment och även markerat tydligare för kunderna vilka mottagare som är testade.

Som en parallell kan man notera att i Finland, där det inte finns något testförfarande, är många tv- tittare missnöjda på grund av bristande kvalitet

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

hos mottagarna. Bland annat detta har lett till att många finska tv-tittare har vägrat betala tv-avgift.

Prisutveckling 2006

Priserna på digital-tv-mottagare sjönk inte nämn- värt under 2006. Exempelvis kan nämnas att

en testad digitalbox av enklare modell kostade 800–1 300 kronor utan abonnemang. Otestade digitalboxar var ofta betydligt billigare och kostade ca 400 kronor. Medelpriset för en digitalbox med finesser, t.ex. dubbla mottagare och hårddisk, låg på ca 3 000–5 000 kronor. Samtidigt var tv-

apparater med inbyggda mottagare inte nämnvärt dyrare än vanliga tv-apparater.

Nya tjänster under 2006

Till skillnad från produktutbudet förblev kanalut-

83

budet i princip detsamma under 2006, men flera operatörer erbjöd fler alternativ när det gällde paketeringen av kanalerna. Framförallt försökte man tillgodose konsumenternas behov av att kunna ta del av hela kanalutbudet på hushållets olika tv-apparater utan att behöva teckna fler abonnemang.

Därför marknadsförde olika operatörer – på samtliga plattformar utom för bredband – under 2006 aktivt s.k. multi- eller tvillingabonnemang. Dessa erbjudanden omfattade digital-tv-motta- gare och programkort för upp till fyra eller fem tv- apparater i samma hushåll inom ramen för ett och samma abonnemang.

Konsumenterna kunde även i ökad utsträckning välja bindningstid för sitt abonnemang hos i princip samtliga operatörer. Den som valde en längre bindningstid kunde få installation och/eller mottagare på köpet. Flera operatörer, t.ex. Com

Hem, Fast-TV och Boxer, började också under 2006 erbjuda olika typer av tillsvidareabonne- mang med ingen eller mycket kort bindningstid. Detta har förmodligen gynnat marknaden för betal-tv bland fritidshusägare.

Prisutveckling digital-tv-box 2003-2007 Konsumentpris inkl. moms, kr

 

2 500

 

2 000

84

1 500

 

1 000

500

0

2003

2004

2005

2006

2007

2003 kostade en digitalbox ca 2 000 kronor, medan idag kostar en digitalbox för marknätet under 1 000 kronor. Det stora genombrottet prismässigt kom alltså före övergången.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

2.4 Marknadsutveckling 2007

Nya produkter och tjänster

Under 2007 började flera större producenter bygga in digitala tv-mottagare i sina tv-apparater där många klarade både MPEG-2 och MPEG-4. Det kom även lösningar i form av en modul som kunde bespara konsumenten investeringen i en helt ny mottagare för att få tillgång till HDTV. Digitala tv-mottagare som kopplas till datorn blev också allt vanligare, vilket kan tolkas som ett ökat intresse för mobila produkter.

Bredbands-tv tar fart

I slutet av 2007 kunde det konstateras att bred- bands-tv som alternativ hade varit mycket framgångsrikt29 Till exempel hade Telia i början av 2008 drygt 300 000 abonnenter. Trots att vissa problem har förekommit när det gäller kapacitets- fördelningen mellan bredbands- och tv-tjänsten har det stora intresset för bredbands-tv etablerat det som en tydlig fjärde plattform. Olika multi- abonnemang var under 2007 fortsatt efterfrågade och under året lanserade även Com Hem ett s.k. tvillingabonnemang för sina digital-tv-kunder.

Nytt försäljningsrekord

Vid utgången av 2007 uppskattade Elektronik- Branschen att den reella försäljningen för det

gångna året skulle komma att landa på totalt 860 000 digital-tv-mottagare – långt över prog- nosen på 750 000. En testad enkel digital-tv- mottagare av DVB-T-standard kostade i slutet av 2007 från 500 kronor och uppåt. När en elektro- niktidning genomförde ett test av återförsäljarnas information, konstaterade man att den som regel var mycket god information.30

Boxers monopol upphör

Under 2007 arbetade regeringen med ett lagför- slag om ett nytt system för tillståndsgivning i marknätet bl.a. för att

85

• öppna marknätet för konkurrens mellan operatörer

• flytta tillståndsgivningen från regeringen till

Radio- och TV-verket

Detta skedde mot bakgrund av att Europeiska kommissionen hade inlett ett överträdelseärende mot Sverige. Man ansåg nämligen att de villkor i sändningstillstånden för de digitala marksänd- ningarna – som innebar att programföretagen måste anlita Boxer för åtkomstkontroll – strider mot EG:s direktiv om konkurrens på marknader- na för elektronisk kommunikation.

29.Enligt detta erbjudande fick hushållet gratis digital-tv under en viss period i utbyte mot en viss bindningstid och förutsatt att både bredband och fast telefoni tecknats hos Telia.

30.Prylportalen, 2007-11-05, ”Prylportalens reporter fick rätt hjälp i butikerna”.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

Regeringen föreslog därför i september 2007 nya regler för tillståndsgivningen för digital marksänd TV. De nya reglerna innebär att alla programföre- tag ska kunna välja vem eller vilka som ska sköta den tekniska åtkomstkontrollen och sälja abon- nemang på programmen. Efter det att riksdagen hade godkänt de nya reglerna31, beslutade regeringen den 29 november 2007 att ta bort skyldigheten att anlita Boxer ur programföreta- gens sändningstillstånd. Genom samma beslut

förlängde regeringen samtliga tidigare beviljade tillstånd att sända digital marksänd tv att gälla t.o.m. 31 mars 2008.32

Enligt den nya lagstiftningen som trädde i kraft den 1 februari 2008 ska tillståndsgivningen för digital marksänd tv också flyttas från regeringen till Radio- och TV-verket för alla tillstånd utom de som avser public servicebolagen SVT och UR.

 

Fördelning av antal fungerande TV-apparater

 

 

 

i hushållen, 2004-2007

 

 

 

 

 

 

70%

 

 

 

 

 

2004

 

 

 

 

 

 

 

 

60%

 

 

 

 

 

2005

 

 

 

 

 

 

 

86

 

 

 

 

 

 

2006

50%

 

 

 

 

 

2007

 

40%

 

 

 

 

 

 

 

30%

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

10%

 

 

 

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

 

 

 

0

1

2

3

4

5

6 eller fler

 

 

 

 

 

 

 

Antal enheter

Antalet tv-apparater har minskat och förklaringen till detta är att hushållen inte valt att skaffa en digitalbox till en gammal tv-apparat.

31.Prop. 2007/08:8, bet. 2007/08:KU4, rskr. 2007/08:40.

32.Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2007-11-29 nr. 1

33.Regeringsbeslut Näringsdepartementet 2007-12-19 nr. II:7

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

De frigjorda frekvensernas användning

Så snart den sista av de totalt fem etapperna av digital-tv-övergången var slutförd, den 15 oktober 2007, vände tv-branschen sin uppmärksamhet mot de frekvenser som frigjorts i och med digital- tv-övergången. Redan tidigare hade HDTV flitigt förekommit i debatten om frekvenser och nu blev den närmast en symbolfråga för tv-branschens framtid. Lobbying för att frekvenserna skulle gå till mobila elektroniska kommunikationstjänster ställdes mot tv-branschens önskemål. Vid en hearing som hölls i konstitutionsutskottet den 22 november 2007 stod tv-branschen enig i frågan om behovet av att införa HDTV i marknätet. Medierna tolkade felaktigt detta som att ett beslut fattats om att Sverige, som just gått över till digital-tv i marknätet, nu skulle tvingas att gå över till HDTV inom en snar framtid. Reaktionerna i form av arga insändare lät inte vänta på sig.

Den 19 december 2007 fattade regeringen sitt beslut om sändningsutrymme för marksänd tv. Samtidigt fick PTS i uppdrag att planera om frekvensanvändningen i UHF-bandet.33 Besluten innebär att:

Det ska skapas utrymme för sex multiplexer för tv i frekvensområdet under 790 MHz i UHF- bandet och att inga tv-sändningar ska före- komma på frekvenser över 790 MHz

Utrymme motsvarande ytterligare en multiplex i VHF-bandet ska göras tillgänglig för tv- sändningar. Detta är det utrymme där SVT1 tidigare sändes med analog teknik.

När omplaneringen är klar kommer det alltså att finnas möjlighet att sända tv i marknät i sju multiplexer samtidigt som PTS kommer att kunna

fördela utrymme i den översta delen av UHF- 87 bandet för t.ex. mobila kommunikationstjänster.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007

3. Informationskampanjen

3.1 Analys, strategi och kommunikativ plattform

Informationsarbetet är den absolut största delen av kommissionens uppdrag. En smidig övergång har förutsatt en utbredd kännedom om digital-tv bland Sveriges samtliga hushåll. Inledningsvis stod vi inför en rad utmaningar vad gäller informa- tionsarbetet. Digital-tv-övergången blev snabbt en laddad fråga, såväl politiskt som opinionsmässigt, dvs. bland allmänheten – inte minst för att den innebar ett tvång. Tidsramen var snäv och resur- serna små. Dessutom var Sverige bland de första länderna att genomföra övergången och vi hade

88 begränsade möjligheter att dra nytta av andras erfarenheter. Den första tiden fick därför ägnas åt omfattande analysarbete.

Grundläggande analys

Omvärldsanalys

Kommissionen formerades i maj 2004. En av kansliets första konkreta aktiviteter var ett besök hos vår motsvarighet i Berlin i början av juni 2004. Övergången till marksänd digital-tv i Tyskland var vid denna tidpunkt i startfasen, men Berlin hade, som en av de absolut första städer- na i världen, redan i augusti 2003 helt digitalise- rat sitt marknät. Denna övergång var liten med tyska mått mätt, ca 200 000 hushåll, men erfa- renheterna var nyttiga för Sverige inte minst när det gällde frågor kring konsumenternas och

hushållens beteende samt förhållandet till kom- munerna. Den viktigaste lärdomen som vi bar med oss från besöket var dock: ”ta inte ut alla svårigheter på förhand”.

På hemmaplan träffade vi representanter för två aktuella samhällsprojekt: PPM och Naturvårdsver- kets ”Klimatkampanjen”. Vi sökte aktuella exempel på hur man skulle kunna optimera resurser i informationsarbetet samt utröna vilka insatser som var mest effektiva för att möta allmänhetens behov av kunskap och förståelse. Mötena gav värdefulla insikter, men de erfarenheter som vi helst hade tagit del av var sådant som rörde högertrafikomläggningen på 60-talet. Det är den enda kampanjen i närtid som informerat om ett tvingande och oundvikligt skifte som påverkade nästan alla medborgare. Någon mer ingående dokumentation av informationsarbetet i samband med högertrafikomläggningen fanns dock inte.

Med tanke på den begränsade tillgången på konkreta exempel, var istället den viktigaste insikten från detta inledande erfarenhetsutbyte att inte försöka göra allting rätt, utan snarare att identifiera och undvika de värsta fallgroparna. En utebliven debatt och ett lugn efter genomfört skifte skulle kunna ses som ett kvitto på ett väl genomfört uppdrag.

Intressentanalys

Efter den inledande omvärldsanalysen genom- förde vi i augusti 2004 en omfattande analys av vilka intressenter som agerade på ”digital-tv- övergångs-arenan”. Syftet var att klargöra hur spelplanen för digital-tv-övergången såg ut och vilka de olika intressenterna och aktörerna var.

Arenaanalysen försåg oss med en tydlig bild över vilka intressen som omgav övergången. Det visade sig dock att de aktörer som vi identifie- rade som nödvändiga och självklara – dvs. Teracom, SVT och TV4 – inte var de som explicit

visade störst intresse för samverkan. Istället var det Viasat och Boxer som inledningsvis bearbe- tade kommissionen, bl.a. med förslag om sub- ventionerade boxar och samverkan kring callcen- ter. Vi var dock tidigt tydliga med att hålla isär kommersiella intressen och det egna uppdraget att tillhandahålla saklig och neutral information. Gränsdragningen om vilka samarbeten som måste prioriteras var därför avgörande för att vi skulle behålla skärpan i uppdraget och inte slitas allt för mycket mellan olika intressenter. Konsu- menten skulle inte behöva fundera över eventu- ella bakomliggande kommersiella intressen.

Samarbete med många intressenter

Samarbetspartners

Samarbetspartners: Teracom, SVT, TV4.

Teracom, ansvariga för marknätet, spelade en central roll för det tekniska genomförandet. SVT och TV4, står för det fria tv-utbudet och är självklara i samarbetet.

Teracom, SVT, TV4

Operatörer

89

Operatörer: Boxer, Canal Digital, ComHem, Viasat.

Operatörerna är viktiga för tv-tittarens köpbeslut.

Hur mycket tv vill man ha och vilka kanaler är intressanta?

Com hem, Canal Digital, Boxer och Viasat

Digital-tv-kommissionen

3 Elektronikbranschen

Tillverkare, återförsäljare, anteninstallatörer.

Elektronikbranschen var både förväntansfull och irriterad över digital-tv-övergången. Å ena sidan förväntade man sig ett rejält uppsving i försäljning, å andra sidan krävde övergången mycket extra arbete.

Elektronikbranschen

Kommuner och intresseorganisationer

Vidareinformatörer: Kommuner och intresseorganisationer.

Kommunen är nära tv-tittaren och har kunskapen om lokala förutsättningar. Intresseorganisationer som PRO och HSO fungerar som vidareinformatörer, men även som språkrör för gruppens särskilda behov.

Digital-tv-kommissionen har arbetat brett, men på arenan har olika intressenter spelat olika roll. Kommuner och organisationer har utgjort en mycket viktig kanal till hushållen som vidareinformatörer.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Med tiden kunde vi konstatera att det initiala intresset från flera aktörer till stor del berodde på oro för vad övergången och kommissionens arbete skulle innebära för den egna marknaden. Många aktörer eftersträvade sannolikt ett aktivt deltagande för att kunna påverka processen. Längre fram, när de stora marknadsrörelserna uteblev, svalnade deras intresse.

Målgrupper

Nästa steg i analysfasen var att kartlägga mål- grupperna för informationsarbetet. En av projek- tets stora utmaningar var bristen på kunskap bland hushållen om hur man tar emot sin tv- signal. En majoritet av hushållen visste inte att det fanns olika distributionsplattformar för tv. Det fanns inte heller något register över vilka hushåll som tittade på tv via marknätet, vilka

90 som tog emot tv via kabel eller satellit eller vilka som hade mer än en tv-apparat.

Primärt berörde övergången de hushåll som enbart tog emot tv-sändningar via det analoga marknätet, dvs. vanlig antenn. Detta motsvarade år 2004 drygt 1 miljon av landets tv-hushåll. Därutöver beräknades ca 2 miljoner hushåll, vilka främst tittade på tv via en annan plattform, vara berörda indirekt genom att de hade andra tv- apparater i huset eller t.ex. i sommarstugan eller husvagnen som tog emot tv-signalerna med vanlig antenn.

Sammantaget innebar detta att det var svårt att genomföra en segmentering och definition av olika målgrupper. Samtliga Sveriges hushåll var i princip berörda eftersom alla behövde förstå övergången

för att kunna avgöra huruvida de behövde agera. Vår slutsats blev därmed att betrakta alla Sveriges hushåll som huvudsaklig målgrupp.

Målsättning

Inom den förhållandevis trubbiga målgrupps- definitionen fanns det givetvis olika grader av informationsbehov. Nästa steg var därför att fastställa de övergripande målen för kommunika- tionsarbetet. Dessa definierades utifrån modellen kunna-tycka-göra.

Förenklat innebar modellen att kommissionen i det första steget måste skapa kännedom och förståelse hos alla hushåll kring innebörden av digitaliseringen av marknätet (kunna). Det andra steget (tycka) innebar att vårt mål var att hushållen, genom saklig och upplysande information, skulle förhålla sig ”neutralt positiva” till övergången. Däremot utsträcktes aldrig målsättningen till att skapa en positiv inställning till digitaliseringen. För det sista steget (göra) definierades analoga marktittare som primär målgrupp eftersom det var de som behövde agera för att inte få svart i rutan.

Med direktivet som utgångspunkt formulerades därefter mer mätbara mål för kommissionens arbete och informationsinsatser. Vid högertrafik- omläggningen på 60-talet var effekten av bristfäl- lig information förenad med livsfara. Utebliven information om digital-tv-övergången innebar i värsta fall att hushållen inte skulle få bild i tv:n. Men tv är viktigt för många människor och framför allt för många äldre kan tv:n vara det enda sällskapet. Hotet om svarta tv-rutor upplevdes som riskfyllt av alla inblandade eftersom en

debatt om förlorad tv-mottagning skulle kunna innebära ett ifrågasättande av projektet, dvs. av det digitala marknätet som sådant och i förläng- ningen av SVT och public service.

Utåt kommunicerade vi till en början mer moderata andelar, men internt var vi tidigt överens om att målet för kännedom måste ligga på 100 %. Det var med andra ord inte acceptabelt att någon skulle sitta med svart tv-ruta på grund av brist- fällig information.

Beslutet om hur och när man ordnade sitt tv- tittande måste däremot ligga hos den enskilde

individen. Målet för agerande sattes till max 5 % bortfall av tv-tittare på hushållsnivå. Minst 95 % av hushållen skulle alltså titta på tv redan första dagen, och de som inte tittade skulle befinna sig i den situationen genom ett aktivt beslut.

En mindre uttalad målsättning var att andelen tv- tittande hushåll skulle ligga på åtminstone samma nivå som innan övergången. Det skulle redan efter den första etappen visa sig att andelen som fortfarande tittade på tv låg på 98 %, dvs. fler än de som betalar tv-avgiften, ca 90 %.

Tidpunkt för digital-tv-anskaffning. Andel av alla individer med digital-tv

60%

 

 

 

 

 

 

91

 

 

 

 

 

 

 

50%

 

 

 

 

 

 

 

40%

 

 

 

 

 

 

 

30%

 

 

 

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

10%

 

 

 

 

 

 

 

0%

Mer än

Ett år

Ett halvår

Ett kvartal

Månaden

Veckan

Efter

 

 

ett år

 

 

 

innan

innan

 

Gotland

40%

4%

5%

8%

19%

14%

10%

Gävle

55%

6%

4%

7%

14%

11%

4%

Motala

51%

5%

6%

11%

15%

10%

4%

De flesta hushåll skaffar digital-tv antingen för att få fler kanaler eller för att övergången innebär ett tvång. De senare hushållen är inte mer missnöjda än andra utan representerar snarare en grupp som tycker att tv är mindre viktigt.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Resurser

Vid ett kommissionsmöte i september 2004 fastställdes huvudlinjerna för hur arbetet skulle bedrivas och hur vi skulle agera rent strategiskt. Grundpelaren i strategin var att kommissionen skulle utgöra ett nav i projektet, vilket andra intressenter kunde förhålla sig till. På det sättet skulle nyanser och konsumentperspektivet kunna säkerställas och vi skulle genom vår roll kunna hålla särintressen i schack.

En fördel med strategin var att vi även med begränsade resurser skulle kunna koordinera ett mer omfattande informationsarbete. Kommissio- nen hade initialt begränsade resurser; budgeten

för 2005 var satt till fem miljoner kronor – ett belopp som skulle räcka till porto för knappt en miljon hushåll. Denna budget justerades dock upp i och med den första övergången på Gotland 2005 och därefter har kommissionen tilldelats tillräckliga resurser från Kulturdepartementet för att hålla en grundläggande nivå i informationsar- betet. Sammanlagt har kommissionens informa- tionsinsatser kostat drygt 10 kronor per hushåll

– en summa som tillsammans med övriga aktörers insatser och en väl genomtänkt strategi för kontinuerlig medierapportering har varit tillräcklig. Därmed har kommissionens insatser även fungerat som en katalysator för kommersiella aktörers marknadsföring.

92

Kommisionens budget fördelad per år

 

 

 

 

 

 

 

 

Personalkostnader

2004

2005

2006

2007

2008

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personal kostnader Totalt

1 910 477

3 795 255

3 318 198

2 874 652

158 180

12 056 761

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga kostnader

 

 

 

 

 

 

 

Resor / Representation Totalt

94 982

397 578

324 505

300 169

4 492

1 121 727

 

Varor / Tjänster Totalt

804 146

13 664 175

14 991 944

13 804 801

-13 940

43 251 126

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

2 809 606

17 857 007

18 634 647

16 979 622

148 732

56 429 614

Digital-tv-kommissionens totala budget för 2004-2008 är 56 miljoner. Sveriges totala antal hushåll uppgår till drygt 4 miljoner. Fördelningen över åren är relaterad till etappernas storlek, dvs. antalet hushåll som skulle informeras.

De kommunikationskonsulter som vi har anlitat sedan start har varit viktiga både för strategi och genomförande. Ett gott samarbete mellan konsulterna har skapat en stabil bas och förut- sättningar för konsekvens och kvalitet. För att säkra förutsättningar för integrerad kommunika- tion lät vi vår blivande PR- och reklambyrå lösa en uppgift tillsammans. Deras förmåga att samarbeta var lika viktig som lösningen för oss.

Kommunikationsstrategi

Trots att kommissionens analys hade mynnat ut i att samtliga Sveriges hushåll var direkt eller indirekt berörda och behövde informeras, kunde vi konstatera att det fanns stora skillnader mellan hushållen gällande behov och informationsefter- frågan. I en rapport från Mediavision om hushål- lens kunskap och anskaffning av digital-tv före övergången, dvs. det aktuella marknadsläget 2004, gick det att urskilja tre tydliga grupper:

de hushåll som redan hade digital-tv

de som uppgav att de aldrig skulle skaffa digital-tv (”vägrarna”)

de som var skeptiska eller tveksamma.

Den första gruppen antogs ha skaffat digital-tv för att få tillgång till fler kanaler. Den andra gruppen var sannolikt oemottaglig även med sakliga budskap. ”Skeptikerna” angav att de inte ville ha digital-tv men det fanns inte samma starka principiella motstånd som hos ”vägrarna”.

För att mer ingående analysera målgrupper, budskap, tonläge, form och aktiviteter genomför-

des fokusgrupper och kvalitativa intervjuer i

 

Stockholm och Gävle under december 2004.

 

Resultatet från fokusgrupperna kunde samman-

 

fattas som att ”vägrarna” i stor utsträckning var

 

”väntare”. De flesta uttryckte en skepsis eftersom

 

de inte uppfattade tv som tillräckligt bra eller

 

viktig för att investera i ny utrustning eller fler

 

kanaler. Många uppfattade att digitaliseringen

 

var marknadsdriven, dvs. att det framförallt fanns

 

ett kommersiellt incitament i bakgrunden och att

 

tv-branschen var i maskopi med politikerna. En

 

generell uppfattning var även att digital-tv var

 

detsamma som stora programpaket med ”ameri-

 

kanska skräpkanaler”. Analysen från fokusgrup-

 

perna visade inte på någon geografisk skillnad.

 

Skepsisen såg likadan ut i Gävle som i Stock-

 

holm. Däremot framkom det tydligt att en över-

 

vikt av de tveksamma hade kabel-tv, dvs. de inte

 

ingick i den primära målgruppen.

93

Slutsatsen från fokusgrupperna var att kommis- sionen, för att optimera resurser, kommunika- tionsstrategiskt skulle fokusera på ”skeptikerna” och att budskap, tonläge och kanalval i första hand skulle arbetas fram efter deras behov. En skeptiker med tillräcklig och saklig information antogs kunna gå från en initial vägran till en neutralt positivt inställning.

Ett informationsmaterial utarbetat med hänsyn till en skeptikers kunskaps- och informationsbehov väntades även tillgodose behoven hos dem som var mer eller mindre neutralt inställda till över- gången. Om andelen skeptiker som ändrade inställning blev tillräckligt stor så fanns dessutom möjligheten att dessa individer drog med sig eller

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

påverkade de mer principiella vägrarna till att lyssna och ta till sig information.

En grundläggande budskapsformulering blev därför att digitaliseringen var ett ”naturligt teknikskifte”. Frågan var aldrig om skiftet skulle ske, bara när.

Kommunikativ plattform

Ramverk och roller

Med utgångspunkt i den genomförda analysen och de strategiska valen utarbetade vi under sen- hösten 2004 en kommunikativ plattform. Denna skulle utgöra ett ramverk som kampanjen och aktiviteterna kunde relatera till under hela proces- sen. Plattformen skulle säkerställa att uppdraget från regeringen uppfylldes på en basnivå. Den

94 skulle vara lättbegriplig och tydlig och i princip kunna användas också av andra aktörer. Förhåll- ningssättet blev därför att skapa en skalbar modell – en strukturerad informationskampanj som kunde uppgraderas i takt med att samarbe- ten etablerades, resurserna ökade och hushållens kunskap och attityder till övergången förändrades.

Dialogen och samarbetet med framför allt Teracom stärktes under hösten 2004. I samband med att vi utarbetade den kommunikativa platt- formen, formades det nära samarbete som kom att prägla övergången ända fram till slutet. Dialogen med de övriga parter som hade identi- fierats som avgörande för projektets framgång,

SVT och TV4, präglades till en början dock av brist på samförstånd.

Vi insåg dock att alla tre aktörerna spelade avgörande roller för informationsarbetet. Tera- com ansvarade per definition för den tekniska delen av omställningen och hade den detaljerade, tekniska kunskapen. De två programbolagen var viktiga eftersom det var deras kanaler som direkt påverkades av omställningen. Den breda allmän- heten identifierar också ofta tv med SVT och TV4. Det vill säga: en tv-tittare som utan djupare kunskaper har problem med sin egen mottagning är mer benägen att ringa SVT och TV4 än Teracom för att framföra sina klagomål. Vår bedömning var att dessa tre parter – tillsammans med kommis- sionen som ansvarig myndighet – gemensamt kunde svara för de grundläggande besluten, frågeställningarna och nödvändiga fakta.

Övriga plattforms- och programaktörer bedöm- des spela mer perifera roller i det renodlade informationsarbetet.

Gemensamt varumärke

Under 2004 talades det mycket om släckning och svarta tv-rutor. Det var ordval som var laddade med negativa associationer. Det var därför viktigt att skapa en mer neutral bas, vilket ledde fram till begreppet ”övergång” istället för det mer laddade ordet ”släckning”. Utmaningen var att skapa förutsättningar för mottagaren att uppfatta fakta och saklighet.

För att skapa förutsättningar för ett informations- arbete där kommissionen var ett nav och där andra aktörer hade möjlighet att delta skapades ett specifikt varumärke för övergången: ”Digital- tv-övergången”. Tanken var att ett gemensamt varumärke, regisserat av kommissionen, skulle erbjuda möjligheter för samarbete och synergi, men samtidigt utgöra en tydlig avsändare. Dessutom var det en klar fördel att kommunicera under ett gemensamt varumärke eftersom över- gång-en som skeende var ett tidsbestämt projekt.

En central strategi var att utgå från en integrerad kommunikationsmodell från start. Alla informa- tionsinsatser skulle i största möjliga mån sam- spela och budskapet och budbäraren stå i centrum vid beslut om kanaler och aktiviteter.

När det gällde tonläget skulle vår information vara saklig, kortfattat upplysande och neutral.

95

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

3.2 Genomförande av respektive etapp

Etapp 1 – Första gången

Markarbete och förankring

Inför genomförandet av den första övergången var alla inblandade aktörer fullt medvetna om Gotlands betydelse för övergångsarbetet. Den första etappen var både avseende förberedelser, information till hushållen och den rent tekniska omställningen central för hela digital-tv-över- gången. Detta innebar att vi tillsammans med övriga aktörer arbetade fram en modell som, parallellt med att den sattes i bruk, måste utvär- deras löpande. Redan i april 2005 var det tydligt att den yttre pressen bidrog till ett gott och konstruktivt samarbete mellan aktörerna. Ingen

96 kunde klara uppgiften på egen hand. Alla felsteg skulle befästa en negativ stämpel på projektet som skulle bli svår att tvätta bort. Det fanns inget utrymme för misstag.

Media och framför allt lokal media identifierades tidigt som nyckelspelare eftersom övergången väntades generera en omfattande medierappor- tering, särskilt inför de första områdena och om någonting gick snett. Vår strategi var att betrakta all rapportering som positiv eftersom kunskaps- nivån var låg och opinionen skeptisk. Att få upp frågan på agendan och skapa en medvetenhet och kännedom var en förutsättning för att kunna arbeta med mer riktade informationsinsatser i ett senare skede. Dessutom gav insändare, debatt- artiklar och intervjutillfällen möjlighet att klara upp en del missförstånd och upprepa det grund-

läggande budskapet: ”Bara du som tittar på tv med vanlig antenn berörs!”.

Men innan vi kunde sätta igång på allvar med det som utgjorde huvuddelen av uppdraget, dvs. att informera Sveriges hushåll om övergången, stod vi inför ett omfattande förankringsarbete. Under hösten 2004 och första halvan av 2005 ägnade vi mycket kraft åt att skapa en modell för ett samarbete med kommuner, programbolag, elektronikbranschen, olika intressegrupper och opinionsbildare. Kontinuerlig dialog och sam- verkan med dessa aktörer var en förutsättning för ett smidigt genomförande av samtliga etapper, men det var under etapp 1 som plattformen skapades.

Kommunernas engagemang

Redan under 2004 hade vi etablerat ett tätt samarbete och genomfört så kallade kommun- möten med de tre huvudkommunerna i etapp 1: Gotland, Gävle och Motala.

Vid dessa möten bjöd vi in informatörer och kommunledning för att berätta om övergången och hur den påverkade hushållen i den egna kommunen. Det var viktigt att tydliggöra kommu- nernas roll som vidareinformatörer och hur de kunde använda sina egna informationskanaler gentemot invånare och lokalmedia. Ansvariga för kommunens fastigheter behövde även underlag för att inventera och planera omläggningsarbetet

i de kommunala fastigheterna och inom vård och omsorg. Förutom gentemot kommunledning och informationsansvariga gjordes även insatser för att andra delar av kommunens anställda, exem- pelvis telefonister, skulle kunna svara på grund- läggande frågor.

För att underlätta kommunens spridning av information distribuerades broschyrer och affischer till kommunens bibliotek och konsu- mentvägledning.

Tillsammans med Konsumentverket arbetade vi även fram en grundläggande utbildning för de lokala konsumentvägledarna. Förutom att agera vidareinformatörer skulle de kontinuerligt kunna återrapportera tillståndet i den egna kommunen.

Under våren 2005 upprättades ett samförstånds- avtal mellan kommissionen och samtliga berörda kommuner i etapp 1. Idén kom från det ”Memo- randum of Understanding” som använts som stöd vid övergången i Berlin. Syftet var att klar- göra fördelningen av roller, ansvar och uppgifter. Samförståndsavtalet kom att likna en checklista över vad kommunen behövde engagera sig i för att övergången skulle gå smidigt. Från och med etapp 2 fick alla kommuner även ett material i form av nedladdningsbara mikrowebbar34 samt en guide för vidareinformatörer på vår webbplats.

Samarbetet med kommunerna var av avgörande betydelse för hela digital-tv-projektet, framför allt

när det gällde att förbereda omställningen i kommunala fastigheter – särskilt äldreboenden.

Möte med fastighetsägare

I fastigheter med centralantenn var de boende oftast inte medvetna om hur de tog emot tv, trots att de berördes av digital-tv-övergången. Kom- missionen tog därför initiativ till ett möte med Fastighetsägarna Sverige i maj 2005. Mötet handlade om hur organisationen kunde vidare- förmedla information och riktlinjer till sina med- lemmar. Mötet utmynnade i en överenskommelse om samverkan kring olika informationsinsatser. Några tydliga riktlinjer för Fastighetsägarna Sveriges förhållningssätt till övergången kom inte till stånd förrän under 2006.

Det inledande mötet under etapp 1 skapade

dock en plattform för hur vi och Fastighetsägarna 97 Sverige gemensamt kunde delge medlemmarna

tydlig information om övergången och om regelverket för vidaresändningsplikt. Vår roll var inte att tolka eller rekommendera, däremot kunde vi förkorta informationsvägar genom tydliga länkar till Radio- och TV-verkets webbplats samt att återge Radio- och TV-verkets rekommendation vid kontakter.

Motståndet mot att behöva installera ny utrust- ning var stort bland vissa fastighetsägare. Detta utmynnade under 2005 till en tydlig uttolkning av lagstiftningen. Denna innebär att fastighetsäga- ren är skyldig att se till att en eventuell centralan-

34. Mikrowebbar är en spegling av Digital-tv-kommissionens webbplats som uppdateras kontinuerligt av kommissionen men publiceras på extern plats.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

tenn kan ta emot de digitala signalerna. Däremot är inte fastighetsägaren skyldig att omvandla den digitala signalen till en analog signal. Detta innebar i sin tur att hyresgästerna i många fall påverkades direkt av digital-tv-övergången och behövde skaffa en digitalbox på egen hand.

Förankring hos branschen

Vi hade redan under hösten 2004 etablerat kontakt med ElektronikBranschen och CANT för att få bättre insikt i återförsäljares och installatö- rers villkor samt få en bild av produktutbudet. Informationsutbytet innebar en kontinuerlig uppföljning av vilka nya produkter som kunde väntas och antalet tillgängliga mottagare på marknaden. Det syftade även till att säkerställa att det fanns tillräckligt med mottagare och annan utrustning i varje område.

98

CANT hade efter kontakter med oss uppmuntrat sina medlemmar att se till att fler installatörer skaffade den Antenn2-kompetens som krävdes för att få installera digital-tv-utrustning för flera hushåll. Installatörernas intresse för denna utbildning var litet och oron var att det inte skulle finnas tillräckligt många kvalificerade installatörer i respektive område. Ett särskilt möte hölls mellan kommissionen, ElektronikBranschen, Teracom, SVT och CANT när det gällde tillgång- en på installatörer. Parterna enades om att ett samarbete kunde bli nödvändigt för att lokalt etablerade installatörer skulle få förstärkning av tillresta installatörer.

MTG återgår till att koda TV3, TV8 och ZTV

Ett visst bakslag för digital-tv-övergången kom när MTG under hösten 2004 återgick till att koda sina kanaler (TV3, TV8, ZTV) i marknätet efter att ha sänt dessa fritt i ett par månader. Åtgärden var en direkt reaktion på konkurrenten Canal Digitals nya kombibox, som möjliggjorde mottag- ning av både marksändningar och Canal Digitals satellitsändningar. Det gav kunden tillgång till ”Big Five” något som tidigare inte varit möjligt med satellitmottagning. Beslutet innebar att mervärdet för de hushåll som valde att gå över till digital mottagning i marknätet minskade rejält, vilket i sig var en ny kommunikativ utmaning.

Förvirrade konsumenter

I princip samtliga kommersiella aktörer var tidigt aktiva med att marknadsföra sina digital-tv- produkter. Framförallt marknadsfördes pay-per- view och video on demand som en del av erbju- dandet av digital-tv. Samtidigt var den allmänna okunskapen om digital-tv och de olika begrepp som förekom fortfarande stor. Rapporter började komma i början av 2005 om att konsumenter exempelvis köpt en digitalbox för marknätet, trots att de bodde i kabelhushåll. I enlighet med konsu- mentköplagen hade de fått återlämna digitalboxen, men de hade inte, pga. gällande bindningstid, kunnat lösas från det abonnemang de tecknat.

Detta resulterade i att Konsumentverket arbetade fram en checklista för konsumentvägledare. Check- listan blev kritiserad för att vara inriktad enbart på tv via markmottagning men Konsumentverket ansåg att checklistan fyllde sin funktion för den grupp den riktade sig till och lät texten vara orörd.

Återförsäljarträffar

Problem med felktig information från återförsäl- jare var länge en stor utmaning eftersom det delvis handlade om ren okunskap bland hand- larna, men det fanns även säljare som inte var helt tydliga med vilka alternativ man hade som tv-tittare.

Som en utökning av den upprättade dialogen med ElektronikBranschen och CANT beslutade vi att anordna lokala återförsäljarträffar cirka sex månader före varje övergång. Målet var att handlarna skulle känna sig delaktiga och infor- merade och på så vis kunna bistå sina kunder med korrekta och nyanserade faktauppgifter. En initial utmaning var att nå ut med att det fanns ett fritt utbud och att digitaliseringen inte innebar att man måste teckna ett abonnemang. Frågan kring fri-tv blev en viktig fråga för kommissionen. Budskapet var att återförsäljarna borde se mottagare utan abonnemang som en instegspro- dukt. Det gällde att sänka tröskeln och underlätta även för dem som var skeptiker.

Under våren 2005 hölls flera återförsäljarträffar på Gotland, i Gävle och Motala. Återförsäljar- träffarna gjorde det även möjligt för oss att genomföra enkäter om utbud och efterfrågan. Enkäterna gav möjlighet till återkoppling och till att förbereda eventuella extra informationsinsat- ser riktade till återförsäljare och i förlängningen konsumenterna. Några sådana insatser visade sig dock inte nödvändiga. Återförsäljarenkäterna gav dock underlag till kontinuerliga medieutspel om läget i butikerna i etapp 1.

Leverantörsträffar

Vid sidan av mötena med återförsäljare och installatörer var det i inledningsskedet också viktigt att försäkra sig om en bra dialog högre upp i hierarkin, dvs. gentemot leverantörerna av digitalboxar och annan utrustning. En första mindre leverantörsträff anordnades den 13 april 2005 under vilken representanter för bl.a. Pioneer, Philips, Sony och Sagem deltog. Branschen uttryckte tydligt behovet av ett regeringsbeslut om resterande övergångsplan.

Den mindre leverantörsträffen följdes upp av en större leverantörsträff 15 juni 2005, till vilken även återförsäljare och installatörer bjöds in. Flera av de närvarande aktörerna uttryckte stor skepsis inför digital-tv-övergången. Majoriteten efterlyste återigen regeringens beslut när det gällde reste-

rande övergångsplan. Flera var av uppfattningen 99 att så snart hela planen låg klar, fanns en större möjlighet för återförsäljare och leverantörer

att planera långsiktigt och driva övergångspro- cessen på ett bättre sätt. Detta stod i kontrast till regeringens önskan om att återförsäljarna skulle bekräfta att marknaden var redo för övergången genom tydliga erbjudanden.

Test för att säkra kvalitet till konsumenterna

Kommissionen bedömde att bättre kvalitets- säkring skulle bidra till en ökning av utbudet av digital-tv-mottagare samt en minskad otydlighet för konsumenterna. Mot denna bakgrund tog vi under hösten 2004 initiativ till ett gemensamt möte med Teracom, Konsumentverket och ElektronikBranschen. Utmaningen var att hitta en modell för ett test av mottagare för fri-tv i mark-

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

nätet, dvs. mottagare som såldes utan att vara knutna till ett abonnemang och en operatör.

Varken Teracom eller Konsumentverket var villiga att stå bakom en godkändstämpel för sådana produkter. Det framstod som ett alltför stort åtagande. Även finansieringen av ett test var det svårt att nå en överenskommelse om. Eftersom kommissionens budget inte tillät en investering i den omfattning som krävdes, fick de tidiga planerna på ett test läggas på is. Som en prag- matisk lösning utvidgade vi istället vår mediebe- vakning och hänvisade på vår webbplats till tester som utförts av fristående aktörer.

Men vi – och kulturminister Leif Pagrotsky – fort- satte att lyfta frågan kring test av boxar, och inför leverantörsträffen 15 juni 2005 lanserade Tera-

100 com ett förenklat, tekniskt boxtest som erbjöds gratis fram till september 2005. Efter denna tidpunkt skulle testet kosta 100 000 kronor, vilket var betydligt billigare än det tidigare, mer omfat- tande testet som Teracom utfört på uppdrag av Boxer. Testet skulle bidra till att få ingång markna- den och skapa förutsättningar för bra produkter. Under samma träff lanserade kulturministern en ”champagneutmaning”, vilken innebar att den första tillverkare och återförsäljare som för max 500 kronor erbjöd en testad digital-tv-mottagare för marknätet, utan kortplats, skulle bjudas på champagne under offentliga former. Utmaningen föll i god jord och rapporterades flitigt i media.

Oro kring antennbyte

Ytterligare en fråga som aktualiserades inför den första etappen gällde hur många hushåll som

skulle vara tvungna att byta antenn till följd av digital-tv-övergången. Särskilt gällde detta Gotland där Teracom förvarnade om att upp till 50 % av hushållen eventuellt skulle behöva byta antenn. Teracoms undersökning påvisade att antennbeståndet var gammalt och att många antenner därför inte skulle klara att ta emot de högre frekvenser som digital-tv sändes på.

På grund av detta genomförde Teracom en översyn av frekvensplaneringen i marknätet, något som man enligt den ursprungliga planen hade tänkt genomföra först på ett senare sta- dium. Teracom beslutade efter analysen att flytta ner de digitala kanalerna till de lägre frekvenser som frigjordes i samband med att de analoga sändningarna upphörde. Frekvensomläggning- arna innebar samtidigt att övergången komplice- rades, inte minst för hushållen som i och med detta skulle behöva göra en ominstallation efter frekvensflytten.

Frekvensomläggningarna gjorde att betydligt färre hushåll än beräknat behövde byta antenn. På Gotland var siffran endast 15 % mot uppskattade 50 % av hushållen. Andelen hushåll i landet som fått byta sin antenn som en konsekvens av övergången har legat på runt 7 %, och behovet av installatörstjänster har totalt sett varit något mindre än beräknat. Lokalt har dock befintliga installatörer inför varje övergång haft många uppdrag. Eftersom många hushåll valt att vänta in i det sista har det också förekommit att ett fåtal hus- håll varit utan tv dagarna efter övergångsdagen.

Information till konsumenter med särskilda behov

Under analys- och strategifasen 2004 hade kommissionen, som en följd av små resurser och knapp tid, inte kunnat rikta annat än mycket grundläggande information till konsumenter med särskilda behov. Inför etapp 1 fanns faktablad på lättläst svenska samt på de nio största invandrar- språken på vår webbplats. Redan under analys- fasen var det tydligt att konsumenter med särskilda behov i första hand efterfrågade lösningar och hjälpmedel som låg bortom kom- missionens uppdrag. Vi såg det dock som vår uppgift att bidra till informationsutbyte med berörda organisationer om de särskilda behov som uppstod till följd av digitaliseringen.

Under sommaren 2005 sände vi ut en remiss till samtliga organisationer som samlade konsumen- ter med särskilda behov. Remissen ställdes till handikapporganisationer, äldreorganisationer och invandrarorganisationer och av remissvaren framgick att befintliga behov framförallt rörde informationen – att få tillgång till den på ett lättill- gängligt sätt och på det egna språket. Utöver informationsbehovet fanns önskemål från handi- kapporganisationer kring enskilda tekniska lösningar och produktutveckling. Senare tog vi initiativet till en workshop för att påskynda produktutvecklingen. (Se bilaga 8)

Information till opinionsbildare

Digital-tv-övergången var under hela 2004 och 2005 politiskt laddad, något som regelbundet återspeglades i medierapporteringen. Under våren och sommaren 2005 genomförde vi därför

en rad informationsinsatser riktade mot politiker

 

och andra opinionsbildare. Under Almedalsveckan

 

på Gotland i början av juli hölls flera möten med

 

politiker och representanter för intresseorganisa-

 

tioner, vilka tidigare uttryckt oro eller motstånd

 

inför övergången. Vi träffade företrädare för de

 

flesta politiska partier, Hyresgästföreningen,

 

Synskadades riksförbund samt Pensionärernas

 

Riksförbund (PRO), Sveriges Pensionärsförbund

 

(SPF) och Sveriges konsumenter. Vi genomförde

 

möten med riksdagsledamöter och kommunal-

 

politiker från de regioner vars digitalisering låg

 

närmast i tid. Dessa personer var betydelsefulla

 

vidareinformatörer gentemot sina kommuninvå-

 

nare. För att undvika en negativ inställning

 

grundad på bristfällig information, var det viktigt

 

att dessa fick förstahandsinformation angående

 

övergången och det informationsarbete som

 

planerades.

101

Information till äldre

Gruppen äldre konsumenter pekades av många ut som den som skulle drabbas hårdast av över- gången. De äldre skulle ha svårast att ta till sig informationen, kunna skaffa rätt utrustning och även kunna hantera densamma. Dialogen och debatten med Sveriges bägge äldreorganisatio- ner, PRO och SPF, var stundtals laddad inför den första etappen. Men ett konstruktivt samarbete ledde till att vi i februari 2006 utbildade PRO:s alla konsumentansvariga. Genom utbildningen fick de både kunskap och informationsmaterial för att kunna agera som lokala vidareinformatörer.

PRO, med ca 400 000 medlemmar, tog inför övergången på Gotland 2005 även ett eget

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

initiativ för att möta medlemmarnas behov och lanserade ett medlemserbjudande i samarbete med hemelektronikkedjan OnOff. Erbjudandet omfattade en testad digital-tv-mottagare för marknätet med kortplats, fri installation och ny antenn för 1 500 kronor. Erbjudandet kom dock inte att utnyttjas särskilt mycket men samarbetet var viktigt och vetskapen om att det fanns en skräddarsydd lösning medförde att mycket av den tidigare oron släppte. Det har också visat sig att gruppen äldre i samband med genomförda övergångar faktiskt aldrig utmärkt sig som en

grupp med problem, snarare tvärtom. Våra undersökningar visar att äldre tagit till sig infor- mation i god tid och även i mycket hög utsträck- ning löst sitt tv-tittande på ett tillfredsställande sätt. Många i den äldsta gruppen vittnar dock om problem med exempelvis dubbla fjärrkontrol- ler och inställningar via digitalboxens menyval.

Plattformsneutralitet och EU-granskning

Under våren 2005 blev relationen till satellitaktö- rerna SES Sirius, Canal Digital och Viasat alltmer ansträngd. De initiala diskussionerna kring

Vad är din samlade inställning till övergången till digital-tv?

102

70%

 

 

 

60%

 

 

 

 

 

 

 

 

50%

 

 

Samtliga

 

 

 

 

75–79 år

 

40%

 

 

80–85 år

 

 

 

 

 

30%

 

 

 

 

20%

 

 

 

 

10%

 

 

 

 

0%

 

 

 

 

Positiv

Neutral

Negativ

Vet ej

Den äldsta gruppen är lika nöjd både med information och tv-mottagning som övriga. En tydlig trend är att de äldre framgångsrikt sökt och tagit till sig information och har därför möjligen varit ännu mer förberedda.

Digital-tv-kommissionens plattformsneutralitet tog ny fart i samband med att vi den 15 april 2005 presenterade våra planerade informations- insatser för övriga operatörer. Presentationen syftade till att göra våra insatser kända och tydligt motiverade, att skapa förutsättningar för en öppen dialog med samliga parter och att främja synergier.

Satellitoperatörernas reaktion lät inte vänta på sig. Samma dag gjorde satellitoperatörerna Viasat och Canal Digital samt Bredbandsbolaget ett utspel i Aktuellt, där vårt informationsmaterial kritiserades för att ensidigt gynna marknätet och därmed Boxer. Vi fick inte möjlighet att bemöta kritiken men i efterhand kan det konsta- teras att utspelet gav stor uppmärksamhet och faktiskt till och med innebar en draghjälp i informationsarbetet. En av våra informatörer medverkade dagen efter i ett direktsänt SVT Debatt från Gotland och kunde kommentera och bemöta rena felaktigheter. Digital-tv- kommissionens hållning har konsekvent varit att informationsarbetet måste ta sin utgångspunkt i regeringens direktiv som fokuserar på den förändring som sker i och med att marknätet digitaliseras.

Operatörernas kritik har inte vid något tillfälle låtit vänta på sig de gånger som Digital-tv-kommis- sionen har uttalat sig på ett sätt som kunnat tolkas som fördelaktigt för Boxer. Under 2006 granskades även den svenska informationskam- panjen av Europeiska kommissionen efter klagomål från NSAB (numera SES SIRIUS).

NSAB menade att den svenska regeringen bröt

mot EG-fördraget genom att bevilja olovligt stats- stöd till Teracom i samband med utvecklandet av en plattform för marksänd digital-tv i Sverige.

Enligt klagomålet hade Teracom fått direkt och indirekt ekonomiskt stöd från svenska staten via programföretagen SVT och UR. Detta påstods ha lett till en orättvis konkurrensfördel för de digitala marksändningarna i förhållande till andra distributionsplattformar.

EU-kommissionen konstaterade dock att den svenska regeringens åtgärder med anledning av övergången till digitala sändningar i marknätet inte utgjorde statsstöd. Inte heller Digital-tv- kommissionens informationsverksamhet föran- ledde någon kritik från Europeiska kommissio- nens sida.

Det utåtriktade informationsarbetet

103

Lansering av Digital-tv-övergången

Dialogen och mötena med kommuner, bransch och politiker var viktiga förberedelser i över- gångsarbetet, men vår huvudsakliga uppgift var att informera och förbereda Sveriges hushåll inför övergången.

I april 2005 var frågan om övergången i marknä- tet brännhet och oron var stor i alla läger. Starten av informationskampanjen inför etapp 1 var egentligen tidsbestämd till maj för att inte ligga för långt före övergången. Men med tanke på att det fanns ett visst informationsvakuum och en utbredd oro inför övergången i början av 2005, beslutade vi att tidigarelägga så mycket som möjligt. Lördag 16 april 2005 gick startskottet

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

och 200 000 hushåll på Gotland och i de områ- den som omfattades av övergången i Gävle och Motala fick en grundläggande informationsbro- schyr om digital-tv i brevlådan.

Den rosa broschyren

De undersökningar av kännedom som vi genom- förde under våren och sommaren före övergången, visade att den allmänna kännedomen ökade stadigt i de första övergångsområdena, Gotland, Gävle och Motala var den i maj 2005 nära 90 %. Undersökningarna syftade inte bara till att förse oss med kontinuerliga statusrapporter. Även medierna visade stort intresse för hur kännedo-

men utvecklades i respektive område och undersökningsresultatet användes som under-lag till kontinuerliga PR-utspel om övergången.

En av grundpelarna i informationskampanjen utgjordes av en rosa informationsbroschyr på tolv sidor. Den gick till samtliga hushåll, oavsett vilket sätt de tog emot sina tv-signaler, ca sex månader före själva övergångsdagen. Tidpunkten var vald så att mottagaren skulle få tillräckligt med tid att ta till sig informationen om skiftet men inte glömma bort att agera. Den rosa broschyren innehöll grundläggande information om digitaliseringen och syftade inte till att ge svar på alla frågor.

Format för informationsarbete inför övergången

104

Tidplan

 

 

 

Övergångsdag

2 mån efter övergång

 

 

 

 

 

Målsättning

Väcka

Informera

Aktivera

Uppföljning

Uppföljning

 

Målgrupp

Kommun

Återförsäljare

Medborgare

Medborgare

Branschen

 

 

Media

Medborgare

Media

Kommun

Regeringen

 

 

 

Media

 

Media

Internt

 

Aktivitet

Stormöte kommuner

Informationsbroschyr

Vykort/påminnelse

”Knapptryckning”

RapportMedia

 

 

USB/vidareinforma-

Annonsering

Annonsering

Infopunkt för

Pressmeddelande

 

 

törsmaterial

Konsumentvägledare

Medborgarmöten/buss

medborgare

Nyhetsbrev

 

 

Goda exempel

Återförsäljarmöten

Frågespalt i lokalpress

SMS-tjänst,

 

 

 

Morot-Piska

Återförsäljarenkäter

Telefonväkteri i

installatörer

 

 

 

 

Möten med

lokal radio

Väkteri/intervju

 

 

 

 

fastighetsägare

 

Avstämning med

 

 

 

 

 

 

kommunen

 

 

Övriga

Opinionsbildning/

 

Kvant. attityd och

Referensfamiljer

Kvant. attityd och

 

aktivteter

lobbying

 

mottagning

kännedom och

mottagning

 

 

 

 

Effektmätning info.

mottagning

 

 

 

 

 

kampanj

 

 

Eftersom kunskapen var så låg både bland hushåll och berörda kommuner var en tidig signal om vad som skulle ske viktig. Därefter ökade de riktade insatserna för att kulminera veckorna före aktuell övergångsdag.

Målsättningen var däremot att mottagaren efter genomläsning skulle kunna avgöra om man själv var berörd av övergången och hur man i sådana fall kunde agera för att ordna sitt tv-tittande.

Många aktörer hade synpunkter på innehållet och både fakta, enskilda formuleringar och bildspråk anpassades inför varje etapp och upplaga. Basinformationen var dock hela tiden konstant och den femte och sista utgåvan av broschyren följde samma linje som den första.

Den version som skickades till hushållen i etapp 1 lade stor tonvikt på bakgrunden och argumen- ten för övergången (frågan ”varför?”), medan senare versioner fokuserade mer på vad man behövde tänka på och olika handlingsalternativ för hur man kunde lösa sitt tv-tittande (frågan ”hur?”). Denna glidning i tonläge motiverades av och var möjlig tack vare att hushållens känne- dom och kunskap om övergången ökade för varje etapp.

Geografiskt definierades varje etapp av räckvid- den hos sändarstationer i respektive släcknings- område. Begreppet ”sändargeografi” myntades, vilket innebar att alla hushåll som i teorin kunde ta emot sin tv-signal från aktuell mast skulle informeras. Sveriges mark-tv-nät består av 54 storstationer. Det går inte att med säkerhet säga från vilken station olika hushåll tar emot sänd- ningarna i de områden där täckningsområdena från två angränsande stationer möts. Detta innebar att vi tillsammans med Teracom beslu- tade om övertäckning i alla informationsinsatser. I praktiken innebar det att exempelvis hushåll i Tierp informerades redan inför övergången i

Gävle, trots att Tierp sändarmässigt egentligen hör till Uppsala.

De hushåll som ingick i etapp 1 var enligt Statis-

 

tiska centralbyråns (SCB) kommunberäkningar

 

drygt 150 000 till antalet. Enligt Teracoms upp-

 

skattningar var det ca 200 000 hushåll som kunde

 

påverkas när de tre första sändarstationerna på

 

Gotland, i Gävle och i Motala gick över till enbart

 

analoga sändningar. Dessa hushåll fick således

 

Digital-tv-kommissionens informationsbroschyr i

 

april 2005, ca sex månader före övergången.

 

Utskicket distribuerades som oadresserad reklam

 

(ODR) men eftersom vårt arbete var definierat som

 

samhällsinformation nådde broschyren även

 

hushåll som avböjt reklam i brevlådan. Porto till

 

Sveriges alla hushåll hade bedömts vara en

 

orimlig kostnad i förhållande till den budget som

 

fanns för informationsarbetet.

105

Kommissionen och Teracom enades inför etapp 1 om samordning i informationsinsatser för att öka antalet möjliga exponeringar av budskapet om övergången. Man kom överens om att använda samma adressregister för utskick, dvs. de hushåll som nåddes av vår information nåddes även av Teracoms mer tekniska informationsbro- schyr. Även själva utskicken samordnades för att optimera antalet exponeringstillfällen och för att undvika att utskicken konkurrerade med varan- dra om uppmärksamheten.

Rosa helsidor i lokalpressen med rubriken ”Bjonk! Svart i rutan” uppmärksammade vårt utskick. Dagarna innan genomförde våra infor- matörer även pressträffar i huvudorterna i etapp 1

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

för att berätta om kampanjen. Målet var att sprida så mycket information som möjligt om övergången och kampanjen och att tidningarna skulle använda de pressbilder på det rosa kuvertet som bifogades i pressmaterialet. På så vis skulle hushållen under en och samma helg åtminstone teoretiskt kunna nås av budskapet om digital-tv-övergången vid tre tillfällen och via tre parallella kanaler: annonsering, redaktionell text och utskicket. Samtidigt lanse- rade vi vår hjälptelefon och webbplats.

Sammantaget var mediegenomslaget omfattande och den tystnad och det lugn som infann sig några dagar efter kampanjstart bekräftade vår hypotes att det var upplevd brist på information som skapat den tidigare oron.

I en del områden fick hushållen även en påmin- 106 nelse i form av ett vykort när det var ca en

månad kvar till övergångsdag. Vykortet skulle fungera som en väckarklocka för dem som ännu inte agerat och det stod helt enkelt ”Är din tv redo?”. Detta var särskilt aktuellt om övergångs- dagen låg strax efter sommaren och broschyren skickats ut före sommarsemestern.

Annonsering och film

Vid sidan om de riktade utskicken utgjorde annonser i lokalpressen ett viktigt element i informationskampanjen som riktades till hushål- len. Annonserna i Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar syftade till att uppmärksam- ma framför allt broschyr och vykort som annars riskerade att drunkna i en större reklampacke. Annonserna infördes enligt ett mönster som stöttade informationsbroschyren sex månader före

övergången, i samband med att vykortet distribu- erades en knapp månad före övergången samt för att uppmärksamma informationsturnén och själva övergångsdagen. Utöver detta exponerades det rosa formatet på Gotlandsfärjan och i ett par lokala reklamblad. För att optimera annonseringen tog vi initiativet till samordning med Teracom. Bättre rabatter och samordning av införanden gav mer utrymme och större genomslag.

Information i det medium som övergången berörde, dvs. tv, var en självklar prioritering. Tv- tid är dock kostsam. Vi tog fram informationsfil- mer i enlighet med den övergripande strategin och förväntade oss att programbolagen SVT och TV4 skulle upplåta tid för att sända dessa. Efter diskussioner om format och tonläge blev resulta- tet 15 sek långa informationsfilmer. Dessa sändes i TV4 lokalt redan från det första över- gångsområdet. SVT valde dock att producera egna informationsfilmer.

Kommissionens webbplats

Den webbplats som lanserades inför den första etappen var mycket enkel. Den kom dock att omarbetas under våren 2006 för att tillmötesgå behov av mer djupgående information samt hänvisningar till andra aktörer och annan närlig- gande information. Webbplatsen var även det enda verktyg i informationskampanjen som kunde anpassas till andra modersmål än svens- ka, till lättläst svenska samt till större text. Efter hand blev webbplatsen alltmer ett fönster där vi rapporterade både egna nyheter och aktuell omvärldsbevakning.

Hjälptelefonen

Vi var från början övertygade om behovet av en hjälptelefon som ett komplement till andra åtgärder. Vi var säkra på att den psykologiska effekten av vetskapen att man kunde få hjälp även när man satt framför tv:n inte skulle under- skattas. Det handlade sannolikt om ett reellt

behov, men även om att skicka en tydlig signal om att staten har och tar sitt ansvar. Vår telefon- tjänst tog emot sina första samtal i mitten av april 2005, samtidigt som informationsbroschyren distribuerades till hushållen i etapp 1 och webb- platsen blev tillgänglig för allmänheten. Sam- talskostnaden motsvarade ett lokalsamtal och

Samtal per månad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6510

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4479

 

 

 

 

 

 

 

4000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4075

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

351

487 503

665

2003

1411

1207

1416

1014

1546

2550

2431

2574

1004

723

1610

972

1257

2880

906

2153

1842

1848

1633

1134

684

1104

374

264

214

3000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

107

2000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

2005

 

 

 

 

 

 

 

 

2006

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

 

 

 

2008

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Maj V17 - 21

Juni V22 - 26 Juli V27 - 30

Augusti V31 - 34

September V35 - 39

Oktober V40 - 43

November V44 - 47

December V48 - 52

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli Augusti

September

Oktober

November December

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli

Augusti September Oktober November December

Januari

Hjälptelefonen har tagit emot i snitt ca 100 samtal per dag, vilket är betydligt färre än de ursprung- liga uppskattningarna. De tydliga topparna i kurvorna är kopplade till när informationsbroschyr och annonsering varit aktuell samt till respektive övergångsdag.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

öppettiderna bestämdes till vardagar kl. 8–22 och helger kl. 10–18. Tjänsten har tillhandahållits av ett etablerat call-center i Östersund där agenterna (de som svarar i telefon) fått kontinuer- lig utbildning om digital-tv och övergångsfrågor.

Efter kritik från Viasat och Canal Digital mot telefontjänstens utformning, beslutade vi i juni 2005 att se över dess struktur och innehållet i talsvaret. En ny struktur remitterades till samtliga större plattformsoperatörer och testades direkt på ett antal konsumenter. Utifrån inkomna synpunkter gjordes ytterligare justeringar varefter en uppdaterad telefontjänst lanserades i augusti 2005.

Överlag har antalet samtal varit betydligt mindre än väntat men telefontjänsten har tillsammans

108 med webbplatsen varit en viktig informationska- nal för löpande frågor och behov av information. Under övergångsdagarna har samtalen i stort motsvarat ca 1 % av antalet hushåll i aktuell etapp och antalet samtal har i snitt legat på ca 100 per dag förutom under övergångsdagar då antalet samtal som allra mest legat på drygt 1 000. De flesta frågorna har genomgående varit på antingen en övergripande nivå ”Är jag be- rörd?” eller mer handgripliga ”Hur kopplar jag in min box?”.

Lokal närvaro – informationsturnéer

Mycket av vårt analys- och strategiarbete var tvunget att göras från kommissionens säte i Stockholm. Men eftersom övergången trots allt var en lokal händelse gällde det att röra sig i landet så mycket som tid och resurser tillät.

Inför övergången på Gotland utvecklades den form för lokal närvaro som sedan kom att använ- das under hela övergången, om än i modifierad form. För att möta allmänheten på plats och fånga upp de sista frågorna inför övergången annonserade vi tillsammans med Teracom, SVT och TV4 om lokal närvaro dagarna före över- gångsdagen 19 september. Parollen blev ”Kom och fråga om digital tv”. Några enkla fällbord ställdes upp på den centrala gågatan i Visby och faktablad, kartor över mottagningsmöjligheterna på Gotland samt ett antal digitalboxar bidrog till att räta ut de sista frågetecknen. Den nationella medierapporteringen under veckorna inför övergången gav en bild av total okunskap och domedagsstämning. På plats kunde man snabbt konstatera att mediebilden inte stämde. Folk uppfattade sig på gränsen till överinformerade och frågorna var av mycket praktisk karaktär.

Under veckoslutet före övergången på Gotland svarade vi på frågor från uppskattningsvis 500 gotlänningar. Genomslaget blev dock långt större. Förutom den allmänna medierapporte- ringen medverkade vi i telefonväkteri i radio, studiosamtal i lokal-tv och svarade på läsarfrågor i lokaltidningarna. Detta upplägg för att optimera den lokala medierapporteringen skulle komma att bli en central del i hela den fortsatta informa- tionskampanjen.

Informationsturnén på Gotland tydliggjorde att medias intresse ökade betydligt om kommissio- nen och övriga aktörer fanns på plats för att möta allmänheten. Upplägget hade även fördelen att förmedla en viss ödmjukhet inför uppdraget. Vi

var inte en anonym myndighet som drev informa- tionsarbetet från huvudstaden, utan bestod av ett antal personer som var tillgängliga och tog sig tid att svara på tv-tittarnas frågor direkt. Den lokala närvaron var således inte bara viktig ur ett informationsperspektiv, den spelade även en betydande roll för kommissionens och hela övergångens varumärke, inte minst i förhållande till media.

Informationsturnén på Gotland dagarna före övergången upprepades och genomfördes i Gävle och i Motala senare under hösten med samma goda resultat.

Dialog

Vi hade under hela våren och sommaren arbetat systematiskt med PR och mediekontakter för att uppmärksamma övergången och för att eliminera myter och vanföreställningar om övergången.

Bland annat gjordes regelbundna pressutspel om allmänhetens kännedom och kunskap om övergången, försäljningsläget i butikerna samt tv- tittarnas frågor om digital-tv. Arbetshypotesen var mycket enkel: ju fler gånger man som tv- tittare blir påmind om digital-tv-övergången, desto mindre är risken att man förblir oinformerad.

Kritik har förekommit hela tiden och ett sätt för allmänheten att ventilera sina synpunkter är insändare i lokaltidningen. Vår policy var att bemöta de insändare eller lokala debattartiklar som var byggda på rena felaktigheter eller som hade direkt med uppdraget att göra. Det har däremot varit viktigt att inte svara på andra aktörers frågor eller bemöta insändare som

egentligen riktats mot de politiska besluten. I de fallen har vi uppmärksammat den som borde svara på frågan och ibland även lagt fram ett förslag om bemötande.

Via vår webbplats har man även kunnat mejla både direkt till kansliets anställda och till en gemensam mejldress. Många av frågorna till digitaltvkommissionen@culture.ministry.se handlar om tv i ett mycket vidare perspektiv. Detta pekar på svårigheten för allmänheten att förstå hur beslut och ansvar för tv-relaterade frågor hänger ihop och otydligheten i vart man ska vända sig. Antalet frågor som vi besvarat har legat på i genomsnitt 500 per år och frågorna har alltmer kommit att röra sig om utbudet hos olika programbolag, dvs. vi har uppfattas som en ”konsumenternas digital-tv-byrå”.

109

Övergångsdagen på Gotland

Under senare etapper skulle kommissionens roll under själva övergångsdagarna komma att begränsas. Den tunga delen i informationsarbetet var redan genomförd då det var dags att stänga av de analoga sändningarna och vår uppgift var att vara tillgänglig och hantera eventuella frågor eller oplanerade incidenter. Övergångsdagen på Gotland den 19 september var av naturliga skäl annorlunda. Intresset kring övergången var omfattande och stämningen karaktäriserades av lika delar förväntan och nervositet. Trycket på kommissionen som nav och central samordnare var stort.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Veckan före övergången hade vi bett om en redogörelse från Teracoms sida avseende krisberedskap. Rapporter om hur övergångsar- betet på Gotland fortskred samt en sanningsen- lig bild av orosmoment och tänkbara kriser var en del av detta. Vårt eget fokus på hushållen och det mer tekniska perspektivet från Teracoms sida gav en nyanserad helhetsbild. Vi såg det som vår uppgift att ha en kommunikativ beredskap och delgav uppdragsgivaren Kulturdepartementet en beredskapsplan fyra dagar före övergången. Denna beskrev

potentiella krishärdar som kunde uppstå

en ansvarsfördelning vid en eventuell kris

frågor & svar

en policy för vem som skulle svara på vad.

110 Beredskapsplaner har sedan tagits fram för varje etapp. Inför den första genomgången på Gotland var antalet tänkbara krishärdar av naturliga skäl betydligt större än vid senare övergångar.

För att möta allmänhetens och medias informa- tionsbehov under själva övergångsdagen inrät- tades ett informationscenter i Almedalsbiblioteket i centrala Visby. Ett av skälen till detta var att Teracoms frekvensomläggningar medförde ett sändningsuppehåll mellan 09.45 och 18.00. Detta väntades medföra mycket frågor och viss oro. Vår hjälptelefon hade som en extra åtgärd en direkt telefonlinje till Almedalsbiblioteket för regelbundna avstämningar och för att kunna svara på frågor direkt från Visby.

Mediebevakningen var intensiv under hela dagen. Under morgonen följde ett stort medie- uppbåd den första knapptryckningen på plats i Follingbomasten i Visby och under dagen rap- porterade media löpande om hur arbetet fort- skred. Sändningarna var igång enligt plan klock- an 18.00 och en presskonferens för att kommentera övergången genomfördes strax därefter. Sveriges kulturminister Leif Pagrotsky och SVT:s VD Christina Jutterström deltog, vilket underströk det intresse som den första över- gången tillmättes.

Sammantaget var medierapporteringen från Gotlandsövergången något motstridig. Lokalme- dia rapporterade om en relativt smärtfri övergång medan riksmedia slog an en mer kritisk ton. Faktum är att Gotlandsövergången gick betydligt smidigare än vad den nationella mediebilden lät göra gällande. De svåra täckningsförhållandena på Gotland gav dock media tillräckligt med underlag för att kunna beskriva övergången som inte helt lyckad. Detta trots att referensfamiljer, Teracoms egna mätningar och kvantitativa undersökningar entydigt visade att både kommu- nens fastigheter och enskilda hushåll tittade på tv redan samma kväll som övergången slutförts.

Som en del av övergångskonceptet tog vi initiati- vet till en gemensam debriefing dagen efter övergången för att tillsammans med övriga aktörer utvärdera mediebild, arbetsinsatser och genom- förande. På så vis kunde vi tillsammans med övriga snabbt justera övergångskoncept och insatser inför övergång i Gävle tre veckor senare.

Sammanfattningsvis etablerades ett övergångs- koncept som skulle komma att återanvändas genom hela övergången. Detta utgjordes i huvudsak av

chatt och telefonväkteri med lokal media inför övergången

inventering av potentiella krishärdar och beredskapsplan till Kulturdepartement

pressvisning av sändarstation och ”bildvänlig” knapptryckning klockan 09.45

öppet hus för allmänhet och media på central plats klockan 10.00-18.00

pressmeddelande klockan 18.00 efter genomfört övergångsarbete

direkt kontakt med 50 referensfamiljer i anslutning till övergången

debriefing och lärdomar dagen efter övergång.

Övergången i Gävle

Som ett resultat av den smidiga övergången på Gotland minskade det nationella medieintresset inför Gävleövergången den 10 oktober avsevärt. Precis som i Visby fanns vi och övriga aktörer på plats i Gävle stadsbibliotek för att möta media och svara på allmänhetens frågor. Över- gångskonceptet som etablerats på Gotland med närvaro i köpcentrum, chatt och telefon- väkteri samt kontakt med ett femtiotal referens- familjer användes även i Gävle. Lokalmedias rapportering var omfattande men det var tydligt att övergången nu var en lokal medieangelägen- het. Detta höll i sig ända fram till Stockholmsö- vergången i mars 2007, då riksmedia återigen blev intresserade av frågan.

Övergången i Gävle avlöpte planenligt och hushållen var välinformerade och förberedda. Det uppstod dock en del frågor från de tittare som tecknat abonnemang hos Viasat men inte hade tillgång till TV4. Detta berodde på ett exklusivavtal som TV4 har haft med Canal Digital. Exklusivavtalet löpte dock ut och påföljande månadsskifte fanns TV4 tillgänglig hos såväl Viasat som Canal Digital.

Övergången i Motala

Även Motalaövergången avlöpte odramatiskt. Det nationella intresset för frågan var nu i det när- maste obefintligt. Inför övergången i Motala presenterade dock kulturminister Leif Pagrotsky vinnaren i champagneutmaningen från 15 juni, vilket gav visst medialt genomslag. Vinnare var Emitor och El-giganten. Flera andra producenter

hade förvisso under denna period lanserat 111 mottagare som prismässigt låg under 500 kronor

men dessa var inte testade av Teracom. Ett problem uppdagades dock: utbudet av den mottagare för vilken Emitor och El-giganten vunnit uppmärksamhet var litet och modellen var i princip omöjlig att få tag på redan några dagar efter champagneskålen. Just Emitor hade visserligen lanserat en liknande modell med snarlikt namn, men denna hade inte testats och var således inte den egentliga vinnaren.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Summering etapp 1: Smidigare än väntat

Sammantaget avlöpte hela etapp 1 betydligt smidigare än väntat. Den kraft som lagts på förberedande dialog med olika branschaktörer och konsument- och kommunföreträdare hade gett resultat och skapat den plattform som krävdes för att effektivt fortsätta övergångsarbe- tet. Modellen för informationsinsatser riktade till hushållen hade fungerat väl. Hushållen hade fått den information de behövde och kunde agera i tid.

Våra undersökningar visade att över 80 % av hushållen på Gotland, i Gävle och Motala ansåg sig ha fått tillräckligt med information i samband med övergången och att nära 90 % av hushållen upplevde sin tv-mottagning som ”mycket eller ganska bra” efter skiftet.

Mediavisions tv-tracking av utvecklingen gav tillsammans med resultaten från fokusgrupperna ett bra underlag för att definiera frågor om attityd,

Alla med marksänd digital-tv:

Hur upplever man kvaliteten i sin tv-mottagning nu?

100%

112

80%

 

60%

40%

 

 

 

20%

 

 

 

0%

Gotland

Gävle

Motala

 

 

Mycket bra

36,9%

41,8%

47,3%

 

Ganska bra

51,4%

47,4%

44,0%

 

 

Ganska dålig

9,2%

7,0%

5,6%

 

 

Mycket dålig

1,6%

2,3%

1,7%

 

En absolut majoritet uppgav i efterföljande mätningar att tv-mottagningen var ganska eller t.o.m. mycket bra.

kunskap och beteende bland hushållen. En nollmätning i samband med analys- och plane- ringsarbete under 2004 gav basen för fortsatta mätningar. Dessa etappmätningar var ett bra verktyg för att kontinuerligt stämma av informa- tionsarbete och plattformsutvecklingen. (Se sammanställning av undersökningar.)

När det gällde övergångens inverkan på platt- formsfördelningen kunde vi konstatera att de flesta hushåll som före övergången sett på tv via vanlig antenn, valde att vid övergången behålla markmottagning. Cirka 40 % av de hushåll som valde att stanna i marknätet i etapp 1 köpte en fribox, det vill säga en digitalbox som inte var knuten till ett abonnemang. Tvärt emot vad som varit den allmänna förväntan valde hela 60 % av marktittarna betal-tv. Detta var en trend som höll i sig genom alla etapper. Fördelningen mellan de olika plattformarna hade inte förändrats nämnvärt jämfört med före övergången. Den huvudsakliga skillnaden var att de som tidigare haft analog markmottagning hade valt digital marksänd tv.

Digitaliseringen av kabelnäten följde inte samma mönster. Trots Com Hems marknadsföring mot sina kunder med bl.a. erbjudande om Triple Play, beräknades endast cirka 15 % av kabelhushållen ha gått över till att ta emot digitala sändningar.

(Mediavisons estimat Q4 2005.)

Totalt sett kunde vi även konstatera att det antal hushåll som blivit digitala under 2005 var betyd- ligt fler än antalet hushåll som berörts av etapp 1. Närmare 200 000 hushåll utöver de drygt 50 000 hushållen i etapp 1 som riskerade att få svart i

rutan skaffade marksänd digital-tv under 2005. Den mediala uppmärksamheten hade bidragit till att många hushåll agerat långt innan ”deras” etapp inleddes. Detta var en positiv utveckling eftersom en fortsättning i denna riktning innebar att vi i övergångsarbetet nått en kritisk massa. Både kännedom och kunskap var i slutet av 2005 på en nivå som gav förutsättningar för betydligt mer handlingsinriktad information. Digital-tv- övergången kunde lämna ”varför?” och fokusera på ”hur?”.

Etapp 2 – Övergångskoncept och metod etableras

Copy paste på det som fungerat

Planeringen och genomförandet av etapp 2 formades huvudsakligen av den lyckade första

etappen. Det var tydligt att analysfasen gett 113 riktiga underlag och att informationsupplägget fungerade. Hushållen kände sig tillräckligt

informerade och agerade i tid. Strategin blev att den modell som arbetats fram under etapp 1 skulle återanvändas. Informationskampanjen följde därför de riktlinjer och den tidsplan som använts för etapp 1 – tidiga kommunträffar, möten med återförsäljare och leverantörer, informationsbroschyr och påminnelse i form av vykort till hushållen samt förstärkande annonse- ring och lokal närvaro för att möta allmänheten. Vi var fortsatt öppna med både undersöknings- resultat och hur informationsarbetet i etapp 2 skulle genomföras. Dialogen med branschens aktörer var etablerad och behovet av förank- rings- och planeringsmöten var mindre.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Högre kännedom och mindre kontrovers

Den allmänna kännedomen om digital-tv i etapp 2 var jämförelsevis hög redan innan informa- tionskampanjen startat. Själva övergången var mindre politiserad och ifrågasatt. Sammantaget kunde vi arbeta mer fokuserat och med större självförtroende.

Vissa modifieringar

Men även om mycket gick att återanvända från etapp 1 så var förutsättningarna för etapp 2 annorlunda. Istället för tre mindre områden och ett förhållandevis litet antal hushåll rörde det sig nu om betydligt större områden, både rent geografiskt och befolkningsmässigt. Även etapp 2 bestod av tre deletapper:

Östergötland och delar av Södermanland med

114

övergångsdatum 27 februari

Uppsala, Örebro och Västmanland den 3 april

Dalarna och återstående delar av Gävleborgs län den 2 maj.

Totalt omfattande etapp 2 knappt 1 miljon hushåll

(drygt 20 % av det totala antalet hushåll i Sverige) i jämförelse med de 200 000 hushåll som omfat- tades av etapp 1. Skillnaden i omfattning och den geografiska spridningen innebar att vi måste effektivisera delar av informationsupplägget och hitta ett sätt att optimera de tillgängliga resurserna.

Geografisk koncentration

Storleken på etapp 2 innebar inga större föränd- ringar i informationsarbetet riktat mot berörda kommuner eller återförsäljarledet. Däremot krävdes anpassningar i arbetet gentemot hushål-

len. Samtliga orter kunde av resurs- och tidsskäl inte ges samma uppmärksamhet som Gotland, Gävle och Motala under etapp 1. Det fanns helt enkelt inte möjlighet till motsvarande grad av lokal närvaro. Informationsturnéerna fick istället koncentreras till ett antal centralorter, vilka antogs skapa det största mediala genomslaget. Det fanns därmed en uppenbar risk att vissa områden skulle känna sig styvmoderligt behand- lade. De kommuner informationsturnén inte besökte låg dock inom medietäckningen för de lokala media som bearbetades. Reportage, frågespalter och telefonväkterier med större spridning motiverade prioriteringen.

Tidiga informationsturnéer

För att hantera de nya, geografiska förutsättning- arna beslutade vi att försöka flytta fokus i infor- mationsarbetet från själva övergångsdagen till veckorna före. Ett stöd i detta beslut var att kännedomen var så hög som över 90 % och att de tre första övergångarna fungerat så bra. Det var också tydligt att de hushåll som avvaktade in i det sista gjorde ett aktivt val. Det var även naturligt att Teracom fick huvudansvaret för informationsaktiviteterna under övergångsdagen.

Eftersom vi inte skulle kunna följa utvecklingen i varje enskilt område lika nära som under etapp 1 och därmed inte heller kunna ge samma grad av skräddarsydd information, blev draghjälpen från media ännu viktigare. De turnéer, s.k. digital-tv- dagar, som under etapp 1 genomförts helgen före respektive övergångsdag flyttades nu till 3-4 veckor före övergångsdagen. Detta beslut kom att ligga fast genom hela det fortsatta övergångsprojektet.

Målet var att försöka få igång medias bevakning av frågan på ett tidigare stadium och nå ut med information och tips om hur hushållen kunde förbereda sig. Genom att informationsturnéer, frågespalter och telefonväkterier tidigarelades fick hushållen mer tid för praktiska förberedelser. För oss innebar en tidigare informationsturné även möjlighet att fånga upp lokala problem och behov av extra information.

Tungrodd kommundialog

Precis som under etapp 1 utgjordes startskottet för informationsarbetet för etapp 2 av möten med kommunrepresentanter. Eftersom det denna gång rörde sig om betydligt större områden, bjöds samtliga kommuner in till ett inledande gemensamt stormöte. Det första stormötet ägde rum redan den 27 oktober 2005 på Stockholms- mässan. Syftet var att förse kommunerna med en checklista inför övergången samt ge dem underlag för att börja planera omläggningsarbe- tet i de kommunala fastigheterna i tid. Mötet samlade endast 39 av de 62 kommuner som berördes av etapp 2.

Många av de kommuner som ingick i etapp 2 var inledningsvis skeptiska till det arbete som över- gången väntades innebära för den enskilda kommunen. Till skillnad från kommunerna i etapp 1 var varken kommunerna i etapp 2 eller i senare etapper frivilliga eller ens tillfrågade. Man me- nade att det var ett ansvar som man ålagts utan att ha bli tillfrågad. Man hyste farhågor för att kostnaderna skulle skena iväg, och det fanns en oro för vad övergången egentligen innebar. Målet från vår sida var därför att försöka tydliggöra att

de konkreta arbetsinsatserna för kommunen skulle bli relativt begränsade men att en oförbe- redd kommun riskerade att få stora svårigheter i samband med övergången. Under etapp 1 hade genomgången av kommunens ansvar och roll bl.a. påvisat att man i många fall behövde ge- nomföra en upphandling av teknisk utrustning och installationstjänster. Detta tar ett par måna- der i anspråk och var skäl att tidigt påbörja det interna arbetet i kommunen.

Den största skillnaden i dialogen med kommu-

 

nerna i etapp 2 var att man nu kunde tala om

 

konkreta erfarenheter. Gotland, Gävle och

 

Motala hade alla tre varit med och format

 

övergången. Deras representanter kunde nu

 

berätta om både möjligheter och svårigheter

 

och ge tips för ett lyckat övergångsarbete

 

utifrån kommunens perspektiv.

115

Uppföljande kommunmöten

Som en konsekvens av den dåliga uppslutningen på det första stormötet i Stockholm den 27 oktober 2005 följdes detta upp med tio regionala kommunmöten för att fånga upp dem som inte deltagit. De regionala mötena hölls i Uppsala, Västerås, Eskilstuna, Örebro, Norrtälje, Hudiks- vall, Bollnäs, Borlänge, Falun och Mora. Delta- gandet i dessa regionala kommunmöten uppgick till 50-70 % av de inbjudna. Att det var svårt att få kommunerna att prioritera dessa olika möten har flera möjliga förklaringar. Framförallt uppfattades digital-tv-övergången fortfarande som en avläg- sen angelägenhet. Flera av kommunerna förstod först efter upprepade kontakter med kommissio- nen vikten av att engagera sig på ett tidigt stadium.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Även om kommunerna under etapp 2 generellt var mindre involverade än kommunerna i etapp 1, fanns det kommuner som var mer aktiva. Linköpings kommun anordnade exempelvis en utställning om digital-tv i stadsbiblioteket tillsam- mans med den lokala dagstidningen och var värd för lokala möten med tv-handeln. Ett annat exem- pel var Emmaboda kommun som genomförde en lokal digital-tv-dag i egen regi.

Även om kommunernas informationsroll sam- mantaget var mindre framträdande än vad vi inledningsvis hade förutspått, ska det sägas att samtliga kommuner i etapp 2 genomförde alla nödvändiga omläggningar i tid. Från etapp 2 och framåt var informationsarbetet även mer inriktat på att mobilisera vidareinformatörer. Bland annat togs ett särskilt informationsmate-

116 rial fram samtidigt som konsumentvägledare och pensionärsorganisationer blev alltmer pålästa och delaktiga.

Svårflirtad bransch

Dialogen med radio- och tv-branschen fortsatte och återförsäljarträffar och enkäter genomfördes i respektive region. Precis som tidigare var syftet att samla återförsäljare och installatörer för att säkerställa att dessa hade tillräcklig och korrekt information inför övergången. Förutom kommis- sionen deltog Teracom, SVT och TV4 för att ge en så komplett bild som möjligt. Information om olika insatser från programbolagens sida samt teknisk information om lokala sändarstationer och frekvensomläggningar var lika viktiga som vår mer övergripande information.

Som en konsekvens av det stora geografiska området anordnades hela nio separata återförsäl- jarträffar under etapp 2. Den första hölls i Uppsala den 17 januari 2006 och därefter hölls ytterligare sex återförsäljarträffar i Västerås, Örebro, Bollnäs, Hudiksvall, Falun och Mora under perioden 18 januari–19 februari 2006. En utvärdering av träffarna visade dock att uppslutningen inte var tillräckligt bra. Några träffar hade fått ställas in på grund av för få anmälda. Intresset var inte på samma nivå som under etapp 1 och det stod tidigt klart att själva upplägget behövde modifieras. Risken fanns att lugnet inte speglade den faktiska beredskapen hos återförsäljarna. Det skulle kunna leda till onödiga problem både för konsumenter och handlare i etapp 2.

Under återförsäljarträffarna kunde vi dock konsta- tera att förutsättningarna för genomförandet av digital-tv-övergången förbättrats betydligt. Utbu- det av produkter började öka och flera lösningar blev mer vanliga på marknaden – allt från enkla digital-tv-mottagare utan kortplats till digital-tv- mottagare med dubbla tuners och hårddisk. Konsumenterna var väl medvetna om digital-tv- övergången och vad de behövde göra för att anpassa sin tv-utrustning. Kunskapen om vilka olika alternativ som fanns var också märkbart bättre. Inte heller tillgången på digital-tv-motta- gare visade sig vara något problem, även om enskilda modeller kunde ta slut.

Information till hushållen

Informationsarbetet riktat till hushållen följde det mönster som utvecklats för etapp 1. Redan under första helgen i december 2005 fick samtliga

hushåll som omfattades av etapp 2 en rosa informationsbroschyr i brevlådan. Broschyren hade utvecklats något, bl.a. var de olika tekniska plattformarna tydligare presenterade. I stort var dock både innehåll och form lik den första versionen. Grundinformationen var densamma och det fanns en viktig poäng med igenkänning framför allt i de områden som gränsade mot de kommuner som omfattats av etapp 1.

Även för de 1 miljon hushållen i denna etapp kompletterades broschyren med ett påminnelse- vykort veckorna före respektive övergång. Parallellt med broschyrutskicket i december 2005 lanserade vi vår nya webbplats. Den nya versionen innehöll mer information om lösningar, länkbibliotek, grafik över kopplingsscheman och dynamiska nyhetsfunktioner. Webbplatsen skapades för att bättre kunna vara det nav kring vilket informationsarbetet för digitaliseringen av marknätet kunde snurra.

Även annonseringen i lokalpressen följde samma mönster som tidigare. Den samordnades med Teracoms annonsering och syftade till att upp- märksamma våra informationsaktiviteter.

Inför etapp 2 (våren 2006) uppstod behovet av nya aktiviteter för att få allmänheten att uppmärk- samma övergången. Kommissionens mediebyrå föreslog en tidigare oprövad medielösning: en närmare tre meter hög annonspelare som med särskilt tillstånd kunde placeras på udda och uppseendeväckande ställen. Tanken var att en ovanlig lösning i sig skulle bidra till allmänhetens uppmärksamhet och att lokaltidningarna kunde

tänkas skriva om det oväntade inslaget i stadsbil- den. Annonspelarna fungerade som extra insats och placerades på väl synliga platser i exempel- vis Västerås och Uppsala.

Omfattande turnéprogram

 

Under etapp 2 utvecklades det turnékoncept

 

som skulle komma att bli vägledande för resten

 

av övergången. Under rubriken ”Digital-tv-

 

dagen” besökte vi, tillsammans med represen-

 

tanter för SVT, TV4 och Teracom, köpcentrum på

 

strategiskt utvalda orter. Det fanns redan inför

 

etapp 2 en struktur för att hitta bra och välbe-

 

sökta platser och en ansvarsfördelning mellan

 

aktörerna. En central strategi var att aktivt

 

erbjuda medverkan i telefonväkteri i lokala radio-

 

och tv-kanaler samt att besvara läsarnas frågor

 

med hjälp av lokaltidningarna i samband med att

 

vi och övriga representanter ändå var på plats.

117

Under etapp 2 besöktes i tur och ordning Norr- köping, Uppsala, Västerås, Örebro, Mora, Bor- länge, Hudiksvall, Söderhamn och Bollnäs.

Turnén gav ett omfattande mediegenomslag i samtliga områden. Medierapporteringen begrän- sades inte till att uppmärksamma turnén utan lyfte även centrala konsumentfrågor. Genom media lyckades vi således nå ut med omfattande detaljinformation i frågor som rent informations- strategiskt inte lämpade sig för mer ingående behandling i t.ex. broschyren eller annonser. Frågor om lokala täckningsproblem, inkoppling för samtidig inspelning via boxen samt om regionala nyhetssändningar blev allt vanligare. Ett nytt inslag i digital-tv-dagarna under etapp 2 var att även representanter för andra plattforms-

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

operatörer, såsom Canal Digital, Viasat och Boxer, inbjöds att delta. Dessa aktörer hade uttryckt en vilja att vara med på informationstur- nén och eftersom allmänhetens kännedom om digital-tv hade ökat betydligt och frågorna var mer inriktade på olika alternativa lösningar, bedömdes detta vara en god idé. En förutsättning för de kommersiella aktörernas medverkan var att den begränsades till information. Den upply- sande funktionen var fortfarande central och försäljning var därför utesluten.

Summering etapp 2: Helt enligt plan

Till skillnad från etapp 1, och då mer specifikt Gotland, var själva övergångsdagarna under etapp 2 förhållandevis odramatiska. Rent tek- niskt löpte övergångarna i etapp 2 smidigt. I flera

118 fall var Teracom färdiga med omläggningarna redan vid lunchtid, med god marginal till klockan 18 som var den formella sluttiden. Vårt informa- tionsbehov begränsades därmed till ett minimum under själva övergångsdagarna.

Och om etapp 1 blev betydligt smidigare än förväntat, så kan etapp 2 betraktas som helt enligt planen. Samtalen till vår hjälptelefon under övergångsdagarna var färre än väntat, runt 1 % av antalet berörda hushåll. Frågorna var precis som under etapp 1 mycket konkreta och handlade om installationsproblem som oftast kunde avhjälpas med några enkla tips. Mer än 80 % av hushållen ansåg sig tillräckligt informerade och de referensfamiljer som inter- vjuades direkt i anslutning till övergången vittnade om god mottagning.

Dessutom var konsumenterna pålästa om olika produkter. Det visade sig att få konsumenter valde otestade digital-tv-mottagare. De flesta som valde en lösning för marknätet köpte en digital-tv-mottagare med kortplats.

Etapp 3 – Ett mellanspel

Riksdagsvalet 2006

Under planeringen av etapperna lades stor vikt vid det riksdagsval som skulle hållas i september 2006. Eftersom frågan vid den tidpunkten fortfa- rande var politiskt laddad ville alla inblandade undvika att digital-tv-övergången blev en val- fråga. Dessutom konstaterades att informations- arbetet skulle försvåras avsevärt om övergången låg för nära valet. Informationen riskerade helt enkelt att drunkna. Därför beslutades att hela etapp 3 skulle genomföras på en och samma dag, den 6 november 2006, på tryggt avstånd från valdagen.

Etapp 3 omfattade Öland, Småland, Halland, stora delar av Västra Götaland och delar av norra Skåne. Numerärt handlade det om närmare 750 000 hushåll och geografiskt innebar det den dittills största övergången på en och samma dag.

Kännedomen om övergången fortsatte att öka i hela landet och var nära 100 % enligt de statis- tiska mätningar vi tog del av. Politiskt var frågan i det närmaste död, tvärtemot vad som hade befarats då planen för genomförandet fastställ- des. Den borgerliga alliansen, vilken tidigare aviserat att övergången skulle kunna komma att bli en valfråga, lät förstå att man knappast tänkte

driva frågan vidare. Man hade vind i seglen inför valet och eftersom de två första etapperna hade genomförts utan större problem verkade man anse att det inte fanns något att vinna på att riva upp beslutet. Detta bekräftades även under de möten som vi hade under Almedalsveckan i juli 2006 med representanter för bl.a. folkpartiet.

Fortsatt fokusering

Informationsmässigt betraktades etapp 3 i stor utsträckning som en fortsättning av etapp 2. Kampanjupplägget var i alla väsentliga delar detsamma, även om vissa avgörande justeringar gjordes i samband med kommun- och återförsäl- jarträffarna. Det faktum att övergången skedde på en och samma dag i ett stort geografiskt område, vilket mediemässigt bestod av flera olika täckningsområden, ställde visserligen nya krav på informationsturnéerna. Men de grundläggan- de principerna var desamma.

Etapp 3 framstod som förhållandevis okomplice- rad. Dessutom fanns det en etablerad trygghet hos alla inblandade efter de två föregående etapperna. Risken var därför att informationsarbe- tet skulle komma att genomföras slentrianmässigt och utan det fokus som varje enskilt område förtjänade. Beredskap och en insikt om att kriser fortfarande kunde inträffa var fortsatt viktigt.

En viktig lärdom från etapp 2 var att även om den övergripande kännedomen om digital-tv i Sverige nu var mycket nära 100 % så utgjorde varje deletapp en helt ny övergång för hushållen i det aktuella området. Även om vi och övriga inblan- dade såg informationsinsatserna som odrama-

tiska och som en upprepning av en etablerad strategi, så var informationen och digitaliseringen ny och unik ur ett mottagarperspektiv. Den mest centrala strategiska avvägningen inför etapp 3 var således att genomföra det planerade kam- panjupplägget på ett lika fokuserat och noggrant sätt som under de två föregående etapperna.

Nystart för kommun- och branschträffar

Det förhållandevis låga intresset för kommun- och återförsäljarträffarna under etapp 2 krävde en justering av det tidigare upplägget. Precis som tidigare hölls ett första gemensamt stormöte för samtliga berörda kommuner, denna gång i Rosenbad den 14 mars 2006. Stormötet samlade 41 av 58 berörda kommuner.

Vi tog dock över ansvaret för inbjudan till de

lokala träffarna, ett ansvar som tidigare legat på 119 kommunen. Lättillgängliga konferenslokaler på

ett centralt beläget hotell bokades. För att öka intresset för återförsäljarträffarna, som ägde rum samma dag som kommunmötet, tog vi hjälp av CANT. Medverkande företag och installatörer deltog i en minimässa i anslutning till konferens- lokalen. Detta gav kommunföreträdare möjlighet att skaffa sig en bättre uppfattning om olika relevanta produkter och tjänster. Det gav också möjlighet till svar på frågor på plats.

Totalt hölls sex kommunmöten i Jönköping, Skövde, Borås, Kalmar, Växjö och Halmstad. Deltagarantalet under träffarna ökade markant och i snitt deltog 75 % av de inbjudna kommu- nerna. Överlag hade återförsäljarträffarna under etapp 3 mer än dubbelt så stort deltagarantal

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

som återförsäljarträffarna för etapp 2. Minimäs- san och det mer utarbetade upplägget erbjöd även en möjlighet till PR och mediala utspel på respektive ort och följden blev att lokalmedia rapporterade om digital-tv-övergången i ett tidigare skede.

I slutet av 2006 kunde vi konstatera att vi under året kommit i direkt kontakt med totalt 504 återförsäljare och installatörer: 121 inom etapp 2, 272 inom etapp 3 och 111 inom etapp 4. Gene- rellt var återförsäljare och installatörer nu i högsta grad insatta, intresserade och aktiva aktörer i övergångsarbetet.

Utskick och annonsering

Annonseringen i lokalpressen under etapp 3 följde samma mönster som tidigare, dvs. med

120 fokus på att stödja vår och övrigas närvaro under digital-tv-dagarna samt att mer allmänt uppmärksamma digital-tv-frågan inför själva övergångsdagen. Även de annonspelare som använts under etapp 2 återanvändes på ett antal orter under etapp 3, bl.a. i Kalmar och Älmhult.

När det gällde informationsutskicken till samtliga hushåll gjordes en förändring. Turordningen för informationsbroschyr och vykort kastades om. Påminnelsevykortet skickades istället ut som en intresseväckare redan före sommaren medan själva informationsbroschyren distribuerades i slutet av september, efter riksdagsvalet. Anled- ningen till denna bakvända ordning var att det ansågs för tidigt att skicka ut broschyren redan före sommaren. Det stundande riksdagsvalet gjorde att en broschyr riskerade att drunkna i

valinformation om den distribuerades under augusti och september.

Digital-tv-dagar

Lokal närvaro i form av digital-tv-dagar fortsatte även under etapp 3. Vi besökte ett tiotal köpcen- trum på olika orter, från Västervik i öster till Varberg i väster. Eftersom samtliga orter i etapp 3 skulle gå över på en och samma dag genom- fördes de första digital-tv-dagarna redan i september, det vill säga förhållandevis lång tid innan övergångsdagen den 6 november. På vissa orter ansåg lokalmedia att det var alltför tidigt att bevaka frågan mer ingående. Den lokala närva- ron bidrog dock till att väcka medias intresse och etablera en kontakt som höll i sig fram till över- gången. En ökad interaktivitet i form av telefon- väkteri och frågespalter kunde via telefon och radiolänk hanteras från Stockholm.

Summering etapp 3: Logistiken fungerade

Det faktum att hela etapp 3 gick över till digitala sändningar på en och samma dag förändrade inte vårt informationsarbete nämnvärt. Det stora området ställde visserligen höga krav på logisti- ken för alla informationsinsatser men redan i ett tidigt skede stod det klart att hushållen var tillräckligt informerade och förberedda. Utma- ningen låg i att hantera eventuella problem under övergångsdagen eftersom det var svårt att bevaka och följa upp hela etapp 3 samtidigt. Teracoms tekniska arbete genomfördes snabbt i totalt 160 sändarstationer och övergångsdagen 6 november 2006 blev även den odramatisk. Våra eftermätningar i etapp 3 visade att 85 % av

hushållen kände sig tillräckligt informerade och att drygt 90 % av hushållen i berörda områden ansåg att de hade tillräckligt med tid att förbe- reda sig inför övergången.

Framgången med etapp 3 berodde inte främst på att informationsupplägget utvecklades och förfinades, utan på att alla medverkande förmåd- de behålla koncentrationen och skärpan. Det var inte lösningarna för informationsarbetet som var unika, snarare insikten om hur viktigt det var att hantera alla etapper med samma engagemang i ett projekt som kantades av många fallgropar och potentiella kriser.

Etapp 4 – Tillbaka i hetluften

Första storstadsetappen

Etapp 4 bestod av tre deletapper:

Stockholm den 12 mars

Västernorrland och Jämtland den 16 april

Norrbotten den 14 maj.

Stockholm var en utmaning genom den stora andelen kabelhushåll och att riksmedierna är etablerade i Stockholm. Det var dock en minst lika stor utmaning att inte låta alla resurser slukas av storstadsövergången utan att arbeta lika mycket med de senare deletapperna i Norrland. När det gällde övergångarna i Norrland antogs förutsättningarna i stor utsträckning vara desam- ma som för etapp 2 och 3, vilket innebar att samma arbetssätt kunde återanvändas.

Rent informationsmässigt innebar Stockholmsö- vergången en rad nya utmaningar. Framförallt gällde det att nå ut med rätt information i tätbe- folkade områden med skilda typer av tv-mottag- ning där det dessutom råder ett stort informa- tionsbrus. Det var många som skulle informeras och konkurrensen om uppmärksamheten var större än tidigare.

Vi räknade inte heller med samma mediala draghjälp som under tidigare etapper. Storstads- journalisterna antogs vara mer svårflirtade och PR-arbetet väntades bli mer tungrott. Dessutom hade storstads- och kvällspressens rapportering av Gotlandsövergången i september 2005 varit förhållandevis problemorienterad, vilket ytterli- gare bidrog till våra farhågor om ett mer kompli- cerat informationsarbete. Etapp 4 innebar att

digital-tv-övergången åter blev en nationell 121 angelägenhet, inte bara medialt utan även för alla inblandade aktörer.

Det blev tydligt att såväl publicitet som mark- nadsandelar stod på spel. Därför var det inte förvånande att en gammal konflikt med satellit- och bredbandsbolagen seglade upp igen. I en insändare i SvD hävdade dessa återigen att kommissionens arbete gynnade marknätet. Vi var därmed tillbaka i hetluften.

Mer marknadsinformation

Som en följd av de delvis nya förutsättningarna gjordes en rad justeringar i informationskampan- jen för Stockholmsövergången. Vi hade genom- fört en särskild förstudie för att kartlägga den speciella situationen i Stockholm där kabelpe-

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

netrationen var högre än i övriga landet och närmare 80 % i innerstaden. Det var viktigt att förstå hur stockholmarna skaffar sig information och använder massmedier och om det finns en koppling mellan olika förhållningssätt till infor- mationsinhämtning och det sätt på vilket hus- hållen tar emot tv. Analysen visade att kabel-tv- tittarna i hög utsträckning fortfarande var okunniga om sin tv-mottagning och detta i kombination med ett annat medieklimat innebar att vi inte ansåg oss kunna förlita oss på PR och samhällsinformation i samma utsträckning som tidigare. Det skulle krävas mer än tidigare för att kunna konkurrera om uppmärksamheten i mediebruset. Vi hade initialt vissa betänkligheter om hur ett annorlunda grepp skulle uppfattas. Det skulle kunna tolkas som att stockholmarna fick en mer påkostad informationskampanj.

122 Bedömningen var dock att justeringarna var nödvändiga och rättviseaspekten fick stå tillbaka för effektivitetsaspekten.

Lösningen blev en ännu mer integrerad informa- tionsstrategi. Det fanns t.ex. inte resurser för stora, om än kortlivade, reklamkampanjer. Istället krävdes mer kreativa och långlivade lösningar med tydlig PR-potential och med möjlighet till stort genomslag.

Ett nytt koncept: ”Nu är det vår tur” arbetades fram. Ordet ”tur” anspelade både på att Stock- holmarnas övergång kom först 2007 och att kollektivtrafiken spelar en viktig roll i Stock- holmsregionen.

Bransch- och kommunträffar

Det första stormötet inför etapp 4 ägde rum redan den 29 maj 2006. Det tidiga datumet valdes främst med hänsyn till Stockholmskom- munernas högre invånarantal, vilket skulle kunna kräva mer ingående planering från kommunens sida. Det tidiga datumet fick dock motsatt effekt och totalt deltog endast hälften av inbjudna kommuner från etapp 4, vilket var klart sämre än väntat. Vi arrangerade därför ett uppföljande möte den 19 oktober 2006 i samband med CANT- och Digital Home-mässan i Stockholm. Uppslutningen blev betydligt bättre denna gång och informationen fick önskat resultat. Den enkät som vi senare genomförde bland kommunerna i stockholmsområdet i början av 2007 visade att förberedelserna hade gått smidigt och att kom- munerna var väl förberedda.

För kommunerna i norra Sverige hölls regionala kommun- och återförsäljarträffar i Luleå, Öster- sund och Sundsvall i mitten av september 2006, vilka totalt samlade 25 av de 36 inbjudna kom- munerna.

Till följd av bristande intresse kom dock ingen återförsäljarträff att hållas i Stockholmområdet. En förklaring till branschens relativa ointresse kan ha varit den stora kännedomen om digital- tv och kommissionens arbete som nu fanns, kombinerat med en omfattande marknads- och produktutveckling. Allt fler tv-apparater på marknaden hade inbyggd digital mottagare för marknätet. De tidigare diskussionerna om brist på produkter och en trög marknadsutveckling var således inte längre aktuella.

Däremot skapade ”HD-ready”-märkningen av tv- apparater fortfarande problem där konsumen- terna trodde att man automatiskt fick HDTV. Vi fick under 2006 många frågor om detta och om HDTV i allmänhet. Det var tydligt att HDTV började bli ett alternativ som allt fler konsumenter planerade för.

Utskick

Inför Stockholmsövergången övervägde vi att ändra på upplägget för informationsutskicket till hushållen. Med tanke på den höga kabelpenetra- tionen diskuterades möjligheten att inte behöva distribuera informationsbroschyren till dessa hushåll. Direktinformation till dessa hushåll betraktades i viss mån som överflödig och tanken att frigöra resurser till andra informations- aktiviteter var lockande. Det visade sig dock svårt att med säkerhet fastställa vilka hushåll som skulle kunna undantas utskicket. Dessutom visade våra undersökningar att det fortfarande fanns en utbredd okunskap bland kabelhushållen om hur de tog emot sin tv-signal. Bedömningen blev därför att kommissionen fortfarande hade ett ansvar att informera även kabeltittarna om övergången.

Resultatet blev därför att den rosa informations- broschyren skickades ut till samtliga knappt en miljon hushåll i Stockholmsområdet i början av januari 2007. Drygt en månad senare, den 22 februari, landade broschyren i brevlådan hos de ca 340 000 hushållen i etapp 4, dvs. i Jämtland, Västernorrland och Norrbotten.

Däremot skickades inget påminnelsevykort ut för etapp 4. Våra undersökningar hade visat att detta var den enskilda informationsinsats som hade minst effekt.

Marknadsaktiviteter

Det höga kostnadsläget för annonsering i Stock- holmsmedia gjorde att vi även fick se över det annonsupplägg som använts under tidigare etapper. I stället för omfattande annonsering i morgontidningarna lades därför fokus på gratis- tidningar och lokalpress i ytterområdena. Precis som under tidigare etapper syftade annonse- ringen till att understödja vår informationsturné, de s.k. digital-tv-dagarna på köpcentra runt om i Stockholmsområdet, samt att uppmärksamma själva övergångsdagen.

Den största annonskampanjen genomfördes

123

istället under jord. Ett rullande annonsmedium i form av en 50-meter lång rosa T-banevagn med digital-tv-övergångens logotyp syntes i stadsbil- den under tre månader, parallellt med de grund- läggande informationsaktiviteterna som informa- tionsbroschyr, annonsering i lokala blad och möten genomfördes. Den totala kostnaden för kampanjen motsvarade i stort sett en helsidesan- nons på sidan tre i vardera Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Rosa bussen börjar rulla

Ett ytterligare nytt inslag under Stockholmsöver- gången var den rosa informationsbussen. Bus- sen, en omgjord SL-buss som specialutrustats med digital-tv-utrustning, användes i samband med informationsturnéerna på olika köpcentrum

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

runt om i Stockholmsområdet. Den var ett effektivt sätt att transportera den utrustning och det informationsmaterial som användes under turnén, samt en synlig annonspelare med PR- potential. Bussen blev snabbt en symbol för hela digital-tv-övergången och kom att representera det aktiva och uppsökande informationsarbetet. Under 2007 fick vi många frågor om när bussen skulle besöka olika regioner runt om i landet.

Vid ingången av 2007 och etapp 4 fanns det ännu tydligare behov av att kunna visa på olika lösning- ar och även erbjuda konsumenten raka svar på frågor kring programinnehåll och olika operatörers paketering och utbud. Bussen erbjöd bättre förutsättningar för samordnade informationsaktivi- teter och vi bjöd därför in både alla plattformsope- ratörer och alla nya fri-tv-kanaler att delta i infor-

124 mationsturnén. Det utökade antalet fria kanaler var ett tydligt mervärde för de tittare som inte var intresserade av att teckna ett abonnemang med någon operatör. Vi såg det fortfarande som vår sak att informera om denna möjlighet som ett alternativ. Frågorna under informationsturnén kretsade kring olika lösningar och programutbud, men Telias erbjudande för bredbands-tv var kanske det alternativ som väckte störst uppmärk- samhet. Det var uppenbart att bredbands-tv nu var ett alternativ för många hushåll.

Informationsturnén i Stockholmsområdet pågick under sex veckor och omfattade drygt 20 stopp i Stockholm och i ytterområden som Nynäshamn, Norrtälje, Strängnäs och Märsta. Under informa- tionsturnén framkom det bl.a. att en stor del kabel-tv-tittare i Stockholmsområdet fortfarande

var osäkra på vad övergången till marksänd digital-tv innebar. Som en följd av detta gjorde vi ett gemensamt utspel med Com Hem, där bolaget betonade att kabel-tv-tittarna oroade sig i onödan. Utspelet fick dock endast ett begrän- sat genomslag.

Sammantaget fick bussen stor uppmärksamhet och medialt genomslag och den kom att utgöra en central del i hela det fortsatta informationsar- betet. Under den senare delen av etapp 4 be- sökte bussen ett tiotal orter i Jämtland, Väster- norrland och Norrbotten. I efterhand kunde vi dock konstatera att antalet besökare på en del orter, exempelvis Haparanda, var så lågt att det knappast motiverade ett besök. Men i Norrland fyllde den rosa digital-tv-bussen en viktig logis- tisk funktion och den lokala närvaron var minst lika uppskattad som tidigare.

Medialt genomslag

I motsats till vad som till en början hade förut- spåtts skilde sig inte medierapporteringen under Stockholmsövergången nämnvärt från andra etapper. Även Stockholmsmedia intog en konsu- mentupplysande hållning och de problematise- rande inslagen var få. Genomslaget var omfat- tande med kontinuerlig rapportering. Vi deltog i flera medier för att svara på läsar- och lyssnarfrå- gor. De frågespalter vi initierade var nu av betyd- ligt mer komplicerad teknisk karaktär, något som visade att kunskapsnivån var så hög att tekniska följdfrågor var det vanligast förekommande. Frågespalterna kom även att utgöra ett centralt inslag informationsarbetet i samband med Göteborgs- och Malmöövergångarna senare

under hösten. Frågespalter och telefonväkterier var allra viktigast under de sista två etapperna

– både i Norrland, där avstånden mellan central- orter är långa och försvårar möte, men även i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö där det inte finns samma givna mötesplatser.

Den huvudsakliga förklaringen till att vi lyckades upparbeta ett så effektivt samarbete med media, inte bara i Stockholmsområdet utan genom hela övergången, var givetvis att digital-tv-frågan var av stort samhällsintresse. Men att medierapporte- ringen i så stor utsträckning var konsument- och lösningsinriktad kan till stor del förklaras av kommissionens neutralitet. I kontakten med media kunde vi tydligt hänvisa till att vi inte företrädde något kommersiellt intresse. Vårt uppdrag var inte att sälja eller att propagera för digital-tv, utan att informera om vad övergången innebar.

Att kommissionen uppfattades som neutral och utan dold agenda underlättade PR-arbetet avsevärt eftersom media inte ansåg sig agera megafon. Denna neutralitet har varit en ovärderlig tillgång i vårt informationsarbete, inte minst i jämförelse med de aktörer som har haft motsva- rande roll i andra länder. I t.ex. Norge finns uttalat kommersiella intressen i övergången och i Storbritannien är förhållandet till media betydligt mer laddat.

Summering etapp 4: Digital-tv på skidor

Samtliga övergångar i etapp 4 avklarades utan problem. Övergången den 16 april i Jämtland och Västernorrland utgjorde den största utmaningen med tanke på det stora antalet sändarstationer som skulle ställas om, drygt 200 stycken. Men det tekniska arbetet gick helt enligt plan och frågorna till vår hjälptelefon under övergångsdagen var i praktiken färre än en vanlig dag. Det mest intres- santa under dessa övergångsdagar var kanske att Teracom under övergången i Norrbotten den 14 maj fick använda sig inte bara av skoters och helikoptrar utan även av skidåkare för att nå fram till de mest avlägsna sändarstationerna.

Våra undersökningar i Stockholmsområdet dagarna innan övergången visade att 98 %

kände till att övergången skulle ske på den 125 aktuella dagen och drygt 90 % uppgav att de

hade fått tillräckligt med information för att förbereda sig. Däremot inkom det fler samtal till hjälptelefonen än en vanlig dag, ca 1 200. De allra flesta frågor rörde den nödvändiga ominstal- lationen av digitalboxen, ett mönster som kändes igen från tidigare etapper.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Etapp 5 – Sist och störst

Cirkeln sluts

Etapp 5 var inte bara den sista etappen utan även den största, både geografiskt och vad avser antalet hushåll. Etappen omfattade nästan en tredjedel av alla hushåll i Sverige, totalt 1 355 000. Geografiskt var även den sista etap- pen uppdelad i tre deletapper, nämligen

Värmland och Västerbotten med

övergång 3 september

Göteborg, Bohuslän och Dalsland

24 september

Skåne och Blekinge 15 oktober.

Något förenklat kan etapp 5 beskrivas som en syntes av alla tidigare etapper. Övergångarna i

126 Göteborg och Malmö hade många likheter med Stockholmsövergången. Värmland och Väster- botten liknade tidigare etapper i norra och mellersta Sverige. Det var tydligt för alla involve- rade att ett stort projekt snart var slutfört. Den sista släckningen i Hörbymasten 15 oktober kom att innebära en form av upprepning av inledning- en på Gotland två år tidigare genom dess sym- boliska betydelse för hela digital-tv-övergången och kommissionens hela arbete.

En ny utmaning med etapp 5 var övergångens inverkan på grannlands-tv. Övergångarna i Skåne och Värmland gav upphov till frågor kring danskt respektive norskt tv-tittande. Även om vårt informationsansvar var begränsat till Sverige så behövde dessa frågor hanteras.

Att avsluta med flaggan i topp

Logistiskt och informationsmässigt handlade etapp 5 om att upprepa olika framgångsrika moment från tidigare övergångar. Kommissionen hade dessutom redan i analysfasen 2004 fattat ett strategiskt beslut om att hålla en tydlig linje genom hela projektet, att den grundläggande tonen och budskapen skulle vara desamma. Även om anpassningar och tillägg i informations- arbetet hade gjorts i takt med kunskaps- och marknadsutvecklingen, skulle hushållen i Skåne känna sig lika informerade och ha samma kunskap som hushållen på Gotland. Det integre- rade storstadskonceptet återanvändes, busstur- nén fortsatte att utgöra stommen i det utåtriktade informationsarbetet. Dialogen med hushållen utvecklades ytterligare, genom fler frågespalter och chattar via lokala medier.

En avgörande framgångsfaktor för hela över- gångsprojektet dittills hade varit samarbetet mellan kommissionen, Teracom, SVT och TV4. Digital-tv-övergången möjliggjordes av en gemensam målbild om en smidig övergång. Trots delvis konkurrerande agendor och affärsmässiga mål, handlade det till syvende och sist om att avsluta med flaggan i topp.

Bransch- och kommunträffar

Kommun- och återförsäljarträffarna i samband med etapp 5 var odramatiska och följde samma mönster som tidigare. Träffar hölls i Umeå i januari 2007 och i Karlstad, Göteborg, Malmö och Kristianstad i mars 2007. Intresset från kommunernas sida var en upprepning från etapp 4; storstäder som Göteborg och Malmö

var svåra att nå fram till medan mindre kommu- ner engagerade sig tidigt. Den snabba mark- nadsutveckling som kommit igång i och med den första etappen fortsatte och vi kunde notera en strid ström av nya produkter och alternativa lösningar. Det var också uppenbart att prisfrågan fortsatte att minska i betydelse för en majoritet av konsumenterna. Konsumenternas köpkraft och det ökade intresset för hemelektronik, särskilt platta tv-apparater, bidrog till att under- lätta övergången och kommissionens informa- tionsarbete.

Utskick och kampanj

Även direktinformationen till hushållen följde samma mönster som tidigare. Broschyren landade i brevlådorna hos samtliga 1,3 miljoner hushåll i etapp 5 i slutet av maj. Undantaget var hushållen i Västerbotten. Dessa hushåll hade fått sin informationsbroschyr redan i februari, samti- digt som hushållen i Jämtland, Västernorrland och Norrbotten informerades. Gränsdragnings- problematiken, där endast en kil av Norrland inte berördes av övergången under våren 2007, gjorde att vi valde att informera de berörda hushållen i Västerbotten tidigare. De fick därför ett påminnelsevykort ett par veckor före över- gången 3 september.

Tunnelbanekampanjen gick av naturliga skäl inte att upprepa i övriga Sverige. Vår bedömning var dock att Göteborg och Malmö skulle hanteras enligt samma modell som Stockholm. De kom- munikativa utmaningarna med stora områden, stort informationsflöde och många kabel-tv- tittare var tydliga. Förstahandsvalet för lokal

anpassning – pågatågen i Skåne samt spårvag- nen i Göteborg – gick inte att genomföra av tillståndskäl. Istället prioriterades stortavlor vid lokala knutpunkter samt medieutrymme på buss och taxi. Genomslaget var bra men uppmärk- samheten blev inte densamma som för kampan- jen i Stockholms tunnelbana.

Turné och mediekontakter

Etappens omfång och geografiska spridning bidrog till en omfattande informationsturné. Redan i månadsskiftet maj-juni, strax efter att etapp 4 avslutats, besökte den rosa bussen Storuman, Skellefteå och Umeå för att uppmärksamma övergången den 3 september. Informationsturnén fortsatte under hösten med stopp i Karlstad, Trollhättan, Uddevalla, Göteborg, Helsingborg, Burlöv, Malmö, Ystad, Kristianstad och Karlskrona.

127

Informationsmässigt innebar Västra Götaland en stor utmaning. Delar av Västra Götaland hade gått över till digital-tv redan ett år tidigare under etapp 3 men en ny frekvensomläggning i Boråsmasten gjorde att många hushåll i samband med över- gången i Göteborg 24 september var tvungna att göra en ny ominstallation av boxen. Det innebar i praktiken en andra övergång för dessa hushåll. En viss osäkerhet bland hushållen om huruvida de var berörda eller inte var en naturlig konsekvens. Både vi och Teracom informerade lokalmedia för att räta ut frågetecken. Täckningsförhållandena längs med västkusten väckte också frågor. Många hushåll fick inte tillfredställande mottagning förrän under övergångsdagen eftersom en rad mindre sändarstationer inte började sända digitalt förrän då de analoga sändningarna hade släckts.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

Mediemässigt fortsatte den rosa bussen och informationsturnén att generera ett stort genom- slag och vi nådde ut brett med information, bl.a. genom frågespalter i morgontidningarna. Fram- förallt bidrog ett månadslångt samarbete med Göteborgsposten inför övergången 24 september till att vi kunde bidra med svar på praktiska och tekniskt detaljerade frågor.

Summering etapp 5: Med flaggan i topp

De två första övergångsdagarna i etapp 5 liknade i stor utsträckning tidigare övergångar. Lokal media bevakade släckningen av de analoga sändningarna, något som etablerats som ”knapptryckningen” i både pressmeddelanden och medias rapportering. Både den rosa bussen

Andel hushåll som slutat använda tv-apparater till följd av digital-tv-övergången

100%

90%

80%

128

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Ingen skillnad

Har slutat

Har slutat

Har slutat

 

använda en

använda två

använda tre

 

TV-apparat

TV-apparat

TV-apparat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

98 % av hushållen tittar fortfarande på tv och det är lika stor andel som före över- gången. Om man till detta lägger mätningar avseende nöjdhet så blir analysen att Sveriges digitalisering av marknätet varit friktionsfri för de allra flesta.

och knapptryckningen hade efter två år blivit etablerade begrepp som starkt förknippades med digitaliseringen av marknätet.

Övergången i Värmland och Västerbotten den 3 september medförde drygt 800 samtal till vår hjälptelefon och övergången i Göteborg, Bohus- län och Dalsland den 25 september drygt 1 500 samtal. Bägge siffrorna var helt i linje med tidigare mönster.

Däremot var övergången den 15 oktober mer speciell. Det hade då gått exakt 757 dagar sedan övergångsdagen på Gotland och en del av den nerv och laddning som karaktäriserade Gotlands- övergången var tillbaka. Anslaget för den sista

övergångsdagen var större och Sveriges kulturmi- nister Lena Adelsohn-Liljeroth fick uppdraget att tillsammans med Teracoms vd Crister Fritzson genomföra den sista knapptryckningen. Även SVT och TV4 representerades av högsta ledningarna och sedan alla analoga sändningar släckts genomfördes en presskonferens för att markera att detta var en historisk dag för svensk tv. Det var tydligt att den slutförda digitaliseringen innebar nya och minst lika stora frågor för tv-branschen. Frågan om hur de frigjorda frekvenserna skulle användas stod högst upp på agendan och knapp- tryckningen i Hörby 15 oktober utgjorde ett tydligt avstamp för framtidens tv. Digital-tv-övergången som varumärke var överspelat och stafettpinnen överlämnad.

129

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN

4. Internationell utblick

2007

2007

130

2006

 

35.“Implementation of Digital Terrestrial Television in the European Union: comparative analysis of the public policies in Sweden and Spain” Thesis dissertation. Pompeu Fabra university, Barcelona.

Eftersom Sverige var ett av de första länderna i världen som genomförde en övergång till digitala marksändningar har möjligheterna att hämta in erfarenhet från liknande projekt i omvärlden varit begränsade. Digital-tv-kommissionen har löpan- de hållit sig à jour med den internationella ut- vecklingen och även genomfört flera studieresor, bl.a. till Tyskland, Italien och Storbritannien.

Att den analoga tv-teknikens dagar är räknade är uppenbart. Om inget oförutsett sker kommer förmodligen de sista analoga marksändarna i industrivärlden att ha släckts inom en tioårspe- riod. Visserligen är det färre än fem länder som

i dagsläget (mars 2008) har genomfört ett full- ständigt teknikbyte, men över hela världen pågår planering och förberedelser (se karta).

Detta har resulterat i att det internationella intresset för den svenska digital-tv-övergången har ökat sedan 2004, framför allt när det gäller planering av övergången, insatser riktade till konsumentgrupper med särskilda behov samt produktutveckling. Sverige betraktas som ett föregångsland – framför allt när det gäller det områdesvisa övergången. Kommissionen har därför tagit emot studiebesök från bl.a. Frankrike, USA, Sydkorea och Sydafrika.

Det internationella intresset har även tagit sig akademiska uttryck där kommissionens arbete under 2004 och 2005 varit föremål för fallstudier av forskare, exempelvis den forskning som Roberto Suarez, Ph.D., bedriver vid Universidad Pompeu Fabra i Barcelona.35

Digtal-tv-kommissionens studiebesök

Tyskland (Berlin)

I juni 2004 gjorde Digital-tv-kommissionen en studieresa till Berlin. Här hade övergången från analog till digital marksänd tv genomförts redan 2003 – först i världen. Vi fick dels träffa den ansvarige för digital-tv-övergången i Berlin- Brandenburg, dels företrädare för delstatens senatsförvaltning, utbildning och forskning.

Det vi lärde oss under denna Tysklandsresa hade stort inflytande på vårt eget planeringsarbete – inte minst när det gällde samarbetet med de svenska kommunerna där vi kom att använda berlinarnas principöverenskommelse som förebild. Tyskarnas ”MOU”, Memorandum of Understanding, var ett styrdokument och hjälp-

medel för att underlätta samarbetet och genom- 131 föra övergången så smidigt som möjligt.

Finland

Ett halvår senare besökte kommissionen Finland (december 2004) där övergångsdatumet hade satts till den 31 augusti 2007 i hela landet för såväl marknät som kabel. Vi mötte representan- ter för det finska kommunikationsministeriet, det finska konsumentverket samt operatören Digita.

Omvärldens intresse ökar

När den svenska digital-tv-övergången från och med hösten 2005 började genomföras i praktiken ökade också intresset för den svenska över- gångsmodellen. Allt fler av de internationella kontakterna kom att handla om erfarenhetsöver- föring från Sverige till omvärlden. Under 2005

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

utökades därför vårt internationella kontaktnät till att även omfatta Norge, Spanien, Italien, Storbri- tannien, Japan och Brasilien. Vi deltog också med ett föredrag under ett nordiskt mediemyn- dighetsmöte.

Italien och Storbritannien

År 2006 genomförde kommissionskansliet ytterligare två studieresor, en till Italien (mars) och en till Storbritannien (maj).

I Italien hade övergångsdatum bestämts till

2006 (vilket senare sköts fram till 2012). Här mötte vi mediemyndigheten Agcom, konsortiet DGTVi och tv-bolaget Sitcom.

För Storbritanniens del var övergången be-

stämd till perioden 2008 – 2012 (efter att en

132 gång tidigare fått skjutas på framtiden). Här besökte vi satellitoperatören BSkyB, medie- myndigheten Ofcom, departementen DTI36 och DCMS, kommissionens motsvarighet Digital UK, branschorganisationen Intellect samt public servicebolaget BBC.

I Storbritanniens fall ledde besöket också till löpande kontakter, framförallt med Digital UK som kontinuerligt efterfrågade information om kommissionens kommunikationsinsatser, samt DTI där vi i juni 2006 deltog i ett seminarium om produktutveckling.

Övriga kontakter

Kommissionen utvecklade också ytterligare kontakter med de övriga nordiska grannländerna, bl.a. Branschen Forbruger Elektronik i Danmark. Ett särskilt stort antal kontakter förekom också med olika aktörer från Norge, bl.a.

NTV (Norges televisjon)

Digitalforum

Kultur- och kyrkodepartementet

Forbrukerrådet

NRK

RiksTV.

Under de tre år som det svenska arbetet pågått har Finland, Norge och Danmark beslutat om övergång och kommissionen har i perioder fått rollen som rådgivare. Det är även tydligt att Storbritannien tagit intryck och anammat delar av den svenska modellen.

Enkät om genomförandet av digital-tv-över- gången i tio länder

Inför denna slutrapport genomförde vi en enkät- undersökning med syfte att kartlägga hur digital- tv-övergången fortskrider i andra länder. Sam- manlagt har företrädare för tio länder svarat: Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritan- nien, Frankrike, Italien, Spanien, Tjeckien och USA. (Se bilaga 11.)

36. Numera BERR – Department for Business Enterprise and Regulatory Reform.

Beslutsform

I samtliga tillfrågade länder har beslutet att gå över från analog till digital marksänd tv i marknä- tet fattats antingen av riksdag eller regering. Inte i något fall har det rört sig om en fullständigt marknadsdriven process. Således tycks ett definitivt slutdatum som beslutas av staten vara en viktig utgångspunkt för övergångsarbetet i samtliga länder.

Intressant att notera är att detta även gäller Storbritannien som från början gjorde sin över- gångsprocess beroende av marknadsdriven penetration för digital-tv men sedan övergick till att planera utifrån ett specifikt övergångsdatum.

Skillnader i förutsättningarna

Flera olika faktorer påverkar hur respektive land valt att utforma sin övergångsplan, bl.a.

antalet hushåll som är beroende av marknätet

styrkan hos olika intressegrupper

det mediala intresset

hur marknätet är utformat och vem som kontrollerar det

tillgängligt frekvensutrymme

om digitala sändningar redan förekommer i marknätet

politiska beslut om bidrag till särskilda grupper.

Övergångsplanen har oftast upprättats med någon form av inflytande från statsmakternas sida, medan marknadsaktörernas delaktighet har varierat. I de länder där övergångsarbetet flutit smidigast har marknadsaktörerna varit inblan-

dade i planering och informationsaktiviteter redan på ett tidigt stadium. I några fall har detta kompletterats med specifika uppdrag som inkorporerats i respektive aktörs sändningstill- stånd. Till exempel har BBC ett stort ansvar för information och hjälpinsatser under övergångsar- betet i Storbritannien.

Det är intressant att notera att det i samtliga fall rått så gott som total politisk enighet om behovet av att gå över från analoga till digitala sändningar i marknätet. Därför har politiska hänsyn inte påverkat planeringen av övergången i särskilt hög grad.

Tekniska standarder

Valet av teknisk standard för digital-tv-sändning- arna har viss betydelse för genomförandet av

digital-tv-övergången. Exempelvis valde Norge 133 tidigt att övergången skulle ske direkt till det

modernare videoformatet MPEG-4 istället för – som i bl.a. Sverige – till MPEG-2. I praktiken innebär det att digital-tv-övergången i Norge leder till att marksändningarna rymmer fler kanaler och att tittarna på sikt kan få tillgång till HDTV (högupplösnings-tv). En viktig förutsättning för Norges beslut om att satsa direkt på MPEG-4 var att det inte förekom några digitala sändningar innan övergången startade. Allt fler länder planerar nu för en successiv övergång till MPEG- 4 – direkt eller via MPEG-2. Detta gäller bl.a. Frankrike, Storbritannien och Danmark, något som visar på hur snabbt utvecklingen sker när den väl har startat.

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

Organisation

Genomförandeplaner

I flera fall har olika kommersiella intressenter haft

De flesta länder har i likhet med Sverige beslutat

del i informationsansvaret, men det är bara

sig för en etappvis övergång från analoga till

Sverige, Tyskland och Finland som har ett

digitala sändningar. Detta innebär gradvis ned-

renodlat statligt informationsarbete. I de flesta

släckning där en eller flera kanaler släcks först,

länder har en särskild organisation utsetts för att

samtidigt som några analoga kanaler fortsätter

koordinera informationsinsatserna och för att se

att sändas under en övergångsperiod för att

till att den information som når konsumenterna är

konsumenterna ska få tid att anpassa sig.

neutral. Dessa grupper har någon form av

 

anknytning till staten, t.ex. genom budget eller att

I Finland och Nederländerna har dock övergång-

medlemmarna utsetts av regeringen. Undantaget

en skett vid ett och samma datum i hela landet

är USA där informationsinsatserna uteslutande

och även i USA planeras övergången på samma

handhas av NAB (National Association of Broad-

vis.

casters) som är en sedan tidigare befintlig

 

sammanslutning av alla programbolag inom såväl

Det är också värt att notera att de flesta län-

radio som tv. Dock har USA:s regering beslutat

derna i undersökningen redan påbörjat sin

om ett bidrag på 40 dollar per hushåll för inköp

övergång till digitala sändningar i marknätet; de

av utrustning. Inte heller i Norges fall har någon

sista beräknas vara klara senast 2012, i enlighet

134 ny organisation skapats utan ansvaret för att

med Europeiska kommissionens rekommenda-

informationen är tillräcklig och korrekt har tillde-

tion (se avsnitt ”Harmoniserade åtgärder inom

lats existerande mediemyndighet. I Norge har

EU”). Det verkar råda enighet om att fler kanaler

dock en kommersiell aktör, RiksTV, skapats för

är det som kan få konsumenterna att agera.

att likt Boxer i det svenska marknätet agera

 

operatör.37 I Finlands fall har i och för sig det

Finlands ambitiösa plan att genomföra övergång-

övergripande ansvaret förblivit hos ministeriet

en samma dag för både marknät och kabelnät

men flera kommersiella aktörer har haft aktiva

har inte följts av andra länder. Precis som i

roller i informationsarbetet och dess utformning.

Sverige fokuseras övergångsarbetet i de flesta

Även i Danmark arbetar man efter en modell där

länder nästan uteslutande på marknätet, även

en kommersiell aktör efter upphandlingsprocess

om det t.ex. i Frankrike finns ambitioner att driva

kommer att ansvara dels för innehåll som opera-

och bevaka digitaliseringsfrågorna i ett vidare

tör, dels för utbyggnad och drift av ett digitalt

perspektiv. Förutsättningarna för ett vidare

marknät.38

perspektiv skiljer sig mellan Sverige och många

 

andra länder eftersom det på många håll finns

37.RiksTV ägs av NRK, TV2 och Telenor.

38.Upphandlingsprocessen i Danmark pågår fortfarande i februari 2008 och nyheter i ärendet kan följas via www.mediesekretariatet.dk.

krav på sändningstillstånd även för satellit- och kabelsändningar, vilket inte är fallet i Sverige.

De flesta länder har alltså redan börjat sända digitalt och kommer liksom Sverige att bygga ut nätet i takt med digital-tv-övergången. Undanta- gen gäller för de länder där frekvensutrymmet sätter begränsningar. Exempelvis kommer Norge att starta digitala sändningar och släcka de analoga områdesvis innan digitala sändning- ar inleds i nästa. Nationella digitala sändningar kommer alltså inte att etableras förrän över- gången är avslutad.

Även Storbritannien har problem med frekvens- utrymmet. Man har löst detta med en nedsläck- ning i omgångar där en släckt analog kanal kan ge plats för ett ökat digitalt utbud. Ett antal veck- or senare släcks resterande analoga kanaler för att ge plats för det fulla digitala utbudet.

Informationsspridning

De flesta länder har börjat med ett pilotområde i vilket man försöker dra erfarenheter från det tekniska genomförandet och bedöma behovet av information. Bland dem som redan påbörjat digital-tv-övergången har det kunnat konstateras att tidig information inte alltid leder till tidigt agerande från konsumenternas sida. Istället är det, precis som i Sverige, vanligt att konsumen- terna agerar sent. Det tvång ett nära förestående och tydligt slutdatum medför spelar stor roll och alltför tidig information tröttar ut mottagaren. Detta har bl.a. konstaterats i Storbritannien i den rapport från pilotområdet Copeland där digital- tv-övergången genomfördes i oktober 2007.

Samtliga länder signalerar ett stort informations- behov. Man betonar också vikten av neutral, saklig och tillräcklig information. En stor andel av konsumenterna uppger sig känna ett behov av tala med någon personligen. Från såväl Sverige som Finland och Storbritannien rapporteras att många av de samtal som kommit till telefontjäns- ten varit tidskrävande. De som har ringt in har behövt mycket hjälp med tekniska detaljer kring övergången, t.ex. ominstallation.

Flera av länderna har liksom Sverige anammat en

 

lokal informationsstrategi där lokala möten med

 

allmänheten är viktiga. I Storbritannien arbetar ett

 

lokalt team med att mer praktiskt informera och

 

hjälpa allmänheten inför och under övergången.

 

Information om kvalitetsmärkning och test av

 

digitalboxar har också visat sig framgångsrik.

135

Resurser

När det gäller resurstilldelningen finns i princip tre olika tillvägagångssätt:

1.I ett mindre antal länder avsätts inga statliga medel för informationsaktiviteter eller mark- nätets utbyggnad. I dessa länder är övergångs- processen i hög grad kommersiellt styrd.

2.I ett begränsat antal länder, framförallt i Finland, har man valt en medelväg där en begränsad mängd statliga medel avsatts för arbete med digital-tv-övergången, komplette- rat med insatser från andra aktörer. Sverige hör till denna grupp.

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

3.I övriga länder – Storbritannien är det mest tydliga exemplet – har man satsat på ett omfattande övergångsarbete där betydande statliga medel avsätts för informationsinsatser. Samtidigt har ett väl utvecklat samarbete med kommersiella aktörer utarbetats och flera programbolag har föreskrivits informations- skyldighet i sina sändningstillstånd.

Subventioner

Subventioner av digitalboxar förekommer i princip i samtliga länder. Detta är fallet även när det gäller de mer kommersiellt styrda övergångs- processerna som i USA och Italien, där boxarna finansieras helt eller delvis av marknadsaktö- rerna. I Storbritannien finansieras stödinsatserna av BBC via tv-licensmedel och ett särskilt bolag har upprättats för att handlägga subventionerna.

136

Subventionerna vänder sig i princip till samma grupper oavsett land: äldre och funktionshin- drade samt familjer med låg inkomst. Insatserna omfattar information, finansiering av tv-utrustning och installationshjälp. Detta faller inom ramen för vad Europeiska kommissionen bedömt som förenligt med de statsstödsregler som gäller inom EU. Det verkar alltså som om Sverige kommer att vara ganska ensamt om att helt lita till de ordinarie eller reguljära skyddssystemen för att möta behoven hos utsatta grupper.

Harmoniserande åtgärder inom EU

Europeiska kommissionens meddelande om en snabbare övergång till digitala sändningar

Europeiska kommissionen uppmärksammade första gången frågan om övergången från analoga till digitala tv-sändningar i ett medde- lande år 2003.39

Den 24 maj 2005 följde Europeiska kommissio- nen upp 2003 års meddelande och e-Europe 2005 Actionplan40 med ett nytt meddelande om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar. Enligt detta förväntar sig Europeiska kommissionen att övergången från analoga till digitala sändningar ska vara långt framskriden år 2010.41 Man föreslog också att analoga mark- sändningar helt skulle ha upphört 2012 och framhöll som förutsättningar för en framgångsrik övergång

en marknadsstyrd process kombinerad med en målinriktad samordning av såväl sänd- ningsföretag som andra aktörer, t.ex. genom tydliga politiska beslut

en effektiv strategi för information till konsument- erna om digitalt programutbud och utrustnings- krav – särskilt betonades vikten av att ge konsumenter tillräcklig och tidig information.

39.Meddelande från Europeiska kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om övergången från analoga till digitala sändningar (från digital ”övergång” till analog ”nedsläckning”), KOM(2003) 541 slutlig.

40.Meddelande från Europeiska kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén, eEurope 2005: Ett informationssamhälle för alla, KOM(2002) 263 slutlig.

41.Meddelande från Europeiska kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar, KOM(2005) 204 slutlig.

42.Europeiska kommissionens beslut av den 16 mars 2005 i ärende N622/2003.

Prövning av stödåtgärder

Under 2005 prövade Europeiska kommissionen två fall av stödåtgärder i samband med över- gången från analoga till digitala sändningar och dessas förenlighet med statsstödsbestämmel- serna i fördraget. Prövningen avsåg om åtgär- derna uppfyllde kraven på transparens, nödvän- dighet, proportionalitet och teknikneutralitet.

Det ena fallet rörde Österrikes digitaliseringsfond till vilken knutits ett program till stöd för introduk- tionen av digital-tv-sändningar och underlättande av övergången från analoga till digitala tv- sändningar i Österrike.42 Stöd från fonden bevilja- des bl.a. till pilotprojekt, enskildas inköp av digital utrustning, företagens utveckling av digitala tjänster och program samt programbolagens kostnader för parallellsändningar. Stödet avsåg faktiska kostnader och samtliga plattformar.

Det andra fallet gällde Tyskland, där en delstat subventionerat kommersiella programbolag för att dessa skulle använda det digitala marknätet under minst fem år.43 Programmet hade inrättats efter att övergången beslutats och programbolagen hade tidigare beviljats kostnadsfria sändningstillstånd i det digitala marknätet. Ingen motivering till sub- ventionens omfattning hade givits och ingen koppling fanns till faktiska kostnader.

I Österrikes fall ansågs stödåtgärderna tillåtna men i Tysklands fall ansågs de strida mot stats- stödsbestämmelserna eftersom de kunde verka konkurrenshämmande. Stödet ansågs inte heller uppfylla kraven på teknikneutralitet och nödvän- dighet. Europeiska kommissionen gjorde genom dessa beslut klart att vissa stödåtgärder var tillåtna i samband med övergången till digitala sändningar i Europa. Exempel på sådana åtgärder är

reglering

finansiellt stöd till konsumenter

informationskampanjer

subventioner för att balansera marknadsstörningar.

Ett villkor är dock att medlemsstaten kan visa att

stödet är det mest lämpliga instrumentet, att det 137 är begränsat till ett minimum och att det inte stör konkurrensen.

43.Europeiska kommissionens beslut av den 9 november 2005 om det statliga stöd som Tyskland har beviljat till förmån för införandet av digitala mark- bundna tv-sändningar (DVB-T) i Berlin-Brandenburg, C(2005) 3903 slutlig.

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK

5. Övriga uppgifter

Digital-tv-kommissionen har även bevakat vissa

vidaresändningsplikt

frågor och områden som har med tv att göra, men

beredskapsperspektiv

som inte direkt är relaterade till övergångsarbetet:

åtgärdsförslag till regeringen.

5.1 Informationsbehov kring vidaresändningsplikten

En av kommissionens uppgifter var att följa arbetet med ny lagstiftning om vidaresänd- ningsplikt och överväga vilken information som kunde behövas till följd av detta. Detta

138 ingick i uppdraget om att informera om övergången från analoga till digitala sänd- ningar i marknätet.

Vidaresändningsplikten (kallas ibland ”Must Carry”) är den lagstiftning som reglerar vilket programutbud ett kabelanslutet hushåll har rätt till utan att behöva betala för själva mottagningen. Motivet är att garantera kabelhushållen tillgång till ett visst antal kanaler med varierat programutbud trots att de ofta är hänvisade till en enda operatör.

Uppdraget bedömdes som viktigt, eftersom ca 50 % av alla hushåll är kabelanslutna.

Reglerna om vidaresändningsplikt, både gamla och nya, är också nära knutna till utvecklingen av de digitala sändningarna i marknätet. Det var därför av flera skäl viktigt att såväl fastighetsägare som enskilda kabelhushåll fick tydlig information om de nya reglerna.

Den nya vidaresändningsplikten

I november 2003 lämnade Radio- och TV- lagsutredningen sitt delbetänkande, Must Carry, och under 2004 var frågan om nya regler för vidaresändningsplikt föremål för beredning hos regeringen. Den 26 maj 2005, dvs. drygt tre månader före övergångsdagen på Gotland, beslutade riksdagen om nya regler för vidaresändningsplikten.44

44. Prop. 2004/05:105, bet. 2004/05:KU26, rskr. 2004/05:252.

Denna nya lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2005 och innebar att reglerna anpassades till att alla marksändningar skulle vara digitala efter det att övergången slutförts. Den innebar också att vidaresändningsplikten kom att omfatta fler kanaler än tidigare:

Tidigare var den begränsad till SVT1, SVT2 och

TV4 i analoga nät samt därutöver ytterligare en kanal, t.ex. SVT24, i digitala nät.

Efter lagändringen omfattar vidaresändnings- plikten högst fyra samtidigt sända program- tjänster, som sänds av tillståndshavare vars verksamhet finansieras genom tv-avgifter. Dessa programtjänster är i dagsläget (våren 2008) SVT1, SVT2 och SVT24 samt Barnkanalen och Kunskapskanalen som delar programplats och sänds under olika tider.

Fram till den 1 februari 2008, då övergången enligt riksdagsbeslutet ska vara helt genomförd, omfattas också högst en programtjänst som sänds av annan tillståndshavare, dvs. TV4.

Nätoperatören får enligt den nya lagstiftningen själv välja om vidaresändningen ska ske digitalt eller analogt. I kabelnät som använder både analog och digital teknik måste emellertid SVT1, SVT2 och, övergångsvis till den 1 februari 2008, TV4 sändas analogt. Regeln innebär att SVT1, SVT2 och TV4 måste finnas i t.ex. det analoga

grundutbud som alla som är anslutna till Com Hem har tillgång till. I övrigt kan operatören välja distributionsteknik för de kanaler som omfattas av vidaresändningsplikten. De nya reglerna började tillämpas i takt med att de analoga marksändningarna upphörde i olika områden.

Informationsvakuum ledde till olika tolkningar

Kommissionen fick redan under 2004 många frågor från allmänheten om vidaresändningsplik- ten. Det var tydligt att det rådde oro och förvir- ring på detta område. Ofta förväxlades vidare- sändningsplikten i kabelnät med möjligheten att ta emot det digitala marknätets okodade fri-tv- kanaler. Vi kunde redan innan informationsarbetet

(i samband med övergången i marknätet) sattes gång konstatera att det fanns behov av informa-

tion i dessa frågor och flera kontakter togs i syfte 139 att få igång processen. Kontakterna omfattade

SPA (Svensk Programagentur), SVT, Konsument- verket och Radio- och TV-verket. Mer konkreta åtgärder vidtogs dock inte i väntan på att propo- sitionen skulle läggas fram.

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER

Efter att ny lagstiftning beslutats 1 juli 2005 ökade antalet frågor. Många hade svårt att förstå innebörden och konsekvenserna av den nya lagstiftningen. Eftersom det dröjde innan några ärenden om vidaresändningsplikt inkom till Radio- och TV-verket, kom verkets praxis på detta område inte att utvecklas förrän 2006–2007. Detta ledde inledningsvis till ett informationsva- kuum där olika aktörer informerade om gällande regler utifrån sitt eget perspektiv, något som bidrog till ytterligare förvirring eftersom det gav utrymme till subjektiv tolkning från fler än en part.

Informationsinsatser angående digital-tv- övergången

Behovet av information blev allt tydligare och vi fortsatte att i våra kontakter med olika aktörer

140 samt med Konsumentverket och Radio- och TV- verket skapa klarhet i tolkning och budskap. Vi hade av budgetmässiga skäl mycket begränsade möjligheter att genomföra egna informationsin- satser på detta område. Att göra detta framstod också som mindre lämpligt med hänsyn till att Radio- och TV-verket är den myndighet som ansvarar för tillämpningen av den nya lagstift- ningen och eftersom det var viktigt att inte föregripa verkets information i frågan.

Kommissionens roll i detta sammanhang blev därför begränsad till generell och övergripande information som mer direkt anknöt till digital-tv- övergången, där vi kunde agera koordinator och faktabas för såväl konsumenter som fastighetsä- gare. Mer konkreta och principiella frågor hänvi- sades vidare till Radio- och TV-verket. Övergri- pande information för fastighetsägare har dock funnits på vår webbplats sedan december 2005. Informationen behandlar fastighetsägares skyldigheter gentemot sina hyresgäster och de olika alternativ som fastighetsägare ställs inför i samband med övergången. Grundläggande information har också tillhandahållits via vår telefontjänst.

Efter hand har informationsbehovet kring vidare- sändningsplikten dock avtagit och i takt med att ärenden om vidaresändningsplikt kommit in till Radio- och TV-verket, har reglernas tolkning och omfattning successivt klargjorts.

5.2 Övergången ur ett beredskapsperspektiv

Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, initierade under 2005 ett projekt vid Totalförsvarets forsk- ningsinstitut för att studera digitaliseringen av tv- mediet ur ett medieberedskapsperspektiv. Målet med undersökningen var att följa digital-tv- övergången och skapa en medvetenhet om sårbarheter och nya möjligheter som kan tänkas uppstå. Projektet följde hela digital-tv-övergång- en fram t.o.m. december 2007.

Under 2005 fokuserades projektet huvudsakligen på att skapa en översiktsbild av den svenska övergången till marksänd digital-tv ur ett medie- beredskapsperspektiv och att göra direkta observationer i samband med övergångens första etapp. De första resultaten från projektet presenterades vid ett seminarium och i en delrapport våren 2006. SPF har även startat ett nyhetsbrev inom ramen för projektet, vilket

kontinuerligt förmedlat projektets ackumulerade kunskap. Ett uppföljande seminarium hölls i maj 2007 och SPF avser att publicera projektets slutrapport i mars 2008.

SPF menar generellt att tekniska system är sårbara i samband med större förändringar. Teknikskiften medför förnyade behov av inlärning och kan påverka säkerhet och beredskap nega- tivt under en inlärningsperiod. SPF har dock gjort den övergripande bedömningen att digital-tv- övergången har gått planenligt och utan några större komplikationer. Något som SPF har fram- hållit som positivt ur ett beredskapsperspektiv är

att SVT1 som en säkerhetsåtgärd har fortsatt 141 sända analogt två veckor efter varje lokal ned- släckning.

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER

5.3 Kommissionens tre åtgärdsförslag som krävt ställningstagande av regeringen

Vid tre tillfällen har kommissionen lagt fram förslag till åtgärder som krävt ställningstagande av regeringen. Utöver de två som rörde etapp 1 (27 september 2004) respektive övergångsplanen för resten av Sverige (20 april 2005) kom vi även att uppmärksamma regeringen på behovet av en ändring i TV4:s tillstånd att sända television med analog teknik.

Bakgrunden var att vår budget inte möjliggjorde inköp av annonsutrymme i tv. TV4 uppgav dock intresse för att sända vår informationsfilm utan

142

kostnad under förutsättning att detta inte skulle medföra att TV4:s möjlighet att sända betald reklam skulle minska. Efter kontakter med kommissionen beslutade regeringen den 17 mars 200545 om en ändring av TV4:s tillståndsvillkor. Ändringen innebar att TV4:s skyldighet att sända myndighetsmeddelanden utvidgades till att även omfatta meddelanden som informerade om övergången från analoga till digitala tv-sändning- ar i marknätet. Våra korta informationsfilmer kunde sedan sändas regionalt i TV4 inför varje etapp.

45. Regeringsbeslut Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-03-17 nr. I:23.

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER

Digital-tv- övergången i bilder

ETAPP 1

Gotland 2005.09.19

Gävle 2005.10.10

Motala 2005.11.21

Ett försiktigt tonläge och en trevande början.

Strategin var formulerad men den första etappen innebar ett test för att känna av om budskap, form och metod fungerade. Under etapp 1, som omfattade 200 000 hushåll och endast tre huvudorter, kunde vi göra flera besök och verkligen arbeta med förankring på både

146 Gotland, i Gävle och i Motala.

1

Vi hade till en början snäva resurser men strax före

övergången på Gotland ökade vår budget och vi kunde

därför öka informationsinsatserna inför den första över-

gångsdagen 19 september.

Visby Gotland Gävle Hofors Sandviken Ockelbo Älvkarleby Motala Askersund Finspång Karlsborg Mjölby Vadstena

148

149

Rosa kuvertet gick till 155 000 hushåll i Etapp 1

150

Gotlands Allehanda 2005.09.20

Arbetarbladet 2005.10.11

Medieexponering av begreppet digital-tv i svenska medier 2004-2008

Antal artiklar

650

600

550

500

450

400

350

300

250

200

150

100

50

digital-tv

4

5

5

07/05

5

6

6

6

6

7

7

7

7

8

09/0

01/0

04/0

10/0

01/0

04/0

07/0

10/0

01/0

04/0

07/0

10/0

01/0

Mediavision har på uppdrag av Digital-tv- kommissionen ombetts beskriva hur media har bevakat övergången i marknätet samt hur kännedomen bland 15-74-åringar i Sverige utvecklats under den period övergången pågick. Analysen är deskriptiv och kvantitativ, vilket innebär att fokus ligger på antalet artiklar eller nyhetsinslag under övergångs- periodens fem etapper. Under perioden har närmare 8700 artiklar eller nyhetsinslag publicerats i svenska medier, som på något sätt handlat om eller berört digital-tv-övergången.

Det kan konstateras att flest antal nyhetsinslag förekommer i nära eller direkt anslutning till själva övergångsdatumet för de olika etap- perna. Oftast är det en eller flera TT-nyheter som får genomslag såväl i rikstäckande som i lokala medier. Den i särklass största toppen i medierapporteringen inträffar vid den allra första övergången på Gotland då mer än 140

artiklar/inslag publicerades i lokal och riks- täckande media. Därefter kommer övergången

i Stockholm med nästan 100 publicerade 155 artiklar /inslag. Lägst intresse i samband

med en övergång noteras när Värmland och Västerbotten under hösten 2007 gick över till digital-tv; antalet artiklar/inslag uppgick då till knappt 20.

Urval och metod:

För datainsamling av artiklar och eterinslag har Retrievers mediearkiv samt medieanalys- verktyg använts för perioden 1 januari 2005- 15 december 2007. Artiklar och inslag är grupperade enligt huvudsakligt innehåll för att kunna avgöra vilka typer av frågeställningar som varit mest frekventa i media. Däremot har inte någon textanalys genomförts. De träffar som har fåtts fram med Retrievers analysverktyg är inte viktade efter respektive mediums räckvidd.

Månad

ÕÌÕÀ˜ˆÌÕÀi

œ˜ŽtÊÊ -Û>ÀÌʈÊÀÕÌ>˜°

156

/B˜ŽÊœ“Ê`iÌʅB˜`iÀʍÕÃÌʈ˜˜>˜ÊÛB`ÀiÌ]ʓˆÌÌʈʓ>ÌV…i˜ÊiiÀʘBÀÊ `iÌÊBÀÊ`>}ÃÊvŸÀÊ œˆLœ“«>°Ê i]ÊÕÃV……i“ÃŽ>ÊÌ>˜ŽitÊ ÕÊÃÌ>ÀÌ>ÀÊ ŸÛiÀ}F˜}i˜Ê̈Ê`ˆ}ˆÌ>>ÊÌۇÃB˜`˜ˆ˜}>ÀʈʓŽ˜BÌiÌʈʜÌ>>°Ê-FÊ`ÕÊ Ãœ“ʏBÃiÀÊ`iÌʅBÀʓFÃÌiÊÃÌB>Ê`ˆ}ÊvÀF}>˜

ÀÊ`ˆ˜ÊÌÛÊÀi`œ¶ /ˆÌÌ>ÀÊ`ÕÊ«FÊÌÛÊۈŽ>LiÊiiÀÊ«>À>LœÊŽ>˜Ê`ÕʏÕ}˜ÌʏÕÌ>Ê`ˆ}Ê̈‡

L>ŽˆÊÜvv>˜°Êi˜Êœ“Ê`Õʅ>ÀÊÛ>˜ˆ}ÊÌۇ>˜Ìi˜˜œV…ÊۈÊvœÀÌÃBÌÌ>Ê ÌˆÌÌ>Ê«FÊÌÛʓi`ÊÛ>˜ˆ}Ê>˜Ìi˜˜]ÊLi…ŸÛiÀÊ`ÕÊi˜Ê`ˆ}ˆÌ>LœÝÊvŸÀÊ>ÌÌÊ`iÌÊ ˆ˜ÌiÊÎ>ÊLˆÊÃÛ>ÀÌʈÊÀÕÌ>˜°Êi`ÊLœÝi˜ÊŽ>˜Ê`ÕÊ̈ÌÌ>Ê«FÊÌÛÊ«ÀiVˆÃÊÜ“Ê Û>˜ˆ}Ì°Ê-Žˆ˜>`i˜ÊBÀÊ>ÌÌÊ`ÕʘÕÊvFÀÊyiÀʎ>˜>iÀ]ÊLBÌÌÀiÊLˆœV…ʏÕ`°Ê "V…ʈ˜}>Ê>ÛLÀœÌÌʈʓ>ÌV…i˜ÊvŸÀÃÌFð

ÀÊ`ˆ˜ÊÌÛÊÊ Ài`œ

œÌ>>ÊÓääxÊ££ÊÓ£ äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

œÌ>>ÊÓääxÊ££ÊÓ£ äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

Presskonferens: Almedalen, Gotland, 2005.09.19

158

ETAPP 2

Kisa, Norrköping 2006.02.27

Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar 2006.04.03

Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora 2006.05.02

Det hade fungerat: vi vågade växla upp.

Etapp 2 var till sitt omfång större, men vi var inte fler. Formen för information och lokal närvaro hade fungerat under etapp 1 men behövde anpassas.

Tillsammans med Teracom, SVT och TV4 organiserade vi

160 vår lokala närvaro i form av s.k. digital-tv-dagar. En informa-

2

tionsturné i välbesökta köpcentrum som lockade både

medborgare och media. Även operatörerna var nu med-

bjudna och tv-tittarna hade möjlighet att se hur en SCART-

sladd såg ut och jämföra olika betalpaket.

Kisa Boxholm Kinda Linköping Ydre Åtvidaberg Norrköping Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Söderköping Valdermarsvik Vingåker Uppsala Knivsta Västerås Arboga Avesta Enköping Eskilstuna Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Örebro Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lindesberg Ljusnarsberg Nora Lekeberg Östhammar Norrtälje Tierp Bollnäs Ljusdal Ovanåker Söderhamn Borlänge Falun Gagnef 163 Hedemora Leksand Ludvika Smedjebacken Säter Vansbro

Hudiksvall Nordanstig Mora Malung Orsa Rättvik Älvdalen

164

165

Informationsbroschyren gick ut till 1 050 000 hushåll i etapp 2

1 050 000

&6 ,‡Ê

170 ,

,t

ˆ}ˆÌ>‡Ìۇ`>}>ÀÊˆÊ -Ÿ`iÀ…>“˜ÊœV…Ê œ˜BÃÊ `i˜ÊӣʜV…ÊÓÓÊ>«Àˆ

ÕÊ«FÊvÀi`>}ʜV…ʏŸÀ`>}ʅ>ÀÊ`ÕÊV…>˜ÃÊ>ÌÌÊÀBÌ>ÊÕÌÊ`iÊÈÃÌ>Ê 171 vÀF}iÌiVŽ˜i˜Êˆ˜vŸÀÊ`ˆ}ˆÌ>‡ÌۇŸÛiÀ}F˜}i˜Ê`i˜ÊÓʓ>°Ê

œ“Ê̈Ê ‡Vi˜ÌiÀʈÊ-Ÿ`iÀ…>“˜Ê“i>˜ÊŽœVŽ>˜Ê££°ääʜV…ʣǰääÊ vÀi`>}ÊÓ£Ê>«Àˆ]ÊiiÀÊ ÀœÌœÀ}iÌÊ­v`Ê*ÀˆÝ…ÕÃiÌ®ÊˆÊ œ˜BÃʏŸÀ`>}Ê ÓÓÊ>«ÀˆÊ“i>˜ÊŽœVŽ>˜Ê£ä°ääʜV…Ê£{°ää°ÊBÀʎ>˜Ê`ÕÊ`ˆÃŽÕÌiÀ>Ê Ž>˜>ÕÌLÕ`]ʓœÌÌ>}˜ˆ˜}ÃvŸÀ…F>˜`i˜ÊiiÀÊ>˜Ìi˜˜ÀˆŽÌ˜ˆ˜“i`Ê Ài«ÀiÃi˜Ì>˜ÌiÀÊvÀF˜Êˆ}ˆÌ>‡Ìێœ““ˆÃȜ˜i˜]Ê/iÀ>Vœ“]Ê-6/Ê œV…Ê/6{°

ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°ÃiÊäÇÇ£‡£äÊ££Êää

äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

172

Dalarnas Tidningar 2006.05.05

Nya Wermlandstidningen 2007.06.01

Skaraborgs Allehanda 2006.10.12

ETAPP 3

Halland, Småland, Öland, Västergötland 2006.11.06

Nyhetens behag har lagt sig.

Hösten 2006 var det riksdagsval i Sverige och vi hade endast ett övergångsdatum att förhålla oss till. Å andra sidan var det ett väldigt stort område som omfattade 765 000 hushåll.

174 Övergången i de tidigare etapperna hade gått så bra att vi

3

riskerade brist på uppmärksamhet. Ett nytt grepp var där-

för tre meter höga annonspelare, exempelvis placerade

mitt på Stortorget. Högst upp satt en vanlig takantenn,

och texten ”Har du också en sån här?” gav gensvar hos

både allmänhet och media.

Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Bollebygd Emmaboda Borgholm Högsby Kalmar Lessebo Mönsterås Mörbylånga Nybro Torsås Uppvidinge Finnveden Gislaved Gnosjö Halmstad Båstad Hylte Laholm Markaryd Jönköping Habo

Nässjö Aneby Eksjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Skövde Falköping Gullspång Götene Hjo Mariestad Mullsjö Skara Tibro Tidaholm Töreboda Vara Ödeshög Varberg Falkenberg Vislanda Alvesta Ljunby Värnamo 177 Växsjö Älmhult Västervik Hultsfred Oskarshamn Vimmerby

Digital-tv-övergången lanserade ett nytt media – mobila annonspelare

178

 

 

 

179

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

www.digitaltvovergangen.se

Digital-tv-övergången 2.0 speglade precis som broschyren utvecklingen i kännedom och kunskap om skiftet. Frågan ”varför” behövde inte lika mycket plats och istället fanns nu ett behov av länkar och information om lösningar. ”Hur” kompletterades med nyhetsrapportering och pressrum. Material för vidareinformatörer fick en egen undersida och webbplatsen fick en tydligare fördjupande funktion och blev ett nav i kampanjen.

180

181

Husvagn, Instön 2007.03.31 kl.13.30

Den 6 november går vi över till digitala tv-sändningar. Då är det bra om du är redo. Känns det krångligt kan du alltid fråga Göran, han är redan klar. Eller gå in på vår hemsida, där finns all hjälp du behöver.

Göran på macken

184 har gjort det.

Den 6 november går vi över till digitala tv-sändningar. Då är det bra om du är redo. Känns det krångligt kan du alltid fråga fröken Jansson, hon är redan klar. Eller gå in på vår hemsida, där finns all hjälp du behöver.

Fröken

Jansson har gjort 185 det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

www.digitaltvovergangen.se 0771-10 11 00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

www.digitaltvovergangen.se 0771-10 11 00

186

187

Digital-tv-övergången sprider sig

ETAPP 4

Stockholm 2007.03.12 Ångermanland 2007.04.16 Norra norrland 2007.05.14

Storstadens informationsbrus.

Vintern 2007 var det dags för Digital-tv-övergång i den första utpräglade storstadsregionen. Hur når man fram i ett informationsbrus där många tv-tittare uppfattar att de redan vet vad som behövs?

188 Konceptet ”Nu är det vår tur” gav ny skjuts till hela

4

informationskampanjen och med anspelningar på lokal-

trafiken åkte vi runt med vår rosa buss och visade boxar

och digital mottagning i hela Stockholms län. Digital-tv-

bussen blev en sådan succé att den senare under våren

fick fortsätta transportera oss och allt informationsmaterial

ända upp till Kiruna och Haparanda.

Stockholm Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Håbo Järfälla Lidingö Nacka Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Strängnäs Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplandsbro

Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Nykvarn Gnesta Trosa Sollefteå Kramfors Sundsvall Härnösand Timrå Sveg Härjedalen Tåsjö Dorotea Strömsund Vilhelmina Ånge Bräcke Örnsköldsvik Östersund Berg Krokom Ragunda Åre Arvidsjaur Arjeplog Malå Norsjö 191

Sorsele Gällivare Jokkmokk Kalix Haparanda Kiruna Pajala Älvsbyn Boden Luleå Piteå Överkalix Övertorneå

Etapp 4 bjöd på ett nytt bildspråk för informationen

192

193

194

195

Bussen

En ombyggd linjebuss blev en annorlunda bärare av det fortsatta informationsarbetet. En utställning med olika typer av digitalboxar och antenner, kopplingsscheman och broschyrer från alla aktörer kunde räta ut många frågetecken.

197

199

Höghus, Kiruna 2006.11.27 kl.14.30

i“Ê

ÞÀ>Ê

/ÀiÊ

/ÛFÊ

202 `>}>ÀÊ `>}>ÀÊ

`>}>ÀÊ `>}>ÀÊ203

ŽÛ>À

ŽÛ>À

ŽÛ>À

ŽÛ>À

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

Ett nytt format för samhällsinformation

ETAPP 5

Västsverige, Västerbotten 2007.09.03

Göteborg 2007.09.24

Skåne, Blekinge 2007.10.15

Sist men inte minst.

Vår outtröttlige busschaufför Sefa övergav oss inte och efter drygt 1800 mil parkerade vi bussen i Ystad för att informera en sista gång. Medias intresse väcktes på nytt och den allra sista knapptryckningen stod kulturminister

210 Lena Adelsohn-Liljeroth för.

5

Drygt 4 miljoner hushåll hade fått den rosa broschyren,

drygt 650 sändarstationer hade blivit enbart digitala och

fler än 50 Digital-tv-dagar hade genomförts mellan

september 2005 och oktober 2007.

Filipstad Hällefors Kristinehamn Storfors Karlstad Forshaga Grums Hammarö Kil Lycksele Bjurholm Åsele Skellefteå Storuman Sunne Arvika Eda Hagfors Munkfors Torsby Vännäs Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Bäckefors Bengtfors Dals Ed Lidköping

Mellerud Säffle Åmål Årjäng Göteborg Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

Trollhättan Essunga Grästorp Vänersborg Uddevalla Färgelanda Lilla 213 Edet Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Helsingborg Höganäs Åstorp Ängelholm Hörby Bjuv Hässleholm Höör Klippan Kristianstad Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad Örkelljunga Karlshamn Bromölla Olofström Osby Ronneby Sölvesborg Tingsryd Östra Göinge Karlskrona Malmö Bjurlöv Eslöv Kävlinge Landskrona Lomma Lund Svalöf Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge

r

.

gjort sam

 

trädande programdirektör

FOTO: KEVORK DJANSEZIAN/AP

FOTO: MAUD NYCANDER

Världen

följer Sveriges

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

Den svenska modellen har väckt

stort intresse i flera länder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

när tv-sändaren där, som

 

ska vara

perfekt eller att det ska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

Hörby

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

Sverige har blivit ett före-

 

lätta teknikskiftet, har övergång

 

 

den sista i landet, blir helt digi-

 

finnas

tillräckligt många boxar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i rullning

gångsland när det gäller

 

en varit mycket framgångsrik

 

 

 

tal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man måste sätta bollen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

är grundstommen

 

för att behov

och efterfrågan ska

 

 

 

 

av tv-nätet.

 

Väckt stort intresse

 

 

 

 

 

 

Marknätet

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-tv-kommis

 

digitaliseringen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

uppstå,

säger Digital

 

 

 

 

 

 

Länder från hela världen

 

Den svenska

modellen har

 

 

för

tv-mottagningen

i hela värl

 

sionens huvudsekreterare

Stina

 

 

 

 

och överallt

går man mot

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

väckt stort

intresse i andra län

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nu.

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

står på kö för att få veta

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

en digitalisering av det nätet

Sandell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

der som står i begrepp att digita

 

 

Sverige

var, vid

sidan av Tysk-

 

 

 

 

 

 

 

 

buss

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mer om den

svenska mo

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill låna knallrosa

 

 

 

 

 

 

lisera sina

nät. I somras var par

 

 

land,

det första land som satte en

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

det svenska

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dellen.

 

 

 

 

 

lamentsledamöter

från Storbri

 

 

deadline för när digitaliseringen

Det är

framförallt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i tors-

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

-

tannien på besök i Sverige,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

av det svens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Digitaliseringen

 

 

 

dags kom en stor delegation från

skulle vara

genomförd

 

 

 

 

sion som har till uppgift att in-

ka marknätet för tv-sändningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Frankrike hit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andra är mer försiktiga

 

 

formera alla på bred

front, med

 

 

 

 

 

. Den 15 okto-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

är

snart genomförd

signa-

Den här veckan anländer

en

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i värl-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

ber släcks de sista analoga

 

 

 

– Väldigt många länder

hjälp av annonser och turneran

 

 

grupp

från Sydafrika

och även

 

 

-

de informationsbussar,

som har

 

 

 

 

 

med att Skåne

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lerna för gott i och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

. Man vän

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydkorea har visat

intresse. Och

den är mer försiktiga

 

. Men

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

väckt intresse utomlands

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kartlägger

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

blir

digitaliserat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

tar, analyserar,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har till och

 

 

 

 

 

 

 

-

 

-tv-kommissionen

tvinga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

– Engelsmännen

 

 

 

 

 

 

 

Digital

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

att man

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-tv-kommissio

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

erfarenhet

säger oss

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enligt Digital

 

 

 

 

des säga nej till en förfrågan från

vår

 

 

 

 

 

 

 

 

med

frågat om de får låna vår idé

nen, den myndighet som haft till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Danmark

om att få vara med

 

i

inte kan vänta på att tekniken

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppgift att övervaka och under

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tv-omläggning

med en knallrosa buss som åker

 

-

omkring i landet för att informe

ra. Och fransmännen

tror inte på

-

 

oss när vi berättar hur lite peng

 

-

ar vi spenderat på informations

arbetet. Med väldigt små medel,

cirka tio kronor per hushåll, har

vi lyckats nå väldigt många till

exempel genom broschyrer, an-

nonser och bussar.

 

Text:

Ulf Clarén

ulf.claren@sydsvenskan. se

z

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Många digitaliserar inom några år

 

 

4Finland genomförde

hela sin digitalisering

på en enda dag, den 31au-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gusti.

har som mål att vara digitaliserat

år2009.

 

 

4Danmark

 

 

 

Nu siktar man på

 

har skjutit på sitt datum tvågånger.

4Storbritannien

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

att ha släckt det analoga

nätet år2012

 

 

 

 

 

 

i

 

 

De börjar släcka det analoga nätet

4Norge har också skjutit pådet.

 

 

treår.

 

 

 

 

 

 

 

höst och ska vara klara om två till

parallellt sedan år 2005 och

 

 

4Frankrike har sänt analogt och digitalt

 

 

 

 

 

klara år

 

börjar släcka sitt analoga

nät nästaår. De siktar på att vara

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

–2010.

4USA har påbörjat sin digitalisering

och ska vara klara år2009

 

4Kina ska vara klart år2009.

 

 

 

 

de ska vara helt digitaliserade

4Sydkorea har skjutit på sitt slutdatum,

 

 

 

 

 

 

år2011.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sydsvenskan 2007.10.01

Svenska Dagbladet 2007.10.15

216

217

218

219

Hörby 2007.10.15 kl 09.05

Bilagor

1Digital-tv-kommissionens direktiv

2Digital-tv-kommissionens sammansättning

3Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan

4Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005

5Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005 – karta

6Teracoms utbyggnad av det digitala marknätet

7Digital-tv-kommissionens checklista för kommuner

8Dokumentation från workshop 2006-06-02

9Digital-tv-övergångens hjälptelefon – statistik

10Statistik från Branschkansliets Marknadsinformation AB

11Internationell enkät

1.  Digital-tv-kommissionens direktiv

Kommittédirektiv

 

Kommission för övergång till digital

Dir.

 

marksänd TV

2004:32

 

Beslut vid regeringssammanträde den 11 mars 2004.

 

 

Sammanfattning av uppdraget

 

 

En kommission skall förbereda övergången från analoga till digitala

 

marksändningar och samordna den informationsverksamhet som

 

behövs. Vid fullgörandet av uppgiften skall hänsyn i första hand tas

 

till konsumenternas önskemål och behov. Kommissionen skall ha

 

nära kontakter med organisationer som företräder olika konsu-

 

mentgrupper samt med myndigheter, företag och organisationer

226

som påverkas av omställningen.

 

Kommissionen skall ha följande uppgifter. Den skall

lägga fram en plan för när de analoga sändningarna skall upp- höra i olika områden,

överväga om det är lämpligt att stänga av de analoga marksänd- ningarna på försök i ett begränsat område,

följa utbyggnaden av de digitala marksändningarna,

följa utvecklingen på digital-TV-marknaden,

planera och samordna information till allmänheten om omlägg- ningen,

överväga vilken information som kan behövas till följd av ny lagstiftning om skyldighet att vidaresända vissa TV-program i elektroniska kommunikationsnät.

Kommissionen skall lägga fram en plan för nedläggning av de ana- loga sändningarna så snart det kan ske efter det att riksdagen har fattat beslut med anledning av regeringens proposition om digitala

TV-sändningar (prop. 2003/04:118). Varje år före utgången av februari skall kommissionen lämna en redogörelse för sitt arbete.

En slutrapport skall läggas fram före utgången av mars 2008.

Riksdagens beslut om digitala TV-sändningar m.m.

Den 28 maj 2003 beslutade riksdagen att de digitala TV-sändning- arna skall byggas ut och att de analoga TV-sändningarna skall upp- höra efter en övergångsperiod (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196). De analoga TV-sändningarna skall läggas ned etappvis. Nedläggningen skall inledas tidigast när lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa TV-program i kabelnät har anpassats till att alla marksändningar är digitala. De analoga sändningarna skall ha upphört helt senast den 1 februari 2008.

Regeringen har denna dag beslutat en proposition om digitala TV-sändningar (prop. 2003/04:118). I propositionen föreslås att de digitala marksändningarna från Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB skall ha samma räckvidd som företagens nu- varande analoga marksändningar. Minst 98 procent av befolkningen bör kunna ta emot digitala marksändningar från ytterligare minst en frekvenskanal.

Kommissionens uppdrag

227

 

De analoga sändningarna har funnits sedan televisionens barndom på 1950-talet och har nått gränsen för sina utvecklingsmöjligheter.

Med digitala TV-sändningar får konsumenterna en enkel och säker distribution av TV även i framtiden. Samtidigt skapas förutsätt- ningar för en fortsatt utveckling av bl.a. public service-televisionens programutbud i befintliga och nya TV-kanaler. Kommersiella TV- kanaler blir på samma gång tillgängliga för flera.

Övergången från analog till digital sändningsteknik innebär en omställning för de flesta konsumenter. För att omställningen skall gå så smidigt som möjligt är det angeläget att den genomförs på sådant sätt att konsumenternas behov och intressen ställs i centrum. Kommissionens uppdrag är att utifrån ett konsument- perspektiv bl.a. planera hur omställningen skall genomföras, följa utbyggnaden av digitala sändningar, följa utvecklingen på digital-

TV-marknaden och samordna informationen till allmänheten om omställningen. De olika uppgifterna beskrivs närmare i det följande.

Planera hur omställningen skall genomföras

Utgångspunkter

Enligt riksdagens beslut skall de analoga marksändningarna läggas ned etappvis. De analoga sändningarna skall ha upphört helt senast den 1 februari 2008.

De digitala sändarnäten har byggts ut med början i de mer tät- befolkade delarna av landet. För närvarande nås omkring 90 procent av befolkningen av digitala marksändningar. Regeringens förslag i propositionen om digitala TV-sändningar (prop. 2003/04:118) innebär att minst två sändarnät kommer att byggas ut så att 98 procent av befolkningen kan ta emot sändningarna i sina permanenta bostäder. För public service-företagens sändningar föreslås att räckvidden ökas ytterligare genom att vissa mindre sändarstationer konverteras från analog till digital användning. På så sätt kommer de hushåll som i dag kan ta emot Sveriges Tele- visions och Sveriges Utbildningsradios sändningar analogt även att kunna ta emot företagens sändningar digitalt när de analoga sänd-

228 ningarna har upphört.

Teracom AB har i en skrivelse till regeringen lagt fram ett förslag till tidsplan för den fortsatta utbyggnaden av de digitala TV-näten samt nedläggning av de analoga TV-sändningarna. Enligt förslaget bör en utbyggnad av två digitala sändarnät till 98 procents räckvidd kunna genomföras under 2004. Konvertering av vissa mindre sändarstationer från analog till digital utsändning skall kunna ske så att en etappvis nedläggning kan äga rum under perioden 2005– 2008. Enligt det exempel på etappindelning som Teracom har lämnat i skrivelsen skall de analoga marksändningarna först upp- höra i Norrland.

Som framgår av riksdagsbeslutet skall nedläggningen inledas tidigast när lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa TV- program i kabelnät har anpassats till att alla marksändningar är digitala. I delbetänkandet Must carry (SOU 2003:109) har Radio- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01) lagt fram förslag om för- fattningsändringar för att säkerställa tillgång till ett grundläggande utbud av TV-program efter det att de analoga marksändningarna har upphört. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen av- slutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen bedömer att en ändrad lagstiftning skall kunna träda i kraft under 2005.

Förslag har framförts om att de analoga marksändningarna skall stängas av på försök i ett begränsat område innan den egentliga nedläggningen inleds. Syftet med ett sådant försök är att skaffa praktisk erfarenhet av framför allt allmänhetens behov av informa- tion och viss service när de analoga sändningarna upphör.

Uppdraget

Kommissionen skall lägga fram en plan för när de analoga sänd- ningarna skall upphöra i olika områden. Vid utformningen av planen skall kommissionen i första hand ta hänsyn till konsumen- ternas önskemål och behov. Olika tekniska förutsättningar samt utbyggnaden av de digitala sändarnäten skall givetvis beaktas.

Kommissionen skall även överväga om det är lämpligt att stänga av de analoga marksändningarna på försök i ett begränsat område.

Om kommissionen anser att ett sådant försök bör genomföras skall kommissionen lämna förslag om ett lämpligt område samt övriga förutsättningar för försöket.

229

Följa utbyggnaden av digitala sändningar

Bakgrund

Enligt regeringens förslag i propositionen om digitala TV-sänd- ningar (prop. 2003/04:118) bör räckvidden för de digitala mark- sändningarna ökas från 90 till 98 procent av befolkningen genom att digitala sändningar i minst två frekvenskanaler inleds på de platser där de större sändarstationerna i dag endast sänder med analog teknik. Dessa platser är Arvidsjaur, Bäckefors, Filipstad, Finnveden, Gällivare, Lycksele, Pajala, Sollefteå, Storuman, Sunne, Sveg, Tåsjö, Ånge och Överkalix. Även ett antal mindre sändar- stationer behöver digitaliseras för att förbättra mottagningsmöjlig- heterna inom de större sändarstationernas täckningsområden.

Regeringen föreslår vidare att de digitala marksändningarna av Sveriges Televisions och Sveriges Utbildningsradios TV-program ges samma räckvidd som dessa företags nuvarande analoga sänd- ningar genom att mindre sändarstationer utanför de större sändar- stationernas räckviddsområde konverteras från analog till digital utsändning. Det innebär att omkring 99,8 procent av befolkningen kommer att kunna ta emot programmen.

Uppdraget

Kommissionen skall fortlöpande följa utbyggnaden av de digitala marksändningarna och konverteringen av befintliga mindre sändar- stationer.

Följa utvecklingen på digital-TV-marknaden

Bakgrund

För att digitala TV-sändningar skall kunna tas emot behövs en sär- skild avkodare. Avkodaren kan vara en tillsats till TV-mottagaren, en s.k. digital-TV-box, eller vara inbyggd i själva TV-mottagaren.

Hittills har digitalt utsända TV-program i allmänhet tillhanda- hållits mot abonnemang. Digital-TV-boxar säljs ofta till lägre pris till den som abonnerar på ett sådant programpaket.

Som ett alternativ till att abonnera på krypterade avgiftsbelagda programtjänster kan hushållen välja att endast se avgiftsfria okryp-

terade sändningar. För närvarande sänds dels samtliga program från 230 Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio, dels TV 4:s s.k.

huvudkanal okrypterat i det digitala marknätet.

I Storbritannien och Tyskland har det på senare tid uppstått en oberoende och konkurrensutsatt marknad för digital-TV-mot- tagare av olika slag. Priserna på utrustning har sjunkit kraftigt. Det

är angeläget att det även på den svenska marknaden kommer mot- tagare vars prestanda är anpassade till önskemålen hos olika kon- sumentgrupper och att såväl enkla mottagare som mer avancerade modeller som t.ex. kan hantera olika program samtidigt finns till- gängliga till låga priser. Det är viktigt att de som tillverkar och marknadsför utrustning även tar hänsyn till förutsättningarna hos de konsumenter som på grund av t.ex. funktionshinder har svårt att använda ny hushållselektronik.

Det är också viktigt att abonnemang på digitala programtjänster utformas påsätt som anpassas till olika konsumentbehov. Det kan t.ex. gälla abonnemangsperioder, möjligheten att få tillgång till flera eller färre programtjänster samt situationen för hushåll med flera bostäder eller flera TV-mottagare.

Uppdraget

Kommissionen skall följa utvecklingen av konsumentprodukter för mottagning av digital-TV. Det gäller såväl vilka tekniska lösningar som kommer fram som konkurrensen mellan producenter och leverantörer av mottagarutrustning och prisutvecklingen för olika slags mottagare. Kommissionen skall också följa hur olika former för att tillhandahålla digitala programtjänster utvecklas med avse- ende på konsumenternas behov samt medverka till att särskilda konsumentbehov kanaliseras till dem som utvecklar produkter och tjänster. Kommissionen skall även följa hur allmänhetens anskaff- ning av mottagningsutrustning utvecklas.

Information till allmänheten om omställningen

Bakgrund

Televisionen är ett av våra viktigaste massmedier och något som

 

används av alla i vårt samhälle. Omställningen från analoga

till

231

digitala sändningar är därför betydelsefull för konsumenterna.

 

Det är nödvändigt att alla får information om att omläggningen skall äga rum och vad de behöver göra för att kunna ta emot TV med den nya tekniken. Informationen behöver ta hänsyn till att olika konsumenter har olika behov beroende på t.ex. boendeform eller antalet TV-mottagare i hushållet. Särskild hänsyn behöver tas till människor som av olika anledningar kan förväntas ha svårt att ta till sig information om förändringen.

Särskild service och information krävs också för de hushåll där

övergången sker utan parallellsändning. Det behöver även skapas tekniska förutsättningar för att den digitala utrustningen skall kunna installeras och prövas innan övergången har ägt rum, t.ex. genom att det sänds testbilder med digital teknik.

Olika aktörer kommer att ha anledning att utifrån sina utgångs- punkter sprida information om den förändring som skall ske. Det gäller t.ex. programföretag, programdistributörer och företag som säljer mottagarutrustning. Även organisationer som företräder olika konsumentgrupper behöver informera sina

medlemmar. För personer med behov av information i särskild form, t.ex. äldre, personer med funktionshinder och personer med begränsade kunskaper i svenska språket, kan det vara värdefullt om

informationen förmedlas efter samråd med organisationer som företräder dessa konsumenter.

Företag som levererar hemelektronik erbjuder regelmässigt telefonrådgivning för de kunder som har behov av det. Genom att de flesta hushåll kommer att behöva skaffa utrustning för digital-

TV-mottagning kan behovet av sådan service komma att öka.

Riksdagens beslut innebär att konsumenterna har gott om tid att skaffa utrustning för digital TV-mottagning. Behovet av individuell vägledning och service kan därmed spridas över en längre period.

En särskild fråga är hur de som bor i kabelanslutna fastigheter påverkas av omställningen. Som nämns i det föregående har Radio- och TV-lagsutredningen lagt fram förslag om författningsändringar för att säkerställa tillgång till ett grundläggande utbud av TV-pro- gram efter det att de analoga marksändningarna har upphört.

Remissbehandlingen av förslaget är avslutad och ärendet bereds i

 

Regeringskansliet.

 

232

Uppdraget

 

Kommissionen skall planera och samordna information till allmän-

 

 

heten om omläggningen samt verka för att berörda företag erbjuder

 

telefonservice och annan hjälp till enskilda om hur man använder

 

digital mottagarutrustning. I detta sammanhang skall kommissio-

 

nen inhämta upplysningar om vilken information som planeras av

 

olika berörda parter. Vid behov skall kommissionen ta initiativ till

 

samarbete mellan olika informationslämnare och till att nya infor-

 

mationsbehov tillgodoses. Vid planeringen av arbetet bör kommis-

 

sionen dra nytta av erfarenheter från andra länder.

 

 

Kommissionen skall följa arbetet med ny lagstiftning om skyl-

 

dighet att vidaresända vissa TV-program i elektroniska kommuni-

 

kationsnät och överväga vilken information som kan behövas till

 

följd av ny lagstiftning.

 

 

Arbetsformer och redovisning

 

 

Kommissionen skall arbeta i nära kontakt med organisationer som

 

företräder olika konsumentgrupper, däribland äldre samt

funk-

 

tionshindrade konsumenter. Kommissionen skall också ha

fort-

löpande kontakter med myndigheter, företag och organisationer

som påverkas av omställningen. Även de politiska partierna skall på lämpligt sätt ges insyn i arbetet. För att underlätta kontakterna kan kommissionen inrätta en eller flera referensgrupper.

Kommissionen skall lägga fram en plan för nedläggning av de analoga sändningarna så snart det kan ske efter det att riksdagen har fattat beslut med anledning av regeringens proposition om digitala TV-sändningar (prop. 2003/04:118). Planen skall lämnas till regeringen. Om kommissionen anser att ett försök med att stänga av de analoga sändningarna i ett begränsat område bör genomföras skall kommissionen lämna förslag om det till regeringen.

Kommissionen skall varje år före utgången av februari lämna en redogörelse för sitt arbete till regeringen. En slutrapport skall lämnas till regeringen före utgången av mars 2008.

Om kommissionen finner behov av åtgärder som kräver ställ- ningstagande från regeringen kan kommissionen lägga fram förslag till sådana åtgärder.

(Kulturdepartementet)

233

2. Digital-tv-kommissionens sammansättning

Ledamöter

 

Riksdagsledamoten Anders Sundström (ordförande)

2004-03-17—2004-08-18

Landshövdingen Lorentz Andersson (ordförande)

2004-08-19—2008-03-31

Generaldirektören Karin Lindell

2004-03-17—2006-06-30

Generalsekreteraren Anders Ljunggren

2004-03-17—2006-06-25

Verkställande direktören Anna Serner

2004-03-17—2008-03-31

Konsulten Perc Brodén

2004-03-17—2008-03-31

Avdelningschefen Agneta Broberg

2006-06-26—2008-03-31

Produktionschefen Mojdeh Zandieh

2006-06-26—2008-03-31

 

Experter

 

 

Chefsjuristen Peter Schierbeck

2004-03-17—2008-03-31

 

Projektledaren Roger Suup

2004-03-17—2008-03-31

234

Departementssekreteraren Filippa Arvas Olsson

2004-03-17—2008-03-31

Ämnesrådet Lars Marén

2004-03-17—2008-03-31

 

Ämnessakkunniga Marie Jeanette Axélius

2004-03-17—2005-09-19

 

Departementssekreteraren Anna Wibom

2004-03-17—2004-08-15

 

samt

2005-05-30—2005-11-06

 

Departementssekreteraren Ingolf Berg

2004-08-16—2005-05-01

 

Departementssekreteraren Karin Sjöberg

2005-09-20—2006-02-13

 

Departementssekreteraren Nils Hertzberg

2005-11-07—2006-11-05

 

Departementssekreteraren Jesper Svarén

2006-04-10—2008-03-31

 

Kanslirådet Lena Carlsson

2006-11-06—2008-03-31

Kansliet

 

Huvudsekreteraren Pierre Helsén

2004-04-15—2007-06-30

Huvudsekreteraren/informatören Stina Sandell

2004-07-01—2008-03-31

Utredningsskreteraren Malin Wallin

2004-08-09—2008-01-31

Informatören Anders Bjers

2004-06-07—2007-03-31

Informatören Gustaf Brusewitz

2005-04-25—2008-02-29

(Konsult, under perioder på heltid)

 

Webbredaktören Sarah Pålvall

2006-03-13—2006-09-30

3.  Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan

 

2005-04-20

25/05

 

 

 

Digital-tv-kommissionen

 

 

Ku 2004:04

Utbildnings-

och kulturdepartementet

 

Enheten för mediefrågor

Ordföranden Lorentz Andersson

Huvudsekreteraren Pierre Helsén

Digital-tv-kommissionens övergångsplan för Sveriges fortsatta övergång från analog till digital marksänd tv

Digital-tv-kommissionen föreslår att de analoga tv-sändningarna upphör enligt den plan som framgår av bilaga 1 till denna skrivelse.

Det är kommissionens uppfattning att något uppehåll för utvärdering inte bör göras under våren 2006. En utvärdering av vunna erfarenheter

från Etapp 1 görs i stället löpande så att övergången kan fortsätta direkt 235 och pågå under hela 2006.

Planen är utarbetad i samråd med Teracom AB (Teracom) och har löpande stämts av med Sveriges Television AB (SVT), Utbildningsradion AB (UR) och TV4 AB (TV4).

För att tidsplanen ska kunna hållas bör nödvändiga beslut fattas av regeringen före utgången av maj 2005.

Bakgrund

Om Digital-tv-kommissionens uppdrag

Riksdagen har beslutat (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196 och prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231) att de digitala tv-sändningarna ska byggas ut och att de analoga tv-sändningarna ska upphöra. De analoga sändningarna ska läggas ned etappvis och ska ha upphört helt senast den 1 februari 2008. De digitala sändarnäten ska byggas ut så att i princip alla i Sverige kan ta emot public service-företagens digitala sändningar från marksändare.

Postadress

Besöksadress

Telefonväxel

Telefax

103 33 Stockholm

Regeringsgatan 30-32

08-405 10 00

08-405 31 65

2

Ytterligare minst ett digitalt sändarnät bör byggas ut till minst 98 procents befolkningstäckning.

Digital-tv-kommissionen (Ku 2004: 04, dir. 2004:32) har till uppdrag att följa utbyggnaden av de digitala marksändningarna och lägga fram en plan för när de analoga sändningarna ska upphöra i olika områden. Därutöver ska Kommissionen planera och samordna information till allmänheten om övergången till digitala tv-sändningar i marknätet.

Om Etapp 1

Den 27 september 2004 lade Digital-tv-kommissionen fram sitt förslag till en första etapp av övergången vilket omfattade sändningsområdena Motala/Linköping, Gävle och Gotland. Valet av sändningsområden gjordes i första hand i samarbete med Teracom. Syftet med den första etappen var inte att bedriva försöksverksamhet utan att inleda övergången i ett begränsat område för att kommissionen ska få tillfälle att skaffa sig erfarenheter, dels ur ett tekniskt, dels ur ett kommunikativt perspektiv. Både geografiska och demografiska variabler samt de olika kommunernas vilja att delta beaktades.

Den 22 december 2004 beslutade regeringen att sändningsområdena 236 Motala, Gävle och Gotland ska gå över till digitala tv-sändningar under perioden den 1 september till den 13 december 2005. Det har ankommit på programbolagen SVT, UR och TV4 att fastställa exakta datum för nedläggningen av de analoga sändningarna i respektive område.

Programbolagen har, efter visst samråd med kommissionen, beslutat att de analoga sändningarna ska upphöra successivt i de olika sändningsområdena. Den 19 september 2005 stängs samtliga analoga kanaler på Gotland. I Gävle upphör de analoga sändningarna av TV4 och SVT2 den 10 oktober 2005 och av SVT1 den 24 oktober 2005. I Motala stängs de analoga sändningarna av SVT1 och SVT2 den 21 november 2005 och av TV4 den 5 december 2005. Under en övergångsperiod, efter att de analoga sändningarna upphört, kommer en informationstext att visas i rutan på den analoga programplatsen. Av texten ska det framgå vad som hänt och tittaren ska hänvisas till text-tv och webb för ytterligare information.

Digital-tv-kommissionens arbete med förberedelserna inför Etapp 1 har pågått sedan hösten 2004 och har bidragit till en ökad kunskapsbas för såväl kommissionens som andra intressenters insatser. De synpunkter som kommit kommissionen till del har framförallt gjort gällande att informationen inför Etapp 1 kommit för sent och/eller varit otillräcklig. Att kommissionens informationsinsatser fördröjts beror framförallt på att regeringsbeslutet om Etapp 1 fattades först den 22 december 2004.

3

Kommissionen kan, inte minst utifrån given kritik, konstatera att det inför kommande etapper är av stor vikt att nödvändiga beslut fattas i god tid så att informationsinsatserna kan komma igång så tidigt som möjligt.

Förutsättningar för den fortsatta övergången

Mycket av den erfarenhet som byggts upp under arbetet med Etapp 1 är ur flera perspektiv unik. Etapp 1 avviker från kommande etapper genom att endast ett begränsat antal kommuner och invånare berörs. I den fortsatta övergången berörs däremot ett så stort antal att det inte är möjligt att ta hänsyn till kommunernas önskemål när det gäller etappindelningen. Inte heller kommer kommissionen att kunna bedriva samma aktiva och lokalt anpassade informationssamarbete med kommunerna som man gjort under Etapp 1. I stället är det kommissionens förhoppning att de kommuner som ingått i Etapp 1 ska kunna agera vidareinformatörer och kunskapsstöd för de kommuner som ingår i följande etapper av övergången. Det står således redan nu klart att det även i fortsättningen kommer att ställas krav på kommunernas egna insatser. Kommissionen tror också att mediebevakningen kommer att förändras i framtiden. Inför Etapp 1 har kunskapsspridningen varit central för kommissionens medieinsatser. Mediebevakningen har också

rönt nationellt intresse just på grund av att det rört sig om en första 237 etapp. Inför kommande etapper kan mediebevakningen förväntas bli allt

mer lokal och få större tonvikt på konsumentfrågan.

Enligt riksdagens beslut ska, innan de analoga sändningarna upphör, de digitala marksändningarna från SVT och UR ha samma räckvidd som bolagens nuvarande analoga marksändningar (99,8 procent). Teracom har därför, i sitt arbete med utbyggnaden av det digitala marknätet, prioriterat de sändare som ingår i Etapp 1. Teracom har som mål att det digitala marknätet i Etapp 1, den 15 juni 2005 ska ha en täckning som motsvarar nuvarande täckning i det analoga marknätet. Teracom kommer även fortsättningsvis att prioritera utbyggnaden i de områden som står på tur för övergång till marksänd digital-tv. Detta för att de boende i respektive etapp, i så stor omfattning som möjligt, ska ha tillgång till digitala tv-sändningar i marknätet innan de analoga sändningarna upphör i området.

Beslutet att de analoga marksändningarna ska upphöra har lett till att allmänheten blivit uppmärksam på begreppet digitalisering. Samtliga operatörer för marksändningar, kabelsändningar och satellitsändningar, har tagit in begreppet ”digital” i sin marknadsföring. Konkurrensen om konsumenterna har hårdnat och erbjudandena har blivit fler från samtliga distributionsplattformar. Priserna på digital-boxar har också sjunkit ytterligare. Utvecklingen förväntas fortsätta i och med att flera större

4

producenter, exempelvis Philips, kommer att göra breda lanseringar sommaren 2005. Dessa producenter har också, utifrån sin storskalighet, större möjligheter att konkurrera med priset. Lanseringarna omfattar bl.a. tv-apparater med inbyggda boxar. Än så länge förekommer inte enkla boxar (boxar utan kortplats som endast tar emot fri-tv) i någon större omfattning i handeln. Detta beror troligen i stor utsträckning på att detaljhandeln föredrar att sälja boxar som testats för den svenska marknaden av Teracom. De höga avgifterna för att testa en box hos Teracom begränsar dock det antal aktörer som kan genomföra en sådan. Samtidigt får de enkla boxarna allt större uppmärksamhet i massmedierna och efterfrågan kan därför förväntas sätta press på återförsäljare och

 

distributörer att ändå ta in dessa i sitt utbud.

 

För kommissionens arbete har massmediernas uppmärksammande av

 

digital-tv-frågan inneburit fördelen att kommissionens insatser

 

uppmärksammats i media. En effekt av uppmärksamheten har dock varit

 

att all digitalisering förknippas med marknätets övergång och många

 

konsumenter tror därför att de berörs av övergången fast de inte är

 

direkt beroende av marknätet. Övriga plattformsoperatörer har också i

 

ökad omfattning ifrågasatt kommissionen neutralitet och framfört

238

önskemål om att få delta i informationsprocessen vid sidan av Teracom,

SVT och TV4.

 

Tidpunkten för planens överlämnande

 

I sitt förslag till Etapp 1 framhöll kommissionen att ett förslag till plan

 

för den fortsatta övergången skulle lämnas senast i samband med att

 

Etapp 1 inleddes. Orsaken till att kommissionen redan nu lämnar sitt

 

förslag till övergångsplan, är att kommissionen bedömer att ett tidigt

 

lämnat förslag skapar goda förutsättningar för planering av övergången.

 

Kommissionen stöds i detta ställningstagande av SVT, TV4 och Teracom

 

samt de återförsäljarkedjor som kommissionen varit kontakt med.

 

Samtliga har betonat vikten av ett snabbt besked om tidsplanen för den

 

fortsatta övergången.

 

För att planeringen ska hålla och övergången vara avslutad den 1 februari

 

2008 är det viktigt att regeringen redan inom kort fattar nödvändiga

 

beslut om hur övergången ska se ut och under vilka förutsättningar den

 

ska genomföras.

 

Samråd med intressenter

 

Digital-tv-kommissionen ska vid utförandet av uppdraget ta hänsyn till

 

konsumenternas önskemål och behov och ha nära kontakter med

 

organisationer som påverkas av omställningen.

5

 

 

 

Kommissionen har utarbetat förevarande förslag till övergångsplan i nära

 

 

samarbete med Teracom, såväl när det gäller antalet etapper som

 

 

utformningen av respektive etapp. Förslaget har också löpande stämts av

 

 

med SVT och TV4. Därutöver har kommissionen, så långt möjligt, tagit

 

 

hänsyn till de åsikter som kommit kommissionen till del från

 

 

konsumenter, återförsäljare och producenter.

 

 

Överväganden om antalet etapper i övergången

 

 

 

 

 

 

Kommissionens förslag: Övergången fortgår kontinuerligt och nästa

 

 

 

etapp förläggs till våren 2006 för att tillåta totalt fem etapper.

 

 

 

 

 

 

 

De olika alternativen

 

 

Digital-tv-kommissionen har övervägt hur många etapper den fortsatta

 

 

övergången bör omfatta. Vid genomförandet är det, ur ett

 

 

kommunikativt perspektiv, önskvärt att undvika sommar- och

 

 

semestertider eftersom det då är svårare att nå ut med information om

 

 

övergången. Det är även, ur ett konsumentperspektiv, önskvärt att

 

 

undvika kalla vinterperioder eftersom det i samband med övergången kan

 

 

finnas behov av att justera takantenner. Även arbetet med

239

 

sändarmasterna underlättas om övergången inte sker under de kallaste

 

perioderna. Med hänsyn härtill återstår således i stort sett två år och

 

 

maximalt fyra perioder, för att genomföra hela Sveriges övergång till

 

 

digital marksänd tv.

 

 

En möjlighet är att fortsätta övergången direkt efter Etapp 1 och då lägga

 

 

nästa etapp redan under våren 2006. En sådan lösning skulle innebära en

 

 

övergång om totalt fem etapper (bilaga 1). Meningen vore att säkerställa

 

 

att övergången blir en kontinuerlig process och att den första etappen

 

 

inte lämnas som ett fristående projekt. Ett alternativ är att ett uppehåll

 

 

görs under våren 2006 och att övergången då endast omfattar fyra

 

 

etapper (bilaga 2). Syftet vore, i detta fall, att ge tid för en samlad

 

 

utvärdering av erfarenheterna från Etapp 1.

 

 

Kommissionens ställningstagande har sin grund i överväganden om vilka

 

 

effekter de olika alternativen skulle kunna få när det gäller

 

 

konsumenternas intressen, de kommunikativa insatserna, det tekniska

 

 

genomförandet av övergången, möjligheterna att utnyttja resurserna för

 

 

hjälp och rådgivning samt behovet av utvärdering. Även de synpunkter

 

 

som framförts av marknätets aktörer samt av återförsäljare har beaktats.

 

 

 

 

 

10

information om övergången. Kommissionen kan upprätthålla en kontinuerlig kommunikationsprocess med landets hushåll. Dessutom optimeras tidsplaneringen för att övergången rent tekniskt ska kunna genomföras före den 1 februari 2008 och möjligheterna att utnyttja resurserna för hjälp och rådgivning är bättre.

Det enda skäl som med någon styrka kan föras fram för att göra ett uppehåll under våren 2006, är att detta ger tid för en samlad utvärdering av Etapp1. Kommissionen anser dock att en sådan utvärdering, där konsumenternas intressen tas tillvara, istället kan göras fortlöpande.

När det gäller de olika etappernas geografiska omfattning, anser kommissionen att antalet kommuner och hushåll bör fördelas så jämnt som möjligt över tiden och att etapperna bör delas upp i en vår- och en höstetapp under 2006, respektive 2007. Förslagsvis förläggs våretapperna till perioden den 1 mars till den 31 maj, och höstetapperna till perioden den 1 september till den 30 november. Övergången i storstadsområdena (Stockholm, Göteborg och Malmö) bör förläggas till någon av de senare etapperna då kommissionen hunnit få erfarenhet av att hantera en

240 övergång för betydligt fler hushåll än som ingår i Etapp 1. Den exakta fördelningen av sändningsområden över etapperna framgår av bilaga 1.

Kommissionens förslag stöds såväl av Teracom, SVT och TV4, som av de större återförsäljarkedjorna. Ur kommissionens perspektiv vore det önskvärt, inte minst med hänsyn tagen till kommissionens budget, om SVT:s, TV4:s och Teracoms kommunikationsinsatser kunde få en mer fast form redan i ett tidigt skede, helst i form av en överenskommelse med regeringen.

För att tidsplanen för övergången ska hålla bör regeringen fatta beslut om kommissionens förslag innan slutet av maj 2005. Skulle beslutet fördröjas innebär detta att informationskampanjen inför Etapp 2 kan komma att försenas. Detta, i sin tur, försämrar förutsättningarna för att genomföra en etapp under våren 2006.

Lorentz Andersson

Ordförande Pierre Helsén

Huvudsekreterare

Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan, alternativ 1

Bilaga 1

Kommissionens förslag till övergångsplan

Nedläggning av analoga tv-sändningar i fem etapper

Etapp 1 – hösten 2005

Ort/Huvudsändare

 

Individer

Hushåll (t)

Kommuner

Gävle

 

197 789

96

5

Motala

 

58 438

28

6

Visby

 

62 933

31

1

Totalt:

3 st

319 160

155

12

Etapp 2 – våren 2006

Ort/Huvudsändare

 

Individer

Hushåll (t)

Kommuner

Bollnäs

 

113 279

55

4

Borlänge

 

238 246

116

9

Hudiksvall

 

61 135

30

2

Kisa

 

128 563

62

5

Mora

 

44 053

21

5

Norrköping

 

402 771

196

8

Uppsala

 

116 875

57

2

Västervik

 

103 390

50

4

Östhammar

 

89 005

43

3

Totalt:

9 st

1 297 317

630

42

Etapp 3 – hösten 2006

Ort/Huvudsändare

 

Individer

Hushåll (t)

Kommuner

 

241

Borås

 

215 770

105

 

8

Emmaboda

 

205 881

100

 

10

 

Finnveden

 

89 005

43

 

2

 

Halmstad

 

218 467

106

 

5

 

Jönköping

 

89 904

44

 

2

 

Lycksele

 

33 264

16

 

3

 

Nässjö

 

156 433

76

 

7

 

Skellefteå

 

86 308

42

 

1

 

Skövde

 

253 530

123

 

13

 

Storuman

 

12 587

6

 

1

 

Varberg

 

58 438

28

 

2

 

Vislanda

 

118 674

58

 

5

 

Vännäs

 

102 491

50

 

5

 

Västerås

 

418 055

203

 

14

 

Örebro

 

309 270

150

 

10

 

Totalt:

15 st

2 368 077

1 150

 

88

 

Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan

1(2)

Källa: Teracom AB

 

Bilaga 1

Etapp 4 – våren 2007

Ort/Huvudsändare

 

Individer

Hushåll (t)

Kommuner

Arvidsjaur

 

23 375

11

5

Gällivare

 

29 669

14

2

Kalix

 

37 759

18

2

Kiruna

 

31 466

15

1

Pajala

 

17 981

9

1

Sollefteå

 

64 731

31

2

Sundsvall

 

139 351

68

3

Sveg

 

11 688

6

1

Tåsjö

 

27 870

14

3

Ånge

 

17 981

9

2

Älvsbyn

 

140 250

68

4

Örnsköldsvik

 

51 255

25

1

Östersund

 

93 501

45

5

Överkalix

 

8 990

4

2

Stockholm

 

1 601 196

777

29

Totalt:

15 st

2 297 063

1 114

63

Etapp 5 – hösten 2007

 

Ort/Huvudsändare

 

 

 

Individer

 

Hushåll (t)

 

Kommuner

 

Helsingborg

 

 

 

 

100 693

 

 

49

 

4

 

Hörby

 

 

 

 

436 036

 

 

212

 

13

 

Karlshamn

 

 

 

 

207 679

 

 

101

 

8

 

Karlskrona

 

 

 

 

35 962

 

 

18

 

1

 

Malmö

 

 

 

 

418 055

 

 

203

 

12

 

Bäckefors

 

 

 

 

109 684

 

 

53

 

7

242

Filipstad

 

 

 

 

24 274

 

 

12

 

4

Göteborg

 

 

 

 

737 215

 

 

358

 

12

Karlstad

 

 

 

 

145 645

 

 

71

 

5

 

Sunne

 

 

 

 

89 005

 

 

43

 

6

 

Trollhättan

 

 

 

 

41 356

 

 

20

 

4

 

Uddevalla

 

 

 

 

199 588

 

 

97

 

9

 

Totalt:

12 st

 

2 545 192

 

 

1 237

 

85

 

Sammanställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp

Storstationer

Mindre stationer

 

 

Individer

 

 

Hushåll (t)

 

Kommuner

 

1

 

 

3

 

 

9

 

319 160

155

 

12

 

2

 

 

9

 

 

97

 

1 297 317

630

 

42

 

3

 

 

15

 

 

145

 

2 368 077

1 150

 

88

 

4

 

 

15

 

 

279

 

2 297 063

1 114

 

63

 

5

 

 

12

 

 

123

 

2 545 192

1 237

 

85

 

Totalt

 

 

54

 

 

653

 

8 826 809

4 286

 

290

 

Fördelning över perioden antal hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2005

 

 

2006

 

 

 

2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidsperiod

 

Höst

 

Vår

 

 

Höst

 

 

Vår

 

Höst

 

Etapp

 

1

 

 

2

 

 

3

 

 

4

 

 

5

 

Storsändare

 

3

 

 

9

 

 

15

 

 

15

 

 

12

 

Mindre sändare

 

9

 

 

97

 

 

145

 

 

279

 

 

123

 

Hushåll (t)

 

155

 

630

 

 

1150

 

 

1114

 

 

1237

 

Kommuner

 

12

 

42

 

 

88

 

 

63

 

 

85

Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan

2(2)

Källa: Teracom AB

 

Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan, alternativ 2

Bilaga 2

Alternativ till övergångsplan

Nedläggning av analoga tv-sändningar i fyra etapper

Etapp 1 – hösten 2005

Ort/Huvudsändare

 

Individer

Hushåll (t)

Kommuner

Gävle

 

197 789

96

5

Motala

 

58 438

28

6

Visby

 

62 933

31

1

Totalt:

3 st

319 160

155

12

Etapp 2 – hösten 2006

Ort/Huvudsändare

 

Individer

Hushåll (t)

Kommuner

 

Bollnäs

 

113 279

55

4

 

Borlänge

 

238 246

116

9

 

Hudiksvall

 

61 135

30

2

 

Kisa

 

128 563

62

5

 

Mora

 

44 053

21

5

 

Norrköping

 

402 771

196

8

 

Uppsala

 

116 875

57

2

 

Västervik

 

103 390

50

4

 

Östhammar

 

89 005

43

3

 

Borås

 

215 770

105

8

 

Emmaboda

 

205 881

100

10

 

Finnveden

 

89 005

43

2

 

Jönköping

 

89 904

44

2

243

Lycksele

 

33 264

16

3

 

Nässjö

 

156 433

76

7

 

Skellefteå

 

86 308

42

1

 

Skövde

 

253 530

123

13

 

Storuman

 

12 587

6

1

 

Vislanda

 

118 674

58

5

 

Vännäs

 

102 491

50

5

 

Totalt:

20 st

2 661 164

1 293

99

 

Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan

1(2)

Källa: Teracom AB

 

Bilaga 2

Etapp 3 – våren 2007

Ort/Huvudsändare

 

Individer

Hushåll (t)

Kommuner

Halmstad

 

218 467

106

5

Varberg

 

58 438

28

2

Västerås

 

418 055

203

14

Örebro

 

309 270

150

10

Arvidsjaur

 

23 375

11

5

Gällivare

 

29 669

14

2

Kalix

 

37 759

18

2

Kiruna

 

31 466

15

1

Pajala

 

17 981

9

1

Sollefteå

 

64 731

31

2

Sundsvall

 

139 351

68

3

Sveg

 

11 688

6

1

Tåsjö

 

27 870

14

3

Ånge

 

17 981

9

2

Älvsbyn

 

140 250

68

4

Örnsköldsvik

 

51 255

25

1

Östersund

 

93 501

45

5

Överkalix

 

8 990

4

2

Stockholm

 

1 601 196

777

29

Totalt:

19 st

3 301 293

1 601

94

Etapp 4 – hösten 2007

 

Ort/Huvudsändare

 

 

 

Individer

 

Hushåll (t)

 

Kommuner

 

Helsingborg

 

 

 

 

100 693

 

 

49

 

4

 

Hörby

 

 

 

 

436 036

 

 

212

 

13

244

Karlshamn

 

 

 

 

207 679

 

 

101

 

8

Karlskrona

 

 

 

 

35 962

 

 

18

 

1

 

Malmö

 

 

 

 

418 055

 

 

203

 

12

 

Bäckefors

 

 

 

 

109 684

 

 

53

 

7

 

Filipstad

 

 

 

 

24 274

 

 

12

 

4

 

Göteborg

 

 

 

 

737 215

 

 

358

 

12

 

Karlstad

 

 

 

 

145 645

 

 

71

 

5

 

Sunne

 

 

 

 

89 005

 

 

43

 

6

 

Trollhättan

 

 

 

 

41 356

 

 

20

 

4

 

Uddevalla

 

 

 

 

199 588

 

 

97

 

9

 

Totalt:

12 st

 

2 545 192

 

 

1 237

 

85

 

Sammanställning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp

Storstationer

Mindre stationer

 

 

Individer

 

 

Hushåll (t)

 

Kommuner

 

1

 

 

3

 

 

9

 

319 160

155

 

12

 

2

 

 

20

 

 

212

 

2 661 164

1 293

 

99

 

3

 

 

19

 

 

309

 

3 301 293

1 601

 

94

 

4

 

 

12

 

 

123

 

2 545 192

1 237

 

85

 

Totalt

 

 

54

 

 

653

 

8 826 809

4 286

 

290

 

Fördelning över perioden antal hushåll

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2005

 

 

2006

 

 

 

2007

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tidsperiod

 

Höst

 

Vår

 

 

Höst

 

 

Vår

 

Höst

 

Etapp

 

1

 

 

 

 

 

2

 

 

3

 

 

3

 

Storsändare

 

3

 

 

 

 

 

20

 

 

19

 

 

12

 

Mindre sändare

 

9

 

 

 

 

 

212

 

 

309

 

 

123

 

Hushåll (t)

 

155

 

 

 

 

1 293

 

 

1 601

 

 

1 237

 

Kommuner

 

12

 

 

 

 

99

 

 

94

 

 

85

Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan

2(2)

Källa: Teracom AB

 

Sammanställning av regeringsbeslutets datum för övergångsplanen

4.  Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005

 

Etapp

Sändarstationer

Etappstart/

SVT2-sänd-nin-

Sändnings-rät-

Etappslut/

 

 

 

Sändnings-sky-

gar upphör

ten upphör

Sändnings-rät-

 

 

 

ldighet upphör

 

 

ten upphör sen-

 

 

 

 

 

 

ast

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Kisa, Norrköping

2006-02-15

2006-02-27

2006-03-20

2006-05-31

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Västerås, Uppsala, Örebro, Öst-

 

2006-04-03

2006-04-24

 

246

 

hammar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora

 

2006-05-02

2006-05-22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Borås, Emmaboda, Finnveden,

2006-11-01

2006-11-06

2006-11-27

2006-12-12

 

 

Halmstad, Jönköping, Nässjö,

 

 

 

 

 

 

Skövde, Varberg, Vislanda, Väster-

 

 

 

 

 

 

vik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5.  Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005 – karta

 

36

38 34

 

 

 

 

 

 

 

 

33

37

42

 

 

 

 

 

 

35

32

41

45

30

 

 

 

9

 

 

43

 

 

25

26

12

 

2

 

 

 

28

29

10

11

 

 

 

 

 

31

 

27

13

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

etapp

 

 

 

mar–maj 2007

 

 

 

 

 

 

sep-okt 2007

 

 

 

etapp för

kommuner

 

 

ETAPP 4

 

 

 

 

 

 

ETAPP 5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Digital-tv-övergången

Stormasts placering och berörda

 

ETAPP 1 sep–nov 2005

 

 

 

ETAPP 2 feb–maj 2006

 

 

 

 

ETAPP 3 nov 2006

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 24

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

5

23

 

15

53

 

39 8

3

4

19

 

52

 

40

46

20

18

16

22

51

54

44

4849

47

21

17

50

 

 

 

 

14

 

 

 

 

247

6.  Teracoms utbyggnad av det digitala marknätet – utbyggnad av MUX:ar

Utbyggnaden av DTTV-näten i Sverige.

Befolkningstäckning (fast boende)

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

 

 

Mux 1

-

50%

50%

70%

90%

90%

90%

98+% 98+% 99,8%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 2

-

50%

50%

70%

90%

90%

90%

98%

98+% 98+%

 

248

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 3

-

50%

50%

70%

90%

90%

90%

98%

98%

98+%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 4

-

-

50%

70%

90%

90%

90%

98%

98%

98+%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 5

-

-

-

-

50%

50%

50%

50%

70%

70%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mux 6

-

-

-

-

-

-

-

-

-

27%

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.  Teracoms utbyggnad av det digitala marknätet – förteckning över sändarstationer

Det digitala marksända tv-nätet i Sverige (läget 2008-01-01)

Digital-tv-

Större

Belägen

Sänder antal

Moderstation för mindre

Kommuner som huvudsakligen

övergången 1)

sändarstation

i län

mux:ar2)

sändarstationer (antal)

ligger inom täckingsområdet 3)

Etapp 4

Arvidsjaur

Norrbottens

Etapp 2

Bollnäs

Gävleborgs

Etapp 2

Borlänge Idkerberget

Dalarnas

Etapp 3

Borås Dalsjöfors

Västra Götalands

Etapp 5

Bäckefors

Västra Götalands

Etapp 3

Emmaboda

Kalmar

Etapp 5

Filipstad

Värmlands

Etapp 3

Finnveden

Jönköpings

Etapp 4

Gällivare

Norrbottens

Etapp 1

Gävle Skogmur

Gävleborgs

Etapp 5

Göteborg

Västra Götalands

Brudaremossen

 

 

Etapp 3

Halmstad

Hallands

Etapp 5

Helsingborg

Skåne

Etapp 2

Hudiksvall Forsa

Gävleborgs

Etapp 5

Hörby

Skåne

Etapp 3

Jönköping Bondberget

Jönköpings

Etapp 4

Kalix

Norrbottens

Etapp 5

Karlshamn

Blekinge

4

8

Arjeplog, Arvidsjaur, Malå, Norsjö, Sorsele

 

4

14

Bollnäs, Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn

 

4

25

Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika,

 

Smedjebacken, Säter, Vansbro

 

 

 

 

5

11

Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo,

 

Ulricehamn, Vårgårda, Bollebygd

 

 

 

 

5

11

Bengtfors, Dals Ed, Lidköping, Mellerud, Säffle, Åmål,

 

Årjäng

 

 

 

 

4

3

Borgholm, Emmaboda, Högsby, Kalmar, Lessebo,

 

Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Torsås, Uppvidinge

 

 

 

 

4

4

Filipstad, Hällefors, Kristinehamn och Storfors

 

4

3

Gislaved, Gnosjö

 

4

11

Gällivare, Jokkmokk

249

 

 

 

4

5

Gävle, Hofors, Sandviken, Ockelbo, Älvkarleby

 

5

14

Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

 

Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö

 

 

 

 

4

4

Båstad, Halmstad, Hylte, Laholm, Markaryd

 

5

0

Helsingborg, Höganäs, Åstorp, Ängelholm

 

4

6

Hudiksvall, Nordanstig

 

5

11

Bjuv, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Pers-

 

torp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad, Örkelljunga

 

 

 

 

4

2

Habo, Jönköping

 

4

2

Haparanda, Kalix

 

4

3

Bromölla, Karlshamn, Olofström, Osby, Ronneby,

 

Sölvesborg, Tingsryd, Östra Göinge

 

 

 

 

1)Tidplanen för digital-tv-övergången: Etapp 1: September - November 2005, Etapp 2: Februari - Maj 2006, Etapp 3: November 2006, Etapp 4: Mars - Maj 2007, Etapp 5: September - Oktober 2007

2)Uppgiften om antal mux:ar avser den utbyggnad som omfattas av digital-tv-övergångens etapper.

3)I vissa fall täcks delar av en kommun av flera större tv-sändare. I denna tabell har kommunerna knutits till den sändarstation som är den dominerande i respektive kommun.

Det digitala marksända tv-nätet i Sverige (läget 2008-01-01)

Digital-tv-

Större

Belägen

Sänder antal

Moderstation för mindre

Kommuner som huvudsakligen

övergången 1)

sändarstation

i län

mux:ar2)

sändarstationer (antal)

ligger inom täckingsområdet 3)

 

Etapp 5

Karlskrona

 

Etapp 5

Karlstad

 

Etapp 4

Kiruna

 

Etapp 2

Kisa

 

Etapp 5

Lycksele

 

Etapp 5

Malmö

 

Etapp 2

Mora Eldris

 

Etapp 1

Motala

 

Etapp 2

Norrköping/Krokek

250

Etapp 3

Nässjö

 

 

 

Etapp 4

Pajala

 

Etapp 5

Skellefteå

 

Etapp 3

Skövde

 

Etapp 4

Sollefteå

 

Etapp 4

Stockholm Nacka

 

Etapp 5

Storuman

 

Etapp 4

Sundsvall

 

Etapp 5

Sunne

Blekinge

4

2

Karlskrona

Värmlands

4

5

Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil

Norrbottens

4

9

Kiruna

Östergötlands

5

2

Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre, Åtvidaberg

Västerbottens

4

13

Bjurholm, Lycksele, Åsele

Skåne

5

1

Bjurlöv, Eslöv, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund,

Malmö, Svalöf, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge

 

 

 

Dalarnas

4

20

Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Älvdalen

Östergötlands

5

0

Askersund, Finspång, Karlsborg, Mjölby, Motala,

Vadstena

 

 

 

Östergötlands

5

7

Flen, Katrineholm, Norrköping, Nyköping, Oxelösund,

Söderköping, Valdemarsvik, Vingåker

 

 

 

Jönköpings

4

14

Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda

Norrbottens

4

5

Pajala

Västerbottens

4

6

Skellefteå

Västra Götalands

5

3

Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Mariestad, Mullsjö,

Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara, Ödeshög

 

 

 

Västernorrlands

4

36

Kramfors, Sollefteå

 

 

 

Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Håbo, Järfälla,

Stockholms

6

9

Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna,

Stockholm, Strängnäs, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby,

 

 

 

Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö,

 

 

 

Österåker, Nykvarn, Gnesta, Trosa

Västerbottens

4

22

Storuman

Västernorrlands

5

29

Härnösand, Sundsvall, Timrå

Värmlands

4

35

Arvika, Eda, Hagfors, Munkfors, Sunne, Torsby

1)Tidplanen för digital-tv-övergången: Etapp 1: September - November 2005, Etapp 2: Februari - Maj 2006, Etapp 3: November 2006, Etapp 4: Mars - Maj 2007, Etapp 5: September - Oktober 2007

2)Uppgiften om antal mux:ar avser den utbyggnad som omfattas av digital-tv-övergångens etapper.

3)I vissa fall täcks delar av en kommun av flera större tv-sändare. I denna tabell har kommunerna knutits till den sändarstation som är den dominerande i respektive kommun.

Det digitala marksända tv-nätet i Sverige (läget 2008-01-01)

Digital-tv-

 

Större

Belägen

Sänder antal

Moderstation för mindre

Kommuner som huvudsakligen

 

övergången 1)

sändarstation

i län

mux:ar2)

 

sändarstationer (antal)

ligger inom täckingsområdet 3)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 4

Sveg

 

Jämtlands

4

20

Härjedalen

 

 

Etapp 5

Trollhättan

Västra Götalands

5

0

Essunga, Grästorp, Trollhättan, Vänersborg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 4

Tåsjö

 

Jämtlands

 

13

Dorotea, Strömsund, Vilhelmina

 

Etapp 5

Uddevalla

Västra Götalands

5

11

Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil, Munkedal, Orust,

 

Sotenäs, Strömstad, Tanum, Uddevalla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 2

Uppsala/Vedyxa

Uppsala

 

6

1

Knivsta, Uppsala

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 3

Varberg

Hallands

 

4

2

Falkenberg, Varberg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 1

Visby Follingbo

Gotlands

 

5

6

Gotland

 

 

Etapp 3

Vislanda

Kronobergs

4

5

Alvesta, Ljungby, Värnamo, Växjö, Älmhult

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 5

Vännäs

Västerbottens

4

16

Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs

 

Etapp 3

Västervik Fårhult

Kalmar

 

4

3

Hultsfred, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

251

 

 

 

 

 

 

 

Arboga, Avesta, Enköping, Eskilstuna, Fagersta,

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 2

Västerås Lillhärad

Västmalands

6

1

Hallstahammar, Heby, Kungsör, Köping, Norberg, Sala,

 

 

 

 

 

 

 

 

Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås

 

Etapp 4

Ånge

 

Västernorrlands

4

9

Bräcke, Ånge

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 4

Älvsbyn

Norrbottens

5

11 Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn

 

Etapp 2

Örebro Lockhyttan

Örebro

 

5

4

Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå,

 

 

Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Lekeberg, Örebro

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 4

Örnsköldsvik

Västernorrlands

4

19

Örnsköldsvik

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 4

Östersund

Jämtlands

5

42

Berg, Krokom, Ragunda, Åre, Östersund

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etapp 2

Östhammar

Uppsala

 

5

2

Norrtälje, Tierp, Östhammar

 

Etapp 4

Överkalix

Norrbottens

4

2

Överkalix, Övertorneå

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1)Tidplanen för digital-tv-övergången: Etapp 1: September - November 2005, Etapp 2: Februari - Maj 2006, Etapp 3: November 2006, Etapp 4: Mars - Maj 2007, Etapp 5: September - Oktober 2007

2)Uppgiften om antal mux:ar avser den utbyggnad som omfattas av digital-tv-övergångens etapper.

3)I vissa fall täcks delar av en kommun av flera större tv-sändare. I denna tabell har kommunerna knutits till den sändarstation som är den dominerande i respektive kommun.

7.  Digital-tv-kommissionens checklista för kommuner

Digital-tv-övergången

6 november 2006

252

Kommunens checklista och steg-för-steg-guide

D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N

Vad händer om kommunen inte agerar?

Kommunala fastigheter – blir utan TV. - Om centralantenn används.

Hushåll med enbart socialbidrag som inkomst kan bli utan TV.

Ledning och personal står utan kunskap.

- Klarar inte att svara på frågor från medborgare och media.

253

• Om något skulle gå fel i övergången vet kommunen inte var information finns eller vart man vänder sig.

• Allt tar mer tid och energi. Möjligen kostar mer.

• Ej förberedd kommun kan skapa kaos vid övergång.

• Negativ opinion skapas.

D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N

Om kommunen agerar i tid!

Fastigheter och boende får TV som vanligt efter övergång - Fastigheter med centralantenn är åtgärdade, i god tid.

Äldre berörs i minsta möjliga mån

254• Konsumenter får bra råd av konsumentvägledare

Hushåll med socialbidrag klarar övergången

Kommunen klarar av att besvara frågor - internt / externt

Lugn och balanserad övergång

Med bibehållet förtroende

D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N

Steg-för-steg guide / checklista

1.Skapa arbetsgrupp – dela på ansvar och frågor

2.Förankrar internt och i ledningen – förståelse

3.Inventerar fastigheter - åtgärda om centralantenn

4. Aktiverar egna informationskanaler - Internt / Externt

255

 

 

 

K

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. Informerar internt:

 

 

o

nsu

ment

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hemt

 

väg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

j

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

äns

 

 

l

 

 

 

Ö

 

 

 

 

 

 

 

ed

ar

 

verf

 

 

 

 

t,

Soc

 

 

 

 

örm

 

 

 

 

e,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

a

 

 

 

In

 

 

 

 

 

 

 

 

 

l

 

 

 

f

 

 

 

 

 

y

ndar

 

 

 

 

 

 

 

or

matö

 

e,

Väx

 

 

 

 

 

rer

 

 

e

Medborgar

 

,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

l

konto

r

 

 

,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N

8.  Dokumentation från workshop 2006-06-02

Workshopar för att utforska framtida användning av Digital tv

Rapport version 0.8 2006-06-02

Innehåll

 

 

Bakgrund

2

257

Metoden

2

Syfte

2

 

Deltagare

3

 

Resultat

4

 

Videoprototyper

4

 

Diskussioner

6

 

Reflektioner

7

 

Sammanfattning

7

 

Bilagor

 

 

Deltagarförteckning

8

 

dvd-skiva

separat