med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1991

Skrivelse 1992/93:18

Regeringens skrivelse

1992/93:18

med en redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1991

Skr.

1992/93:18

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-
protokollet den 1 oktober 1992 en redovisning av Allmänna pensions-
fondens verksamhet år 1991.

Bengt Westerberg

Bo Lundgren

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992

Skr. 1992/93:18

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Skrivelse med en redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1991

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt
första-femte löntagarfondstyrelsema har överlämnat sina årsredovisningar
för år 1991 till regeringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrel-
serna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondemas verk-
samhet år 1991 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av Riksför-
säkringsverket och Riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde
och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsemas förvaltning av
medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör
fogas till protokollet som bilagorna 1-11.

Jag avser att, efter en redogörelse för AP-fondens utveckling år 1991
och Riksrevisionsverkets samt Riksförsäkringsverkets utlåtanden,
kommentera innehållet i dessa.

AP-fondens utveckling år 1991

Vid slutet av år 1991 uppgick den samlade marknadsvärderade kapital-
behållningen inom hela AP-fonden till 485,7 miljarder kronor. Det är en
ökning med 59,6 miljarder kronor eller 14 % jämfört med år 1990. Det
reala resultatet blev 32,9 miljarder kronor motsvarande 6,7 % av hela
fondkapitalet. Beräkningen av det reala resultatet har gjorts med utgångs-
punkt från en inflation om 8,1 %. Vid utgången av år 1991 uppgick de
över åren ackumulerade reala resultaten till 125,6 miljarder kronor.

Totalavkastningen för de tre första fondstyrelserna uppgick till 57,2
miljarder kronor eller 15,5 %, varav 47,4 miljarder kronor var resultatet
av fondförvaltningen och 9,8 miljarder kronor var orealiserade vinster.
Det marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa fondstyrelser upp-
gick till 54,9 miljarder kronor (1990: 46,3 miljarder kronor). Häri ingår
förutom den totala avkastningen bl. a. nettot av inbetalade avgifter och
utbetalade pensioner samt överskjutande löntagarfondsmedel. Övriga
fondstyrelsers marknadsvärderade fondkapital ökade med 4,7 miljarder
kronor (1990: minskning med 7,5 miljarder kronor). Vid utgången av år
1991 uppgick AP-fondens totala marknadsvärderade placeringar till 468,9

miljarder kronor varav 75 % var placerade i obligationer m.m. Andelen Skr. 1992/93:18
aktier m.m. uppgick till 8 % och andelen fastigheter till 2 %.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i snabbare takt än avgifterna
och uppgick till totalt 87,9 miljarder kronor. Det är en ökning med

13,6 % jämfört med år 1990. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka
från 1,7 miljarder kronor för år 1990 till 5,6 miljarder kronor för år
1991. ATP-avgiften för åren 1990-1994 är festställd till 13 %.

Riksförsäkringsverkets utlåtande

Riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett verket anledning
att framföra några särskilda anmärkningar mot fondernas resultat eller
placeringar av de förvaltade medlen under år 1991. RFV konstaterar i sitt
utlåtande bl.a. att den principiella grunden för dess utvärdering av lön-
tagarfondstyrelsema försvunnit eftersom dessa numera är avskaffede.
RFV framhåller att de utvärderingsmetoder som utarbetats tar sikte på att
belysa fondernas agerande ur ett långsiktigt perspektiv. RFV har trots
fondernas avskaffende valt att utarbeta en genomgång enligt den modellen
eftersom det inte är motiverat att välja en ny modell för ett avslutande år.
I likhet med vad som framfördes föregående år konstaterar RFV att vaije
löntagarfondstyrelse med undantag för den fjärde rekvirerat det fulla
rambeloppet, som är 3 452 miljoner kronor.

Beträffende fondernas resultat för år 1991 konstaterar RFV att samtliga
löntagarfondstyrelser utom den första uppvisar ett underskott, sammanlagt
914 miljoner kronor, i förhållande till resultatkrav, dvs. värdesäkring av
grundkapitalets köpkraft och överföring av tre procents real avkastning
till första-tredje fondstyrelserna. Vidare noterar RFV att motsvarande
resultat för fjärde och femte fondstyrelserna var 2 234 resp. 122 miljoner
kronor. Enligt RFV uppvisar samtliga löntagarfbndstyrelser ackumulerade
underskott i förhållande till resultatkrav för verksamhetsperioden 1984-
1991 med sammantaget ca 2,3 miljarder kronor. Som förklaring anger
RFV att det under denna period skett kraftiga svängningar i börsutveck-
lingen och att mätperioden därför har stor betydelse för det reala re-
sultatet i förhållande till resultatkrav. RFV konstaterar därvid att samtliga
löntagarfondstyrelser vid utgången av år 1989 hade stora ackumulerade
överskott, medan de vid utgången av år 1991 i stället hade ackumulerade
underskott.

Fjärde fondstyrelsen uppvisar enligt RFV ett ackumulerat realt över-
skott på 14,5 miljarder kronor vid utgången av år 1991, sett över hela
dess 18-åriga verksamhetsperiod. Femte fondstyrelsen visade ett acku-
mulerat underskott om ca 0,4 miljarder kronor vid utgången av år 1991
i förhållande till resultatkravet.

Riksrevisionsverkets utlåtande

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att löntagarfond-
styrelsernas sammanlagda reala resultat uppvisar ett underskott för år
1991, medan fjärde och femte fondstyrelserna var för sig uppvisar ett
realt överskott för samma år. RRV påpekar att det är viktigt att inte fästa

alltför stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år men att den Skr. 1992/93:18
reala redovisningen i ett längre perspektiv ger en god bild av väideut-
vecklingen i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. Det bokförings-
mässiga resultatet för löntagarfondstyrelsema täcker väl återföringskravet
till första-tredje fondstyrelserna. RRV har jämfört löntagarfondernas av-
kastning sedan år 1984 med ett avkastningsindex (Findatas). Enligt RRV
har löntagarfondernas avkastning varit 5 % lägre än detta avkastnings-
index. För år 1991 är avkastningen 2 % lägre än samma index. RRV
noterar att fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema
har placerat 77 % av fondernas totala kapital på Stockholms Fondbörs,
vilket utgör 6 % av det totala värdet på börsen. Placeringarna har till
största delen skett i de "mest omsatta aktierna" på börsen. RRV beräknar
att löntagarfondernas värdetillväxt t.o.m. år 1991 har varit 20 % lägre
än om medlen placerats i räntebärande papper med samma förräntning
som för första-tredje AP-fondema. RRV konstaterar att fjärde och femte
fondstyrelsernas resultat för år 1991 är högre jämfört med resultatet för
de tio största allemansfonderna medan löntagarfondstyrelsemas resultat,
vid samma jämförelse, är lägre.

RRV har i tidigare utlåtande efterlyst en precisering i lagen
(1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden av vilken typ
av optioner som löntagarfondstyrelsema bör få bedriva handel med. RRV
noterar nu att löntagarfondstyrelsema, liksom fjärde och femte fond-
styrelserna, sedan den 1 augusti 1991 haft möjlighet att handla med
optioner, terminer eller andra liknande finansiella instrument. Denna
möjlighet har dock utnyttjats i mycket begränsad omfattning.

RRV framhåller att den ändring som skett i 44 § i reglementet, att
ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna ålagts anmälningsskyldighet
för sitt innehav av fondpapper, inte är tillräcklig. Enligt RRV bör även
revisorer uttryckligen omfattas av denna bestämmelse.

I en uppföljning till sina under åren 1990 och 1991 avgivna utlåtanden
konstaterar RRV att fjärde och femte fondstyrelserna räknar med att tills
vidare kunna tillgodose det långsiktiga likviditetsbehovet genom rekvire-
ring av medel. Storleken på de medel som fjärde och femte fondstyrelser-
na härigenom kan tilldelas är 1 % av det sammanlagda anskaffnings-
värdet på de medel som första-tredje fondstyrelsen förvaltar.

Enligt RRV kvarstår andra löntagarfondstyrelsens företagaransvar i
Komponentutveckling AB. Detta kommer dock att avvecklas under år
1992 enligt avtal med Trustor AB.

RRV påpekar på nytt att en mall för likformig redovisning bör tas
fram. Redovisningen bör också innehålla en specifikation över mer be-
tydande kostnadsposter i fondernas verksamhet. En sådan kostnadspost
som i dag inte särredovisas är courtage. Enligt RRV bör fjärde och femte
fondstyrelserna och awecklingsstyrelsen (se nedan) i samarbete med de
auktoriserade revisorerna ta fram en sådan mall.

Avslutningsvis konstaterar RRV att de direkta kostnaderna för avveck-
ling av löntagarfondstyrelsemas kanslier beräknas uppgå till 40 miljoner
kronor.

Egna kommentarer

Som angavs i förra årets skrivelse till riksdagen har det inom Finans-
departementet utarbetats en promemoria (Ds 1991:14) AP-fondens för-
valtning - en översyn. Denna har remissbehandlats och inom Finans-
departementet förbereds ett lagförslag om ändrade regler för revision av
AP-fondens förvaltning. Frågan om likformig årsredovisning kommer då
att övervägas. Detsamma gäller frågan om fondstyrelsernas revisorer, på
samma sätt som gäller fondstyrelsernas ledamöter och suppleanter, skall
vara anmälningsskyldiga till insiderregistret.

Vad RFV och RRV i övrigt behandlat i sina utlåtande är av den karak-
tären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1991 m.m.

Per den 1 augusti 1991 har ändringar gjorts i fondstyrelsernas place-
ringsbestämmelser (prop. 1990/91:186, bet. 1990/91:NU43,
rskr. 1990/91:382, SFS 1991:1091). Genom ändringarna har samtliga
fondstyrelser möjlighet att handla med optioner, terminer och liknande
finansiella instrument.

Löntagarfondstyrelsema avskaffades vid utgången av år 1991. De till-
gångar och skulder som tidigare förvaltades av löntagarfondstyrelsema
förvaltas fr.o.m. den 1 januari 1992 av en awecklingsstyrelse (prop.
1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS 1991:1857).
Förvaltade tillgångar får placeras enligt de bestämmelser som gällt för
löntagarfondstyrelsema. Awecklingsstyrelsen kan uppdra åt externa
kapitalförvaltare att förvalta medlen.

Fastställande av balansräkning

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första-
femte fondstyrelserna och första-femte löntagarfondstyrelsema.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovis-
ningar, sammanställningen över delfondemas verksamhet samt RRV:s
och RFV:s utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1992/93:18

Första, andra och
tredje fondstyrelserna
ÅRSREDOVISNING 1991

1991 I SAMMANDRAG

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

★ AP-fondens resultat 1991 är det bästa någonsin. Direktavkastningen uppgick till 45,0
mdkr, motsvarande 12,2%. Inklusive realiserade och orealiserade värdeförändringar
uppgick resultatet till 57,2 mdkr, svarande mot 15,5% i totalavkastning.

★ Avgiftsunderskottet-skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pensioner-
ökade till 5,6 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 82,3 mdkr och pensionsutbetalningama 87,9
mdkr.

★ Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1991 med 14% till 442 mdkr per
den 31 december 1991.

★ Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde obligations- och penningmarknadsplaceringama
87%, direktlån 10% och fastigheter 3%.

★ Direktavkastningen på den finansiella portföljen var 1991 12,4%. Den betydande
räntenedgången under året medförde att värdeförändringen i portföljen blev 4,5%. Den
finansiella portföljens totalavkastning uppgick därmed till 16,9% för 1991.

★ Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 4,6%. Avkastningssiffran dras ned till
följd av att en stor andel av placeringarna är projekt. Fastighetsinnehavet har värderats
ned med 38,1%. Totalavkastningen för 1991 blev därmed -33,5%.

★ Det reala resultatet var 31,4 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 8%. De
ackumulerade reala resultaten från AP-fondens tillkomst uppgick till 90,3 mdkr vilket var
20% av fondkapitalet (marknadsvärderat) vid utgången av 1991.

★ Under 1991 förstärktes AP-fondens organisation. Bland annat integrerades fastighets-
verksamheten under beteckningen AP Fastigheter. En ny ekonomifunktion för denna
verksamhet byggdes upp.

AP-FONDENS

BÄSTA RESULTAT HITTILLS

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Det samlade resultatet från 1-3 AP-fond-
styrelsernas verksamhet 1991 har varit mycket
tillfredsställande.

Både absolut och relativt sett har resultatet
under detta år varit bättre än under något tidigare
år under fondens drygt 30-åriga historia.
Direktavkastningen har uppgått till 45 mdkr,
vilket svarar mot 12,2%. Inkluderas de realise-
rade och icke realiserade värdestegringarna så
uppgår överskottet till 57 mdkr, svarande mot en
avkastning på 15,5%. Vinsten har under 1991
jämfört med föregående år ökat med nära 9 mdkr,
räknat i löpande priser.

Det kan framstå som något paradoxalt att AP-
fonden redovisar sitt genom tiderna bästa resultat
i ett läge, då den svenska ekonomin i sin helhet
har utvecklats svagt. BNP har minskat och ar-
betslösheten ökat kraftigt. Statsfinanserna har
försvagats och många företag - inte minst inom
finans- och fastighetsbranscherna - har utsatts
för betydande påfrestningar. Till följd av sin
centrala ställning på den svenska kapitalmarkna-
den skulle man måhända kunnat vänta sig att de
betydande svårigheter, som drabbat såväl företag
och finansinstitutioner som hela landets eko-
nomi, även skulle satt sina spår i AP-fondens
resultat.

I ett avseende gäller detta - nämligen i form av
den kraftiga resultatförsämringen i fondens
fastighetsverksamhet. AP-fonden har också drab-
bats av den allmänna försämringen på fastighets-
marknaden - både i Sverige och i utlandet. Detta
sammanhänger med att fonden först på ett sent
stadium av den långa uppgången under 1980-
talet fick tillstånd att placera i fastigheter. De
placeringar som gjordes under den korta tiden,
innan utvecklingen vände, skedde på en förhål-
landevis hög prisnivå. Den, i förhållande till
många andra placerare, stora nedvärderingen av
AP-fondens fastighetsinnehav kan förklaras av
just detta förhållande.

EN FÖRSIKTIG PLACERINGSPOLITIK

Att det kraftiga fallet i resultatet från fastighets-
rörelsen inte har haft någon större inverkan på det
totala resultatet för fonden beror på dess relativt
sett ringa andel av de totala placeringarna. Fas-
tigheternas andel utgör idag endast cirka 3%.

En förklaring till det goda resultatet under

1991 är att fondens räntebärande placeringar
inte haft några kreditförluster, vilket varit fallet
för så många andra finansiella institutioner i
Sverige. Anledningen är i allt väsentligt att AP-
fondens placeringspolitik under de expansiva
åren under 1980-talet kännetecknades av stor
försiktighet.

En samhällsekonomiskt sett viktig förklaring
till fondens goda resultat är den speciella kon-
stellation av produktion, inflation och räntor som
gällt under 1991 och som medfört en historiskt
sett mycket hög real avkastning på rent nominella
placeringar.

NY VALUTAREGIM

Den reala utvecklingen i ekonomin har varit
påfallande svag under året, och industrikonjunk-
turen har försämrats så kraftigt att industripro-
duktionen nu närmar sig den som gällde under
slutet av 1970-talet. Samtidigt har inflationen
minskat kraftigt - dock utan att i samma takt dra
med sig de nominella räntorna nedåt. Dessa är i
allt väsentligt bestämda av de internationella
förhållandena - inklusive omvärldens uppfatt-
ning om stabiliteten i den svenska ekonomin.

Genom riksbankens beslut den 17 maj att byta
valutaregim och låta kronkursen bestämmas av
EG:s valutakorg har Sverige kommit att nära
knytas till den räntenivå som gällt och fortfarande
gäller inom EG-området. Ovanpå denna kommer
sedan en riskpremie, som uttrycker att placerarna
ännu inte är helt övertygade om att de svenska
myndigheterna förmår försvara den nu gällande
kronkursen.

Den positiva avkastningen under 1991 är re-
sultatet av en kombination av - för fonden -
gynnsamma samhällsekonomiska utvecklings-
tendenser och en förutseende fondförvaltning.
Men den samhällsekonomiska situation, som fö-
relegat under året, kan inte vara annat än tempo-
rär, och måste på sikt utlösa förändringar. Den
höga nivån på realräntan verkar kraftigt återhål-
lande på den reala aktiviteten i ekonomin genom
att trycka tillbaka investeringarna och pressa upp
priset på krediter för såväl hushåll som företag.
Antingen utlöser den höga realräntan en accele-
rerande lågkonjunktur, som så småningom kom-
mer att pressa tillbaka räntan till ett läge som står
i överensstämmelse med den rådande reala av-

kastningen på kapitalet i produktionen. Eller så
kommer en fasthållen hög nivå på realräntan att
tvinga fram sådana förändringar i inkomstfördel-
ning och kapitalavkastning att en ny balans upp-
står vid detta höga läge.

V i har redan kunnat se ett exempel på den förra
situationen genom de successiva räntesänkningar
som inträffat i USA till följd av den ihållande
lågkonjunkturen. Även om allt fler röster nu höjs
för att räntorna i Europa måste nedbringas för att
bryta konjunkturnedgången, så verkar inte några
sådana beslut ligga nära i tiden.

Starka och kanske växande spänningar finns
mellan olika staters och gruppers krav på den
ekonomiska politiken. Den desinflationsprocess
som många länder befinner sig i - inte minst
gäller detta Sverige - har ställt både politiker och
finansmarknadsaktörer inför en ny situation. Man
får egentligen gå tillbaka till 1920-talet för att
hitta en parallell. Jag tror därför att man måste
vara beredd på att 1992 kan bli ytterligare ett år
kännetecknat av stor osäkerhet och att man måste
ha en betydande beredskap för att ta hand om nya
och svårförutsägbara situationer.

FÖRSTÄRKTA RESURSER I FONDEN

Det är mot denna bakgrund tillfredsställande att
fondens administration byggts ut och effektivise-
rats under 1991, så att vi nu bättre kan ta hand om
snabbt föränderliga förutsättningar.

Fondens hela administration har samlats till
ett kontor med gemensamma lokaler i Stockholm.
Analyskapaciteten har byggts ut och resurserna
för bevakning av kreditrisker har förstärkts.

På fastighetssidan har en mer funktionell an-
svarsfördelning införts och marknadsbevakningen
byggts ut. Fonden står alltså väl rustad att möta ett
turbulent 1992.

Trots förstärkningarna framstår AP-fondens
administrationskostnader både vid en nationell
och internationell jämförelse som utomordentligt
låga.

Carl Johan Åberg, Verkställande direktör.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

AP-fonden att utgöra en betydelsefull motvikt.

Trenden mot ett allt lägre sparande totalt sett
i den svenska ekonomin förefaller nu visserligen
att brytas, delvis till följd av positiva bidrag från
hushållssektom. Men den vikande utvecklingen
inom stat och kommun kommer, inte minst i
perspektivet av ett allt närmare samarbete med
EG, att utgöra ett växande bekymmer.

Närmandet till EG kommer nämligen att ställa
stränga krav på hushållningen inom de offentliga
sektorerna. Underskotten och skuldsättningen
måste uppfylla vissa grundkrav för att Sverige
fullt ut ska få delta i det ekonomiska samarbetet.

Det är endast om man inkluderar sparandet i
AP-fonden som Sverige klart uppfyller de så
kallade konvergenskraven. Ett fortsatt sparande
i fonden spelar således en viktig roll som motvikt
mot den nu pågående utvecklingen inom övrig
offentlig sektor.

AP-FONDEN MOTVIKT I MINSKAT SPARANDE I
STAT OCH KOMMUN

Under 1991 har sparandet inom den statliga
sektorn kraftigt försvagats. Anledningen är främst
den snabbt försämrade konjunkturen, som både
lett till utgiftsökningar i form av bland annat
arbetsmarknadspolitiska åtgärder och till inkomst-
minskningar. För 1992 och 1993 förutses en
fortsatt försvagning. För 1993 räknar man även
med att kommunernas sparande kommer att min-
ska. I detta läge, med ett allt svagare sparande
inom stat och kommun, kommer sparandet inom

Stockholm i mars 1992

Carl Johan Åberg

Verkställande direktör

AP-FONDENS ROLL

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Det svenska ATP-systemet är i allt väsentligt ett
så kallat fördelningssystem. Det innebär att varje
års pensioner i princip ska finansieras genom
avgifter på den aktiva befolkningens inkomster
under samma år. De aktiva generationerna bär
genom dessa avgifter ansvaret för de pensionera-
des försörjning.

Alternativet till ett fördelningssystem är att
varje person under sin livstid avsätter medel till
en pensionsfond, vars storlek och avkastning
sedan bestämmer pensionens storlek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden
är ett fördelningssystem valde statsmakterna 1959
att ändå bygga ut detta med en fond. Motiven var
två - dels att uppbyggandet av en fond skulle
motverka det minskade sparande inom hus-
hållssektom som sannolikt skulle bli följden av
att ett allmänt tilläggspensionssystem introduce-
rades, dels att fonden skulle utgöra en buffert
mellan de löpande inkomsterna från ATP-avgif-
ten och de utgående pensionerna.

DEN STÖRSTA SAMLADE
FÖRMÖGENHETSMASSAN I SVERIGE

AP-fonden 1-3 har nu nått en betydande storlek
- cirka 442 mdkr. Den är därmed den största,
samlade förmögenhetsmassan i Sverige. Men trots
denna storlek är ATP-systemet ändå långt ifrån
ett fullfonderat pensionssystem. Om man skulle
kapitalisera alla de pensionsutfästelser, som gjorts
i ATP-systemet, skulle detta svara mot en
fondstorlek på cirka 3 000-4 000 mdkr. AP-
fonden uppgår alltså endast till cirka en tiondel
av vad ett fullfonderat ATP-system skulle kräva.

Detta innebär att ATP-avgiftema på de lö-
pande inkomsterna i allt väsentligt måste svara
för finansieringen av de utgående pensionerna.
Sett över en längre period kan AP-fondens roll,
med nuvarande storlek, inte bli annat än margi-
nell.

Den under senare år snabbt stigande avkast-
ningen på fonden har dock medfört att avkast-
ningen närmat sig summan av de utgående pen-
sionerna. Dessa pensioner har för 1991 uppgått
till cirka 88 mdkr - att jämföra med AP-fondens
avkastning på 57 mdkr. Eftersom den nu utgå-
ende ATP-avgiften - 13% - räcker till för att
finansiera en betydande del av pensionerna, inne-
bär detta att en stor del av AP-fondens avkastning
kan läggas till kapitalet.

FORTSATT KAPITALUPPBYGGNAD
90-TALET UT

Under 1991 har fonden både nominellt och realt
fortsatt att växa, vilket sannolikt blir fallet under
en stor del av 90-talet.

Om avgiftsnivån bibehålls även i framtiden, så
kommer fondkapitalet att växa även under hela
återstoden av 90-talet. Det är egentligen först i
början av 2000-talet som större delen av fondens
avkastning skulle behöva tas i anspråk för att
finansiera pensionerna. Skulle tillväxten bli fort-
satt låg i den svenska ekonomin, så får själva
fondkapitalet börja tas i anspråk några år in på
2000-talet.

Den stora belastningen på det svenska ATP-
systemet inträffar när de stora årskullarna från
1940-talet går in i pensionsåldrarna med full
ATP. Anspänningen blir större ju lägre tillväxt vi
får under åren framöver. Vid en årlig tillväxt på
cirka 1% kommer fondkapitalet att vara slut
redan omkring 2010. I detta fall skulle hela
ansvaret för finansieringen i fortsättningen få vila
på de löpande ATP-avgiftema, vilka då måste
ökas kraftigt i förhållande till de 13% som gäller
idag. Alternativt kan naturligtvis ATP-avgifterna
höjas redan dessförinnan, i syfte att förekomma
en avtappning av fonden.

Detta understryker två viktiga förhållanden -
nämligen dels att fonden sannolikt kommer att
fortsätta att växa under hela 1990-talet, dels att
dess avkastning kommer att ha betydelse för att
finansiera pensionsåtagandena under 2000-ta-
let.

SÄKER OCH GOD AVKASTNING OCH HÖG
BETALNINGSBEREDSKAP

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och
dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess
bidrag till finansieringen av de allmänna
tilläggspensionerna blir så stort som möjligt. I
reglementet för AP-fonden fastlägger statsmak-
terna ett antal riktlinjer för verksamheten vid
fondförvaltningen. Medlen ska förvaltas så:

• att de ger en god avkastning,

• att de uppfyller en tillfredsställande betal-
ningsberedskap och

• att de placeras så att en betryggande säker-
het tillgodoses.

Det är kombinationen av dessa krav som lett till
att fondens placeringar i allt väsentligt begränsas
till obligationer och andra räntebärande papper.
Härigenom tillgodoses i stor utsträckning kraven
på såväl betalningsberedskap som säkerhet. Un-
der senare år har detta emellertid också lett till en
i jämförelse med t ex aktieplaceringar tillfreds-
ställande avkastning.

För fondförvaltningen är målet att maximera
tillgångarnas totalavkastning på lång sikt.
Kapitalmarknadens avreglering och förändringar
i AP-fondens placeringsreglemente har medfört
att fondens placeringsmöjligheter breddats de
senaste åren. 1988 fick fonden möjlighet att
placera i fast egendom och ge direktlån till pri-
vata företag. Utrymmet för sådana direktlån och
fastighetsinvesteringar uppgår vardera till 5% av
fondens tillgångar.

Av fondens totala tillgångar utgjorde de reala
tillgångarna vid utgången av 1991 endast 5%.
Fondens långsiktiga strategi är att öka den reala
andelen. Upphävandet av det så kallade real-
låneförbudet i oktober 1991 öppnar nya möjlig-
heter att öka det reala inslaget i portföljen.

VERKSAMHET I TRE AFFÄRSOMRÅDEN

Fondens verksamhet är indelad i tre affärsområ-
den: Penning-och obligationsmarknad, Direktlån
samt AP Fastigheter.

Penning- och obligationsmarknad förvaltar den
volymmässigt dominerande delen av fondens till-
gångar. Under 1991 har den absoluta merparten
av fondens nettoplaceringar gjorts inom detta
affärsområde.

Inom affärsområdet Direktlån hanteras den
kreditgivning som inte går via den standardise-
rade penning- och obligationsmarknaden. Fon-
dens direktlåneportfölj minskade under året från
53,4 mdkr till 43,8 mdkr. Minskningen kan till
största delen förklaras av att förfall och amorte-
ring av befintliga lån inte har motsvarats av nya
lån, på grund av att räntedifferensen mellan
marknadsnoterade instrument och mindre lik-
vida direktlån ej har motsvarat fondens krav.

AP Fastigheter svarar för fondens fastighets-
investeringar i såväl Sverige som i utlandet. Ar-
betet inom AP Fastigheter har under året präglats
av konsolidering samt utveckling av det egna
fastighetsbeståndet. Antalet nyförvärv har varit
lågt. Idag uppgår fastighetsinvesteringama till
cirka 3% av fondens förvaltade tillgångar.

Bo Ljunglöf, v VD och ajfärschef.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

vid fonden. Detta understryks ytterligare av den
snabba utveckling, som skett inom penning- och
obligationsmarknaderna till följd av avregleringen
av kreditmarknadema.

Under tidigare år spelade visserligen fonden
en central roll på den svenska kapitalmarknaden
genom att stå för en betydande del av finansie-
ringen av bostadsbyggandet och upplåningen från
stat och kommuner. Men administrativt sett kunde
denna verksamhet hanteras med relativt begrän-
sade resurser. Genom den ökade ränterörligheten
och de nya möjligheterna att placera i fastigheter
och lån till företag ställs helt andra anspråk på
förvaltningen av fondens medel.

På kort tid har fonden blivit en av de större
aktörerna på den svenska fastighetsmarknaden
och har även placerat medel utanför Sverige.
Fonden har även medverkat i långsiktiga finan-
siella lösningar inom näringslivet - bland annat
inom kraftproduktionen.

Detta har ställt snabbt växande anspråk på en
egen analyskapacitet och en egen bevakning av
utvecklingen av bland annat kreditrisker i olika
delar av samhällsekonomin.

Fondförvaltningen har mot denna bakgrund
byggts ut under senare år och samlats till en
central förvaltning i Stockholm. Trots denna ut-
byggnad framstår ändå fondens administrations-
kostnader som mycket låga.

ÖKADE KRAV PÅ FONDENS ADMINISTRATION

Fondens nya placeringsmöjligheter har medfört
att betydligt högre krav ställs på verksamheten

PLACERINGSMÖJLIGHETER

OCH -KAPACITET

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Ramarna förfondens placeringsmöjligheter är an-
givna i lagen med reglemente för allmänna pen-
sionsfonden (1983:1092; omtryckt 1991:1857).

Fonden får enligt reglementet placera fritt i
publika, räntebärande papper, dock med den
begränsningen att placeringar i utländsk valuta
får uppgå till högst 10% av fondens totala till-
gångar.

Direktlån till näringslivet har begränsats till
5% av de totala tillgångarna. Samma begränsning
gäller för fondens utrymme att placera i fastighe-
ter, i och utanför landet. Fondens möjligheter att
placera i aktier begränsas till aktier i fastighets-
bolag, i den utsträckning detta ryms i kvoten för
fastighetsinvesteringar.

KAPITALFLÖDEN OCH KAPITALTILLVÄXT

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till
441,7 mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning
med 54,9 (46,3) mdkr. Figuren på sid 7 är avsedd
att schematiskt åskådliggöra kapitalflödena
bakom denna ökning.

Förändringen av fondkapitalet byggs upp dels
av avkastningen på fondens tillgångar, dels av en
rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer
- som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbe-
talda pensioner, överskjutande iöntagarfonds-
medel, avkastning från delfonder samt kostnader
för administrationen av hela ATP-systemet. I
tabell 1 redovisas fondkapitalets ökning från
1960 t o m 1991.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av

fondförvaltningen 47,4 (38,4) mdkr. Fondkapi-
talets marknadsvärde påverkas också av föränd-
ringen i ej realiserade vinster och förluster. För
1991 var denna förändring 9,8 (7,0) mdkr. Den
totala avkastningen var således 57,2 (45,4) mdkr.

AVGIFTSUNDERSKOTT TÄCKS AV FONDENS
AVKASTNING

ATP-avgiften är fastställd till 13% för åren 1990-
1994. Avgiftsinkomsterna ökade med 6,6 mdkr
och uppgick till 82,3 mdkr för 1991. Då har
inkomsterna reducerats med de 0,7 mdkr som
fjärde och femte fondstyrelserna tillsammans re-
kvirerade under året.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i
snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt
87,9 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att
öka från 1,7 mdkr för år 1990 till 5,6 mdkr för år
1991. Orsaken till de ökade pensionsutbetal-
ningama är framförallt att basbeloppet, som re-
glerar värdesäkringen, höjdes från 29 700 kr till

32 200 kr. För 1992 är basbeloppet fastställt till

33 700 kr.

Utbetalningar av ATP-pensioner kommer, med
nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa i
snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket leder
till ökade anspråk på fondens avkastning. Orsa-
kerna till denna utveckling är att ATP-systemet
ännu inte har nått sitt fullfunktionsstadium utan
såväl antalet ATP-pensionärer som deras genom-
snittliga pensionspoäng fortsätter att öka.

Tabell 1. Fondkapitalets utveckling 1960-1991, marknadsvärde, mdkr.

	1960	1970	1980	1990	1991
Avkastning	0,0	2,0	10,4	45,4	57,2
Avgifter	0,5	6,1	22,2	75,7	82,3
Pensionsutbetalningar	-	-1,2	-19,0	-77,4	-87.9
Överskjutande löntagarfondsmedel	-	-	-	2,3	2.9
Avkastning från delfonder	-	-	-	0,8	1,0
Administrationskostnader	-	-0,1	-0,2	-0,5	-0,5
Tillväxt i fondkapital	0,5	6,8	13,4	46,3	54,9
Fondkapital	0,5	35,9	145,3	386,8	441,7
Förändring av fondkapitalet i %	-	23	10	14	14

Fondkapital och kapitalflöden 1991 (marknadsvärden, mdkr).

Avkastning 57,2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Fondkapitalets ökning 54,9

Amorteringar förfall, inlösen
och omplaceringar 158,0

Löntagarfondsmedel 3,5

4 =

Utbetalning av
löntagarfondsmedel 0,6

Avkastning från delfonder 1,0

Administration
av ATP-systemet 0,5

ATP-avgifter 82,3

Pensionsutbetalning

Fondkapital 441,7

ÖVRIGA FONDER OCH MYNDIGHETER

Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till lön-
tagarfonderna som författningsmässigt reglerats
fram till slutåret 1990 har, framförallt genom
vinstdelningsskatten, blivit högre än beräknat.
De överskjutande medlen tillförs första-tredje
fondstyrelserna. Dessa medel uppgick vid ut-
gången av 1991 till 13,7 mdkr vilket är en ökning
med 2,9 mdkr jämfört med år 1990. I februari
1992 gjordes en slutreglering av vinstdelnings-
skatten avseende inkomståret 1990 på 1,6 mdkr.

I december 1991 fattade riksdagen beslut om
att avveckla löntagarfonderna. Genom detta be-

slut överfördes löntagarfondsstyrelsemas sam-
lade tillgångar till en avvecklingsstyrelse. Dess
uppgift är att fr o m den 1 januari 1992 förvalta
tillgångarna fram till deras slutliga utskiftning.
Detta ska ske senast den 30 juni 1994. De vid
årsskiftet återstående medlen (1,3 mdkr), som
löntagarfonderna ännu inte hade rekvirerat, till-
förs i stället avvecklingsstyrelsen under 1992.

Från fjärde och femte fondstyrelserna samt
löntagarfondstyrelsema, erhåller AP-fonden en
treprocentig avkastning beräknad på nuvärdet av
de medel som dessa styrelser sammanlagt har
rekvirerat. Denna avkastning uppgick totalt till 1
mdkr för år 1991.

Tabell 2. AP-fondens placeringar under 1990 och 1991, mdkr.

	Bruttoplaceringar		Nettoplaceringar
	1990	1991	1990	1991
Placeringar	194	201	37	43
- obligationer, förlags- och reverslån	142	137	26	21
- penningmarknadsplaceringar	46	62	4	20
- fastigheter m m	7	2	7	2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

För administrationen av ATP-systemet, förutom
fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett flertal
myndigheter och institutioner involverade. Bland
annat erhåller riksförsäkringsverket och försäk-
ringskassorna ersättning för att handlägga och
betala ut pensioner. Andra myndigheter som be-
rörs är länskattemyndigheten och lokal skatte-
myndighet, kronofogdemyndigheten, statens löne-
och pensionsverk samt Kommunernas pensions-
anstalt. Sammanlagt uppgick fondens utbetal-
ningar till dessa myndigheter till 0,5 mdkr.

BRUTTO- OCH NETTOPLACERINGAR

Summan av de inflöden och utflöden som redovi-
sas ovan innebar nettoplaceringar 1991 på 43
mdkr.

Därutöver har under året amorteringar, förfall och
inlösen i värdepappersportföljen samt omplace-
ringar i portföljsammansättningen uppgått till
totalt 158 mdkr. Sammantaget innebär detta att
bruttoplaceringarna uppgick till 201 mdkr vilket
framgår av tabell 2.

Vid utgången av 1991 uppgick de totala
placeringarna till 424 mdkr. I diagram 1 redovi-
sas placeringarnas fördelning på låntagarkate-
gorierultimo 1990 och 1991. Fonden har placerat
mer än hälften, 57%, av tillgångarna i bostads-
sektorn, cirka 20% i statsobligationer och 11% i
utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för
fastighetsplaceringar var 3%.

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december
1990 och 1991 (anskaffningsvärden i %).

1991

— Bostäder 57%

2 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

AP-FONDENS ADMINISTRATION

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Förvaltningen av de tre fondstyrelsernas till-
gångar sker i en för de tre styrelserna gemensam
organisation.

Vid fondens tillkomst år 1960 förutsattes emel-
lertid att de tre styrelserna skulle ha var sin
förvaltningsorganisation. Eftersom ATP konstru-
erades som en enhetlig försäkring, vars utgifter
ska bestridas av de sammanlagda inkomsterna,
tog de 1960 nytillsatta styrelserna beslut om att
till att börja med inrätta ett gemensamt kansli.
Avsikten var att senare, när fondverksamheten
vuxit dela upp sig i tre separata förvaltningar.
Denna uppdelning förverkligades inte och av
denna anledning bedrivs idag förvaltningen som
en enhet med en gemensam organisation och en
gemensam placeringspolitik för de tre styrel-
serna.

TRE FONDER, EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskute-
ras i det av de tre styrelserna valda Placerings-
utskottet, som är styrelsernas rådgivande organ
för VD. Visserligen görs separata årsbokslut för
de tre fondstyrelserna, med skilda resultat- och
balansräkningar, men detta kan ses som en i
efterhand gjord fördelning av totalresultatet för
de tre styrelserna.

Uppdelningen av styrelsernas förvaltning har
sin utgångspunkt från vilken samhällssektor som
pensionsavgifterna inbetalas från. Således för-
valtar första fondstyrelsen avgifter som erlagts
från den offentliga sektorn, andra fondstyrelsen
avgifter från större enskilda arbetsgivare och
tredje fondstyrelsen från enskilda mindre arbets-
givare och egenföretagare.

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och
suppleanter, som förtecknas separat, är efter för-
slag av arbetsmarknadens parter och andra orga-
nisationer förordnade av regeringen tills dess
fondstyrelsernas balansräkningar har fastställts
för räkenskapsåret 1992. Regeringen fastställer
balansräkningen senast den 15 oktober året efter
räkenskapsåret. Revisorerna har förordnats intill
fastställande av balansräkningen för 1991.

ETT EXPANSIVT ÅR

Under 1991 präglades fondens organisation av
stark expansion. Organisationsstrukturen påver-
kades också av att fastighetsverksamheten inte-
grerades i fonden. I samband därmed togs en

Stig Dalmo, administrativ chef.

logotype fram för fonden. Detta initierades av
fondens behov av att informera marknaden om att
verksamheten nu bedrivs under benämningen
AP Fastigheter.

I syfte att möta en volymmässigt större och
alltmer komplex verksamhet beslutades i början
av 1991 att förstärka organisationen. Bland annat
har en ny ekonomifunktion för fastigheter byggts
upp. Sammantaget rekryterades 20 personer un-
der året. Det totala antalet anställda ökade där-

med till 76 personer.

Av administrativa skäl har fondens fastighets-
innehav strukturerats om genom att samla alla
dotterbolagen i ett holdingbolag. Inriktningen är
att föra över fastigheterna till fondens egen ba-
lansräkning. I bokslutet avseende år 1991 har en
koncernredovisning gjorts för AP Fastigheter (se
sid 44).

Arbetet med att vidareutveckla intemkontrollen

fortsatte under 1991 och en säkerhetspolicy lades
fast av fondens ledning. All personal fick i sam-
band med detta beslut genomgå säkerhets-
utbildning.

FÖRSTÄRKTA ADMINISTRATIVA SYSTEM

För fondens förvaltning är det av mycket stor
betydelse att ha tillgång till ett väl utvecklat ADB-
stöd. Det gäller såväl ADB-system för redovis-

ning och uppföljning som system för marknads-
information. Att verksamheten i hög grad är ADB-
baserad gör att ADB-kostnaderna i huvudsak är
relaterade till verksamhetsförändringar.

På det administrativa planet har beredskapen
höjts för att möjliggöra affärer med utlandet i
räntebärande papper. Bland annat har fondens
finansiella informationssystem anpassats för att
kunna klara av likvidhantering, bokföring och
valvshantering i utländsk valuta. Under 1991
vidtog fonden omfattande förberedelsearbete för

införandet av det värdepapperslösa systemkon-
ceptet från PmC AB. Under hösten 1991 fattades
beslut om att inte fullfölja arbetet inom PmC utan
beslut togs om att avveckla verksamheten. Till
kostnaden för anpassningarna i datasystemen
kommer således också den förlust som ned-
skrivningen av aktierna i PmC medfört.

Fondstyrelsernas administrationskostnader,
inklusive Anders Nisses AB, uppgick till 75,2
(60,1) mkr.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

ORGANISATION

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Grundläggande för AP-fondens avkastning för ett
enskilt år är den allmänna räntenivån och prisut-
vecklingen på finansiella tillgångar, t ex obliga-
tioner och statsskuldväxlar, och reala tillgångar,
t ex fastigheter. Stigande priser på obligationer,
dvs fallande marknadsräntor, liksom stigande
fastighetspriser, dvs fallande direktavkastnings-
krav, ökar fondens årsavkastning. Fallande
fastighetspriser och obligationskurser får gene-
rellt sett motsatt effekt på kort sikt. Om-
världsfaktorer som påverkar prisbildningen blir
därmed vitala för förvaltningens resultat.

EN INTEGRERAD KAPITALMARKNAD

Sedan den svenska valutaregleringen i allt vä-
sentligt avskaffades sommaren 1989 är svensk
kapitalmarknad en integrerad del av den interna-
tionella kapitalmarknaden. Med en valutapolitik
som bygger på en fast växelkurs gentemot en
valutakorg, bestäms den svenska räntenivån av
den internationella, med tillägg för den riskpre-
mie som placerare kräver för att hålla tillgångar i
svenska kronor.

Bytet av valutakorg den 17 maj 1991, från en
handelsvägd valutakorg till den teoretiska ECU-
korgen, innebar att ERM-valutomas ränteutveck-
ling blev än mer centrala. Då den tyska markens

vikt i den nuvarande ECU-korgen är drygt 30%,
mot tidigare knappt 18%, har den strama tyska
penningpolitiken kommit att dominera framför-
allt den korta jämförräntans utveckling under
året. Kravet på räntedifferens har däremot varie-
rat kraftigt både före och efter bytet av valutakorg.

FALLANDE INFLATIONSFÖRVÄNTNINGAR

Året 1991 kännetecknades, med undantag för
främst Tyskland, av förväntningar om avtagande
inflation. Den aktivitetsdämpning, som för Eu-
ropa inträdde redan under 1990, förstärktes i
början av året, särskilt i de anglosaxiska län-
derna. Förhoppningar om en snar och stark åter-
hämtning infriades inte, trots att den tidigare
strama penningpolitiken på många håll förbyttes
i sin motsats.

Kraftigt fallande kapacitetsutnyttjande har läm-
nat ekonomierna med överskottskapacitet och
möjlighet att expandera utan risk för starka
pristryck. Förväntningar om lägre inflation har
medfört fallande internationella långräntor; för
tioåriga löptider har räntenedgången under 1991
varit av storleksordningen en procentenhet i USA
och EG-Europa, i Japan en och en halv procent-
enhet.

Den svenska tioårsräntan låg vid årets ingång

Diagram 2. Svensk obligationsränta och korgränta, 10 år.

Svensk obligationsränta

1991

Korgränta

på drygt 12% men sjönk sedan under årets lopp
till cirka 10%, en nedgång på cirka två och en
halv procentenheter (se diagram 2). Huvuddelen
av nedgången för den svenska långräntan kan
hänföras till ett lägre krav på riskpremie. Nivån
föll en knapp procentenhet i samband med ECU-
kopplingen, men redan under årets fyra första
månader hade räntedifferensen mot den dåva-
rande korgräntan krympt.

INTERNATIONELLA RÄNTOR

I samband med att Irak invaderade Kuwait i
augusti 1990, började de internationella lång-
räntorna stiga, bland annat på grund av oro för
permanent högre oljepriser. Det sönderfallande
Comecon-blocket sågs även som en potentiell
inflationskälla genom behov av stora trans-
fereringar från väst, vilket skulle öka budget-
underskotten i västländerna. Tyskland, som i
återföreningens spår dessutom erfor ett starkt
konsumtionstryck, var särskilt utsatt för dessa
effekter.

Det fall på en halv procentenhet för korgräntan,
som inträffade i januari 1991, var sannolikt mark-
nadens reaktion på att Kuwaitkriget till slut utlös-
tes - det förväntades bli kortvarigt. I Sverige kom
samtidigt en energiuppgörelse till stånd och
finansplanen innehöll lite av en befarad val-
årspåspädning. Räntedifferensen krympte med
mer än en halv procentenhet. Efter ECU-kopp-

lingen i maj kan den påföljande nedgången i de
långa räntorna till ungefär lika delar hänföras till
lägre internationella räntor och till en lägre ränte-
differens.

Under sommaren växte insikten att den förvän-
tade amerikanska konjunkturuppgången inte var
omedelbart förestående, inflationsfarhågorna
dämpades och den amerikanska långräntan rörde
sig nedåt. Samtidigt började den amerikanska
centralbanken att kraftigt lätta penningpolitiken
för att stimulera den inhemska efterfrågan. Andra
länder gjorde likadant. Dock inte Tyskland, där
istället Bundesbank förde en mycket stram pen-
ningpolitik för att stävja den inhemskt genere-
rade efterfrågeinflationen. Trots de stora ränte-
sänkningarna i bland annat USA, Storbritannien
och Japan infann sig inget uppsving i världseko-
nomin.

Ett flertal länder befinner sig i en korrektionsfas
efter 1980-talets stora skulduppbyggnad hos hus-
håll och företag. Stagnerande och fallande för-
mögenhetsvärden slår hårt mot ny kreditgivning,
vilket håller tillbaka konsumtionen och inve-
steringarna. Med undantag för Tyskland var in-
flation inget större orosmoment för räntebildningen
under det andra halvåret.

Tyskland hade under året inhemska skäl till att
föra en stram penningpolitik. Via växelkursme-
kanismen, ERM, har dock övriga EG-länder och
länder, som knutit sin valuta till ECU:n, inte
kunnat lätta penningpolitiken, trots trängande

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Diagram 3. Avkastningskurvor.

Ränta i %

konjunkturella behov. Under hela året har de
europeiska avkastningskurvoma varit negativt
lutande. Detta accentuerades ytterligare då Bun-
desbank i december, ungefär samtidigt som USA
och Japan sänkte diskontot, för tredje gången
under året höjde bankernas marginalränta. Den
svenska avkastningskurvan vid årsskiftena och i
mitten på förra året, diagram 3, illustrerar hän-
delseförloppet under året.

PÅ VÄG MOT EN LÅGINFLATIONSEKONOMI

Det minskade kravet på räntedifferens är delvis
resultatet av ett starkare långsiktigt förtroende för
den svenska ekonomins förmåga att växla ner till
en låginflationsekonomi. Anknytningen av kro-
nan till den teoretiska ECU:n i maj och ansökan
om EG-medlemskap i juli anges ofta som poli-
tiska åtgärder vilka stärkt förtroendet under året.

Den tyngst vägande orsaken är dock de under
året kraftigt dämpade inflationsförväntningarna.
Olika strukturella reformer har bidragit till detta,
som skatteomläggning, avregleringar och avskaf-
fande av handelshinder. Det kraftiga aktivitets-
fallet i ekonomin har därutöver haft en starkt
avkylande effekt på inflationen.

Recession på för Sverige viktiga marknader
har naturligtvis haft betydelse för den kraftiga
svenska lågkonjunkturen. Till övervägande del
får dock förklaringen till den svenska tillbaka-
gången under året sökas bland inhemska fakto-
rer. Trots att nettot av utrikeshandeln bidrog till
BNP-tillväxten med knappt två procentenheter,

föll den samlade produktionen drygt en procent-
enhet. Industriproduktionen föll under året med
mer än 5%.

Investeringsnedgången fortsatte under året,
samtidigt som lageravvecklingen accelererade.
Krympande vinstmarginaler och mycket svag ef-
terfrågan drog ner industrins investeringar runt
20% i volym. Efterfrågan på kommersiella fas-
tigheter minskade dramatiskt i lågkonjunkturens
spår, övergången från en hög till en lägre infla-
tionstakt har säkert haft sin betydelse för de
sjunkande byggnadsinvesteringarna via dess ef-
fekter i form av sjunkande fastighetsvärden. Men
de förändrade relativpriser för byggande och bo-
ende, som bl a momshöjning, höjd fastighets-
skatt och minskade räntebidrag bidragit till, har
också spelat en viktig roll.

Näringslivets låga aktivitet resulterade i att
importen föll avsevärt mer än exporten under
året. Hushållssektom valde att använda en mycket
stor del av årets inkomstförstärkningar till att
förbättra sin finansiella position snarare än att
konsumera. Således blev utfallet i extembalansen
bättre än vad som förväntades i början på året.
Handeln med varor gav ett överskott på 34 mdkr,
underskottet i bytesbalansen stannade på drygt
13 mdkr.

Till det lägre underskottet bidrog även det
lägre utlandsresandet i samband med Kuwait-
kriget, som begränsade resevalutanettots under-
skott, samt att de svenska direktinvesteringama i
utlandet dämpades samtidigt som utländska in-
vesteringar i Sverige ökade.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

KREDITMARKNAD I FÖRÄNDRING ät1.9;’2'9*18

Ett underskott i ett lands samlade affärer med
utlandet, bytesbalansen, återspeglar att det in-
hemska sparandet är otillräckligt för att finan-
siera de investeringar som görs dvs omvärldens
sparkapital måste tas i anspråk. Det förbättrade
bytesbalanssaldot för 1991 är således detsamma
som att det samlade finansiella sparandet har
ökat. Sektorernas relativa finansiella sparande
ändrades också dramatiskt. Statens sparande
minskade kraftigt, medan företagens och hus-
hållens finansiella sparande ökade. Hushållens
sparkvot blev positiv för första gången sedan
kreditmarknaden avreglerades. Lågkonjunktur
och skatteomläggning påverkade både nivån på
konsumtionen totalt och dess sammansättning,
där andelen varor ökade.

Allmänhetens totala lånestock hos banker,
bostadsinstitut och finansbolag uppgick till knappt
2 000 mdkr vid slutet på året, en ökning med
drygt 110 mdkr. Det var endast bostadsinstituten
som redovisade en hög ökningstakt i utlåningen
medan övrigas utlåning mattades, se tabell 3 och
tabell 4.

Det försämrade statliga finansiella sparandet
medförde att statsskulden under året ökade drygt
12%, eller 74,4 mdkr, till 693 mdkr.

Karaktären på statens upplåning förändrades

också under året; kort upplåning i form av
statsskuldväxlar ökade med drygt 170 mdkr un-
der året - 120 mdkr av dessa rekvirerade
riksbanken i samband med räntehöjningen i de-
cember - medan obligationsupplåningen ökade
med cirka 36 mdkr.

Sammantaget innebär detta att statens andel
av utestående volymer på penning- och obliga-
tionsmarknaden ökade kraftigt, samtidigt som
den genomsnittliga löptiden på marknaden sjönk
under året. Att andelen räntebärande värdepap-
per med kortare löptid har ökat kraftigt är framför
allt beroende på riksbankens intervention i de-
cember för att säkerställa kronans fasta växelkurs
mot ECU:n. I tabell 5 visas förändringen under
året avseende olika aktörers placeringar.

Under 1991 tilltog omvärldens intresse för att
handla i svenska obligationer. Den totala handeln
med räntebärande instrument resulterade i ett
valutainflöde på 56,5 mdkr, en ökning med 50%
från 1990. Utlandets nettoköp var störst i anslut-
ning till valutakorgsbytet i maj samt vid riksban-
kens räntehöjning i december. Dessa båda måna-
der stod för 2/3 av årets överskott i handeln med
räntepapper.

Emissioner av kronobligationer direkt i utlan-
det nära tredubblades till 18,5 mdkr 1991 från

Tabell 3. Förändring av bankernas nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

1989 1990 1991 stock 91-12-31

I svenska kronor 45,0 19,4 -4,6 500,1

I utländsk valuta 119,9 110,1 -7,8 398,9

Tabell 4. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagens nettoutlåning
till allmänheten, mdkr.

	1989	1990	1991	stock 91-12-31
Bostadsinstitut	104,6	129,7	139,6	931,1
Finansbolag1	1,0	-16,0	-16,7	85,9
varav utländsk valuta	13,7	11.2	-6,2	21,9

1 Alla uppgifterna för finansbolag 1991 avser jan-nov.

Tabell 5. Placeringar i
obligationer, certifikat och växlar,
mdkr.

12 månaders förändring t o m december

	1990	1991
Banker:
Certifikat och växlar	0,8	28,0
Statsobligationer	-1,0	-13,9
Bostadsobligationer	3,2	-13,4
Försäkringsinstitut:
Certifikat och växlar	5,1	7,9
Statsobligationer	-1,5	8,3
Bostadsobligationer	2,4	8,4
AP-fonden:
Certifikat och växlar	0,2	9,9
Statsobligationer	5,0	1,3
Bostadsobligationer	19,7	29,4
Övriga:
Certifikat och växlar	60,9	137,8
Statsobligationer	-13,0	40,6
Bostadsobligationer	47,7	51,9
Totalt:
Certifikat och växlar	67,0	183,6
Statsobligationer	-10,5	36,3
Bostadsobligationer	73,0	76,3

6,3 mdkr året innan. På andrahandsmarknaden
nettosåldes 39,5 mdkr under 1991. Därav var
43,0 mdkr statspapper och över hälften av dessa
såldes i december. Det innebär att kronobliga-
tioner utgivna av andra än staten återköptes för
3,5 mdkr.

KORTA MARKNADSRÄNTOR

Det är främst i kravet på en räntedifferens på
korta löptider, som graden av förtroende för
valutapolitiken avspeglas. I diagram 4 visas den
svenska sexmånaders statsskuldväxelräntan samt
motsvarande korgränta för året. Fram till bytet av
valutakorg i maj sjönk den dåvarande korgräntan
en dryg procentenhet och den svenska räntan
följde med. Precis som den svenska långräntan,
föll korträntan kraftigt i januari. Under april
drogs räntedifferensen upp beroende på valuta-
utflöden. Den 17 maj byttes kronans valutakorg
till den teoretiska ECU:n. Marknaden reagerade
positivt och under sommarmånaderna stabilise-
rades korträntan runt 11%. Räntedifferensen fort-
satte att krympa trots stora valutautflöden, se
diagram 5.

Valutaspekulationerna mot den finska mar-
ken, som slutade i en devalvering på 12,3% den
16 november, visade att det i vissa lägen kan vara
mycket svårt att försvara en ensidig valuta-

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Diagram 4. 6-månaders SSV-ränta och korgränta.

1990 1991

6-månaders SSV-ränta

6-månaders korgränta

koppling. Spekulationerna smittade den svenska
penningmarknaden. Stora mängder valuta bör-
jade strömma ut ur Sverige. Riksbanken höjde
dagslåneräntan i november men det räckte inte
för att vända utflödet. I början på december
höjdes dagslåneräntan sex procentenheter till
17,5% och marknadsräntorna steg kraftigt.

1 takt med att valutainflödena återkom stärktes

förtroendet för kronan och den korta ränte-
marginalen sjönk från tre och en halv till två
procentenheter. ECU-korgräntan låg i stort sett
under hela perioden runt 10% till följd av den
strama tyska penningpolitiken. Då bland andra
både USA och Japan fortsatt att lätta på sin
penningpolitik har korträntoma i övriga världen
fortsatt ner under året.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Diagram 5. Valutaflöden 1990-1991, mdkr per rapportvecka.

DRAMATIK PÅ

FASTIGHETSMARKNADEN

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Prisfallet på fastigheter fortsatte under 1991.
Marknaden krävde högre direktavkastningar och
hyresnivåerna föll. Orsaken till att investerarna
kräver högre direktavkastningar är bland annat
den höga realräntan. En annan orsak är att förtro-
endet för fastighetsinvesteringar har minskat.
Hyresfallet är en följd av bland annat lågkon-
jukturen med åtföljande minskande efterfrågan,
som i sin tur har lett till ökande vakansgrader.

Under 1991 genomfördes få affärer vilket kan
tyckas förvånande, då utbudet var relativt stort.
Dock skedde ett antal försäljningar av centralt
belägna fastigheter i Stockholm. Det finns flera
förklaringar till att så få affärer genomfördes. En
är att det uteslutande var de bäst belägna fastig-
heterna som fann köpare. En annan förklaring är
att det till stor del varit sämre fastigheter som
bjudits ut till försäljning, dvs fastigheter som inte
klarade investerarnas allt hårdare krav på exem-
pelvis byggnadens utformning, flexibilitet, stan-
dard och uthymingssituation. Det stora utbudet
berodde på att många fastighetsbolag och privat-
personer var tvingade att sälja.

FALLANDE MARKNADSVÄRDEN

De sjunkande priserna på fastigheter och bristen
på köpare har resulterat i stora problem för ban-
kerna. De totala kreditförlusterna inom bank-
sektorn 1991 uppgick till cirka35 mdkr, varaven
stor del är att hänföra till fastighetssektorn. Ban-
kerna har i vissa fall framtvingat försäljningar,
medan de i andra fall valt en övervintringsstrategi.
Prisnedgången på fastigheter kan jämföras med
börsens prisfall på bygg- och fastighetsaktier på
i genomsnitt 35%-70% under de två senaste
åren.

Marknadsvärdeminskningarna har varit störst för
exploateringsfastigheter samt kommersiella fastig-
heter i storstäderna. Centralt belägna kontorsfas-
tigheter i Stockholm och Göteborg beräknas ha
sjunkit i värde med ca 30-40%. Denna utveck-
ling är till stor del ett uttryck för marknadens
bedömning av hyresrisken i dessa områden. I
utkanten av storstäderna samt i de mindre stä-
derna har fastighetsvärdena för de kommersiella
fastigheterna klarat sig betydligt bättre. Värde-
minskningen har här inte varit lika stor, då
hyresnivån är väsentligt lägre än i storstädernas
citylägen. Bostadsfastigheter är de fastigheter
som under året har sjunkit minst i värde. Skillna-
derna kan dock vara betydande beroende på läge,
standard samt inte minst finansieringssituation.

ÖKAT INTRESSE FÖR
FÖRVALTNINGSFASTIGHETER

Det är inte bara i Sverige, utan även på de flesta
utländska fastighetsmarknader, som den svaga
ekonomiska utvecklingen satt sina spår i
fastighetspriser och hyresutveckling. På de flesta
marknader har det skett en omsvängning från 80-
talets premiering av projekt till förmån för för-
valtningsfastigheter.

Att fastighetspriserna sjunkit utomlands, lik-
som i Sverige, beror i första hand på att hyrorna
fallit. Det är bara på ett fåtal marknader, exem-
pelvis i vissa städer i Tyskland och i Bryssel, som
hyrorna stigit eller varit oförändrade. De krafti-
gaste hyresfallen noterades i London och i vissa
delar av USA. Vakansgraden i Londons city upp-
gick i slutet av 1991 till mellan 15-20% och
hyresnivån har under året sjunkit med upp till
30%.

PENNING- OCH

OBLIGATIONSMARKNAD

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Allt sedan AP-fondens tillkomst har obligationer
utgjort den dominerande delen av de förvaltade
tillgångarna. Vid utgången av 1991 uppgick
obligations- och penningmarknadsplaceringama
sammanlagt till 369 mdkr, vilket utgjorde 87% av
fondens totala tillgångar.

Fondens värdepappersportfölj utgör en bety-
dande del av den svenska räntemarknaden. Det
innebär att alla de händelser som under 1991 haft
stor inverkan på svenska absoluta och relativa
räntenivåer i väsentlig grad också påverkat fon-
dens utveckling under året.

Storleken på AP-fondens innehav av värde-
papper medför att strukturen inte kan ändras
genomgripande under loppet av ett år. Förändring-
ar i omvärlden som leder till en ändrad pla-
ceringsinriktning slår därför igenom successivt.

FÖRÄNDRINGAR PÅ PENNING- OCH
OBLIGATIONSMARKNADEN

Strukturen på den svenska penning- och obliga-
tionsmarknaden har genomgått vissa förändringar
under året. Statens andel av nyuppiåningen har
ökat. En stor del av upplåningen har skett via
statsskuldväxlar, vilket lett till en förkortning av
den genomsnittliga löptiden. Vidare har en allt
större del av handeln i statens obligationer styrts
över till de så kallade benchmark-lånen, vilket
medfört en försämrad likviditet för övriga stats-
obligationer. Den mest genomgripande föränd-
ringen har ändå skett på marknaden för
bostadsobligationer. Betydande relativa prisskill-
nader mellan olika emittenter har uppstått. Skä-
let har framförallt varit fokuseringen på kredit-
risker i samband med fastighetsfinansiering.

Fondens verksamhetsmål - att maximera av-
kastningen på lång sikt - liksom fondens relativa
storlek, nödvändiggör ett långsiktigt agerande.
Det är därför inte nödvändigt att ha hög likviditet
annat än för de volymer som kan behövas för
förändringar av ränteriskstrukturen. En relativt
stor andel av placeringarna görs därför i
bostadsobligationer. En ökning av räntemargi-
nalen mellan statens och bostadsinstitutens obli-
gationer är långsiktigt positivt för fonden. Emel-
lertid kan det medföra att det orealiserade resul-
tatet påverkas negativt ett enskilt år.

Lars Åberg, chef för affärsområde Penning- och
obligationsmarknad.

FORTSATT ÖKNING AV ANDELEN
BOSTADSOBLIGATIONER

Till skillnad mot 1990 har den helt övervägande
delen av AP-fondens nettoplaceringskapacitet
under 1991 tillförts affärsområdet penning- och
obligationsmarknad. Det har medfört att det be-
lopp som placerats på marknaden, inkluderande
såväl nettoökning som omplacering av förfallande
belopp, har ökat.

Den strukturförändring som skett på den
svenska marknaden har minskat mångfalden
bland placeringsobjekten. Stora flöden att pla-
cera, kombinerat med en snäv krets av möjliga
placeringsaltemativ, gör det önskvärt att en inte
alltför stor andel av portföljen förfaller samtidigt.
Huvuddelen av investeringarna görs därför i pap-
per med löptider över ett år, vilket möjliggör en
viss anpassning av förfallostrukturen. De kortare
penningmarknadsplaceringama har visserligen
ökat under 1991, men de utgör fortfarande en
liten del av totalen.

Vad avser kreditrisker har fonden under alla år
intagit en restriktiv hållning. Det har inte minst
under senare tid visat sig vara en riktig politik.

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads-
finansierande institut samt övriga emittenter, 1987-1991 (procentuell andel).

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

1987 1988 1989 1990 1991

■i Staten ■■■■ Bostadsfinansierande institut ■■■■ övriga emittenter

Investeringarna sker till en mycket stor del i
värdepapper emitterade av staten och de större
bostadsfinansieringsinstituten. Med rådande skill-
nader i avkastning mellan dessa emittenter haren
fortsatt ökning av andelen bostadsobligationer
bedömts vara motiverad.

AP-fonden har sedan 1990 haft möjligheten att
placera upp till 10% av portfölj värdet i utländska
värdepapper. En av årets viktigare händelser på
marknaden, ECU-kopplingen av kronan, med-
förde att ränteskillnaden mellan Sverige och
omvärlden minskade. Enligt fondens bedömning
förelåg emellertid inte tillräckligt starka skäl för
att snabbt utnyttja möjligheten till utlandspla-
ceringar då en betydande ränteskillnad gentemot
omvärlden kvarstod.

Den idag relativt korta genomsnittliga löptiden

för den svenska penning- och obligationsmark-
naden, i kombination med AP-fondens stora rela-
tiva andel av marknaden, ger fonden avsevärda
likvidflöden. Huvuddelen av investeringarna sker
i avistamarknaden, men även terminsmarknaden
används för att fördela flödena över tiden. En
fortsatt förkortning av den svenska marknadens
löptid skulle försvåra för fonden att agera.

1991 var ett år med fallande marknadsräntor,
vilket positivt påverkar värdet på räntebärande
värdepapper. Avkastningen, inklusive orealise-
rade värdeförändringar, var för fondens värde-
pappersportfölj 16,9%. Fallande räntor medför
att tillkommande medel investeras till successivt
sämre avkastning, varför AP-fondens långsiktiga
avkastning påverkas negativt av fallande räntor.

Diagram 7. Räntedifferensen mellan statens och bostadsinstitutens
obligationer, med fem års löptid, 1987-1991.

DIREKTLÅN

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Direktlåneverksamheten inom AP-fonden har
förutom uppgiften att genomföra den direkta kre-
ditgivningen även ansvar för hanteringen av
kreditrisker i hela fondens portfölj.

Kreditgivningen, i form av direktlån, dvs ej
publikt emitterade räntebärande placeringar, rik-
tar sig mot den offentliga sidan, mellan-
handsinstitut, banker samt utlåning till det pri-
vata näringslivet.

Utlåning till det privata näringslivet begränsas
till ett belopp av högst 5% av fondens totala
tillgångar. De övriga placeringskategoriema om-
fattas inte av några formella beloppsbe-
gränsningar. Inte heller kreditgivning i form av
publikt emitterade obligationer eller andra pu-
blika emissioner, t ex certifikat, är volymmässigt
reglerade. Även för placeringar inom detta
tillgångsslag genomförs kreditprövning enligt
samma standard som för ett ”private placement”.
KREDITGIVNING FÖR ATT SKAPA MERINTÄKTER

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan av
den publika marknaden är att därigenom skapa
merintäkter. Detta betyder att fonden, med ut-
gångspunkt från en konservativ bedömning av
kreditrisk, är beredd att reducera kraven på
likviditet i denna typ av placeringar. Krediterna
kan således konstrueras med beaktande av speci-
fika krav på cash-flow-utseende eller avkast-
ningsmodell. Därigenom utnyttjas fondens kon-
kurrensfördelar, bestående av långsiktighet i för-
valtningen och betydande kapitalmassa, till att
skapa ett mervärde i fondförvaltningen.

Vad gäller utvecklingen under 1991 har efter-
frågan av direktlån, i likhet med 1990, varit låg.
Upplåningen på den svenska marknaden har
varit av kortfristig natur eller så har finansiering
skett på utlandsmarknaden. Vidare har margina-
len mellan marknadsnoterade instrument och
den premie som erbjudits för illikvida place-
ringar inte motsvarat fondens krav. Under andra
halvåret 1991 kunde skönjas en viss ökad efter-
frågan på krediter i svenska kronor från svenskt
näringsliv. Marginalerna mellan olika
låntagarkategorier på den svenska marknaden
har ökat märkbart mot slutet av året. Bakom
denna utveckling ligger en ökad insikt hos mark-
nadens aktörer om värdet av både kreditvärdig-
het och grad av likviditet i enskilda placeringar.

MINSKAD KREDITVOLYM

Fondens direktlån minskade under året från 53,4
mdkr till 43,8 mdkr. I denna siffra inkluderas
reverslån, förlagslån samt partnerfinansieringar.
Utlåningen till kommuner och kommunala bolag
har fortsatt att minska och uppgick till cirka 7
mdkr, en nedgång med 3 mdkr under året.

Den verksamhet som bedrivs inom Svenskt
Fastighetskapital, som fonden äger tillsammans
med Nordisk Renting, kan ses som ett komple-
ment till utlåningsverksamheten mot den offent-
liga sektorn. Bolagets affärsinriktning är att ge-
nom fastighetsförvärv och nybyggnation frigöra
kapital hos kommuner, landsting och övrig of-
fentlig verksamhet. Verksamheten har under året
varit avvaktande, bland annat beroende på den
osäkerhet som funnits avseende resultatet av
leasingutredningens arbete. Fondens utlåning till
bolaget uppgick till knappt 3 mdkr.

Fondens engagemang avseende mellanhands-
institutens upplåning via reverser minskade med
drygt 6 mdkr och uppgick vid årsskiftet till 14
mdkr. Bakom utvecklingen ligger en successivt
förfallande låneportfölj av direktlån till främst
bostadsinstituten och de företagsfinansierande
instituten. I takt med att dessa reverslån slut-

amorteras sker ny finansiering på den standardi-
serade penning- och obligationsmarknaden.

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas
och har inget egentligt berättigande med dagens
marknadsförutsättningar. Stocken uppgick till
304 mkr, en nedgång med 245 mkr under 1991.
Inga nya refinansieringslån har lämnats under
året.

Fondens innehav av förlagslån var 10,3 mdkr
av vilka 7,6 mdkr återfinns i banksektorn. Detta
motsvarar cirka 17% av banksystemets totala
förlagslåneinnehav och cirka 30% av det på
svenska marknaden upplånade kapitalet. Fon-
den har under året intagit en restriktiv inställning
mot förlagslån och ökade inte placeringarna i
dessa instrument.

KREDITER TILL NÄRINGSLIVET

Utlåningen till privata näringslivet minskade un-
der året med 500 mkr och uppgick därmed till
cirka 13 mdkr per 31 december. I denna summa
ingår partnerfinansieringar och utlåning till
Svenskt Fastighetskapital till sammanlagt nära
12 mdkr. Utlåningen till övrigt svenskt näringsliv
uppgick till drygt 1 mdkr.

Vid kontakter med potentiella låntagare försö-
ker fonden medvetet styra in upplåningen till
publika emissioner. Därigenom uppnås dels en
breddning av obligationsmarknaden, dels undvi-
ker fonden en belastning av femprocentskvoten.
Vid årsskiftet motsvarade utlåningen till närings-
livet drygt 3% av fondens totala tillgångar.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Bilden visar Karlskoga värmeverk. Under 1991
har anläggningen genomgått en modernisering
för ytterligare värme - samt elproduktion. Verket
drivs idag genom ett av Karlskoga kommun och
Svenskt Fastighetskapital AB gemensamt ägt bo-
lag. Fonden harfinansierat bolagsbildningen och
tilläggsinvesteringar.

Fonden är en naturlig samarbetspartner vid större,
komplicerade finansieringslösningar. Bland an-
nat gäller detta finansiering av investeringar inom
infrastrukturella projekt. Fondens engagemang
inom kraftindustrins finansiering har under åren
varit betydande. För närvarande pågår diskus-
sion om finansiering av vägar, järnvägar, broar,
m m, där projekt kan komma att genomföras
både på privat och/eller inom det offentligas ram.
I båda fallen kan fonden verksamt bidra till en
effektiv finansieringslösning antingen genom
specialsydda krediter eller via standardiserade
marknadslösningar.

Bilden visar Krokströmmens kraftverk belägen i Ljusnan. Produktionen uppgår till drygt 500 GWh/år.
Kraftverket uppfördes ursprungligen 1952 men har senare byggts till och kontinuerligt effektiviserats.
Fonden har tillsammans med MoDo ingått en partnerfinansiering där bl a detta kraftverk ingår.

AP FASTIGHETER

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Fondstyrelserna fick under 1988 riksdagens till-
stånd att investera i fastigheter i Sverige och
utomlands, med begränsningen att högst 5% av
fondens tillgångar får placeras i fastigheter, inne-
fattande fastigheter utomlands.

REDAN EN STOR AKTÖR

Under 1991 har fonden samlat all fastig-
hetsverksamhet under namnet AP Fastigheter.
Målet med bildandet av AP Fastigheter är att
kunna agera kompetent och effektivt gentemot
hyresgäster och övriga aktörer på hyres- och
fastighetsmarknaderna. I AP Fastigheter finns
kompetens samlad för att hantera investering,
projektutveckling, förvaltning och drift av fastig-
heter. Efter integreringen av personal från Anders
Nisses AB och viss nyrekrytering uppgår AP
Fastigheters personal till cirka 40 personer. Det
totala värdet på fondens fastighetsinnehav upp-
gick vid 1991 års utgång till 7,1 mdkr.

VÄLBELÄGNA FASTIGHETER FÖR EGEN
LÅNGSIKTIG FÖRVALTNING

Målet för AP Fastigheter är att på sikt bygga upp
ett lönsamt fastighetsbestånd, vars driftsnetto
övertiden ska utvecklas minst i takt med inflatio-
nen. AP Fastigheter ska i kontrollerad takt bygga
upp en portfölj av välbelägna fastigheter för egen
långsiktig förvaltning.

Huvuddelen av fastighetsbeståndet bör vara
beläget i Sverige, men bland annat från risk-
spridningssynpunkt bör dock fonden investera

Bo G Boestad, chef för affärsområde AP Fastig-
heter.

även i utlandet. Den övergripande strategin i
Sverige är att koncentrera sig på ett fåtal expan-
siva orter och där, i första hand, inrikta sig på
kommersiella fastigheter.

UPPBYGGNAD AV BESTÅNDET

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av
direktägda fastigheter och andelar i fastighetsbo-
lag. Basen i beståndet bildades 1989 genom

Gråmunkeholmen 4, mera känd som Norstedtshuset på Riddarholmen, ett förädlingsobjekt som är under
ombyggnad. När det är klart sommaren 1993 kommer fastigheten innehålla såväl nyrenoverade delar
från 1600-talet som nybyggda delar från 1900-talet.

köpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget
Anders Nisses AB. Med detta förvärv fick fonden
ett större bestånd av förvaltningsfastigheter och
väl utvecklade projektfastigheter, bland annat en
andel i Globenprojektet på 20%.

Under 1990förvärvades större delen av Esseltes
svenska fastighetsbestånd. De direktägda utländ-
ska fastigheterna är två fastigheter i London: Four
Millbank, en projektfastighet som är under fär-
digställande, samt en mindre förvaltningsfastighet.

De resterande utlandsinvesteringarna har skett
genom Pleiad Real Estate AB där AP-fonden är
delägare till 18,75%. Övriga delägare är
Nordbankens pensionsstiftelse, SPP, AMF, Wasa
samt Volvo. Pleiads verksamhet är utlands-
orienterad och inriktad på projekt. Med undantag
av det vid bolagets bildande tillförda beståndet av

bland annat Volvos kontorsfastigheter i Sverige,
har Pleiad gjort ett antal större fastighets-
investeringar i bland annat Bryssel, Paris, Kö-
penhamn, Oslo och London. Under 1990 gick
också fonden in som hälftenägare i projektet
Nacka Strand.

KONSOLIDERING OCH FÖRÄDLING UNDER 1991

Under 1991 har inriktningen varit att konsolidera
och förädla fastighetsbeståndet. Ytterligare för-
värv gjordes under året, men till väsentligt lägre
investeringsvolym än under de tidigare åren.
Fyra fastigheter förvärvades till ett sammanlagt
pris på drygt 500 mkr. Två av objekten ingick i
avtalet med Esselte och tillträddes i början av
året. Det är en kontors-/industrifastighet i Göte-

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Skravelberget mindre 7, vackraste fastigheten på
Norrmalmstorg. Ett förvärv som följer fondens
strategi att förvärva välbelägna och kvalitets-
mässigt bra fastigheter.

Första etappen av Nacka Strand omfattande
20 000 kvm kontor är färdigställd och till stor
del uthyrd. Affärsidén med Nacka Strand är att
inte bara tillgodose företagens direkta behov av
effektiva och bra kontorslokaler utan också att
se till personalens indirekta behov.

Fastigheten Four Millbank, som
ligger intill Houses of
Parliament i London, har
utvändigt återställts i ursprung-
ligt skick och invändigt
helrenoverats till moderna
flexibla kontor.

Diagram 8. Direktägda förvaltningsfastigheter, fördelning av lokalyta.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

borg och en obebyggd tomt i Nacka. Dessutom
förvärvades i början på oktober en kontorsfastig-
het i Solna och i slutet av året Svenska Kredits
kontorsfastighet på Norrmalmstorg.

Norstedtsfastigheten på Riddarholmen evaku-
erades och är under en omfattande ombyggnad
och beräknas vara klar för inflyttning sommaren
1993. Utbyggnaden av Nacka Strandprojektet
fortsätter planenligt liksom resterande utbygg-
nad av Globen City.

I fastigheten Four Millbank, London, pågår
lokalanpassning och vid årsskiftet var 35% av
ytan uthyrd. Under året har AP Fastigheter inlett

ett samarbete med Lundbergs, Trygg Hansa och
det amerikanska fastighetsbolaget Grosvenor för
investeringar i Nordamerika. Den fastlagda stra-
tegin är där att i första hand investera i välbelägna,
fullt uthyrda kontorsfastigheter.

Fondens fastighetsinnehav var vid årskiftet
1991/92 värderat till 7,1 mdkr, varav de direktägda
fastigheternas andel motsvarade 73%. Hälften av
ytan för de direktägda förvaltningsfastigheterna
var kontorslokaler, se diagram 8.

Fondens totala hyresintäkter uppgick till 545
mkr för 1991. För 1992 beräknas intäkterna öka
till drygt 600 mkr, se tabell 6.

Tabell 6. Hyresintäkter, 1990-1992, mkr.

	1990	1991	1992 (prognos)
Fastigheter i egen förvaltning	361	463	530
Övriga	61	82	100
Summa	422	545	630

3 Riksdagen 1992/93. 1 satnl. Nr 18

AP-FONDENS VERKSAMHET,
RESULTAT OCH STÄLLNING 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

REDOVISNINGSPRINCIPER

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente ska
balans- och resultaträkningar baseras dels på
anskaffningsvärden, dels på reala värden. I den
nominala redovisningen upptas tillgångarna till
anskaffningsvärden. En osäker fordran upptas
dock endast till det belopp som kan beräknas
inflyta. I den reala redovisningen upptas till-
gångarna till marknadsvärden på balansdagen
och grundkapitalet omräknas med hänsyn till
konsumentprisindex förändring. Förändring av
marknadsvärden påverkar den reala resultaträk-
ningen. Balans- och resultaträkningar enligt reala
principer presenteras endast för de tre fond-
styrelserna sammantagna.

I fondstyrelsernas bokslut ingår bolag, i vilka
fondstyrelserna innehar mer än 50% av röstetalet.
Balansräkningar upprättas enligt förvärvsmeto-
den. Utländska bolags balans- och resultaträk-
ningar omräknas enligt dagskursmetoden. I fond-
styrelsernas bokslut ingår fastighetsförvaltande
bolag, i vilka fondstyrelserna innehar 20-50% av
röstetalet, med den andel av balans- och resul-
tatposter som motsvarar ägarintresset. Jämförelse-
värdena för 1990 har ändrats i enlighet med dessa
principer.

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fas-
tighetsbolag är samägda av de tre fondstyrelserna.
Fastigheter och bolag ingår i delfondernas ba-
lans- och resultaträkningar med den del av ba-
lans- och resultatposter som motsvarar ägarin-
tresset. Andelarna beräknas med utgångspunkt i
fondkapitalets storlek.

VÄRDERINGAR AV PLACERINGAR

Finansiella placeringar

I den nominala redovisningen upptas samtliga
värdepapper till anskaffningsvärde. I den reala
redovisningen upptas noterade värdepapper till
marknadsvärde. För noterade värdepapper an-
vänds börskurs. Andra icke noterade värdepap-
per upptas till anskaffningsvärde.

Fastighetsplaceringar

I den nominala redovisningen upptas fastig-
hetsplaceringar till anskaffningsvärde. Fondsty-

relserna redovisar fastighetsplaceringar i över-
ensstämmelse med praxis bland svenska
försäkringsbolag. Några avskrivningar på fas-
tigheter har därför ej belastat resultaträkningarna.
I resultaträkningarna redovisas fastigheternas
driftsnetto, vilket utgör hyresintäkter med avdrag
för drifts- och underhållskostnader samt fastig-
hetsskatt. I den reala redovisningen upptas
fastighetsplaceringar, efter särskild värdering,
till bedömda marknadsvärden.

Skatter

Fondstyrelserna har, genom särskilt riksdagsbe-
slut, erhållit befrielse från att erlägga inkomst-
skatt i Sverige. De skattekostnader som belastar
resultatet avser de av fondstyrelserna hel- och
delägda bolagen, och redovisas under rubriken
”Övriga kostnader”.

MEDELSTILLDELNING

Fondstyrelserna förvaltar de avgifter som inbeta-
las förden allmänna tilläggspensioneringen. Det
förvaltade kapitalet har följande sammansätt-
ning:

Grundkapital

Summan av inbetalda avgifter, löntagarfondsme-
del och överföringar från övriga delfonder, mins-
kad med utbetalningar avseende pensioner, ad-
ministrationsbidrag och överföringar till fjärde
och femte fondstyrelserna samt löntagarfonderna.

Fondkapital

Grundkapitalet med tillägg för det redovisade
resultatet. I den reala redovisningen är grund-
kapitalet uppindexerat med konsumentprisindex
jämte ackumulerat realt resultat.

Överföringar

Löntagarfonderna, fjärde och femte fond-
styrelserna ska varje år överföra en avkastni ng för
närmast föregående räkenskapsår, beräknad till
3% av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet
av förvaltade medel avses summan av de medel
som erhållits omräknad med förändringar i kon-
sumentprisindex.

PORTFÖLJAVKASTNING

Portföljavkastningen redovisas enligt den modell
som tillämpas av svenska försäkringsbolag. Den
totala avkastningen delas upp i två komponenter,
direktavkastning och värdeförändring. Direkt-
avkastningen utgörs av räntenetto på finansiella
placeringar och driftsnetto för fastighetsplace-
ringar. Driftsnettot utgör hyresintäkter med av-
drag för drifts- och underhållskostnader samt
fastighetsskatt. Värdeförändringen består av en
realiserad och en orealiserad komponent. Den
orealiserade värdeförändringen i finansiella place-
ringar beräknas i största möjliga utsträckning
med utgångspunkt i officiella marknadskurser,
t ex vid Stockholms fondbörs.

Fastigheterna har marknadsvärderats av fri-
stående värderings institut. Värderingarna byg-
ger huvudsakligen på en intäkts/kostnadskalkyl.
Denna är baserad på normaliserade intäkter och
kostnader under ett år, där driftsnettot diskonte-
ras på oändlig tid. Avkastningskravet har härletts
ur noterade priser i aktuella fastighetsöverlåtelser.

Under 1991 hade den totala portföljen en
totalavkastning om 15,5%, bestående av en
direktavkastning om 12,2% och en värde-
förändring om 3,4%. Den finansiella portföljens
totalavkastning utgjorde 16,9%, varav direkt-

avkastning 12,4% och värdeförändring 4,5%.
Fastighetsportföljens totalavkastning utgjorde
-33,5%, varav direktavkastning 4,6% och vär-
deförändring -38,1%.

Under året har en betydande räntenedgång
skett. Räntefallet var kraftigast för långa räntor,
vilket medförde att avkastningskurvan erhöll en
brantare lutning i slutet av året jämfört med
ingången av året. Värdeförändringen i obliga-
tionsportföljen uppgick till 15,2 mdkr, vilket
motsvarar 5,0% i avkastning. Direktavkastningen
utgjorde 12,8% , en funktion av det relativt höga
ränteläget, som rådde fram till 1991. Obli-
gationsportföljens totalavkastning uppgick till
17,8%.

Fastighetsportföljen förlorade starkt i värde
under 1991. Den svaga konjunkturen, försäm-
rade finansieringsmöjligheter, ökade krav på di-
rektavkastning, en minskande efterfrågan, ett
ökande lokalutbud och fallande hyror har drivit
fram kraftiga prisfall på marknaden. Marknads-
värdet består av enskilda fastigheters värde, hu-
vudsakligen enligt extern värdering, samt bokfört
värde för de fastighetsprojekt i vilka fonden är
delägare. En bidragande orsak till den låga
direktavkastningen i fastighetsportföljen är den
höga andelen projekt, som först på några års sikt
kan förväntas ge avkastning.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1987-1991, %.

1987	Obligationer	Övriga finansiella placeringar	Fastigheter	Totalt
Direktavkastning	12,1	12,8	-	12,2
Värdeförändring	0,6	0,1	-	0,5
Total	12,7	12,8	-	12,7
1988
Direktavkastning	11,8	12,6	-	12,0
Värdeförändring	2,8	-0,2	-	2,3
Total	14,6	12,4	-	14,2
1989
Direktavkastning	11,6	12,5	-	11,7
Värdeförändring	-6,4	-1,3	-	-5,6
Total	5,2	11,2	-	6,1
1990
Direktavkastning	12,4	11,5	3,6	12,4
Värdeförändring	2,0	1,0	-10,9	1,6
Total	14,5	12,5	-7,3	14,0
1991
Direktavkastning	12,8	10,1	4,6	12,2
Värdeförändring	5,0	1,5	-38,1	3,4
Total	17,8	11,7	-33,5	15,5

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1991.

	Marknadsvärde 1990-12-31		Marknadsvärde 1991-12-31		Nettoplac 1991 Mkr	Direktavkastning 1991		Värdeförändring 1991		Totalavkastning 1991
	Mkr	%	Mkr	%	Nettoplac 1991 Mkr	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
Obligationer och förlagslån	309 074	83	351 657	83	30 083	38 932	12,8	15 204	5,0	54 136	17,8
Lån och partnerfinansiering	43 232	12	34 460	8	-9 627	3 872	10,6	855	2,3	4 727	13,0
Korta placeringar	10 225	3	30 394	7	20 169	1 798	-	-	-	1 798	-
Fastigheter	8 572	2	7 152	2	2 175	436	4,6	-3 595	-38,1	-3 159	-33,5
Totalt	371 103	100	423 663	100	42 800	45 038	12,2	12 464	3,4	57 502	15,5

♦Totalavkastning =

direktavkastning + värdeförändring

marknadsvärde (1990-12-31) + hälften av nettoplaceringarna - hälften av direktavkastningen

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

I tabellen ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån. Marknadsvärdet är genomgående beräknat efter
börskurserna vid respektive års slut.

I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån, refinansieringslån, kapitalmarknadsreverser samt partnerfinansiering.
Kapitalmarknadsreverserna är värderade efter marknadsräntorna för motsvarande illikvida placeringar och
partnerfinansieringarna är upptagna till ett bedömt marknadsvärde. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Då den metod för avkastningsberäkning
som här används ej lämpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar kraftigt under året, har avkastningssiffran
för korta placeringar ej angivits separat.

KOSTNADER FÖR ADMINISTRATION

Fondstyrelsernas administrationskostnader upp-
gick till 75 189 (60 135) tkr. I löner och ersätt-
ningar har utbetalats följande belopp:

Styrelse och verkställande direktör 2 124 tkr
Revisorer 83 tkr

Övriga befattningshavare 10 022 tkr

Pensioner och arbetsgivaravgifter 5 692 tkr

REALT RESULTAT

Det reala resultatet 1991 blev 31,4 (13,2) mdkr.
För en långsiktig placerare är det emellertid inte

särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett
enskilt år någon större vikt. Snarare skall man i
detta avseende betrakta den reala balansräk-
ningen där de ackumulerade reala resultaten
sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De var
90,3 (58,9) mdkr eller 20,4 (15,2) % av fond-
kapitalet vid utgången av 1991.

Diagram 9 utvisar att de ackumulerade resul-
taten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var
så stora att balans erhölls mot inflationens ur-
holkning av grundkapitalet. Det är de senaste
årens goda resultat, främst beroende på de höga
realräntorna, som gjort att det sammanlagda
fondkapitalets realvärde har kunnat återställas
och öka.

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och
ackumulerade reala överskott/underskott, 1960-1991
(i % av fondkapitalet).

Fondkapital
mdkr

500 r

400 -

300 -

200 -

100 -

0 —v

Reala över/underskott

i % av fondkapital

-10

-20

-30

1985 19901991

Reala underskott

1960 1965

■MB Fondkapital

1970 1975 1980

■■■I Reala överskott ■■

Resultaträkning, nominal och real
Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING (TKR)	1991	1990
Intäkter
Intäktsräntor
Obligationer	37 686 485	32 854 801
Partialbevis	665	936
Förlagsbevis	1 245 256	807 133
Reverser	3 824 106	4 497 862
Refinansieringslån	47 814	74 571
Penningmarknadsplaceringar	1 822 100	2 000 943
Övriga intäktsräntor	210 109	157 276
	44 836 535	40 393 522
Fastigheternas driftsnetto	435 793	201 451
Övriga intäkter	11 705	8 588
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	3 019 102	416 772
Summa intäkter	48 303 135	41 020 333
Kostnader
Kostnadsräntor	488 339	431 204
Inköpskostnader	1 633	24 994
Administrationskostnader	75 189	60 135
Övriga kostnader	14 520	22 465
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	315 301	2 096 583
Summa kostnader	894 982	2 635 381
Årets resultat	47 408 153	38 384 952
Realt resultat
Nettoresultat enligt ovan	47 408 153	38 384 952
Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster	9 759 426	6 965 311
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-25 730 024	-32 145 493
Årets reala resultat	31 437 555	13 204 770

Balansräkning, nominal och real
Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	1991		1990 BOKF.V.	MARKN.V.
BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	BOKF.V.	MARKN.V.	1990 BOKF.V.	MARKN.V.
Tillgångar
Banktillgodohavanden	635 985	635 985	285 109	285 109
Penningmarknadsplaceringar	29 758 577	29 758 577	9 939 977	9 939 977
Räntefordringar m m	19 514 317	19 514 317	17 374 070	17 374 070
Fordran å delfonderna	952 198	952 198	823 573	823 573
Värdepapper:
Obligationer	338 469 475	341 342 803	308 443 133	298 732 108
Partialbevis	7 425	6 926	11 138	9 365
Förlagsbevis	10 284 943	10 306 730	10 224 286	10 333 131
Reverser	30 349 528	30 982 067	39 731 631	39 728 374
Refinansieringslån	303 820	303 820	549 082	549 082
Fastigheter	10 891 314	6 648 332	8 869 335	8 221 068
Aktier i fastighetsbolag	503 575	503 575	350 564	350 564
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2 884 110	3 174 380	2 884 110	2 954 605
Övriga tillgångar	65 978	65 978	108 430	108 430
Summa tillgångar	444 621 245	444 195 688	399 594 438	389 409 456
Skulder
Fastighetslån	2 144 846	2 144 846	2 242 426	2 242 426
Övriga skulder	338 167	338 167	376 333	376 333
Fondkapital
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	39 082 139		38 118 488
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(10 792 589)		(8 456 631)
Ackumulerat överskott	357 893 541		319 508 589
Indexuppräknat grundkapital		327 912 932		294 803 787
Ackumulerat realt resultat		58 877 765		45 672 995
Summa fondkapital föregående år	396 975 680	386 790 697	357 627 077	340 476 782
Innevarande år
Avgifter	82 316 554		75 668 417
./.pensionsmedel	-87 860 857		-77 406 049
./.administrationsbidrag	-521 521		-478 248
	(-6 065 824)		(-2 195 880)
Vinstdelningsskatt	3 339 536		3 873 845
Löntagarfondsavgifter	128 489		1 238 287
./.rekvirerade löntagarfondsmedel	-600 000		-2 776 175
	(2 868 025)		(2 335 957)
Summa tillskjutet grundkapital	-3 197 799		140 077
Indexuppräknat grundkapital		22 532 225		32 285 572
Överföring från delfonderna	952 198	952 198	823 573	823 573
Årets bokförda resultat	47 408 153		38 384 952
Årets reala resultat		31 437 555		13 204 770
Ökning fondkapital innevarande år	45 162 552	54 921 978	39 348 602	46 313 915
Summa fondkapital totalt	442 138 232	441 712 675	396 975 679	386 790 697
Summa skulder och fondkapital	444 621 245	444 195 688	399 594 438	389 409 456

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 8 706 062

avseende försäljning 2 466 971

Resultaträkning
Första fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.
De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts
till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av
nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)	1991		1990
Intäkter
Intäktsräntor
Obligationer	11 935 835
Partialbevis	90
Förlagsbevis	359 280
Reverser	1 404 688
Refinansieringslån	3 113
Penningmarknadsplaceringar	478 301
Övriga intäktsräntor	64 886	14 246 193	12 755 081
Fastigheternas driftsnetto		130 738	60 436
Övriga intäkter		3 760	2 717
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		758 562	164 043
Summa intäkter		15 139 253	12 982 277
Kostnader
Kostnadsräntor		137 131	120 580
Inköpskostnader		438	7 748
Administrationskostnader		26 416	20 914
Övriga kostnader		4 620	6 741
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		96 562	652 553
Summa kostnader		265 167	808 536
Årets resultat		14 874 086	12 173 741

Balansräkning
Första fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	1991		1990
Tillgångar
Banktillgodohavanden		353 602	53 676
Penningmarknadsplaceringar		8 662 015	2 232 191
Räntefordringar m m		5 836 135	5 259 926
Fordran å delfonderna		312 334	270 543
Värdepapper:
Obligationer	107 982 599
Partialbevis	1 040
Förlagsbevis	3 094 674
Reverser	10 710 063
Refinansieringslån	17 752	121 806 128	115 549 401
Fastigheter		3 267 394	2 660 758
Aktier i fastighetsbolag		151 073	105 169
Aktier i partnerfinansieringsbolag		865 233	865 233
Övriga tillgångar		19 829	32 829
Summa tillgångar		141 273 743	127 029 726
Skulder
Fastighetslån		643 454	672 728
Övriga skulder		193 986	112 250
Fondkapital
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	9 848 832
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(3 640 372)
Ackumulerat överskott	116 395 916
Summa fondkapital föregående år		126 244 748	113 533 315
Innevarande år
Avgifter	30 289 671
./.pensionsmedel	-31 981 352
./.administrationsbidrag	-189 834
	-1 881 515
Vinstdelningsskatt	1 113 179
Löntagarfondsavgifter	40 471
./.rekvirerade löntagarfondsmedel	-267 000
	886 650
Summa tillskjutet grundkapital		994 865	267 149
Överföring från delfonderna		312 334	270 543
Årets resultat		14 874 086	12 173 741
(Ökning fondkapital innevarande år)		(14 191 555)	(12 711 433)
Summa skulder och fondkapital		141 273 743	127 029 726

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer
avseende köp 2 119 148
avseende försäljning

Karl Gustaf Scherman

Lars-Gerhard Westberg

Curt Persson

Stockholm den 23 mars 1992
Gösta Gunnarsson (ordförande)
Lars Ag
Gunnar Hofring
Lisbeth Eklund

Bemth Johnson

Lilian Hmdersson

Carl Johan Åberg (verkställande direktor)

Resultaträkning
Andra fondstyrelsen

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses
arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp, för 1991 ca 7,7 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts
till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av
nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)	1991		1990
Intäkter
Intäktsräntor
Obligationer	18 746 350
Partialbevis	239
Förlagsbevis	565 115
Reverser	1 768 937
Refinansieringslän	42 378
Penningmarknadsplaceringar	1 051 840
Övriga intäktsräntor	118 070	22 292 929	19 955 961
Fastigheternas driftsnetto		217 897	100 725
Övriga intäkter		4 605	3 594
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		1 647 962	195 531
Summa intäkter		24 163 393	20 255 811
Kostnader
Kostnadsräntor		207 401	163 983
Inköpskostnader		909	12 620
Administrationskostnader		29 258	23 492
Övriga kostnader		7 260	11 232
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		168 632	1 032 037
Summa kostnader		413 460	1 243 364
Årets resultat		23 749 933	19 012 447

Balansräkning
Andra fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)

1991

1990

Tillgångar
Banktillgodohavanden		164 099	145 943
Penningmarknadsplaceringar		16 510 273	6 289 660
Räntefordringar m m		10 222 814	8 750 992
Fordran å delfonderna		368 406	314 059
Värdepapper:
Obligationer	169 050 487
Partialbevis	2 673
Förlagsbevis	4 595 434
Reverser	14 303 064
Refinansieringslån	272 304	188 223 962	176 877 729
Fastigheter		5 445 657	4 434 671
Aktier i fastighetsbolag		251 787	175 282
Aktier i partnerfinansieringsbolag		1 442 055	1 442 055
Övriga tillgångar		32 989	54 214
Summa tillgångar		222 662 042	198 484 605
Skulder
Fastighetslån		1 072 423	1 121 213
Övriga skulder		165 889	189 043
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	21 332 148
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(3 662 429)
Ackumulerat överskott	175 842 201
Summa fondkapital föregående år		197 174 349	177 901 882
Innevarande år
Avgifter	31 397 603
./.pensionsmedel	-31 981 352
./.administrationsbidrag	-189 833
	-773 582
Vinstdelningsskatt	1 113 179
Löntagarfond savgifter	57 445
./.rekvirerade löntagarfondsmedel	-266 000
	904 624
Summa tillskjutet grundkapital		131 042	-54 039
Överföring från delfonderna		368 406	314 059
Årets resultat		23 749 933	19 012 447
(Ökning fondkapital innevarande år)		(24 249 381)	(19 272 467)
Summa skulder och fondkapital		222 662 042	198 484 605

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 5 507 437

avseende försäljning 1 748 899

Lars-Gunnar Albåge
Leif Lewin
Bert-Ove Pettersson

Stockholm den 25 mars 1992

Hans Alsén (ordförande)

Ulf Laurin

Stig Malm

Inge Granqvist

Bo Rydin
Per-Olof Edin

CarLJohan Åberg (verkställande direktör)

Resultaträkning
Tredje fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre
arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 240 basbelopp, för 1991 ca
7,7 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr 2 589 075 tkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts
till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1991 framgår av
nedanstående resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)	1991		1990
Intäkter
Intäktsräntor
Obligationer	7 004 301
Partialbevis	335
Förlagsbevis	320 860
Reverser	650 482
Refinansieringslån	2 323
Penningmarknadsplacermgar	291 960
Övriga intäktsräntor	27 152	8 297 413	7 682 481
Fastigheternas driftsnetto		87 159	40 291
Övriga intäkter		3 339	2 278
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		612 579	57 197
Summa intäkter		9 000 490	7 782 247
Kostnader
Kostnadsräntor		143 807	146 641
Inköpskostnader		285	4 626
Administrationskostnader		19 517	15 729
Övriga kostnader		2 640	4 494
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		50 107	411 993
Summa kostnader		216 356	583 483
Årets resultat		8 784 134	7 198 764

Balansräkning
Tredje fondstyrelsen

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	1991		1990
Tillgångar Banktillgodohavanden		118 284	85 489
Penningmarknadsplaceringar		4 586 289	1 418 127
Räntefordringar m m		3 610 868	3 363 152
Fordran å delfonderna Värdepapper:		271 458	238 970
Obligationer	61 436 388
Partialbevis	3 712
Förlagsbevis	2 594 835
Reverser	5 336 401
Refinansieringslån	13 764	69 385 100	66 532 140
Fastigheter		2 178 263	1 773 906
Aktier i fastighetsbolag		100 715	70113
Aktier i partnerfinansieringsbolag		576 822	576 822
Övriga tillgångar		13 160	21 386
Summa tillgångar		80 840 959	74 080 105
Skulder Fastighetslån		428 969	448 485
Övriga skulder		133 791	75 038
FONDKAPITAL Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	7 901 159
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(3 489 787)
Ackumulerat överskott Summa fondkapital föregående år	65 655 424	73 556 583	66 191 880
Innevarande år
Avgifter	20 629 279
./.pensionsmedel	-23 898 153
./.administrationsbidrag	-141 854
	-3 410 728
Vinstdelningsskatt	1 113 179
Löntagarfondsavgifter	30 573
./.rekvirerade löntagarfondsmedel	-67 000 1 076 752
Summa tillskjutet grundkapital		-2 333 976	-73 032
Överföring från delfonderna		271 458	238 970
Årets resultat		8 784 134	7 198 764
(Ökning fondkapital innevarande år)		(6 721 616)	(7 364 702)
Summa skulder och fondkapital		80 840 959	74 080 105

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 1 079 477

avseende försäljning 718 072

Åke Petersson

Erik V. Ramberg

Seine Svensk

Stockholm den 25 mars 1992
Rolf Wirtén (ordförande)
Gustaf Piehl

Arne Dahlberg
Sture Nordh

Leif Zetterberg
Bengt Lloyd
Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter

Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande)

Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Ag, Generaldirektör, Byggnadsstyrelsen

Bernth Johnson, Kommunalråd (fr o m 1991-05-30)

Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd

Gunnar Hofring, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet

Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Lisbeth Eklund, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet (fr o m 1992-01-09)

Suppleanter

Sture Korpi, Statssekreterare, Socialdepartementet (tom 1991-10-05)

Ruth Kärnek, F d landstingsledamot

Peder Tömvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk

Ulla Petterson Carvalho, Kommunalråd (fr o m 1991-10-31)

Margita Björklund, Adjunkt

Monica Sundström, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet (fr o m 1992-01-09)

Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Bengt Gustavsson, Bankdirektör

Gunnar Eklund, Administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör
Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Ledamöter

Hans Alsén, Landshövding i Uppsala Län (ordförande)

Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen

Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB

Leif Lewin, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet

Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige

Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund (fr o m 1991-03-01)

Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter

Sune Halvarsson, Avdelningschef, Statens Industriverk

Nils Holgerson, F d styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rune Sirvell, Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen (fr o m 1991-04-05)

Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Åke Wänman, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet (fr o m 1991-03-08)

Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet

Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Lars Gårdö, Direktör

Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Styrelse och revisorer Tredje fondstyrelsen

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter

Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande)

Åke Petersson, Direktör (fr o m 1992-01-30)

Gustaf Piehl, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Leif Zetterberg, Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund (fr o m 1992-01-30)

Erik V Ramberg, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Arne Dahlberg, Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Bengt Lloyd, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter

Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket

Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund

E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund

Ingvar Jansson, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Ingvar Åsén, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet

Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund

Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund
Berndt Holgersson, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

Revisionsberättelser

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi
ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Bengt Gustavsson Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Lars Gårdö Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 7 april 1992

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Hugo Orup Berndt Holgersson

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1991
Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 1 MKR	1960	1970	1980	1990	1991
Obligationer	396,0	28 198,9	114 526,8	308 443,1	338 469,5
Partialbevis	-	121,0	110,2	11.1	7,4
Förlagsbevis	15,2	1 145,8	1 989,8	10 224,3	10 285,0
Reverser	59,4	6 355,1	30 561,2	39 731,6	30 349,5
Refinansieringslån	-	2 438,6	11 267,4	549,1	303,8
Penningmarknadsplaceringar	0,1	0,7	2,4	10 225,1	30 394,6
Fastigheter	-	-	-	8 869,3	10 891,3
Aktier i fastighetsbolag	-	-	-	350,5	503,5
Aktier i partnerfinansieringsbolag	-	-	-	2 884,1	2 884,1
Räntefordringar	9,1	738,3	5100,7	17 374,1	19 514,3
Övriga tillgångar	-	-	18,1	932,1	1 018,2
Summa tillgångar	479,8	38 998,4	163 576,6	399 594,4	444 621,2
Fastighetslån	-			2 242,4	2 144,8
Övriga skulder	1.5	580,5	23,5	376,3	338,2
Fondkapital	478,3	38 417,9	163 553,1	396 975,7	442 138,2
Summa skulder	479,8	38 998,4	163 576,6	399 594,4	444 621,2

RESULTATRÄKNINGAR 1 MKR	1960	1970	1980	1990	1991
Intäktsräntor:
Obligationer	10,8	1 617,3	9 472,6	32 854,8	37 686,5
Partialbevis	-	7,9	8,8	0,9	0,6
Förlagsbevis	0,6	73,0	190,6	807,1	1 245,3
Reverser	1.0	372,6	2 789,7	4 497,9	3 824,1
Refinansieringslån	-	178,8	1 199,7	74,6	47,8
Övriga intäktsräntor	0,8	9,7	67,4	2 158,2	2 032,2
Fastigheternas driftsnetto	-	-	-	201,5	435,8
Övriga intäkter, kursskillnader m m	-	-	-	425,3	3 030,8
Summa intäkter	13,2	2 259,3	13 728,8	41 020,3	48 303,1
Kostnadsräntor, inköpsräntor och
kursskillnader, övriga kostnader	1.3	44,7	56,1	2 575,3	819,8
Fondstyrelsernas administrationskostnader	0,5	1,3	6,2	60,1	75,2
Summa kostnader	1.8	46,0	62,3	2 635,4	895,0
Resultat	11.4	2 213,3	13 666,5	38 384,9	47 408,1

4 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt under år 1991
(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

	FOND 1	FOND II	FOND III	TOTALT (NOM. VÄRDEN) (AN!	TOTALT SK. VÄRDEN)
Obligationslån	9 042	14 525	3 956	27 523	30 023
Staten	2 690	-3 421	2 062	1 331	3 087
Landsting och kommuner	-166	-140	-72	-378	-373
Bostadsfinansierande institut	8 170	18 831	2 188	29 189	29 798
Företag	-930	-1 270	-352	-2 552	-2 542
Företagsfinansierande institut	-720	529	132	-59	60
Utländska låntagare	-2	-4	-2	•8	-7
Förlagslån	228	-126	-45	57	61
Bostadsfinansierande institut	-3	-4	-1	-8	-6
Företag	-19	-84	-8	-111	-111
Företagsfinansierande institut	23	-9	-6	8	8
Banker	227	-29	-30	168	170
Reverslån	-3 700	-4 233	-1 465	-9 398	-9 382
Landsting och kommuner	-886	-164	-3	-1 053	-1 091
Bostadsfinansierande institut	-1 385	-1 759	-1 045	-4 189	-4 138
Företag	-860	-924	182	-1 602	-1 600
Företagsfinansierande institut	-569	-1 386	-599	-2 554	-2 553
Banker	-		-
Refinansieringslån	-20	-212	-13	-245	-245
Penningmarknadsplaceringar	6 902	11 035	3 221	21 158	20 170
Fastighetsinvesteringar m m	653	1 088	434	2 175	2 175
Summa	13 105	22 077	6 088	41 271	42 802

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under år 1991
(Anskaffningsvärden, mkr)

	FOND 1	FOND II	FOND III	TOTALT
Staten	3 111	-2 451	2 427	3 087
Kommuner	-1 873	291	190	-1 392
Bostäder	7 009	17 423	1 184	25 616
Näringsliv	-1 988	-3 912	-946	-6 846
därav industri m m	-1 172	-2 415	-488	-4 075
energi	-728	-1 467	-204	-2 399
övrigt	-88	-31	-254	-373
Utländska låntagare	-2	-4	-2	-8
Penningmarknadsplaceringar	6 504	10612	3 053	20 170
Fastighetsinvesteringar m m	653	1 088	434	2 175
Summa	13 414	23 047	6 340	42 802

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1991
(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

	FOND 1	FOND II	FOND III	TOTALT (NOM. VÄRDEN)	TOTALT (ANSK. VÄRDEN)
Obligationslån	108 959	169 909	61 963	340 831	338 477
Staten	28113	38 991	15 828	82 932	82 052
Landsting och kommuner	363	502	424	1 289	1 271
Bostadsfinansierande institut	74 884	120 733	40 574	236 191	234 939
Företag	2 395	3 978	1 676	8 049	8 009
Företagsfinansierande institut	3 189	5 678	3 448	12 315	12 151
Utländska låntagare	15	27	13	55	55
Förlagslån	3 108	4 623	2 605	10 336	10 285
Bostadsfinansierande institut	735	760	253	1 748	1 748
Företag	177	490	139	806	757
Företagsfinansierande institut	25	141	1	167	166
Banker	2 171	3 232	2 212	7 615	7 614
Reverslån	10 718	14 313	5 341	30 372	30 350
Landsting och kommuner	2 806	151	9	2 966	2 966
Bostadsfinansierande institut	1 835	3 407	927	6 169	6 146
Företag	5 288	6 306	2 085	13 679	13 680
Företagsfinansierande institut	789	4 449	2 320	7 558	7 558
Banker	-	-		-	-
Refinansieringslån	18	272	14	304	304
Penningmarknadsplaceringar	9 401	18 108	4 913	32 422	30 395
Fastighetsinvesteringar m m	4 284	7 140	2 855	14 279	14 279
Summa	136 488	214 365	77 691	428 544	424 090

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 1991
(Anskaffningsvärden, mkr)

	FOND 1 INNEHAV	%	FOND II INNEHAV	%	FOND III INNEHAV	%	TOTALT INNEHAV	%
Staten	27 649	21	38 698	18	15 705	21	82 052	19
Kommuner	4 626	3	2 805	1	1 491	2	8 922	2
Bostäder	77 024	57	124 408	59	41 400	54	242 832	58
Näringsliv	12 493	9	22 286	11	10 776	14	45 555	11
därav industri m m	7 492	6	12 519	6	5 958	8	25 969	6
energi	3 778	3	6 621	3	2 322	3	12 721	3
övrigt	1 223	1	3 146	1	2 496	3	6 865	2
Utländska låntagare	15	-	27	-	13	-	55	-
Penningmarknadsplaceringar	8 794	7	17 027	8	4 574	6	30 395	7
Fastighetsinvesteringar m m	4 284	3	7 139	3	2 856	3	14 279	3
Summa	134 885	100	212 390	100	76 815	100	424 090	100

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under respektive år
(Anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

	1960 MKR	%	1970 MKR	%	1980 MKR	%	1990 MKR	%	1991 MKR	%
Staten	135	29	739	11	6 468	41	3 066	8	3 087	7
Kommuner	61	13	593	8	362	2	21	-	-1 392	-3
Bostäder	173	37	3 664	52	4 247	27	15 747	44	25 616	60
Näringsliv	102	21	2 026	29	4 807	30	7 459	20	-6 846	-16
därav industri m m	62	13	1 515	22	3 576	23	3 369	9	-4 075	-10
energi	25	5	337	5	682	4	4 403	12	-2 399	-5
övrigt	15	3	174	2	549	3	-313	-1	-372	-1
Utländska låntagare	-	-	-3	-	-16	-	-45	-	-8	-
Penningmarknadsplaceringar, m m	-	-	-18	-	1	-	3 856	10	20 170	48
Fastighetsinvesteringar m m	-	-	-	-	-	-	9 253	18	2 175	4
Summa	471	100	7 001	100	15 869	100	39 357	100	42 802	100

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år
(Anskaffningsvärden, mkr)

	1960 MKR	%	1970 MKR	%	1980 MKR	%	1990 MKR	%	1991 MKR	%
Staten	135	29	3 320	9	34 940	22	78 966	21	82 052	20
Kommuner	61	13	3 978	10	11 036	7	10 314	3	8 922	2
Bostäder	173	37	18 420	48	58 280	37	217 216	57	242 832	57
Näringsliv	102	21	12 405	33	54 036	34	52 401	14	45 555	11
därav industri m m	62	13	9 352	25	41 344	26	30 044	8	25 969	6
energi	25	5	1 695	4	8 212	5	15 119	4	12 721	3
övrigt	15	3	1 358	4	4 480	3	7 238	2	6 865	2
Utländska låntagare	-	-	136	-	163	-	62	-	55	-
Penningmarknadsplaceringar, m m	-	-	1	-	3	-	10 225	3	30 395	7
Fastighetsinvesteringar m m	-	-	-	-	-	-	12 104	3	14 279	3
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	381 288	100	424 090	100

AP Fastigheter

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Organisation

AP Fastigheter består av direktägda fastigheter, hel- och delägda bolag samt aktier i fastighetsbolag. I
AP Fastigheter ingår Samvar-koncernen som innehar Anders Nisses-koncernen. Delägda bolag omfattar delsdet
genom Anders Nisses AB ägda Globen City KB (20%), dels de av Allmänna Pensionsfonden ägda kommandit- och
aktiebolag som ingår i Nacka Strands-projektet (50%). Aktier i fastighetsbolag omfattar Pleiad Real Estate AB
(18,75%) och Svenskt Fastighetskapital AB (50%).

BALANSRÄKNING 1991-12-31 MKR	BOKF. V.	RESULTATRÄKNING 1991 MKR	BOKF. V.
Tillgångar		Intäkter
Fastigheter	10 891	Fastigheternas driftsnetto	436
Aktier i fastighetsbolag	504	Intäktsräntor	51
Övriga tillgångar	149	Övriga intäkter	4
Summa tillgångar	11 544	Summa intäkter	491
Skulder och fondkapital		Kostnader
Fastighetslån	2 145	Kostnadsräntor	255
Övriga skulder	321	Övriga kostnader	14
Grundkapital	8 856	Summa kostnader	269
Årets resultat	222	Årets resultat	222
Summa skulder och fondkapital	11 544

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Skr. 1992/93:18

Bilaga 1

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16-64 år (för
personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP lik-
som flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.
Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och
visar förändringen i konsumentpriserna från oktober till
oktober året innan. Basbeloppet respektive år reglerar
utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965 5 000

1970 6 000

1975 9 000

1980 13 900

1985 21 800

1990 29 700

1991 32 200

1992 33 700

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas på
slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av
förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet
i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med
i den pensionsgrundande inkomsten (= taket i ATP).
ATP-poäng = Pp1 —

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje år.
ATP-poängen registreras och sparas för varje individ
varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt följande:
Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng"

antal" år med ATP

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

'" Högst 30 år.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år.

För att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är
födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduk-
tion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren
(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).
Maximalt för år 1991: 0,6 x 6,5 x 32.200 = 125.580
kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast
från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per "förtida"
månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst
intill 70 år. Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-
talning av ATP.

Sjukbidrag/förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande minst
50%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt
som för ålderspension (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen
samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevandepen-
sion utgör 40% av den avlidnes egenpension eller, om
barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräknade
eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta gäller för
första barnet. För varje ytterligare barn ökas procentta-
let med 20.

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1991

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-
pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för för-
värv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsva-
rar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tred-
je AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en av-
kastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
rösttalet.

1991 i sammandrag

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

• Fondens grundkapital fär from 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-
styrelsernas tillgångar eller omkring 4,0 mdr vid årsskiftet 1991/92.

• Fondens grundkapital uppgår till 3,5 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 22,6 mdr
mot 19,5 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1991 värdepapper för 3,8 mdr och sålde värdepapper för 4,1 mdr.

• I nyemissioner placerades 223 mkr, varav 167 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Procordia,
Sandvik, AGA och Volvo som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8,5 mdr
svarade för drygt 44% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 102 mkr under 1991. Det totala
investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 897 mkr.

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträf-
fat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på
detta med 3% - med över 14,5 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1991 med 6%. Index för fondens portfölj steg med 12%.
Avkastningen på fondkapitalet blev 16%.

VD-kommentar

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Nittiotalets inledning har för en aktieplacerare på Stock-
holms fondbörs varit mycket svag. Den kraftiga kursned-
gången under 1990 följdes 1991 av en blygsam uppgång
på knappt 6%. Ändå kom året att bli dramatiskt i många
avseenden. Inte minst gällde detta den ekonomiska ut-
vecklingen i världen i allmänhet och i Sverige i synner-
het. Det var året då prognoser om tillväxt och företags-
vinster successivt fick justeras ned och då optimisterna
ersattes av pessimister.

Den svenska ekonomin befinner sig i en omfattande
strukturell omvandling. En av beståndsdelarna i denna
process är den pågående nedväxlingen av inflationstak-
ten. Genom att den svenska kronan ensidigt knutits till
EMS (EG:s valutor), har också ramarna fastställts för de
svenska räntorna. Något förenklat innebär detta att det
rådande höga ränteläget i Tyskland medför höga svenska
räntor. I kombination med avtagande inflation blir resul-
tatet höga svenska realräntor. Detta förhållande får bety-
dande konsekvenser för en aktieplacerande institution
som fjärde AP-fonden.

I förra årets VD-kommentar fördes en diskussion om
sambandet mellan risk och avkastning och om hur såle-
des olika investeringars riskpremie påverkar avkast-
ningskravet. Detta avkastningskrav brukar oftast beskri-
vas i reala termer, justerat för inflation. En fallande infla-
tion, med stigande realräntor som följd, ieder till att av-
kastningskravet för alla typer av placeringar höjs. För ak-
tieplaceringar betyder detta (allt annat lika) att kursnivån
måste justeras ned för att investeringen skall ge samma
avkastning som tidigare.

Detta är lätt att förstå om man jämför aktieplaceringar
med placeringar i räntebärande tillgångar. Med tanke på
den risk aktieplaceringen innebär, kräver investeraren att
avkastningen på aktierna överstiger den ränta som kan
erhållas genom en riskfri placering i t ex statsobligatio-
ner. Om ränteläget förändras, förändras också investera-
rens preferenser. Ett högt ränteläge är därför normalt ne-
gativt för aktiemarknaden.

Det höga ränteläget i kombination med försämrade vinst-
utsikter för de svenska börsbolagen, har för fjärde AP-
fondens del inneburit att andelen likvida medel har hål-
lits relativt hög under året. De likvida medlen förräntas
på den svenska obligations- och penningmarknaden, som

under året fortsatt att utvecklas till en mer effektiv mark-
nadsplats. Händelserna på finansmarknaden under de se-
naste åren har lett till ökade räntedifferenser mellan olika
emittenters lån. En på detta sätt differentierad prissätt-
ning har bättre kommit att avspegla den risk som ligger
även i denna typ av placeringar.

För en i huvudsak aktieförvaltande institution som fjärde
AP-fonden, är räntebärande placeringar endast i mindre
utsträckning ett alternativ till aktier. Portföljens avkast-
ning påverkas i första hand av fondens placeringsstrate-
gi, som bl a innebär en medveten koncentration till ett
begränsat antal bolag. Detta medför ett högre risktagan-
de, men är också en förutsättning för att över tiden kunna
uppnå en förräntning som överstiger marknadens genom-
snittliga avkastning.

Fondens koncentrationsstrategi har varit lyckosam sett
över en längre period. När emellertid de större innehaven
utvecklas bättre än marknaden som helhet, blir resultatet
automatiskt att koncentrationen av aktieinnehaven ytter-
ligare förstärks. Således har under året Astras andel av
portföljen fortsatt att öka, trots att delar av innehavet av-
yttrats.

Fokuseringen på ett mindre antal bolag är inte bara ett
uttryck för en uttalad portfölj strateg i, utan delvis också
en naturlig följd av att likviditeten på marknaden är kon-
centrerad till ett relativt litet antal bolag. Enligt fondbör-
sens statistik svarar de fem mest handlade aktierna för
nästan hälften av börsomsättningen. Detta innebär klara
begränsningar för en stor aktör som fjärde AP-fonden.
Glädjande är dock att den totala börsomsättningen under
1991 ökade igen efter att ha fallit varje år sedan 1986.

En god likviditet på marknaden är en av de viktigaste
förutsättningarna för en effektiv portföljförvaltning. Det
är uppenbart att det ligger en stor risk i att inte inom rim-
lig tid kunna förändra portföljens utseende när behov fö-
religger. Att problemet blir extra besvärande för en stor
aktör är lika uppenbart.

Avslutningsvis kan konstateras att resultatet av verksam-
heten väl uppfyllde det reala avkastningskravet under
året. Totalavkastningen har då belastats med ett par pro-
centenheter på grund av den riskavsättning, som vidta-
gits för befarade men icke konstaterade förluster i onote-
rade företag.

Riskkapitalmarknaden 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

År 1991 blev kursmässigt händelserikt på den svenska
riskkapitalmarknaden. Diagram 1 visar utvecklingen av
Veckans Affärers totalindex under 1989 och 1990 samt
av totalindex och index för några av de viktigaste bran-
scherna månadsvis 1991.

Totalindex steg under året med knappt 6% (föregående
år -30%). Kursutvecklingen under året var växlande. Re-

dan under årets första börsdag föll kurserna med 4%.
Detta kursfall återhämtades raskt. Vid januari månads
slut hade index stigit med 16% sedan årets början och
den positiva trenden fortsatte. Vid mitten av juli hade
kurserna stigit med 42% jämfört med bottennoteringen
januari. Från kulmen i juli till årets slut sjönk den all-
männa kursnivån med en femtedel.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1989-1991

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året har va-
rit mycket oenhetlig. Årets vinnarbransch blev Kemisk
Industri med en kursstegring på 40%. Kemisk Industri är
överrepresenterad i fondens portfölj. Verkstäder, som
också väger tungt i fondens portfölj, utvecklades margi-
nellt bättre än marknaden med 7%, medan branschen
Skogsindustri uppvisade en sämre utveckling, ±0%.
Sämst kursutveckling uppvisade branscherna Banker, -
19%, Fastighets- och byggföretag, -30% och OTC- bola-
gen, -30%, vilka alla är underrepresenterade i portföljen.
Övriga branscher ökade sitt börsvärde med mellan 1 %
och 20%.

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit än mer
skiftande. Det är svårt att urskilja några generella tenden-
ser. Anmärkningsvärt är att en så stor andel som 2/3 av
det totala antalet noterade aktier på A:I och A:II-listoma
utvecklats sämre än totalindex för andra året i följd. När-
mare en tredjedel av dessa har dessutom halverat sitt
börsvärde under året. Noteras kan också att bolagen för-
delar sig över hela skalan mellan de två ytterligheterna
med det bästa företaget som nästan har fördubblat sitt
börsvärde till det sämsta som minskat med nära 95%.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms
Fondbörs (A:I och A:II-listoma) steg från 93,5 mdr 1990
till 124,6 mdr 1991. Därmed bröts den negativa trend
som pågått under de fyra föregående åren. Eftersom om-

sättningen innehåller såväl en pris- som en volymkompo-
nent, är omsättningshastigheten ett mer relevant mått på
affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas må-
nadsvis av fondbörsen. Under 1991 registrerades en om-
sättningshastighet på 20%, jämfört med 14% för 1990.
Affärsaktiviteten - mätt på detta sätt - översteg därmed
de senaste två årens nivåer.

Anmärkningsvärt är dock att av de 127 registrerade börs-
företagen stod 20 bolag för mer än 80% av den totala
börsomsättningen. Redan de fem mest omsatta bolagen
svarade för nästan hälften av börsomsättningen.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-
tier ökade markant till 30,5 mdr (21,3 mdr). Om man
jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med
den i Sverige registrerade omsättningen, så steg utländ-
ska placerares andel av handeln på stockholmsbörsen till
12% (11%). För andra året i rad nettoköpte utländska
placerare svenska aktier. Nettoexporten ökade kraftigt
till 11,2 mdr (1,2 mdr), vilket överstiger 1983 års rekord-
nivå om 6,2 mdr.

Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och ex-
porten av utländska aktier med den i Sverige registrerade
omsättningen har denna relation minskat till 42% (60%).
De sammanlagda köpen och försäljningarna av utländska
aktier uppgick till 104,5 mdr (112,3 mdr). Härav netto-
köptes utländska aktier för 14,2 mdr (19,8 mdr). Detta

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

innebär att gränshandeln för utländska aktier minskat på-
tagligt efter två års mycket kraftig expansion. Noterbart
är att under året har handeln med utländska aktier stadigt
utgjort närmare 1/3 av svenska placerares totala aktie-
handel.

Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali-
serades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen
ökat avsevärt. Under 1991 har denna handel haft en ex-
plosionsartad utveckling. Framförallt under årets fyra
sista månader ökade handeln kraftigt. Under 1991 köptes
och såldes nominella värdepapper för sammanlagt
1.517,0 mdr (408,1 mdr). Härav svarade kronobligatio-
ner för 1.465,1 mdr (369,4 mdr). Nettoförsäljningen av
obligationer till utlandet ökade till 44,7 mdr (37,4 mdr).
Tendensen att svenska placerare ökar andelen reala ut-
ländska tillgångar i sina portföljer på bekostnad av nomi-
nella svenska tillgångar har därmed fortsatt.

Diagram 2 visar kursutvecklingen mätt i lokal valuta för
ett urval utländska börser från årsskifte till årsskifte för
1990 och 1991. Den dollarbaserade världsindexutveck-
lingen under 1991, enligt tidskriften Morgan Stanley Ca-
pital International (MSCI), återges också i diagrammet.
Börskurserna steg generellt under 1991. De större bör-
serna, som är representerade i fondens aktieportfölj
- Frankfurt, London, New York, Paris, Tokyo och
Zurich - steg kursmässigt från årsskifte till årsskifte med
mellan 13% och 16% i lokal valuta. De två undantagen
var New York, som steg med drygt 26%, och Tokyo,
som sjönk med knappt 4%.

DIAGRAM 2

I I Helår 1991

I I Helår 1990

Världsindex 1991

KURSUTVECKLING UTLANDET

Optionshandeln var i stort oförändrad jämfört med före-
gående år. Omsättningen minskade något i handeln med
indexoptioner, från 6,1 mdr till 5,2 mdr. Handeln med
standardiserade aktieoptioner var marginellt lägre, 4,9
mdr mot 5,0 mdr föregående år.

De svenska börsbolagens totala marknadsvärde ökade
under året med 15 mdr till 540 mdr, vilket motsvarar en
värdering uppgående till ca 95% av det justerade egna
kapitalet. Under de senaste åren har företagens börsvärde
i regel överstigit värdet av det justerade egna kapitalet.
Förhållandet vid årsskiftet speglar marknadens ändrade
avkastningskrav och förväntningar avseende bolagens re-
sultatutveckling men leder, mot bakgrund av rådande
konjunkturutsikter och ränteläge, inte självklart till slut-
satsen att företagen därmed är undervärderade.

Även om kursnivån varierade högst avsevärt under året,
så kunde endast en måttlig kursuppgång registreras för
helåret 1991. Detta inträffade efter två mycket starka och
ett mycket svagt börsår: 1988, 1989 och 1990, då totalin-
dex steg med 51% och 24% respektive sjönk med 30%.
Under 1988 och 1989 kulminerade företagens vinster ef-
ter en lång och stark konjunkturuppgång inom hela
OECD-området. Kurserna fortsatte att stiga under första
halvåret 1990, men var i hög grad likviditetsdrivna. Un-
der andra halvåret sjönk totalindex avsevärt. Farhågorna
för en försämring av världskonjunkturen växte sig allt
starkare i takt med att Gulfkrisen utvecklades.

Konjunkturoptimismen, med hopp om en snar vändning i
USÄ-konjunkturen, tog åter fart vid ingången av 1991
och förstärktes ytterligare av upplösningen av Gulfkri-
sen. I kombination med fallande räntor och likviditetstill-
skott genom stora uppköp stärktes stockholmsbörsen
kraftigt under första kvartalet. Totalindex föll i april och
maj när vinstförväntningama nedjusterades under intryck
av svaga bolagsrapporter, men steg ånyo som en följd av
att kronan knutits till ecun och en ansökan om EG-med-
lemskap inlämnats.

Efter kulmen i början av juli försvagades aktiekurserna.
Härtill bidrog successivt nedjusterade konjunkturprogno-
ser. För Sveriges del förstärktes den negativa förvänt-
ningsbilden av den tilltagande kreditkontraktionen. Ef-
fekterna kunde avläsas i såväl accelererande kreditförlus-
ter för bankerna som fallande fastighetspriser. Ett tillta-
gande valutautflöde gav i november Riksbanken anled-
ning att höja korträntoma kraftigt. Härigenom höjdes av-
kastningskravet och totalindex föll ytterligare för att vid
årsskiftet befinna sig 6% över nivån vid årets början.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt note-
rade företag uppgick till 8,9 mdr (5,8 mdr). Härav upp-
gick nyemissionerna till 8,5 mdr (3,0 mdr), varav Nord-
banken och Nobel Industrier svarade för 7,1 mdr. Kon-
vertibla förlagslån utgavs till ett belopp av 6,6 mdr (0,6
mdr). 4 (4) bolag introducerades på Ä- och OTC-listoma
utan försäljning till marknaden (0,9 mdr).

Under 1991 tillfördes Stockholms fondbörs 7 (21) nya
bolag. 35 (27) bolag avfördes från notering på grund av
uppköpserbjudanden m m. Antalet OTC-noterade bolag
minskade med 16 (8), sedan listan tillförts 0 (2) bolag
och 16 (10) bolag avförts från notering. Det sammanlag-
da antalet noterade bolag på A-, OTC- och O-listoma
minskade sålunda under året från 258 till 230.

Fonden 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan
1974 successivt förts över från första-tredje AP-fondema
till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden
infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens för-
valtning överföras medel som ”får uppgå till högst 1% av
det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av
närmast föregående kalenderår på de medel som första-
tredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har häri-
genom under 1991 ökats med ca 400 mkr till ca 4.000
mkr.

Fonden har under året inte rekvirerat några ytterligare
medel, varför grundkapitalet uppgår till oförändrat 3.500
mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de succes-
siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex
fram t o m december 1991) uppgår till 7.525 mkr. Det
uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglemen-
tets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-
fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och
onoterade värdepapper och - i begränsad omfattning, jfr
sid 20-21 - utländska värdepapper), dels placerats i likvi-
da medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under
1991 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-
tal för 1990 (belopp i mkr):

6 mkr till ca 13 mkr. Fonden har gjort affärer med 20
svenska och 15 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda
svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument
sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvär-
den, onoterade värdepapper till bokförda värden) fördela-
de sig värdepappersportföljen vid utgången av 1991 på
följande sätt:

Engagemang mkr	Antal företag	Totalt belopp	Procent
1000 <	4	7.574	39,2
500 <1000	8	6.876	35,6
250 < 500	6	1.862	9,6
100 < 250	10	1.640	8,4
50 < 100	11	826	4,3
10 < 50	20	519	2,7
< 10	8	41	0,2
	67	19.338	100,0

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till
större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och
däröver finns i 12 företag och svarar för nästan 75% av
portfölj värdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på
börsens A:I-lista återfinnes 8 av fondens investeringar
över 500 mkr med ett samlat värde på nästan 11 miljar-
der eller 56% av fondens portföljvärde.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO-

PLACERINGAR
(marknadsvärden) (likviditetseffekt)

	1991	1990	1991	1990	1991	1990
SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade1
i nyemissioner	56	61	-	-	56	61
i andrahandsmarknaden	3.117	2.381	3.759	2.468	-641	-87
onoterade
i nyemissioner	167	231	-	-	167	231
övrigt	25	12	115	10	-90	2
	3.365	2.685	3.874	2.478	-509	207
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	410	235	217	42	193	193
TOTALT	3.775	2.920	4.091	2.520	-316	400

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstäm-
mer med summan i delposterna.)

Fondens köp av värdepapper 1991 var 3.775 mkr dvs
högre än 1990 (2.920 mkr). Försäljningssumman var hö-
gre 1991 än föregående år och uppgick till 4.091 mkr
(2.520 mkr). Fondens nettoförsäljningar av värdepapper
uppgick därmed till 316 mkr (nettoköp 400 mkr).

Det totala antalet värdepappersaffärer ökade från drygt
700 till drygt 1.000. Det svenska courtaget ökade från ca

1 Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av
fondens svenska värdepappersportfölj framgår av tabel-
len på följande sida.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett
oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-
mansättning har skett för branscherna Verkstäder, Ke-
misk Industri, Skogsindustri samt Övriga företag.

Den mindre andelen investeringar i Verkstäder förklaras
i allt väsentligt av att aktierna i Alfa-Laval avyttrats

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Branschfördelning i %
Bransch	Fondens portfölj			Marknaden2
Bransch	1991	1990	1989	1991	1990	1989
Verkstäder	33	39	41	28	31	32
Kemisk industri	29	25	22	16	11	10
Skogsindustri	8	6	7	8	8	7
Fastighets- och
byggföretag	6	7	11	7	10	13
Handelsföretag	1	1	1	1	1	1
Rederier	1	0	-	1	1	1
Utvecklingsbolag 0		0	2	1	1	2
Förvaltningsbolag 0		1	2	12	12	14
Banker	2	2	2	7	8	9
Övriga företag	20	18	12	19	16	11
	100	100	100	100	100	100

(uppköpserbjudande.) Inom Kemisk Industri har Astra
haft en god relativ kursutveckling under året vilket ytter-
ligare har ökat branschens andel av portföljen. Genom
nettoköp av aktier i STORA och MoDo har fondens pla-
ceringar i Skogsindustri ökat och motsvarar nu i relativa
termer vad som gäller för marknaden i sin helhet. En
gynnsam kursutveckling för Procordia och Gambro för-
klarar den ökade andelen Övriga företag.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-
scher. Fonden har totalt sett högre andelar aktier i bran-
scher som representerar tillverkningsföretag (Verkstäder,
Kemisk Industri och Skogsindustri) med tillsammans
nära 70% av portföljvärdet jämfört med drygt 50% för
marknaden. Ä andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i
portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads-
andel. Andelen aktier i Fastighets- och byggföretag och
Banker är också lägre än marknadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-
enden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis
koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksord-
ning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar
som regel en större spridning. Koncentrationen är en
medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier
ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer ”index-
neutral” portfölj. Å andra sidan innebär koncentrationen
ett högre risktagande. Under 1991 har koncentrationen
på företag i relativa termer givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under
1991 på en markant högre nivå än föregående år, +41%,
till stor del beroende på ökad börsomsättning. Affärsvo-
lymens andel av den officiella börsomsättningen uppgick
till 2,8% (2,6%). Marknadsvärdet av fondens portfölj ut-
gjorde ca 3,4% (3,2%) av det totala börs värdet. Omsätt-
ningshastigheten i fondens portfölj ligger således fortfa-
rande under genomsnittet för marknaden.

Det kan nämnas att större affärer av engångskaraktär -
uppdelningen av ASEA till ASEA och Incentive samt
uppköpserbjudandet på Alfa-Laval - svarar för drygt
35% av affärsvolymen. De s k arbitrageaffärema, främst

2 Veckans Affärers branschindelning

affärer mellan olika aktieslag, som minskade under 1990,
ökade åter till tidigare nivåer och uppgick under 1991 till
35% (14%) av fondens affärsvolym.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1991 inves-
terat 56 mkr (61 mkr).

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-
ter marknadsvärdet, utgjorde:

1	(1)	Astra	3.851 mkr
2	(4)	Procordia	1.538 mkr
3	(10)	Sandvik	1.150 mkr
4	(5)	AGA	1.035 mkr
5	(12)	Volvo	956 mkr

8.530 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för
drygt 44% av den totala portföljens marknadsvärde eller
3 %-enheter mindre än föregående år. Nya engagemang
bland de fem största är innehaven i Sandvik och Volvo.
Aktiekurserna för de båda senare företagen har utveck-
lats väsentligt bättre än marknaden. Nettoköp har dessut-
om gjorts i Sandvik.

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-
dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya företag i portföljen är ASG, Incentive (via uppdel-
ningen av ASEA), Lundbergs, NK och Ångpannefören-
ingen.

• Ett antal engagemang har avyttrats: Alfa-Laval (upp-
köpserbjudande), Bahco (uppköpserbjudande) och Be-
tongbyggen.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i MoDo, Sandvik
och STORA.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid
16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens ka-
pital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.
Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolags-
stämmoåret” för fondens första verksamhetsår 1974)
överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa
företag till representanter för de anställda i dessa företag
(fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna). Grunden
för rösträttsöverlåtelsen är en specialbestämmelse i aktie-
bolagslagen. Under 1991 har rösträtt överlåtits till de an-
ställda i 16 noterade företag.

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit i
nivå med 1990. Fonden har liksom föregående år i be-
gränsad skala deltagit i denna marknad främst genom ut-
ställande av köpoptioner.

Vid årskiftet utstående köpoptioner redovisas i följande
tabell:

Företag	Optioner motsvarande antal aktier	Marknadsvärde Lösenvärde
		91-12-31 tkr	tkr
Trelleborg	25.000	2.375	2.500

Från och med 1 juli 1990 får fonden placera högst 10%
(tidigare 1 %) av fondkapitalets bokförda värde i aktier i
utländska bolag eller konvertibla skuldebrev utfärdade

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

av utländska aktiebolag eller andel i utländska aktiefon-
der. Med nu gällande bestämmelser kan knappt 1,5 mdr
placeras i utlandet.

Under 1991 har fonden fortsatt den under 1990 påbörja-
de uppbyggnaden av den utländska portföljen. Portfölj-
värdet har mer än fördubblats under året och uppgick vid
årets utgång till knappt 432 mkr. De sammanlagda köpen
av utländska aktier har ökat från 235 mkr till 410 mkr
och försäljningarna ökade från 42 mkr till 217 mkr.
Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot
främst större bolag i länder som är betydande ur ekono-
miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader.
Genom investeringar på börserna i New York, Tokyo,
London, Frankfurt, Paris och Zurich finns i fondens
portfölj placeringar på totalt sex av de sju största börser-
na.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land
1991-12-31:

Land	Fördelning till marknads- värden%	Antal bolag
USA	52	18
England	17	16
Tyskland	11	7
Schweiz	11	4
Frankrike	7	4
Japan	2	10
	100	59

Den utländska portföljen befinner sig i ett uppbyggnads-
skede och är därför inte färdigstrukturerad. De ovan
nämnda länderna bildar en bas i portföljen men avspeg-
lar ännu ej den långsiktiga inriktningen i portföljen vad
avser marknadens relativa andelar och innehavens relati-
va storlek.

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag.
Det investerade beloppet vid utgången av 1991 var 897
mkr. Vid samma tillfälle föregående år uppgick den sam-
manlagda investeringen till 795 mkr.

Större kapitaltillskott har genomförts i Swedish Genetic
Investment med 67 mkr, i Fastighets AB Plinius med 51
mkr och i Näringslivskredit med 33 mkr.

Aktierna i Avesta Kraft och Visentkraft har sålts med av-
sevärd vinst. Engagemangen i Refina Instruments,
Svenska Bota Läkemedel och Svenska Enerek har av-
vecklats. Uppkomna förluster har i stort sett täckts av ti-
digare reservering för förlustrisker.

Den allmänna konjunkturutvecklingen och inte minst
nedgången på fastighetsmarknaden har lett till att avsätt-
ningen för förlustrisker - liksom föregående år efter indi-
viduell bedömning - i årets bokslut uppgår till 360 mkr.
Inga av dessa förluster är konstaterade. De konstaterade
förlusterna under 1991 uppgick till 18 mkr vilket mer än
väl uppväges av realisationsvinster vid avyttring av ak-
tierna i Avesta Kraft och Visentkraft.

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets slut till 2.808 mkr,
vilket innebär en ökning under året med 922 mkr. Me-
delbeloppet av likvida medel ökade med 746 mkr till
2.224 mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida medel i för-
hållande till fondens totala tillgångar upptagna till mark-
nadsvärden, steg från årsskifte till årsskifte från 9,7% till
12,6%.

Under våren förlängdes fondens portfölj successivt för
att kortas av under sommaren och har sedan dess ånyo
förlängts. Medellöptiden har därigenom varierat mellan
ca 45 dagar och drygt 5 år (1990: 120-350 dagar) och
uppgick vid årsskiftet till 520 dagar.

Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-
jande tabell:

	Procent
	1991	1990
Specialkonto, dagslån	3	12
Företagscertifikat	29	65
Statsskuldväxlar	45	2
Obligationer	23	21
	100	100

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var
under året 14,6% (13,1%). I reala termer innebar detta en
avkastning på 6,5% (2,2%).

Under 1991 varierade marknadsräntorna betydligt mer
än under 1990 som ändå var ett år med avsevärda ränte-
rörelser. Under våren föll såväl korta som långa räntor
eftersom allt fler konjunkturprognoser pekade på en kraf-
tig avmattning av den svenska konjunkturen. I samband
med kronans ensidiga knytning till ecun och Sveriges an-
sökan om EG-medlemskap i juni föll räntenivån ytterli-
gare. De korta räntorna föll nu mer än de långa så att rän-
tan på olika löptider närmade sig varandra. Samtidigt
minskade marginalen mot de utländska räntorna avse-
värt. Efter omviktningen av den svenska valutakorgen
för att knyta kronan till ecun blev de europeiska räntor-
na, och främst den tyska, de viktigaste utländska räntor-
na i stället för de amerikanska.

I början på hösten medförde bl a osäkerheten inför valet
och ett begynnande valutautflöde att de korta räntorna
steg. De långa räntorna föblev däremot på en i stort sett
oförändrad nivå eftersom inflationsförväntningarna däm-
pades och konjunkturen försvagades ytterligare. Politisk
osäkerhet och internationell valutaoro minskade förtro-
endet för den svenska kronan och valutautflödet accele-
rerade kraftigt på senhösten. För att försvara kronans
värde höjde riksbanken dagslåneräntan i två steg med
sammanlagt 7%-enheter. I samband med detta steg de
korta räntorna ungefär 4%-enheter till en nivå över den
som rådde vid årets början, men föll snabbt tillbaka för
att vid årets slut ligga ca 1%-enhet lägre än vid föregåen-
de årsskifte. De långa räntorna steg nästan 1 %-enhet un-
der denna period, men föll tillbaka något så att de vid
årets slut låg ca 2%-enheter lägre än vid årets början.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Finansieringsanalys

I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden
1991 (belopp i mkr):

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-
tatet för året 1.958 mkr (1.990 mkr). Detta belopp tillfö-
res fondkapitalet.

Tillförda medel	1991	1990
Aktieutdelningar	515	451
Konvertibelräntor	10	7
Räntor på likvida medel	324	193
Nettoförsäljning
av värdepapper	316	-
Ökning av grundkapitalet	-	500
Summa tillförda medel	1.165	1.151
Använda medel
Nettoköp av värdepapper	-	400
Överföring till 1-3 AP-fondema	196	160
Förvaltningskostnader	26	11
Ökning av fordringar
resp minskning av skulder	20	14
Summa använda medel	242	585
Förändring av likvida medel	+923	+566

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna
Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till an-
skaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i
redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokförings-
mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re-
sultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orealise-
rade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med 14% till 515 mkr (451
mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2,6% (ca 2,1%)
av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1991-
04-30.

Ränteintäkterna, 334 mkr (varav 324 mkr på likvida
medel), ökade jämfört med föregående år (200 mkr).

Förvaltningskostnaderna ökade med knappt 15 mkr. En
uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kost-
nadsslag återfinnes under avsnittet ”Administration” på
sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,9 promille
(1,0 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi-
talet under året och 1,2 promille om tillgångarna värde-
ras till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdel-
ningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskost-
nader) på 824 mkr (640 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1991 medförde re-
alisationsvinster på 1.785 mkr (1.574 mkr) och realisa-
tionsförluster på 66 mkr (14 mkr). Realisationsvinster
och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp-
kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo-
tiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Som redan nämnts har 360 mkr avsatts för befarade för-
luster på vissa onoterade företag. Årets nettonedskriv-
ningar uppgår till 358 mkr.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp mot-
svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna
överföring uppgår för 1991 till 226 mkr (196 mkr).

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution
inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieport-
följen måste den sägas vara ofullständig och missvisan-
de. Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip
av samma karaktär som realisationsvinster och realisa-
tionsförluster. I och med att likviden av en försäljning re-
investeras i värdepapper är det realiserade resultatet un-
derkastat samma kursrisker som de orealiserade kursför-
ändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och där-
med portfölj värdet kan ändras snabbt - valet av stickdag
kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför
inte fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett
enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med
långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett längre
perspektiv.

På grund av kursuppgången under året har det icke reali-
serade övervärdet i portföljen under 1991 ökat med 827
mkr. Motsvarande tal 1990 innebar en minskning av
övervärdet med 6.638 mkr.

Det totala nominella resultatet för 1991 blev därmed ett
överskott på 3.011 mkr (underskott 4.453 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala no-
minella resultatet korrigeras för inflationen under året
och relateras till reglementets krav på 3% real avkast-
ning. Efter avsättning med 551 mkr (638 mkr) för beva-
rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resulta-
tet ett överskott på 2.460 mkr (underskott 5.091 mkr).
Med hänsyn taget till kravet på överföring till första-
tredje AP-fondema visade fonden ett överskott på 2.234
mkr (underskott 5.287 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.
Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens till-
komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade re-
sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde
verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se-
dan 1981 ökat med undantag för 1984, 1987 och 1990.
Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet
motsvarande resultatkrav med drygt 14,5 mdr.

Performance

Det är av intresse att redovisa fondens ekonomiska utfall
i förhållande till kursutvecklingen på den svenska aktie-
marknaden eftersom svenska aktier utgör fondens hu-
vudsakliga verksamhetsområde.

Veckans Affärers totalindex steg under året med knappt
6%. Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en
uppgång med drygt 12%. Avkastningen på fondkapitalet
till marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-
nings- och ränteintäkter, uppgick till knappt 16%. Av-
kastningsmåttet har i båda fallen belastats med ca 2%-
enheter motsvarande avsättningen för riskreserv i onote-
rade företag.

DIAGRAM 3

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1991

Vänsterskala, staplar

Årligt resultat i förhållande
till resultatkrav

Högerskala, linje

Ackumulerat resultatöverskott
utöver resultatkrav sedan
starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens
balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda-
möterna (med lika många personliga suppleanter) utses
ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-
munerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar
av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslut-
ningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång
nio (nio).

De totala förvaltningskostnaderna 26.074 tkr, fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1990):

Den kraftiga ökningen av administrationskostnaderna
förklaras huvudsakligen av kostnader för ett modernise-
rat ADB-system. Nuvarande system togs i drift våren
1984.

Utvecklingskostnaderna har under året uppgått till 9,9
mkr. Dessa kostnader beräknas bli lägre under inneva-
rande år. Därtill kommer anskaffningar för ett s k per-
sondatomät, som kostat 1,7 mkr. Övriga inventariean-
skaffningar uppgår till 0,9 mkr. Inventarieförvärven 2,6
mkr har enligt fondens praxis i sin helhet omkostnads-
förts.

Stockholm i februari 1992

	1991	1990
Löner och ersättningar
Styrelse och verkställande
direktör	1.351	1.351
Övriga anställda	2.620	2.186
Övriga personalkostnader	2.220	2.056
Lokalkostnader	1.809	1.463
Informationskostnader	12.031	2.084
Övriga förvaltningskostnader inkl inventarieanskaffningar (netto)	6.043	2.162
Summa	26.074	11.302

Bertil Danielsson

5 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Förvaltningsberättelse

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på
sätt som framgår av balansräkningen och särskilda
specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid
årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att

tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.
Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar
och skulder per den 31 december 1991 framgår av
följande resultaträkning samt balansräkning.

Resultaträkning, tkr

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Rörelseresultat

1991	1990
515.474	451.170
334.117	200.428
-26.074	-11.302
823.517	640.296

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna

Överföring till 1-3 AP-fondema not 1

Bokföringsmässigt resultat

Realt resultat

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema enl ovan

Förändring av ej realiserade vinster/förluster

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft not 1

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Överföring till 1 -3 AP-fondema

Överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

1.784.626 1.573.513

-65.834 -13.827

-358.082 -14.485

2.184.227 2.185.497

-225.746 -195.812

1.958.481 1.989.685

2.184.227 2.185.497

826.732 -6.638.385

3.010.959 -4.452.888

-550.997 -638.187

2.459.962 -5.091.075

-225.746 -195.812

2.234.216 -5.286.887

Balansräkning

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

1991-12-31			1990-12-31
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
	värden	värden	värden	värden
Tillgångar
Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,
företagscertifikat och obligationer m m	2.808.138	2.808.138	1.885.677	1.885.677
Fondlikvider	-	-	17.640	17.640
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	62.940	62.940	42.851	42.851
Aktier, not 2	11.544.585	19.430.529	10.374.925	17.407.367
Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3	356.531	339.525	124.237	134.000
Summa tillgångar	14.772.194	22.641.132	12.445.330	19.487.535
Skulder och fondkapital
Skulder
Fondlikvider	-	-	1.459	1.459
Skuld till 1-3 AP-fondema, not 1	225.746	225.746	195.811	195.811
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	9.374	9.374	9.334	9.334
Övriga kortfristiga skulder	512	512	643	643
Riskreserv	360.000	360.000	20.000	20.000
	595.632	595.632	227.249	227.249
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	3.500.000		3.500.000
Uppindexerat grundkapital, not 1		7.524.860		6.973.862
Ackumulerat överskott från
föregående år	8.718.081		6.728.395
Ackumulerat överskott i förhållande
till resultatkrav		12.286.424		17.573.311
Årets resultat	1.958.481		1.989.685
Årets resultat i förhållande
till resultatkrav		2.234.216		-5.286.887
	14.176.562	22.045.500	12.218.080	19.260.286
Summa skulder och fondkapital	14.772.194	22.641.132	12.445.330	19.487.535

Sören Mannheimer
Gunnar L Johansson

Bertil Jonsson

Björn Rosengren

Pål Wingren

Stockholm 1992-02-13

Birgitta Johansson-Hedberg Lars-Eric Ericsson

Ingemar Essen Lennart Hjalmarson

Dan Andersson Lage Andréasson

Bertil Danielsson

Vår revisionsberättelse har avgivits

Stockholm 1992-02-14

Jonas Forssman Anders Larsson

Marcus Storch
Bo Dockered
Peter Nygårds.

Sten Lundvall

Bokslutskommentarer

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Redovisnings- och värderingsprinciper.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffnings-
värde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper
inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräk-
ning av realisationsvinster och förluster vid försäljning

av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.
Avsättning till riskreserv har skett efter individuell
prövning.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade
grundkapitalets nuvärde till 1 -3 AP-fondema.

Noter till resultat och balansräkningar

Not 1 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1991 uppgår till 230,8 Avsätt-
ningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

	Index	Nuvärde	Tillgängligt antal dagar	Direktavkastning
Ingående	213,9	6.973.862	360	225.746
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	230,8	550.997
Utgående		7.524.860	Överföring	225.746

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 21.

Revisionsberättelse

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-
rättelse för år 1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä-
kenskaperna, protokoll och andra handlingar, som läm-
nar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat
de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna
samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er-
forderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko
AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värde-
papperstransaktioner, som fonden företagit under 1991,
eller mot de sätt på vilka desamma genomförts.
Revisionen har icke gett anledning till anmärkning be-
träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upp-
tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens för-
valtning.

Stockholm den 14 februari 1992

Pål Wingren

Jonas Forssman

Anders Larsson

Sten Lundvall

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Sören Mannheimer, direktör, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande

Lars Eric Ericsson,förbundsordförande

Marcus Storch, direktör

Gunnar L Johansson, direktör

Ingemar Essén, direktör

Lennart Hjalmarson, direktör

Bo Dockered, förbundsordförande

Bertil Jonsson, LOs andre ordförande

Dan Andersson, ekonom

Lage Andréasson, förbundsordförande

Peter Nygårds, kanslichef

Björn Rosengren, TCOs ordförande

Suppleanter

Nils Dexe, departementsråd

Monica Andersson, borgarråd
Ingegerd Karlsson, kommunalråd
Kennart Erlandsson, kommunalråd

Erik Menckel, direktör

Magnus Lemmel, direktör

Christopher Friis, direktör
Kjell Olof Olsson, finansdirektör

Leif Zetterberg, direktör

Valter Carlsson, förbundsordförande
Gunnar A Karlsson, förbundsordförande
Hans Olsson, utredningschef

Lisbeth Eklund, 1 :e vice ordförande
Sven Magnusson, förbundsdirektör

Revisorer

Pål Wingren, aukt revisor, ordförande Jonas Forssman, direktör

Sten Lundvall, aukt revisor Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör

Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör

Gunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson
Arne Lööw
Stefan Malmström
Ulf Fahlgren
Pia Westerlund

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress: Drottninggatan 82 III
Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm
Telefon: 08-24 33 90, Telefax: 08-24 42 40

Värdepappersinnehav per den

31 december 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade

% av

Företag	Antal	Förändringar under 19911	Marknadsvärde tkr	aktie- kapital	röster
AGA A 2.344.540 B 1.086.784	3.431.324		1.034.599	7,2	8,7
Almedahl B	225.054		24.081	3.7	1,4
Andersons B	847.872		10.175	12,3	7,5
Arcona A	570.000		37.620	6,4	7,3
Argonaut A 229.000 B 2.141.000	2.370.000	+1.874.000	97.628	3,7	1,3
ASEA A 1.892.840 B 1.279.100	3.171.940		896.328	4,8	3,9
ASGB	388.300	+388.300	27.181	3,9	1,7
Astra A 6.738.310 B 654.919	7.393.229	+ 1.050.308	3.851.276	6.1	6,7
Atlas Copco A 246.693 B 82.231	328.924		78.119	0,9	1,0
BPA B	440.400		12.772	3,5	0,5
Bergman & Beving B	511.400		39.889	6,7	4,3
Eken B	375.000		15.375	6.4	3,9
Electrolux B	3.924.354	-220.000	847.661	5,4	0,2
Ericsson B	8.750.920		945.099	4.3	0,0
ESAB A 137.820 B 320.056	457.876		82.693	5.3	4,5
Esselte A 998.888 B 352.750	1.351.638		152.676	4,0	4,8
Euroc A 1.958.870 B 16.774	1.975.644	+309.894	112.494	5,7	6,8
Finnveden B	156.710		2.351	2,6	1,6
Gambro B	1.090.5000	-288.000	275.043	4,0	2,1
Garphyttan	330.000		37.950	7,3	7,3
Gullspång B	4.723.465	+500.000	377.877	9,9	5,8
Handelsbanken A 1.110.501 B 122.051	1.232.552		118.447	0,7	0,8
Hennes & Mauritz B	384.375		182.578	5,1	2,4
Incentive A 2.428.040 B 1.279.100	3.707.140	+3.707.140	511.585	5,4	4,9
Inter Innovation A 31.373 B 358.626	389.999		88.530	10,0	8.6
J M Bygg B	504.300	+264.300	40.344	2,4	1,2
Lundbergföretagen B	1.240.145	+1.240.145	80.609	1,6	0,4
Mo och Domsjö A 253.318 B 51.583 C 374.200	679.101	+125.500	150.534	4,3	3,8

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Företag		Antal	Förändringar under 19911	Marknadsvärde tkr	% av
Företag		Antal	Förändringar under 19911	Marknadsvärde tkr	aktie- kapital	röster
NCB A		11.250.000		7.875	1,6	2.0
NCC		1.938.420		69.783	4,5	5,5
A	1.775.020
B	163.400
NK		98.200	+98.200	4.910	0,5	0,6
Nordbanken		375.000	+225.000	7.688	0,1	0,1
Perstorp B		1.511.636	+9.300	340.118	7,2	3,4
Procordia		7.926.786		1.537.723	3,1	1,4
A	1.936.574
B	5.990.212
SCA		8.774.556		854.770	5,1	4,8
A	2.710.060
B	6 064.496
SE-Banken		4.815.400	+549.000	245.324	1,8	1,8
A	4.553.600
B	261.800
SSAB		1.420.433		158.011	5,4	4,2
A	832.600
B	587.833
Sandblom & Stohne B		315.000		5.355	5,7	3.0
Sandvik		3.358.421	+280.100	1.150.261	6,2	6,6
A	2 794.853
B	563.568
Seco Tools B		880.665	+265.000	75.737	3,1	0,8
Siab		422.200		15.910	2,5	1,6
A	177.600
B	244.600
Sifab B		378.524	+ 101.124	20.819	3,6	1,2
Sila		1.800.000		31.684	5,1	4,3
A	716.200
B	1.083.800
Skanska		6.207.900	+3.337.100	857.923	4,9	3.3
A	70.000
B	6.137.900
SKF		3.534.276		325.898	3.1	4,4
A	2.160.600
B	1.373.676
Stora		1.205.350	+685.550	283.257	2,0	1,6
A	725.450
B	479.900
Svedala		404.434	+227.000	48.128	3,1	3,1
Sydkraft A		6.220.200		883.268	4,5	7.5
Trelleborg		1.774.336		182.365	2,7	1,3
B	1.007.480
c	766.856
Westergyllen B		40.000		1.800	3,1	0,8
Volvo		3.076.501		956.008	4,0	6,5
A	1.859.821
B	1.216.680
Ångpanneföreningen B		217.200	+217.200	11.946	5.7	1,2

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

18.208.075

10.325.938

1 Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med
köp och försäljning.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Aktier, onoterade
Företag	Antal	Förändringar under 1991	Anskaffningsvärde tkr	% av
Företag	Antal	Förändringar under 1991	Anskaffningsvärde tkr	aktie- kapital	röster
Centrumlnvest	369.668	+213.409	56.933	28,2	49,0
A 147.894 B 217.932 C 3.842
Four Seasons VC	410.000		122.750	33,8	28,4
A 83.950 B 326.050
Gruvkraft pref 1	41.500		5.188	9,5	22,2
Holmen Kraft pref 1	540.000		54.000	45,2	22,4
Junkaravan pref 1	83.166	+8.166	15.007	5,4	10,4
Liber A	700.000		36.253	10,0	12,6
LjungbergGruppen B	96.000	+ 16.000	10.852	2,2	0,4
NKR Gruppen B	8.184		8.500	16,1	5,8
Näringslivskredit A 366.666 B 29.208	395.874	+29.208	51.221	33,3	47,4
Plinius	374.999	+ 125.000	209.099	25,0	30,1
A 356.111 B 18.888
Robustus	376.150	+ 1.150	46.429	25,0	35.4
A . 255.000 B 121.150
Spira Invest	208.333		25.000	5,0	5,1
Swedish Genetic	35.725	+ 15.725	113.600	44,3	49,9
A 20.033 B 15.692
Uwelast A	300		2.000	30,0	30,0
Älvkraft pref 1	500.000		50.000	15,9	28,8
Totalt anskaffningsvärde			806.832

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag	Nominellt tkr	Förändring under 1991	Marknadsvärde tkr
Mo och Domsjö KVB C	133.475	+ 133.475	108.894
SCA IB	19.176		63.342
Sydkraft C	51.225	+51.225	60.446
Totalt marknadsvärde			232.682
Totalt anskaffningsvärde			247.980

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Företag	Nominellt tkr	Förändring under 1991	Anskaffningsvärde tkr
Four Seasons VCM	26.000		26.000
Gruvkraft	6.670		6.670
Holmen Kraft	6.000		6.000
Inter Innovation	10.000		10.000
Näringslivskredit	25.000	+25.000	25.000
Swedish Genetic	16.603	+ 16.603	16.603
Totalt anskaffningsvärde			90.273

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Antal Marknadsvärde tkr

CHF	Banque Suisse	11.000	13.658
	Ciba-Geigy	1.100	13.477
	Nestlé	450	16.134
	SMH	1.500	4.101
DEM	Allianz	600	4.603
	Asko Deutsche Kaufhaus	1.400	3.225
	Bayer	7.000	7.104
	Deutsche Bank	6.000	14.723
	Holzmann	600	2.232
	Siemens	4.000	9.141
	Veba	5.000	6.524
FRF	Air Liquide	18.000	13.527
	Alcatel Alsthom	18.000	10.987
	Credit Local de France	5.000	1.080
	Generale des Eaux	2.750	5.944
GBP	BICC	1.250	39
	British Petroleum	145.358	4.423
	Cable & Wireless	147.000	9.022
	Cookson	321.666	3.474
	Costain	230.654	1.533
	Fisons	225.000	7.617
	Grand Metropolitan	80.298	7.355
	Imperial Chemical Industries	10.000	1.257
	Lloyds Chemist	220.000	6.740
	National Westminster	270.000	7.767
	Royal Insurance	1.250	31
	Thom Emi	102.948	7.933
	TI Group	102.032	5.521
	Unilever	70.000	6.557
	Wickes	400.000	2.451
	Williams	110.000	3.324
JPY	All Nippon Airways	26.250	1.508
	Mitsubishi Heavy	30.000	916
	Nihon Cement	35.000	1.358
	Nisshin Steel Works	60.000	1.150
	Nomura Warrant Fund	20.000	28
	Sekiwa Real Estate	1.100	110
	Toyo Corporation	1.265	69

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag		Antal	Marknadsvärde tkr
USD	Bankers Trust	25.500	8.969
	Boeing	20.000	5.269
	Bristol-Myers Squibb	31.000	15.095
	Califomia Biotechnology	11.000	1.366
	General Electric	40.000	16.884
	International Paper	33.000	12.882
	Limited	60.000	9.518
	Motorola	39.000	14.041
	Pfizer	40.000	18.539
	Philip Morris	57.000	25.238
	Texaco	20.000	6.759
	Toys R Us	60.000	10.842
	UAL Corporation	15.000	12.063
	Union Camp	45.000	12.352
	Unocal	50.000	6.449
	Walt Disney	23.500	14.846
	Wal-Mart	55.000	17.866
	Totalt marknadsvärde		415.621
	Totalt anskaffningsvärde		411.814

Konvertibler
Företag		Nom	Marknadsvärde tkr
DEM	Deutsche Bank	83.000	455
JPY	Asahi Breweries	50.000.000	1.824
	Mazda Motor	40.000.000	2.000
	Sotetsu Rosen	13.000.000	650
USD	Chubb Capital	2.(MM).000	11.642
	Totalt marknadsvärde		16.571
	Totalt anskaffningsvärde		18.278

Sammanfattning av värdepappersförteckningama

	Anskaffningsvärden mkr	Marknadsvärden mkr
Svenska aktier, noterade	10.326	18.208
Svenska aktier, onoterade	807	807
Utländska aktier	412	416
Summa aktier	11.545	19.431
Övriga svenska värdepapper, noterade	248	233
Övriga svenska värdepapper, onoterade	90	90
Övriga utländska värdepapper	18	17
Summa övriga värdepapper	356	340
Summa värdepapper	11.901	19.771

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engage- mang, mkr	Ägarandel/ rösträtts* andel, %	Övriga större delägare	VD/Fondens styrelserepr.	Kommentar
A) Partnerfinansieringar
Gruvkraft	11.9	9.5/22.2	Boliden (Trelleborg) ■ Och kon- Holmen “r1ler (MoDo) försäkrings- bolag.	Per-Arne Nilsson Thomas Halvorsen	Dessa bolag har övertagit vatten- krafttillgångar från de nämnda industriföretagen. Bolagskonstruk-
Holmen Kraft	60.0	45.2/22.4		Erik Olsson Thomas Halvorsen	tion och kraftleveransavtal med resp industriföretag är så konstrue- rade, att fonden på sina preferens-
Junkaravan	15.0	5.4/10.4	MoDo pensions- stiftelser m fl.	Lennart Svensson Thomas Halvorsen	aktie- och konvertibelinnehav får en reai avkastning av 3.5-5.5% per år.
Älvkraft	50.0	15.9/28.8	Värmlandsenergi 1 (AGA) J	Gillis Broman Thomas Halvorsen
B) Övriga bolag
Centrumlnvest	56.9	28.2/49.0	AMF-P, Folksam, Ilmarinen, Patricia, SPP, anställda	Bengt Stillström Bertil Danielsson	Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt för förnyelse av stadskärnor samt bedriver konsult verksamhet på dessa områden
Four Seasons 148.8 Venture Capital (inkl FSVC Management AB)		33.8/28.4	Alfa-Laval, AMF-P, SPP, FSVC Management AB	Gösta Oscarsson Bertil Danielsson	Ett av landets största venture capi- talföretag med en blandad företags- portfölj.
Liber	36.3	10.0/12.6	Procordia, Skandia, Skandinaviska För- värvskapital. Spira Invest, Custodia	Birgitta Johansson- Hedberg Thomas Halvorsen	Förlagskoncem med stark ställning inom framför allt läromedel. Resultat av fusion mellan Liber och Esselte Förlag.
LjungbergGruppen	10.9	2.2/0.4	Familjen Ljungberg Försäkrings AB Sirius, WASA, SPP	Ulf Holmlund	Bygg- och fastighetsbolag.
NKR Gruppen	8.5	16.1/5.8	Ebbe Krook med familj, Four Seasons VC	Ebbe Krook Gösta Oscarsson	Holdingbolag för möbelföretaget NKR International AB (med inriktning på inredningar för kontor och offentlig miljö).
Näringslivskredit NLK	76.2	33.3/47.4	Fortos (dotterbolag till Volvo) och WASA	Christer Jömeskog Bertil Danielsson	Kreditaktiebolag för medel- och långfristig kreditgivning till framför allt mindre och medelstora företag.
Plinius	209.1	25.0/30.1	AMF-P, Apoteksbolag- ets pensionsstiftelse, Vasahuset, SPP	Kenneth Andersson Bertil Danielsson	Fastighetsbolag med inriktning på Sverige.
Robustus	46.3	25.0/35.4	Sparbankernas För- valtnings AB, AMF-P, Folksam, SPP	Curt Linderoth Thomas Halvorsen	Bolaget äger andelar i ett antal regionala utvecklingsbolag och bedriver rörelse med tyngdpunkt på verkstadsindustri.
Spira Invest	25.0	5.0/5.1	Lantbrukskoopera- tionen och närstående, Volvo, Procordia	Thomas Idermark Bertil Danielsson	Förvaltningsbolag med industriell inriktning, främst livsmedel och skog.
Swedish Genetic Investment (SGI)	130.2	44.3/49.9	AMF-P, SIB invest, SPP	Per Olof Mårtensson Bertil Danielsson	Holdingbolag för bioteknikföretaget Karo Bio.
Uwelast	2.0	3O.O/3O.O	Four Seasons VC, företagets grundare	Martin Holm Lars-Olof Gustafsson	Uwelast tillverkar formgjutna poly- uretaner för industriändamål.

Fem år i siffror

Skr. 1992/93:18

Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

	1987	1988	1989	1990	1991
Grundkapital vid årets slut	2.350	2.350	3.000	3.500	3.500
do, uppindexerat med konsumentprisindex	4.588	4.826	5.836	6.974	7.525
Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden	6.639	7.953	9.728	12.218	14.177
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden	11.526	17.275	23.409	19.260	22.045
Värdepappersportfölj vid årets slut,
anskaffningsvärden	5.554	6.395	8.630	10.499	11.901
Värdepappersportfölj vid årets slut,
marknadsvärden	10.441	15.718	22.311	17.541	19.770
Nettoplaceringar under året	208	-242	1.425	400	-316
Realt resultat	-1.016	5.475	5.160	-5.287	2.234
Avkastning på fondkapital, %	-6	+51	+32	-19	+ 16
Index för fondens portfölj, förändring, %	-9	+54	+32	-23	+ 12
Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %	-8	+51	+24	-30	+6

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett
aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medförändringen i
konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade
vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-
följen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här
räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts
genom försäljningar.

Realt resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående
fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster men exklusive överföring till
1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepap-
per, justerat för köp och försäljningar.

Femte fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1991

Skr. 1992/93:18

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) Bilaga 3

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att
förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte
AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och
är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda
anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna
förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti
1989 och fonden har tilldelats 2.700 Mkr tom 1991. Femte AP-fonden
skall till första-tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning
på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

VDs kommentar

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Utvecklingen under 1991 präglades av betydan-
de politiska förändringar i omvärlden. Händel-
serna i Mellanöstern utvecklades snabbt efter
krigsutbrottet och kriget blev förhållandevis
kort. Den förväntade höjningen av oljepriset
uteblev och de kuwaitiska oljefälten återställs
efter hand. Detta påverkade den svenska börsen
positivt. Avvecklingen av Sovjetunionen skedde
med en överraskande snabbhet och med åtskil-
liga dramatiska händelser. De svenska börs-
kurserna steg bl a därför under första halvåret
för att under senare delen av året falla tillbaka
till nästan utgångsläget vid årets början.

Förhoppningarna om en snar förbättring av den
ekonomiska utvecklingen i omvärlden och i
Sverige har grusats. Konjunkturbedömningarna
har efterhand reviderats och förhoppningarna
om en förbättring har skjutits framåt i tiden.
Vinstutvecklingen i företagen har försämrats
och flera svenska företag har under året revide-
rat sina prognoser. Det är rimligt att vänta sig
lägre vinster för 1991 när årsredovisningarna
publiceras under våren. De flesta bedömare
väntar sig inte heller någon förbättring av före-
tagens vinster under 1992. Förbättringarna i
konjunkturen kan nog dröja till 1993.

Femte AP-fonden har under 1991 fortsatt att
bygga upp sitt aktieinnehav med ungefär sam-
ma inriktning som tidigare. Det innebär en väl
sammanhållen portfölj i större företag. Det ut-
ländska innehavet har ökats till nära den gräns
som placeringsreglema medger.

En stor försäljning har skett i Bahco på grund av
uppköp. Affären sker formellt i januari 1992.
Likviditeten hos fonden är vid årsskiftet förhål-
landevis hög.

Femte AP-fondens resultat för 1991 har blivit
betydligt bättre än föregående år. Bokförings-
mässigt blev nettoresultatet 113 Mkr före över-
föring till första-tredje AP-fondstyrelsema. De
största intäkterna kom från räntor och utdel-
ningar. Realisationsvinster och förluster balan-
serade i stort varandra. Det reala resultatet för-
bättrades och blev 202 Mkr.

Jämfört med börsens tillväxt har fondens aktie-
portfölj utvecklats väl. Det uppnådda värdet
överskrider Veckans Affärers index med 10,6
procentenheter.

Femte AP-fonden hade vid årsskiftet 1991/
1992 lyft 2,7 Mdr av tilldelade medel.

Bert Ekström

6 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Värdepappersportföljen 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Under 1991 har expansionstakten i aktieport-
följen varit mindre än 1990. 1990 ökade den
från ca 468 Mkr till ca 1.660 Mkr i anskaffnings-
värde mot 1991 från 1.660 till 2.068 Mkr. Detta
har lett till en större stabilitet i portföljen avse-
ende svängningarna i marknadsvärdet.

Under året har vissa försäljningar gjorts. Större
poster som sålts är Electrolux, Investor, Provi-
dentia och Sandvik. Därtill har försäljningar
gjorts i samband med bytesaffärer inom olika
aktieserier.

Aktieportföljen är i huvudsak koncentrerad till
större svenska företag. En jämförelse mellan
Veckans Affärers (VA) branschfördelning och
fondens görs i fig 1.

Figur 1

Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av fig 2.

Figur 2

I sju företag har fonden uppnått en kapitalandel
över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-
tal och röster.

% andel av

Företag	aktiekapital	röster
Bahco	4,86	3,29
Perstorp	3,23	1,53
Export-Invest	2,19	0,97
Cardo	2,05	2,05
AGA	1,74	2,23
Spectra	1,67	1,67
Sydkraft	1,19	1,73

Värdepappersportföljen 1991

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som
styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.
Fyra utländska företag är representerade i fon-
dens portfölj, Hoffman La Roche, Hafslund Ny-
comed, Novo Nordisk och BBC. Fonden har
funnit dessa företag intressanta som komplette-
ring till den svenska portföljen.

Hoffman La Roche är en schweizisk kemikon-
cern med en omsättning under 1991 på ca 11,5
Mdr CHF. Hälften av tillverkningen utgör läke-
medel, resterande är fördelat mellan vitaminer,
finkemi och diagnostika samt doft- och smak-
ämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har
sin största verksamhet inom läkemedel, kon-
trastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning
av läkemedel i Norden. Inom tillverkningen av
röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-
nipaque den dominerande, både omsättnings-
mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya
kontrastmedel inom befintliga och nya använd-
ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-
växt.

Hafslund Nycomed är Norges största privata
energileverantör.

Omsättningen 1991 i Hafslund Nycomed vän-
tas bli ca 5,5 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin
största verksamhet inom läkemedel, (ca 70 % av
oms) och bioindustri (ca 25 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-
den:

tillverkning av insulin för diabetiker, tillväxt-
hormonet Norditropin samt forskning och ut-
veckling av produkter inom centrala nervsyste-
met.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-
samheten. Här är man den störste tillverkaren i
världen.

Inom området centrala nervsystemet har den
första produkten Seroxat, antidepressionsme-
del, lanserats.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens
största tillverkare av industriella enzymer. Av-
nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-
seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli ca 9,5
Mdr DKK 1991.

BBC är ett schweiziskt bolag, som äger 50% i
Asea Brown Boveri. Asea Brown Boveri i sin tur
är en sammanslagning av gamla ASEA och
BBC.

Omsättningen förväntas bli ca 27 Mdr USD i
Asea Brown Boveri 1991.

Förvaltningsberättelse

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-
cerats på sätt som framgår av balansräkningen
och särskilda specifikationer över fondens vär-
depappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle-
mente föreskriver att tillgångarna skall bokföras
till anskaffningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1991 före
överföring till första-tredje AP-fondstyrelserna
visar ett överskott på 113 Mkr. Det reala resulta-
tet före överföring till första-tredje AP-fond-
styrelserna visar ett överskott på 202 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-
gångar och skulder 1991-12-31 i övrigt framgår
av efterföljande resultaträkning samt balansräk-
ning.

Antalet anställda vid fondens kansli har under
1991 varit fyra personer. I löner och ersättning-
ar till styrelse och verkställande direktör har
utgått sammanlagt 1.372 Kkr och till övriga an-
ställda 802 Kkr.

Stockholm 1992-02-05

Johan Björkman

Ordförande

Klas Eklund

Vice ordf

Tore Andersson

Uno Ekberg

Jaan Kolk

Sven Hegelund

Perolof Holst

.acobsson

Carl Langenskiöld

Hans Mattson

\nders Milton

oemar Norder

Bert Ekström

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits 1992-02-05.

Pål Wiilgren

Aukt revisor

Sten Lundvall

Aukt revisor

Karl-Evert OskarssoZ

Förbundskassör

Håkan Vestlund

Kommunalråd

Bokföringsmässigt resultat

Kkr

RÖRELSEN

Resultaträkningar

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

1991

1990

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (Not 3)

Bokföringsmässigt nettoresultat

48.437

67.470
-9
-5.684

-344

109.870

29.467
-26.399

112.938

-80.387

32.551

19.735

38.836
-227

-5.250

-327

52.767

4.961

-624

57.104

- 40.961

16.143

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema 112.938

Förändring av ej realiserade vinster/förluster 274.739

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster 387.677

57.104
-387.588
-330.484

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3) —185.679

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster före

överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema 201.998

-103.325

-433.809

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema —80.387

Överskott/underskott i förhållande till realt resultatkrav 121.611

-40.961

—474.770

Balansräkningar

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 3

91-12-31 90-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
Kkr värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknads-

instrument	763.045	763.045	397.101	397.101
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	9.241	9.241	4.142	4.142
Övriga fordringar	405	405	—	—
	772.691	772.691	401.243	401.243
Anläggningstillgångar
Aktier (Not 4)	2.068.082	1.953.792	1.660.918	1.271.889
Inventarier (Not 5)	599	599	881	881
	2.068.681	1.954.391	1.661.799	1.272.770
Summa tillgångar	2.841.372	2.727.082	2.063.042	1.674.013
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	65	65	61	61
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	235	235	489	489
Skuld till 1—3 AP-fondstyrelsema	80.387	80.387	40.961	40.961
Övriga kortfristiga skulder	9.321	9.321	2.718	2.718
	90.008	90.008	44.229	44.229
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	2.700.00		2.000.000
Uppindexerat grundkapital		2.994.023		2.108.344
Ackumulerat överskott från föregående år	18.813		2.670
Ackumulerat underskott i förhållande till
resultatkrav		-478.560		- 3.790
Årets resultat	32.551		16.143
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		121.611		—474.770
	2.751.364	2.637.074	2.018.813	1.629.784
Summa skulder och fondkapital	2.841.372	2.727.082	2.063.042	1.674.013
Ställda panter	INGA		INGA
Ansvarsförbindelser	INGA		INGA

Bokslutskommentarer

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 3

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS
1983:1092). Värderingsregler återfinns i § 16.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid
beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmeto-
den använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på
ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-
ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-
fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR
Kkr

Förvaltningskostnader
Personal- och styrelsekostnader	3.400
Lokalkostnader	916
Administrationskostnader	325
Informa tionskostnader	446
Arvoden	586
Övriga kostnader	____11 5.684

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

Datautrustning

189

155

344

Bokslutskommentarer

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondsstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet
beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsu-
mentsprisindex för december 1991 uppgår till 230,8. Avsättning skall göras i den reala redovisningen
motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv datum	Belopp	Index	Nuvärde 911231	Antal dagar	Avkast krav	Avsättn
910101*	2.108.344	213,9	2.274.922	360	68.248	166.578
910123	300.000	218,9	316.309	337	8.883	16.309
910923	400.000 2.808.344	229,2 230,8	402.792 2.994.023 -2.808.344 185.679	97	3.256 80.387	2.792 185.679

* Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 5 Inventarier

Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar
Bokfört restvärde

1.411

-812

599

Värdepappersinnehav 1991-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Not 4 Aktier (Kkr)

%-andel av %-andel av

	Antal		Förändr.	Markn.värde	aktiekap	röster
Svenska värdepapper, aktier noterade
Verkstäder
BBC	Reg	2.500	2.500	6.258
Electrolux	Bfr	0	-237.400	0
Ericsson	Bfr	468.500	304.000	50.598	0,23	0,00
Sandvik	A bu	517.000	296.900	176.814	0,98	1,24
Sandvik	A fr	17.000	9.800	5.780
Sandvik	Bfr	0	-136.450	0
SKF	A bu	187.868	66.868	17.284	0,82	0,38
SKF	B bu	371.700	0	33.453
SKF	Bfr	366.700	0	34.470
Spectra	A bu	281.860	31.200	31.005	1,67	1,67
Spectra	A fr	4.880	1.800	537
Volvo	A bu	91.763	72.300	28.446	0,43	0,38
Volvo	Bbu	200.300	29.700	62.093
Volvo	Bfr	40.200	-59.400	12.542
Totalt verkstäder				459.280

Kemisk industri
AGA	A bu	606.700	138.400	185.043	1,74	2,23
AGA	A fr	0	-400	0
AGA	Bbu	205.400	33.400	59.977
AGA	Bfr	13.900	-50.100	4.087
Hafslund	A fr	470.500	145.000	112.981
Novo Nordisk*	B	125.917	125.917	61.631
Perstorp	B bu	509.400	90.700	114.615	3,23	1,53
Perstorp	Bfr	171.550	27.700	38.599
Roche Holding Bon Jce	Opt	6.200	6.200	739
Roche Holding Bon Jce***		12.839	8.959	137.742
Totalt Kemisk Industri				715.414
Skogsindustri
SCA	A bu	199.400	4.900	20.937	0,51	0,38
SCA	Bbu	283.200	10.800	26.904
SCA	Bfr	391.900	64.000	36.839
SCA	Opt	8.000	0	5.440
Stora	A bu	65.400	4.700	15.369	0,26	0,22
Stora	A fr	38.500	5.000	9.047
Stora	Bfr	54.200	0	12.737
Totalt skogsindustri				127.273

V är dep appersinnehav 1991-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

%-andel av %-andel av

		Antal	Förändr.	Markn.värde	aktiekap	röster
Övriga företag
Bilspedition*	Bbu	230.050	12.950	9.432	0,05	0,19
Biispedition	Konv	4.840.000	0	4.937
Sydkraft	A bu	1.308.500	420.600	185.807	1,19	1,73
Sydkraft	A fr	97.950	3.150	14.105

Totalt övriga företag 214.281

Fastighets- och byggbolag

Fabege	Bbu	0	-15.000	0
Fabege	Bfr	0	-10.000	0
Lundberg	B bu	64.600	64.600	4.199	0,22	0,06
Lundberg	Bfr	102.800	102.800	6.990
Skanska**	Bbu	694.400	409.300	93.744	0,59	0,36
Skanska**	Bfr	44.800	22.400	6.272
Totalt fastighets- och byggbolag				111.205
Förvaltningsbolag
Bahco	B bu	432.600	133.600	117.235	4,86	3,29
Bahco	Bfr	82.500	31.200	22.358
Cardo	bu	286.504	139.404	80.794	2,05	2,05
Cardo	fr	0	-1.400	0
Custos	A bu	207.100	110.800	19.260	0,70	0,63
Custos	A fr	9.100	7.400	801
Custos	Bfr	109.500	68.400	9.417
Export-Invest	A bu	50.300	23.700	4.929	2,19	0,97
Export-Invest	A fr	0	-800	0
Export-Invest	B bu	273.800	75.900	24.094
Export-Invest	Bfr	113.700	52.800	9.892
Investor	A bu	326.600	-1.800	37.559	0,40	0,45
Investor	A fr	0	-43.500	0
Investor	Bfr	0	-103.550	0
Providen tia	A bu	0	-209.600	0
Providentia	A fr	0	-27.850	0
Providentia	Bfr	0	—68.300	0
Totalt förvaltningsbolag				326.339
Banker
SHB	A bu	0	-57.000	0
					* Nyemission
Totalt banker				0	** Fondemission
TOTALT PORTFÖLJEN				1.953.792	*** Fond- och nyemission

Vär dep appersinnehav 1991-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Antal Markn.värde

Av ovanstående värdepapper är följande:

Konvertibla skuldebrev och teckningsoptioner

Bilspedition SCA Totalt	Konv Opt	4.840.000 8.000	4.937 5.440 10.377
Utländska aktier
BBC	Reg	2.500	6.258
Hafslund	A fr	470.500	112.981
Novo Nordisk*	B	125.917	61.631
Roche Holding Bon Jce	Opt	6.200	739
Roche Holding Bon Jce***		12.839	137.742
Totalt			319.351
Svenska aktier			1.624.064
Totalt marknadsvärde			1.953.792
Totalt anskaffningsvärde			2.068.082

Under 1991 har erlagts:
i courtage ca 3,3 Mkr
i oms skatt ca 11,2 Mkr

Revisionsberättelse

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Allmänna Pen-
sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för år
1991.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit
del av räkenskaperna, protokoll och andra
handlingar, som lämnar upplysning om fond-
styrelsens förvaltning, inventerat de under
fondstyrelsens förvaltning stående tillgångar-
na samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder
vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhr-
lings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de
värdepapperstransaktioner, som fonden före-
tagit under 1991, eller mot det sätt på vilket
desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärk-
ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1992-02-05

Pål Wingren

Aukt revisor

Karl-Evert Oskarsson

Förbundskassör

Aukt revisor

Håkan Vestlund

Kommunalråd

	Skr. 1992/93: 18
Styrelse, revisorer och personal	Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Danderyd, f 1944
Direktör, BBT AB

Ordförande

Klas Eklund, Stockholm, f 1952

Chefekonom, Posten

Vice ordförande

Tore Andersson, Stockholm, f 1943
Avtalssekreterare, LO

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936
Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör, Sv Turistråd

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947
Ekonom, LO

Perolof Holst, Nässjö, f 1934
Överförmyndare, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940
Direktör, Vin- & Sprit AB

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950
Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924
Direktör, Camegie

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933

Anders Milton, Uppsala, f 1947

Direktör, Sveriges Läkarförb

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941
Ombudsman, Svenska Bankmannaförb

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, Samhall

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930

1 :e vice ordf, SKTF

Göran Elgfelt, Täby, f 1932

f d Kommunalråd, Täby kommun

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947

Ekon dr, Holen NetWork AB

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946

Ekonom, Sv Träind arb förb

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939

1 :e Ombudsman, Handelsanställdas förb avd 20

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937

Direktör, Kooperativa Förbundet

Anders Lindström, Styrsö, f 1945
Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Arne Lökken, Stockholm, f 1939

Förbundsordf, Beklädnadsarb förb

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928
Ambassadör

Peter Nygårds, Huddinge, f 1950

Kanslichef, Sv Industritjänstemannaförb tom
91-04-18

Leif Pagrotsky, Nacka, f 1951

fd Planeringschef, Finansdepartementet, from
91-06-20

Gunnar Skareil, Täby, f 1944

Departementsråd, Finansdepartementet

John Åström, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

REVISORER

Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Öhrlings Reveko AB

Ordförande

Sten Lundvall, Auktoriserad revisor

Bohlins Revisionsbyrå AB, from 91-04-18

Mats Josefsson, Bankinspektör

Bankinspektionen, tom 91-04-18

Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör

Sv Kommunalarb förb

Håkan Vestlund, Kommunalråd

Gävle kommun

PERSONAL

Bert Ekström, VD
Ann-Mari Werin

Erland Juhlin
Lisbeth Bäckbom

Allmänna pensionsfonden

Skr. 1992/93:18

Bilaga 3

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Tel 08-78788 00

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén

VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

10361 Stockholm

Tel 08-24 33 90

Ordf VD Sören Mannheimer
VD Bertil Danielsson

Femte fondstyrelsen

Box 5577

114 85 Stockholm

Tel 08-661 10 70

Ordf Direktör Johan Björkman
VD Bert Ekström

Fond 92-94

Box 3222

103 64 Stockholm
Tel 08-14 4945

Ordf Direktör Stig Ramel
VD Hans Mertzig

Sydfonden

(första löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING I99I

7 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 18

• Aktiekurserna steg under året med 6% enligt Veckans Affärers
totalindex. Fondens börsportfölj gick 3 procentenheter bättre.

• Tillsammans med en relativt hög andel räntebärande
placeringar och inkl aktieutdelningar erhölls en avkastning på
de samlade tillgångarna av 13%

• Utdelningskravet täcktes av rörelseresultatet drygt två gånger.
Det reala resultatet i förhållande till kravet innebar ett över-
skott på 41 mkr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid
årsskiftet 1991/92 till 4.470 mkr mot 4.063 mkr ett år tidigare.

• Fondens fem största innehav var vid utgången av året Astra,
Volvo, SCA, Sydkraft och Stora och svarade för 52% av den
totala börsportföljen. De tio största utgjorde 77%.

• I nyemissioner placerades tillsammans 131 mkr varav 80 mkr i
onoterade bolag.

• Riksdagen beslöt i december 1991 om avveckling av löntagar-
fonderna den 31 december 1991.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

STYRELSE, VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR OCH REVISORER

Fondens ledamöter, suppleanter och revisorer har genom
regeringens beslut den 18 april 1991 förordnats för tiden intill dess
balansräkningen för fonden fastställts under 1992.

GÖRAN JOHNSSON,

Stockholm.

Styrelsens ordförande.

Biträdande förbundsordförande
Svenska Metallindustri-
arbetareförbundet.

BO ANDERSSON,
Malmö.

Ordinarie ledamot.
Projektchef Folksam,
Stockholm.

MONICA BÄCKMAN,
Oskarshamn.

Ordinarie ledamot.

Ombudsman, Svenska
Kommunalarbetareförbundet,
Stockholm.

PER-OLOF HOLMQVIST,
Arlöv.

Ordinarie ledamot.
Verkställande direktör
Exab i Burlöv AB,
Arlöv.

YNGVE KÄLLSTAD,
Växjö.

Ordinarie ledamot.

F.d. försäljningsingenjör
Telub AB, Växjö.

INGER NILSSON,
Staffanstorp.

Ordinarie ledamot.
Ekonomidirektör
Malmö kommun, Malmö.

YNGVE SÖDERBERG,
Värnamo.

Ordinarie ledamot.
Fabriksarbetare Värnamo
Värnamo Gummifabrik.

ÅKE ZETTERSTRÖM,
Malmö.

Ordinarie ledamot.

F.d. direktionsledamot
och vice VD Kooperativa

ERIK MELLGREN,
Jönköping.
Suppleant.

Direktör HSB,
Jönköping.

BROR OSCARSSON,

Jönköping.

Suppleant.

F.d. personalchef
Munksjö AB, Jönköping.

Förbundet KF,
Stockholm.

ULLA SÖDERDAHL,
Lönsboda.

Suppleant.

Konfektionsarbetare

Nya Kontex i Lönsboda AB.

CARL-AXEL ZACHRISSON,
Täby.

Verkställande direktör.

REVISORER

SVEN SANTESSON,
auktoriserad revisor.
Ernst 8c Young AB.

LENNART OLSSON,
auktoriserad revisor.

Lindebergs Revisionsbyrå AB.

EWERTJADEMO,
auktoriserad revisor.
Bohlins Revisionsbyrå AB.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

FEM ÄR I SAMMANDRAG (MKR)

	1987	1988	1989	1990	1991
GRUNDKAPITAL Årets tillskott	691	516	558	594	—
Ackumulerat tillskott	1.784	2.300	2.858	3.452	3.452
Nuvärde vid resp års slut indexerat med konsumentprisindex	1.921	2.577	3.334	4.338	4.680
FONDKAPITAL Enligt balansräkning	2.024	2.761	3.428	4.177	4.349
Enligt real redovisning	1.837	3.242	4.546	3.917	4.290*)
Ackumulerat realt resultat	-84	665	1.212	-421	- 390*)
BÖRSPORTFÖLJ Marknadsvärden	1.764	2.955	4.354	3.174	3.152
ONOTERAD PORTFÖLJ Anskaffningsvärden	49	53	48	29	104
RÄNTEPORTFÖLJ Marknadsvärden	94	325	283	829	1.179
INTÄKTER OCH RESULTAT Aktieutdelning	30	57	77	103	101
Räntor	14	22	57	99	114
Realisationsresultat	204	222	86	102	119
Rörelseresultat	236	295	208	284	323
ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA Årets	49	75	99	130	140
Ackumulerat	91	166	265	395	535

*) Efter extraordinära awecklingskostnader.

100

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

STYRELSENS ORDFÖRANDE

TILLBAKABLICK

När nu riksdagens majoritet har beslutat avveckla
löntagarfonderna vill jag göra en liten tillbakablick.
Den blir anspråkslös och innehållet står jag helt och
hållet själv för. Jag hoppas att någon annan gör en
objektiv och kanske vetenskaplig historik om de fem
löntagarfondernas verksamhet.

Löntagarfondernas ursprung är en Metallmotion från
1971. På 1976 års LO-kongress togs beslutet om
fonderna. Regeringen Palme förlorade samma år valet,
många hävdar att detta skedde på grund av
löntagarfonderna. 1981 var det LO-kongress igen. Då
antogs ett reviderat förslag. När Olof Palme 1982
bildade ny regering utarbetades ett konkret förslag
och 1983 beslutade en riksdagsmajoritet att införa fem
löntagarfonder. Aret efter böljade fondema sitt arbete.

Ordförande i vår fond, Sydfonden, blev f d lands-
hövdingen Nils Hörjel. Jag blev vice ordförande.
Det var inte utan att det började "blåsa om öronen"
ganska tidigt. När vi skulle ha vårt första styrelse-
möte i länsstyrelsens lokaler i Malmö blev det bråk
i tidningarna. Vi borde inte få vara i länsstyrelsens
lokaler, sa kritikerna.

Omgående kastade sig journalister också över oss och
krävde att få se alla handlingar. Vi fick då nytta av Nils
Hörjels juridiska kunskaper.

Sedan kom debatten om huruvida vi var en statlig
myndighet eller inte. Efter diverse juridiska turer
bestämdes att fondema var myndigheter.

Denna inledande turbulens var inte idealisk för en
fond som skulle rekrytera duktigt folk och göra bra
affärer. Vi kom dock i gång och ett kontor öppnades i
Arlöv och ett i Stockholm.

Bengt Jerand blev Vd och Nils Melin anställdes som
ansvarig för satsningar i onoterade företag. Vi började
köpa aktier och vi fick efterhand också förfrågningar
där småföretag ville ha med oss som delägare. Aktieköp
i stora börsnoterade företag var de t minst komplicerade.

1 fondens styrelse fanns bra kunskaper om aktier och
värdering av börsbolag. På nästan vatje styrelsemöte
bjöds experter från banker och mäklarfirmor in. Det
var värre med småföretagen som inte var börsnoterade.
Här fanns det många lycksökare. När något år hade
gått började vi dock finna former även för detta arbete.

Sedan fondens start har vi satsat c:a 170 miljoner
kronor i onoterade företag. 38 miljoner av dessa har
förlorats. Liknande erfarenheter har de flesta
institutioner som sysslat med denna verksamhet. De
104 miljoner kronor som finns kvar hoppas vi förrän-
tas och gör nytta.

Många har frågat mig om fonderna har gjort någon
nytta. Man har också frågat om löntagarna fick mer
inflytande. Mitt svar blir lite svävande. Vi har efter bästa
förmåga försökt förränta vårt kapital. Bland
löntagarfonderna var vi i Sydfonden de första åren på

jumboplats. När 1991 års bokslut görs och vi jämför oss
med övriga löntagarfonder så är vi på första plats.

Vi vill väl - som alla andra styrelser - gärna ha lite ära
av det, men den främsta anledningen till vår
"upparbetning” är vårt personalteam med Vd Carl-
Axel Zachrisson i spetsen. Vi har sedan starten leve-
rerat in 535 miljoner kronor i det allmänna pensions-
systemet. Detta helt i enlighet med riksdagens beslut.

Inflytandet då? Jo, på de flesta bolagsstämmorna har
de lokala facken röstat för hälften av Sydfondens
aktieinnehav. Vi har också försökt att ha löpande
kontakter med dem. Bl a ordnade vi 1990 en
tvådagarskonferens för de lokala facken i företag där
fonden ägde aktier. På denna konferens ställde också
ledande företrädare för företagen upp.

Vi blev väl även i näringslivet lite mer rumsrena ju
längre tiden gick. Men, säger någon, löntagarna fick
väl ingen makt att tala om genom fonderna? Mitt svar
är att fonderna i viss mån stärkte det lokala facket
genom rösträtten på bolagsstämmorna. Kanske bidrog
de också till att kunskaper om aktiemarknadens villkor
blev större bland fackligt folk.

Jag vill nog också påstå att de fonder vi fick genom
riksdagens beslut 1983 var väl anpassade till aktie-
marknaden. Hade det ursprungliga förslaget från 70-
talet mer liknat de fonder vi fick hade vi nog också
sluppit det politiska krig som uppstod i nationen.

Ska några nya löntagarfonder komma i framtiden så
ser jag gärna att Leif Blombergs "raka rör” till de
enskilda löntagarna finns med. Det var nog ett miss-
tag att inte ett större arbete lades ned på att hitta
lön tagarfonder som kunde få större politisk förankring.
Med någon form av "rakt rör” så hade också fonderna
varit mer intressanta för Svensson och Petterson på
verkstadgolvet.

Men varför gråta över spilld mjölk. De frågor som
diskuterades när fonderna föddes är inte lösta. Flera
försök kommer att göras för att få riskvilligt kapital, öka
tillväxten, skapa acceptabel fördelningspolitik m m.

Slutgiltigt löser man inte dessa frågor, men man kan
arbeta med dem med större eller mindre frenesi. Det
ärjätteviktigt att en stor majoritet av människor känner
att frågorna är viktiga och att de känner sig delaktiga.

Löntagarfonderna blev en paran tes. En lärorik sådan
för oss som var med.

Jag lägger nu i från mig den ordförandeklubba jag haft
det senaste året. Utan bitterhet, men med en hälsning
till den s k "Awecklingsfonden 92-94” att på bästa sätt
förvalta vårt kapital.

Göran Jpfinsson

101

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

ÖVERSIKT AV VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN

OMVÄRLDEN

Aret 1991 bjöd på en mängd stora händelser såväl
utomlands som i Sverige, vilka alla i varierande grad
påverkade den totala miljö där löntagarfonderna
verkade.

Efter Iraks ockupation i augusti 1990 av Kuwait drog
inkräktarna sig tillbaka efter vapenmakt underjanuari-
mars 1991 beslutad av FN och till stor del bestående av
amerikanska men också brittiska och arabiska styrkor.
Upplösning, omvälvning och omvandling av
samhällsstrukturer och system i Östeuropa och hela
f d Sovjetunionen fortsatte under året och kulminerade
bl a med att denna upphörde att existera.

Händelser av angivet slag med all sin komplexitet
torde ej undgå att påverka det allmänna ekonomiska
klimatet i försvagande riktning samt i varje fall
övergångsvis bidra till avvaktande hållning hos olika
grupper av ekonomiska subjekt.

Hela OECD-områdets ekonomiska utveckling
dämpades markant från 1990 till 91. Dels gick USA
tillbaka från en svag ökning av BNP under 1990 till
reccession under 91, dels bromsades den starka
tillväxten i Japan och Tyskland upp påtagligt, även om
denna i båda dessa länder under 1991 beräknas ha
visat förhållandevis god ökningstakt. De europeiska
OECD-ländema sammantagna gick emellertid kraftigt
tillbaka, och 1991 års tillväxt anges av OECD till blott
1,2%, från 2,9%. Även världshandelns ökning
dämpades påtagligt.

Kraven och förhoppningarna om att först den
amerikanska ekonomin men även den brittiska under
1991 skulle gå ur recessionen och svänga om till en
tydlig återhämtning har hittills i stort sett grusats. T rots
mycket betydande lättnader i den amerikanska
penningpolitiken med en serie sänkningar av de korta
räntorna till rekordlåg nivå har någon återhämtning
av vikt ännu ej kunnat registrerats. I stället präglas
bilden där i första hand av betydande skuldsättning,
svag efterfrågan och vinstutveckling hos företagen
samt en ansträngd finansiell situation hos hushållen.

När det gäller ränteutvecklingen innebar 1991 från
europeisk synpunkt snarast en skärpning med
underliggande tilltagande tysk inflation och ett högt
tyskt kort rän teläge, något som accen tuerat rän tebilden
mot den amerikanska utvecklingen men även den
japanska.

I ett vidare perspektiv, som för Sydfondens del som
bekant enbart avser investeringsmöjligheter på den
svenska aktiebörsen, kan noteras att världens börser
sammantaget under 1991 steg med 15% (1990./.
19%). Härvid gick New York upp med 20% (./.4),
Tokyo sjönk med en procent (1990:./.40) medan
London och Frankfurt steg med 13 resp 6% (1990:
./.l3 resp. ./.22%). För svensk del slutade året med
en allmän kursökning på 6% (1990:./. 30), vilket
var betydligt under den svenska långa statslåne-
räntans nivå.

För 1992 förutser OECD en samlad real tillväxttakt på
2,2% vars huvudkomponen ter är attjapan och Tyskland
påtagligt dämpar sin tillväxt medan den amerikanska
ekonomin återhämtar sig från ./.0,5%

1991 till +2,2 året därefter. Världshandeln väntas
härvid växa med 5,7% mot 3,3 1991.

SVERIGE

Genom utfallet av valet till riksdagen i september
trädde en borgerlig regering till. Efter proposition
från denna beslöt riksdagen i december om avveckling
av löntagarfonderna vid årsskiftet 1991/92.

Kännetecknande för den svenska samhällsekonomiska
utvecklingen är främst tillbakagången under 1991
efter en mycket svag tillväxt året innan med fallande
industriproduktion och investeringar, kraftigt
tilltagande varsel och arbetslöshet. Till detta kommer
på den finansiella sidan återkommande valutakriser
och högt ränteläge samt höga realräntor.

Den tydligare orienteringen mot Europa som den
dåvarande svenska regeringen deklarerade genom att
i november 1990 förorda en ansökan om medlemsskap
i EG fick på sitt sätt en uppföljning i beslutet av maj
1991 från Riksbanken att lämna den gamla
valutakorgen och ensidigt ansluta den svenska kronan
till den europeiska valutaenheten (ECU). I denna är
den tyska marken tongivande, med de holländska,
österrikiska och danska starkt kopplade till den
förstnämnda, och med betydande andel för den franska
valutan. Medan dollarn hade mycket stor vikt i den
tidigare svenska korgen har denna valuta ej någon
direkt plats i ECU-systemet. Innebörden av bytet är
främst att Sverige närmast förbinder sig att ej vidare
devalvera kronans värde och att den tyska kostnads-
och inflationsutvecklingen blir en direkt riktkarl för
Sverige. Vidare betyder beslutet att den automatiska
successiva devalvering som kronan genom den starka
kopplingen till dollarn tidvis undergick nu hel t upphör.
EG-blockets valutor, inkl ensidigt anslutna valutor som
de svenska och norska kronorna, rör sig nu inbördes i
mycket begränsad omfattning men kan röra sig avsevärt
mer mot de andra stora valutablocken med USA-
dollarn resp den japanska valutan i spetsen.

Med den svenska officiella ansökan vid halvårsskiftet
1991 om medlemsskap i EG fullföljdes så här långt vår
europapolitik. Mot slutet av året utsattes denna dock
för ett nytt prov. Ett mindre valutautflöde under en
period med mycketlågkorträntemarginal motutlandet
tilltog dramatiskt efter den finska devalveringen i
november. Tidigt i december krävdes för att skydda
den svenska valutakassan en höjning av den korta
räntan med sex procentenheter till 17,5%.

Under en period av två år har Sverige haft tre
valutakriser som för att stävjas erfordrat kraftiga
räntehöjningar. Hela räntebilden har vid varje tillfälle
stigit, och vi har förvar gång därefter fått böija om med
att arbeta ner denna. Valutakriserna kan även sägas
vara ett besked om att utrymmet för avvikelser i den
svenska ekonomiska politiken är mycket litet i ett
numera gentemot omvärlden finansiellt helt avreglerat
Sverige.

Problemen på fastighetsmarknaden har fortsatt med
bl a betydande utbudsöverskott på kommersiella
lokaler och investeringsnedgång inom både industrin
och bostadssektorn med avsevärda återverkningar, först

på bygg-och fastighetsbolag, sedan på kreditgivare. Ett
antal banker har kommit i akuta svårigheter. Omfatt-
ningen av kreditförlusterna har under 1991 angetts ull
oerhörda 25 mdr. Vid fortsatt svag konjunktur kan
dessa ligga kvar på mycket höga nivåer något år till.
Räddningsaktionerna för instituten har ej begränsats
till blott privata huvudmän utan även svenska staten
har i betydande grad fått träda in med stöd.

Aktuella bedömningar av 1992 förutser fortsatt
tillbakagång för den svenska ekonomin med bl a en
ytterligare försvagad arbetsmarknad. Enhetsarbets-
kostnaderna beräknas emellertid gå ned och
inflationen avta kraftigt.

För industrin i ett skede som just skisserats är ej annat
att vänta än för 1992 i allmänhet fallande vinster med
kanske undantag för i första hand läkemedels- och
livsmedelsföretag. Med bortseende från de ideliga
rän techockerna finns emellertid en fallande trend i de
långa räntorna och med en konjunkturåterhämtning
i sikte som först torde vara att vänta i USA bör en
vinståterhämtning vara att räkna med i varje fall från
1993. Med dessa grundläggande förhållanden framför
sig borde man från omkring halvårsskiftet 1992 enligt
min mening kunna bedöma de allmänna
underliggande förutsättningarna för aktiemarknaden
relativt ljusa.

STOCKHOLMSBÖRSEN

Årsskifte 1989/90		90/91	91/92
P/E-tal, ggr	14	10	22
Kurs/JEK, %	140	85	95
Direktavkastning, %	2,0	3,7	3,2
Källa: Affärsvärlden
Lång statslåneränta, %	13,2	12,6	10,35

Den aktuella kursnivån strax efter årsskiftet 1991/92
på Stockholmsbörsen innebar en värdering av
företagens beräknade vinst per aktie med 22 gånger
mot endast 10 ggr ett år tidigare. Värderingen av det
egna kapitalet på 95% är något högre (85%) och
direktavkastningen på 3,2% lägre än ett år tidigare.
Kursläget vid årsskiftet 1991/92 kan därmed sägas i
hög grad diskontera en betydande återhämtning i
företagens vinster i förening med en viss nedgång av
den långa riskfria räntan, något som i sig verkar
sänkande på avkastningskravet för investeringar på
aktiemarknaden.

Täby i januari 1992

Carl-Axel Zachrisson

102

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Första Löntagarfondstyrelsen, Sydfonden, får
härmed avlämna förvaltningsberättelse för 1991
års verksamhet jämte resultat- och
balansräkningar.

SYDFONDENS RESULTAT

FÖRMÖGENHETSUTVECKLING

Utvecklingen under 1991 för Sydfondens
samlade förmögenhet, “Fondkapital realt”,
innebar en avkastning med 13% (1990: 21%
nedgång).

Det kan vara av intresse att jämföra Sydfondens
utveckling med allemansfondernas, då även dessa
har placeringsregler som begränsar dem till att
investera i svenska instrument.

Noteras kan att både Sydfonden och
genomsnittetavallemansfonderna har utvecklats
bättre än Veckans Affärers Totalindex (inkl
utdelningar), såväl 1991 som perioderna 1990-

91 och 1989-91. Samtidigt är skillnaden mellan
bästa och sämsta fond betydande. Sydfonden
har gått två procentenheter bättre än
genomsnittet av allemansfonderna under 1991

SYDFONDENS OCH ALLEMANSFONDERNAS
FÖRMÖGENHETSUTVECKLING

Sammanlagd avkastning, procent

1989-1991	1990-1991		1991
Bästa Allemansfond + 38	Bästa Allemansfond	-2	Bästa Allemansfond + 20
Genomsnitt
allemansfonder +10	SYDFONDEN	-11	SYDFONDEN + 13
SYDFONDEN + 9	Genomsnitt		Genomsnitt
	allemansfonder	-15	allemansfonder + 11
VA:s Totalindex	VA:s Totalindex		VA:s Totalindex
(justerat för utdelningar) 0	(justerat för utdelningar)	-21	(justerat för utdelningar) + 9
VA:s Totalindex - 9	VA:s Totalindex	-27	VA:s Totalindex + 6
Sämsta allemansfond - 23	Sämsta allemansfond	-36	Sämsta allemansfond -10

Källa: SvD 1992.01.05 och egna beräkningar gällande Sydfonden

och fyra procentenheter bättre räknat från 1990.
Med utgångspunkt från 1989 ligger Sydfonden
en procentenhet efter allemansfonderna, men
ändock nio procentenheter bättre än index.

BOKFÖRINGSMÄSSIGT

RESULTAT

Rörelseresultatet för 1991 blev 323 mkr mot 285
mkr under 1990. Sedan avdrag gjorts med 140
mkr för beräknad överföring till 1-3 AP-
fondstyrelserna (1990: 130 mkr) och med 10

STOCKHOLMSBÖRSEN 1989-1991

Veckans Affärers totalindex

1700
1600
1500
1400
1300
1200 1100 ~ =
1200 1100 ~ =	...........	Copyright © Dextel Findata AB 1992 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1	...........

1989

1990

1991

mkr som extraordinär kostnad för avveckling av
Sydfonden redovisas ett bokföringsmässigt
resultat av 172 mkr (155 mkr).

De finansiella intäkterna ökade något till 218
mkr (1990:213 mkr). Medan utdelningsin täkter
och optionspremier minskade till 101 resp 4 mkr

(1990:104 resp 10 mkr) ökade räntorna till 114
mkr (99 mkr). Nettot av realisationsvinster och
förluster steg till 119 mkr (102 mkr). Avsättning
till riskreserv för onoterade aktier har gjorts med
4 mkr (8 mkr) och nedskrivning på fordran med
1 mkr (15 mkr). Förvaltningskostnaderna inkl
avskrivningar blev 9 mkr (8 mkr).

REALT RESULTAT

Sydfondens reala resultat utvisade ett överskott,
utöver kravet, på 41 mkr (1990: underskott på
1.633 mkr) sedan undervärdet i börsportföljen
kraftigt minskat och övervärdet i obliga-
tionsinnehavet ökat något. På grund av den
något lägre allmänna prisökningen med 7,9%
(10,9%) begränsades inflationskompensationen
till 343 mkr (409 mkr). Efter avveck-
lingskostnaderna blev det reala resultatet 31
mkr.

Över hela fondens verksamhetstid, 1984-91, har
det reala fondkapitalet vuxit till 4.290 mkr medan
det indexerade grundkapitalets nivå uppgick till
4.680 mkr. Ett ackumulerat underskott på 390
mkrförelågvid 1991 årsutgång. Detta är påverkat
av de särskilda awecklingskostnaderna.

VERKSAMHETEN

BÖRSPORTFÖLJEN

Efter 1990 års nedgång med 30% inleddes 1991
med starka uppgångar under januari-mars med

103

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

26%, rekyl i april återhämtning i maj och
ytterligare ökning i juni. Under loppet av juli
kulminerade kursnivån vid +32% sedan årets
början, för att under resten av året successivt
sjunka. Över hela 1991 steg den allmänna
kursnivån med 6% enligt VA:s totalindex.
Sydfondens börsportfölj ökade i värde med 9%.

Portföljen gick sålunda tre procentenheter bättre
under 1991 än börsen i stort, liksom under 1990.

Den samlade omsättningen på Stockholmsbör-
sen steg till 130 mdr (1990:104) och om-
sättningshastigheten till 20% (14). Börsvärdet
förblev vid 558 mdr från årsskifte till årsskifte,
efter utköp av bl a Alfa-Laval och Saab-Scania.

Kursutvecklingen på branschnivå var starkt
skiljaktig. A ena sidan steg kemisk industri, som
främst innehåller AGA, Astra och Perstorp, med
40%, handelsföretag med 20% och övriga företag
med 19%, med bl a Gambro, Procordia, Sydkraft
och Trelleborg. A den andra sjönk kurserna för
fastighets- och byggföretag med 30% och för
banker med 19%. Verkstadsgruppen, med bl a
ASEA, Ericsson och Volvo, steg med 7%.

Den under 1989 av styrelsen fastlagda
placeringsstrategin för börsportföljen har gällt
oförändrad. Inom ramen för denna har fondens
större innehav i högre grad än tidigare förändrats
i avsikt att uppnå en påtagligt bättre
värdeutveckling på portföljen än vid en

FONDENS
BRANSCHFÖRDELNING OCH
MARKNADENS 1989-1991

Procent

Fondens börsportfölj Marknaden enligt

Veckans Affärers index

	1991	1990	1989	1991	1990	1989
Verkstäder	32,5	34,1	33,3	27,9	31,1	31,9
Kemisk industri	22,8	18,6	12,1	15,5	11.4	10,5
Skogsindustri	14.9	13,5	12,8	8.1	8,1	7.4
Förvaltnings- bolag	8,5	8,9	12.1	12,2	12,0	14,0
Fastighets- & byggföretag	4,2	6.7	11.4	6,9	10,3	13,4
Banker	4.1	7.3	7,5	7,4	8.3	8.7
Övrigt	13,0	10,9	10,8	22,0	18,8	14.1
	100,0	100,0	100.0	100,0	100,0	100,0
Värdeökning resp allmän kursutveckling	9	-27	24	6	-30	24

sammansättning som i huvudsak överensstämmer
med totalindex. Vidare har koncentrationen av
antalet papper i portföljen fortsatt. Med de
utsikter som bedömdes ha förelegat har
Sydfonden kommit att nettosälja aktier under
1991 för 321 mkr. Som en följd härav har
ränteportföljen vuxit.

Värdeutvecklingen av fondens börsportfölj är
givetvis ett resultat såväl av omfattningen avöver-
och underviktningar av de stora innehaven
(positionerna) som bortvalet av ett antal andra
företags aktier. Förädlingen av portföljen och
den allmänna börsutvecklingen från 1989 och
framåt har lett till att Sydfonden vid årsskiftet
1991/92 var starkt överviktad i Astra, Atlas Copco,
Perstorp, SCA, Stora, Sydkraft och Volvo.
Postitionerna i Ericsson och Skanska har dragits
ner kraftigt till undervikt resp normalvikt. Av
övriga större innehav var fonden överviktad i
Asea och i Cardo.

TIO STÖRSTA
AKTIEINNEHAVEN

	Marknads- värde, mkr	Andel, procent
Astra (1)	518	16,9
Volvo (3)	368	12,0
SCA (4)	266	8,6
Sydkraft (5)	244	7,9
Stora (6)	193	6,3
Perstorp (9)	182	5,9
Asea (7)	176	5,7
Atlas Copco (10)	172	5,6
Ericsson (2)	119	3,9
Cardo (-)	114	3,7
Delsumma	2.353	76,5
Övriga innehav	721	23,5
Totalsumma	3.074	100,0

Anm. (1) osv anger rangordningen ett år tidigare.

Astra är fortfarande, trots viss försäljning,
Sydfondens med marginal största position.
Fondens fem största positioner var därutöver
Volvo, SCA, Sydkraft och Stora och utgjorde
52% (1990:47) av börsportföljens värde medan
andelen för de tio största var 77% (72). Portföljen
omfattade 26 företag mot 30 ett år tidigare.

STÖRRE

NETTOFÖRÄNDRINGAR

KÖP	ANTAL	MSEK
ASEA	285798	117
Investor	189600	30
Nobel	485000	29
Providentia	188000	21
SCA	210700	25
Konvertibler:	NOM VÄRDE
Investor	20	17
Providentia	34	29
Sydkraft	14	14
Nyemission:	ANTAL
Nobel	9692000	51
FÖRSÄLJNINGAR	ANTAL	MSEK
Astra	288642	137
Atlas Copco	99900	20
Ericsson	986300	158
Incentive	366798	67
Procordia	158554	24
S-E-Banken	1196400	65
Skandia	665400	130
Skanska	143800	51

Bland större förändringar kan anges att ASEA-
innehavet har nettoökat med 286.000 aktier och
vidare de i Investor och Providentia med 190.000
resp 188.000, vartill kommer teckning av
konvertibler för 17 mkr resp 29 mkr.

Engagemanget i Sydkraft har ökat något med
35.000 aktier och köp av konvertibler för 14 mkr
och det i SCA med 211.000aktier. Fonden deltog
i Nobels nyemission, varigenom bolaget tecknade
9,692 milj nya aktier för 51 mkr. Totalt köpte och
nytecknade fonden aktier och konvertibler för
402 mkr (1990: 543 mkr).

Vad angår försäljningarna på tillsammans 723
mkr (1990: 431 mkr) har hela innehaven i
Regnbågen (262.000), Skandia (655.000) och S-
E-Banken (1.196.000) sålts. Vidare har hela
återstående posten av 159.000 Procordia avyttrats
liksom samtliga genom uppdelningen av “gamla”
ASEA erhållna 367.000 aktier i Incentive. Fonden
köpte tidigare under året 658.000 aktier i
Nordbanken. Senare under året såldes emellertid
en väsentlig del av dessa. Positionen i Ericsson
minskade med 986.000, i Astra med 289.000 och
i Skanska med 144.000 aktier.

Börsportföljens marknadsvärde varvid utgången
av 1991 3.152 mkr (1990: 3.174 mkr) varvid det
ingående samlade undervärdet i portföljen på
263 mkr hade minskat till 67 mkr. Det bokförda
värdet hade under året gått ner från 3.437 mkr,
till 3.219 mkr.

104

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

DEN ONOTERADE PORTFÖLJEN

Under 1991 ändrades den onoterade portföljen
enligt följande:

Mkr

Sydfonden tecknade under våren aktier i bolaget
för vardera 50 mkr.

Bokfört anskaffningsvärde 1991-01-01 28,8

Investering i nya företag 79,4

Ökning i tidigare delägda företag 0,7

Avyttring av engagemang

108,9

-5,0

Nelo AB startade i februari 1991. Bolaget designar
och marknadsför exklusiva sittmöbler i läder.
Cirka 95% av försäljningen går på export.

Primulus AB, Malmö har som basverksamhet
service till industrier, kommuner m fl avseende
olika typer av anläggningar. Av de större
dotterbolagen kan nämnas Sydmontage AB och
Diana Control AB, Majoritetsägare är Bröderna
Paulsson, PEAB AB.

Bokfört anskaffningsvärde 1991-12-31 103,9

Avyttringar

F d Swedish Machine Group AB har, sedan
dotterbolagen SMT Machine Company AB i
Västerås och AB Sajo Maskin i Värnamo såldes
under 1990, varit under avveckling. Sydfonden,
som i bokslutet för 1990 skrev ner an-
skaffningsvärdet till 0 kronor, har nu sålt detta
innehav.

Utvecklings AB Kranen bildades 1986 som en
del av ett projekt att bygga upp något nytt efter
nedläggningen av Kockums Varv i Malmö.
Företaget har utvecklats väl och för närvarande
sysselsättes cirka 1200 personer i cirka 60 företag
på Kranenområdet. Under 1990 sålde de flesta
övriga aktieägare sina innehav till Bröderna
Paulsson, PEAB AB. Sydfonden avyttrade under
1991 sitt innehav till PEAB AB med en
tillfredsställande realisationsvinst.

Nya engagemang

Euroway AB med Sea Link AB, Stockholm som
initiativtagare och huvudägare skall etablera
kryssningstrafik med två båtar mellan Malmö
och Lubeck. Fartygen, som byggs på varv i
Jugoslavien, har blivit försenade beroende på de
transportsvårigheter som inbördeskriget
förorsakat och som stoppat leveranser från
underleverantörerna till nybygget. Före-
tagsledningen bedömer att förseningen inte
kommer att bli långvarig. TryggHansa/SPP och

Ymer Offshore AB är delägare i Arethusa
Offshore Ltd. Detta bolag bedriver uthyrning av
borrplattformar för oljeprospektering i hela
världen och har för denna verksamhet tolv riggar,
varav sju är semi-submersibles och fem jack-ups.

Spectraphos AB är ett Ideon-företag i Lund, som
utvecklar diagnostiska utrustningar baserade på
egna patent inom fluorescensspektroskopi.
Genom denna teknologi introduceras en ny typ
av diagnostik, vilken skall förbättra behandlingen
av patienter inom cancer- och hjärt/kärl-
områdena.

Avtal om ytterligare
engagemang

Sydfonden har under 1991 förbundit sig att,
under förutsättning av att överenskomna villkor
uppfylles, utbetala ytterligare 1 mkr under 1992,
vilket innebär en utökning av ett av de befintliga
innehaven.

Resultat

Som löpande inkomster för .1991 från den
onoterade portföljen har 0,3 mkr mottagits i
konvertibelräntor (1990: 0,9 mkr). Vidare
redovisas för 1991 realisationsvinster på
sammanlagt 6,8 mkr från dels försäljning av
aktierna i Utvecklings AB Kranen, dels
upplösning av den garantireserv, som avsattes i
bokslutet 1990 från en del av vinsten vid
försäljningen av innehavet i Morgana AB.

Som redovisats ovan har tillsammans 4,2 mkr
(8,0 mkr) avsatts till en riskreserv.

105

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

Sammanfattning

Sydfonden första engagemang i onoterade
företag skedde 1985, då 4 mkr investerades i två
företag. Under 1986 investerades sammanlagt
40 mkr i nio företag. Totalt har Sydfonden t.o.m.
1991 investerat 170 mkr i tjugonio olika företag.
Av dessa finns vid utgången av 1991 tolv företag
kvar i portföljen med ett sammanlagt bokfört
anskaffningsvärde på 103,9 mkr.

Nettoresultatet av avyttringarena av de sjutton
företag, som inte längre finns i portföljen,
uppgick till minus 38 mkr. Den största förlusten,
28 mkr, gjordes i SMG Swedish Machine Group
AB. Då detta bolag bildades 1986, ansågs denna
satsning nödvändig och riktig, om vi i Sverige
ville ha kvar en teknologiskt framstående
verktygsmaskinindustri.

Av de tjugonio företagen, som funnits i portföljen,
har fjorton företag varit nystartade vid Sydfondens
engagemang och tre företag bildats genom MBO.
Fem av företagen utvecklade högteknologiska
produkter.

RÄNTEPORTFÖLJEN

Med ränteportföljen avses förutom trans-
aktionslikviditeten, placeringar i dags-
lånemarknaden, i penningmarknadsinstrument
samt i räntebärande obligationer. Genomsnittligt
under 1991 har 924 mkr varit placerade
räntebärande. Direktavkastningen blev 11,9%
(12,9%). Övervärdet i obligationsportföljen
ökade med 6 mkr till 8 mkr. Realisations-
vinster på 5 mkr har erhållits. Penning-
marknadsportföljensgenomsnittliga återstående
löptid varvid årsskiftet 1991/92 2,3 mån (90:1,4
mån) och obligationsportföljens 2,7 år (1,3 år).

DELTAGANDE 11991 ÅRS
BOLAGSSTÄMMOR

Vid de noterade företagen fanns fackligt
organiserade anställda vid 23, utav 29 företag. I
samtliga 23 fall hade rösträtt överlåtits från
fondens sida. Bland de onoterade företagen
fanns facklig organisation i ett fall, varvid
möjligheten till överlåtelse ej utnyttjades.

ORGANISATION

Fondens kontor bestod under året av fem
personer (1990:5), utöver verkställande
direktören. Av dessa var tre män och två kvinnor.
En av männen tjänstgjorde vid fondens kontor i
Arlöv, övrig personal i Stockholm.

Förvaltningskostnaderna uppgick till 9,178 mkr
(1990: 7,527). Kostnaderna var 2,1 promille av
det bokförda fondkapitalet jämfört med 1,8
under 1990.

AVVECKLING AV
LÖNTAGARFONDERNA

Riksdagen biföll den 18 december 1991
regeringens proposition 1991/92:36. Lön-
tagarfondernas verksamhet upphör därmed i
och med utgången av 1991. Tillgångarna övertas
av en awecklingsstyrelse och den slutliga av-
vecklingen skall enligt beslutet vara genomförd
den 1 juli 1994.

Bokslutet har som extraordinära kostnader
belastats med tillsammans 10,300 mkr avseende
kostnader för avveckling av fonden. Dessa består
för personalen och verkställande direktören
av lön under uppsägningstiden samt av-
gångsvederlag jämte sociala- och pensions-
kostnader, tillsammans 7,457 mkr, varav
för verkställande direktören 3,295 mkr.
Därutöver avser kostnaderna främst lokalhyra
och andra betalningar enligt ingångna kontrakt
på tillsammans 2,843 mkr.

AVSLUTNING

Sydfonden som en av de fem löntagarfonderna,
har med Riksdagens awecklingsbeslut i december
1991 kommit att verka under inemot åtta år, från
halvårsskiftet 1984 till och med utgången av
1991.

Utifrån direktiven har fonden arbetat på
riskkapitalmarknaden i Sverige. Den väsentliga
delen av fondens grundkapital, som successivt
ökat genom rekvisition av medel under varje år
fram till och med 1990, har investerats i första
hand i noterade svenska aktier samt till viss del i

onoterade aktiebolag. I övrigt, och huvudsakligen
såsom ett komplement, har medlen placerats
räntebärande.

Värdeutvecklingen av Sydfondens börsportfölj i
förhållande till Stockholmsbörsens samlade
utveckling var under den tidigare delen av
perioden ej fullt tillfredsställande, medan en
positiv vändning kunnat registreras under de tre
senaste åren. Under såväl 1990 som 1991 har
börsportföljen gått tre procentenheter bättre än
börsen i stort.

Utfallet av investeringarna i onoterade företag,
som i hög grad är av venture capitalkaraktär, är
endast delvis möjligt att nu avläsa. Det hittills
uppnådda resultatet för hela perioden innebär,
som redan angetts ovan, förluster och därmed
negativ förräntning på satsat kapital. En positiv
vändning har emellertid kunnat noteras under
senare år även för detta affärsområde.

Utvecklingen av Sydfondens samlade för-
mögenhet har under de senaste åren varit väl
hävdad. Vid en jämförelse med de fyra övriga
löntagarfonderna kan konstateras att Sydfondens
värde vid 1991 års slut var högst av de fem
fonderna vilket ej varit fallet under verksamhetens
tidigare år.

106

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

RESULTATRÄKNING (KKR)

1991 1990

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

Optionspremier, netto

Ränteintäkter

Finansiella intäkter

Avgår:

Förvaltningskostnader

Avskrivningar

Realisationsresultat, netto

Nedskrivning av fordran

Avsättning till riskreserv

Rörelseresultat

Överföring till

1-3 AP-fondstyrelserna

Resultat före extraordinära kostnader

Awecklingskostnader

ÅRETS RESULTAT

REALT RESULTAT

Resultat före överf. till

1-3 AP-fondstyrelserna

Förändring av ej realiserade
vinster

Nominellt resultat inkl ej
realiserade vinster

Avsättning för bevarande
av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat inkl ej
realiserade vinster

Överföring till

1-3 AP-fondstyrelserna

Realt resultat i förhållande

till krav

Awecklingskostnader

REALT RESULTAT

Not

101.199		103.268
1	3.650	9.897
2	113.546	99.362
	218.395	212.527
3	- 8.928	- 7.279
4	- 250	- 248
	- 9.178	- 7.527
5	118.622	102.386
6	- 698	-15.000
7	- 4.200	- 8.030
	322.941	284.356
8	- 140.409	- 129.837
	182.532	154.519
9	-10.300	—
	172.232	154.519

	322.941	284.356
10	201.241	- 1.378.342
	524.182	- 1.093.986
8	- 342.708	- 409.370
	181.474	-1.503.356
	- 140.409	- 129.837
	41.065	-1.633.193
	-10.300	—
	30.765	- 1.633.193

107

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

BALANSRÄKNING (KKR)

	Not	1991-12-31		1990-12-31
	Not	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden		5.802	5.802	76.475	76.475
Kortfristiga placeringar	11	1.164.394	1.172.791	749.960	752.349
Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter		30.924	30.924	15.435	15.435
Övriga fordringar	6	4.206	4.206	15.100	15.100
Noterade aktier m m	12	3.218.943	3.151.885	3.436.589	3.174.298
Onoterade aktier m m	13	103.943	103.943	28.820	28.820
Inventarier	4	346	346	510	510
SUMMA TILLGÅNGAR		4.528.558	4.469.897	4.322.889	4.062.987
SKULDER
Skulder till fondkommissionärer		3.018	3.018	2.568	2.568
Upplupna kostnader/ förutbetalda intäkter	9	31.311	31.311	10.085	10.085
Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna	8	140.409	140.409	129.837	129.837
Övriga skulder	1	917	917	3.928	3.928
Riskreserv	7	4.200	4.200	—	—
SUMMA SKULDER		179.855	179.855	146.418	146.418
FONDKAPITAL
Grundkapital		3.452.000		3.452.000
Indexerat grundkapital			4.680.301		4.337.593
Ackumulerat resultat från tidigare år		724.471		569.952
Ackumulerat resultat i förhållande till krav			-421.024		1.212.169
Årets resultat		172.232		154.519
Realt resultat			30.765		- 1.633.193
SUMMA FONDKAPITAL		4.348.703	4.290.042	4.176.471	3.916.569
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		4.528.558	4.469.897	4.322.889	4.062.987

Ansvarsförbindelser: Utställda köpoptioner till ett lösenvärde av 9.600 (marknadsvärde underliggande aktier 10.160)
ViUkorat avtal vid nyemission 1.000

108

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

FINANSIERINGSANALYS (KKR)

1991

1990

LIKVIDA MEDEL DEN 1 JANUARI	826.435	283.432
TILLFÖRDA MEDEL
Rörelseresultat	322.941	284.356
Ej medelspåverkande poster	-118.388	- 72.661
Internt tillförda medel	204.553	211.695
Tillskott grundkapital	-	594.000
Nettoförsäljning av värdepapper	250.861	-
Ökning av kortfristiga skulder	33.437	—
SUMMA TILLFÖRDA MEDEL	488.851	805.695

ANVÄNDA MEDEL

Överföring till 1-3 AP-fonderna	140.409	129.837
Nettoköp av värdepapper	-	109.300
Investering i inventarier	86	173
Minskning av kortfristiga skulder	-	7.921
Ökning av kortfristiga skulder	4.595	15.461
SUMMA ANVÄNDA MEDEL	145.090	262.692

LIKVIDA MEDEL DEN 31 DECEMBER	1.170.196	826.435
SPECIFIKATION AV LIKVIDA MEDEL
Banktillgodohavanden	5.802	76.475
Kortfristiga placeringar	1.164.394	749.960
SUMMA LIKVIDA MEDEL	1.170.196	826.435

109

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

		1991	1990
Not 1	OPTIONSPREMIER, NETTO
	Under året influtna premier	10.893	19.970
	Premier med förfall efter balansdagen (Redovisas i balansräkning under övriga skulder)	-428	-3.451
		10.465	16.517
	Premier från lösta optioner (Redovisas i resultaträkning under realisationsresultat)	- 4.389	-1.500
	Erhållna optionspremier från förfallna ej lösta optioner	6.076	15.017
	Erlagda premier för återköpta optioner	- 2.426	-5.120
		3.650	9.897
Not 2	RÄNTEINTÄKTER
	Banktillgodohavande	3.085	13.364
	Penningmarknadsinstrument	66.257	74.380
	Räntebärande obligationer	40.510	9.378
	Noterade konvertibla skuldebrev	3.354	608
	Onoterade konvertibla skuldebrev	300	867
	Övrigt	40	285
		113.546	99.362
Not 3	FÖRVALTNINGSKOSTNADER
	Löner och ersättningar till
	styrelse och Vd	923	909
	övriga anställda	1.683	1.445
	Lönebikostnader	1.627	1.413
	Köpta tjänster/konsultarvoden	1.581	1.289
	Informationskostnader	514	538
	Lokalkostnader	1.064	742
	Resor, logi, traktamenten	505	305
	Övriga förvaltningakostnader	1.031	638
		8.928	7.279
Not 4	AVSKRIVNINGAR PÅ INVENTARIER
	Avskrivningar har 1991 skett med tillsammans 250 kkr. På
	anskaffningsvärdet avseende datautrustning har avskrivning skett med 30% och med 20% på övriga inventarier
	Inventariernas anskaffningsvärde	1.065	1.359
	Ackumulerad avskrivning	-719	- 849
	Bokfört värde	346	510

110

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

		1991	1990
Not 5	REALISATIONSRESULTAT, NETTO
	Vid beräkning av realisationsvinster/ förluster vid aktieförsäljning har genomsnittsmetoden använts för noterade aktier
	Realisationsvinster noterade företag	208.267
	Realisationsvinster onoterade företag	6.820
	Realisationsvinster obligationer	5.019
		220.106	136.218
	Realisationsförluster noterade företag	-101.484	- 33.832
		118.622	102.386
Not 6	NEDSKRIVNING AV FORDRAN
	Avser marknadsbevis i Finans AB Nyckeln. Fordran redovisas i balansräkningen under övriga fordringar.
	Nedskrivning	698	15.000
	Utestående fordran	4.158	15.000

Not 7	AVSÄTTNING TILL RISKRESERV
	Ingående reserv	0	20.000
	Årets avsättning	4.200	8.030
	Ianspråktagande av reserv	—	- 28.030
	Utgående riskreserv, onoterade företag	4.200	0

Not 8 ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagarfondstyrelsen skall varje år
överföra en avkastning på 3% av
grundkapitalets nuvärde. Nuvärdet
beräknas enligt konsumentprisindex
1991:7,9% (1990: 10,9%)

Grundkapitalets utgående nuvärde	4.680.301	4.337.593
Grundkapitalets ingående nuvärde	4.337.593	3.334.223
Kapitaltillskott under året	—	594.000
	- 4.337.593	- 3.928.223
Avsättning för bevarande av köpkraft	342.708	409.370
Avkastningskrav 3%	140.409	129.837

111

Not 9

1991

AWECKLINGSKOSTNADER

Riksdagen beslöt den 18 december 1991 om
avveckling vid årsskiftet 1991/92 av
löntagarfonderna. Sydfondens kostnader
härför som är en extraordinär kostnad
har beräknats enligt följande.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

1990

Not 10

Not 11

Personalkostnader

Löner/avgångsvederlag 4.493

Sociala kostnader inkl 1TP 2.964

7.457

Övriga kostnader

Hyreskostnader lokaler 1.923

Övriga awecklingskostnader 920

2.843

10.300

Redovisas i balansräkning under upplupna
kostnader/förutbetalda intäkter

FÖRÄNDRING AV EJ REALISERADE VINSTER

Övervärde portfölj noterade aktier

Ingående övervärde

Utgående övervärde

Övervärde portfölj räntebärande obligationer

Ingående övervärde

Utgående övervärde

Förändring av ej realiserade vinster

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Statsskuldväxlar
Kommuncertifikat
Marknadsbevis
Företagscertifikat

Räntebärande obligationer,
fastighetskreditinstitut

Marknadsvärde obligationer
Övervärde

Nominellt värde obligationer

262.291

- 67.058

195.233

2.389

8.397

6.008

201.241

460.000

80.000

50.000

308.000

898.000

266.394

1.164.394

274.791

8.397

265.000

1.118.440

- 262.291

- 1.380.731

2.389

- 1.378.342

85.000

163.141

283.000

531.141

218.820

749.961

221.208

2.389

230.000

112

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1991-12-31

Not 12 I. NOTERADE FÖRETAG

	Innehav	Förändr. under 1991	Marknads- värde kkr	Fondens andel i (%) av
				kapital	röster
Aktier	(Antal)	(Antal)

Verkstäder

Asea A		379.550	+ 72.450	108.172
A fr		29.550		8.333
Bfr		213.348	+ 213.348	59.524	0,68	0,62
Atlas C A fr		51.200	-99.900	12.134
Bfr		668.933		159.875	2,04	0,48
Electrolux B fr		388.600	-66.000	83.938	0,53	0,02
Ericsson B fr		1.097.700	-986.300	118.552	0,53	0,01
Nobel	1)	12.115.000	+ 10.177.000	79.959	1,12	2,57
Volvo B		1.152.400	+ 8.700	357.244
Bfr		35.400	-5.000	11.045	1,53	0,39
				998.776

Kemisk industri

Astra A	1) 2)	1.020.658	+ 36.458	518.494	0,85	1,00
Perstorp B		495.000	+ 47.000	111.375
Bfr		314.485	+ 5.600	70.759	3,83	1,82
				700.628

Skogsföretag

SCA B	1.806.355	+ 93.700	171.604
Bfr	1.001.445	+ 109.200	94.136	1,64	0,40
Stora A	505.900		118.887
A fr	152.500		35.837
Bfr	164.500		38.657	1,38	1,38
			459.121

Bygg- och fastighetsbolag

Reinhold City B		249.400		3.990	1,81	0,98
Siab A		251.000		11.044
B		29.600		1.066	1,69	1,97
Skanska B	1)	831.600	+ 272.000	112.266	0,66	0,40

128.366

113

8 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

I. NOTERADE FÖRETAG

	Innehav	Förändr. under 1991	Marknads- värde kkr	Fondens andel i (%) av
				kapital	röster
Aktier	(Antal)	(Antal)

Förvaltningsbolag

Cardo	404.600	114.097		2,89	2,89
Investor A	488.450	+ 189.600	56.172
Bfr	151.200		15.422	0,79	0,70
Providentia A	481.250	+ 183.000	38.500
A fr	64.500	+ 5.000	5.160
Bfr	306.000		24.480	1,18	0,90
Sila B	390.660		7.032	1,20	0,20
			260.863

Banker

Nordbanken	1.658.100	+ 146.300	33.991	0,39	0,39
SHBA	953.800	-37.000	91.565	0,63	0,69
			125.556

Övriga företag

Gam bro B	412.100		104.673	1,53	0,79
Jeppson Pac B	117.250		9.380	5,43	3,73
Skrinet B	370.000		11.840	11,39	8,10
Strålfors B fr	108.400		8.022	2,04	1,22
Sydkraft A	523.350		74.316
C	1.211.050	+ 35.000	169.547	1,46	0,79
Sydostinvest B	125.000		2.000	2,72	1,22
United Tankers B fr	606.500	+ 130.000	20.621	4,98	2,39

400.399

1) Innehav har under året påverkats av fond- eller nyemission i följande företag:

Astra F 1:3

Nobel N 4:1

Skanska F1:1

2) Köpoptioner har utställts med underliggande aktier i:

Antal aktier Marknadsvärde kkr

Astra A 20.000 10.160

114

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1991-12-31

I. NOTERADE FÖRETAG

Konvertibla skuldebrev

Marknadsvärde kkr

Perstorp. 11,25%, 87/92

Investor, 8%, 91/01

Providentia, 8%, 91/01

Sydkraft, 8%, 91/95

5.596

19.208

36.019

17.354

78.177

SAMMANDRAG NOTERADE FÖRETAG

Marknadsvärde kkr

Aktier

Verkstäder Kemisk industri Skogsföretag Bygg- och fastighetsbolag Förvaltningsbolag Banker Övriga företag	998.776 700.628 459.121 128.366 260.863 125.556 400.399 3.073.708
Konvertibla skuldebrev	78.177
SUMMA MARKNADSVÄRDE	3.151.885
SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE	3.218.943

Anm. Anskaffningsvärdet innefattar courtage och värdepappersskatt. Vid beräkning av marknadsvärdet har lägsta betalkurs den
30 december 1991 använts. Om betalkurs saknas har senaste köpkurs använts.

Under 1991 har courtage erlagts med 3.231 och omsättningsskatt med 4.805.

Följande aktieinnehav har i sin helhet sålts under 1991:

Incentive A bu

A fr

Bfr

Procordia A bu

Regnbågen A bu

B bu

Bfr

S-E-Banken A

SHB B fr

Skandia fr

326.250

29.550

10.998

158.554

41.666

23.317

196.770

1.196.400

111.480

655.400

115

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

Not 13 II. ONOTERADE FÖRETAG

Innehav

Nettoförändr.
under 1991

Anskaffnings-

värde kkr

Fondens andel i (%) av

kapital

röster

Aktier

(Antal)

A & C Collection AB	1.500		300	25,0	25,0
Chuck Invest AB	8.500	+ 2.000	2.100	33,3	33,3
Connova Invest AB	10.000		3.300	5,2	3,8
Euroway AB A	241.396	+ 241.396	50.000	8,1	8,4
First Group AB	24.667	+ 2.667	3.700	34,9	32,9
Ideon AB	300		440	1,0	1,0
NeloAB	1.500	+ 1.500	300	30,0	30,0
Primulus AB B	93.750	+ 93.750	18.805	25,0	16,6
Protego Information AB	4.000		480	10,0	3,1
Spectraphos AB	141	+ 141	1.000	11,0	11,0
Utvecklings AB Skeppsankaret	50.000		10.200	10,0	2,7
Ymer Offshore AB A	47.000	+ 47.000	5.152
Ymer Offshore AB B	38.000	+ 38.000	4.166	1,3	1,5
			99.943

Konvertibla skuldebrev

First Group AB

Chuck Invest AB

SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE

Riskreserv

3.000

1.000

4.000

103.943

4.200

116

UNDERSKRIFTER

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

Stockholm den 14 februari 1992.

Göran Jokfi sson
Opiforande

Bo Andersson

Monica Bäckman

Per-Öfof Holmqvist

Yngve Källstad

Inger Nilsson

Yngve Söderberg

Åke Zetterström

Carl-Axel Zachrisson

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 februari 1992.

Sven Santesson

Auktoriserad reuisor

Lennart Olsson

Auktoriserad reuisor

Ew^rtjademo

\AuMonserad reuisor

117

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för 1991.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll
och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de
under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder
vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och
balansräkningarna, bokföringen, inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 28 februari 1992

Sven Santesson

Auktoriserad revisor

Lennart Olsson

Auktoriserad reuisor

Ei/ert Jademo

Auktwiferad revisor

118

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI FÖR SYDFONDEN

UTGÅNGSPUNKT

1. Utgångspunkt är lagen med reglemen-
te för Allmänna Pensionsfonden, APR
(SFS 1983:1092 med senare beslutade
ändringar).

2. Sydfonden skall förvalta anförtrodda me-
del genom placeringar på -riskkapital-
marknaden. Placeringarna skall syfta till
att förbättra riskkapitalförsöijningen till
gagn för svensk produktion och syssel-
sättning.

Fondmedlen skall placeras så att kra-
ven på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses.

Placeringarna skall omfatta en portfölj
av aktier m m i noterade aktiebolag och
en portfölj av aktier m m i onoterade bo-
lag.

MÅL

3. Målsättningen för portföljerna är

dels att långsiktigt maximera avkast-
ningen så att såväl kravet om 3% år-
lig utdelning av nuvärdet av grund-
kapitalet (det årliga flödeskravet)
som kravet att bibehålla grundkapi-
talets realvärde (det långsiktiga av-
kastningskravet) enligt APR väl
uppfylles,

dels att erbjuda lokala fackliga organisa-
tioner vid ett aktiebolag, i vilket fon-
den äger aktier, att utöva rösträtt för
hälften av aktierna.

4. Målsättningen för den noterade port-
följen är att långsiktigt överträffa den
allmänna utvecklingen för noterade
svenska aktier enligt Stockholms Fond-
börs officiella index.

5. Målsättningen för den onoterade portföl-
jen är att, med krav på långsiktig lönsam-
het, bidra till riskkapitalförsöijningen
för små och medelstora företag. Företag
med huvudsaklig verksamhet i södra Sve-
rige kommer av naturliga skäl i fråga i för-
sta hand, eftersom fonden genom sin lo-
kala förankring torde ha bäst kännedom
om sådana företag.

MEDEL

6. Den allra största delen av fondmedlen
skall investeras i främst aktier, men även
konvertibla skuldebrev och teckningsop-
tioner, i svenska aktiebolag, vilkas aktier
är föremål för notering. Den övriga delen
av fondmedlen skall investeras i aktier,
konvertibla skuldebrev o dyl i icke note-
rade svenska aktiebolag.

7. För att uppnå målsättningen bör sam-
mansättningen av den noterade portföl-
jen i varierande grad över tiden avvika
från respektive branschs och företags vikt
utav det samlade börsvärdet.

8. Fondens noterade portfölj bör i första
hand bestå av aktieinnehav som i regel,
var för sig, minst uppgår till två procent
och mest uppgår till tio procent av den
samlade portföljens marknadsvärde (po-
sitioner). Härutöver kan portföljen även
omfatta andra innehav.

Fondens portfölj bör i första hand be-
stå av innehav i större noterade aktiebo-
lag. Värdet av dessa innehav bör tillsam-
mans uppgå till minst hälften av den no-
terade portföljens marknadsvärde.

9. Innehav av aktier i noterade bolag av
mindre storlek begränsas i praktiken av
reglema i APR om max sex procent röste-
tal. Fondens portfölj bör kunna omfatta
även sådana bolags aktier, även om inne-
havets värde som andel av fondens totala
portfölj är ringa.

10. Vid vaije styrelsesammanträde redovi-
sar VD sin syn på den ekonomiska ut-
vecklingen nationellt och internatio-
nellt och — med anknytning härtill —
utvecklingen på den svenska aktiemark-
naden. Härvid utnyttjar VD utomståen-
de expertis i den omfattning han anser
lämpligt.

11. Mot bakgrund härav och utifrån förut
angivna riktlinjer för portfölj förvalt-
ningen framlägger VD för diskussion
och erforderliga ställningstaganden hu-
vudsakliga förslag till dispositioner. I

119

Skr. 1992/93:18

Bilaga 4

den mån utvecklingen för aktiemarkna-
den i dess helhet eller för enskilda
branscher eller företag, enligt VD:s upp-
fattning, visar sig avvika från de gjorda
bedömningarna skall han anpassa fon-
dens dispositioner efter den ändrade ut-
vecklingen.

12. Härjämte skall som kompletterande reg-
ler för VD:s befogenheter gälla följande.
Vad beträffar den del av den noterade
aktieportföljen som avses i punkt 8 äger
VD under tiden mellan styrelsesamman-
trädena vidta sådana dispositioner, som
enligt hans bedömning är gynnsamma
för fondens utveckling. Dessa disposi-
tioner får dock inte utgöra avsevärda
ändringar i denna del av portföljen.

Vad beträffar den noterade aktieport-
följen i övrigt äger VD under samma tid
och i samma syfte vidta enligt hans be-
dömning lämpliga dispositioner utan
den begränsning som nyss angivits för
den i punkt 8 avsedda delen av portföl-
jen.

13. Vid beräkning av avkastning för investe-
ringar i den onoterade portföljen måste
kravet ställas tillräckligt högt för att
kompensera de förluster, som följer av
denna typ av verksamhet, så att det lång-
siktiga avkastningskravet för hela den
onoterade portföljen enligt punkt 3
ovan uppfylles.

14. Investering i onoterat aktiebolag beslu-
tas av styrelsen, om

— engagemanget är nytt för fonden och
överstiger 2 mkr eller, om

— fråga är om utökning av engagemang
och detta härigenom kommer att
överstiga 4 mkr.

Härutöver gäller att VD äger fatta be-
slut, därest styrelsens behandling med
hänsyn till omständigheterna inte kan
avvaktas. I ärenden där VD fattar beslut
om att fonden skall investera eller avstå
från att investera i onoterat bolag skall
anmälan göras vid styrelsens nästa sam-
manträde.

15. Har fonden enligt avtal eller eljest att
utse ledamot och suppleant i styrelse för
bolag, vari fonden äger aktier, ankom-
mer det på fondens styrelse att utse så-
dan ledamot och suppleant. Kan sam-
manträde med fondens styrelse ej avvak-
tas, utses ledamoten och suppleanten av
VD, som har att anmäla beslutet på nästa
sammanträde.

16. VD äger rätt att besluta om placering av
fondens likvida medel. Då så bedöms
lämpligt kan fonden även alternativt fi-
nansiera investeringar genom upplå-
ning på upp till maximalt 250 mkr. VI)
skall senast vid närmaste ordinarie rap-
porttillfäile informera om fondens likvi-
ditet och eventuell upplåning.

120

Fond Väst

(andra löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1991

VD-KOMMENTAR

Den 21 december 1983 beslöt Riksdagen att inrätta fem löntagarfondstyrelser i
Sverige. Regeringen utsåg ledamöterna i Andra löntagarfondstyrelsen den 20 juni
1984 och styrelsen hade sitt första sammanträde den 3 juli.

Den 18 december 1991 beslöt Riksdagen att avveckla löntagarfondstyrelserna. Den
kvarvarande styrelsens enda uppgift efter den 31 december 1991 är att upprätta bokslut
för år 1991. Det är detta bokslut vi nu överlämnar.

Med tanke på att fondens verksamhet nu upphör så känns det naturligt med en enkel
sammanfattning av de närmare 8 årens verksamhet.

Den första tiden fick vi leva med den mycket hälska politiska diskussionen som gällde
införandet av löntagarfonderna i Sverige.

Efterhand som vi fick tillfälle att visa vår vilja alt verka till gagn för svenskt näringsliv
och sysselsättning avtog denna diskussion. Vi utvecklade ett gott förhållande till de
företag där vi fanns med som ägare, när vi visade att vi var stabila och långsiktiga
ägare. Vi har under den tid vi verkat fått ta vårt ansvar och utövat vår ägarroll i
samverkan med andra ägare och ägargrupper.

Vi mötte många som var positiva till vår verksamhet. Det gällde inte bara de anställda
i företagen där vi fanns som ägare. Det gällde också representanter för industri och
näringsliv i övrigt som såg oss som en god och långsiktig investerare.

Vi har ofta talat om två delar av vår verksamhet och som på olika sätt varit underlag
för de beslut som vi haft att fatta. Dessa två delar har varit avkastning och inflytande.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 5

122

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Vad gäller avkastningskravet har det varit klart formulerat. Vi skulle varje år skicka
in ett visst belopp till ATP-systemet, ett belopp som var inflationsskyddat. Pä det sättet
har vi varit en viktig del av det allmänna pensionssystemet.

Vad gäller inflytandet för de anställda i de företag där vi ägt aktier, har det av
naturliga skäl varit svårare att formulera i enkla termer. Vår erfarenhet är att de
anställdas inflytande i frågor som rör företagets dagliga skötsel, sker bäst genom de
regler som finns i medbestämmandelagen. Med den kunskap och erfarenhet som finns
hos de anställda ges man tillfälle att påverka de dagliga besluten i företaget.

Det inflytande som tillkommit de anställda genom att man fått rösträtt som aktieägare
genom de av fonden ägda aktierna har av många ansetts som mindre betydelsefullt.

Mot detta vill jag invända att det funnits tillfällen där det varit viktigt för de anställda
att utnyttja sin rösträtt som aktieägare. Det har varit i frågor som rört större
förändringar där bolaget stått inför ägarskiften och liknade frågor.

Just när detta skrives diskuteras den största företagsaffären någonsin i Sverige. Jag
tänker på Volvo/Procordia-affären. Det är en affär där de anställda i respektive
företag har bestämda meningar om vad man vill.

Tidigare hade man rätt til! hälften av den rösträtt som tillkom löntagarfonderna och
det fanns med denna utgångspunkt skäl att lyssna efter de anställdas mening. Efter
årsskiftet är nu denna rätt borttagen och hela rösträtten tillkommer nu
avvecklingsstyrelsen i Stockholm istället.

En viktig del i fondens arbete har varit de onoterade företagen. Det är i detta
sammanhang vi mött de enskilda människorna, ägarna, företagsledningarna och de
anställda. Detta arbete har tagit en mycket stor del av vår tid. Här har vi varit med
och diskuterat planer och påverkat inriktningen. Ett par goda exempel är
Komponentutveckling och Bylock & Nordsjöfrakt. Förutsättningen för det
framgångsrika samarbete som har varit, är att det funnits duktiga företagsledningar
i båda företagen. Man skall också notera att det tagit lång tid för att arbetet skall
hinna ge resultat. Att utveckla ett företag är ett långsiktigt arbete som inte görs inom
ramen för ett enskilt år.

När vi först mötte Nordsjöfrakt var det ett partrederibaserat rederi med omkring 300
anställda och ett litet eget kapital. Dom kämpade för att överleva i en bransch som
under lång tid haft stora svårigheter. Nu ingår det i en grupp som är marknads-
noterad under namnet Bylock & Nordsjöfrakt. De har en stabil balansräkning och
mångdubbelt fler anställda.

Komponentutveckling, vars verksamhet helt bestod i att vara underleverantör till bil-
industrin, har också vuxit på motsvarande sätt. Genom egen expansion och
sammanslagningar med andra företag har antalet anställda vuxit från 300 till idag
4200 inom hela gruppen.

123

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Jag tror att båda dessa företag har uppfattningen, att fondens insats varit av
avgörande betydelse för den positiva utveckling som de genomgått.

Frågan om onoterade företag sammanhänger också medfrågan om fondens regionala
inriktning.

I den lagstiftning som reglerade fondens verksamhet fanns egentligen inte något som
föreskrev att fondens verksamhet skulle ha en regional inriktning. Det enda regionala
inslaget bestod i att till styrelsens ledamöter skulle utses människor som bodde och var
verksamma i västra Sverige. Styrelsen bestämde sig emellertid tidigt för att dom ville
att fonden skulle vara en del av det västsvenska näringslivet. En viktig markering i
denna riktning gjordes i och med att man tog beslutet att placera fondens kansli i
Göteborg.

Det var viktigt för oss att se den svenska aktiemarknaden och näringslivet från en
västsvensk synvinkel. Vi tror att det finns behov av aktörer som inte enbart ser
näringslivets utveckling från den " stockholmska " horisonten. Att Fond Väst har
funnits och har arbetat i regionen har givit kontakter och inblickar som vi aldrig
skulle kunnat fått om vi befunnit oss i Stockholm. Det måste finnas källor av
riskkapital inom en region för att näringslivet skall kunna utvecklas. Brist på
riskkapital innebär att en viktig motor i utvecklingen saknas.

Varje region i Sverige kommer i framtiden också att vara en region i Europa.
Impulser till och från den egna regionen kommer alltmer att utbytas med företag och
regioner i andra länder. Även i detta sammanhang är det viktigt med riskkapital för
att på lång sikt forma en livskraftig region med en livaktig arbetsmarknad. I annat
fall hamnarman lätt i defensiva positioner där det i första hand gäller att försvara det
man har, utan att för den skull kunna delta i en spännande och värdefull utveckling.

Som jag nämnde inledningsvis så har alltså beslut fattats om att avveckla
löntagarfonderna.

När fonderna kom till så var ett av motiven att det fanns behov av riskkapital till det
svenska näringslivet. I sanningens namn skall väl sägas att det behovet, under större
delen av fondens tillvaro, varit väl tillgodosett genom ökad utlåning från banker och
finansbolag. Men de sista åren, och speciellt nu när fonderna skall avvecklas så
saknas riskkapital på ett sätt, som saknar motstycke i vår generation. Det räcker att
peka på bankernas situation just nu, med mycket stora kreditförluster.

Det finns många som kan intyga hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är att idag
få bankerna att ställa upp med riskkapital eller ens med kreditgivning av mera normal
omfattning. Den sanering som inletts i bankväsendet innebär att dess roll som
riskkapitalkälla för överskådlig tid kommer att sakna betydelse.

124

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Med tanke på företagens behov av riskkapital,måste man säga att avvecklingen av
fonderna kom vid sämsta tänkbara tidpunkt.

Just nu pågår en livlig diskussion om vad fondernas kapital skall användas till. Vill
man se till möjligheterna för svensk industri att kunna utvecklas och ges tillgång till
riskvilligt kapital så är svaret enkelt.

Se till att pengarna behålls som riskkapital och behåll samtidigt det regionala
beslutsfattandet.

Det vore ett klokt beslut!

Låt mig till sist få uttala ett tack till alla de personer som vi haft glädjen att få
samarbeta med under de gångna åren. Vi har ju haft möjlighet att få träffa
människor som på olika sätt representerat allt det som är svenskt samhälle och
näringsliv. Representanter för stora börsnoterade bolag, banker och fondmäklare lika
väl som fackliga organisationers företrädare och representanter för riksdag och
regering.

Även om jag tar i beaktande den skilda politiska syn som har funnits på fonderna, har
vi känt att vi mötts med respekt och att vi har kunnat utveckla ett förtroendefullt
samarbete.

Många av de människor vi mött under åren har också blivit nära personliga vänner.
Även om fonden nu upphör så lever vänskapen vidare och jag hyser en förhoppning
om att vi kommer att mötas igen i andra sammanhang.

Gunnar Larsson

125

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1991

Riksdagen beslöt den 18 december 1991 att löntagarfonderna skall avvecklas. Detta innebär att
Andra löntagarfondstyrelsens verksamhet upphör i och med utgången av år 1991. Fondstyrel-
sens enda kvarstående uppgift under 1992 består i att upprätta bokslut för år 1991. Bokslutet
skall upprättas enligt det reglemente som gällde för fondstyrelsen per 1991-12-31. Före-
liggande bokslut är alltså upprättat på samma grunder som tidigare år.

Andra löntagarfondstyrelsens grundkapital uppgår till 3.452.000 kkr. De av fondstyrelsen för-
valtade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och särskilda specifikatio-
ner över fondens värdepappersinnehav.

Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Krav
finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till mark-
nadsvärden.

Balansomslutningen uppgår till 4.761.296 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisas
till marknadsvärden uppgår till 4.423.525 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 356.393 kkr. Efter avsättning för överföring till 1-3 Allmänna
pensionsfonden med 139.957 kkr blir det bokfö ringsmässiga resultatet 216.436 kkr.

Det ackumulerade rörelseresultatet, före överföring till 1-3 AP-fonden, visar ett överskott på
1.640.802 kkr sedan verksamhetens början 1984. Motsvarande reala resultat uppgår till
89.789 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1991, beräknat efter marknadsvärden på aktier och konvertibla
skuldebrev, uppgår till 4.226 Mkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på
börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått till 4.146 Mkr.
Jämförelsen tar inte hänsyn till att fonden gör andra placeringar än börsaktier, samt att det är
ofrånkomligt att vi måste ha likvida medel tillgängliga. Med hänsyn till dessa faktorer kan
man dra slutsatsen att fondens utveckling sedan starten har varit något bättre än börsindex.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 5

126

Skr. 1992/93: 18
Bilaga 5
Avkastningen på fondens totala förmögenhet under 1991 uppgick till 10,5 procent. I denna
beräkning inkluderas också värdeförändringen på tillgångarna.

Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultat- och balansräkning samt

av de noter som bifogas. Utöver detta lämnas följande kommentarer:

Fondens börsDortföli

Stockholmsbörsens generalindex ökade med 5,5 procent under 1991. Fondens börsportfölj har

i år utvecklats något bättre än börsen som helhet.

En genomgång av förändringar i portföljen ger vid handen att fonden köpt större poster i
Sydkraft, Procordia och Ericsson. Försäljning har skett i Astra, Gullspång och Argonaut.
Aktierna i Uddeholm har sålts i samband med uppköp.

Den aktuella branschsammansättningen framgår av tabell 1.

TABELL 1

	Fonden 911231	Börsen 911231	Fonden 901231	Börsen 901231
Verkstäder	38 %	27 %	37 %	30 %
Kemisk industri	10 %	15 %	10 %	10 %
Skogsindustri	13 %	8 %	15 %	7 %
Övriga företag	26 %	23 %	19 %	23 %
Fastighet- och
byggföretag	5 %	7 %	9 %	10 %
Handelsföretag	1 %	1 %	2 %	1 %
Förvaltningsbolag	1 %	12 %	2 %	11 %
Banker	6 %	7 %	6 %	8 %

100% 100% 100% 100%

På motsvarande sätt har det också skett förändringar i den uppställning som visar fondens
fem största innehav. Ny på denna lista jämfört med föregående år är Procordia, medan Asea
har hamnat utanför. Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde redovisas i
tabell 2. Röstandelen anges inom parentes.

Tabell 2

Astra	326.475 kkr	(0.628 %)
Volvo	304.442 kkr	(2.101 %)
Procordia	262.394 kkr	(0.543 %)
Electrolux	232.556 kkr	(0.052 %)
Ericsson	184.253 kkr	(0.009 %)

Fonden har under året sålt aktier för 571 Mkr och köpt for 577 Mkr. Fondens köp och
försäljningar har medfört omsättningsskatt pä 4,7 Mkr och courtage på 3,5 Mkr.

Från och med 1990 tillämpas den s.k. "genomsnittsmetoden". Denna innebär att vid be-
räkning av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del av ett av fondens
aktieinnehav sålts, används som anskaffningsvärde det genomsnittliga anskaffningsvärdet för
det aktieinnehav varur försäljningen skett.

127

Skr. 1992/93:18
Bilaga 5
Onoterade företas

Fondens investeringar i o note rade företag uppgår till 210 Mkr. Jämfört med föregående år är
detta en nettominskning på 42 Mkr. Nya investeringar har gjorts i Daros med 20 Mkr,
Rotocheck 3 Mkr, Coat 280 kkr och Control Drive med 150 kkr.

Samtidigt har B & N överförts från onoterade till noterade i samband med marknads-
noteringen på stockholmsbörsens s.k. O-lista. Detta innebar en minskning av fondens
o note rade investeringar med ca 62 Mkr.

Under året har WidallGruppen försatts i konkurs, vilket innebar en förlust för fonden på
4.005 kkr. Detta belopp har belastat riskreserven, varför ingen påverkan sker på årets
resultat.

Fondens ko nv erte ringslån till Komponentutveckling kommer att återbetalas och fondens aktier
kommer att bytas mot nyutgivna aktier i det O-listenoterade bolaget Trustor AB, enligt
upprättat avtal. Samtidigt genomförs en riktad kontant nyemission i Trustor AB till fonden på
ett belopp som motsvarar likviden för konverteringslånet.

Nyemissionerna kommer att genomföras till kursen 51,40 kr per Trustoraktie, vilket är lika
med det beräknade substansvärdet. Konverteringslånet uppgår till 42.822 kkr och fondens
anskaffningsvärde för Komponentutvecklingsaktierna uppgår till 65.919 kkr. Om fondens
framtida antal Trustoraktier, till följd av aktiebytet, skulle värderas till kursen vid det gångna
årsskiftet blir det sammanlagda värdet 50.452 kkr. Fondens aktier till följd av kontantemissio-
nen skulle på motsvarande sätt värderas till 20.828 kkr. I föreliggande bokslut redovisas
konverteringslånet till nominellt belopp och fondens aktier är upptagna till anskaffningsvärde.

Riskreserv

Denna reserv avser onoterade företag och är ett uttryck för medvetandet att satsningar i ett
utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande.

Kapitaltillskott direkt i företagen

Av fondens placeringar under året har 89 Mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen.

Fördelningen per företag framgår av not 17.

Likviditet

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 99 Mkr. Den genomsnittliga
likviditeten månadsvis beräknad har uppgått till ca 739 Mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppgår till 8,4 Mkr. Kostnader för styrelse och personal inklusive
lönebikostnader utgör 4,0 Mkr, lokalhyra 0,8 Mkr och övriga kostnader 3,6 Mkr. I den
sistnämnda posten ingår bland annat kostnader för information, konsultarvoden, revisionsar-
voden och kontorsomkostnader. Antalet årsanställda uppgår till sex personer.

128

Skr. 1992/93:18
Bilaga 5

Real redovisning

Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna
urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens
faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en s.k. real
redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till
marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens
påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet
på fondens börsportfölj förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste ses i ett
långsiktigt perspektiv.

Sålunda blev det reala resultatet for 1991 77 Mkr före överföring till 1-3 Allmänna pensions-
fonden. Det sammanlagda reala resultatet sedan verksamheten började 1984 uppgår till 90
Mkr.

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till 3 %
av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är fondens direktavkastningskrav och
beloppet för 1991 uppgår till 140 Mkr. Denna summa täcks med god marginal av rörelse-
resultatet på 356 Mkr.

Awecklingskostnader

Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att löntagarfonderna skall avvecklas. Lagen trädde i
kraft den 1 januari 1992. Löntagarfondstyrelsernas kvarstående uppgift efter årsskiftet är att
upprätta bokslut för år 1991. Detta skall ske i enlighet med de bestämmelser som gällde fram
till den 31 december 1991 ( SFS 1983:1092 ).

Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning av tillgångar och skulder, samt ansvar för personal
och övriga åtagande i form av avtal och kontrakt, överförs vid årsskiftet till en avveck-
lingsstyrelse.

Från Organisationskommittén, d.v.s. den kommitté inom Finansdepartementet som haft till
uppgift att forbereda avvecklingen av löntagarfonderna, har framförts synpunkten att
resultatet i bokslutet för 1991 skall belastas med kostnader för de avtal och kontrakt som löper
efter bokslutstillfället, och som är en följd av löntagarfondstyrelsemas tidigare verksamhet.

Dessa kostnader kan beräknas till 7-8 Mkr, men beloppet kan reduceras beroende på
avvecklingsstyrelsens beslut i olika avseenden.

Andra löntagarfondstyrelsens uppfattning är emellertid, att dessa kostnader inte skall belasta
1991 års resultat. Skälet till detta är att löntagarfondens styrelse inte har möjlighet att påverka
hur avvecklingen kommer att ske och inte heller hur verksamheten kommer att skötas efter
årsskiftet 1991/1992.

129

9 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18
Bilaga 5

Omvänt har man i så fall att ta ställning till fondens intäkter efter årsskiftet. Vid den tidpunkt
styrelsen hade att ta ställning till årsredovisningen framgick av en sammanställning, att det
sammanlagda värdet av fondens noterade aktier och konvertibler hade ökat med 319 Mkr från
årsskiftet fram till den 27 januari. Man kan hävda, att också denna värdestegring är en följd
av Andra löntagarfondstyrelsens tidigare verksamhet.

Inflytande och rösträtt

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 53 företag.

De lokala fackliga organisationerna har deltagit på 37 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten
utövades av sammanlagt 48 personalföreträdare och representerade både arbetare och
tjänstemän. Fonden har deltagit i 52 bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. I de onoterade företagen är
fonden i normalfallet representerad. Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om
styrelsens sammansättning.

130

RESULTA TRÅKNING

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT		1991	1990
Aktieutdelningar		122.682	109.221
Ränteintäkter	Not 1	99.355	87.352
Förvaltningskostnader	Not 2	- 8.435	- 7.573
Avskrivningar	Not 3	668	679
Realisationsvinster		142.464	221.235
Förändring av riskreserv	Not 4	995	- 15,000
Rörelseresultat		356.393	394.556
Överföring till 1-3
Allmänna pensionsfonden	Not 5	- 139.957	- 127.059
Årets resultat		216.436	267.497
REALT RESULTAT
Rörelseresultat		356.393	394.556
Årets förändring av
ej realiserade kursvinster/
kursförluster	Not 6	61.841	-1.988.594
Nominellt resultat		418.234	-1.594.038
Avsättning för bevarande
av grundkapitalets köpkraft	Not 5	- 341.606	- 405.393
Realt resultat		76.628	-1.999.431
Överföring till
1-3 Allmänna pensionsfonden	Not 5	- 139.957	- 127.059
Årets resultat		- 63.329	-2.126.490

Alla belopp i resultaträkning, balansräkning och noter anges i tusentals kronor (kkr) där inget annat anges.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 5

131

BA1ANSRÄKNING

1991-12-31

1990-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Bokförda

värden

Marknads-
värden

Bokförda Marknads-
värden värden

TILLGÅNGAR

Likvida medel	Not 7	73.118	73.118	108.612	108.612
Kortfristiga placeringar	Not 8	649.608	649.608	582.243	582.243
Fordringar hos fond-
kommissionärer		-	-	11.052	11.052
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	Not 9	32.978	32.978	25.183	25.183
Aktier	Not 10	3.831.691	3.497.915	3.644.453	3.251.234
Konvertibla skuldebrev	Not 11	169.065	165.070	125.071	118.678
Reversfordran	Not 12	4.004	4.004	8.008	8.008
Inventarier	Not 3	832	832	1.213	1.213
Summa tillgångar		4.761.296	4.423.525	4.505.835	4.106.223

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder:

Skulder till fond-

kommissionärer	Not 13	31.003	31.003	-	-
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	Not 14	915	915	762	762
Övriga kortfristiga
skulder	Not 15	433	433	462	462
Risk reserv	Not 4	25.000	25.000	30.000	30.000
Skuld till 1-3 Allmänna
pensionsfonden	Not 5	139.957	139.957	127.059	127.059
Summa skulder		197.308	197.308	158.283	158.283
FONDKAPITAL
Grundkapital	Not 16	3.452.000	4.665.243	3.452.000	4.323.637
Ackumulerat överskott		895.552	- 375.697	628.055	1.750.793
Årets resultat		216.436	- 63.329	267.497	-2.126.490
Summa fondkapital		4.563.988	4.226.217	4.347.552	3.947.940
Summa skulder och fondkapital		4.761.296	4.423.525	4.505.835	4.106.223
		—	—	—	—

132

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 5

NOT 1 Ränteintäkter

Ränteintäkter har erhållits på följande sätt:

Banker och mäklare

Penningmarknadsinstrument

Konvertibla skuldebrev

17.187

72.234

9.934

99.355

NOT 2 Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande:

Personalkostnader

Styrelsearvoden

Övriga kostnader styrelse
Lönebikostnader

Lokalhyra kansli

Övriga kostnader

2.595

277

229

942

846

3.546

8.435

NOT 3 Avskrivningar/Inventarier

Avskrivning har gjorts med 20 % på anskaffningsvärdet.

Ingående balans

Anskaffningsvärde 1991

Avskrivningar

1.213

287

- 668

832

NOT 4 Riskreserv

Ingående balans

Under 1991 utnyttjat

Under 1991 återfört

30.000

- 4.005

- 995

25.000

133

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

NOT 5 Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Rekv.datum	Belopp	Index	Beräknat
1984-1991	4.323.636	230.8/213.9	4.665.242
			-4.323.636
AVSÄTTNING FÖR BEVARANDE AV GRUNDKAPITALETS KÖPKRAFT			341.606
ÖVERFÖRING TILL 1-3 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN			139.957

Fond Väst skall enligt bestämmelserna i SFS 1983:1092 (28 §) till 1-3 Allmänna pensionsfonden
överföra en avkastning för räkenskapsåret 1991 beräknad till tre procent av nuvärdet av
grundkapitalet. Nuvärdet av grundkapitalet beräknas enligt konsumentprisindex.

Överföringen för år 1991 uppgår till 139.957 kkr.

NOT 6 Realt resultat

JANUARI- ACKUMULERAT

DECEMBER 1991 1984-1991

Rörelseresultat		356.393	1.640.802
Förändring av ej realiserade kursförluster Ej realiserade kursförluster 911231 - 337.771			-337.771
Ej realiserade kursförluster 910101 Nominellt resultat	399.612	61.841
Ej realiserade kursförluster 910101 Nominellt resultat	399.612	418.234	1.303.031
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft		- 341.606	-1.213.242
Realt resultat		76.628	89.789
Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden		- 139.957	- 528.815
Resultat		- 63.329	- 439.026

134

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 5

NOT 7 Likvida medel

Kassa och postgiro

Banktillgodohavanden

73.113

73.118

NOT 8 Kortfristiga placeringar

Statsskuldväxlar

Övriga värdepapper

491.420

158.188

649.608

NOT 9 Forutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter består huvudsakligen av upplupna räntor på
penningmarknadsinstrument och konvertibla skuldebrev.

135

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

NOT 10 AKTIER

Fondens
andel
röster %

*
.0
'S

0.566

so
Oo

3
•—<

0.052

600'0

bs
x

x
00
00

1.217

Fondens
andel
kapital %

S©

£2

so
Os

•*1

-4

Skillnad
ansk.
värde/
börsvärde

--<

SÖ

so
oi

SO
Os
04

c*
04
■—s

Os
X

*N
SO

**>

<~3

Börs-
värde
911231

Oo
oo
Os

sx
so

”-H
SO

*•<
X-
04
xj

X>
x>
00
xi

so
x>
x-,

04
0-}

x
X
04
g

§
Os

00
so

°o

00
rs

so
00
Os

Kurs**)

911230

Kronor

Os
«*>

-4
03

04
o->

•"i
O-)

»-I

SO
OO

s*
Os

Ansk.
värde inkl,
courtage och
skatt*)

®O
so
tx

OO
SO

<*>

•0

SO
so

x-,

fo
Xi
04

X
•*<
X

so
00

SÖ

•*4

oi
X

SÖ

Os
Oo

00
fN

<*1

Förändring
sedan 901231

«>

S©

??
X

>
bi
X

--<

§
x>
-4

so
so
05

SÖ

<*>

Antal

SO
X>

2.014.000 1

x>
00

x,
SO
QO

•-s

SÖ
tx

SÖ
s

so
SO

SÖ
Os

O
so
so
§

SO
X
*-s
b4

so
so

Oc’

**<

s
£

so
so

f*5

NOTERADE AKTIESLAG

-e>

Ö5

Ö2

3
<5

3
0

ÖQ

A
05

3
-C5

<5
CQ

3
<5

•-«

ATLAS COPCO

II AVESTA

II ELECTROLUX

|| ERICSSON

§
g

OJ
a

i
to

136

Fondens
andel
röster %

©s
©^

•~x

00
os

Fondens
andel
kapital %

•*<
—<
r<

Oo
•©>
©s
-4

©S
•"■i
*n

•©>
©->
©s

Skillnad
ansk.
värde/
börsvärde

»6

§
Oo
SÖ

©S
©1
©M

§
c\

Os
©Ö

•o

©i

©s

KEMISK INDUSTI

"*<

00
c<

©s

•n

SKOGSINDUSTRI

tx
©s
•©i

Börs-
värde
91I23I

•©>
s
c*

ss
*-
o©

•©i

0©
©S
K

>©>
-■M

©^

O>
»O

SÖ
©s
©>

■*
SÖ

©i

oo
r<

©s

SÖ
©■>

* cn ©
t **■< ?
£ X i

•©>
©4

©i

**<
<*)

*©,
s?

©■)

©^

©“>

Oo
OJ
*©>

oo
SO
**<

so
**<
**<

**<

Ansk.
värde inkl,
courtage och
skatt*)

Oo
'C

•*<

©s

*©;
oo
©S
©^

©s

SO
SO
•o
oö
so

£
rQ

sö

i
s

©S
©3

>©.

!©.
•o
oö

*■4

©s

Förändring
sedan 901231

IQ
r<
§

•©;
•©>

•©>

©ö

B
s-,
s

os
to
©S

*■4
>©

©M

*4
so

|| Summa verkstäder

tx
so
os
s
*-<

*-■
so

•©i

©M

|| Summa kemisk industri

Antal

©■>

©s

<ö
•©.

xi
Os

>©.
©>
06
os
©s

K
so
so
§

©ö

**s

•o

NOTERADE AKTIESLAG

öq

a
£

'fe
£

a
o

öq

a
”C

a
o

a
o
öq

©S

1
ös
Q)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

137

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Fondens
andel
röster %

000 0

°o
"X

ÖVRIGA FÖRETAG

X
xj

tx
"e
d

3
•n
©i

Fondens
andel
kapital %

05*

oo
s
©4

05
x<

R
©t
d

'O
s©

©>

tx’

Skillnad
ansk.
värde/
börsvärde

i
g

©■>

<>
>©
©->
d

•x

Os
©5
©4
xj

Börs-
värde
911231

'■©.
©4

3
©^
tx’

3
d

05
d
QO

X
tx
tx’
*x

O>
©4
00
d

§
xj

•©>
tx
©j

*x
©4
x<
s

* <*) ©
i? ©4 S*
ä s '<

•©>
©5
©4

o>
•©i

©^

o>
©5

Ansk.
värde inkl,
courtage och
skatt*)

•—<

0©

©"i
"X
©4

*r
•x

£
QO

oö

X
Oo
•©>

0©

©i

Förändring
sedan 901231

©i

I) Summa skogsindustri

o>
Os
o>
i

to
§
tx’
X,
Os

Antal

05
05
05
d
x<

R
tx

<Ä

£
QO

©">

3
o^

K
o>

362.000

d
tx
©5

•X

05
ö

o>
o>

05
•©)

‘©i

»©5

NOTERADE AKTIESLAG

3
<5

3
O
§

3
<5

ÖS

3
•O
03

3
<5
-C5
£

3
-O
03

c
C)
c

i
oc

”C

BILSPEDITION 3)

|| BORÅS WÄFVERI

138

Fondens
andel
röster %

1.330 ||

co
co

cm’

tx
tx
’*

8
xj

•n
oj

3.175 ||

0.980 ||

CO
oi

1.440 ||

Fondens
andel
kapital %

''T
cö

<~M

§
Oi

00
Oo
tx’

Os
xj

Os
vc

Skillnad
ansk.
värde/
börsvärde

Os
tx’

ve
co

•X

ve
VC
to

tx
CM

Os
xj

8
to
co

’*»■
•X
Os
tx
X

QO
CM

CM*

8
xj

•X

•o
Oi
o<

g
Os
c*i

•x

e-gcj
S :a •x
05 s os

tx
£

to
co

tx
a
§

•x

T
co

QO
CM

§
xj

cm
•o
00
xj
Os

*O
co

öo
CO
CO

vc
CO

§
xj

Kurs**)

911230

Kronor

Sä

co
CO

X«

•X

VC
Os
X

*r
oi

Ansk.
värde inkl,
courtage och
skatt*)

CM
x.
tx’

Oj
vc
Oo

X.
X

tx
'O
Os

CM
cm
X,

§
co
OÖ
co

»X

tx
tx

jo
£
00
tx’

co
oj

Os
Oi

§
»X

vc
•O

VO
tx
Os

Oi
cm

•x

s
co

00
tx
Os
oö

?2
co
x<

X,"

Förändring
sedan 901231

tX
C
X<

c*
to

tx
VC

Oj
tc,
•x

i
oi
Oj
*x

cs
o

»X

Oo
co

VC
X<

•x

i
o>
tx’
CM

§
o>

Oj
•c

§
O\

to
*

§
vc
Oi
to

>/
co

Antal

§
co
o>
CM

s
o>

X<
'C

tx
ve
VC
oj

X
CM

§
tcj
R

S3
co

>
o?

§
CM

8
co

§
cm

O>
Oj
cm

•x

x,’

O>
g
c*j
x,
co

g
£
X,

§
xj
x»
co

o>
g
tx’
VC
CM

NOTERADE AKTIESLAG

3
~e>

3
-C
05

3
-C

Ö3

3
O

3
<5
®5

3
•C

3
•O
”C

3
■C
05

3
-C
05

3
O

3
-CJ

3
-Ci
05

u
c
§

%
c
£

ft!

ä
o

Éx

i
s

MARIEBERG

NLK CELPAP

PROCORDIA

PULSEN 6)

SYDKRAFT

5
o

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

139

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Fondens
andel
röster %

FASTIGHET- OCH BYGGFÖRETAG

1.001

O"3

0.324

1.642

0-3

HANDELSFÖRETAG

tx
tx
0-3
oi

Fondens
andel
kapital %

04’

O"3
Xi

0-3

X-3
xi

tx
tx
0-3
oi

Skillnad
ansk.
värde/
börsvärde

tx
o>
o>
s
»X

Xi
oi

04
oj
04

'*»

ÖO

O-i

g
xi
Xi

tx
tx
•O
o-i

B?
oi

Xi
s

X
tx’

• S?
c§ *S s

o-i

O->
xi
04

<*3

Xi
X-3
Xi
oi

tx’

Xi’

tx
tx

x-3

03
o>

Qo
QO
»O
tx’

R
tx
£
•x

0-3
oö
04

tx
O>
X-.
tx’

X-,

♦t u
t 25 s

5 S 1

£3

C
f*3

0-3

«o

0-3

Ansk.
värde inkl,
courtage och
skatt*)

tx
tx
QO
tx’

tx’

Xi
Os
04

O"3

<*3

X-i

x-i

QO
X-3
o^
s

X-3
oi

X-3

*e
S
g
04

X-3

QO
o-i

§
si

Förändring
sedan 901231

Xi
tx
04

|| Summa fastighet- och byggföretag

|| Summa handelsföretag

Antal

O>
tx’

0-3

x-3
oö
04
X,

03
»X

0-3

xi
Qo

i
g
X

Os
oi
X-3

o>
g
xi

■O

&
£
x-3

o>
g
g
Xi

3
<3

3
-©

3
-e>

3
<3

3
-03

3
<3

3
-05

3
-03

62
C
62

6J
s
=©
så

<13

■£

u
u

|| SKANSKA 3)

140

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

141

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 5

NOT 10 AKTIER

Fondens
andel
röster %

•o
**s

s
o>
04

8
s
x

»d

Os
s

■0

05
04

Os
>
X

«5

Fondens
andel
kapital %

§
os

8
o;

o>
s

Os
O:

1
si

•<5
•X

'O
s
£

§
o>

•d

Skillnad
ansk.
värde/
börsvärde

£
tx

<*5

Börs-
värde
911231

x,'

i
xj

C3
£

<*>

X
Os
s

>e
Os
x

s
**■>
<*i

X
X»

C*5

Kurs

911230

Kronor

Ansk.
värde inkl,
courtage och
skatt*)

■X
•n

•X

$
xj

04
tx*

<5
Os

<*>

>©
X

Föränd-
ring sedan
901231

tx
QO
oj

o>
s>
05

05
x,

o>
X
X

3
”C

<Ä

05
'O

<Ä

04*

§
X
OÖ
Q>
x

V")
xj

§
o>

0
QO

X
•Oj

O-)

'•n

04"

Ö5

ONOTERADE AKTIESLAG

i
c:
3
■g
E

:«3

■5

.3
u

■£
q
|
c

C
=O
s

3
x:

^4
t?

3
.0
§
I

C
C
£

<54

<14
to
to
s
.3
s
i

Qc
•S

<□

<14

£■
£

O>
-3

O
QC

>■

<14

£
"O

:Q
-O

3
<14
t
i

■S
s

.05

Q
i

■5

•55

142

NOT 11 KONVERTIBLA SKULDEBREV

NOTERADE

	Nominellt värde	Ränta %	Ansk. värde inkl courtage och skatt*)	Kurs**) 911230 %	Börs- värde 911231	Skillnad ansk. värde /börs- värde
Ericsson Bfr	2.375	11,25	9.036	210	4.987	- 4.049
Bilsped b bu	1.173	10	3.382	102	1.197	- 2.185
Bfr	660	10	1.903	119	785	- 1.118
Investor Bfr	37.843	8	37.708	97	36.707	- 1.001
Sydkraft c bu	22.235	8	23.214	124	27.572	4.358
Summa noterade konvertibla skuldebrev			75.243		71.248	-3.995

*) Varav courtage 288

Varav omsättningsskatt 648

**) Lägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs. Om både betalkurs och köpkurs
saknats på balansdagen har senast tillgängliga betalkurs eller köpkurs använts.

ONOTERADE

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde

Daros	19.000	19.000	19.000
Emissions- teknik	12.000	12.000	12.000
Klippan- intressenter	20.000	20.000	20.000
Komponent- utveckling	42.822	42.822	42.822
Summa o note rade konvertibla skuldebrev		93.822	93.822
Totalt noterade och o note rade konvertibla skuldebrev		169.065	165.070	- 3.995

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 5

143

Skr. 1992/93:18
Bilaga 5

NOT 12 Reversfordran

Fordran avser ett reverslån till Lundby Holding AB i samband med överlåtelse av aktier och
konvertibelt skuldebrev i Lundby Leksaksfabrik AB. Lånebeloppet uppgick ursprungligen till 20
Mkr.

NOT 13 Skulder till fondkommissionårer

Skulder till fondkommissionårer består huvudsakligen av aktieköp vilka ännu ej är likviderade.

NOT 14 Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består huvudsakligen av kostnader för års-
redovisning, revisions- och granskningskostnader, advokatkostnader samt andra främmande
tjänster.

NOT 15 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder består av:

Leverantörsskulder	48
Upplupna semesterlöner	80
Upplupna arbetsgivaravgifter	188
Innehållen personalskatt	117 433
NOT 16 Grundkapital
	Bokförda värden	Marknadsvärden
Vid årets ingång Omräkning av grundkapital	3.452.000	4.323.637
vid årets ingång	-	341.606
vid årets ingång	3.452.000	4.665.243

Omräkning av det bokförda grundkapitalet till marknadsvärde skall ske efter de förändringar av
konsumentprisindex som skett från det kapitalet tillställdes Fond Väst och fram till räkenskapså-
rets slut.

NOT 17 Kapitaltillskott direkt i företagen 1991

Företag	Art
Bilspedition	Aktier	16.062
B & N	Aktier	15.920
Coat in Göteborg AB	Aktier	280
Control Drive	Aktier	150
Daros Holding AB	Aktier	1.000
	Kon v. lån	19.000
In vent	Aktier	11.550
Rotocheck	Aktier	3.000
Sydkraft	Konv.lån	22.235 89.197

144

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Göteborg 30 januari 1992

Bengt Rogerstam

Ordförande

Lars-Olof Larsson

Vice ordförande

Gunnar Christensson

Bengt Ekeblad

Ronny Lindh

Lars Carlsson

Thomas Polesie

Bertil Pålsson

Maj-Britt Persson

Gunnar Larsson

Verkställande direktör

10 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

145

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnais att som revisorer granska Andra Löntagarfondsty-
relsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna,
protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning,
inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-
och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondsty-
relsens förvaltning.

Göteborg den 24 februari 1992

Ulf Gometz
Aukt. revisor

Olle Gunnarsson

Aukt. revisor

Lars Widell
Aukt. revisor

146

STYRELSE & ANSTÄLLDA

ORDFÖRANDE	Bengt Rogerstam, Väröbacka
VICE ORDFÖRANDE	Lars-Olof Larsson, Göteborg
ÖVRIGA LEDAMÖTER	Lars Carlsson, Göteborg Gunnar Christensson, Skara Bengt Ekeblad, Göteborg Ronny Lindh, Lysekil Maj-Britt Persson, Trollhättan Thomas Polesie, Göteborg Bertil Pålsson, Borås
SUPPLEANTER	Leif Blomqvist, Göteborg Annika Lindlöf, Värnersborg Anne-Marie Jonsson, Trollhättan Jan Vastersson, Varberg
ANSTÄLLDA	Gunnar Larsson, verkställande direktör Clas Nykvist, vice verkställande direktör Bengt Edwinson, onoterade företag Eva Bengtson, redovisning Kristina Karlsson, administration Tina Claesson, administration

Skr. 1992/93:18

Bilaga 5

147

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1991

Skr. 1992/93-18

Bilaga 6

ositionens huvudsakliga innehåll

sitionen föreslås att löntagarfonderna avskaffas.

i-femte löntagarfondstyrelsema avvecklas vid årsskiftet 1991/92.
som ledamot och suppleant i de fem löntagarfondstyrelsema
lpphöra vid samma tidpunkt.

förslaget skall de tillgångar som förvaltas av första-femte
ndstyrelsema vid utgången av år 1991 överföras till förvaltning
cklingsstyrelse, som under tiden fram till dess att tillgångarna
ats skall förvalta tillgångarna. Avvecklingsstyrelsen skall enligt
lestå av fem ledamöter, vilka tillsätts av regeringen,
.styrelsen, som formellt skall inta samma ställning som första-
Istyrelsema, kan uppdra åt en eller flera externa
tare att förvalta medlen.

’ i frågan om hur de tillgångar som har
tyrelsema skall utskifta^

150

Trefond Invests VD, michael g. berman, intervjuas här av björn davegårdh,
mångårig börskommentator i bl a Dagens Industri och chefredaktör för Börsveckan.
(Intervjun gjordes i början av februari.)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

Ska vi börja med förra året. Vad tycker du om fondens utveckling 1991?

Portföljen inklusive likvida medel utvecklades 4 procent sämre än Generalindex. Inget
kanonår direkt, men inte heller så tokigt. I siffran ingår förlusterna i Njord om 22 Mkr och
i Polarator Office (Poloff) med 42 Mkr. Det kan också påpekas att motsvarande siffra 1990
var plus 7 procent.

Året började ju ganska bra, men efterhand fick den svaga konjunkturen och krisen på
finansmarknaden ett allt större inflytande över börsen. Några banker hade faktiskt gått
omkull utan statligt ingripande.

Finns det några lärdomar att dra av finanskraschen?

Det finns det alldeles säkert, men det ska jag inte göra här. Däremot tycker jag det verkar
som om bankerna har dragit fel lärdomar. Om det är något som finanskrisen verkligen
visat är det hur beroende vi är av bankerna - både företag och privatpersoner.

Nu säger bankerna upp befintliga krediter till företag som sköter både räntor och amor-
teringar - och som i grunden är helt friska. Bankerna håller alltså på att förvärra en redan
svår situation för Sverige.

Ni hade en del problem själva att reda ut. Njord t ex.

Fonden förlorade drygt 22 Mkr på att aktierna i försäkringsbolaget Njord blev värdelösa.
Det ska ställas i relation till fondens förmögenhet på 4,7 miljarder kr. Jag ska inte förringa
beloppets storlek. En förlust är alltid en förlust och alltså ett misslyckande. Å andra sidan
är det en nästan ofrånkomlig del av en portföljstrategi. Annars är det ju inget risktagande.
En del placeringar blir mycket bra andra blir usla. Den stora merparten engagemang ska
ha en förhållandevis låg risknivå och en tillfredsställande lönsamhet. I det avseendet har
fonden lyckats bra totalt sett.

Medialt blev Njord ändå en stor händelse. Den första kraschen för ett svenskt försäkrings-
bolag på över 70 år.

Jag tycker ändå att fonden för ovanlighetens skull, och med något undantag, blev rättvist
behandlad i pressen. Vi hade ingen som helst delaktighet i företagets skötsel. Vi hade inte
ens någon styrelserepresentation i bolaget och alltså ingen insyn. När vi ändå förstod att
något var galet tog vi på ett tidigt stadium upp det med styrelsen och företagsledningen.
Vems var felet att det gick snett för Njord?

Självfallet var det företagsledningens. Den överträdde sina befogenheter på ett flagrant
sätt. Eventuellt kan den ställas till svars i enlighet med brottsbalken. Men jag tycker också
revisorerna har ett mycket ston ansvar. De borde uppmärksammat att så stora belopp,
700 Mkr, saknade återförsäkring.

Detsamma gäller fö Finansinspektionen som knappast har någon heder av sin inspek-
tion av Njord.

Men borde inte de stora ägarna visat ägaransvar i Njord - skyddat försäkringstagarna och
försett bolaget med mer kapital?

Det är viktigt att komma ihåg att Trefond Invest inte var huvudägare, bara tredje största
ägare. Vi hade ingen insyn i bolaget. Där kunde döljas precis vad som helst. Det hade
kostat flera hundra miljoner kr att rekonstruera Njord. När de övriga ägarna inte ville ställa
upp var det naturligtvis omöjligt för oss.

Men rent principiellt tycker jag det är rätt att stora ägare också har ett ansvar. Aktie-
bolagslagen är i det avseendet alldeles för tandlös. Rättigheter borde följas av skyldigheter
- och påföljderna för brott mot lagen skulle vara avsevärt hårdare.

Men inte har väl löntagarfonderna utmärkt sig för något direkt ägaransvar i sina
engagemang.

Nej, det är riktigt och det har varit en brist med fonderna tycker jag. Men det beror i stor
utsträckning på det regelverk fonderna har att följa. Men jag tycker nog vi tog ansvar för
t ex avvecklingen av Poloff. Samtliga dotterbolag har nu kunnat säljas utan konkurs.

151

Har du någon gång försökt få styrelseposter i bolag där Trefond Invest varit stora ägare?
Inte personligen. Tänk vilket liv det hade blivit. Sådana aktioner hade knappast varit
politiskt gångbara. Däremot har jag vid några tillfällen tagit upp frågan om en förändring
av styrelsen och också anvisat personer som jag tycker haft erforderlig kompetens. Ibland
har det lyckats, ibland har det varit kalla handen.

Som t ex?

Ja, Stefan Persson i Hennes & Mauritz, var inte alls inne på en breddad styrelse. Vi hade 300
Mkr placerade i företaget med en kurs som låg rejält under anskaffningsvärdet. Jag föreslog
två mycket kompetenta personer till styrelsen, men det blev nej och en del hårda ord
sagda. Nu repade sig ju kursen rejält och vi kunde gå ur med en präktig vinst.

Hur är det med fondens egen styrelse? Där har knappast kompetensen varit avgörande
för valet.

Det håller jag inte med om. Kompetensen i Trefond Invests styrelse är stor. Men det är
klart att olika styrelserepresentanter också i viss mån har bevakat olika intressen och inte
alltid haft bästa möjliga avkastning som ledstjärna. Löntagarrepresentanterna har även
bevakat inflytandefrågor mm som också nämns i lagen. Styrelsen, inklusive löntagar-
representanterna, har alltid varit lojala och backat upp sin VD.

Utöver Njord, vilka andra ”affärer” har fonden varit inblandad i?

Det skulle väl vara affären med Marabou/Freija då. Aktiespararna har anmält vår försälj-
ning till Norsk Hydro till Aktiemarknadsnämnden. Den var så bra att Aktiespararna
tyckte det blev orättvist mot andra aktieägare. Aldrig får man vara glad.

Det är nu sju månader sedan affären anmäldes, men ännu har inget svar kommit från
etiknämnden. Det är svagt. Jag har svårt att se hur affären skulle kunna fällas som oetisk.
Och under inga förhållanden är det ju Trefond som gjort något fel. Tvärtom kunde vi
faktiskt ha sålt till ett ännu högre pris. Men efter sonderingar med bl a personalen valde vi
att indirekt acceptera affären. En statlig pensionsfond kan ju knappast agera som Anders
Wall och Hans Thulin.

Blir du miljonär nu när fonderna avvecklas?

Jag får avgångsvederlag när fonden avvecklas - precis som flertalet chefer i det privata
näringslivet. Det finns avtal i privata företag som vida överträffar mina villkor. Mitt avtal
har godkänts av en enhällig styrelse, inklusive löntagarrepresentanter. Jag vill själv inte gå
in på detaljerna utan du får fråga styrelsens ordförande.

Så här i slutet av din nuvarande karriär kan du väl avslöja hur de olika löntagarfonderna har
samarbetat.

Tyvärr måste jag göra de som tror på konspirationer besvikna. Under hela min tid som
VD har jag aldrig haft någon form av samarbete med någon av de övriga fondernas VD:ar.
Vi har aldrig haft några gemensamma möten eller ens telefonsamtal om affärsverksam-
heten. Någon gång har vi diskuterat rent administrativa frågor, bokföring, arkivering etc.
Men aldrig affärer.

Vad tycker Du om avvecklingsplanen för fonderna?

Förslaget att använda kapitalet som sparstimulans för allemansfonderna verkar inte sär-
skilt listigt. Motståndarna till fonderna tyckte ju att det handlade om en socialisering eller
närmast en sorts stöld. Då är det väl rimligast att betala tillbaks pengarna till dem som fått
bidra. Några stora svårigheter kan det inte vara att ta reda på vem som betalat in vad. All
bokföring ska ju arkiveras i tio år. Förslaget att ombilda fonderna till investmentbolag är
också intressant. Aktierna i de nya bolagen fördelas sedan bland inbetalarna till löntagar-
fonderna. Jag tycker dock att man ska kunna ställa krav på att kapitalet används på ett sätt
som gagnar löntagarna, tex till investeringar. Men finns det en stor summa pengar någon-
stans så vill politikerna helst själva bestämma över hur den ska användas.

Avslutningsvis. Vad har varit det bästa respektive sämsta med att vara VD för
Trefond Invest?

Det sämsta har varit den oftast mycket fientliga pressen. Jag kunde inte drömma om den
hätskhet som fanns - och fortfarande finns. Och som ofta tagit sikte på person och inte
sak. Samtidigt måste jag säga att nästan alla personer i näringslivet uppträtt mycket korrekt
och hedervärt. Inte minst själve Fjärde Oktoberrörelsens ledare, Gunnar Randholm, som
jag träffat i egenskap av aktieägare i Eldon.

Det bästa?

Jag har lärt mig oerhört mycket. Vi har haft en fantastiskt trevlig arbetsplats. Personalen
har arbetat oerhört hårt och ofta under stor press. Nu hoppas jag det går bra för alla
när fonden ska avvecklas.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 6

152

31 december 1991

Förändring

Bolag Antal 1/1-31/12

BÖRSNOTERADE AKTIER OCH KVB

(AI-, All-listan)

Ansk.
värde''"'
kSEK

Markn.
värde**

Andel i %

Röster Kapital

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

VERKSTADSINDUSTRI

Asea	Abu Afr Bfr	411.650 21.000 212.500»	+ + +	22.250 17.900 181.600	110.785 7.354 85.809	117.320 5.922 59.287	0,7	0,7
Eldon	Bbu	628.734		-	47.402	20.119	5,9	12,7
	Bfr	33.366		-	2.298	1.034
Electrolux	Bfr	711.000	+	61.000	212.590	153.576	0,0	1,0
Ericsson	Bfr	1.430.000	+	445.200	267.110	154.440	0,0	0,7
Esab	Abu	268.186		-	41.340	49.346	7,8	6,3
	Bbu	268.186		-	47.180	48.273
Incentive	Bfr	900.000-’)	+	900.000	168.327	124.200	0,2	1,3
Saab	Abu	-	-	200.000	-	-
SKF	Abu	2.224.776	+	284.776	267.057	204.679	4,5	2,0
	Afr	1.200	+	1.200	133	119
SSAB	Abu	272.000	+	45.000	36.716	29.920	1,5	2,4
	Bfr	352.000	+	256.200	42.470	39.776
Volvo	Bbu	512.700	+	125.700	177.458	158.937	0,2	0,9
	Bfr	192.500	-	87.500	70.561	60.060
Åkermans	Abu			1.463		-
	Bbu	-	-	243.537	-	-
	Bfr	-	-	90.000	-	-

1.584.590 1.227.008

SKOGSINDUSTRI

MoDo	Cbu	171.000		-	59.687	26.505	0,3	1,3
	Cfr	30.000		-	10.395	4.500
	Kvb Cbu	130.000		-	46.374	20.150
SCA	Bbu	310.000	-	5.000	30.282	29.450	0,1	0,3
	Bfr	285.000		-	30.883	26.790
Stora	Abu	149.000	+	100	50.198	35.015	0,8	0,8
	Afr	215.000	+	200	70.235	50.525
	Bfr	106.000	+	700	27.844	24.910
					325.898	217.845
HANDEL
H&M	Bfr	-	-	908.300	-	-
Skoogs	Bbu	635.000	+	900	43.381	25.400	5,7	12,6

43.381 25.400

FASTIGHETS- OCH BYGGBOLAG

BGB	Bu	1.750.000	+	250.000	155.356	17.500	6,1	6,1
JM	Bbu	26.000	-	1.400	5.257	2.080	0,1	0,1
JM	Bfr	-	-	365.600	-	-
Lundbergs	Bbu	416.500	-	108.500	26.845	27.073	0,1	0,5
NCC	Abu	81.000	+	51.500	9.180	2.916	0,4	1,1
	Bbu	184.000	+	164.000	16.967	6.624
	Bfr	244.000	+	128.000	27.387	8.540
Pronator	Bbu	-	-	58.200	-	-
	Bfr	-	-	51.800	-	-
Skanska	Bbu	718.000»	+	398.000	97.462	96.930	0,4	0,6
	Bfr	72.000	+	16.000	12.940	10.080

351.394 171.743

153

Bolag	Antal		Förändring 1/1-31/12		Ansk. värde''' kSEK	Markn. värde** kSEK	Andel i °/o
Bolag	Antal		Förändring 1/1-31/12		Ansk. värde''' kSEK	Markn. värde** kSEK	Röster	Kapital
ÖVRIGA
AGA	Bbu	313.000	+	75.000	83.138	91.396	0,1	0,7
Almedahl	Bbu	151.000	+	992	21.725	16.157	0,9	2,5
Argonaut	Abu	61.000		-	4.017	2.623	0,2	0,3
	Bbu	109.000	—	30.000	4.328	4.469
	Bfr	64.000	+	30.250	3.448	2.752
Aritmos	Bu	1.393.539		-	156.104	202.063	6,5	6,5
	Fr	12.061		-	1.003	1.689
Bilspedition	Abu	1.691.691*)	+	563.897	83.830	115.035	7,8	4,1
	Afr	174.639	+	58.213	8.654	12.050
	Bbu	40.000		-	5.317	1.640
Gullspång	Bbu	1.050.000		-	34.525	84.000	1,6	2,7
	Bfr	250.000		-	9.624	20.000
Independent	Abu	1.163.000	-	122.000	21.997	407	1,0	1,0
	Afr	221.000	-	5.000	4.179	88
Kinnevik	Bbu	200.000	+	65.000	34.828	26.600	0,1	1,4
Nobel	Bu	-	-	670.000	-	-
Programator	Bbu	562.000		-	38.272	6.463	1,5	4,1
Proventus	Bbu	1.926.000	+	73.000	76.448	98.226	3,6	6,3
	Bfr	720.000		-	27.833	38.160
Pref Bbu		1.956.000		-	39.148	40.098
Pref Bfr		764.000		-	15.293	15.662
Skrinet	Bbu	644.200		-	29.754	20.614	14,2	20,0
	Bfr	5.800		-	288	186

703.753 800.378

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

INVESTMENTBOLAG

Investor	Abu	409.000	+	409.000	64.792	47.035	0,6	0,8
	Bfr	234.000	+	234.000	36.523	23.868
SILA	Afr	2.700	+	600	267	49	0,7	3,9
	Bbu	1.264.000		-	132.389	22.752
	Bfr	100.000		-	10.673	1.500
					244.644	95.204
BANKER
S-E-Banken	Abu	1.546.000*)	+	100.000	130.661	78.846	0,6	0,6
Svenska	Abu	2.302.000		-	202.600	220.992	1,6	1,4
Handelsbanken	Bfr	160.000	-	70.200	10.679	15.520
Ostgöta
Enskilda Bank	Bu	508.0006»	4-	422.500	19.949	10.668	1,5	1,5
					363.889	326.026
FÖRSÄKRING
Skandia	Fr	150.000	-	457.400	27.922	25.800	0,2	0,2
Trygg Hansa	Bbu	219.600	+	219.600	30.138	23.058	0,3	0,3
	Bfr	11.500	+	11.500	1.565	1.208

59.625 50.066

154

			Ansk.	Markn.
		Förändring	värde*	värde**	A ndel i %
Bolag	Antal	m-mn	kSEK	kSEK	Röster Kapital

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

OTC-BOLAG
Martinsson	Bbu	159.000	+	22.814	11.887	3.975	7,2	22,1
Polarator	Bbu			1.115.920
Office	Bfr	-	-	65.180	-	-
Rottneros	Bu	1.035.000	+	400	40.531	7.038	10,0	10,0
	Fr	95.000		-	4.442	1.045
Wallenstam	Bbu	333.050	-	92.950	43.501	10.325	2,5	5,3
	Bfr	92.950	+	92.950	12.140	3.160

112.501 25.543

KONVERTIBLA SKULDEBREV

ASEA	-	- 4.808.200	-	-
Ericsson	15.427.943	+ 12.348.838	59.546	32.399
Investor	76.196.4007>	+76.196.400	76.019	73.911
Kolmården	20.000.000	-	20.000	20.000***
KMG System AB	900.000	-	918	918***
NCC	9.013.650	+ 3.510.570	20.229	8.833
Sydkraft	75.274.000	+75.274.000	83.296	93.340
Trygg Hansa	5.536.000	+ 5.536.000	6.187	5.924
Östgöta Enskilda Bank	629.800		799	630

266.994 235.955

ÖVRIGA AKTIER

Fordonia	Bbu Bfr	48.932 1.068	-	3.104 68	20 0	0,1	0,5
Hällde	B	7.200	-	6.973	6.973***	40,0	40,0
KMG System AB	Pref	3.000		306	306***	37,5	85,7
Kolmården		-	10.000	-	-
Njord			- 446.250	-	-
United Tankers AB	Bfr	660.000	+ 96.000	34.575	22.440	2,6	5,4
				45.026	29.739
Totalt				4.101.695	3.204.907

* Inkl omsättningsskatt och courtage.

Lägsta betalkurs. Köpkurs där betalkurs saknas.

Aktier utan marknadsnotering.

11 Varav 24.942 Bfr genom konvertering av konvertibler.

2> Varav 417.800 Abu, 20.350 Afr och 210.342 Bfr Incentive
genom delning av Asea 1:1 Incentive.

3> Varav 359.000 Bbu och 31.000 Bfr genom F 1:1.

4> Varav 563.897 Abu och 58.213 Afr genom N 1:2, kr 35:-.

5> Varav 78.000 Bbu för omstämpling från Bbu till Abu.
Varav 306.000 Bu genom N 3:1, kr 20:-.

7> Varav nom 49.720.000 konvertibler genom nyemission,
kr 37:50.

KÖPOPTIONER HAR UTSTÄLLTS MED UNDERLIGGANDE AKTIER I:

		Antal aktier	Lösenvärde, kkr
Electrolux, Bfr		100.000	31.000
Ericsson, Bfr		203.000	38.570’
Svenska	Abu	1.600.000	168.464
Handelsbanken,	Bfr	160.000	16.846
Volvo, Bbu		262.000	99.940
Volvo, Bfr		92.000	36.800

155

Trefond Invest avslutade 1991 sitt åttonde och sista verksamhetsår. Genom riksdagens beslut den 18 december
1991 stadgades att löntagarfondstyrelsema skulle upphöra vid utgången av 1991 och de förvaltade tillgångarna
överföras till förvaltning av en s k avvecklingsstyrelse.

RESULTAT

Årets resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna uppgår till MSEK 290,3 (482,2). Överföringarna
uppgår till MSEK 140,4 (130,1).

Realisationsvinsterna uppgick under året till netto MSEK 78,3 (292,6). Utdelningar har erhållits med
MSEK 140,3 (158,1) medan ränteintäkterna uppgick till MSEK 81,7 (91,8). Premier utställda köpoptioner
uppgick till MSEK 15,7 (0,4). Avsättning till värderegleringsreserv har gjorts med MSEK 6,4 (18,6). Av värde-
regleringsreserven kvarstod vid årets utgång MSEK 2,4 (18,6).

Förvaltningskostnaderna utgjorde under året MSEK 9,1 (9,3). Kostnader för fondens avveckling beräknas
uppgå till MSEK 9,8.

REALT RESULTAT

Årets underskott i förhållande till realt resultatkrav blev MSEK -433,5 (-1.936,2).

Fondens totala underskott i förhållande till realt resultatkrav sedan verksamhetens början (1984), uppgick
vid årets slut till MSEK -917,3 (-483,8).

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

PLACERING AV LIKVIDA MEDEL

Vid årets utgång fanns likvida medel i form av banktillgodohavanden och penningmarknadsinstrument för
MSEK 698,8 (664,0), vilket innefattar MSEK 1,2 av värderegleringsreserv.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Marknadsvärdet på hela värdepappersportföljen uppgick 1991-12-31 till MSEK 3.204,9 (3.253,1). Portföljens
anskaffningsvärde per 1991-12-31 var MSEK 4.101,7 (3.909,3). Den dolda reserven uppgick till MSEK
-896,8 (-656,3).

Värdepappersportföljen inklusive likviditet, ökade i värde under 1991 med 1,3%. Förändringen av Affärs-
världens Generalindex var under samma period 5,5%.

Under verksamhetsåret har aktier köpts för MSEK 1.122,9 och sålts för MSEK 1.079,3. Nyemissioner och
nyteckningar utgjorde MSEK 72,8.

Följande större nettoförändringar av aktieportföljen har skett under perioden 1991-01-01-1991-12-31.

KÖP

FÖRSÄLJNINGAR

NYEMISSIONER

OCH NYTECKNINGAR

181.600 ASEA, Bfr

445.200 Ericsson, Bfr

12.348.838 Ericsson, konv

900.000 Incentive, Bfr

409.000 Investor, Abu

234.000 Investor, Bfr

76.196.400 Investor, konv

75.274.000 Sydkraft, konv

908.300

365.600

108.500

670.000

200.000

457.400

1.463

243.537

90.000

H&M, Bfr
JM, Bfr
Lundberg, Bbu
Nobel, Bu
Saab, Abu
Skandia, Fr
Åkermans, Abu
Åkermans, Bbu
Åkermans, Bfr

563.897

58.213

49.720.000

500.000

306.000

Bilspedition, Abu
Bilspedition, Afr
Investor, konv
Polarator Office, Bbu
Östgöta Ensk Bank, Bu

NJORD

Försäkringsaktiebolaget Njord har under september 1991 försatts i konkurs. Trefonds aktieinnehav i Njord
anskaffades för MSEK 21,8 och har med anledning därav nedskrivits till noll.

FONDKAPITAL

Fondkapitalet uppgick vid årets slut till MSEK 4.660,9 (4.511,1). Det efter sk reala principer justerade fond-
kapitalet var vid samma tidpunkt MSEK 3.764,2 (3.854,9). Det förvaltade grundkapitalet uppgick till MSEK
3.452,0 (3-452,0).

FONDSTYRELSE, REVISORER OCH PERSONAL

I februari avgick ordinarie styrelseledamoten direktör Anders Ullberg och i april avgick ordinarie styrelse-
ledamoten pappersbruksarbetare Johnny Karlsson. Några nya ledamöter utsågs ej av regeringen. Till ny
revisor efter direktör Gösta Telestam utsåg regeringen auktoriserade revisorn Bo Fridman.

Medelantalet anställda har varit 6,5 (6,5) personer, varav 4,5 kvinnor och 2 män. I löner och ersättningar
till styrelse och verkställande direktör har utgått sammanlagt MSEK 0,9 (0,9) och till övriga anställda
MSEK 1,6 (1,6).

KOLMÅRDENS DJURPARKS HOLDING AB

Under året har beslut fattats om en omfattande omorganisation av Kolmårdens Djurpark för att möjliggöra
en framtida marknadsmässig drift av djurparken. Detta har bl a medfört att man beslutat att Trefonds aktie-
innehav i Kolmårdens Djurparks Fastighets AB skall ersättas med aktier i koncernens nya moderbolag,
Kolmårdens Djurparks Holding AB.

KMG SYSTEM AB

Ökade försäljningsansträngningar har positivt påverkat såväl omsättning som resultat och 1991 redovisade
KMG System AB sitt bästa resultat hittills.

POLARATOR OFFICE

Under 1991 genomförde Trefond tillsammans med den andra huvudägaren en finansiell och operativ rekon-
struktion av bolaget. Bl a garanterades en nyemission om MSEK 22,5. Därefter har Trefond sålt sitt aktieinne-
hav till den andre huvudägaren.

156

RESULTATRÄKNING

(kSEK)	1991	1990
Aktieutdelning	140.293	158.115
Engångsnedskrivning aktier	-	- 32.500
Ränteintäkter	81.731	91.828
Räntekostnader	-	1
Avsättning till värderegleringsreserv	- 6.387	- 18.635
Realisationsvinster	163.517	298.093
Realisationsförluster	- 85.212	- 5.509
Premier utställda optioner	15.654	434
Förvaltningskostnader (not 1)	- 9.086	- 9.271
Awecklingskostnader (not 2)	- 9.849	-
Avskrivningar	379	379
Resultat före överföring	290.282	482.175
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 3)	-140.442	-130.052
Årets nettoresultat	149.840	352.123

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

BALANSRÄKNING

31 december (kSEK)

TILLGÅNGAR	1991	1990
Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknads- instrument (not 4)	698.783	663.960
Fordringar på fondkommissionårer	-	87.102
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12.000	4.797
Övriga kortfristiga fordringar	769	28
	711.552	755.887
Anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag (not 5)	50	7.579
Aktier (not 6)	3.834.701	3.844.204
Konvertibla skuldebrev (not 6)	266.994	65.108
Andra långfristiga fordringar	5.000	-
Inventarier (not 7)	816	1.144
	4.107.561	3.918.035
Summa tillgångar	4.819.113	4.673.922
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag	50	12.269
Skulder till fondkommissionårer	-	10.372
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17.372	9.012
(not 2) Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 3)	140.442	130.052
Övriga kortfristiga skulder	310	1.118
	158.174	162.823
Fondkapital Förvaltat grundkapital (not 3)	• 3.452.000	3.452.000
Ackumulerat överskott från föregående år	1.059.099	706.976
Årets nettoresultat	149.840	352.123
	4.660.939	4.511.099
Summa skulder och fondkapital	4.819.113	4.673.922
Ställda panter och ansvarsförbindelser	Inga	Inga

157

REALT RESULTAT

	1991	1990
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna	290.282	482.175
Förändring av ej realiserade förluster	- 240.558	-1.878.824
Resultat inkl ej realiserade vinster/förluster	49.724	-1.396.649
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	- 342.790	- 409.471
(not 3)
Realt resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema	- 293.066	-1.806.120
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 3)	- 140.442	- 130.052
Underskott i förhållande till realt resultatkrav	- 433.508	-1.936.172
REAL BALANSRÄKNING
31 december (kSEK)
tillgångar	1991	1990
Omsättningstillgångar
Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 4)	698.783	663.960
Fordringar på fondkommissionårer	-	87.102
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12.000	4.797
Övriga kortfristiga fordringar	769	28
	711.552	755.887
Anläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag (not 5)	50	7.579
Aktier (not 6)	2.968.952	3.204.012
Konvertibla skuldebrev (not 6)	235.955	49.068
Andra långfristiga fordringar	5.000	-
Inventarier (not 7)	816	1.144
	3.210.773	3.261.803
Summa tillgångar	3.922.325	4.017.690
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder
Skulder till dotterbolag	50	12.269
Skulder till fondkommissionårer	-	10.371
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 2)	17.372	9.012
Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 3)	140.442	130.052
Övriga kortfristiga skulder	310	1.117
	158.174	162.821
Fondkapital
Uppindexerat grundkapital (not 3)	4.681.416	4.338.626
Ackumulerat underskott/överskott i förhållande
till resultatkrav	- 483.757	1.452.415
Periodens underskott i förhållande
till resultatkrav	- 433.508	-1.936.172
	3.764.151	3.854.869
Summa skulder och fondkapital	3.922.325	4.017.690
Ställda panter och ansvarsförbindelser	Inga	Inga

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

158

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER.

Penningmarknadsinstrument bokförs till inköpspris och ränta periodiseras. Vid befarad förlust görs av-
sättning till värderegleringsreserv. Värdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värde-
pappersskatt. Beräkning av realisationsvinster och - förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt
genomsnittsmetoden. Premier för utställda köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt. Inventarier netto-
redovisas. Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent av anskaffningsvärdet. Av årets resultat över-
föres tre procent av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till 1-3 AP-fondstyrelserna.

Det kapital som står till Trefonds förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna urholkning
måste kompenseras genom ökad avkastning på kapitalet. Inflationsutvecklingen är därför av avgörande
betydelse när det gäller att bedöma det faktiska resultatet. För att få en uppfattning om storleken av infla-
tionens påverkan gör man en s k real redovisning. Denna går i stort sett till så att man redovisar resultatet
med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens
påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat. Börskursernas förändringar påverkar direkt det reala
resultatet genom att marknadsvärdet på börsportföljen förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste
ses i ett långsiktigt perspektiv.

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procentuella jämförelsen med Generalindex är beräknad enligt föl-
jande. Nettoförändringen av värdepappersportföljen inklusive likviditeten varje vecka har - efter tillägg för
försäljningar och utdelningar samt avdrag för köp - relaterats till under resp vecka genomsnittligt investerat
kapital. Denna avkastning kedjas sedan med avkastningen för nästa vecka osv. Den på detta sätt beräknade
portföljutvecklingen för 1991 uppgår till 1,3%.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

1. FÖRVALTNINGSKOSTNADER (kSEK)	1991	1990
Personal- och styrelsekostnader	4.282	4.275
Lokalkostnader	1.244	1.503
Administrationskostnader	551	727
Informationskostnader	1.467	1.476
Diverse arvoden	1.452	1.046
Övriga kostnader	90	244
Summa	9.086	9.271

2. AWECKLINGSKOSTNADER

(kSEK)

1991

9.849

1990

Trefond Invest har i enlighet med rekommendation lämnad av organisationskommittén för avvecklings-
fondens organisation per 1991-12-31 skuldfört beräknade kostnader för avveckling av löntagarfondens
verksamhet.

3. ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

(kSEK)

Löntagarfondstyrelsema skall varje år överföra en avkastning på 3% av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet
beräknas enligt konsumentprisindex’ förändringar. Hänsyn tages till den tid kapitalet disponerats. Konsu-
mentprisindex för december 1991 uppgår till 230,8. Utöver avkastningskravet skall en avsättning göras i den
reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Belopp

Index

Nuvärde

91-12-31

Antal
dagar

Avkast-
ningskrav

Avsättning

3.452.000*

213,9*

4.681.416

360

140.442

342.790

3.452.000

230,8

4.681.416

140.442

342.790

" grundbelopp (nuvärde 4.338.626)

4. LIKVIDA MEDEL	1991	1990
OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT
(kSEK)
Likvida medel	509.803	427.998
Penningmarknadsinstrument	190.183	254.597
Avgår: Avsättning till värderegleringsreserv	- 1.203	- 18.635
Bokfört värde	698.783	663.960

159

S. AKTIER 1 DOTTERBOLAG (kSEK) Bolag	Antal	Nom värde	1991 Bokf värde	1990 Bokf värde
Trefond Invest AB	500	100	50	50
Collator Utvecklings AB			-	7.479
Fondgreen AB			-	50
Summa			50	7.579

Skr. 1992/93:18

Bilaga 6

Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnamnet ”Trefond Invest” genom registrering av ett
aktiebolag. Aktiekapitalet är utlånat till Trefond Invest. Bolaget Trefond Invest AB är vilande. Collator
Utvecklings AB har trätt i likvidation. Fondgreen AB är avvecklat.

6. AKTIER OCH KONVERTIBLA SKULDEBREV 1991 1990

(kSEK) 4.101.695 3.909.312

Aktier och konvertibla skuldebrev. Se separat specifikation avseende innehavet per 1991-12-31

7. INVENTARIER

(kSEK)

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Bokfört värde

Stockholm den 17 februari 1992

Lars Hillbom

Kenneth Sjökvist

Monica Sundström
Ordförande

Mats Gabrielsson
Vice ordförande

Birgitta Svensson

Michael G Berman
Verkställande direktör

Jan Karlsson

Anders Widlund

Vår revisionsberättelse har avgivits 1992-02-17

Göran Raspe

Per Bergman

Bo Fridman

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Tredje Löntagarfondstyrelsens,
Trefond Invest, förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1991. Vi har under beaktande av god
revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar
upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning
stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder som ansetts erforderliga.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelse, resultaträkning
och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondstyrelsens
förvaltning.

Enligt riksdagens beslut om avveckling av löntagarfonderna har fondens tillgångar vid utgången av 1991
överförts till förvaltning av en avvecklingsstyrelse.

Stockholm den 17 februari 1992

Göran Raspe
aukt revisor

Per Bergman
aukt revisor

Bo Fridman
aukt revisor

160

Mellansvenska
löntagarfonden (fjärde löntagar-
fondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1991

11 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

	STYRELSE
ORDFÖRANDE	Börje Andersson Styrelseordförande, Borlänge Energi AB Dala-Demokraten och Sparbanken Dalarna
VICE ORDFÖRANDE	Sune Ekbåge Förbundsordförande, Sv. Pappersindustri- arbetareförbundet
ÖVRIGA LEDAMÖTER	Kurt Belin Ingenjör, Essef Teknik AB Villy Bergström Chef, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, F1EF Karl-Axel Eriksson Byggnadsarbetare, SIAB Bygg AB Sven Johansson Direktör Folke Källberg Ingenjör Sune Lundgren Direktör Börje Sturk Telemontör, Volvo Aero Support AB
SUPPLEANTER	Bengt Karlsson Ombudsman, Metall Sune Lundh Direktör, Värmlands Folkblad AB Maj-Britt Lövström Byrådirektör Gunilla Nilsson, från maj 1991 Konsult, Ogun Konsult AB
REVISORER	Rolf Hammar Auktoriserad revisor, ordförande Ingvar Gullnäs F.d. landshövding Lars Jernberg Auktoriserad revisor
ANSTÄLLDA	Lennart Låftman Verkställande direktör Ragnar Boman Kristina Christersson Erik Frostberg Britt-Marie Granholm Pirkko Vikman

162

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

Styrelsen för Mellansvenska löntagarfonden har sett
som sin uppgift att förvalta långsiktigt pensions-
kapital inom ramen för riksdagens riktlinjer genom att
vara en aktiv medelstor aktör på marknaderna för
riskkapital.

Riskkapital är en central ingrediens i det marknads-
ekonomiska systemet. Inför de organisatoriska och
andra förändringar som nu sker kring riskkapitalmark-
naderna kan det vara på sin plats att beröra den roll
som Mellansvenska löntagarfonden och löntagar-
fonderna i allmänhet har spelat. Oavsett att löntagar-
fonderna nu skall avvecklas kommer frågor om ägar-
beteende, pensionskapitalets förvaltning och till-
gången på riskkapital för olika typer av företag att fin-
nas kvar på dagordningen under resten av 1990-talet.

Efterfrågan pä riskkapital från företagen styrs av en rad
faktorer. lämfört med senare delen av 1980-talet
kännetecknas utvecklingen nu och framöver av

• sämre lönsamhet

• ökat behov av investeringar och kapitalkrävande
strukturförändringar

• fallande soliditet.

Efterfrågan pä riskkapital från företagssektorn är för
närvarande stor och sannolikt stigande, inte minst
inför en kommande konjunkturuppgång, då även be-
hovet av kapacitetsinvesteringar och rörelsekapital
stiger. Vi uppskattar att enbart börsföretagen långsik-
tigt behöver ca 15 miljarder kronor om året. Till detta
kommer dels behovet inom övriga typer av företag,
dels statens anspråk pä kapitalmarknaderna genom
utförsäljning av statliga företag och fastigheter.

Utbudet av riskkapital till såväl börsnoterade som
andra svenska företag kommer i huvudsak frän två
håll, privatpersoner och olika institutionella finansiä-
rer. Det långsiktigt inriktade kapitalet härrör nästan
helt från olika typer av pensionssparande. Vi skall här
kort ge vår syn på förutsättningarna för några aktörer.

Allemansfonder och försäkringsbolag samlar i prin-
cip upp privatpersoners sparande för att kanalisera
detta till aktiemarknaden. Ägandet är relativt passivt
och inriktat på aktier i större börsnoterade företag.
Särskilt försäkringsbolagen har svårt att upprätthålla
ett självständigt ägarperspektiv mot de företag som
samtidigt är deras kunder. Ägarrollen och leveran-
törsrollen kan stå i konflikt med varandra.

Investmentbolagen har historiskt spelat en viktig roll
på aktiemarknaden. Även med gynnsammare skatte-
regler har denna grupp en begränsad kapacitet att ta
på sig ägaransvar för fler företag än de redan engage-
rat sig i.

En särskild grupp är de utländska finansiärerna.
Utländskt kapital till den svenska börsen respektive
till stora onoterade svenska företag kommer i huvud-
sak från institutionella, finansiella placerare. På
grund av sin globala inriktning är de egentligen bara
intresserade av de omkring 20 största svenska företa-
gen som är internationellt kända. Det utländska
finansiella kapitalet är också i huvudsak lättflyktigt
och utan inslag av aktivt ägande.

Löntagarfonderna har sammantagna medfört ett
stort tillskott av nytt kapital till marknaden. Sannolikt
är fonderna den enskilda placerarkategori som har
tillskjutit mest kapital till marknaden under de senas-
te åtta åren.

Enligt styrelsens uppfattning tar det lång tid att bryta
den långsiktiga institutionaliseringstrenden i Sverige
genom att ersätta löntagarfonder m.fl. med enskilt
kapital av tillräcklig kvantitet via allemansfonder eller
direkt från stora och små sparare.

Vid sidan om riskkapitalfinansiärerna spelar banksy-
stemet en central roll genom sin utlåning till företags-
sektorn. Efter en snabb expansion under andra
halvan av 1980-talet har bankerna utan undantag
gjort stora kreditförluster under 1990,1991 och sann-
olikt fortsätter dessa även kommande år. Deras vilja
och förmåga att finansiera näringslivet har därför
minskat kraftigt. Bankerna har inte till ändamål att
svara för sådan lånefinansiering som har större inslag
av risk, inte heller tillräcklig kompetens för detta. Fi-
nansbolagens nyutlåning har i praktiken upphört. Allt
detta ställer riskkapitalet inför ytterligare nya krav.

Sammanfattningsvis ser vi för närvarande och under
överskådlig tid en stor brist på riskkapitalinvesterare
med

• kapital

• kompetens

■ erfarenhet

■ arbetsvilja

• finansiell och industriell kreativitet.

Löntagarfonderna har arbetat i drygt sju år. Däremot
har vårt nuvarande ekonomiska system i sina huvud-
drag funnits i över ett halvsekel. Det är då naturligt att
fonderna inte har åstadkommit några revolutioneran-
de förändringar åt det ena eller andra hållet.

Inlärningstiden för en ny institution är också ganska
lång. Successivt har vi lärt oss. Fonderna hade blivit
varma i kläderna när en äldre institution, Investe-
ringsbanken, lades ned varvid ett stort kunnande och

163

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

kapital skingrades. Även de planerade nya regionala
riskkapitalbolagen behöver troligen en lång inkör-
ningstid.

Mellansvenska löntagarfonden ingår i Allmänna Pen-
sionsfonden och förvaltar pensionskapital. Riksdag-
en har anvisat tre mål för löntagarfonderna:

■ avkastning

• riskkapitaltillförsel

■ ägarinflytande för de anställda.

Ett sidoordnat mål har varit att direkt eller indirekt
främja produktion och sysselsättning.

Avkastningsmålet har i praktiken blivit det överord-
nade. Ett sådant mål är lättare att styra mot och mål-
uppfyllelsen lättare att mäta än för övriga mål. Det är
också ett nödvändigt inslag i en marknadsekonomi.
Avkastningen är grundläggande för all kapitalförvalt-
ning. Riskkapital utan avkastningskrav skulle lätt kun-
na bli regionalpolitiska eller andra subventioner.
Löntagarinflytande utan avkastningskrav är menings-
löst även för löntagarna, både i fonden och i det be-
rörda företaget. Riskkapitaltillförsel och löntagarin-
flytande blir därmed medel för att nå avkastnings-
målet. Ökat inflytande för löntagarna har åstads-
kommits genom vår uppbyggnad och vårt arbetssätt.

I det praktiska arbetet har följande styrande idéer
successivt utvecklats och tillämpats inom Mellan-
svenska löntagarfonden:

• Våra satsningar skall vara gynnsamma för verk-
samheten i företaget och inte syfta till att flytta
fram den ena eller andra partens positioner.

• Tillskott av riskkapital till företagens verksamhet
har prioritet framför utköp av gamla ägare, framför
allt när det gäller onoterade företag.

• Flertalet företag, framför allt mindre och medel-
stora. behöver mycket mer än "enbart" ytterligare
riskkapital. Detta utgör ibland en begränsning av
en pensionskapitalförvaltares möjligheter att del-
ta. Vi kan bidra med allmänt företags- och finan-
siellt kunnande, men mera sällan med specifika
branschinsikter, internationella exportkontakter
för en viss produkt etc. Ibland är en annan ägar-
partner bättre för företaget - även om det skulle in-
skränka på ledningens och de gamla ägarnas egen
rörelsefrihet.

• Vi kan - utan att göra avkall på våra avkastningskrav
- vänta länge med att realisera värdestegrings-
vinster eller kräva direktavkastning i form av utdel-
ning eller ränta.

• Skillnaden i fondens hantering av noterade och
onoterade företag har i praktiken blivit allt mindre.

• Analys av tilltänkta projekt från flera, av varandra
oberoende källor, fristående från företagens led-
ningar som alltid har ett problemformulerings-
privilegium och informationsförsprång.

• Riskkapitalinvesteringar och företagsplanering
måste utgå från de nu synliga realiteterna, inte från
förhoppningar om osannolika framgångar i fram-
tiden.

• Genom optionsavtal, tilläggsköpeskilling etc. kan
riskerna för felinvesteringar minskas.

• Riskspridning kan därutöver uppnås genom en
strävan efter god avkastning på många olika inves-
teringar snarare än maximal avkastning på varje
enskilt projekt. Detta underlättar samtidigt sam-
arbete med partners som inte har en egen portfölj
av placeringar.

Inflödet av projekt har varit stort in i det sista. Av de ca
400 företag som vi har undersökt och tackat nej till har
praktiskt taget inget i efterhand visat sig vara ett
stjärnskott. Däremot har många varit för högt pris-
satta, alternativt inte fått den utveckling som veder-
börande trodde eller helt enkelt gått omkull på grund
av bristande överlevnadsförmåga i den form som då
var aktuell. En ambition i projektgranskningen har
dock alltid varit att bidra med för det aktuella företa-
get konstruktiva förslag även om fonden skulle beslu-
ta att inte satsa i företaget.

Under åren har vi successivt övergått från små projekt
till större företag och samtidigt frän stora risker till
mer begränsade risker. De felbedömningar och miss-
lyckade investeringar som har gjorts inom fonden har
i huvudsak gällt små satsningar och sammantaget
blygsamma belopp.

Svenskt näringsliv behöver nu en ordentlig produkti-
vitetsförbättring. Det förutsätter bl.a. utslagning av
lågproduktiva företag och arbetsplatser. Framtidens
riskkapitalfinansiärer måste sortera fram de livskraf-
tiga projekten från de långsiktigt dödsdömda. Även
bland alla konkursbon just nu finns båda typerna -
men de är kanske ännu svårare än annars att urskilja.
Det som ser ut att vara likviditetsproblem kan vara
symptom på affärsidé- och/eller ledningsproblem. I
andra fall kan just likviditeten vara företagets grund-
läggande svårighet.

Mellansvenska löntagarfonden har under senare år
intagit en försiktig inställning till investeringar. Under
åren 1987-1991 har endast en del av det tillgängliga
beloppet rekvirerats. Bakom detta har funnits två
grundläggande ståndpunkter:

164

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

ALLMÄN ÖVERSIKT

• En långsiktig bedömning att de kommande åren
skulle erbjuda bättre investeringstillfällen.

• Önskemålet att bibehålla en stor nyplacerings-
kapacitet.

Styrelsen har ända sedan sommaren 1987 bedömtatt
förutsättningarna för större aktieinvesteringar gene-
rellt skulle bli bättre i framtiden samtidigt som beho-
vet av riskkapital till även förstklassiga företag skulle
öka. Därmed har enligt vår uppfattning fondens
intresse att främja medelstora företags riskkapitaltill-
gång sammanfallit med ökade möjligheter att göra
bra placeringar.

Facit visar tydligt att dessa strategiska beslut har varit
av stor betydelse för det positiva utfallet för fonden.
Detta har uppvägt att vår portfölj under vissa perio-
der har utvecklats sämre än vissa andra institutio-
ners, bl.a. på grund av en alltför stor del bygg- och fas-
tighetsaktier under 1990 och 1991.

Vid en återblick på 1980-talets svenska aktiemarknad
finner man nämligen att den lönsamhets- och kurs-
uppgång som drogs igång av 1981 och 1982 års deval-
veringar kulminerade 1989. Som framgår av tabellen
nedan har kurstrenden därefter varit negativ. (Index-
jämförelser bör för en stor placerare i första hand
göras på basis av genomsnittssiffror i stället för
punktmätningar mellan årsskiften).

Man kan föra fram starka argument för att en beståen-
de kursuppgång av en sådan styrka att aktieplace-
ringar generellt förmår att konkurrera med ränte-
bärande placeringar fortfarande ligger flera år framåt i
tiden.

Betydande tid och energi ägnas åt ägarrollen i en rad
av de företag där fonden är engagerad. Detta gäller
naturligtvis särskilt de onoterade företag där fonden
är en stor aktieägare. Därutöver har fonden aktivt
medverkat - inom och utom styrelserna - i förhand-
lingar och händelser som har berört ett antal börs-
noterade företag.

Kontakterna med de anställdas företrädare har
successivt ökat, främst i företag där vi har större ägar-
andelar. Med stöd av fondens aktieinnehav har
många personalrepresentanter deltagit i bolags-
stämmor. Detta innebär inte att de anställda har vun-
nit något avgörande inflytande, men de deltar i en vik-
tig dialog med andra parter om företagets framtid. Av
störst betydelse är de informella kontakter som har
etablerats med ägandet som grund.

Långsiktig kursutveckling

	t.o.m. 1991-12-31	Motsv. årlig förändring i		t.o.m. 1991-12-31	Motsv. årlig förändring i
Från	%	%"	Från	%	% '•
Genomsnitt 1985	131,0	13,7	Genomsnitt 1989	-22,6	-9,8
1985-12-31	91,3	H.4	1989-12-31	-27,3	- 14,7
Genomsnitt 1986	44,0	6,8	Genomsnitt 1990	- 18,0	- 12.5
1986-12-31	26,7	4,8	1990-12-31	5,5	5,5
Genomsnitt 1987	18,8	3,9	Genomsnitt 1991	- 11,2	-22,4
1987-12-31	37,5	8,3	11 vartill kommer direktavkastning i form av utdelning
Genomsnitt 1988	7,7	2,6	med 2-3 procentenheter per år.
1988-12-31	-9,5	-3,3

Affärsvärldens generalindex.

Genomsnittsberäkningarna avser den sista börsdagen i varje månad respektive år.

165

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Mellansvenska löntagarfonden avslutade 1991 sitt åt-
tonde och sista verksamhetsår. Genom riksdagsbe-
slut den 18 december stadgades att löntagarfonds-
styrelserna skulle upphöra vid årsskiftet 1991/92 och
de förvaltade tillgångarna överföras till förvaltning av
en s.k. awecklingsstyrelse. Fondens verksamhet be-
drevs under året enligt oförändrade riktlinjer fram till
beslutet i riksdagen.

En betydande del av fondens resurser ägnades även
under 1991 åt utredningar och förhandlingar om in-
vesteringar i ett antal större företag/projekt, såväl
börsnoterade som andra. Preliminära styrelsebeslut
fattades om II st investeringar men överenskommel-
se kunde i flertalet av dessa fall inte nås med motpart-
en eller berörda banker. Som exempel kan nämnas
att fonden i slutet av året slöt avtal om att garantera
en nyteckning i ett noterat bolag, men sedan en av bo-
lagets bankförbindelser inte vill delta i en uppgörelse
föll överenskommelsen.

Avtal träffadesatt teckna konvertibla skuldebrev i fas-
tighetsbolaget Aros Center i Västerås för 50 Mkr. Den-
na satsning har en långsiktig uppläggning och är väl
anpassad till pensionssystemets krav. Dessutom bi-
drog den till en finansiell avlastning för börsbolaget
Andersons. I portföljen av onoterade företag märks
därutöver ökningar av engagemangen i Pusslet med 6
och Graningeverken med 12 Mkr medan övriga för-
ändringar var av mindre storlek.

På Stockholmsbörsen steg kurserna med i genom-
snitt 5,5%. Hela uppgången härrör från de starka kurs-
stegringarna i Astra och Procordia (som inte ingår i
fondens portfölj). Fondens verksamhet medförde en
förmögenhetsökning på 83 Mkr för 1991 och 708 Mkr
för hela den period den verkat. Därutöver har till 1-3
AP-fonden överförts 85 Mkr under 1991 och totalt 338
Mkr för hela perioden. Det kapital som erhållits för
förvaltning var vid 1991 års utgång 2.200 Mkr, i
genomsnitt har det erhållna kapitalet uppgått till
1.240 Mkr.

Av tillgängliga medel lyftes 200 Mkr (400 Mkr) under
året. Därefter fanns alltjämt möjlighet att lyfta 1.252
Mkr (1.452 Mkr). Styrelsens bedömning har varit att
kursnivån på Stockholmsbörsen har varit för hög i för-
hållande till vinstutsikterna i näringslivet och realrän-
tan. Fallande inflation 1992 med fallande realräntor i
sikte om något eller ett par år i kombination med bätt-
re vinstutsikter för börsföretagen 1993-1995 öppnar
under de närmaste åren vägen för en bättre kursut-
veckling från den lägre nivå som etablerats i slutet av
1991.

Styrelsens bedömning att kursnivån låg för högt un-
der större delen av 1991 medförde att fonden netto-

sålde noterade aktier och konvertibler för 86 Mkr un-
der året. Försäljningarna uppgick till 452 Mkr (500
Mkr) medan värdepapper köptes för 366 Mkr (618
Mkr). De största köpen gjorde i Bahco. Ericsson, Had-
ronen, Proventus, Skandia medan de största försälj-
ningarna skedde i Gambro, Hennes & Mauritz, S-E-
Banken och Stora. Under året accepterade fonden
uppköpserbjudanden på värdepapper i Alfa Laval
och Saab-Scania till ett sammanlagt försäljningsvär-
de om 58 Mkr. Till följd av lösen av utfärdade köpop-
tioner såldes aktier för 82 Mkr.

De nya affärsmöjligheter på optionsmarknaden som
öppnades genom en lagändring den 1 augusti hann
utnyttjas bara i marginell utsträckning under hösten.

Förvaltningskostnaderna ökade med 18 % till 9,4 Mkr
(8,0 Mkr). Anledningen är främst stigande hyres- och
konsultkostnader. Som extraordinär post redovisas
de kostnader som blir följden av beslutet att avskaffa
löntagarfondsstyrelsen och kansliet.

Fondens resultat inklusive orealiserade värdeföränd-
ringar kan fördelas på tre resultatområden enligt föl-
jande:

Genomsnitti. Resultat inkl.

investerat förändring i Avkastning
kapital i Mkr dold reserv i %

marknadsvärde		i Mkr	1991 1990
Plac. i likviditet	399	47	11,7 13,4
Plac. i noterade
värdepapper	2.633	137	5,2 -37,0
Plac. i onoterade
värdepapper	178	- 2	- 1.1 - 5,0
./. förvaltnings-
kostnader		-9
Totalt	3.210	173	5.4 - 33,0

Att för kortare tidsperioder utvärdera långsiktig aktie-
förvaltning enligt så kallade reala principer är näst
intill meningslöst. Som underlag för diskussion och
utvärdering av vår och likartade aktieförvaltningar
föreslår vi i stället i likhet med föregående år följande
kriterier:

1. Har de medel fonden tillförts utvecklats snabbare
änomdehade förvaltats genom räntebärande pla-
ceringar i de tre första AP-fonderna?

Svaret visar om det ur pensionssystemets synvin-
kel har varit gynnsamt att avskilja en del av pen-
sionskapitalet till investeringar i aktier.

166

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 7

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Avkastning i % av genomsnitti. inv. kapital	1991	1990	1989	C 1988	lenomsnitt 1985-87
Mellansvenska löntagarfonden	5,4	-33,0	14,7	38,9	25,9
1-3 AP-fonderna	15,0	14,0	6,1	14,2	13,0
Differens	-9,6	-47,0	8.6	24,7	12,9

2. Har fondens portfölj av börsnoterade värdepap-
per utvecklats bättre eller sämre än genomsnittet
pä Stockholms-börsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med
noterade värdepapper har resulterat i bättre eller
sämre placeringar än börsgenomsnittet.

Fondens portfölj har under 1991 utvecklats 5 pro-
centenheter (— 5) sämre än börsgenomsnittet.
Medeltalet för perioden 1987 -1991 är en procen-
tenhet sämre än börsgenomsnittet.

Fondens mätning avser genomsnittligt investerat
kapital värderat till marknadsvärde medan index-
nedgången mäts från årets början. Detta missgyn-
nar fonden i jämförelse med index med mellan en
och två procentenheter per år under de senaste
två åren.

3. Om de medel fonden har erhållit (med avdrag för
erlagd värdepappersskatt och courtage) hade ut-
vecklats som börsgenomsnittet, skulle fondens
förmögenhet ha utgjort 3.034 Mkr. Utfallet av verk-
samheten utgjorde vid senaste årsskiftet 2.908
Mkr. Därvid har först som 'utdelning' avdragits 3 %
avkastning per år på ett successivt uppindexerat
kapital. Detta mått visar att om hela kapitalet pas-
sivt och kostnadsfritt hade kunnat placeras som
börsgenomsnittet skulle resultatet hittills ha varit
126 Mkr bättre.

Dessutom bör beaktas att fonden genom sitt be-
slut att ej lyfta alla disponibla medel har skyddat
dessa från kursfallen under de senaste två åren.

4. Enligt riksdagsbeslut skall fondens kapital hållas
inflationsskyddat. Vid slutet av 1991 skulle vår för-
mögenhet därmed uppgå till 2.946 Mkr. Den verk-
liga förmögenheten uppgår till mellan 2.900 och
2.965 beroende på vid vilken tidpunkt under sista
börsdagen på året bedömning görs. Baserat på
slutkurserna har fonden kunnat inflationsskydda
sitt kapital och därutöver utbetala 3 % årlig reaiav-
kastning.

167

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

RESULTATRÄKNING

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar ..........................

Ränteintäkter .............................

Räntekostnader...........................

Förvaltningskostnader ....................

Realisationsvinster ........................

Realisationsförluster ......................

Nedskrivning av aktier i icke-noterat företag
Avsättning till riskreserv ...................

Extraordinära kostnader...................

RÖRELSERESULTAT .....................

Överföring till 1-3 AP-fondema .............

BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT

Belopp i Mkr

Not,	1991	1990	1989
	83,6	65,8	51,6
1	59,9	38,5	27,5
	- 0,1	- 2,7	- 1.0
2	- 9,4	- 8,2	- 6.5
3	93,0	147,0	180,5
4	- 79,3	- 19,9	- 4,9
	-	- 20,0	-
	-	-	- 20,0
5	- 4,6	-	-
	143,1	200,5	227,2
6	- 85,3	- 72,0	- 55.3
7	57,8	128,5	171,9

168

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

Likvida medel ...................................

Övriga räntebärande placeringar..................

Fordringar för sålda värdepapper .................

Intjänade, ej inbetalade räntor samt
förutbetalade kostnader m.m.....................

SUMMA .........................................

Konvertibla skuldebrev i

noterade företag, anskaffningsvärde ..............

Aktier i noterade företag, anskaffningsvärde .......

Aktier mot vilka köpoptioner utfärdats,
anskaffningsvärde................................

Teckningsoptioner. anskaffningsvärde.............

Investeringar i icke-noterade företag,
anskaffningsvärde................................

Inventarier.......................................

SUMMA .........................................

SUMMA TILLGÅNGAR...........................

Belopp i Mkr

Not	1991-12-31	1990-12-31	1989-12-31
	45,9	124,5	54,7
	473,3	163,6	42,4
	48,7	23,6	5.8
	18,2	11,9	8,9
	586,1	323,6	111,8
	203,9	280,0	276,1
	2.304,6	2.319,1	1.985,6
	56,8	42,9	147,6
	1,2	6,2	8,9
8	239,3	159,0	184,4
	0,3	0,4	0,4
	2.806,1	2.807,6	2.603,0
	3.392,2	3.131,2	2.714,8

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

Skulder för köpta värdepapper ...................

Kortfristiga krediter ..............................

Erhållna optionspremier .........................

Riskreserv .......................................

Upplupna kostnader och övriga skulder...........

Skuld till 1-3 AP-fondema ........................

SUMMA SKULDER ..............................

FONDKAPITAL

Tillskjutet fondkapital ............................

Balanserade vinstmedel ..........................

Arets bokföringsmässiga nettoresultat ............

SUMMA FONDKAPITAL .........................

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL ...............

Ställda panter och ansvarsförbindelser............

	4,8	18,1	36,6
9	-	-	100,0
10	3,3	4,5	14,1
	20,0	20,0	20,0
	5,4	1.0	1,7
6	85,3	72,0	55,3
	118,8	115,6	227,7
	2.200,0	2.000,0	1.600,0
	1.015,6	887,1	715,2
	57,8	128,5	171,9
	3.273,4	3.015,6	2.487,1
	3.392,2	3.131,2	2.714,8
	Inga	Inga	Inga

169

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 7

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSÄNDRING

Nettoresultat före överföring

till 1-3 AP-fondema .....................................

Förändring av orealiserade

vinster/förluster ........................................

Resultat inkl, orealiserade

vinster/förluster........................................

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft ................................

Realt resultat före överföring till

1-3 AP-fondema ........................................

Överföring till 1-3 AP-fondema ..........................

Underskott/överskott i förhållande

till realt resultatkrav....................................

Belopp i Mkr

1991	1990	1989
143,1	200,5	227,2
25,0	- 1.339,0	263,5
168,1	- 1.138,5	490,7
- 202,9	- 225,2	- 112,6
- 34,8	- 1.363,7	378,1
- 85,3	- 72,0	- 55,3
- 120,1"	- 1.435,7	322,8

	1991-12-31	1990-12-31	1989-12-31
Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad på anskaffningsvärden (se balansräkningen) .....	3.273,4	3.015,6	2.487,1
Avdrag/tillägg för övervärden i värdepappersportföljen ...	- 365.1	- 390,1	948,9
Fondens kapital enligt redovisning baserad på marknadsvärden ............................	2.908,3	2.625,5	3.436,0
Tillskjutet kapital .......................................	- 2.200,0	- 2.000,0	- 1.600,0
Erforderlig avsättning för att kompensera inflationen .................................	- 746,1	- 543,2	- 318,0
Underskott/överskott i förhållande till resultatkrav .....	- 37,8"	82,3	1.518,0

11 Beräkningen är starkt beroende av vid vilken tidpunkt under dagen den 30 december börskursen mäts.
Användes sista betalkurs blir resultatet 46 Mkr bättre och årets underskott i förhållande till realt resultatkrav
-74 Mkr medan motsvarande resultat för hela den period fonden verkat innebär att den har fyllt resultatkravet.

170

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING
EFTER REALA PRINCIPER

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

TILLGÅNGAR

Likvida medel ...................................

Övriga räntebärande placeringar..................

Fordringar för sälda värdepapper .................

Intjänade, ej inbetalade räntor samt
förutbetalade kostnader m.m.....................

SUMMA .........................................

Konvertibla skuldebrev i

noterade företag, marknadsvärde .................

Aktier i noterade företag, marknadsvärde .........

Aktier mot vilka köpoptioner utfärdats,
marknadsvärde ..................................

Teckningsoptioner, marknadsvärde ...............

Investeringar i icke-noterade företag ..............

Inventarier.......................................

SUMMA .........................................

SUMMA T1LLGÄNGAR...........................

Belopp i Mkr

Not	1991-12-31	1990-12-31	1989-12-31
	45,9	124,5	54,7
	473,3	163,6	42,4
	48,7	23,6	5,8
	18,2	11,9	8,9
	586,1	323,6	111.8
	105,9	171,3	256,1
	2.048,0	2.041,2	2.921,3
	47,3	40,5	185,0
	0,2	5,1	4,7
	239,3	159,0	184,4
	0,3	0,4	0,4
	2.441,0	2.417,5	3.551.9
	3.027,1	2.741,1	3.663,7

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

Skulder för köpta värdepapper ...................

Kortfristiga krediter ..............................

Erhållna optionspremier .........................

Riskreserv .......................................

Upplupna kostnader och övriga skulder...........

Skuld till 1-3 AP-fonderna ........................

SUMMA SKULDER ..............................

FONDKAPITAL

Uppindexerat fondkapital ........................

Ackumulerat överskott i

förhållande till resultatkrav .......................

Arets underskott/överskott

i förhållande till resultatkrav ......................

SUMMA FONDKAPITAL

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL ............

Ställda panter och ansvarsförbindelser............

4,8	18,1	36,6
-	-	100,0
3,3	4,5	14,1
20,0	20,0	20,0
5,4	1,0	1,7
85,3	72,0	55,3
118,8	115,6	227,7
2.946,1	2.543,2	1.918,0
82,3	1.518,0	1.195,2
- 120,1	- 1.435,7	322,8
2.908,3	2.625,5	3.436,0
3.027,1	2.741,1	3.663,7
Inga	Inga	Inga

171

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

1 balansräkningen upptages tillgångarna till anskaff-
ningsvärde, i vilket inräknas erlagt courtage och vär-
depappersskatt. Befarade, men ej definitivt konstate-
rade förluster har ej påverkat anskaffningsvärdena.

För noterade värdepapper har marknadsvärdet be-
räknats efter lägsta betalkurs, eller om betalkurs
saknas, köpkursen sista börsdagen 1991. Erhållna
premier mot utfärdade köpoptioner ingår i lösenvär-
det/marknadsvärdet för de aktier mot vilka köp-
optioner utfärdats. Om betalkursen är lägre än lösen-
kursen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta be-
talkursen.

Marknadsvärde för investeringar i onoterade företag
är omöjligt att beräkna på ett rättvisande sätt. Det har
uppskattats till anskaffningsvärdet. 11989 års bokslut
gjord avsättning till riskreserv kvarstår.

Den traditionella redovisningen, baserad på anskaff-
ningsvärden, har kompletterats med redovisning en-
ligt s.k. reala principer. Då har anskaffningsvärdena
för tillgångar ersatts av marknadsvärden enligt ovan
och det tillskjutna fondkapitalet uppindexerats med
den ackumulerade köpkraftsförlusten. Köpkraftsför-
lusten defineras som förändringen av konsument-
prisindex.

Resultatet, såsom det visas på sidan 9, visar att Mel-
lansvenska löntagarfonden inte uppnådde det av-
kastningskrav, som lagen om löntagarfonder ställer
på löntagarfondernas förvaltning. Beräkningen är
dock starkt beroende av vid vilken tidpunkt under da-
gen den 30 december börskursen mäts. Användes
sista betalkurs, sista börsdag 1991 har Mellansvenska
löntagarfonden inte uppnått avkastningskravet för
året men väl för hela den period fonden verkat.

ÖVRIGA NOTER

NOT 1

RÄNTEINTÄKTER

NOT 3

REALISATIONSVINSTER

Av ränteintäkterna utgör 13,1 Mkr (15,6 Mkr) räntor på
konvertibler medan resterande belopp avser förvalt-
ning av likvida medel.

NOT 2

FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Förvaltningskostnaderna utgörs av	1991	1990	1989
Lön och ersättning till styrelse och verkställande
direktör .................	0,9	1,0	0,9
Övriga löner och arvoden .	2,0	1,8	1,5
Lönebikostnader.........	1,5	1,3	1,0
Konsultkostnader ........	2,0	1,7	1,1
Revisionsarvoden ........	0,4	0,2	0,2
Hyra ....................	1,0	0,7	0.6
Avskrivningar ............	0,3	0,3	0.3
Övriga kostnader ........	1,3	1.2	0,9
Summa..................	9,4	8.2	6,5

Realisationsvinster har uppstått genom	1991	1990	1989
Försäljning av aktier...... Försäljning av aktier till följd av utfärdade	76,3	87,3	165,6
köpoptioner .............	7,9	40,6	4.7
Försäljning av konvertibler Försäljning av	0,1	4,3	4.0
teckningsoptioner........ Erhållna premier för ej		3.5	4.0
lösta köpoptioner........	8,7	11,3	2,2
Summa..................	93,0	147,0	180,5

NOT 4

REALISATIONSFÖRLUSTER

Realisationsförluster har uppstått genom	1991	1990	1989
Försäljning av aktier...... Försäljning av aktier till följd av utfärdade	61,8	9,3	1,9
köpoptioner ............. Försäljning av	4,8	—
teckningsoptioner........	5,6	4,6	—
Försäljning av konvertibler Förlust vid konkurs i	6,9	4,7
onoterat företag .........	0,2	1,3	3,0
Summa	79,3	19,9	4,9

172

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 7

ÖVRIGA NOTER

NOT 5
EXTRAORDINÄRA KOSTNADER

Till följd av riksdagsbeslut övertas förvaltningen
av Mellansvenska löntagarfondens tillgångar och
skulder av en awecklingsstyrelse. Som en följd av
denna omorganisation har anställningkontrakten
med Mellansvenska löntagarfondens anställda upp-
sagts varvid klausuler om avgångsvederlag utlösts.
Kostnaderna för dessa jämte återstående hyra under
kontraktstiden för kontoret i Borlänge ansetts som
extraordinära. Löner under uppsägningstiden ingår
inte eftersom de anställda på awecklingsstyrelsens
begäran skall fullfölja sina arbetsuppgifter.

NOT 6

ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDERNA

NOT 7
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT

Det bokföringsmässiga resultat ger inte en fullstän-
dig bild av hur fondens kapital förvaltas under året.
Värdepappersportföljen kan nämligen ha ökat eller
minskat i värde jämfört med värdet vid föregående
årsskifte eller jämfört med anskaffningsvärdet för de
värdepapper som köpts under året. Under 1991 öka-
de vår portfölj av noterade värdepapper på detta sätt
med 25 Mkr i värde (under 1990 - 1.339 Mkr). Huru-
vida värdeförändringen vid årsskiftena blir verklig
vinst eller förlust beror på hur värdena förändras fram
till dess värdepapperen säljs. Värdeförändringen i
värdepappersportföljen är därför osäker medan det
redovisade resultatet är entydigt.

Fonden har lyft följande belopp: Mkr

1984-1990 ............................... 2.000

1991 .................................... 200

Summa .................................. 2.200

Disponibelt, ej lyft belopp 1991-12-31 ..... 1.252

De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med in-
flationen mätt enligt konsumentprisindex från och
med den tidpunkt de lyfts. Avkastningskravet utgör
3% på det uppräknade värdet.

NOT 8

INVESTERINGAR IICKE-NOTERADE FÖRETAG

Vid våra investeringar i icke-noterade företag är total-
beloppet det mest intressanta, medan valet mellan
aktier eller konvertibler är en lämplighets- eller för-
handlingsfråga. Vi redovisar därför investeringarna
per företag.

Mellansvenska löntagarfonden äger samtliga aktier i
Mellanfonden Förvaltning AB. Bolaget har ett aktie-
kapital på 50.000 kronor som redovisas under denna
rubrik. Bolaget har ej bedrivit någon verksamhet.

Datum för lyftning	Belopp Mkr	Konsument- prisindex för månaden	Inf). justerat kapital 31/12 1991 • Mkr	Avkastnings- krav 1991 Mkr
1991-01-01	’ 2.543	213,9	2.744	82,3
1991-04-02	100	227,1	102	2,3
1991-10-04	100	230,1	100	0.7
1991-12-31	2.743	230,8	2.946	85,3

* Nuvärde 1991-01-01 av belopp lyfta 1984-1990.

NOT 9

KORTFRISTIGA KREDITER

Fonden har beviljats en räkningskredit på 50 Mkr
samt en kortfristig kredit med beviljad lånevolym på
120 Mkr. Ingen av krediterna var utnyttjad vid bok-
slutstillfället.

Arets avsättning för att hålla det erhållna kapitalet in-
flationsskyddat uppgår till 203 Mkr.

NOT 10

ERHÅLLNA OPTIONSPREMIER

Under 1991 har 15,7 Mkr erhållits som premier för ut-
färdade köpoptioner. Av detta belopp avser 3,3 Mkr
vid årsskiftet alltjämt gällande optioner. Resterande

12,4 Mkr jämte 4,5 Mkr, som vid föregående årsskifte
redovisades som erhållna premier för då gällande
optioner, avser premier för optioner som har förfallit
under året eller lett till att vi sålt aktier. I båda de sist-
nämnda fallen redovisas resultatet under realisa-
tionsvinster/realisationsförluster. Jämför även not 3
och 4.

173

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER, AI- OCH A1I-LISTAN

31 december 1991

Företag	Antal aktier	Förändring 1/1-31/12		Marknadsvärde tkr	Fondens aktiekapital	andel i % av röstvärde
Skandia ....................................	.... 1.344.000	+	94.000	231.168	1.8	1.8
Proventus B 2.833.500 .......		+	1.200.600
pref 1.300.000 .......	.... 4.133.500		+ 40.000	171.978	4,9	2,8
Ericsson ...................................	.... 1.454.000	+	184.000	157.883	0.7	0.1
Volvo ........................................	470.500	—	55.000	146.475	0.6	0.5
Stora ........................................	321.000	—	95.000	75.435	0.5	0,7
Investment AB Bahco .............	264.400	+	82.400	71.652	2.5	1.7
SCA ..........................................	730.700	—	30.590	69.957	0.4	0.2
Argonaut ..................................	.... 1.525.200	—	82.550	63.708	2,3	1,3
AGA ..........................................	200.000			58.600	0.4	0,1
Korsnäs ....................................	530.000			57.640	1.0	0,8
Marieberg ................................	709.000	+	109.000	54.220	2,5	1,0
NK ............................................	.... 1.015.000			50.750	5,2	6,0
Skanska ....................................	340.000	+	140.000 11	46.650	0,3	0,2
SHB index 1.355.000 ..............		+	27.000
stam 250.000 ..............	.... 1.605.000	-	158.430	42.293	0,9	0,3
Catena......................................	825.000	+	625.000 21	39.600	2,6	2,6
SSAB ........................................	330.000	-	134.350	36.600	1,2	1,1
Skåne-Gripen bonus ...............	705.000	+	260.000	35.955	2,1	4,5
Garphyttan ..............................	312.300			35.915	7.0	7,0
Nordström 8 Thulin ................	.... 1.000.000	+	60.000	34.500	2,8	1,1
ESAB ........................................	176.800			32.196	2.1	1,5
SKF ...........................................	320.000	+	39.000	30.080	0,3	0,0
Sydkraft ....................................	200.000	+	64.000	28.400	0,2	0,2
NEA..........................................	210.000			23.100	10,9	6,3
Ratos ........................................	260.000			18.720	1,0	0,3
Incentive ..................................	125.000	+	125.000	17.250	0,2	0,2
Arcona .....................................	240.000			15.615	2,7	2,2
Geveko .....................................	170.000			13.400	4,2	1,6
SIAB .........................................	328.600	-	10.000	12.842	2,0	1.1
Trygg-Hansa-SPP .....................	120.000	-	50.000	12.600	0.2	0.1
Gota .........................................	327.820	+	20.260	10.135	0.5	0,6
Programator ............................	793.000	+	250.000	9.119	5,8	2,1
IM Bygg ....................................	100.000			8.000	0,5	0,2
Hennes & Mauritz ...................	15.000	—	115.000	7.125	0.2	0,1
SILA .........................................	418.800	-	5.000	6.933	1.2	0,9

11 Fondemission 1:1 (200.000 aktier varav 60.000 sålts).

21 Varav 516.724 via konvertering.

174

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Företag	Antal aktier	Förändring 1/1-31/12	Marknadsvärde tkr	Fondens aktiekapital	andel i % av röstvärde
FFNS .................................	............ 173.000		6.574	2.1	0,6
Andersons ........................	............ 493.000	+ 5.000	5.916	7,1	4.4
Scandiaconsult.................	............ 400.000		5.200	6.9	6,9
Avesta ...............................	............ 188.000		4.042	0.2	0,2
Forsheda...........................	............ 36.800		2.944	2,1	1.0
Svenska Kredit .................	............ 120.000	- 50.000	1.800	1,2	1,2
BGB ...................................	............ 140.000	- 285.400	1.400	0.5	0,5
Regnbågen ......................	............ 83.334		708	0.8	1.5

OTC-LISTAN OCH O-LISTAN SAMT ÖVRIGA INOFFICIELLA NOTERINGAR

Frontline ..............................	......... 2.204.000	+	14.000	149.872	9.5	9,5
Kinnevik ...............................	......... 460.010	+	122.000	62.442	1,6	0,3
Hadronen ............................	......... 150.000	+	100.000	22.200	2,1	2,1
Edata ...................................	......... 165.000	+	94.000	18.150	6,4	3,1
Sea-Link ...............................	......... 300.000			10.540	1.4	0,7
Midway Holding ..................	......... 28.400	+	19.000 31	6.248	3.2	5,2
Svenska Energinät...............	......... 12.750	+	12.750	5.674	1.7	1.8
International Credit.............	......... 175.000			4.288	4.4	4.4
Reinhold City.......................	......... 230.000			3.680	1.7	0,9
Strålfors ...............................	......... 42.000			3.108	0.8	0.5
Cominvest............................	......... 591.400			2.513	6.4	3,5
Eländers ..............................	......... 50.000	+	1.400	2.371	3.2	1.5
Reinhold Syd .......................	......... 250.000			1.500	3.4	1.8
NLK-Celpap ........................	......... 50.000	+	50.000	350	1.5	0.5

SUMMA MARKNADSVÄRDE 2.048.014

SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE 2.304.605

31 Varav 16.720 via konvertering.

175

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER MOT VILKA KÖPOPTIONER UTFÄRDATS

Företag	Antal aktier	Förändring 1/1 -31/12	Lösenvärde/ marknadsvärde	Fondens aktiekapital	andel i % av röstvärde
Skandia............	...... 132.000	+ 117.000	23.751	0.2	0.2
Ericsson ...........	...... 131.000	+ 72.000	15.222	0.0	0,0
Nordbanken ........	...... 200.000	+ 200.000	5.264	0,1	0,1
Volvo .............	...... 10.000	+ 10.000	3.162	0.1	0,0

SUMMA LÖSENVÄRDE/MARKNADSVÄRDE 47399

SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE 56.856

Premier för utställda optioner ingår i lösenvärdet/marknadsvärdet.

Där betalkursen är lägre än lösenkursen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkursen.

TECKNINGSOPTIONER

Företag	Antal tecknings-	Förändring	Marknadsvärde
	optioner	1/1-31/12	tkr
SKF..............................	43.500	- 6.500	204
SUMMA MARKNADSVÄRDE			204
SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE			1.193

KONVERTIBLA SKULDEBREV OCH VINSTANDELSBEVIS

Företag	Nominellt belopp tkr	Förändring 1/1 - 31/12	Marknadsvärde tkr
KONVERTIBLER 1 NOTERADE BOLAG
Stora ..............................	34.948		41.990
Bilspedition.........................	13.390	- 1.160	13.658
Nordström & Thulin...................	7.686		9.992
Pronator ...........................	7.000		2.590

KONVERTIBLER/FÖRLAGSLÄN I INOFFICIELLT NOTERADE BOLAG

Solitair ............................	6.969		1.000	3.554
Midway Holding, förlagslån..............	4.700			3.290
KONVERTIBLA VINSTANDELSBEVIS M.M.
Mo & Domsjö .......................	152.600	St	- 47.400	23.653
Industrivärden.......................	41.275	st		6.216
Havsfrun...........................	10.000	st	+ 10.000	950
SUMMA MARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE				105.893 203.919

176

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE FÖRETAG

Företag

Investment AB Helikon.................

Aros Center.........................

Graningeverken ......................

Design-Funktion......................

Hyrmaskiner Skåne ...................

Norden Pac International (f.d.Norden)......

Pusslet Fastigheter....................

Engros AB Ferro .....................

Vargön Alloys .......................

Lerdalshöjden.......................

Södertuna Slott......................

ICB Shipping........................

S. Bäckmans Byggnad .................

Fiberbetong Produkter.................

SEA Swedish-Asian Security Export........

SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE

Avgår riskreserv enligt separat post i balansräkningen

SUMMA MARKNADSVÄRDE

Antal aktier	Nominellt belopp tkr	Anskaffningsvärde tkr
1.000.000	20.000	50.470
-	50.000	50.000
6.330	3.165	44.109
87.109	8.711	26.711
26.067	2.261	14.935
371.250	371	14.341
18.700	11.870	11.558
48.000	1.200	7.685
59.500	10.600	4.650
128	4.366	4.366
35.000	3.500	3.500
11.250	112	2.030
-	2.000	2.000
1.230	1.618	1.875
100	10	1.010
		239.240 - 20.000
		219.240

SAMMANFATTNING

- Noterade värdepapper

- Onoterade värdepapper

TOTALT MARKNADSVÄRDE

- Noterade värdepapper

- Onoterade värdepapper

TOTALT ANSKAFFNINGSVÄRDE

Avsatt till riskreserv

DOLD RESERV

2.201.510

219.240

2.420.750

2.566.573

239.240

2.805.813

+ 20.000

- 365.063

177

12 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

Borlänge den 3 februari 1992

MELLANSVENSKA LÖNTAGARFONDEN

Börje Andersson

Ordförande

Sune Ekbåge

Vice ordförande

Kurt Belin

Villy Bergström

Karl-Axel Eriksson

Sven lohansson

Folke Källberg

Sune Lundgren

Börje Sturk

/Lennart Låftman

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 5 februari 1992.

Rolf Hammar Lars lernberg Ingvar Gullnäs

Aukt. revisor Aukt. revisor F.d. landshövding

178

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att så-
som revisorer granska Fjärde löntagarfondstyrelsens
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för
perioden 91.01.01 -91.12.31.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat
förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll
och andra handlingar, som lämnar upplysning om
löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de
under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående
tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåt-
gärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning
beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen
eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens för-
valtning.

Borlänge den 5 februari 1992

Rolf Hammar Lars Jernberg

Aukt. revisor Aukt. revisor

Ingvar Gullnäs

F.d. landshövding

179

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

FLERÄRSÖVERSIKT

Belopp i Mkr

	91-12-31	90-12-31	89-12-31	88-12-31	87-12-31	86-12-31
Tillskjutet kapital ...............	2.200	2.000	1.600	1.400	1.200	1.093
Innehav i icke-noterade företag, marknadsvärde.........	219	139	164	149	76	93
Innehav i noterade företag, marknadsvärde.........	2.202	2.258	3.367	2.521	1.547	1.226
Dito, anskaffningsvärde .........	2.567	2.648	2.418	1.816	1.449	894
Differens ("dold reserv") ........	- 365	- 390	949	685	78	322
Rörelseresultat ..................	143	200	227	289	304	212
Ackumulerad avkastning till 1-3 AP-fondema .................	338	253	181	126	80	42
Affärsvärldens generalindex......	917,6	870,0	1.262,0	1.013,8	667,5	724,5
Konsumentprisindex ...........	230,8	213,9	192,8	180,9	170,7	162,3

180

Mkr

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

3.800-

3.600-

3.400-

3.200-

3.000

2.800-

2.600-

2.400-

2.200-

2.000

1.800

1.600-

1.400-

1.2004

200-

Fondens eget
kapital

Inf],justerat
kapital

Erhållet
kapital

400-

181

Skr. 1992/93:18

Bilaga 7

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987 1987 1987 1988 1988 1988 1989 1989 1989 1990 1990 1990 1991 1991 1991

12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

182

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 7

ICKE-NOTERADE FÖRETAG

KORTFATTADE UPPGIFTER OM DE ICKE-NOTERADE FÖRETAG I VILKA FONDEN ÄR DELÄGARE

Företag	Engagemang Mkr	Övriga delägare	Verksamhet	Styrelse- representant	Antal anställda*)	Omsättn. Mkr*:
Investment AB Helikon	50,5	Marieberg Nordfonden Volvo m.fl.	Investmentbolag	Kurt Norberg	0
Aros Center	50,0	Paul Anderson Industrier AB, Handelsbanken	Fastighetsförvaltning	Lennart Låftman	Nybildat	—
Graningeverken	44,1	Skanska m.fl.	Skogsindustri, produktion		”1.123	“1 839

och distribution av
elektrisk kraft

Design-Funktion	26,7	DesignFunktion, Norge Isku, Finland	Produktion av kontors- och laboratoriemöbler i Åtvida- berg, Osby och Alvesta.	Raoul Hasselgren	326	355
Hyrmaskiner Skåne	14,9	Gjert Bjerlander Ingemar Bokander Leif Carlsson Bengt Persson	Uthyrning av maskiner, bodar och kontorsmoduler inom byggnadsindustrin.	Olle Darenberg Erik Frostberg	30	47
Norden Pac International (f.d. Norden)	14,3	Aritmos, Peab, Gorthon, Gadelius, Nordenanställdas stiftelse, Hans Erlandsson	Tubfyllnadsmaskiner och tubfyllnadssystem	Lennart Låftman	200	167
Pusslet Fastigheter	11,6	Stelsaeter AB Inventrix Bo Södersten Leif och Kent Mattsson m.fl.	Äga och förvalta fastigheter främst inom Bergslagen.	Bo Södersten	0.5	2,7
Engros AB Ferro	7,7	Enskilda järn- handelsföretag Bergman & Beving	Äga och utveckla företag som marknadsför och distribuerar varor och tjänster till slutförbrukare.		” 881	” 3.459
Va' *än Alloys	4,6	Ingemar Widell Göran Löfquist Ronny Andersson Bo Flink	Framställning av ferrokrom och ferrokisel med avsättning främst till producenter av rostfritt stål.	Per-Olof Boman	319	583

183

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 7

ICKE-NOTERADE FÖRETAG

Företag

Engagemang

Mkr övriga delägare

Verksamhet

Styrelse-
representant

Antal
anställda

Omsättn.

Mkr

Lerdalshöjden	4,4	Activum Fastighets- utveckling	Fastighet i Rättvik uthyrd till Scandic Hotel.		0	0.5
Södertuna Slott	3.5	S. Carstensen Utvecklings AB Arne Farestveit, Norge Trygg-Hansa m.fl.	Bedriver hotell och konferensservice i 1600-tals slott söder om Gnesta.	Jan Stephansson	30	17
S. Bäckmans Byggnad	2.0	Familjen Bäckman	Bygga och förvalta fastigheter i Sala-regionen.		66	12
ICB Shipping	2,0	Ca 200 privatpersoner	Tanksjöfart		5	150
Fiberbetong Produkter	1.9	Familjen Bäckman lnnovationsteknik Torgny Stäl	Exploatera och vidare- utveckla fiberbetongteknik pä licens från Innovations- teknik.	Erik Frostberg	18	4.5
SEA Swedish-Asian Security Export	1.0	Carl Persson	Konsultativ verksamhet inom bevakning och säkerhet.			—

•)Prel. 1991

••)1990

184

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)
ÅRSREDOVISNING 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Verkställande direktören
om året 1991

Nordfondens sista år
är tillända. Kurt Norberg,
fondens verkställande
direktör, ger i den här
intervjun sin syn på det
avslutande året och
fondens verksamhet.

1991 — vilka händelser har påverkat
börsutvecklingen starkast?

Under året har en lång rad politiska händelser
berört den svenska aktiemarknaden. I kommenta-
rerna till de två senaste årsredovisningarna har jag
pekat på det oroliga världsläget och dess betydelse
för aktiemarknaden. 1991 har bara förstärkt den bil-
den. USA:s och dess allierades ingripande i Irak/
Kuwait-kriget, utvecklingen i Östeuropa inklusive
det sönderfallande Sovjetunionen, fastighets- och

finanskraschen här hemma, regeringsskiftet — alla
händelser som enskilt är mäktiga nog att påverka
marknaden.

Hur har utvecklingen under året påverkat
fondens verksamhet?

Redan i början av 1990 frångick vi vår tidigare full-
placeringsstrategi och sedan dess har vår likviditet
varit cirka 20—25% eller en miljard av de totala till-
gångarna. Dessa medel har varit placerade på pen-
ningmarknaden och har där under året haft en god
förräntning, drygt 12%.

Det avgörande skälet för oss att lämna fullplace-
ringsstrategin kan hänföras till vår negativa syn på
marknadsutvecklingen. Börsåret 1991 är belysande
för problematiken. Från januari och fram till och
med halvårsskiftet steg börsen med 30% för att sluta
med ett plus på 5,4%. Vår höga likviditet bidrog där-
med till att höja totalavkastningen för Nordfonden.

Nyinvesteringar och omplaceringar under året
har annars präglats av vår strävan att försöka öka
avkastningen på portföljen. För att uppnå detta
önskemål har vi därför valt att placera i företag som
befinner sig tidigt i konjunkturcykeln, exempelvis
SSAB, Incentive och Sandvik.

Har den strategi Nordfonden arbetat efter
varit lyckosam?

Det är alltid svårt att bedöma sitt eget arbete och
min uppfattning är att det är ägarna som skall uttala
sig om det konkreta resultatet.

Om vi däremot ser på verksamheten mer övergri-

186

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

pande tycker jag gott man kan notera att vi har
klarat oss bra, i förhållande till banker och andra
placerare. Lägg därtill att vi klarat detta med en
mycket liten organisation. Mätt, enligt RFV:s
metod, var fondens avkastning på förvaltade medel
3,7%. Under perioden 1984—1990 har fonden som
tidigare redovisats utvecklats bättre än general-
index.

Har Nordfonden varit en institutionell placerare
eller en partner?

Avsikten med vår verksamhet har varit att tillföra
näringslivet riskkapital på ett sådant sätt att pro-
duktion och sysselsättning stimuleras.

Våra engagemang i de stora börsbolagen harvarit
så förhållandevis begränsade att vi kan karakterise-
ras som vilken institutionell placerare som helst. I
de onoterade företagen däremot har våra engage-
mang varit av en helt annan karaktär. Där har vi
aktivt och konkret försökt att bidra till en positiv
utveckling.

Vår roll som placerare av riskkapital bland onote-
rade företag kommer tyvärr sannolikt inte att över-
tas av någon annan. Vilka konsekvenser detta kom-
mer att få är svårt att förutspå, men klart är att
bankernas agerande under överskådlig tid kommer
att kännetecknas av en mycket stram utlånings-
politik vilket kommer att verka hämmande på hela
den ekonomiska återhämtningen. Och visst känns
det tråkigt att fondens aktiva period är över, nu
när riskkapital kommer att behövas i långt större
utsträckning än vid något tidigare tillfälle i fondens
historia.

Vad har Nordfonden betytt för den enskilde
löntagaren?

Jag tror att de flesta hoppats att fonden skulle bidra
till att säkra pensionen, men det finns också lönta-
gare som varit mer aktiva och kontaktat oss under
året.

Efter regeringsskiftet har intresset ökat och vi har
fått en hel del förfrågningar från oroliga löntagare
om vad som skall hända med deras medel. Och jag
kan inte svara annat än att det är min förhoppning
att fondernas samlade kapital verkligen kommer att
kvarstanna i pensionssystemet.

Nordfonden upphör formellt att existera från
och med den 1 januari 1992.

Hur kommer avvecklingen att genomföras?

Den frågan kan bara den nya avvecklingsstyrelsen
svara på. Vi har inte fått någon information. Mitt
arbete upphör i och med 1991 års utgång. Med ett
undantag; jag har ansvar för upprättandet av års-
bokslutet.

Jag vill i samband med attjag avslutar mitt arbete
passa på och tacka all personal, fackliga- och andra
organisationer samt de företag vilka varit engage-
rade i våra affärer, för några mycket stimulerande
år.

Stockholm den 3 januari 1992

187

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Fem år i siffror

	1987 Mkr	1988 Mkr	1989 Mkr	1990 Mkr	1991 Mkr
Tillskott av grundkapital under året	691	516	558	594	0
Tillskott av grundkapital, ackumulerat	1.784	2.300	2.858	3.452	3.452
Grundkapitalets nuvärde vid årets slut	1.919	2.569	3.323	4.323	4.665
(uppindexerat med konsumentprisindex)
Portföljomsättning	1.935	1.883	1.848	1.310	971
— därav köp	1.356	1.252	1.131	562	563
— därav försäljning	579	631	717	748	408
Värdepappersportfölj, anskaffningsvärden	2.082	2.856	3.566	3.643	4.033
Värdepappersportfölj, marknadsvärden	2.052	3.715	5.028	3.226	3.317
Dold reserv	- 30	+ 859	+1.462	- 417	- 716
Aktieutdelning	32	59	93	100	106
Realisationsvinster, netto	147	154	295	262	244
Rörelseresultat	182	218	401	457	458
Överföring till 1—3 AP-fonderna	48	73	98	128	140
Överföring till 1—3 AP-fonderna, ackumulerat	90	163	261	389	529

188

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Portföljomsättning.

Värdepappersportfölj,
marknadsvärde.

Rörelseresultat.

NORDFONDENS MEDELSRAM, TOTALT REKVIRERAT BELOPP t.o.m 1991,3.452 Mkr.

Startår

	1984 Mkr	1985 Mkr	1986 Mkr	1987 Mkr	1988 Mkr	1989 Mkr	1990 Mkr	1991 Mkr
Årsmedelram 20.000 basbelopp	400	436	466	482	516	558	594	0
Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan.	0	92	285	209	0	0	0	0
Ackumulerad summa att erhålla	400	528	751	691	516	558	594	0
Årets likviditetsram (rekvirerat belopp)	308	243	542	691	516	558	594	0
Ackumulerad likvid eftersläpning, 31 dec.	92	285	209	0	0	0	0	0

189

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Förvaltningsberättelse

Femte löntagarfond-
styrelsen arbetar under
namnet Nordfonden.
Fondstyrelsens kansli
ligger i Härnösand
och ett operativt kontor
finns i Stockholm.
Förutom verkställande
direktören finns tre heltids-
och en halvtidsanställd.

LÖNTAGARFONDSTYRELSERNA
AVSKAFFAS

Genom riksdagens beslut har löntagarfond-
styrelserna avvecklats vid årsskiftet 1991/92.

Enligt riksdagsbeslut överföres tillgångarna till
förvaltning av en avvecklingsstyrelse, som under
tiden fram till dess att tillgångarna helt utskiftas
skall förvalta tillgångarna.

Med anledning av den beslutade avvecklingen har
årets bokslut belastats med avvecklingskostnader.

190

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 8

RESULTAT

Verksamheten gav för året ett bokföringsmässigt
överskott av 458 Mkr (457 Mkr).

Den totala vinsten, inklusive minskningen i
dolda reserven, uppgick till 153 Mkr (förlust 1.423
Mkr).

Från bruttoresultatet avgår överföring till 1—3
AP-fondstyrelserna med 140 Mkr (128 Mkr).

Det reala resultatet före överföring till 1—3 AP-
fondstyrelserna uppgick till —188 Mkr (—1.829
Mkr). Efter överföring uppgick det till —328 Mkr
(-1.957 Mkr).

Omplaceringar under året har medfört realisa-
tionsvinster med 250 Mkr (262 Mkr). Aktieutdel-
ningarna uppgick till 106 Mkr (100 Mkr) och ränte-
nettot till 124 Mkr (101 Mkr).

Fondstyrelsens ackumulerade underskott i
förhållande till resultatkrav för hela verksamhets-
perioden 1984—1991 uppgick till 561 Mkr (under-
skott 232 Mkr).

MEDEL

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och
med 1991 lyft 3.452 Mkr, vilket för Nordfonden är
lika med det disponibla beloppet hos Riksförsäk-
ringsverket.

LIKVIDITET

Vid årets utgång fanns likvida medel, inklusive kort-
fristiga placeringar, till ett belopp av 913 Mkr. Skul-
der till fondkommissionårer för oreglerade aktie-
betalningar uppgick till 8 Mkr. Fondstyrelsen har
icke några lån.

Räntor från likviditetsförvaltningen har under
året uppgått till 124 Mkr. Den genomsnittliga likvi-
diteten har uppgått till 1.016 Mkr. Detta ger en årlig
avkastning på 12,2%.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJ

Marknadsvärdet uppgick till 3.317 Mkr. Bokförda
värdet inklusive courtage och omsättningsskatt
utgjorde 4.033 Mkr, vilket innebär att marknads-

värdet understiger bokförda värdet med 716 Mkr.

Portföljomsättningen under året uppgick till
totalt 971 Mkr, fördelat på köp 563 Mkr och försälj-
ning 408 Mkr.

Stora köp har under året skett av aktier i Astra,
SSAB, Sandvik, United Tankers, Invik & Co.

Stora försäljningar har under året skett i Astra,
Skandia, Atlas Copco.

De tio största posterna, räknat efter marknads-
värdet per den 31 december 1991, svarar för 56% av
aktieportföljens värde och består av aktier i Astra,
Volvo, Ericsson, Korsnäs, Sandvik, Frontline,
MoDo, SHB, SCA och Procordia.

I nyemissioner har Nordfonden under året till-
skjutit 40 Mkr.

INFLYTANDE OCH RÖSTRÄTT

Nordfonden har aktivt medverkat till att bereda till-
fälle för lokala fackliga organisationer att genom
fullmakt utnyttja 50% av Nordfondens rösträtt.

Under 1991 har Nordfonden närvarit och utövat
rösträtt vid 40 st bolagsstämmor varav de lokala
fackliga organisationerna utnyttjat sin möjlighet
vid 30 st bolagsstämmor.

STYRELSE

Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och fyra
suppleanter. Under 1991 har 8 styrelsesamman-
träden avhållits och arbetsutskottet har samman-
trätt 5 gånger.

191

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Resultaträkningar (tk.)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT	1991	1990
Aktieutdelningar	105.617	100.011
Ränteintäkter	124.248	100.912
Förvaltningskostnader (Not 1)	- 6.787	- 6.144
Avskrivningar	212	237
Realisationsvinster	250.390	262.210
Realisationsförluster	- 5.974	—
Övriga intäkter	120	51
Nedskrivning av onoterade aktier (Not 3)	- 9.602	—
Rörelseresultat	457.800	456.803
Extraordinära kostnader (Not 2)	- 5.617	—
Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fonderna	452.183	456.803
Överföring till 1—3 AP-fonderna (Not 6)	-139.945	-127.852
Bokföringsmässigt nettoresultat	312.238	328.951
REALT RESULTAT
Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fonderna	452.183	456.803
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	-299.100	-1.879.390
Nominellt resultat inkl, ej realiserade vinster/förluster	153.083	-1.422.587
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-341.576	-406.239
Realt resultat inkl, ej realiserade vinster/förluster	-188.493	-1.828.826
Överföring till 1—3 AP-fonderna	-139.945	-127.852
Underskott i förhållande till resultatkrav	-328.438	-1.956.678

192

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 8

Balansräkningar (tkr)

1991-12-31 1990-12-31

TILLGÅNGAR	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Likvida medel	74.476	74.476	37.329	37.329
Övriga kortfristiga placeringar	838.594	838.594	944.462	944.462
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	26.853	26.853	13.496	13.496
Aktier och kvb (Not 3)	4.030.566	3.314.031	3.640.349	3.222.915
Övriga värdepapper (Not 3)	2.621	2.600	2.621	2.600
Inventarier (Not 4)	—	—	362	362
Bostadsrätt (Not 5)	1.800	1.800	2.300	2.300
Summa tillgångar	4.974.910	4.258.354	4.640.919	4.223.464

SKULDER OCH FONDKAPITAL

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder	129	129	142	142
Skulder till fondkommissionärer	8.326	8.326	3.297	3.297
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	627	627	930	930
Övriga skulder	109	109	79	79
Reservering för awecklingskostnader	4.917	4.917	—	—
Skuld till 1—3 AP-fonderna (Not 6)	139.945	139.945	127.852	127.852
Summa skulder	154.053	154.053	132.300	132.300
FONDKAPITAL
Tillskjutet grundkapital (Not 6)	3.452.000	—	3.452.000	—
Uppindexerat grundkapital (Not 6)	—	4.664.832	—	4.323.257
Ackumulerat överskott från
föregående år	1.056.619	—	727.668	—
Ackumulerat underskott/överskott
i förhållande till resultatkrav	—	-232.093	—	1.724.585
Årets nettoresultat	312.238	—	328.951	—
Årets underskott i förhållande
till resultatkrav	—	-328.438	—	-1.956.678
Summa fondkapital	4.820.857	4.104.301	4.508.619	4.091.164
Summa skulder och fondkapital	4.974.910	4.258.354	4.640.919	4.223.464

193

13 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Bokslutskommentarer

REDOVISNINGSPRINCIPER

Tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade i
jämförelse med föregående år.

AVSKRIVNINGAR PÅ INVENTARIER

Avskrivningar är beräknade på tillgångarnas ur-
sprungliga anskaffningsvärden och baserade på en
beräknad ekonomisk livslängd av fem år motsva-
rande 20% avskrivning per år.

REALISATIONSVINSTER

OCH REALISATIONSFÖRLUSTER

Vid beräkning av realisationsvinster och realisa-
tionsförluster vid försäljning av aktier har genom-
snittsmetoden använts.

REALT RESULTAT

Nordfonden har i resultaträkningen en redovisning
av det reala resultatet. Allt för långtgående slutsat-
ser bör ej dras utifrån den reala redovisningen utan
denna bör ses i ett längre tidsperspektiv.

Noter

Not 1. Förvaltningskostnader (tkr)

I förvaltningskostnader ingår löner och arvoden till styrelse, VD och övriga anställda med

1991

1.652

1990

1.592

Not 2.

Beräknade kostnader för avveckling av fonden enligt riksdagens beslut.

194

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Not 3. Värdepappersinnehav 1991-12-31

Antal Anskaffnings- >) Marknads- Kurs Fondens andel

värde kr värde kr i % av

Kapital Röster

NOTERADE AKTIER OCH KVB

VERKSTÄDER (29,4%)

Asea A bu	170.000	42.914.561	48.450.000	285
Asea B fr	180.000	40.222.121	50.220.000	279	0,4	0,2
Electrolux B fr	375.000	125.498.525	81.000.000	216	0,5	0,0
Ericsson B fr	2.000.000	171.552.005	216.000.000	108	1,0	0,0
Incentive A bu	215.500	32.074.663	29.739.000	138
Incentive B fr	501.000	75.789.260	69.138.000	138	1,0	0,5
Sandvik A bu	200.000	60.488.071	68.400.000	342
Sandvik B fr	305.000	47.715.293	105.225.000	345	0,9	0,5
SSAB A bu	340.000	44.858.354	37.400.000	110
SSAB B fr	375.000	49.554.439	42.375.000	113	2,7	1,8
Volvo B bu	340.000	116.378.925	105.400.000	310
Volvo B fr	390.000	136.155.808	121.680.000	312	0,9	0,2

SKOG (18,0%)

Korsnäs A bu	960.500	94.856.529	103.734.000	108
Korsnäs A fr	80.000	8.504.474	8.800.000	110
Korsnäs B bu	800.000	67.686.760	88.000.000	110	3,3	2,4
MoDo C bu	407.000	113.145.915	63.085.000	155	2,6	0,5
MoDo kvb-C	525.000	170.876.448	81.375.000	155
Ncb A bu	13.000.000	27.242.225	9.100.000	0,70	2,4	2,4
SCA Abu	700.000	90.275.868	73.500.000	105
SCA B fr	663.000	65.897.592	62.322.000	94	0,8	1,1
Stora A bu	400.000	117.458.323	94.000.000	235
Stora B fr	60.000	17.382.509	14.100.000	235	0,8	0,8
HANDEL (4,0%)
Bergman & Beving B fr	480.000	57.929.573	37.440.000	78	6,3	4,0
CatenaAbu	900.000	94.417.804	43.200.000	48	2,8	2,8
NK stam bu	650.000	45.278.553	32.500.000	50
NK stam fr	360.000	23.276.897	18.000.000	50	5,2	5,96

195

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 8

Forts. Not 3. Antal Anskaffnings- 0 Marknads- Kurs Fondens andel

värde kr värde kr i % av

Kapital Röster

FASTIGHETS- OCH BYGGBQLAG (7,8%)

BGB stam bu	727.500	55.618.917	7.275.000	10	2,5	2,5
Klövern A bu	90.400	4.744.875	1.536.800	17
Klövern B bu	1.948.000	100.361.512	31.168.000	16	4,8	1,7
Lundberg B bu	900.000	85.737.205	58.500.000	65	1,2	0,3
Platzer B bu	620.000	163.970.915	33.480.000	54
Platzer B fr	106.000	26.408.792	5.830.000	55	10,1	4,2
Reinhold Syd B bu	230.000	24.530.702	1.380.000	6	3,2	1,6
SIAB A bu	665.200	97.422.718	29.268.800	44	4,0	5,2
Skanska B bu	670.000	116.350.022	90.450.000	135	0,5	0.3

ÖVRIGA (27,8%)

Astra A bu	680.000	252.084.595	345.440.000	508	0,6	0,7
Euroc A bu	600.000	51.216.291	34.200.000	57	1,7	2,1
Frontline bu	2.355.000	131.764.505	160.140.000	68	10,1	10,1
Invik & Co A bu	67.352	8.226.703	5.590.216	83
Invik & Co A fr	2.075	253.460	172.225	83
Invik & Co B bu	201.574	24.621.237	16.730.642	83
Invik & Co B fr	95.999	11.725.788	7.967.917	83	7,2	3,4
Kinnevik B bu	210.000	30.782.122	27.930.000	133
Kinnevik B fr	245.000	35.855.980	34.300.000	140	1,5	0,3
Marieberg A bu	1.300.000	126.479.452	98.800.000	76
Marieberg A fr	100.000	13.521.413	8.000.000	80	4,9	1,9
Orrefors B bu	450.600	29.279.328	27.486.600	61	12,5	2,6
Procordia A bu	530.000	61.071.905	101.230.000	191
Procordia B bu	65.000	11.824.111	12.480.000	192
Procordia B fr	75.000	9.682.649	14.700.000	196	0,3	0,3
United Tankers B fr	811.000	37.123.462	27.574.000	34	6,7	3,2

BANKER (7,8%)

Handelsbanken stam A bu	1.325.000	113.830.877	127.200.000	96
Handelsbanken B fr	120.000	10.113.013	11.640.000	97	0,8	0,9
Nordbanken bu	2.500.000	101.164.842	51.250.000	20,50	0,6	0,6
S-E-Banken A bu	1.350.000	92.024.701	68.850.000	51	0,5	0,5

196

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Forts. Not 3.	Antal	Anskaffnings-	” Marknads-	Kurs Fondens andel
		värde kr	värde kr	i % av
				Kapital Röster

INVESTMENTBOLAG (0,5%)

Sila A bu	430.000	33.217.641	7.310.000	17
Sila A fr	165.000	21.821.679	2.970.000	18
Sila B bu	350.000	27.011.054	6.300.000	18
Sila B fr	26.900	3.170.319	403.500	15	2,8	3,3

ONOTERADE AKTIER (4,6%)

Akila AB A

Akila AB B

Balticgruppen A 2>

Balticgruppen B 2>

Chalmers Innovation AB

Helikon A bu 3>

Helikon B bu 3>

Viltpoolen AB

Summa noterade och
onoterade aktier

Avgår nedskrivning
Balticgruppen

1.400	161.210	161.000
32.740	2.889.484	2.887.350	2,5	0,8
274.093	14.801.022	10.000.000
274.093	14.801.022	10.000.000	29.8	18,9
1.176	399.840	399.840	7,8	4,9
1.539.000	77.673.330	63.760.770
1.539.000	77.673.330	63.760.770	20,0	20,0
9.163	1.325.000	1.325.000	31,2	31,2

*4.040.168.518 3.314.031.430

-9.602.044

*4.030.566.474

ÖVRIGA ONOTERADE VÄRDEPAPPER (0,1%)

Ciab förlagslån 4> 621.020 600.000

HL Display AB Konv. 1,999.950 1.999.950

Summa onoterade värdepapper *2.620.970 2.599.950

* Inklusive courtage och omsättningsskatt.

Under 1991 har courtage erlagts med kr 2.958.531

Under 1991 har omsättningsskatt erlagts med kr 4.525.027

1) Lägsta betalkurs har använts, om ej betalkurs fanns har köpkurs använts.

2) Marknadsvärdet beräknat enligt separat substansberäkning.

3) Marknadsvärdet motsvarar bolagets substansvärde i utländska börsnoterade aktier.

4) Chalmers Innovation AB förlagsbevis med optionsrätt.

197

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Not 4. Inventarier (tkr)

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Restvärde enligt plan

Nedskrivning p g a avveckling

Not 5. Bostadsrätt (tkr)

Anskaffningsvärde

Nedskrivningar

1991-12-31

1.220

-1.021

199

- 199

1991-12-31

2.300

- 500

1.800

1990-12-31

1.325

- 963

362

1990-12-31

2.300

Not 6. Överföring till 1—3 Fondstyrelserna (tkr)

Löntagarfondstyrelsema skall varje år överföra en avkastning på 3% av förvaltade medels nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändringar.

	Belopp	Index	Beräknat nuvärde 91-12-31	Tillgängi. antal dagar	Avkastnings- krav 1991
Ingående Nuvärde 1/1 -91	4.323.257	230,8/213,9	4.664.832 -4.323.257	360	139.945
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			341.575
Grundkapital 1984-1991	3.452.000

Härnösand 1992-01-30

Bertil Löfberg Ordförande	Manny Lindqvist Vice ordförande	Rolf Andersson
Harald Bernhardsson	Maud Byquist	Åke Edin
Alf Lindén	Gusten Rolandsson	Ove Skoog
	Kurt Norberg Verkställande direktör
	Vår revisionsberättelse har avgivits den 19 februari 1992.
JanJohanson Auktoriserad revisor	Åke Ahlman Auktoriserad revisor	Anders Åström Auktoriserad revisor

198

Skr. 1992/93:18

Bilaga 8

Revisionsberättelse

FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN,
NORDFONDEN

Undertecknade, som av regeringen forordnats att
såsom revisorer granska Femte Löntagarfondstyrel-
sens, Nordfonden, förvaltning, får härmed avge
revisionsberättelse för år 1991.

Vi har under beaktande av god revisionssed grans-
kat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, proto-
koll och andra handlingar, som lämnar upplysning
om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat
de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stå-
ende tillgångarna samt vidtagit de övriga gransk-
ningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärk-
ning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-
och balansräkningarna, bokföringen eller inventer-
ingen eller eljest beträffande löntagarfondstyrel-
sens förvaltning.

Härnösand den 19 februari 1992

JanfJohanson

Auktoriserad revisor

Anders Åström

Auktoriserad revisor

Åke Ahlman

Auktoriserad revisor

199

Allmänna pensionsfonden

Sammanställning av delfon-
dernas VERKSAMHET 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

AP-FONDENS FÖRVALTNING

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvalt-
ning handhades t.o.m. verksamhetsåret 1991 av
totalt tio styrelser-fem AP-fondstyrelser och fem
löntagarfondstyrelser. Den 1 januari 1992 avveck-
lades löntagarfondstyrelsema och kvar finns så-
ledes numera endast de fem AP-fondstyrelsema.
Fondstyrelserna representerar arbetsgivare och
arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden.
Styrelsernas ledamöter förordnas av regeringen.
Varje fondstyrelses verksamhet regleras genom
ett av riksdagen fastställt reglemente (lag med
reglemente för allmänna pensionsfonden,
1983:1092, omtryckt 1991:1857). De tre första
fondstyrelserna har ett gemensamt kansli, medan
fjärde respektive femte styrelsen har egen förvalt-
ning.

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att
riksdagen våren 1959 fattade beslut om införan-
det av lagfäst allmän tilläggspension (ATP). Trots
att pensionsreformen formades som ett rent för-
delningssystem och inte ett premiereservsystem,
ingick en betydande fondbildning som en viktig
del i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbildningen
motiverades dels av det samhällsekonomiska in-
tresset av att hålla uppe sparandet i ekonomin
dels av behovet av en fond för att utjämna kortsik-
tiga skillnader mellan avgiftsinkomster och utbe-
talda pensioner. Införandet av lagfäst tilläggs-
pension medförde bl.a. en minskning av sparandet
i de premiereservsystem som var under utveck-
ling. Samtidigt ökade kraven på sparande och
investeringar för att skapa underlag för framtida
pensionsutfästelser.

Fr.o.m. 1960 inleddes avgiftsuppbörden till
ATP i form av arbetsgivaravgifter till första, an-
dra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden.
Dessa styrelser har att förvalta inflytande
avgiftsmedel och att tillhandahålla medel som
erfordras för utbetalning av ATP-pensionema
inkl, administration av ATP-systemet. Utbetal-
ningarna inleddes under 1963. Första, andra och
tredje fondstyrelserna får enligt reglementet pla-
cera fritt i publika räntebärande papper, dock
med den begränsningen att placeringar i utländsk
valuta får uppgå till högst 10% av dessa fonders
totala tillgångar. Vidare får styrelserna på mot-
svarande sätt placera högst 5% i direktlån till
företag resp, fastigheter.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form
av ålderspensioner, förtids- eller efterlevande-
pensioner. Dessa förmåner utbetalas av första-
tredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans

med folkpensionerna administreras av riksför-
säkringsverket m.fl. myndigheter. Utbetalningen
till de enskilda pensionstagama går huvudsakli-
gen via försäkringskassorna.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse
inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens
placeringsmöjligheter till att, vid sidan av de tre
första fondstyrelsernas placeringar i räntebärande
instrument, även omfatta aktier och andra värde-
papper på riskkapitalmarknaden.

Den femte fondstyrelsen med exakt samma
placeringsreglemente som den fjärde fondstyrel-
sen inrättades under 1988. Emellertid började
inte den femte fondstyrelsen sin verksamhet i
praktiken förrän hösten 1989.

I december 1983 beslutade riksdagen att in-
rätta de fem löntagarfondstyrelsema inom AP-
fondsystemet. Dessa självständiga delfonder gavs
en placeringsinriktning som i stort sammanfaller
med vad som redovisats för fjärde och femte AP-
fondema, dvs placeringar på riskkapitalmark-
naden. Genom riksdagsbeslut i december 1991
avvecklades löntagarfondstyrelsema den 1 ja-
nuari 1992. Löntagarfondstyrelsemas samlade
tillgångar överfördes då till en avvecklingsstyrelse.
Dess uppgift är att förvalta tillgångarna fram till
deras slutliga utskiftning, vilket ska ske senast
den 30 juni 1994.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelser
skall fr.o.m. verksamhetsåret 1988 fogas resul-
tat- och balansräkningar, som är uppställda efter
reala principer. Riksdagens granskning avser
samtliga fondstyrelser. Formellt överlämnas års-
redovisningarna genom en skrivelse från rege-
ringen till riksdagen. Riksdagsledamöterna har
därmed möjlighet att avlämna motioner med an-
ledning av skrivelsen.

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger
det de tre första fondstyrelserna att årligen sam-
manställa en gemensam verksamhetsöversikt för
samtliga delfonder. Översikten har i det följande
utformats till en sammanfattande redovisning av
delfondemas förvaltningsberättelser. För mer
detaljerade uppgifter hänvisas till respektive
fondstyrelses årsredovisning för 1991. Därutöver
avger riksförsäkringsverket och riksrevisionsver-
ket utlåtanden över fjärde och femte fondsty-
relsernas samt löntagarfondstyrelsemas förvalt-
ning av medel.

202

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

UTVECKLINGEN UNDER 1991

KREDITMARKNADEN

Bytet av valutakorg den 17 maj 1991, från en
handelsvägd valutakorg till den teoretiska ECU-
korgen, innebar att ERM-valutomas ränteut-
veckling blev än mer centrala. Då den tyska
markens vikt i den nuvarande ECU-korgen är
drygt 30%, mot tidigare knappt 18%, har den
strama tyska penningpolitiken kommit att domi-
nera framförallt den korta jämförräntans utveck-
ling under året. Kravet på räntedifferens har
däremot varierat kraftigt både före och efter bytet
av valutakorg.

Den svenska tioårsräntan låg vid årets ingång
på drygt 12% men sjönk sedan under årets lopp
till cirka 10%, en nedgång på cirka två och en
halv procentenheter. Huvuddelen av nedgången
för den svenska långräntan kan hänföras till ett
lägre krav på riskpremie. Nivån föll en knapp
procentenhet i samband med ECU-kopplingen,
men redan under årets fyra första månader hade
räntedifferensen mot den dåvarande korgräntan
krympt.

Det är främst i kravet på en räntedifferens på
korta löptider, som graden av förtroende för
valutapolitiken avspeglas. I diagrammet visas
den svenska sexmånaders statsskuldväxelräntan
samt motsvarande korgränta för året. Fram till
bytet av valutakorg i maj sjönk den dåvarande
korgräntan en dryg procentenhet och den svenska
räntan följde med. Precis som den svenska
långräntan, föll korträntan kraftigt i januari. Un-
der april drogs räntedifferensen upp beroende på
valutautflöden. Den 17 maj byttes kronans valuta-
korg till den teoretiska ECU :n. Marknaden reage-

Avkastningskurvor.

Ränta i %

203

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

6-månaders SSV-ränta och korgränta.

11 f n n 1111 j 111 m 11

1990 1991

■■■■ 6-månaders SSV-ränta

6-månaders korgränta

rade positivt och under sommarmånaderna stabi-
liserades korträntan runt 11%. Räntedifferensen
fortsatte att krympa trots stora valutautflöden.

Valutaspekulationerna mot den finska mar-
ken, som slutade i en devalvering på 12,3% den
16 november, visade att det i vissa lägen kan vara
mycket svårt att försvara en ensidig valuta-
koppling. Spekulationerna smittade den svenska
penningmarknaden. Stora mängder valuta bör-
jade strömma ut ur Sverige. Riksbanken höjde
dagslåneräntan i november men det räckte inte
för att vända utflödet. I början på december
höjdes dagslåneräntan sex procentenheter till
17,5% och marknadsräntorna steg kraftigt.

I takt med att valutainflödena återkom stärktes
förtroendet för kronan och den korta ränte-
marginalen sjönk från tre och en halv till två
procentenheter. ECU-korgräntan låg i stort sett
under hela perioden runt 10% till följd av den
strama tyska penningpolitiken. Då bland andra
både USA och Japan fortsatt att lätta på sin
penningpolitik har korträntoma i övriga världen
fotsatt ner under året.

FASTIGHETSMARKNADEN

som i sin tur har lett till ökande vakansgrader.

Under 1991 genomfördes få affärer vilket kan
tyckas förvånande, då utbudet var relativt stort.
Dock skedde ett antal försäljningar av centralt
belägna fastigheter i Stockholm. Det finns flera
förklaringar dll att så få affärer genomfördes. En
är att det uteslutande var de bäst belägna fastig-
heterna som fann köpare. En annan förklaring är
att det till stor del varit sämre fastigheter som
bjudits ut till försäljning, dvs fastigheter som inte
klarade investerarnas allt hårdare krav på exem-
pelvis byggnadens utformning, flexibilitet, stan-
dard och uthymingssituation. Det stora utbudet
berodde på att många fastighetsbolag och privat-
personer var tvingade att sälja.

De sjunkande priserna på fastigheter och bris-
ten på köpare har resulterat i stora problem för
bankerna. De totala kreditförlusterna inom
banksektorn 1991 uppgick till cirka 35 mdkr,
varav en stor del är att hänföra till fastighetssektorn.
Bankerna har i vissa fall framtvingat försälj-
ningar, medan de i andra fall valt en
övervintringsstrategi. Prisnedgången på fastig-
heter kan jämföras med börsens prisfall på bygg-
och fastighetsaktier på i genomsnitt 35—70%
under de två senaste åren.

Marknadsvärdeminskningama har varit störst
för exploateringsfastigheter samt kommersiella
fastigheter i storstäderna. Centralt belägna
kontorsfastigheter i Stockholm och Göteborg be-
räknas ha sjunkit i värde med ca 30-40 %.
Denna utveckling är till stor del ett uttryck för
marknadens bedömning av hyresrisken i dessa
områden. I utkanten av storstäderna samt i de

204

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

mindre städerna har fastighetsvärdena för de
kommersiella fastigheterna klarat sig betydligt
bättre. Värdeminskningen har här inte varit lika
stor, då hyresnivån är väsentligt lägre än i
storstädernas citylägen. Bostadsfastigheter är de
fastigheter som under året har sjunkit minst i
värde. Skillnaderna kan dock vara betydande
beroende på läge, standard samt inte minst
finansieringssituation.

Att fastighetspriserna sjunkit utomlands, lik-
som i Sverige, beror i första hand på att hyrorna
fallit. Det är bara på ett fåtal marknader, exem-
pelvis i vissa städer i Tyskland och i Bryssel, som
hyrorna stigit eller varit oförändrade. De krafti-
gaste hyresfallen noterades i London och i vissa
delar av USA. Vakansgraden i Londons city upp-
gick i slutet av 1991 till mellan 15—20% och
hyresnivån har under året sjunkit med upp till
30%.

RISKKAPITALMARKNADEN

(Utdrag ur fjärde fondstyrelsens förvaltningsbe-
rättelse)

”År 1991 blev kursmässigt händelserikt på
den svenska riskkapitalmarknaden. Diagram 1
visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex
under 1989 och 1990 samt av totalindex och
index för några av de viktigaste branscherna
månadsvis 1991.

Totalindex steg under året med knappt 6%
(föregående år -30%). Kursutvecklingen under
året var växlande. Redan under årets första börs-
dag föll kurserna med 4%. Detta kursfall åter-
hämtades raskt. Vid januari månads slut hade
index stigit med 16% sedan årets början och den
positiva trenden fortsatte. Vid mitten av juli hade
kurserna stigit med 42% jämfört med botten-
noteringen i januari. Från kulmen i juli till årets
slut sjönk den allmänna kursnivån med en femte-
del.

Den branschmässiga kursutvecklingen under
året har varit mycket oenhetlig. Årets vinnar-
bransch blev Kemisk Industri med en kurssteg-
ring på 40%. Kemisk Industri är överrepresente-
rad i fondens portfölj. Verkstäder, som också
väger tungt i fondens portfölj, utvecklades margi-
nellt bättre än marknaden med 7%, medan bran-
schen Skogsindustri uppvisade en sämre utveck-
ling, +/-0%. Sämst kursutveckling uppvisade

branscherna Banker,—19%, Fastighets- och bygg-
företag, -30%, och OTC bolagen, -30%, vilka
alla är underrepresenterade i portföljen. Övriga
branscher ökade sitt börsvärde med mellan 1%
och 20%.

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit
än mer skiftande. Det är svårt att urskilja några
generella tendenser. Anmärkningsvärt är att en
så stor andel som 2/3 av det totala antalet note-
rade aktier på A:I- och A:II-listoma utvecklats
sämre än totalindex för andra året i följd. Närmare
en tredjedel av dessa har dessutom halverat sitt
börsvärde under året. Noteras kan också att bola-
gen fördelar sig över hela skalan mellan de två
ytterligheterna med det bästa företaget som näs-
tan har fördubblat sitt börsvärde till det sämsta
som minskat med nära 95%.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stock-
holms Fondbörs (A:I- och A:II-listoma) steg från

93,5 mrd 1990 till 124,6 mrd 1991. Därmed bröts
den negativa trend som pågått under de fyra
föregående åren. Eftersom omsättningen inne-
håller såväl en pris- som en volymkomponent, är
omsättningshastigheten ett mer relevant mått på
affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräk-
nas månadsvis av fondbörsen. Under 1991 regist-
rerades en omsättningshastighet på 20% jämfört
med 14 % för 1990. Affärsaktiviteten - mätt på
detta sätt - översteg därmed de senaste två årens
nivåer.

Anmärkningsvärt är dock att av de 127 regist-
rerade börsföretagen stod 20 bolag för mer än
80% av den totala börsomsättningen. Redan de
fem mest omsatta bolagen svarade för nästan
hälften av börsomsättningen.

Den sammanlagda exporten och importen av
svenska aktier ökade markant till 30,5 mdr (21,3
mdr). Om man jämför genomsnittet av dessa köp
och försäljningar med den i Sverige registrerade
omsättningen, så steg utländska placerares andel
av handeln på Stockholmsbörsen till 12% (11%).
För andra året i rad nettoköpte utländska place-
rare svenska aktier. Nettoexporten ökade kraftigt
till 11,2 mdr (1,2 mdr), vilket överstiger 1983 års
rekordnivå om 6,2 mdr.”

”Börskurserna steg generellt under 1991. De
större börserna, som är representerade i fondens
aktieportfölj - Frankfurt, London, New York,
Paris, Tokyo och Ziirich - steg kursmässigt från
årsskifte till årsskifte med mellan 13% och 16%
i lokal valuta. De två undantagen var New York,
som steg med drygt 26%, och Tokyo, som sjönk
med knappt 4%.

Optionshandeln var i stort oförändrad jämfört
med föregående år. Omsättningen minskade nå-
got i handeln med indexoptioner, från 6,1 mdr till
5,2 mdr. Handeln med standardiserade aktieop-

205

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

tioner var marginellt lägre, 4,9 mdr och 5,0 mdr
föregående år.

De svenska börsbolagens totala marknads-
värde ökade under året med 15 mdr till 540 mdr,
vilket motsvarade en värdering uppgående till ca
95% av det justerade egna kapitalet. Under de
senaste åren har företagens börsvärde i regel

överstigit värdet av det justerade egna kapitalet.
Förhållandet vid årsskiftet speglar marknadens
ändrade avkastningskrav och förväntningar avse-
ende bolagens resultatutveckling men leder, mot
bakgrund av rådande konjunkturutsikter och rän-
teläge, inte självklart till slutsatsen att företagen
därmed är undervärderade.”

206

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

RESULTATET 1991

Under 1991 har utvecklingen för AP-fonden to-
talt varit positiv. Med en inflation på 8,1% under
loppet av året visar fondstyrelserna upp ett posi-
tivt s.k. realt resultat på 32,9 mdkr motsvarande
6,7% av hela fondkapitalet (—1,6 mdkr resp.
-0,4%). Vid 1991 års slut uppgick de ackumule-
rade reala resultaten till 125,6 mdkr utöver
nuvärdet av det kapital som tillförts de olika
fondstyrelserna.

Resultatet under 1991 har å ena sidan påver-
kats av höga reala räntor och av räntesänkningen
under senare delen av året. Första-tredje fond-
styrelserna, som i huvudsak har placerat sina
medel i räntebärande papper, uppvisar ett posi-
tivt realt resultat på 31,4 mdkr. I resultatet ingår
avkastningen på dessa fonders placeringar i fast-
igheter. Den vikande fastighetsmarknaden med-
förde dock att värdet på fastighetsbeståndet sjönk
med 38,1%.

Fjärde och femte fondstyrelserna uppvisar ett
samlat positivt realt resultat på 2,4 mdkr, medan
löntagarfondernas samlade reala resultat var ne-
gativt med 0,9 mdkr. Totalindex för aktiemarkna-
den steg med 6% under året, att jämföra med en

minskning med 30% för 1990.

Vid slutet av 1991 uppgick den samlade mark-
nadsvärderade kapitalbehållningen inom hela AP-
fonden till 485,7 mdkr. Det är en ökning med 59,6
mdkr eller 14,0% (38,8 mdkr resp 10,0%).

Fondkapitalets (marknadsvärderat) ökning i
de tre första fondstyrelserna uppgick till 54,9
mdkr (46,3 mdkr). Totalavkastningen uppgick
till 57,2 mdkr eller 15,5%, varav 9,8 mdkr var
orealiserade vinster. Under 1991 ökade avgifts-
underskottet till 5,6 mdkr. ATP-avgiften var oför-
ändrad 13% för 1991.

Övriga fondstyrelsers fondkapital (marknads-
värderat) ökade med 4,7 mdkr (minskning med

7,5 mdkr). Kursuppgången på aktiemarknaden
medförde att de orealiserade värdena i värde-
pappersportföljema ökade med 0,9 mdkr. Under
1991 erhöll fondema ett kapitaltillskott på sam-
manlagt 0,9 mdkr.

Vid utgången av 1991 uppgick AP-fondemas
totala placeringar (marknadsvärderat) till 468,9
mdkr varav 352,7 mdkr eller 75% var placerat i
obligationer m.m. Andelen aktier m.m. uppgick
till 8% och andelen fastigheter till 2%.

NOMINELL OCH REAL RESULTATRÄKNING FÖR
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1991 MKR (MARKNADSVÄRDEN)

	Första-tredje fondstyrelserna		Fjärde-femte fondstyrelserna		Löntagar- fondstyrelsema			Summa 1990
	1991	1990	1991	1990	1991	1990	1991	Summa 1990
Nettoresultat	47408	38385	2 297	2242	1555	1818	51 260	42445
ökning/minskning av ej realiserade kursvinster/ förluster	9759	6965	1102	-7026	-252	-8464	10609	-8525
Nominellt resultat (inkl orealiserade vinster/föduster)	57167	45350	3399	-4784	1303	-6646	61869	33920
Uppindexering av grund- kapitalet med konsument- prisindex	-25730	-32145	-737	-741	-1572	-1855	-28039	-34741
Realt resultat	31437	13205	2662	-5525	-269	-6501	33830	-821
Överföringar till fondstyrel- serna 1—III			-306	-237	-646	-587	-952	-824
Underskott/överskott i för- hållande till resultatkrav	31437	13205’	2356	-5762	-915	-9088	32878	-1645

' Första-tredje fondstyrelsernas resultatkrav är här uttryckt som att bibehålla grundkapitalet inflationsskyd-
dat.

207

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

REAL BALANSRÄKNING FÖR ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1991-12-31 MKR (MARKNADSVÄRDEN)
	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Löntagar- fondstyrelsema	Summa
Tillgångar
Banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar övriga kortfristiga	30395	2872	3643	36910
fordringar mm Värdepapper:	20467	73	188	20728
Obligationer, reverser m m Aktier, konvertibla	382942	699	389	384 030
skuldebrev mm	-	21724	15881	37605
Fastigheter	6648	-	-	6648
Aktier i fastighetsbolag Aktier i partnerfinansie-	504			504
ringsbolag	3174	-	-	3174
övriga tillgångar	66	-	-	66
Summa tillgångar	444196	25368	20101	489665
Skulder
Fastighetslån	2145	-	-	2145
övriga skulder	338	685	808	1831
Fondkapital	441713	24683	19293	485689
varav
Uppindexerat grundkapital Ackumulerat överskott	327913	10519	21638	360070
från föregående år	58878	11808	-1430	69256
Årets underskott/överskott	54922	2356	-915	56363
Summa skulder	444196	25368	20101	489665

ALLMÄNNA PENSIONSFONDENS TOTALA PLACERINGAR

31.12 1991 (MKR, MARKNADSVÄRDE)

	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Löntagar- fondstyrelsema	AP-fonden totalt	%
Penningmarknads-
placeringar	30395	2872	3643	36910	7,9
Obligationer mm	351656	699	389	352744	75,2
Reverslån, refinan-
sieringslån	31 286	-	-	31 286	6,7
Aktier, konvertibleroch
optionsrätter mm	-	21 724 .	15881	37605	8,0
Fastigheter mm	10326	-	-	10326	2,2
Summa placeringar	423663	25295	19913	468871	100,0

208

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

ALLMÄNNA PENSIONSFONDENS FONDKAPITAL 1984-1991 (MKR)				AP-fonden totalt
	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Löntagar- fondstyrelserna	AP-fonden totalt
Fondkapital 31.121984
ansk. värde	240095	3728	1533	245356
Fondkapital31.121985
ansk. värde	259597	4122	2893	266611
Fondkapital31.121986
ansk. värde	280989	5610	6087	292686
Fondkapital 31.121987		■ O
ansk.värde	303711	6639	9728	320078
Fondkapital31.121988
ansk. värde	329082	7953	12981	350016
Fondkapital31.121989
ansk. värde	357627	10231	16551	384410
Fondkapital31.121990
ansk. värde	396976	14237	20559	431 772
Fondkapital 31.121991
ansk. värde	444621	16928	21668	483217
Fondkapital 31.121986
markn. värde	273124	12126	7590	292 840
Fondkapital 31.121987
markn. värde	297693	11526	9708	318928
Fondkapital 31.121988 markn. värde
Fondkapital 31.121988 markn. värde	329217	17275	17 004	363497
Fondkapital31.121989
markn. värde	340477	23910	22893	387280
Fondkapital 31.121990
markn. värde	386791	20890	18436	426117
Fondkapital 31.12.1991
markn. värde	441 713	24683	19293	485689

209

14 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

DE TRE FÖRSTA

FONDSTYRELSERNA

PLACERINGSKAPACITET

Ramarna förfondens placeringsmöjligheter är an-
givna i lagen med reglemente för allmänna pen-
sionsfonden (1983:1092; omtryckt 1991:1857).

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till
441,7 mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning
med 54,9 (46,3) mdkr.

Förändringen av fondkapitalet byggs upp dels
av avkastningen på fondens tillgångar, dels av en
rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer
- som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbe-
talda pensioner, överskjutande löntagarfonds-
medel, avkastning från delfonder samt kostnader
för administrationen av hela ATP-systemet. I
tabell 1 redovisas fondkapitalets ökning från
1960 t o m 1991.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av
fondförvaltningen 47,4 (38,4) mdkr. Fondkapi-
talets marknadsvärde påverkas också av föränd-
ringen i ej realiserade vinster och förluster. För
1991 var denna förändring 9,8 (7,0) mdkr. Den
totala avkastningen var således 57,2 (45,4) mdkr.

ATP-avgiften är fastställd till 13% för åren

1990-1994. Avgiftsinkomsterna ökade med 6,6
mdkr och uppgick till 82,3 mdkr för 1991. Då har
inkomsterna reducerats med de 0,7 mdkr som
fjärde och femte fondstyrelserna tillsammans rek-
virerade under året.

32 200 kr. För 1992 är basbeloppet fastställt till

33 700 kr.

I december 1991 fattade riksdagen beslut om
att avveckla löntagarfonderna. Genom detta be-
slut överfördes löntagarfondsstyrelsemas sam-
lade tillgångar till en avvecklingsstyrelse. Dess

FONDKAPITALETS UTVECKLING 1960-1991, MARKNADSVÄRDE, MDKR.

	1960	1970	1980	1990	1991
Avkastning	0,0	2,0	10,4	45,4	57,2
Avgifter	0,5	6,1	22,2	75,7	82,3
Pensionsutbetalningar	*»	-1,2	-19,0	-77,4	-87,9
överskjutande löntagarfondsmedel	-	-	-	2,3	2,9
Avkastning från delfonder	-	-	-	0,8	1,0
Administrationskostnader	-	-0,1	-0,2	-0,5	-0,5
Tillväxt i fondkapital	0,5	6,8	13,4	46,3	54,9
Fondkapital	0,5	35,9	145,3	386,8	441,7
Förändring av fondkapitalet i %	-	23	10	14	14

210

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

AP-FONDENS PLACERINGAR UNDER 1990 OCH 1991, MDKR.

Bruttoplaceringar Nettoplaceringar

	1990	1991	1990	1991
Placeringar	194	201	37	43
- obligationer, förlags- och reverslån	142	137	26	21
- penningmarknadsplaceringar	46	62	4	20
-fastigheter mm	7	2	7	2

uppgift är att fr o m den 1 januari 1992 förvalta
tillgångarna fram till deras slutliga utskiftning.
Detta ska ske senast den 30 juni 1994. De vid
årsskiftet återstående medlen (1,3 mdkr), som
löntagarfonderna ännu inte hade rekvirerat, till-
förs i stället avvecklingsstyrelsen under 1992.

För administrationen av ATP-systemet, för-
utom fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett
flertal myndigheter och institutioner involverade.
Bland annat erhåller riksförsäkringsverket och
försäkringskassorna ersättning för att handlägga
och betala ut pensioner. Andra myndigheter som
berörs är länsskattemyndigheten och lokal skat-
temyndighet, kronofogdemyndigheten, statens
löne- och pensionsverk samt Kommunernas pen-
sionsanstalt. Sammanlagt uppgick fondens utbe-
talningar till dessa myndigheter till 0,5 mdkr.

Summan av de inflöden och utflöden som redo-
visas ovan innebar nettoplaceringar 1991 på 43
mdkr.

Därutöver har under året amorteringar, förfall
och inlösen i värdepappersportföljen samt ompla-
ceringar i portföljsammansättningen uppgått till
totalt 158 mdkr. Sammantaget innebär detta att
bruttoplaceringama uppgick till 201 mdkr.

Vid utgången av 1991 uppgick de totala
placeringarna till 424 mdkr. Fonden har placerat
mer än hälften, 57%, av tillgångarna i bostads-
sektorn, cirka 20% i statsobligationer och 11% i
utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för
fastighetsplaceringar var 3%.

PLACERINGSPOLITIK

Penning- och obligationsmarknad

Fondens värdepappers portfölj utgör en bety-
dande del av den svenska räntemarknaden. Det
innebär att alla de händelser som under 1991 haft
stor inverkan på svenska absoluta och relativa
räntenivåer i väsentlig grad också påverkat fon-
dens utveckling under året.

Vad avser kreditrisker har fonden under alla år
intagit en restriktiv hållning. Det har inte minst
under senare tid visat sig vara en riktig politik.
Investeringarna sker till en mycket stor del i
värdepapper emitterade av staten och de större
bostadsfinansieringsinstituten. Med rådande skill-
nader i avkastning mellan dessa emittenter har en
fortsatt ökning av andelen bostadsobligationer
bedömts vara motiverad.

Den idag relativt korta genomsnittliga löptiden
för den svenska penning- och obligationsmark-
naden, i kombination med AP-fondens stora rela-
tiva andel av marknaden, ger fonden avsevärda
likvidflöden. Huvuddelen av investeringarna sker
i avistamarknaden, men även terminsmarknaden
används för att fördela flödena över tiden. En
fortsatt förkortning av den svenska marknadens
löptid skulle försvåra för fonden att agera.

211

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

Krediterna kan således konstrueras med beak-
tande av specifika krav på cash-flow-utseende
eller avkastningsmodell. Därigenom utnyttjas
fondens konkurrensfördelar, bestående av lång-
siktighet i förvaltningen och betydande
kapitalmassa, till att skapa ett mervärde i
fondförvaltningen.

Fondens direktlån minskade under året från
53,4 mdkr till 43,8 mdkr. I denna siffra inklude-
ras reverslån, förlagslån samt partnerfinansie-
ringar. Utlåningen till kommuner och kommu-
nala bolag har fortsatt att minska och uppgick till
cirka 7 mdkr, en nedgång med 3 mdkr under året.

Utlåningen till privata näringslivet minskade
under året med 500 mkr och uppgick därmed till
cirka 13 mdkr per 31 december. I denna summa
ingår partnerfinansieringar och utlåning till
Svenskt Fastighetskapital till sammanlagt nära
12 mdkr. Utlåningen till övrigt svenskt näringsliv
uppgick till drygt 1 mdkr.

AP Fastigheter

Under 1991 har fonden samlat all fastig-
hetsverksamhet under namnet AP Fastigheter.
Målet för AP Fastigheter är att på sikt bygga upp
ett lönsamt fastighetsbestånd, vars driftsnetto
över tiden ska utvecklas minst i takt med inflatio-
nen. AP Fastigheter ska i kontrollerad takt bygga
upp en portfölj av välbelägna fastigheter för egen
långsiktig förvaltning.

Huvuddelen av fastighetsbeståndet bör vara
beläget i Sverige, men bland annat från risk-
spridningssynpunkt bör dock fonden investera
även i utlandet. Den övergripande strategin i
Sverige är att koncentrera sig på ett fåtal expan-
siva orter och där, i första hand, inrikta sig på
kommersiella fastigheter.

Under 1991 har inriktningen varit att konsoli-
dera och förädla fastighetsbeståndet. Ytterligare
förvärv gjordes under året, men till väsentligt

lägre investeringsvolym än under de tidigare
åren. Fyra fastigheter förvärvades till ett sam-
manlagt pris på drygt 500 mkr.

Under året har AP Fastigheter inlett ett samar-
bete med Lundbergs, Trygg Hansa och det ame-
rikanska fastighetsbolaget Grosvenor för investe-
ringar i Nordamerika. Den fastlagda strategin är
där att i första hand investera i välbelägna, fullt
uthyrda kontorsfastigheter.

Fondens totala hyresintäkter uppgick till 545
mkr för 1991. För 1992 beräknas intäkterna öka
till drygt 600 mkr.

RESULTATET 1991

Under 1991 hade den totala portföljen en
totalavkastning om 15,5%, bestående av en
direktavkastning om 12,2% och en värdeför-
ändring om 3,4%. Den finansiella portföljens
totalavkastning utgjorde 16,9%, varav direkt-
avkastning 12,4% och värdeförändring 4,5%.
Fastighetsportföljens totalavkastning utgjorde
-33,5%, varav direktavkastning 4,6% och vär-
deförändring —38,1%.

Under året har en betydande räntenedgång
skett. Räntefallet var kraftigast för långa räntor,
vilket medförde att avkastningskurvan erhöll en
brantare lutning i slutet av året jämfört med
ingången av året. Värdeförändringen i obliga-
tionsportföljen uppgick till 15,2 mdkr, vilket
motsvarar 5,0% i avkastning. Direktavkastningen
utgjorde 12,8%, en funktion av det relativt höga
ränteläget, som rådde fram till 1991. Obli-
gationsportföljens totalavkastning uppgick till
17,8%.

Fastighetsportföljen förlorade starkt i värde
under 1991. Marknadsvärdet består av enskilda
fastigheters värde, huvudsakligen enligt extern
värdering, samt bokfört värde för de
fastighetsprojekt i vilka fonden är delägare. En
bidragande orsak till den låga direktavkastningen
i fastighetsportföljen är den höga andelen pro-
jekt, som först på några års sikt kan förväntas ge
avkastning.

Det reala resultatet 1991 blev 31,4 (13,2)

212

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

mdkr. För en långsiktig placerare är det emeller-
tid inte särskilt meningsfullt att tillmäta resulta-
tet ett enskilt år någon större vikt. Snarare ska
man i detta avseende betrakta den reala balans-

räkningen där de ackumulerade reala resultaten
sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De var
90,3 (58,9) mdkr eller 20,4 (15,2)% av fond-
kapitalet vid utgången av 1991.

AP-FONDENS AVKASTNING PÄ PLACERINGAR 1991.

	Marknads- värde 1990-12-31		Marknads- värde 1991-12-31		Netto- plac 1991 Mkr	Direkt- avkastning		Värde- förändring		Total- avkastning 1991
	Marknads- värde 1990-12-31		Marknads- värde 1991-12-31			Mkr	1991 %	Mkr	1991 %	Total- avkastning 1991
	Mkr	%	Mkr	%		Mkr	1991 %	Mkr	1991 %	Mkr	%
Obligationer och förlagslån	309074	83	351 657	83	30083	38932	12,8	15204	5,0	54136	17,8
Lån och part- nerfinansiering Korta	43232	12	34460	8	9627	3872	10,6	855	2,3	4727	13,0
placeringar	10225	3	30394	7	20169	1 798	-	-	-	1 798	-
Fastigheter	8572	2	7152	2	2175	436	4,6	-3595-38,1		-3159 -33,5
Totalt	371 103	100	423663	100	42800	45038	12,2	12464	3,4	57502	15,5

direktavkastning + värdeförändring

' Totalavkastning -------------------------------------------------------------------------------------------

marknadsvärde (1990-12-31) + hälften av nettoplaceringarna- hälften av direktavkastningen

I tabellen ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån. Marknadsvärdet är genomgående beräknat
efter börskurserna vid respektive års slut.

I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån, refinansieringslån, kapitalmarknadsreverser samt partnerfi-
nansiering. Kapitalmarknadsreversema är värderade efter marknadsräntorna för motsvarande illikvida pla-
ceringar och partnerfinansieringarna är upptagna till ett bedömt marknadsvärde. I övriga fall gäller anskaff-
ningsvärdet.

I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Då den metod för av-
kastningsberäkning som här används ej lämpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar kraftigt
under året, har avkastningssiffran för korta placeringar ej angivits separat.

213

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

ÖVRIGA FONDSTYRELSER

PLACERINGSKAPACITET

Fjärde ochfemtefondstyrelserna kan som kapital-
tillskott (ackumulerat) vardera erhålla högst 1%
av de tre första fondstyrelsernas sammanlagda
fondkapital, beräknat som anskaffningsvärde vid
utgången av föregående år. För år 1992 uppgår
detta maximum för vardera fonden till 4 420
mkr, eller totalt 8 840 mkr. Det t.o.m. 1991
faktiskt rekvirerade kapitalet uppgick förde båda
fondema till sammanlagt 6 200 mkr, varav 3 500
mkr för fjärde fonden och 2 700 mkr för femte.
Under 1991 hade sammanlagt 700 mkr rekvire-
rats. För fjärde fonden kvarstår således beräknat
på dagens fondkapital 920 mkr och för femte
fonden 1 720 mkr.

De fem löntagarfonderna disponerade dels en
mindre del av det löpande avgiftsuttaget för ATP
(0,2 procentenhet) dels vinstdelningsskatten. Till-
förseln till fondema var maximerad till ett grund-
kapital som slutåret 1991 fick uppgå till 17 260
mkr. De till de fem löntagarfonderna destinerade
medlen har blivit betydligt lägre än inkomsterna
från vinstdelningsskatten och ATP-avgiften (0,2
procentenhet). Skillnaden tillfaller 1-3 AP-
fondema. Under 1991 rekvirerade löntagarfon-
derna 200 mkr. De återstående icke rekvirerade
medlen på 1 252 mkr har under 1992 tillförts
avvecklingsstyrelsen.

AP-fondens sammanlagda aktieplacerings-
kapacitet (= ökningen av styrelsernas grundkapi-
tal) uppgick för 1991 till 900 mkr (4 776 mkr).
Vid utgången av 1991 uppgick summan av det till
de aktieplacerande fondernas tillskjutna grund-
kapital till 22,2 mdkr (21,3 mdkr). Detta grund-
kapital (marknadsvärdet) uppgick till 44,0 mdkr
per den 31/12 1991.

REGLER FÖR FONDERNAS
PLACERINGSPOLITIK

Principerna för de olika fondstyrelsernas pla-
ceringar är desamma. Placeringarna skall enligt
fondreglementets § 34 syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk pro-
duktion och sysselsättning. Fondmedlen skall
placeras så att kraven på god avkastning, långsik-
tighet och riskspridning tillgodoses.

För samtliga fonder (för löntagarfonderna t.o.m.
31/12 1991) gäller att de placerar i aktier i
svenska aktiebolag, konvertibler eller motsva-
rande skuldebrev förenade med optionsrätter,

riskkapital i kooperativa företag och andelar i
svenska kommanditbolag. Fondstyrelserna har
också möjlighet att placera medel i en del nya
riskkapitalinstrument samt även i långfristiga
räntebärande värdepapper.

Fjärde och femte fondstyrelserna har därutö-
ver rätt att förvärva standardiserade köp- och
säljoptioner avseende aktier, aktier i utländska
aktiebolag (upp till 10% av förvaltade medel).

KAPITALANDELAR OCH
RÖSTRÄTT

Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebolag
får för fjärde och femte fondstyrelserna ej över-
stiga 10 % av röstetalet; för de fem löntagar-
fonderna var motsvarande begränsning för varje
fond satt till 6 % av röstvärdet. Det sammanlagda
röstvärdet av AP-fondemas aktieinnehav i ett
börsnoterat bolag kunde därmed maximalt uppnå
50%. Då avvecklingsstyrelsen i princip övertagit
löntagarfondstyrelsemas placeringsregler så gäl-
ler denna begränsningsregel om avvecklings-
styrelsen inkluderas. Begränsningen av röstetalet
gäller aktier i börsnoterade aktiebolag. För fonder-
nas placeringar i onoterade aktier, uppgående
1991 till sammanlagt 1 376 mkr eller 3,4%
(bokförda värden) gäller inte någon sådan be-
gränsning.

Fjärde och femte fondstyrelsen och de fem
löntagarfonderna (fram till 31/12 1991) har i
egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal
bolag att mer eller mindre direkt utöva
ägarinflytande. Fondstyrelserna har primärt sitt
långsiktiga avkastningsintresse att bevaka men
måste därutöver, när aktieinnehavens storlek
påkallar, också utöva sitt inflytande med hänsyn
till berörda bolags intressen och till hela aktie-
marknadens funktionssätt. Hur ägarinflytandet
används i olika situationer är en fråga för respek-
tive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel
att en aktieägare inte kan fördela rösträtten för ett
aktieinnehav på flera ombud. Ett undantag från
denna regel har dock införts förde aktieplacerande
delfondema inom AP-fonden. Härigenom kan
varje enskild fondstyrelse självständigt utöva sitt
ägarinflytande i bolag, där fler delfonder är repre-
senterade. Rösträtten för fjärde och femte AP-
fondens aktieinnehav regleras inte i särskild ord-
ning i fondreglementet. Dessa fondstyrelser har

214

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

ingen skyldighet att fördela ut rösträtt men kan på
eget initiativ överlåta representation och rösträtt
på lokala fackliga ombud, en möjlighet som i
vissa fall också utnyttjas.

AVKASTNINGSKRAV

Det avkastningskrav som de aktieplacerande
fondstyrelserna är ålagda enligt fondreglementet
(28 §), är satt till 3 % av det tillskjutna infla-
tionsuppräknade kapitalet (grundkapitalet).
Avkastningskravet gällde löntagarfondstyrelsema
t.o.m verksamhetsåret. För avvecklingsstyrelsen
gäller inget avkastningskrav utan avkastningen
tillförs de av styrelsen förvaltade medlen. Fr o m
1992 är det således enbart fjärde och femte
fondstyrelserna som omfattas av avkastnings-
kravet. Inflationsuppräkningen sker med den pris-
stegring som inträffat sedan tidpunkten då med-
len tillförts fondstyrelserna. Avkastningskravet

kan ses dels som ett årligt flödeskrav, dels som ett
långsiktigt avkastningskrav. Flödeskravet inne-
bär att varje fondstyrelse till första-tredje AP-
fondstyrelsema skall inleverera ett belopp beräk-
nat som 3 % av nuvärdet av grundkapitalet.
Denna inleverans uppgick 1991 för de aktie-
placerande fondema sammanlagt till 952 mkr
(824 mkr). Det bokföringsmässiga resultatet före
överföring uppgick 1991 sammanlagt till 3 852
mkr (4 060 mkr).

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett
krav på att bibehålla grundkapitalets realvärde.
Vid beräkningarna utgår man från det nominella
resultatet och tar hänsyn till förändringarna i den
dolda reserven i värdepappersportföljen. Den
dolda reserven ökade med 850 mkr sammantaget
för de aktieplacerande fondema under 1991. Det
sammanlagda reala resultatet för 1991, utöver
vad som åtgick för att bibehålla grundkapitalets
realvärde, blev 1 442 mkr (-14 850 mkr).

GRUNDFAKTA FÖR ÖVRIGA FONDSTYRELSER 1991, Mkr.

Fondstyrelserna Löntagarfondstyrelserna Totalt

	Fjärde	Femte	Syd- fonden	Fond Väst	Tre- fond	Mellan- svenska	Nord- fonden
Tillskott av grundkapital* (ackumulerat från starten) Fondkapital vid årets slut	3500	2700	3452	3452	3452	2200	3452	22208
(marknadsvärde)	22045	2637	4290	4226	3764	2908	4104	43974
Värdepappersportföljen vid årets slut (marknadsvärde) Dold reserv i värdepappers-	19770	1954	3256	3663	3205	2441	3317	37606
portföljen** vid årets slut Förändr. av dold reserv i	7869	-114	-67	-338	-897	-365	-726	5496
värdepappersportföljen under året	827	275	201	62	-241	25	-299	850
Realt resultat år 1991 efter
överföring till 1-3 fond- styrelserna	2234	122	31	-63	—434	-120	-328	1442

* Nominella belopp.

“ Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden.

215

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV DE AKTIEPLACERANDE AP-FONDERNAS INNEHAV:

		1990		1991
Svenska aktier	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn.v.
Börsnoterade	27465	32178	29038	34 506
Icke börsnoterade	1273	1250	1376	1348
Utländska aktier	354	327	682	751
övriga svenska värdepapper	670	534	1 149	1 000
Summa	29762	34289	32245	37 605

AP-FONDENS OCH FÖRSÄKRINGSBOLAGENS ANDEL AV
BÖRSREGISTRERADE AKTIER:

(mdkr)		1985	%	1989	%	1990 %	1991	%
AP-fonden		11	4	46	6	32 6	35	6
Försäkringsbolag		31	11	130	17	100 19	106	20
Totalt börsreg. aktier		285	100	744	100	525 100	540	100

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING, KURSFÖRÄNDRING.
	1984	1985	1986	1987	1988	1989	1990	1991
(generalindex)	-11	+25	+51	-7	+51	+24	-30	+6

216

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

FONDSTYRELSERNAS

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER I

SAMMANDRAG

I det följande redovisas resultat- och balansräk-
ningar för AP-fondens styrelser avseende 1990
och 1991 samt vissa uppgifter om placerings-
inriktning och värdepappersinnehav per 31.12
1991. På sid 18-19 redovisas uppgifter för de tre
första fondstyrelserna, på sid 20-21 för fjärde
fondstyrelsen, på sid 22-23 för femte fondstyrel-
sen och på sid 24-25 återfinns löntagarfond-
styrelsernas siffror i ett sammandrag. Därutöver
redovisas motsvarande siffror för löntagarfonderna
var för sig (sid 26 ff).

De av respektive delfond förvaltade medlen

har placerats på sätt som framgår av balansräk-
ningarna och resp, delfonds särskilda värde-
pappersredovisning. AP-fondens reglemente fö-
reskriver att tillgångarna skall bokföras till
anskaffningsvärden. Fr o m verksamhetsåret
1988 skall även en real redovisning av tillgångarna
göras. En totalsammanställning över samtliga tio
delfonders kapitalbehållning, nettoresultat och
placerade medel återfinns i de inledande tabel-
lerna på sid 7-9. För mer detaljerade uppgifter
om fondförvaltningen hänvisas till respektive
delfonds års redogörelse för 1991.

217

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE
FONDSTYRELSERNA

RESULTATRÄKNING (Tkr)	1991	1990
INTÄKTER
Intäktsräntor
Obligationer	37686485	32854801
Partialbevis	665	936
Förlagsbevis	1245256	807133
Reverser	3824106	4497 862
Refinansieringslån	47814	74571
Penningmarknadsplaceringar	1822100	2000943
övriga intäktsräntor	210109	157276
	44 836 535	40393522
Fastigheternas driftsnetto	435793	201 451
övriga intäkter	11705	8588
Kursskilinadervid avyttring av värdepapper	3019102	416772
SUMMA INTÄKTER	48303135	41020333
KOSTNADER
Kostnadsräntor	488339	431 204
Inköpskostnader	1633	24994
Administrationskostnader	75189	60135
övriga kostnader	14520	22465
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	315301	2096583
SUMMA KOSTNADER	894982	2635381
ÅRETS RESULTAT	47408153	38384952
REALT RESULTAT
Nettoresultat enligt ovan	47408153	38384952
ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster	9759426	6965311
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-25730024	-32145493
ÅRETS REALA RESULTAT	31437555	13204770

218

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	1991		1990
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	635985	635985	285109	285109
Penningmarknadsplaceringar	29758577	29758577	9939977	9939977
Räntefordringar m m	19514317	19514317	17374070	17374070
Fordran å delfondema	952198	952198	823573	823573
Värdepapper:
Obligationer	338469475	341342803	308443133	298732108
Partialbevis	7425	6926	11138	9365
Förlagsbevis	10 284943	10306730	10224286	10333131
Reverser	30349528	30982067	39731631	39728374
Refinansieringslån	303820	303820	549082	549082
Fastigheter	10891314	6648 332	8869335	8221068
Aktier i fastighetsbolag	503575	503575	350564	350564
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2884110	3174380	2884110	2954605
övriga tillgångar	65978	65978	108430	108430
SUMMA TILLGÅNGAR	444621245	444195688	399594438	389409456
SKULDER
Fastighetslån	2 1 44846	2144846	2242426	2242426
övriga skulder	338167	338167	376333	376333
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föreg. år
Tillskjutet grundkapital	39082139		38118488
(varav reserverade löntagarfondsmedel)	(10792589)		(8456631)
Ackumulerat överskott	357893541		319508589
Indexuppräknat grundkapital		327912932		294 803787
Ackumulerat realt resultat		58877 765		45672995
Summa fondkapital föreg. år	396975680	386790697	357627077	340476782
Innevarande år
Avgifter	82316554		75668417
J. pensionsmedel	-87 860857		-77406049
./.administrationsbidrag	- 521521		- 478248
	(- 6065824)		(-2195880)
Vinstdelningsskatt	3339536		3873845
Löntagarfondsavgifter	128489		1238287
J. rekvirerade löntagarfondsmedel	-600000		-2776175
	(2 868025)		(2335957)
Summa tillskjutet grundkapital	-3197799		140077
Indexuppräknat grundkapital		22532225		32285572
Överföring från delfondema	952198	952198	823573	823573
Årets bokförda resultat	47408153		38384952
Årets reala resultat		31437555		13204770
ökning fondkapital innevarande år	45162552	54921978	39348602	46313915
Summa fondkapital totalt	442138232	441 712675	396975679	386790697
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	444621 245	444195688	399594438	389409456
Not
Kontrakterade ej likviderade fondaffärer
avseende köp 8 706 062
avseende försäljning 2 466 971

219

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

FJÄRDE FONDSTYRELSEN
RESULTATRÄKNING (Tkr)	1991			1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar			515474	451 170
Ränteintäkter			334117	200428
Räntekostnader			-
Förvaltningskostnader m m			./.26074	J. 11 302
Rörelseresultat			823517	640296
Realisationsvinster			1 784 626	1 573513
Realisationsförluster			./.65834	.7.13827
Nedskrivning			./.358082	Z14 485
Avsättning till riskreserv			-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			2184227	2185497
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z225746	Z195812
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT			1958481	1989685
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			2184227	2185497
Förändring av ej realiserade vinster/förluster			826732	./.6 638 385
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			3010959	./.4 452 888
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			./.550997	./.638187
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			2459962	Z5091 075
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z225746	./.195812
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV			2234216	Z5 286 887
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)		1991	1990
	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	106039	106039	245037	245037
Penningmarknadsplaceringar	2002994	2002 994	1254 649	1254649
Räntebärande värdepapper	699105	699105	385991	385991
Fondlikvider	-	-	17640	17640
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	62940	62940	42851	42851
övriga fordringar	-	-	-	-
Aktier	11 544585	19430529	10374925	17407367
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	356531	339525	124237	134000
Inventarier mm	-	-	-	-
SUMMA TILLGÅNGAR	14772194	22641132	12445330	19487535
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	-	-	1460	1460
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	9374	9374	9335	9334
Övriga skulder	512	512	644	644
Skuld till fondstyrelse l-lll	225746	225746	195811	195811
Riskreserv	360000	360000	20000	20000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3500000		3500000
Uppindexerat grundkapital		7 524860		6973862
Ack. överskott från föreg. år	8718081		6728395
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		12286424		17573311
Årets nettoresultat	1958481		1989685
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		2234216		./.5 286 887
(Summa fondkapital)	(14176562)	(22045500)	(12218080)	(19260286)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	14772194	22641132	12445330	19487535

220

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1991 1990

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	10325938	18208075	9421 108	16471060
onoterade	806832	806832	723803	723803
dotterbolag m m övriga svenska värdepapper
noterade'	247980	232682	50536	61531
onoterade	90273	90273	70850	70850
Utländska aktier och värdepapper	430092	432192	232863	214123
SUMMA	11901115	19770054	10499160	17541367
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag

Marknadsvärde tkr Röstandel %

1. Astra	3851 276	6,7
2. Procordia	1537723	1,4
3. Sandvik	1150261	6,6
4. AGA	1034599	8,7
5. Volvo	956008	6,5
	PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING
(Procent)	1991	1990
Verkstadsindustri	33	39

Kemi- & läkemedelsindustri

Skogsindustri

Övriga företag

Fastighets- & byggföretag
Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

SUMMA

100

CITAT UR FJÄRDE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

• ”Fondens grundkapital får fr.o.m. 1988-07-01 uppgå till högst 1 %
av första-tredje fondstyrelsernas tillgångar eller omkring 4,0 mdr
vid årsskiftet 1991/1992

• Fondens grundkapital uppgår till 3,5 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid
årsskiftet till 22,6 mdr mot 19,5 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1991 värdepapper för 3,8 mdr och sålde
värdepapper för 4,1 mdr.

• I nyemissioner placerades 223 mkr, varav 167 mkr i icke börsno-
terade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd
Astra, Procordia, Sandvik, AGA och Volvo, som med ett samman-

lagt marknadsvärde på 8,5 mdr svarade för drygt 44 % av
portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onolerade företag ökade med 102 mkr
under 1991. Det totala investerade beloppet i onoterade företag
uppgick till 897 mkr.

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst
har fonden överträffat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets
realvärde och ge en årlig utdelning på detta med 3 % - med ca
14,5 mdr.

• Aktiekureerna steg under 1991 med 6%. Index för fondens portfölj
steg med 12%. Avkastningen på fondkapitalet blev 16%.”

221

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

FEMTE FONDSTYRELSEN
RESULTATRAKNING (Tkr)	1991			1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar			48437	19735
Ränteintäkter			67470	38836
Räntekostnader			7.9	7.227
Förvaltningskostnader m m			7.6028	7.5250
Rörelseresultat			109870	53 094
Realisationsvinster			29467	4961
Realisationsförluster			7.26399	7.624
Nedskrivning			-	7.327
Avsättning till riskreserv			-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			112938	57104
Överföring till fondstyrelse l-lll			7.80387	7.40961
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT			32551	16143
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			112938	57104
Förändring av ej realiserade vinster/förluster			274 739	7.387 588
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			387677	7.330484
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			7.185679	7.103325
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			201 998	7.433809
Överföring till fondstyrelse l-lll			7.80387	7.40961
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV			121 611	7.474770
BALANSRAKNING PER 31.12 (Tkr)		1991		1990
	Bokf. v.	Mtir\n. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	4607	4607	24820	24 820
Penningmarknadsplaceringar	758437	758437	372281	372281
Räntebärande värdepapper	-	■ *■ ■	-	-
Fondlikvider	158	158	■	-
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	9241	9241	4142	4142
övriga fordringar	248	248	. ■ ■	-
Aktier	2045994	1943415	1638830	1 261 363
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	22088	10377	22088	10526
Inventarier m m	599	599	881	881
SUMMA TILLGÅNGAR	2841372	2727082	2063042	1674013
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	8968	8968	2468	2468
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	235	235	489	489
övriga skulder	418	418	311	311
Skuld till fondstyrelse 1—III	80387	80387	40961	40 961
Riskreserv	-	-	-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	2700000		2000000
Uppindexerat grundkapital		2994 023		2108344
Ack. överskott från föreg. år	18813		2670
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		7.478560		7.3790
Årets nettoresultat	32551		16143
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		121611		./.474 770
(Summa fondkapital) (2751364)		(2637074)	(2018813)	(1629784)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	2841372	2727082	2063042	1674013

222

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12
	1991		1990
	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	1 794150	1624064	1518139	1 147959
onoterade	-	i ' ~	- •	-
dotterbolag m m		-	-	-
övriga svenska värdepapper
noterade'	22088	10377	22088	10526
onoterade	-		-
Utländska aktier och värdepapper	251844	319351	120691	113404
SUMMA	2068082	1953792	1660918	1271889
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.
FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12
Bolag		Marknadsvärde tkr		Röstandel %
1. AGA			249107	2,23
2. Sydkraft			109912	1,73
3. Sandvik			182594	1,24
4. Perstorp			153214	1,53
5. Bahco		•	139593	3,29
PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING
Procent)			1991	1990
Verkstadsindustri			24	24
Kemi- & läkemedelsindustri			36	30
Skogsindustri			7	9
övriga företag			11	11
Fastighets- & byggföretag			5	7
Handelsföretag			* -	-
Rederier
Utvecklingsbolag			-	-
Förvaltningsbolag			17	18
Banker			*	1
Dataföretag			-	-
SUMMA			100	100

CITAT UR FEMTE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Femte AP-fondens resultat för 1991 har blivit betydligt bättre än
föregående år. Bokföringsmässigt blev nettoresultatet 113 Mkr före
överföring till första-tredje AP-fondstyrelsema. De största intäk-
terna kom från räntor och utdelningar. Realisationsvinster och
förluster balanserade i stort varandra. Det reala resultatet förbättra-
des och blev 202 Mkr.

Jämfört med börsens tillväxt har fondens aktieportfölj utvecklats
väl. Det uppnådda värdet överskrider Veckans Affärers index med
10,6 procentenheter.

Femte AP-fonden hade vid årsskiftet 1991/1992 lyft 2,7 Mdr av
tilldelade medel.”

223

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

FÖRSTA-FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSERNA
RESULTATRÄKNING (Tkr)			1991	1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar			557175	546 408
Ränteintäkter			478764	418810
Räntekostnader			Z50	./.3549
Förvaltningskostnader m m			J.73 647	Z39049
Rörelseresultat			962242	922 620
Realisationsvinster			932968	1 106 014
Realisationsförluster			./.319771	./.100175
Nedskrivning			Z11180	Z68416
Avsättning till riskreserv			./.9592	Z41 665
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			1 554667	1818378
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z646065	Z586800
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT			908602	1 231 578
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			1554667	1818378
Förändring av ej realiserade vinster/förluster			Z251 537	Z8 464 1 79
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			1303130	Z6 645 801
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			Z1 571 547	. Z1855665
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			./.268417	Z8501 466
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z646065	./.586800
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV			Z914482	Z9 088 266
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)		1991		1990
	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	709049	709049	774931	774931
Penningmarknadsplaceringar	2934351	2934351	2343189	2343189
Räntebärande värdepapper	380576	388973	333002	335391
Fondlikvider	48660	48660	121 725	121 725
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	120917	120917	70808	70808
övriga fordringar	13979	13979	23136	23136
Aktier	17479980	15217610	17157 029	15146391
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	784458	663592	444968	329914
Inventarier mm	4117	4117	5935	5935
SUMMA TILLGÅNGAR	22476087	20101248	21274723	19151420
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	47179	47179	34295	34295
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	58765	58765	26268	26268
övriga skulder	1998	1998	17998	17998
Skuld till fondstyrelse l-lll	646065	646065	586800	586800
Riskreserv m.m.	54117	54117	50000	50000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	16008000		15808000
Uppindexerat grundkapital		21637832		19866287
Ack. överskott från föreg. år	4751361		3519784
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		./. 1430226		7658039
Årets nettoresultat	908602		1 231 578
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		./.914482		./.9 088 267
(Summa fondkapital)	(21667963)	(19293124)	(20559362)	(18436059)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	22476087	20101248	21274723	19151420

224

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

	1991		1990
	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	16918173	14674049	16526208	14558489
onoterade	568688	540861	549306	526515
dotterbolag mm Övriga svenska värdepapper	100	100	7629	7629
noterade'	591 221	470355	390780	255619
onoterade	195858	195837	128074	128053
SUMMA	18274040	15881202	17601997	15476305
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.
LÖNTAGARFONDERNAS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12
Bolag		Marknadsvärde tkr		Röstandel %
1. Volvo			1268445	3,4
2. Astra			1190409	2,3
3. Ericsson			573358	0,1
4. Proventus			364124	6,4
5. SCA			265740	0,4
PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING
(Procent)			1991	1990
Verkstadsindustri			32	30
Kemi- & läkemedelsindustri			15	6
Skogsindustri			13	13
Övriga företag			19	20
Fastighets- & byggföretag			6	10
Handelsföretag			-■	3
Rederier			2	2
Utvecklingsbolag			-	-
Förvaltningsbolag			8	8
Banker			5	8
Dataföretag			-	-
SUMMA			100	100

225

15 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

FÖRSTA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN
-SYDFONDEN				1990
RESULTATRÄKNING (Tkr)		1991		1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar m m			104849	113165
Ränteintäkter			113546	99362
Räntekostnader			-	-
Förvaltningskostnader m m			./.19478	Z7 527
Rörelseresultat			198917	205000
Realisationsvinster			220106	136218
Realisationsförluster			./.101 484	Z33832
Nedskrivning			Z698	./.15000
Avsättning till riskreserv			Z4200	./.8030
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			312641	284356
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z140 409	Z129 837
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT			172232	154519
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			312641	284356
Förändring av ej realiserade vinster/förluster			201 241	Z1 378342
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			513882	Z1 093986
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			./.342708	./.409370
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			Z171174	Z1.503 356
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z140409	Z129837
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV			30765	Z1 633193
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)		1991		1990
	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	5802	5802	76475	76475
Penningmarknadsplaceringar	898000	898000	531 140	531140
Räntebärande värdepapper	266394	274791	218820	221209
Fondlikvider	-	-	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	30924	30924	15435	15435
övriga fordringar	4 206	4206	15100	15100
Aktier	3252903	3173651	3447206	3184915
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	69983	82177	18203	18203
Inventarier m m	346	346	510	510
SUMMA TILLGÅNGAR	4528558	4469897	4322889	4062987
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	3018	3018	2568	2568
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31311	31 311	10085	10085
Övriga skulder	917	917	3928	3928
Skuld till fondstyrelse l-lll	140409	140409	129837	129837
Riskreserv	4200	4200	-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		3452 000
Uppindexerat grundkapital		4680301		4 337593
Ack. överskott från föreg. år	724471		569952
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		./.421 024		1212169
Årets nettoresultat	172232		154519
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		30765		Z1 633193
(Summa fondkapital)	(4358558)	(4 290042)	(4176471)	(3916569)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	4528558	4469897	4322889	4062987

226

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12
	1991		1990
	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	3152960	3073708	3422 886	3163588
onoterade	99943	99943	24320	24320
dotterbolag m m	-	-	-	-
övriga svenska värdepapper
noterade'	65983	78177	13 703	10710
onoterade	4000	4 000	4500	4 500
SUMMA	3322886	3255828	3465409	3203118
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.
FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12
Bolag		Marknadsvärde tkr		Röstandel %
1. Astra			518494	1,0
2. Volvo			368289	0,39
3. SCA			265740	0,40
4. Sydkraft			243863	0,79
5. Stora			193381	1,38
PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING
(Procent)			1991	1990
Verkstadsindustri			33	34,1
Kemi- & läkemedelsindustri			23	18,6
Skogsindustri			15	13,5
övriga företag			12	9,8
Fastighets- & byggföretag			4	6,7
Handelsföretag			-	-
Rederier			1	0,5
Utvecklingsbolag			-	0,5
Förvaltningsbolag			8	8,9
Banker			4	7,3
Dataföretag			-	-
SUMMA			100	100

CITAT UR FÖRSTA LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

"Förmögenhetsutveckling

Utvecklingen under 1991 för Sydfondens samlade förmögenhet,
”Fondkapital realt”, innebar en avkastning med 13 %(1990: 21 %
nedgång)”.

”Noteras kan att både Sydfonden och genomsnittet av
allemansfonderna har utvecklats bättre än Veckans Affärers
Totalindex (inkl, utdelningar), såväl 1991 som perioderna 1990-91
och 1989-91. Samtidigt är skillnaden mellan bästa och sämsta fond
betydande. Sydfonden har gått två procentenheter bättre än genom-
snittet av allemansfonderna under 1991 och fyra procentenheter
bättre räknat från 1990. Med utgångspunkt från 1989 ligger
Sydfonden en procentenhet efter allemansfonderna, men ändock
nio procentenheter bättre än index.

Bokföringsmässigt resultat

Rörelseresultatet för 1991 blev 323 mkr mot 285 mkr under 1990.
Sedan avdrag gjorts med 140 mkr för beräknad överföring till 1-3

AP-fondstyrelsema (1990: 130 mkr) och med 10 mkr som extraor-
dinär kostnad för avveckling av Sydfonden redovisas ett
bokföringsmässigt resultat av 172 mkr (155 mkr).”

"Realt resultat

Sydfondens reala resultat utvisade ett överskott, utöver kravet, på
41 mkr (1990: underskott på 1.633 mkr) sedan undervärdet i
börsportföljen kraftigt minskat och övervärdet i obligationsinnehavet
ökat något. På grund av den något lägre allmänna prisökningen med
7,9 % (10,9 %) begränsades inflationskompensationen till 343 mkr
(409 mkr). Efter awecklingskostnadema blev det reala resultatet
31 mkr.

över hela fondens verksamhetstid, 1984-91, har det reala
fondkapitalet vuxit till 4.290 mkr medan det indexerade
grundkapitalets nivå uppgick till 4.680 mkr. Ett ackumulerat
underskott på 390 mkr förelåg vid 1991 års utgång. Detta är
påverkat av de särskilda awecklingskostnadema.”

227

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

ANDRA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

- FOND VÄST

RESULTATRÄKNING (Tkr)			1991	1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar			122 682	109221
Ränteintäkter			99355	88192
Räntekostnader			-	Z840
Förvaltningskostnader m m			./.8435	Z7573
Rörelseresultat			213602	189000
Realisationsvinster			190282	262192
Realisationsförluster			./.47 818	./.40957
Nedskrivning			./.668	7.679
Avsättning till riskreserv/Återföring			995	Z15000
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			356393	394556
Överföring till fondstyrelse l-lll			./.139 957	.Z.127 059
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT			216436	267497
REALT RESULTAT
Resultat före'överföring till fondstyrelse l-lll			356393	394556
Förändring av ej realiserade vinster/förluster			61 841	Z1 988594
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			418234	Z1 594 038
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			./.341 606	./.405393
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			76628	Z1 999431
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z139957	Z127 059
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV			Z63329	Z2126490
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr)		1991		1990
	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	73118	73118	108612	108612
Penningmarknadsplaceringar	649608	649608	582243	582243
Räntebärande värdepapper	-	-	-	-
Fondlikvider	-	-	11052	11052
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	32978	32978	25183	25183
Övriga fordringar	4004	4004	8008	8008
Aktier	3831691	3497915	3644453	3251234
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	169065	165070	125071	118678
Inventarier mm	832	832	1213	1213
SUMMA TILLGÅNGAR	4761296	4423525	4505835	4106223
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	31003	31003	-	-
Upplupna kostnader och förutbetalda Intäkter	915	915	762	762
övriga skulder	433	433	462	462
Skuld till fondstyrelse l-lll	139957	139957	127059	127059
Riskreserv	25000	25000	30000	30000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		3452000
Uppindexerat grundkapital		4665243		4323637
Ack. överskott från föreg. år	895552		628055
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		Z375697		1750793
Årets nettoresultat	216436		267497
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		Z63329		Z2126490
(Summa fondkapital)	(4563988)	(4226217)	(4347552)	(3947940)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	4761296	4423525	4505835	4106223

228

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1991 1990

	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	3715090	3381 314	3470216	3076997
onoterade	116601	116601	174237	174 237
dotterbolag m m	-	-	-	*-
övriga svenska värdepapper
noterade’	75243	71 248	46739	40346
onoterade	93822	93822	78332	78332
SUMMA	4000756	3662985	3769524	3369912
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag	Marknadsvärde tkr	Röstandel %
1. Astra	326475	0,6
2. Volvo	304442	2,1
3. Procordia	262 394	0,5
4. Electrolux	232556	0,1
5. Ericsson	184253	-

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING

(Procent)_________________________________________________________________________1991__________1990

Verkstadsindustri 38 37

Kemi-& läkemedelsindustri 10 10

Skogsindustri 13 15

övriga företag 26 19

Fastighets- & byggföretag 5 9

Handelsföretag 1 2

Rederier - -

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag 1 2

Banker 6 6

Dataföretag -____________-

SUMMA 100 100

CITAT UR ANDRA LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

"Balansomslutningen uppgår till 4.761.296 kkr. Motsvarande be-
lopp när tillgångarna redovisas till marknadsvärden uppgår till
4.423.525 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 356.393 kkr. Efter avsättning för
överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden med 139.957 kkr blir
del bokföringsmässiga resultatet 216.436 kkr.

Det ackumulerade rörelseresultatet, före överföring till 1-3 AP-
fonden, visar ett överskott på 1.640.802 kkr sedan verksamhetens
böljan 1984. Motsvarande reala resultat uppgår till 89.789 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1991, beräknat efter marknads-
värden på aktier och konvertibla skuldebrev, uppgår till 4.226 Mkr.

Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på börsen och
utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått
till 4.146 Mkr. Jämförelsen tar inte hänsyn till att fonden gör andra
placeringar än börsaktier, samt att det är ofrånkomligt att vi måste
ha likvida medel tillgängliga. Med hänsyn till dessa faktorer kan
man dra slutsatsen att fondens utveckling sedan starten har varit
något bättre än börsindex.

Avkastningen på fondens totala förmögenhet under 1991 upp-
gick till 10,5 procent. I denna beräkning inkluderas också
värdeförändringen på tillgångarna.”

229

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

TREDJE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN - TREFOND INVEST
RESULTATRAKNING (Tkr)			1991	1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar			140293	158115
Ränteintäkter			81 731	91828
Räntekostnader			-	Z1
Förvaltningskostnader m m			./.19314	./.9650
Rörelseresultat			202 710	240292
Realisationsvinster			179171	298527
Realisationsförluster			./.85212	7.5509
Nedskrivning			-	y.32 500
Avsättning till riskreserv			Z6387	Z18635
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			290282	482175
Överföring till fondstyrelse l-lll			Z140442	Z130052
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT			149840	352123
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			290282	482175
Förändring av ej realiserade vinster/förluster			7.240 558	Z1 878824
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			49724	Z1 396649
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			./.342790	Z409471
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll			./.293066	Z1 806120
Överföring till fondstyrelse l-lll			7.140 442	Z130052
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV			./.433 508	Z1 936172
BALANSRAKNING PER 31.12 (Tkr)		1991		1990
	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	509802	509802	427998	427998
Penningmarknadsplaceringar	188981	188981	235962	235962
Räntebärande värdepapper	-	-		-
Fondlikvider	-		87102	87102
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	12000	12000	4797	4797
övriga fordringar	5769	5769	28	28
Aktier	3834751	2969002	3916891	3260659
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	266994	235955	-	-
Inventarier mm	816	816	1 144	1144
SUMMA TILLGÅNGAR	4819113	3922325	4673922	4017690
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	-	-	10372	10372
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	17372	17372	9012	9012
övriga skulder	360	360	13387	13387
Skuld till fondstyrelse l-lll	140442	140442	130052	130052
Riskreserv	-		-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		3452000
Uppindexerat grundkapital		4681416		4338626
Ack. överskott från föreg. år	1 059099		706976
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		Z483757		1452 414
Årets nettoresultat	149840		352123
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		./.433508		Z1936173
(Summa fondkapital) i	(4819113)	(3764151)	(4511099)	(3854867)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	4819113	3922325	4673 922	4017690

230

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12
	1991		1990
	Bokf. v.	Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.
Svenska aktier:
noterade'	3827422	2961 673	3810125	3164 958
onoterade	7279	7279	34 079	39054
dotterbolag m m	50	50	7579	7579
övriga svenska värdepapper
noterade'	246076	215037	44190	28150
onoterade	20918	20918	20918	20918
SUMMA	4101745	3204957	3916891	3260659
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.
FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12
Bolag		Marknadsvärde tkr		Röstandel %
1. Handelsbanken			236512	1,6
2. Volvo			218997	0,2
3. SKF			204 798	4,5
4. Aritmos			203752	6,5
5. Proventus			192146	3,6
PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING
(Procent)			1991	1990
Verkstadsindustri			39	31
Kemi- & läkemedelsindustri			-	-i
Skogsindustri			7	7
övriga företag			31	31
Fastighets- & byggföretag			6	9
Handelsföretag			1	8
Rederier			-	-
Utvecklingsbolag			-	-
Förvaltningsbolag			5	2
Banker			11	11
Dataföretag			-	1
SUMMA			100	100

CITAT UR TREDJE LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Årets resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema uppgår
till MSEK 290,3 (482,2). Överföringarna uppgår till MSEK 140.4
(130,1).”

”Årets underskott i förhållande till realt resultatkrav blev MSEK
433,5(1.936,2).

Fondens totala underskott i förhållande till realt resultatkrav
sedan verksamhetens början (1984). uppgick vid årets slut till
MSEK 917,3 (483,8).”

”Marknadsvärdet på hela värdepappersportföljen uppgick 1991-
12-31 till MSEK 3204.9 (3.253,1). Portföljens anskaffningsvärde

per 1991-12-31 var MSEK 4.101,7 (3.9093). Den dolda reserven
uppgick till MSEK -896.8 (-656,3).

Värdepappersportföljen inklusive likviditet, ökade i värde un-
der 1991 med 1,3 %. Förändringen av Affärsvärldens Generalindex
var under samma period 5,5

”Fondkapitalet uppgick vid årets slut till MSEK 4.660,9
(4.511,1). Det efter s.k. reala principer justerade fondkapitalet var
vid samma tidpunkt MSEK 3.764,2 (3.854,9). Det förvaltade
grundkapitalet uppgick till MSEK 3.452,0 (3.452,0).”

231

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

FJÄRDE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN
- MELLANSVENSKA LÖNTAGARFONDEN		1990
RESULTATRAKNING (Tkr)	1991	1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	83614	65 845
Ränteintäkter	59884	38516
Räntekostnader	7.50	7.2708
Förvaltningskostnader m m	7.14 016	7.8155
Rörelseresultat	129432	93498
Realisationsvinster	93019	146 867
Realisationsförluster	7.79283	7.19877
Nedskrivning	-	7.20000
Avsättning till riskreserv	-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	143168	200488
Överföring till fondstyrelse l-lll	7.85312	7.72000
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	57856	128488
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	143168	200488
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	25039	7.1339029
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	168207	7.1 138541
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	7.202867	7.225192
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	7.34660	7.1363733
Överföring till fondstyrelse 1—III	7.85312	7.72000
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	7.119972	7.1435733

BALANSRAKNING PER31.12 (Tkr) 1991 1990

	Bokf.v.	Markn. v.	Bokf.v.	Markn. v.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	45851	45 851	124517	124517
Penningmarknadsplaceringar	359168	359168	49382	49382
Räntebärande värdepapper	114182	114182	114182	114182
Fondlikvider	48660	48660	23571	23571
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18162	18162	11897	11897
övriga fordringar	-	-	-	-
Aktier	2527448	2260411	2505509	2224 068
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	278416	180390	301694	193033
Inventarier m m	323	323	406	406
SUMMA TILLGÅNGAR	3392210	3027147	3131158	2741056
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	4832	4832	18058	18058
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	8540	8540	5479	5479
övriga skulder	50	50	-	-
Skuld till fondstyrelse l-lll	85312	85312	72000	72000
Riskreserv	20000	20000	20000	20000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	2200000		2000000
Uppindexerat grundkapital		2946040		2543174
Ack. överskott från föreg. år	1015620		887133
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		82345		1518078
Arets nettoresultat	57856		128488
Arets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		7.119972		7.1 435733
(Summa fondkapital)	(3273476)	(2908413)	(3015621)	(2625519)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	3382210	3027147	3131158	2741056

232

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1991 1990

Bokf.v. Markn. v. Bokf.v. Markn. v.

Svenska aktier:

noterade'	2362655	2 095 618	2362 031	2081 664
onoterade	164 743	164 743	137271	137271
dotterbolag m m övriga svenska värdepapper	50	50	50	50
noterade'	203919	105893	286148	176413
onoterade	74497	74497	21 703	21703
SUMMA	2805864	2440801	2807203	2417101
'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag

Marknadsvärde tkr Röstandel %

1. Skandia	254919	1,9'
2. Ericsson	173105	0,1
3. Proventus	171 978	2,8
4. Frintline	149872	9,5
5. Volvo	149637	0,5
' av kapitalet
PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING
(Procent)	1991	1990
Verkstadsindustri	22	24
Kemi- & läkemedelsindustri	3	3
Skogsindustri	12	10
övriga företag	7	11
Fastighets- & byggföretag	7	13
Handelsföretag	2	2
Rederier	12	9
Utvecklingsbolag	2	1
Förvaltningsbolag	29	20
Banker	3	6
Dataföretag	1	1
SUMMA	100	100

CITAT UR FJÄRDE LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

"På Stockholmsbörsen steg kurserna med i genomsnitt 5,5%. Hela
uppgången härrör från de starka kursstegringarna i Astra och
Procordia (som inte ingår i fondens portfölj). Fondens verksamhet
medförde en förmögenhetsökning på 83 Mkr för 1991 och 708 Mkr
för hela den period den verkat. Därutöver har till 1-3 AP-fonden
överförts 85 Mkr under 1991 och totalt 338 Mkr för hela perioden.
Det kapital som erhållits för förvaltning var vid 1991 års utgång
2.200 Mkr i genomsnitt har det erhållna kapitalet uppgått till 1.240
Mkr.

om något eller ett par år i kombination med bättre vinstutsikter för
börsföretagen 1993-1995 öppnar under de närmaste åren vägen för
en bättre kursutveckling från den lägre nivå som etablerats i slutet
av 1991.”

"Fondens portfölj har under 1991 utvecklats 5 procentenheter
(-5) sämre än börsgenomsnittet. Medeltalet för perioden 1987-
1991 är en procentenhet sämre än börsgenomsnittet.”

"Enligt riksdagsbeslut skall fondens kapital hållas infla-
tionsskyddat. Vid slutet av 1991 skulle vår förmögenhet därmed
uppgå till 2.946 Mkr.Den verkliga förmögenheten uppgår till mel-
lan 2.900 och 2.965 beroende på vid vilken tidpunkt under sista
börsdagen på året bedömning görs. Baserat på slutkurserna har
fonden kunnat inflationsskydda sitt kapital och därutöver utbetala
3 % årlig realavkastning.”

233

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN - NORDFONDEN
RESULTATRÄKNING (Tkr)	1991	1990
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar m.m.	105737	100062
Ränteintäkter	124 248	100912
Räntekostnader	-	-
Förvaltningskostnader m m	7.12404	7.6144
Rörelseresultat	217581	194830
Realisationsvinster	250390	262210
Realisationsförluster	7.5974	-
Nedskrivning	7.9814	Z237
Avsättning till riskreserv	-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	452183	456803
Överföring till fondstyrelse l-lll	7.139945	7.127852
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	312238	328951
REALT RESULTAT
Resultat före överföring tili fondstyrelse l-lll	452183	456803
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	7.299100	Z1 879390
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	153083	7.1 422 587
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	Z341576	7.406 239
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	7.188 493	Z1 828826
Överföring till fondstyrelse l-lll	./.139 945	Z127852
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	7.328438	JA 956678
BALANSRÄKNING PER 31.12 (Tkr) 1991		1990
Bokf. v. Markn. v.	Bokf. v.	Markn. v.

TILLGÅNGAR

Banktillgodohavanden	74476	74 476	37329	37329
Penningmarknadsplaceringar	838594	838594	944462	944462
Räntebärande värdepapper	-	-	-	-
Fondlikvider	-	-	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26853	26853	13496	13496
övriga fordringar	-	-	-	-
Aktier	4033187	3316631	3642 970	3225515
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	-	-	-	-
Inventarier mm	1800	1800	2662	2662
SUMMA TILLGÅNGAR	4974910	4258354	4640919	4223464
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	8326	8 326	3297	3297
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	627	627	930	930
övriga skulder	238	238	221	221
Skuld till fondstyrelse l-lll	139945	139945	127852	127852
Reservering: avveckling	4917	4917	-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3452000		3452000
Uppindexerat grundkapital		4664 832		4323257
Ack. överskott från föreg. år	1056619		727668
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		7.232093		1724 585
Årets nettoresultat	312238		328951
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		7.328438		7.1 956678
(Summa fondkapital)	(4820857)	(4104301)	(4508619)	(4091 164)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	4974910	4258354	4640919	4223464

234

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

1991

Bokf. v. Markn. v.

1990

Bokf. v. Markn. v.

Svenska aktier:
noterade'
onoterade
dotterbolag m m

övriga svenska värdepapper
noterade'
onoterade

3860046

180122

3161 737

152295

3460950

179399

3071 282

151633

2 621

2600

2621

2600

SUMMA

4 042789

3316632

3642970

3225515

'Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag Marknadsvärdetkr Röstandel %

1. Astra	345440	0,7
2. Volvo	227080	0,2
3. Ericsson	216000	0,0
4. Korsnäs	200534	2,4
5. Sandvik	173625	0,5
PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING
(Procent)	1991	1990
Verkstadsindustri	29,4	25,7
Kemi- & läkemedelsindustri	10,4	-
Skogsindustri	18,0	17,8
övriga företag	22,1	29,3
Fastighets- & byggföretag	7,8	13,6
Handelsföretag	4,0	4,9
Rederier	-	-
Utvecklingsbolag	-	-
Förvaltningsbolag	0,5	1,3
Banker	7,8	7,4
Dataföretag	-	-
SUMMA	100	100

CITAT UR FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

”Verksamheten gav för året ett bokföringsmässigt överskott av 458
Mkr (457 Mkr).

Den totala vinsten, inklusive minskningen i dolda reserven,
uppgick till 153 Mkr (förlust 1.423 Mkr).

Från bnittoresultatet avgåröverföring till 1-3 AP-fondstyrelsema
med 140 Mkr (128 Mkr).

Det reala resultatet före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema
uppgick till -188 Mkr (-1.829 Mkr). Efter överföring uppgick det

till-328 Mkr (-1.957 Mkr).

Omplaceringar under året har medfört realisationsvinster med 250
Mkr (262 Mkr). Aktieutdelningarna uppgick till 106 Mkr (100 Mkr)
och räntenettot till 124 Mkr (101 Mkr).

Fondstyrelsens ackumulerade underskott i förhållande till
resultatkrav för hela verksamhetsperioden 1984-1991 uppgick till
561 Mkr (underskott 232 Mkr).”

235

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

LAG MED REGLEMENTE FÖR
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

SFS 1983: 1092 (omtryckt 1991: 1857)

1 Inledande bestämmelse

1 § De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall föras till allmänna pensionsfonden, skall förval-
tas av första-femte fondstyrelserna.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelserna finns i 2-25 och 44
§ § samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26,28-30,32-35,37,
39. 40 och 42-44 §§ Lag (1991:1857).

II Första-tredje fondstyrelserna

Medelstilldelning

2 § Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifer som
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter
samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner
eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande infly-
tande,

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som
erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de
avser månad med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det
basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
samt

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspen-
sionsavgifter.

Vad som sägs i första stycket 1-3 gäller med den begränsning som
följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsemas
rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkast-
ningen av de medel som styrelsen förvaltar. Lag (1991:1857).

Pensionsutbetalningar m m

3 § Pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter
avseende försäkringen för tilläggspension skall, i den mån andra
medel inte står till förfogande, betalas genom tillskott som riksför-
säkringsverket erhåller från fondstyrelserna. De medel som behövs
för ett kalenderår skall tillskjutas av varje fondstyrelse i förhållande
till de avgifter som under det närmast föregående året har överförts
till dess förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala
kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess förvalt-
ning.

Organisation

4 § Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas
av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som
företräder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter
förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder
konsumentkooperationen och fyra efter förslag av rikssam-
manslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbets-
tagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder
personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.
För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte
vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Lag (1988:1301).

5 § Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess
balansräkning har fastställts under tredje året efter det då
förordnandet meddelades.

Regeringen får entlediga en ledamot eller suppleant även om den tid
för vilken han är förordnad inte har gått ut.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans
uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han förordnats,
skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive
suppleant förordnas i den ordning som anges i 4 §.

6 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första fondstyrelsen
förordnar regeringen en till ordförande. I andra och tredje
fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamoten vara
ordförande. Varje fondstyrelse väljer inom sig vice ordförande.

7 § En fondstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden.
Styrelsen skall också kallas samman om en ledamot begär det.
Styrelsen är beslutsför om de närvarande vid sammanträdet är fler
än hälften av antalet ledamöter. Ett ärende får dock inte tas upp till
behandling om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter eller, vid
förfall för någon av dem, en suppleant för denne har fått tillfälle att
delta i ärendets behandling.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig
om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid styrelsesammanträden skall protokoll föras. Om någon ledamot
i samband med beslutet anmäler skiljaktig mening, skall denna
antecknas i protokollet.

8 § Varje fondstyrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller
tjänstemän hos styrelsen att var för sig eller två eller flera i förening
avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens egen prövning.
Det åligger styrelsen att meddela föreskrifter om den befogenhet
som ett sådant uppdrag medför. Om uppdraget avser beviljande av
lån skall grunderaa för långivningen fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller
inskränkas. Utan hinder av sådant uppdrag får styrelsen själv
avgöra ärenden av varje slag.

9 § Fondstyrelsen får anställa de tjänstemän som behövs samt
bestämma deras löner och övriga anställningsvillkor.

10 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till
ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna.

Förvaltning

11 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med
den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av
kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel på
sådant sätt att de blir till största möjliga gagn för försäkringen för
tilläggspension.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, till-
fredsställande betalningsberedskap och betryggande säkerhet till-
godoses.

12 § Vaije fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i obligationer utfärdade av staten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter, Sveriges allmänna hypoteksbank, Ko-
nungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bostadskredit-
kassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekun-
därlånekassa eller av kreditaktiebolag som står under tillsyn av
finansinspektionen,

2. i obligationer garanterade av staten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter,

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda
skuldförbindelser som har offentligen utbjudits av svenska
bankaktiebolag, värdepappersbolag, Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av
konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år, som

236

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 9

har utfärdats av bankaktiebolag, sparbanker eller centrala
föreningsbanker,

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av

a) staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter,
riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centrala föreningsbanker
eller andra kreditinrättningar som regeringen godkänner,

b) bolag, föreningar eller stiftelser som i 2 § första stycket 1 sägs,
såvida staten, en kommun eller en därmed jämförlig samfällighet
har iklätt sig borgen för förbindelserna,

c) svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, utan borgenså-
taganden enligt b), till belopp som sammanlagt motsvarar högst fem
procent av anskaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen förval-
tar,

5. i skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse,

6. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna
om återlån,

7. i aktier utgivna av PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag
samt

8. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda
skuldförbindelser som är utställda i utländsk valuta och som har
offentligen utbjudits av ett emissionsinstitut, dock med undantag av
konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning.

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av till-
gångar som förvärvats enligt första stycket 8 får uppgå till ett belopp
som motsvarar högst tio procent av det totala anskaffningsvärdet av
de tillgångar som styrelsen förvaltar. Lag (1991:1857).

12 a § En fondstyrelse får handla med optioner och terminer eller
andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvalt-
ningen av fondens tillgångar eller för att skydda fondens tillgångar
mot valutakursförluster eller andra risker. I^g (1991:1091).

13 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap
eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får
fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot.

14 § Om det är uppenbart att allmänna pensionsfonden annars
skulle lida en avsevärd förlust fåren fondstyrelse, i avsikt att skydda
en fordran, på offentlig auktion eller fondbörs köpa in egendom som
är utmätt eller pantsatt för fordringen eller överta egendom som
betalning för fordringen. Egendom som förvärvats på detta sätt skall
avyttras så snart det är lämpligt och senast då det kan ske utan
förlust.

15 § För att tillgodose ett tillfälligt penningbehov får varje fondstyrelse
ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos en annan fondstyrelse.

15 a § En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller
bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller
för att bereda bostad åt någon som är anställd hos fondstyrelsen.

En styrelse får dessutom, för att tillgodose kravet på en ändamåls-
enlig förvaltning av de medel som styrelsen förvaltar, själv eller
genom bolag som i sin helhet innehas av fondstyrelsen eller flera
fondstyrelser gemensamt

1. förvärva och till nyttjande upplåta fast egendom eller tomträtt
samt

2. förvärva aktier i ett bolag som har till ändamål att äga eller förvalta
sådan egendom (fastighetsbolag).

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av till-
gångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett belopp
som motsvarar högst fem procent av det totala anskaffningsvärdet av
de tillgångar som styrelsen förvaltar. Vid beräkningen skall till-
gångar som förvärvats enligt 1 tas upp till anskaffningskostnaden
och tillgångar som förvärvats enligt 2 till den andel av
anskaffningskostnaderna för fastigheterna i bolaget som motsvarar
styrelsens innehav av aktier i bolaget. Lag (1989:512).

15 b § En fondstyrelse får själv eller genom bolag som innehas av
fondstyrelsen vid förvärv av tillgångar som sägs i 15 a § andra
stycket 1 överta ansvaret för lån som har lämnats mot säkerhet av
panträtt i sådana tillgångar eller ta upp nya iån om det behövs för en
normal förvaltning av tillgångarna. Lag (1987:1326).

16 § Fondstyrelsens räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall före den 1 april varje år redovisa för sin
förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna för-
valtningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning avse-
ende ställningen vid årets utgång.

I balansräkningen skall tillgångarna tas upp till anskaffnings-
kostnaden. En osäker fordran skall dock tas upp till det belopp som
kan beräknas komma att inflyta. En värdelös fordran får inte tas upp
som tillgång.

Till förvaltningsberättelsen skall också fogas resultaträkning och
balansräkning som är uppställda efter reala principer. Lag
(1991:1091).

17 § Första-tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en
sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.
Sammanställningen skall överlämnas till regeringen före den 1 maj
året efter räkenskapsåret.

Regeringen skall överlämna sammanställningen och fondstyrelsernas
verksamhetsberättelser till riksdagen senast den 15 oktober samma
år. Lag (1991:1091).

Återlån

18 § Bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker får
varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som
erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring återlån. Detta får ske med högst
hälften av de avgifter som erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån
avgiftsbetalningama inte redan utnyttjats som underlag för återlån.
Återlån får inte beviljas staten, kommuner eller landstingskommuner.
Inte heller får återlån beviljas om lånebeloppet skulle understiga
femtiotusen kronor. Återlån enligt första stycket 2 får uppgå till
högst femhundratusen kronor. Lag (1987:644).

19 § En kreditinrättning, som har lämnat återlån enligt 18 §, får i
samband därmed till motsvarande belopp erhålla lån från en
fondstyrelse. Lånet skall lämnas av den fondstyrelse som enligt 2 §
har att förvalta de avgifter eller större delen av de avgifter för vilka
återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från en fondstyrelse till en kreditinrättning
enligt första stycket fastställs av fondstyrelsen. Räntesatsen för
lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid. En fondstyrelse
och en kreditinrättning kan komma överens om att den nya
räntesatsen skall gälla även för övriga lån vilkas räntesats skall
omprövas under samma kalenderår. Lag (1984:435).

20 § Ett återlån skall amorteras med ett i förväg bestämt belopp per
år. Varje amortering skall göras med en tiondel eller, såvitt avser
återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast
föregående års avgifter, en femtondedel av lånesumman. Amorte-
ring får dock ske med större belopp om särskilda skäl föreligger.
Det lån som en kreditinrättning erhållit från en fondstyrelse enligt
19 § skall återbetalas i samma takt som återlånet. Återbetalningen
får dock inte ske långsammare än som föreskrivits i villkoren för
återlånet. Har ett återlån sagts upp till betalning på grund av att
låntagaren inte längre kan förväntas fullgöra förbindelsen får
kreditinrättningens lån hos fondstyrelsen, till den del det motsvarar
obetald återlåneskuld, lösas i förtid.

Om långivaren och låntagaren är överens får ett återlån överföras till
en annan kreditinrättning som har rätt att bevilja sådana lån. Lag
(1984:435).

Revision

21 § För vaije fondstyrelse förordnar regeringen fyra revisorer att
granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av
finansinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar
som enligt 4 § får föreslå ledamöter i fondstyrelsen. De revisorer som
utses utan samråd skall vara gemensamma.

Den revisor som utsetts utan förslag eller samråd skall som ordfö-
rande leda revisionen.

Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde. Lag
(1991:1857).

237

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

22 § Revisorerna förordnas för tiden intill dess balansräkning har
fastställts nästa gång.

Regeringen får entlediga en revisor, även om den tid för vilken han
blivit utsedd inte har gått ut.

Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av
annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit utsedd, skall
för den återstående tiden en ny revisor förordnas i hans ställe.

23 § Regeringen beslutar om arvoden och andra ersättningar till
revisorerna.

24 § För varje kalenderår skall revisorerna avge en revisionsberät-
telse, som skall överlämnas till fondstyrelsen inom fjorton dagar
efter det att förvaltningsberättelsen enligt 16 § har kommit reviso-
rerna till handa.

Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfatt-
ningen och resultatet av revisorernas granskning och inventering av
de under styrelsens förvaltning stående tillgångarna samt uppgift
om anmärkning föreligger mot förvaltningsberättelsen med resultat-
räkning, mot balansräkningen, mot fondstyrelsens bokföring eller i
övrigt mot fondstyrelsens förvaltning. Om det föreligger anledning
till anmärkning skall den anges i revisionsberättelsen. Revisorerna
får också meddela de erinringar i berättelsen som de anser påkal-
lade.

En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner särskilt
uttalande påkallat får ange detta i revisionsberättelsen, om han inte
avger en särskild sådan berättelse. Lag (1987:1326).

25 § Sedan revisionsberättelsen har kommit fondstyrelsen till
handa, skall styrelsen genast överlämna förvaltningsberättelsen
och revisionsberättelsen till regeringen, som senast den 15 oktober
samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.
Lag (1991:1091).

Ill Fjärde och femte fondstyrelserna

Medelstilldelning

26 § Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsemas
förvaltning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos ver-
ket. Medlen avräknas på medel som belöper på första, andra och
tredje fondstyrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna en-
ligt dessa styrelsers balansräkningar avseende ställningen vid
utgången av närmast föregående år.

Till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning skall också, med
den begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastningen av de
medel som styrelserna förvaltar.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses
förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda
anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår
på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Lag
(1988:747).

27 § har upphävts genom lag (1991:1857).

Avkastning m. m.

28 § Fjärde och femte fondstyrelserna skall varje år före utgången
av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvalt-
ning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår
beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med
nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som
styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkrings-
verket, omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som
skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till
räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av
räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkast-
ningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelserna skall fördelas
mellan första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de
avräkningar som har skett enligt 26 § första stycket till och med det
år som avkastningen avser. Lag (1991:1857).

29 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall med de
medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna fördess verksam-
het och för revisionen av dess förvaltning. Lag (1991:1857).

Organisation

30 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall bestå av
fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna
utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommu-
nerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två
efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.
För vaije ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte
vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Lag (1988:1301).

31 § har upphävts genom lag (1991:1857).

32 § Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondstyrelserna
förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under
tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider el ler om hans
uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit
förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot
respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 §. Lag
(1991:1857).

33 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och femte
fondstyrelserna förordnar regeringen en till ordförande och en till
vice ordförande i vardera styrelsen. Lag (1991:1857).

Förvaltning

34 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som gagnar försäk-
ringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekono-
miska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på
riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och syssel-
sättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, lång-
siktighet och riskspridning tillgodoses.

35 § Fjärde och femte fondstyrelserna får placera de medel som
styrelserna förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska
aktiebolag,

3. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenska aktiebolag,

4. i aktier i utländska aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder
samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska
aktiebolag,

5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt

6. i andelar i svenska kommanditbolag.

Fondstyrelserna får inte förvärva värdepapper enligt första stycket
4 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kom-
mer att överstiga tio procent av värdet av de medel som respektive
styrelse förvaltar.

Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett kom-
manditbolag. Lag (1989:512).

36 § har upphävts genom lag (1991:1857).

37 § Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvärva så
många vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i ett aktiebo-
lag att dessa uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i
bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för
aktiema uppgår till mer än tio procent av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget. Lag (1991:1857).

38 § har upphävts genom lag (1991:1857).

39 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap
eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får
fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot. I

238

Skr. 1992/93:18

Bilaga 9

samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar,
skatt kammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat samt andra
värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna markna-
den. Lag (1987:1326).

Revision

40 § För vardera av fjärde och femte fondstyrelserna förordnar
regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av
revisorerna utses en på förslag av finansinspektionen och två efter
samråd med de sammanslutningar som enligt 30 § får föreslå
ledamöter i fondstyrelserna. Revisorer får vara gemensamma för
fjärde och femte fondstyrelserna.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som
föreskrivs i 21 §. Lag (1991:1857).

41 § har upphävts genom lag (1991:1857).

42 § Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen
avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning av
medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 15 maj
året efter räkenskapsåret. Lag (1991:1857).

Gemensamma bestämmelser

43 § Föreskrifterna i 5 § andra stycket, 7-10 §§, 12 a §, 14 §, 15 §.
15 a § första stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller också i fråga om
fjärde och femte fondstyrelserna. Lag (1991:1857).

IV Anmälningsskyldighet

44 § Ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt de arbets-
tagare och uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen bestämmer
skall skriftligen anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av
fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.
Lag (1990:1355).

239

Riksrevisionsverket

UTLÅTANDE ÖVER FJÄRDE FOND-
STYRELSEN OCH LÖNTAGARFOND-
STYRELSERNAS MEDELSFÖRVALT-
NING RÄKENSKAPSÅRET I99I

16 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Riksrevisionsverket

Datum

1992-05-11

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

RRV dnr

20-92-0254

Förvaltningsrevisionen/F 5
ua

Regeringen

Finansdepartementet

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden årligen avge utlåtande över
Fjärde fondstyrelsens, Femte fondstyrelsens och löntagarfondstyrel-
sernas förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till rege-
ringen före den 15 maj året efter räkenskapsåret.

RRV äverlämnar härmed sitt utlåtande över fondstyrelsernas medels-
förvaltning räkenskapsåret 1991.

Direktör Ingemar Segergren har beslutat i detta ärende i närvaro av
revisionsdirektör Jan Häggkvist, byrådirektör Jan Vikström, före-
dragandosamt avdelningsdirektör Per Lidén.

Irfgemar Segergrefi

Jan Vikström

För kännedom

Socialdepartementet

Fjärde fondstyrelsen

Femte fondstyrelsen

Fd Första löntagarfondstyrelsen
Fd Andra löntagarfondstyrelsen
Fd Tredje löntagarfondstyrelsen
Fd Fjärde löntagarfondstyrelsen
Fd Femte löntagarfondstyrelsen

Postadress

Box 34 105

100 26 Stockholm

Gatuadress

Primusgatan 18
Lilla Essingen

Telefon Postgiro Telefax Telex

08-738 40 00 156 35-6 08-656 04 25 810 62 49

242

Innehåll

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 10

Sid

0 Sammanfattning 1

1 Inledning 2

1.1 Uppdraget 2

1.2 Genomförande av årets utvärdering 2

1.3 Bakgrund och miljö m m för fondernas 3

förvaltning under 1991

1.3.1 Riskkapitalmarknaden under 1991 3

1.3.2 Fondernas medelstilldelning och 5

rekvirering

2 Sammanställning och utvärdering av fondernas 7

årsredovisningar

2.1 Fondernas resultat-och balansräkningar 7

1991-12-31, bokförda värden

2.2 Reala resultat- och balansräkningar 8

1991-12-31

2.3 Fondförmögenhet 11

2.4 Värdeförändring av realt fondkapital under 12

1991

2.5 Jämförelse med Findatas avkastningsindex 13

2.6 Jämförelse med 1-3 AP-fondema 15

2.7 Jämförelse med allemansfonder 16

2.8 Fondernas aktieportföljer och andra placeringar 17

2.8.1 Portföljsammansättning 18

2.8.2 Sammanställningar över aktier och övriga 18

placeringar

2.8.3 Aktier i de tio största innehaven 19

2.8.4 Jämförelse med fondbörsen som helhet 19

2.9 Fondernas ägande 20

2.10 Branschsammansättning 22

3 Uppföljning av tidigare utlåtanden 23

3.1 Förändringar i placeringsreglema 23

3.2 Insiderregler 24

3.3 Plan för långsiktigt likviditetsbehov 25

3.4 Löntagarfondernas företagaransvar i onoterade 26

bolag

3.5 Behov av likformig årsredovisning 28

3.6 Omsättningshastighet och långsiktighet i 29

placeringarna

243

4	Avveckling av löntagarfonderna	31	Skr. 1992/93:18
4.1	Rättsläget inför avvecklingen	31	Bilaga 10
4.2	Uppsägning av personal	32
4.3	Awecklingskostnader	32
4.4	Engagemang i onoterade företag	33

BILAGOR

Bilaga 1

Sammanställning av fondernas bokslut m m

Bilaga 2

Metoder för RRVs beräkningssätt

Bilaga 3

Sammanställning av fondernas aktieportföljer

244

SAMMANFATTNING

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

• Årets granskning är den åttonde som RRV genomfört sedan löntagar-
fondernas tillkomst 1984.

• Såväl Fjärde och Femte AP-fondema som löntagarfonderna har ett
bokföringsmässigt resultat som väl täcker återföringskravet till 1-3
AP-fondema.

• Löntagarfonderna har under perioden 1984-1991 utvecklats 5 % lägre
än index. För verksamhetsåret 1991 är avkastningen 2 % lägre.

• Årets reala resultat för löntagarfonderna blev ett underskott av 269
Mkr, för Fjärde och Femte AP-fondema ett överskott av 2 662 Mkr.
Sammanlagt fondkapital uppgår därmed till 19 293 resp 24 683 Mkr.

• Av fondernas kapital är ca 77 % placerat på Stockholms Fondbörs,
till största delen i de "mest omsatta aktierna" på börsen. Fondernas
andel av börsen utgör ca 6 %.

• RRV har i årets granskning behandlat vissa frågor som uppkommit till
följd av löntagarfondstyrelsemas avveckling vid utgången av 1991:

- rättsläget inför avvecklingen

- uppsägning av personal

- awecklingskostnader

- engagemang i onoterade företag

• RRV har vidare följt upp 1991 års granskning avseende:

- förändringar i placeringsregler

- insiderregler

- omsättningshastighet och långsiktighet i placeringarna

- företagaransvar i onoterade bolag

- långsiktigt likviditetsbehov

- behov av likformig årsredovisning

245

1. Inledning

1.1 Uppdraget

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Riksrevisonsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen med reglemente för all-
männa pensionsfonden (APR) avge utlåtande över Fjärde fondstyrelsens,
Femte fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsemas förvaltning av medel.
Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den 15 maj året efter
räkenskapsåret.

RRVs utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till
grund för APR, genomföras fristående från den utvärdering som Riksför-
säkringsverket (RFV) gör och den granskning av fondstyrelsernas för-
valtning som utförs av de för varje fondstyrelse särskilt utsedda reviso-
rerna.

RRV bör enligt prop 1983/84:50 utvärdera med utgångspunkt i pensions-
systemets intresse av trygg avkastning på det av fondstyrelserna förvaltade
kapitalet samt god tillväxt i ekonomin. RRV har därför koncentrerat ut-
värderingen till fondstyrelsernas medelsförvaltning.

I detta utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av
fondstyrelsernas medelsförvaltning för år 1991. Arbetet med utvärde-
ringen har utförts av en projektgrupp i vilken ingått byrådirektör Jan
Vikström, projektledare, samt avdelningsdirektör Per Lidén och konsult
Göran Hägnemark.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs utvärdering omfattar:

en jämförande granskning och analys av fondernas medelsförvaltning
räkenskapsåret 1991.

en uppföljning av de områden som RRV behandlade i 1991 års utlå-
tande över Fjärde och Femte AP-fondema samt löntagarfondernas
verksamhet år 1990.

vissa områden som aktualiserats under räkenskapsåret 1991.

RRV har utgått från statsmakternas intentioner att utvärderingen bör
göras på basis av fondernas verksamhetsberättelser. Underlaget för RRVs

246

utvärdering har därför i första hand varit fondernas årsredovisningar med
däri ingående översikter och kommentarer. RRV har därvid inte granskat
de räkenskaper och övriga handlingar som ligger till grund för respektive
fonds årsredovisning.

R R Vs utvärdering har i övrigt omfattat genomgångar med samtliga fonders
verkställande direktörer förutom i ett fall där vice verkställande direktören
deltog samt med berörda medarbetare. Därutöver har genomgångar gjorts
med vissa revisorsordföranden och/eller revisorer i respektive fond.

Resultatet av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till rege-
ringen under rubriken "Fjärde fondstyrelsens, (Femte fondstyrelsens)
och löntagarfondstyrelsemas medelsförvaltning räkenskapsåret 19xx”,
med följande diarienummer för respektive verksamhetsår:

Verksamhetsår Dnr

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

1984	1984:940	1988	1988:1904
1985	1985:353	1989	1989:1920
1986	1986:1042	1990	Fu 1991:2
1987	1987:1565

1.3 Bakgrund och miljö m m för fondernas
förvaltning under 1991

1.3.1 Riskkapitalmarknaden under 1991

Aktiekurserna på Stockholms fondbörs steg enligt Findatas avkastnings-
index (Fdax) med 8,4 % år 1991, vilket kan jämföras med en nedgång året
innan med 30,0 %. Kursutvecklingen var stigande under första halvåret
och fram till i början av juli noterades en uppgång med 33,6 %. Därefter
sjönk kurserna mot årsskiftet. (Se diagram 1).

Uppgången föranleddes av förväntningar om en förbättring av USA-kon-
junkturen och en upplösning av Gulf-kriget. Detta tillsammans med likvi-
ditetstillströmning, fallande räntor och knytningen av kronan till ecun
förstärkte uppgången. Under andra halvåret påverkades börsen negativt
av bl a, nedjusterade konjunkturprognoser, fallande fastighetspriser, fas-
tighetsbolag i kris, tilltagande kreditförluster och den s k "räntechocken".
De större utländska börserna steg i flertalet fall något mer än Stockholms-
börsen under 1991.

247

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Diagram 1: Utvecklingen för Fdax år 1991, per månad

Aktievärdena ökande enligt Fdax under åren 1984 till 1991 med 179 %
eller med genomsnittligt 15,8 % per år. Motsvarande genomsnittliga
ökning 1984 till 1990 var 17,1 %.

Diagram 2: Utvecklingen för Fdax juli 1984-december 1991, per halvår.

Den registrerade aktieomsättningen för Al- och A2-listoma vid Stock-
holms fondbörs steg med 33 % till drygt 124 mdr kr under 1991.

248

Omsättningshastigheten steg därmed till 20 % för 1991 (14 % 1990). Skr. 1992/93:18

Därmed bröts den nedgång i omsättningen som präglat de fyra föregående Bilaga 10
åren.

1.3.2 Fondernas medelstilldelning och rekvirering

Avsnittet i sammanfattning:

- Mellansvenska löntagarfonden har under åren 1987 - 1991
rekvirerat 1 252 Mkr mindre än tillgängliga medel.

- Fjärde AP-fonden hade 1991-12-31 rekvirerat ca 500 Mkr
mindre än tillgängliga medel.

- Femte AP-fonden hade 1991-12-31 rekvirerat ca 1 300 Mkr
mindre än tillgängliga medel.

Medelstilldelning

Fjärde resp Femte AP-fonderna har möjlighet att vardera erhålla högst
1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet av de medel som 1-3 AP-
fonderna förvaltar vid utgången av närmast föregående kalenderår. Den
årliga tilldelningen kan därmed variera mellan åren p g a utvecklingen
av anskaffningsvärdet avseende 1-3 AP-fondstyrelsernas medel.

Löntagarfonderna tilldelades t o m 1990 medel från 1-3 AP-fonderna i
form av vinstdelningsskatt samt 0,2 procentenheter av ATP-avgiften med
en spärregel som tom 1990 maximerade beloppet till 3 452 Mkr. Från
och med 1991 tilldelades löntagarfonderna inte mer medel.

Rekvirering

Fonderna har t o m 1991 rekvirerat sammanlagt 22 208 Mkr. Av dessa har
Fjärde och Femte AP-fondema rekvirerat 6 200 Mkr och löntagarfonderna
16 008 Mkr, se tabell 1. Mellansvenska löntagarfonden samt Fjärde och
Femte AP-fonderna har dock inte rekvirerat alla tilldelade medel. Vid
1991 års utgång hade dessa 1 252 Mkr, ca 500 Mkr respektive ca 1300 Mkr
kvar att rekvirera.

I årsredovisningen för 1991 kommenterade Mellansvenska löntagarfon-
den sitt agerande med att "styrelsens bedömning har varit att kursnivån
på Stockholmsbörsen har varit för hög i förhållande till vinstutsiktema
i näringslivet och realräntan. Fallande inflation 1992 med fallande real-
räntor i sikte om något eller ett par år i kombination med bättre vinstut-

249

sikter för börsföretagen 1993 -1995 öppnar under de närmaste åren vägen Skr. 1992/93:18
för en bättre kursutveckling från den lägre nivå som etablerats i slutet av Bilaga 10
1991".

Tabell 1: Rekvirerade medel till fondema 1991, Mkr löpande priser

Fond	Ack 1990	1991	Ack 1991
Fjärde AP-fonden	3 500	0	3 500
Femte AP-fonden	2 000	700	2 700
Sydfonden	3 452	0	3 452
Fond Väst	3 452	0	3 452
Trefond Invest	3 452	0	3 452
Mellanfonden	2 000	200	2 200
Nordfonden	3 452	0	3 452
Summa	21 308	900	22 208

250

Sammanställning och utvärdering Skr-1992/93: is
z* o t • • Bilaga 10

av fondernas årsredovisningar

I syfte att ge en samlad bild av fondernas verksamhet och resultat har RRV
sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar. Dess-
utom redovisas i detta kapitel resultaten från olika beräkningar som speglar
fondernas medelsförvaltning.

2.1 Fondernas resultat- och balansräkningar
1991-12-31, bokförda värden

Avsnittet i sammanfattning

- Samtliga fonder redovisar resultat som överstiger
inleveranskravet till 1-3 AP-fondema.

- Aktieutdelningar och ränteintäkter för löntagar-
fonderna uppgick till 1 052 Mkr år 1991, en ökning
med 9 % jämfört med 1990 samt till 965 Mkr för Fjärde
och Femte AP-fonderna, en ökning med 36 %.

- Realisationsvinsterna för löntagarfonderna minskade
med 408 Mkr jämfört med 1990 och uppgick till 598 Mkr
1991. Fjärde och Femte AP-fondema redovisar en rea-
vinstökning med 158 Mkr till 1 722 Mkr för 1991.

- Fjärde AP-fonden skriver ned värdet av onoterade aktier
med 358 Mkr.

RRVs sammanställning i tablåerna 1 och 2, bilaga 1, av fondernas resultat-
och balansräkningar bygger på fondstyrelsernas egna redovisningar men
har strukturerats på ett sätt som möjliggör jämförelser.

Samtliga fonders resultat överstiger inleveranskravet till 1-3 AP-fondema,
dvs 3 % av uppindexerat fondkapital. Resultatkravet för löntagarfonderna
uppgår för år 1991 till 646 Mkr. Motsvarande flödeskrav för Fjärde och
Femte AP-fonderna är 306 Mkr.

Det bokföringsmässiga resultatet varierar från ca halva till drygt dubbla
flödeskravet utom för Fjärde AP-fonden, vars resultat är nio gånger större.
De viktigaste resultatpåverkande posterna är realisationsvinstnetto och
aktieutdelningar samt för Fjärde AP-fonden en extraordinär nedskrivning
av onoterade aktier om 358 Mkr.

251

Realisationsvinster (netto) på försålda värdepapper är den post som bidrar
mest till resultatet. De största realisationsvinsterna redovisas av Fjärde
AP-fonden samt av Nordfonden. Löntagarfondernas sammanlagda reali-
sationsvinster för år 1991 uppgick till 598 Mkr, vilket är 408 Mkr mindre
än 1990. Fjärde och Femte AP-fondema redovisar 1 722 Mkr i realisa-
tionsvinst, vilket är 158 Mkr högre än 1990.

Sammantaget erhöll löntagarfonderna 1 052 Mkr i aktieutdelningar och
ränteintäkter 1991 varav 479 Mkr i ränteintäkter. Det innebär en ökning
med 9 % jämfört med 1990. Motsvarande värden för Fjärde och Femte
AP-fonderna var 965 Mkr respektive 36 %.

Löntagarfonderna redovisar förvaltningskostnader om totalt 42,3 Mkr,
vilket innebär en ökning med 4,1 Mkr eller 10,9 % jämfört med år 1990.

Femte AP-fonden och Nordfonden redovisar lägre förvaltningskostnader
än övriga fonder. Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader uppgår till

26,1 Mkr, vilket är en ökning med 131 %. Kostnaden för ett moderniserat
ADB-system, vilket skrivits av i sin helhet under året, förklarar huvudde-
len av ökningen.

Avvecklingskostnader har i bokslutet upptagits av samtliga löntagarfonder
med undantag för Fond Väst. Beloppen uppgår till ca 10 Mkr för Syd-
fonden och Trefond Invest samt till ca halva beloppet för Mellanfonden
och Nordfonden. Västfondens uppfattning är att kostnaderna om beräknat
7-8 Mkr inte skall belasta 1991 års resultat varför varken resultat- eller
balansräkningen upptar beloppet. I särskilda specifikationer anger Mellan-
fonden och Västfonden andra belopp vilket närmare redogörs för under
avsnitt 4.3.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

2.2 Reala resultat- och balansräkningar
1991-12-31

Avsnittet i sammanfattning:

- Löntagarfonderna redovisar för 1991 utöver avkast-
ningskravet ett realt underskott av 915 Mkr

(- 9 088 år 1990) och ett ackumulerat realt under-
skott av 2 345 Mkr (- 1 430 år 1990).

- Fjärde och Femte AP-fonderna redovisar för 1991 ut-
över avkastningskravet ett realt överskott av 2 356 Mkr
(- 5 762 år 1990) och ett ackumulerat realt över-
skott av 14 165 Mkr (+ 11 809 år 1990).

252

Inledning

1988 infördes en bestämmelse i APR om att fondernas resultat även skall
redovisas i reala termer.

I den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för
förändring i dold reserv samt för inflationen under året. Vidare görs ett
avdrag för årets flödeskrav, dvs 3 % av nuvärdet (konsumentprisindex)
av totalt rekvirerade medel som skall inlevereras till 1-3 AP-fonderna.
Som slutresultat erhålls ett överskott/underskott.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Det reala resultatet 1991

Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 1572 Mkr
blev det sammanlagda reala resultatet för löntagarfonderna år 1991 ett
underskott som uppgick till 269 Mkr. Efter avsättning för inleverans till 1-3
AP-fonderna med 646 Mkr, blev det sammanlagda underskottet för lönta-
garfonderna 915 Mkr. Enligt riksdagsbeslut skall fonderna efter överfö-
ringar av medel till 1-3 AP-fondema långsiktigt bibehålla grundkapitalets
realvärde. Det reala resultatet är därmed 8 174 Mkr bättre än 1990 då
underkottet var 9 080 Mkr.

Det högsta reala resultatet uppvisar Sydfonden med ett överskott av
31 Mkr medan Trefond Invest och Nordfonden redovisar de lägsta resul-
taten med underskott av 434 Mkr resp 328 Mkr.

Fjärde AP-fonden redovisar för år 1991 ett överskott av 2 234 Mkr, vilket
är 7 521 Mkr högre än 1990. Femte AP-fonden redovisar ett överskott för
1991 med 122 Mkr.

Den orealiserade värdeförändringen på aktieportföljen (dolda reserven)
har under år då kursutvecklingen på börsen är starkt positiv eller starkt
negativ stor betydelse för det reala resultatet. En årsredovisning som inte
beaktar värdeförändringar måste å andra sidan sägas vara ofullständig.
Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala
resultatet för ett enskilt år.

Fondernas reala resultat vid utgången av de senaste fem åren framgår av
tabell 2.

253

Tabell 2: Fondernas reala resultat för 1987-1991 (Mkr)

Fond	1987	1988	1989	1990	1991	Ack från start till 1991
SF	-352	+749	+547	-1 633	31	-390
VF	-235	+989	+522	-2 126	-63	-439
TF	-335	+989	+452	-1 936	-434	-917
MF	-41	+767	+323	-1 436	-121	-38
NF	-150	+ 902	+709	-1 957	-328	-561
S:a Ltf	-1 112	+4 395	+2 553	-9 088	-915	-2 345
4e AP	-1 016	+ 5 475	+5 160	-5 287	2 234	+ 14 522
5e AP	-	-	-4	-475	122	-357
S:a AP	-1 016	+5 475	+ 5 156	-5 762	+ 2 356	+ 14 165
Totalt	-2 128	+ 9 879	+ 7 709	-14 850	+ 1 441	+ 11 821

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Ackumulerat realt resultat

Den reala redovisningen ger däremot i ett längre perspektiv en god bild av
värdeutvecklingen i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. I tablå 3
och 4, bilaga 1, har resultaten fr o m fondernas första verksamhetsår acku-
mulerats. Sammanlagt efter åtta verksamhetsår har löntagarfonderna ett
underskott realt efter överföringar till 1-3 AP-fondema om 2 345 Mkr.

Högsta ackumulerade reala resultat av löntagarfonderna visade Mellan-
fonden med ett underskott av 38 Mkr, lägsta Trefond Invest med ett un-
derskott av 917 Mkr.

Fjärde AP-fonden inledde sin verksamhet 1974. Det ackumulerade reala
överskottet uppgår till 14 522 Mkr. Ackumulerat realt underskott för
Femte AP-fonden är 357 Mkr sedan starten i mitten av 1989. Samman-
lagt visar AP-fonderna ett ackumulerat realt överskott med 11 821 Mkr
sedan start.

254

2.3 Fondförmögenhet

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Avsnittet i sammanfattning:

- Vid utgången av 1991 utgjorde Fjärde och Femte AP-fon-
demas och löntagarfondernas sammanlagda fondför-
mögenhet realt 43 976 Mkr (39 326 år 1990). Därav ut-
gjorde löntagarfondernas förmögenhet 19 293 Mkr
(18 436).

Fondförmögenheten (fondkapitalet) utgör fondernas eget kapital. För-
mögenheten kan delas upp i uppindexerat grundkapital och ackumulerat
över-/underskott (se bilaga 1, tablå 4). Dessa uppgår till totalt 32 157 Mkr
resp 11 819 Mkr.

I tabell 3 redovisas realt fondkapital uppdelat per fond.

Tabell 3: Realt fondkapital för resp fond 1988-1991 (Mkr)

Fond	1988	1989	1990	1991
Sydfonden	3 242	4 546	3 917	4	290
Fond Väst	3 800	5 075	3 948	4	226
Trefond Invest	3 578	4 788	3 855	3	764
Mellanfonden	2 801	3 436	2 626	2	908
Nordfonden	3 584	5 048	4 091	4	104
S:a Löntfonder	17 004	22 892	18 436	19	293
4e AP-fonden	17 275	23 409	19 260	22	046
5e AP-fonden	_—	501	1 630	2	637
S:a AP-fonder	17 275	23 910	20 890	24	683
S:a TOTALT	34 279	46 803	39 326	43	976

Löntagarfondernas totala fondförmögenhet uppgick vid årsskiftet 1990/91
till 19 293 Mkr.

Eftersom Mellansvenska löntagarfonden endast rekvirerat en del av det
tillgängliga kapitalet blir en jämförelse med andra löntagarfonder ej rätt-
visande. Vid årsskiftet hade Mellanfonden rekvirerat 2 200 Mkr medan
övriga löntagarfonder hade rekvirerat 3 452 Mkr. Av de senare har
Sydfonden och Fond Väst de högsta reala fondkapitalen.

255

Fjärde AP-fonden hade vid årsskiftet en förmögenhet av 22 046 Mkr Skr. 1992/93:18
samtidigt som fonden hade ca 500 Mkr kvar att rekvirera. Motsvarande Bilaga 10
belopp för Femte AP-fonden var 2 637 Mkr och ca 1 300 Mkr. Av de förra
beloppen utgjorde ackumulerat överskott 14 522 Mkr för Fjärde AP-
fonden, medan Femte AP-fonden redovisar ett ackumulerat underskott
om 357 Mkr. Totalt har Fjärde AP-fonden sedan start tillförts 3 500 Mkr
i kapital. Beloppet uppgår uppindexerat till 7 525 Mkr. Femte AP-fonden
har tillförts totalt 2 700 Mkr sedan start, vilket uppindexerat redovisas
med 2 994 Mkr.

2.4 Värdeförändring av realt fondkapital
under 1991

i--1

| Avsnittet i sammanfattning

- Alla fonder uppvisar en positiv real värdeförändring
av realt fondkapital under 1991.

- Av löntagarfonderna visar Sydfonden och Västfonden en
real värdeförändring som överstiger ökningen för
Stockholms fondbörs

■ I synnerhet Femte men också Fjärde AP-fonden visar
högre real värdeförändring än fondbörsen.

i___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________l

Ytterligare ett sätt att utvärdera fondernas medelsförvaltning är att be-
räkna den reala värdeförändringen under 1991 av de medel som fondema
förfogade över vid inledningen av året. Därvid exkluderas årets rekvisi-
tioner från och överföringar till 1-3 AP-fondema. En närmare beskrivning
av beräkningsmetoden med kommentarer återfinns i bilaga 2. Tabell 4
redovisar fondernas reala avkastning 1990 och 1991.

Tabell 4: Värdeförändring av realt fondkapital för löntagarfonderna
samt Fjärde och Femte AP-fondema 1990 och 1991, %.

SF VF TF MF NF 4:e AP 5:eAP Stockholms-
börsen

1990 -21,5 -28,2 -26,1 -29,7 -25,3 -18,7 -14,3 -30,0

1991 +12,4 +10,0 +0,9 +6,7 +3,1 +15,4 +21,4 +8,4

256

Ingen av fondema uppvisar en negativ real värdeförändring under 1991. Skr. 1992/93:18
De fem löntagarfonderna har haft en genomsnittlig real värdeförändring Bilaga 10
av 7 % vilket är något lägre än börsen i genomsnitt Sydfonden och Väst-
fonden visar de högsta värdena. Båda AP-fondema visar högre real värde-
förändring än börsen med 21 % för Femte och 15 % för Fjärde AP-fonden.

2.5 Jämförelse med Findatas
avkastningsindex

Avsnittet i sammanfattning:

- Löntagarfonderna har sedan starten 1984 tillsammans
utvecldats 5 % lägre än Findatas avkastningsindex.

- För verksamhetsåret 1991 är avkastningen 2 % lägre än
Findatas avkastningsindex.

RRV har även i år jämfört fondstyrelsernas medelsförvaltning med Fin-
datas avkastningsindex (Fdax). En beskrivning av Fdax och beräknings-
metod med kommentarer framgår av bilaga 2.

Perioden juli 1984 -1991

Av tabell 5 och tablå 5 i bilaga 1, framgår att löntagarfonderna sammanlagt
utvecklats 5 % lägre än index från att de startade sina verksamheter. Ingen
löntagarfond uppvisar positiv differens. Trefond Invest visar det lägsta
resultatet (-14 %).

Tabell 5: Jämförelse mellan en tänkt indexportfölj (Fdax) och respektive
löntagarfonds reala fondkapital + skuld till 1-3 AP-fondema
från start 1984 till 90-12-31 resp 91-12-31 (procentuell avvi-
kelse från index).

Från start

t o m

Genom-
snitt

1990

-4

-3

-7

-3

-4

1991

-1

-2

-14

-4

-5

257

17 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Kalenderåret 1991

Tabell 6 och tablå 5 i bilaga 1, visar att Femte AP-fonden under 1991
utvecklats 15 % bättre än index. Även Fjärde AP-fonden och Sydfonden
visar goda resultat medan Trefond Invest och Nordfonden visar den lägsta
avkastningen.

Tabell 6: Jämförelse mellan utvecklingen av en tänkt indexportfölj
(Fdax) och respektive fonders reala fondkapital 4- skuld till 1-3
AP-fondema under kalenderåren 1990 och 1991 (procentuell
avvikelse från index).

År SF VF TF MF NF 4:e AP 5:e AP

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

1990 13 1 6 -1 6 15 12

1991 4 1 -7 -1 -5 7 15

Fondema, men inte index, belastas av omkostnader. Tom juni 1986 upp-
gick omsättningsskatten till 0,5 % för både försäljning och köp av aktier.
Fr o m juli 1986 tom 1990 var omsättningsskatten 1 % och fram till
december 1991 0,5 %. Omsättningsskatten slopades 91-12-01. Viktiga
omkostnadsposter är vidare courtage och förvaltningskostnader. Omsätt-
ningsskatt och courtage redovisas inte av samtliga fonder. RRV uppskattar
dock att omkostnaderna för löntagarfonderna totalt uppgick till omkring
80 Mkr 1991. Fjärde och Femte AP-fondemas motsvarande kostnader
beräknas till ca 45 Mkr. För att nå samma avkastning som index måste
fonderna - för att täcka omkostnaderna - nå högre avkastning på sina
värdepappersinnehav än börsens genomsnitt. Detta högre avkastningskrav
uppgick 1991 enligt RRVs beräkningar genomsnittligt till 0,25 ä 0,30 %
för fonderna sammantagna.

1991 har avkastningen för likvida placeringar varit avsevärt högre än för
aktiemarknaden som helhet. Ur avkastningssynpunkt har det därför ofta
varit fördelaktigt att ha en hög likviditet. Samtliga fonder förutom Nord-
fonden har under 1991 ökat sin likviditet.

258

2.6 Jämförelse med 1-3 AP-fonderna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Avsnittet i sammanfattning

- Löntagarfondernas samlade förmögenhet har t o m år 1991
utvecklats 20 % lägre än om medlen hade placerats i
räntebärande papper med samma förräntning som inom
1-3 AP-fondema.

Ett sätt att utvärdera löntagarfondernas medelsförvaltning är att jämföra
hur fondförmögenheten (realt fondkapital och skulden till 1-3 AP-fonder-
na) utvecklats jämfört med om rekvirerade medel i stället placerats i ränte-
bärande värdepapper. Lämpligt kan här vara att jämföra med den för-
räntning som 1-3 AP-fonderna lyckats åstadkomma. En beskrivning av
metoden med kommentarer framgår av bilaga 2.

Tabell 7: Jämförelse mellan fondförmögenhet 1991-12-31 och en place-
ring i räntebärande papper inom 1-3 AP-fonderna från starten
juli 1984 för löntagarfonderna (Mkr)

	SF	VF	TF	MF	NF	S:a
Fondförmögenhet 4 795 Alt placering i		4 723	4 223	3 321	4 581	21 642
1-3 AP-fondema	5 871	5 838	5 874	3 786	5 836	27 205
Differens	-1 076	-1 115	-1 651	-465	-1 255	-5 563
Procent	-18	-19	-28	-12	-22	-20

Tabell 7 visar att löntagarfondernas samlade fondförmögenhet efter 8 år
utvecklats 20 % sämre än för räntebärande papper inom 1-3 AP-fonderna.
Annorlunda uttryckt har fondernas värdetillväxt varit 5,6 mdr kr lägre än
om de hade placerats i räntebärande papper (se bilaga 1, tablå 6). Sämst
resultat redovisar Trefond Invest som har haft 28 % lägre avkastning på
förvaltade medel än 1-3 AP-fondema. Ingen av löntagarfonderna redovisar
en positiv differens. Mellansvenska löntagarfonden redovisar det minst
negativa värdet.

Tabell 8 redovisar för åren 1986-1991 en jämförelse mellan löntagarfon-
dernas samlade förmögenhet och det samlade värdet för den tänkta
alternativa placeringen inom 1-3 AP-fonderna.

259

1991 års mediokra utveckling på aktiemarknaden har haft betydande in-
verkan på årets resultat. Som jämförelse låg för perioden 1984-1989
löntagarfondernas förmögenheter sammantaget 38 % över den alternativa
placeringen i räntebärande papper.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tabell 8: Jämförelse mellan löntagarfondernas samlade fondförmögen-
het och det samlade värdet aven tänkt "AP-portfölj" 1986-1991
(Mkr).

År	Löntagarfonderna	"AP-portfö)jen"	Avvikelse
1986	7 807	6 412	+22%
1987	10 140	10 287	-1 %
1988	17 923	14 261	+ 26 %
1989	24 432	17 689	+38 %
1990	20 084	23 368	-14 %
1991	21 642	27 205	-20%

2.7 Jämförelse med allemansfonder

.---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

| - Femte och Fjärde AP-fondemas resultat år 1991 är högre
än de tio största allemansfondernas resultat medan lön-
tagarfondernas resultat är lägre

l_-----------------------------------------------------------------------------------------------------

RRV har valt att även göra en jämförelse med de större allemansfondernas
resultat. Samtliga allemansfonder med fondkapital över två miljarder ingår
i urvalet. Svensk Fondstatistiks sparöversikt har använts som underlag för
jämförelsen.

I tabell 9 redovisas respektive fonds förmögenhet 1991-12-31. Dessutom
redovisas vad en "satsad hundralapp" i resp fond 1990-12-31 skulle varit
värd vid utgången av 1991.

260

Tabell 9:

Värdet av en "satsad hundralapp" förräntad under verksam- Skr. 1992/93:18
hetsåret 1991 för löntagarfonderna, Fjärde och Femte AP-fon- Bilaga 10
derna samt de tio största allemansfonderna

Fond	Förmögenhet 911231 Mkr	Värde 911231 av 100 kr satsade 901231
5e AP-fonden	2 637	121,44
Sparbankerna 2	3 640	120,20
Sparbankerna 1	3 055	120.20
Sparbanken 3	2 045	120,15
Sparbanken 4	2 314	120,10
SE-banken 2	2 790	115,65
4e AP-fonden	22 045	115,43
Nordbanken Beta	2 566	112,90
Sydfonden	4 290	112,37
Handelsbanken Chans/Risk	3 218	110,75
Fond Väst	4 226	109,99
Banco Allemansfond	2 401	108,85
Nordbanken Alfa	2 474	107,90
Mellansvenska	2 908	106,66
Föreningsbankerna 1	2 441	106,60
Nordfonden	4 104	103,11
Trefond Invest	3 764	100,91

Femte och Fjärde AP-fonderna utvecklades väl under året jämfört med
ett genomsnitt för allemansfonderna medan löntagarfonderna utveckla-
des sämre.

2.8 Fondernas aktieportföljer och andra
placeringar

- Fondernas tio största innehav i noterade bolag svarar
för 57 % av den noterade aktieportföljen - alla bland
"mest omsatta aktier" på Stockholmsbörsen.

261

2.8.1 Portföljsammansättning

Tabell 10 och tablå 7, bilaga 1, redovisar fondernas tillgångar.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tabell 10: Fondernas totala tillgångar (procent)

	SF	VF	TF
Noterade aktier i)	70,5	78,1	81,0
Onoterade aktier i)	2,3	4,7	0,7
Utländska aktier i)	0	0	0
Likvida medel m m	27,2	17,2	18,3

100,0 100,0 100,0

MF	NF	4:e AP	5:e AP	Totalt
72,7	74,2	81,4	59,9	77,4
7,9	3,7	4,0	0	3,6
0	0	1,9	11,7	1,7
19,4	22,1	12,7	28,4	17,3
100,0 100,0		100,0	100,0	100,0

1) Inkl konvertibler, köpoptioner, tekningsoptioner m m.

Fonderna har 77 % av sina tillgånger placerade i noterade bolag på
Stockholms fondbörs. Fyra procent är placerade i onoterade företag. Det
största innehavet i onoterade företag med åtta procent av tillgångarna har
Mellansvenska löntagarfonden. Femte AP-fonden saknar helt tillgångar i
onoterade aktier. Denna har placerat 12 % av tillgångarna i utländska
aktier medan motsvarande andel för Fjärde AP-fonden är 2 %. Placering
i likvida medel m m utgör i genomsnitt 17 % av de totala tillgångarna vilket
är en ökning med 2 % från föregående år.

2.8.2 Sammanställningar över aktier och övriga
placeringar

RRV har i likhet med tidigare år sammanställt fondernas aktieportföljer ''
och övriga placeringar med utgångspunkt från årsredovisningarna. Sam-
manställningarna i sin helhet redovisas i bilaga 3 enligt följande:

Tablå 9.1 Aktier i noterade bolag (A1/A2.OTC och övriga inofficiella
aktier) samt utländska bolag

Tablå 9.2 Konvertibla skuldebrev i noterade bolag

Tablå 9.3 Aktier med köpoptioner/teckningsoptioner

Tablå 9.4 Aktier i onoterade företag

Tablå 9.5 Konvertibla skuldebrev i onoterade bolag samt utländska
konvertibler

262

Dessa tablåer redovisar portföljinnehavet för respektive fond med aktier-
nas totala marknadsvärden. Vidare har fondens andel av det totala kapi-
tal- och röstvärdet i resp företag noterats. Samtliga fonders innehav har
därutöver summerats.

2.8.3 Aktier i de tio största innehaven

Tabell 11 redovisar fondernas tio totalt största engagemang.

Tabell 11: Fondernas tio största innehav 1991-12-31

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Företag	Mkr	%
Astra	5 042	14,6
Volvo	2 328	6,7
Procordia	1 929	5,6
Ericsson	1 842	5,3
SCA	1 602	4,6
Sandvik	1 506	4,4
Asea	1 492	4,3
Sydkraft	1 458	4,2
AGA	1 434	4,2
Skanska	1 422	4,1
	20 055	58,1
Övriga	14 451	41,9
Summa	34 506	100,0

Astra ensamt representerar 15 % av fondernas totala noterade aktieinne-
hav. Motsvarande värden för de fem största aktieposterna är 37 % och för
de tio största 58 %. De 10 största företagens samlade marknadsvärde hos
fondbörsen är 51 %. Fondema har således jämfört med börsen kon-
centrerat sina innehav till de största företagen.

2.8.4 Jämförelse med fondbörsen som helhet

Fondernas tio största innehav tillhör de största företagen på Stockholms
fondbörs, se tabell 12.

263

Tabell 12: Fondernas största innehav samt de största företagen avseende Skr. 1992/93:18
marknadsvärde och aktieomsättning på Stockholms fondbörs Bilaga 10

Löntagar-/AP-fonderna	Stockholms fondbörs
Löntagar-/AP-fonderna	Högsta marknadsvärde	Högsta aktieomsättning
1. Astra	1. Astra	1. Astra
2. Volvo	2. Procordia	2. Ericsson
3. Procordia	3. Asea	3. Skandia
4. Ericsson	4. Volvo	4. Volvo
5. SCA	5. Ericsson	5. Electrolux
6. Sandvik	6. Sandvik	6. Asea
7. Asea	7. SCA	7. Trelleborg
8. Sydkraft	8. Sydkraft	8. Procordia
9. AGA	9. Electrolux	9. Atlas Copco
10. Skanska	10. Skanska	10. Investor
	12. AGA	17. SCA

18. Skanska

19. Sandvik

23. AGA

24. Sydkraft

Fondernas tio största engagemang överensstämmer väl med de tio aktier
som har högst marknadsvärde på börsen. Av engagemangen ligger endast
AGA utanför på en tolfteplats. Överensstämmelsen är god även med de
bolag som har störst aktieomsättning på börsen. De tillhör samtliga
gruppen "mest omsatta aktier" inom Stockholmsbörsen.

2.9 Fondernas ägande

- Fondernas andel av Stockholms fondbörs utgör 6 % av det
totala värdet på börsen.

- Fondernas röstmässigt största enskilda engagemang under-
stiger de maximalt tillåtna under gällande regler.

264

Fondernas andel av Stockholmsbörsen

Vid utgången av 1991 fördelades fondernas totala ägande vid Stockholms
fondbörs enligt följande:

Tabell 13: Fondernas andel av Stockholmsbörsen (Mkr)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Listtyp	Börsens tot.värde	Fondernas andel	%
Al/A2-listan	540 000	34 143	6,3
OTC-listan	5 300	71	1,3
O-listan	13 100	292	2,2
SUMMA	558 400	34 506	6,2

Fondernas låga andel i företag från OTC-listan och O-listan är ytterligare
en annan indikation på fondernas koncentration till de största företagen.

Fondernas röstmöjligheter i företagen

Tillsammans var fonderna ägare till aktier i totalt 119 företag av 230 på
Stockholmsbörsen 1991-12-31. Fondernas gemensamma röstvärde för-
delades enligt följande:

Röstandel, % Antal företag

>10,0	14
5,1 -10,0	31
2,1 - 5,0	36
0,1 - 2,0	38
Summa	119

Andelen röster i de största engagemangen fördelas på följande sätt.

265

Tabell 14: Ägarengagemang med minst 10 % röstandel samt i Astra (det Skr. 1992/93:18
penningmässigt största engagemanget) 1991-12-31, % Bilaga 10

Aktier	SF	VF	TF	MF	NF	4e	5e	Summa
1. Frontline		9,5		9,5	10,1	-		29,1
2. Skrinet	8,1	-	14,2	-	-	-		22,3
3. Esab	-	5,5	7,8	1,5	-	4,5		19,3
4. Garphyttan	-	-	-	7,0	-	7,3		14,3
5. NK	-	-	-	5,2	5,2	0,6		12,6
6. Andersson	-	-	-	4,4	-	7,5		11,9
7. SIAB	2,0	1,6	-	1,1	5,2	1,6		11,5
8. AGA	-	-	0,1	0,1	-	8,7	2,2	11,1
9. SILA	0,2	1,5	0,7	0,9	3,3	4,3	-	10,9
10. Sydkraft	0,8	0,5	-	0,2	-	7,5	1,7	10,7
11. SKF	-	1,2	4,5	0	-	4,4	0,4	10,5
12. BGB	-	1,3	6,1	0,5	2,5	-	-	10,4
13. Volvo	0,4	2,1	0,2	0,5	0,2	6,5	0,4	10,3
14. Euroc	-	1,3	-	-	2,1	6,8	-	10,2
15. Rottneros	-	-	10,0	-	-	-	-	10,0
18. Astra	1,3	0,9	-	-	0,7	6,9	-	9,8

Frontline, som ensam representant från den inofficiella listan (O-listan),
nyregistrerades 1990 och gick tidigare under benämningen UV Shipping.
Rottneros tillhör OTC-listan. Övriga företag ingår i Al/A2-listan.

Det största innehavet 29 %, ligger i Frontline, vilket väl understiger det
maximalt möjliga, 50 %, med 1991 gällande regler.

2.10 Branschsammansättning

Tablå 8 i bilaga 1 visar branschsammansättning för fondernas aktieinne-
hav samt antal engagemang. Kemi och läkemedels- samt verkstadsindustri
är överrepresenterade medan förvaltningsbolag, banker samt fastighets-
och byggbolag är underrepresenterade.

Antalet engagemang har minskat obetydligt under 1991.

266

3 Uppföljning av tidigare utlåtanden

I utlåtandet över 1990 års medelsförvaltning uppmärksammade RRV bl a
följande områden som har följts upp i årets utvärdering:

- Förändringar i placeringsreglerna

- Insiderregler

- Långsiktigt likviditetsbehov

- Löntagarfondernas företagaransvar i onoterade företag

- Omsättningshastighet och långsiktighet

- Behov av likformig årsredovisning

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

3.1 Förändringar i placeringsreglerna

Avsnittet i sammanfattning

- Sedan 1 augusti 1991 har samtliga fonder möjlighet att
handla med optioner, terminer eller andra liknande
finansiella instrument. Löntagarfonderna har under hösten
1991 i mycket begränsad omfattning utnyttjat de nya
möjligheterna.

RRV har i tidigare utlåtanden efterlyst en precisering i reglementet av
vilken typ av optioner som löntagarfonderna får bedriva handel i. Lön-
tagarfonderna saknade tidigare den klart uttryckta rätten att placera
medel i vissa slag av optioner som tillkom Fjärde och Femte AP-fondema
(standardiserade köp- och säljoptioner av aktier i svenska aktiebolag).

I regeringens proposition (1990/91:186) om ändringar i reglementet för
allmänna pensionsfonden föreslogs följande förändringar i placeringsreg-
lema

- rätt för alla fonder att handla med optioner, terminer etc,

- viss rätt för löntagarfonderna att köpa utländska aktier,

- möjlighet för dem samt Fjärde och Femte AP-fondema att placera i
räntebärande värdepapper som är utställda i utländsk valuta.

Näringsutskottet tillstyrkte endast den första punkten och hänvisade i
övrigt till det av regeringen aviserade förslaget om en mer genomgripande
ändring i reglementet. Den nya rätten för fondema regleras i APR 12a §:

267

"En fondstyrelse får handla med optioner och terminer eller andra likartade finan-
siella instrument för att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar eller för att
skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster eller andra risker."

De nya reglerna innebär - för alla fonder - en, i förhållande till vad som
tidigare uttryckligen gällde för Fjärde och Femte AP-fonderna, utökad
möjlighet att handla i derivata instrument.

Löntagarfonderna har endast i begränsad omfattning utnyttjat rätten att
handla i derivata instrument då regeländringen trädde i kraft den 1 augus-
ti 1991.

Femte AP-fonden bedrev ingen handel i optioner under 1991.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

3.2 Insiderregler

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------!

Avsnittet i sammanfattning

- Samtliga fonder har upprättat interna regler om anmäl-
ningsskyldighet etc i enlighet med bestämmelser i den
nya insiderlagen som trädde i kraft den 1 mars 1991.

- Trefond Invest, Sydfonden samt Fjärde och Femte AP-
fonderna har inte krävt att revisorerna skall omfat-
tas av skyldigheten att anmäla innehav av fondpapper
till resp fondstyrelse.

- RRV anser att revisorerna bör omfattas av anmäl-
ningsskyldigheten.

Den nya lagstiftningen innebär en utvidgning av förbudet mot insiderhan-
del. Den allmänna förbudsbestämmelsens utformning innebär att även
personer som på grund av sin anställning, uppdrag eller annan befattning
hos en av fonderna har tillgång till icke offentliggjord kurspåverkande
information omfattas av insiderlagen.

Det allmänna förbudet mot insiderhandel har kompletterats med ett krav
på anmälningsskyldighet för personer med insynsställning i aktiemark-
nadsbolag som även skall tillämpas på allmänna pensionsfondens styrel-
ser. Bestämmelserna om anmälningsskyldighet har infogats i 44 § APR
med följande lydelse:

"Ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt de arbetstagare och uppdrags-
tagare hos styrelsen som styrelsen bestämmer skall skriftligen anmäla sitt innehav
och ändring i innehavet av fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

268

Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.”

Samtliga fondstyrelser har beslutat om vilka som skall omfattas av
anmälningsskyldigheten och om rutinerna för anmälan. Fondstyrelsernas
bedömningar av vilka uppdragstagare som skall omfattas av skyldigheten
varierar emellertid. Trefond Invest, Sydfonden samt Fjärde och Femte
AP-fonderna har inte krävt att revisorerna skall omfattas av skyldighet
att anmäla innehav av fondpapper till resp fondstyrelse.

I insiderlagen 8 § anses även revisorerna (i aktiemarknadsbolag) ha
insynsställning som medför skyldighet att anmäla innehav av fondpapper.
RRV anser att revisorerna bör omfattas av anmälningsskyldigheten. Det
är därför, enligt RRVs mening, angeläget med en precisering i APR så
att anmälningsskyldigheten även i denna lag uttryckligen omfattar revi-
sorerna.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

3.3 Plan för långsiktigt likviditetsbehov

Avsnittet i sammanfattning:

- Samtliga löntagarfonder påbörjade och några hann avsluta
arbetet med att ta fram planer för det långsiktiga lik-
viditetsbehovet under året.

- Fjärde och Femte AP-fonden räknar med att kunna till-
godose det långsiktiga likviditetsbehovet genom rekvire-
ring av medel.

RRV har såväl 1990 som 1991 framhållit behovet av att fonderna har en
policy för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgodoses.

Syftet med likviditetsplanen är bl a att ha en handlingsberedskap för offen-
siva satsningar, och att i god tid förutse behov av likvida medel för att på
så sätt förhindra att "tvångsmässig" försäljning behöver göras till ofördel-
aktiga kurser.

Löntagarfonder

Löntagarfondernas tilldelning av medel upphörde vid utgången av 1990.

Förutsättningarna för löntagarfondernas placeringsverksamhet förändra-
des därmed så till vida att fonderna måste finansiera köp av aktier genom

269

försäljning av aktieinnehav, utdelning, räntor eller genom minskning av
likviditeten. Därmed aktualiserades frågan om hur det framtida likvidi-
tetsbehovet skulle tillgodoses och behovet aven plan för detta. Ett undan-
tag var Mellanfonden som under 1991 kunde ta i anspråk medel som var
beviljade under tidigare år.

Under 1991 påböijade samtliga löntagarfonder ett arbete med att ta fram
planer för det långsiktiga likviditetsbehovet. Fond Väst och Trefond Invest
har under året fattat beslut om planer. Under hösten 1991 deklarerade
regeringen att löntagarfonderna skulle avskaffas vid utgången av 1991.
Mot den bakgrunden fann övriga löntagarfonder det lämpligt att avbryta
arbetet med plan för långsiktigt likviditetsbehov. Innan arbetet avbröts
hade även Nordfonden fattat principbeslut om sådan plan och Sydfondens
styrelseordförande godkänt principer och limiter för placering på penning-
marknaden.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

AP-fonder

Fjärde resp Femte AP-fondens tilldelning av medel utgörs vardera maxi-
malt av ett belopp som motsvarar 1 % av det sammanlagda anskaffnings-
värdet på de medel som 1-3 AP-fonden förvaltar.

Genom denna konstruktion räknar Fjärde och Femte AP-fonderna med
att även tills vidare kunna tillgodose det långsiktiga likviditetsbehovet
genom rekvirering av medel. Rekvirering kan inom ovannämnda ram ske
när som helst under året. För övrig likviditetshantering har Fjärde AP-
fonden upprättat en plan.

3.4 Löntagarfondernas företagaransvar i
onoterade bolag

Avsnittet i sammanfattning:

- Företagaransvaret i Komponentutveckling AB (Fond
Väst) kvarstår vid årskiftet men kommer enligt gällande
avtal att avvecklas under 1992.

För fondernas ägande i onoterade företag gäller att den enskilda fonden
inte får ta på sig ett företagaransvar dvs "ett fortlöpande ansvar för något
företags förvaltning" (prop 1983/84:50).

270

Tabell 15 redovisas fondernas ägande i de tio röstmässigt största innehaven Skr. 1992/93:18

av onoterade aktier. Bilaga 10

Tabell 15: Fondernas ägande och röstvärden för de tio röstmässigt
största innehaven i onoterade företag:

Företag/aktie		Fond	Angivet värde (tkr)	Röstandd
1.	Komponent- utveckling	VF	65 919	61,0
2.	Hyrmaskiner Skåne	MF	14 935	51,0
3.	Friviken	VF	7 263	50,0
4.	Swedish Genetic	4:e AP	113 600	49,9
5.	Datamönster	VF	1000	49,0
6.	Centruminvest	4:e AP	56 933	49.0
7.	Näringslivskredit	4:e AP	51 221	47,4
8.	Hällde	TF	6 973	40,0
9.	Pusslet fastigh	MF	11558	39,0
10.	KMG System	TF	306	37,5

RRV rekommenderade föregående år att ägarandelen i Komponentut-
veckling som uppgår till 61 % skulle reduceras.

Fond Västs engagemang i Komponentutveckling består av 65 919 tkr i
aktier och 42 822 tkr i konvertibler 91-12-31. Aktieinnehavet motsvarar
61 % av röstvärdet.

Komponentutveckling äger aktier och konvertibler i United Parts som
utvecklar, säljer och tillverkar produkter för bilindustrin inom områdena
avgassystem, förarplatsens kontrollsystem och lastbilskomponenter.

Omstruktureringen av bilunderleverantörer har lett till sammanslagningar
såväl inom United Parts som mellan United Parts och andra företag. Ytter-
ligare delägare såsom börsnoterade Trustor AB har därmed tillkommit. I
samband med omstruktureringen har fonden träffat avtal med Trustor AB
om att bolaget under 1992 skall överta fondens aktier i Komponentutveck-
ling mot att fonden får aktier i Trustor AB. Fonden kommer därmed att
erhålla en röstandel på motsvarande ca 29 % i Trustor AB. Dessutom har
fonden ett avtal att delta i en nyemission i Trustor AB.

271

Fond Väst har således även under 1991 haft det förtagaransvar i Kompo-
nentutveckling som enligt prop 1983/84:50 skall undvikas. Genom avtalet
med Trustor AB har fonden emellertid verkat för att eliminera det före-
tagaransvar som RRV i tidigare utlåtande kritiserat.

Som framgår av tabell 15 finns ytterligare fondinnehav i onoterade bolag
som röstmässigt uppgår till 50 % eller mer (Hyrmaskiner Skåne och
Friviken) dvs positioner som kan innebära att fondema måste ikläda sig
företagaransvar.

3.5 Behov av likformig årsredovisning

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

| Avsnittet i sammanfattning:

| - Fjärde och Femte AP-fonderna samt Avvecklingfonden
bör i samarbete med de auktoriserade revisorerna ta fram
en mall för en likformig redovisning.

| - Fonderna bör fortsättningsvis särredovisa kostnader för
courtage.

De grundläggande uppställningarna för balans- och resultaträkningar såväl
bokföringsmässigt som realt bör utformas på ett enhetligt sätt. RRV har i
årets granskningsarbete liksom tidigare konstaterat att så inte alltid är
fallet.

Behov av samordning av redovisnings-/bokföringsregler samt uppställnin-
gar finns på ett antal punkter. De mest iögonfallande är behandlingen av
riskreservering, riskreserv, awecklingskostnader samt hur tillkomsten av
nya verksamhetsområden som t ex derivata instrument skall redovisas.

Ekonomi och verksamhet torde bli enklare att redovisa enhetligt om det
finns en gemensam dokumenterad mall för hur redovisningen skall ske.

RRV anser att Fjärde och Femte AP-fondema samt Awecklingsfonden i
samarbete med de auktoriserade revisorerna bör ta fram en sådan mall och
löpande komma överens om eventuella ändringar.

Redovisningen bör också innehålla en specifikation över mer betydande
kostnadsposter i fondernas verksamhet. En sådan kostnadspost som inte
särredovisas idag är courtage. Skälet för en särredovisning förstärks dess-
utom av att debiteringen av courtage från fondkommisionärema numera
är förhandlingsbar och inte som tidigare fast relaterad till storleken på om-
satta värdepapper.

272

3.6 Omsättningshastighet och långsiktighet i
placeringarna

- Samtliga fonder utom Trefond Invest uppvisar för 1991
lägre omsättningshastighet än fondbörsen i genomsnitt.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Omsättningshastighet kan användas som mått på huruvida kravet på lång-
siktighet tillgodosetts. En närmare beskrivning av beräkningarna med
kommentarer lämnas i bilaga 2.

Om långsiktighet

Fondmedlen skall enligt 34 § APR "placeras så att kraven på god avkast-
ning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Av prop 1983/84:50
framgår för att kravet på långsiktighet skall vara tillgodosett att place-
ringarna skall ha skett enligt två premisser:

1. Placeringarna har skett med sikte på ett varaktigt innehav.

2. Aktieposter avyttrats endast i särskilda fall efter ett kortvarigt innehav.

Av detta följer att långsiktigheten enligt den första premissen endast kan
bedömas efter intentionerna vid förvärvet. Detta har ej varit föremål för
granskning i årets utvärdering. Ett sätt att få en indikation på huruvida
kravet på långsiktighet tillgodosetts enligt premiss 2 är att mäta omfatt-
ningen av kortvariga innehav genom att mäta omsättningshastigheten på
portföljen för noterade aktier. Detta kan sedan jämföras med omsättnin-
gen på Stockholms fondbörs.

Omsättningshastigheten 1991

Tabell 16 presenterar omsättningshastighet för perioden 1985-1991.

273

18 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Tabell 16: Omsättningshastigheten (%) för löntagarfonderna, Fjärde och
Femte AP-fondema samt Stockholmsbörsen för åren 1985-
1991.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

År	SF	VF	TF	MF	NF	4AP	5AP	Börsen
1985		28	61	79	201	20		32
1986	-	27	50	40	85	20		39
1987	63	24	29	41	35	14		29
1988	27	20	44	30	24	14		22
1989	19	16	28	23	15	11		17
1990	4	13	14	12	8	11	(-9)	15
1991	13	14	28	11	11	19	9	20

Endast Trefond Invest uppvisar högre omsättningshastighet än börsen för
1991. Fjärde AP-fonden ligger 1991 nära börsens genomsnitt men har
under tidigare år legat lägre. Även Fond Väst har genom åren haft en rela-
tivt låg omsättningshastighet.

Kalkylsättet medför underskattning av omsättningshastigheten p g a att
fonderna även har placerat i annat än noterade aktier. Detta gäller sär-
skilt för 1991 då andelen likvida medel ökat.

274

Avveckling av löntagarfonderna

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Den 18 december 1991 biföll riksdagen regeringens proposition 1991/92:36
(awecklingspropositionen) att avveckla första-femte löntagarfonderna vid
årsskiftet 1991/92. Beslutet innebar att löntagarfondernas samlade
tillgångar fr o m den 1 januari 1992 skulle överföras till en Aweck-
lingsfond. Denna skall under tiden fram till dess att tillgångarna helt ut-
skiftats förvalta tillgångarna. Den slutliga utskiftningen skall vara genom-
förd senast till halvårsskiftet 1994.

4.1 Rättsläget inför avvecklingen

I awecklingspropositionen konstateras att det vid överföringen av för-
valtningen kommer att uppstå en rad praktiska och tekniska frågor som
måste lösas, bl a beträffande personal och lokaler. Det sägs vidare att det
av naturliga skäl är omöjligt för Awecklingsfonden att omedelbart sätta
sig in i alla frågor avseende samtliga löntagarfonder och att det får för-
utsättas att de avgående styrelserna vidtar de åtgärder som behövs för en
säker övergång. Inte minst gäller detta olika behörighetshandlingar som
är nödvändiga för att förvaltningen skall kunna fortgå efter årsskiftet i
den nya fondens regi.

Enligt propositionen bör de eventuella förpliktelser som vid årsskiftet
1991/92 åvilar löntagarfonderna övertas av Awecklingsfonden. Detta bör
gälla såväl ekonomiska åtaganden i allmänhet som förpliktelser gentemot
löntagarfondernas personal. För de senare gäller ofta anställningsavtal med
klausuler om uppsägningslöner m m. Löntagarfondernas kvarstående
uppgifter efter årsskiftet var att upprätta bokslut och förvaltningsberät-
telse för 1991.

Regeringen tillkallade mot denna bakgrund i november 1991 en organisa-
tionskommitté med uppgift att snarast inleda arbetet med att planera för
överföringen av tillgångarna till Awecklingsfonden. I direktiven till or-
ganisationskommittén (Dir 1991:95) framhålls vikten av att övergången
blir så smidig som möjligt och att åtgärder vidtas för att förvaltningen av
de tillgångar som löntagarfonderna förvaltar direkt skulle kunna fortsätta
i den nya fondens regi efter årsskiftet.

275

4.2 Uppsägning av personal

I awecklingspropositionen konstateras att det får "ligga i sakens natur att
löntagarfondstyrelsema som ett led i awecklingen, med iakttagande av
eventuella villkor i de enskilda anställningsavtalen, säger upp den personal
som resp styrelse anställt."

RRV konstaterar att Västfonden och Nordfonden för flertalet anställda
inte verkställt uppsägning före årsskiftet. Fondema motiverar agerandet
med att arbetsrättsliga grunder saknats för uppsägning. Uppsägningarna
gjordes av Awecklingsfonden under februari 1992.

Uppsägning av personal är en fråga av arbetsrättslig karaktär där rätts-
läget i detta fall är oklart. Avsaknaden av beslut om uppsägning under
1991 vid Västfonden och Nordfonden har enligt RRVs bedömning inte
förorsakat några merkostnader. RRV ser därför inte anledning att ta
ställning till de berörda fondernas hantering av uppsägningarna.

4.3 Awecklingskostnader

I sin rapport konstaterar organisationskommittén att löntagarfonderna bör
följa god redovisningssed, innebärande att samtliga kostnader för aweck-
lingen skall skuldföras i bokslutet för år 1991. RRV konstaterar att
fonderna inte använt sig av enhetliga principer för redovisning av dessa
kostnader. Fondernas olika ansatser kan vidare ha medfört att de totala
awecklingskostnadema inte är helt jämförbara fonderna emellan.

Fond Väst har valt att inte belasta resultatet i bokslutet för 1991 med av-
vecklingskostnader som löper efter bokslutstillfället. Som skäl anförs att
fonden inte har möjlighet att påverka hur awecklingen kommer att ske och
inte heller hur verksamheten kommer att skötas efter årsskiftet 1991/92.
Kostnaderna för aweckling uppgår, enligt fondens beräkningar i särskild
specifikation till 8,3 Mkr i särskild promemoria. (I förvaltningsberättel-
sen anges 7-8 Mkr.)

Mellanfonden har från de kostnader som redovisats i bokslutet för 1991
exkluderat kostnader för löner under uppsägningstiden med hänvisning till
att fondens anställda på Awecklingsfondens begäran skall fullfölja sina
arbetsuppgifter. Mellanfondens beräknade kostnader för dessa löner
uppgår till 3,2 Mkr.

Sammantaget uppgår de beräknade direkta kostnaderna p g a aweckling
till omkring 40 Mkr med följande fördelning mellan fonderna:

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 10

276

Sydfonden
Fond Väst
Trefond Invest
Mellanfonden
Nordfonden

10,3 Mkr

8,3 Mkr

9,8 Mkr

7,7 Mkr

5,6 Mkr

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Summa

41,7 Mkr

I awecklingskostnadema ingår löner under uppsägningstiden (inkl sociala
avgifter), avgångsvederlag, lokalhyror, försäkringar, billeasing samt diverse
övriga avtal/kontrakt. De faktiska kostnaderna för awecklingen av lön-
tagarfonderna kan komma att avvika från redovisade (beräknade) upp-
gifter.

De ovan behandlade awecklingskostnadema avser främst fondkanslier-
nas verksamhet. Awecklingskostnader i ett vidare perspektiv omfattar
även hanteringen av portföljens aweckling/utskiftning.

En uppskattning av de totala kostnaderna för awecklingen av löntagar-
fonderna kan slutgiltigt göras först efter utskiftning av fondtillgångarna.
Tillkommande awecklingskostnader blir beroende av dels Awecklings-
fondens förvaltning av fondtillgångama, dels hur utskiftningen kommer
att ske.

Enligt awecklingsprositionen bör Awecklingsfondens förvaltning inriktas
på att strukturera portföljen så att den får en sammansättning som mot-
svarar kraven på en effektiv kapitalförvaltning. Medlen skall placeras så att
krav på god avkastning och riskspridning tillgodoses samtidigt som pla-
ceringarna skall göras med sikte på den kommande utskiftningen.

Awecklingsfonden har uttryckt som mål för förvaltningen av kapitalet
bl a att koncentrera aktieportföljen till de mest likvida aktieslagen. I det
(kortsiktiga) perspektiv som gäller för Awecklingsfondens förvaltning av
tillgångarna kan en sådan strategi i kombination med innehavens storlek
leda till marknadspåverkan och därmed lägre kurser. De förluster/värde-
minskningar som härigenom kan uppkomma kan med visst fog betraktas
som awecklingskostnader. Detsamma kan gälla om försäljning framtvin-
gas när börskurserna är låga.

4.4 Engagemang i onoterade företag

Löntagarfondernas uppdrag kvarstod oförändrat efter riksdagsvalet fram
till årsskiftet 1991/92. Formellt var fondema således oförhindrade att fram
till dess bedriva verksamheten inom ramen för gällande reglemente.

277

I awecklingspropositionen framhölls att Awecklingsfonden särskilt bör
uppmärksamma de avtal som löntagarfonderna har ingått med onoterade
företag eller dess ägare, t ex åtaganden att i framtiden tillskjuta kapital till
ett företag. Enligt föredragandens mening får en aweckling av
löntagarfonderna inte innebära att sådana avtal inte kan fullföljas.
Awecklingsfonden bör därför i samförstånd med företag och dess ägare
försöka finna andra lösningar som motsvarar ingångna avtal.

Uppmärksamheten på engagemang i onoterade företag sammanhänger
delvis med att dessa ofta kan vara svårare och mer tidskrävande att förvalta
jämfört med innehav i börsnoterade företag. Därtill är de sannolikt i flera
fall svårare att avyttra.

Vid utgången av 1991 uppgick löntagarfondernas engagemang i onoterade
företag till 736 Mkr. Detta utgör ca 4 procent av fondernas samlade till-
gångar.

Ett av motiven för tillkomsten av löntagarfonderna var att tillgodose behov
av riskkapital i det svenska näringslivet. Kravet på långsiktighet innebar
samtidigt att fondernas placeringar skulle ske med sikte på ett varaktigt
innehav. Detta innebär således att löntagarfonderna bland sina engage-
mang har ett antal långsiktiga åtaganden i onoterade företag som det blir
Awecklingsfondens uppgift att hantera och som i ett awecklingsperspektiv
kan innebära problem.

1 samband med att det under hösten 1991 stod (alltmer) klart att beslut om
aweckling skulle fattas har några löntagarfonder ålagt sig själva viss restrik-
tivitet när det gäller placeringar i onoterade företag. Samråd med organi-
sationskommittén har förekommit i flera fall innan beslut om eventuella
investeringar fattats. Några av de investeringar som gjordes under slutet av
1991 innebär långsiktiga åtaganden som övertas av Awecklingsfonden.

I RRVs granskning har inget framkommit som tyder på att löntagarfond-
erna, när det gäller investeringar i onoterade företag under slutskedet av
1991, inte skulle ha agerat i enlighet med sina uppdrag.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

278

Bilagal Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Sammanställning av fondernas bokslut m m

Innehåll

Sid

Tablå 1	Resultaträkningar, bokförda värden	1
Tablå 2	Balansräkningar, bokförda värden	2
Tablå 3	Reala resultat över/underskott efter överföringar till 1-3 AP-fonderna	3
Tablå 4	Balansräkningar i reala termer	5
Tablå 5	Jämförelse Findatas index perioderna 1984 - 1991 samt kalenderåret 1991	7
Tablå 6	Jämförelse med placering i räntebärande värdepapper inom 1-3 AP-fondema	8
Tablå 7	Placeringar i olika slag av tillgångar	9
Tablå 8	Innehav i noterade företag på Stockholms- börsen branschvis samt fondbörsens fördelning	10

279

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 1: Sammanställning resultaträkningar per 91-12-31, bokförda värden, tkr

280

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 10

Tablå 2: Sammanställning av balansräkningar per 1991-12-31, bokförda värden, tkr

281

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 3: Realt resultat och överskott/underskott efter överföringar till 1 - 3 AP-fonderna 1989 -91 samt ackumulativt från fondernas starter tkr sid 1 (2)

282

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

överföringar till

283

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

o
o

o o o o

S 8

Kl •“

m o o
o co
co o>

o o
o o
b- CO

co co o
•- o
«- o

o
cö

o
o

O
o-
o

Tablå 4. Balansräkningar i reala termer (marknadsvärden) 1989 -91 per 12-31, tkr

K»

> K -O □
l_ U U
— O O :O

"O
h

284

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 4. Balansräkningar i reala termer (marknadsvärden) 1989 - 91 per 12-31, tkr sid 2 (2)

285

T 8.

L-
:O

t k

■o

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 5: Jämförelse med FINDATAS avkastningsindex (Fdax)

286

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 6: Jämförelse med placering i räntebärande värdepapper inom 1 - 3 AP-fonderna, ackumulerat, tkr

287

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

288

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 8: Innehav i noterade företag på Stockholmsbörsen, branschvis samt fondbörsens fördelning 1991-12-31.

19 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 18

289

Bilaga 2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Metoder för RRVs beräknings sätt

Innehåll

Sid

1 Fondernas reala värdeförändring 1991 1

2 Jämförelse med Findatas avkastningsindex 2

3 Jämförelse med 1*3 AP-fondema 4

4 Omsättningshastighet 5

290

Bilaga 2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

1 Fondernas reala värdeförändring 1991

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.4.

Metod

I undersökningen har följande formel tillämpats:

Realt fondkap 91 + Skuld 1-3 AP 91 + Överf 91

Real värdeförändr = —--————■——— ----------- -1

Realt fondkap 90 + Skuld 1-3 AP 90 + Rekv 91

Realt fondkap 91

Skuld 1-3 AP 91

Överf 91

Realt fondkap 90

Skuld 1-3 AP 90

Rekv 91

■ Realt fondkapital 91-12-31

- Skuld till 1-3 AP-fondema 91-12-31

■ Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema
1991 enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

■ Realt fondkapital 90-12-31

= Skuld till 1-3 AP-fondema 90-12-31

- Summan av 1991 års rekvireringar (nominellt)

Enligt beräkningen uppskattas förmögenhetens storlek vid årets slut som
om överföring till 1-3 AP-fondema, som inte är affärsmässig, inte hade ägt
rum.

Beräkningen tar hänsyn till (förutsätter) att de rekvirerade medlen finns till
förfogande redan vid årets början. Eftersom rekvireringama beräknas till
nominella värden elimineras därför inte den högre eller lägre avkastning
som kan erhållas genom att rekvirera och investera medlen vid "rätt tid-
punkt".

Kommentarer

Överföringarna till 1-3 AP-fondema omräknas till nuvärde enligt Findatas
avkastningsindex (Fdax). Beräkningen i avsnitt 23 indikerar att denna
omräkning sammantaget är något till nackdel för fondema. Denna på-
verkan torde emellertid vara marginell.

Beräkningen förutsätter att de medel som rekvirerades under året fanns
tillgängliga vid årets början. För Fjärde och Femte AP-fondema är detta
antagande inte helt korrekt eftersom de tilldelade medlens storlek blir
slutgiltigt fastställda först då 1-3 AP-fondemas bokslut är klara.

291

Bilaga 2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

2 Jämförelse med Findatas avkastningsindex

Resultatet från beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.5
och i tablå 5, bilaga 1.

Syftet med att jämföra fondernas resultat med ett index för Stockholms
Fondbörs är att uppskatta hur väl fondernas resultat utvecklats i jämfö-
relse med börsen i sin helhet Liksom föregående år har RRV valt att
jämföra fondernas resultat med Findatas avkastningsindex (Fdax). Det
främsta skälet är att Fdax tar hänsyn till den utdelning som aktieägarna
får (direktavkastning). Fdax är därför ett avkastningsindex till skillnad
mot s k förmögenhetsindex som enbart mäter kursförändringar. Jämförel-
sen mellan Fdax och fonderna blir i detta hänseende korrekt eftersom
fondema också återinvesterar de medel som de erhåller i form av aktie-
utdelning. I Fdax återinvesteras aktieutdelningarna i index samma dag
som de delas ut.

Metod

I undersökningen för perioden juli 1984 - december 1991 har följande
formel tillämpats:

Avvikelse =

Realt fondkap + Skuld 1-3 AP
---------------------- ■ ......— _1
Nuvärde rekv. - Överföringar

Realt fondkap
Skuld 1-3 AP
Nuvärde rekv.

*= Realt fondkapital 91-12-31

= Skuld till 1 -3 AP-fondema 91-12-31

■ Nuvärde av samtliga rekvireringar 1984 - 1991

Överföringar

enligt Fdax

■ Nuvärde av samtliga överföringar till 1-3 AP-
fondema 1985 -1991 enligt Fdax

Nämnaren kan betecknas för indexportfölj.

I undersökningen för verksamhetsåret 1991 har följande formel tillämpats:

292

Bilaga 2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Realt fonkap + Skuld 1-3 AP

Avvikelse = --------------------------------~----- “1

Fondförm 901231 + Nuvärde rekv 91 - Överf 91

Realt fondkap ■ Realt fondkapital 91-12-31

Skuld 1-3 A P ■ Skuld till 1-3 AP-fondema 91-12-31

Fondförm 901231 = Nuvärde av realt fondkapital + Skuld 1-3 AP-
fondema 90-12-31

Nuvärde rekv 91 = Nuvärdet av de rekvireringar som gjorts 1991

Överföl «■ Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema 1991

Kommentarer

Vid tolkningen av resultatet är det viktigt att beakta de faktorer som Fdax
och övriga index ej tar hänsyn till. Vid en jämförelse med Fdax elimineras
"skickligheten" att rekvirera medlen vid lämplig tidpunkt. Med lämplig
tidpunkt avses här rekvirering innan index steg (placeraren handlade innan
uppgången). Anledningen härtill är att indexportföljen beräknas efter det
datum då rekvireringen ägde rum.

Fondema har även andra tillgångar än noterade aktier på Al och A2-
listan. Här återfinns t ex likvida medel (räntebärande papper m m), aktier
i onoterade företag och i företag noterade på andra listor. Under perio-
der då aktiemarknadens avkastning är lägre än avkastningen på likvida
medel kan en placerare höja avkastningen genom placering i likvida medel.

En placerare som har valt att satsa på hög betalningsberedskap under
perioder då likvida medel ger lägre avkastning än aktiemarknaden,
kommer vanligen i jämförelse med index att kunna visa ett sämre resultat.
Motsatsen gäller då likvida medel ger högre avkastning än aktiemarknaden.

Fondstyrelserna belastas av kostnader som inte index belastas av. Dit hör
bl a förvaltningskostnader, courtage och fram till 91-12-01 omsättnings-
skatt.

Marknadsvärden för aktier i onoterade företag anges sällan varför deras
värden i de reala balansräkningarna vanligtvis uppskattas till anskaffnings-
pris. Fyra fonder har dock i balansräkningen avsatt medel till riskreserv.
Fjärde AP-fonden har sålunda upptagit en riskreserv som motsvarar när-
mare halva anskaffningskostnaden för samtliga onoterade engagemang.

293

Bilaga 2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Avkastningskravet är ett av flera krav som fondema skall tillgodose som vid
vissa tillfällen kan stå i motsatsförhållande till övriga krav. Under senare
tid har emellertid fondema uppgett att avkastningskravet är prioriterat.

3 Jämförelse med 1-3 AP-fondema

Resultat av beräkningarna presenteras i huvudrapportens avsnitt 2.6, och
i tablå 6, bilaga 1.

Metod

Följande formel har tillämpats:

Realt fondkap + Skuld 1-3 AP + Överf

Avvikelse ---1

"AP-portfölj"

Realt fondkap

Skuld 1-3 AP

Överf

"AP-portfölj"

= Realt fondkapital 911231

= Skuld till 1-3 AP-fondema 911231

= Nuvärdet av överföringarna till AP-fondema 1984-
91 enligt Findatas avkastningsindex

= Alternativ placering i räntebärande papper med
samma avkastning som inom 1-3 AP-fondema.

"AP-portföljen” har beräknats genom att de rekvirerade medlen räknats
upp med den av 1-3 AP-fondema redovisade avkastningen totalt per år.
Hänsyn har tagits till att löntagarfonderna rekvirerat medel successivt.

Avkastningen per år för 1-3 AP-fondema har varit följande:

1984:

1985:

1986:

1987:

1988:

1989:

1990:

1991:

9,5%

9,7%

16,8%

12,6%

14,2%

6,1%

14,5%

15,5%

294

Bilaga 2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Kommentarer

RRV har räknat med att rekvireringar skett den sista dagen i månaden.
Detta har i jämförelsen verkat till fördel för löntagarfonderna.

Avkastningen har inte beräknats som effektiv ränta, vilket har varit till
nackdel för löntagarfonderna.

Löntagarfonderna har att tillgodose även andra krav än avkastningskravet.

4 Omsättningshastighet

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 3.6.

Metod

RRV beräknar omsättningshastigheten enligt följande formel.

Oms.hast =

Köp

Försäljning
Rekv

Real fondf 91

Real fondf 90

(Köp + Försäljning - Rekv)/2

(Real fondf 91 + Real fondf 90)/2

Bruttoköp av aktieposter

Bruttoförsäljning av aktieposter

Rekvirerade medel under 1991

Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fondema
91-12-31

Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fonderna
90-12-31

Skulden till 1-3 AP-fondema ingår i fondförmögenheten därför att det
ingår i fondernas förvaltning att ge skulden avkastning fram till dess att
skulden betalas in.

Rekvirerade medel dras ifrån köp och försäljning därför att fondema bör
tillåtas köpa aktier för detta belopp utan utslag i omsättningshastigheten.

Fondbörsens omsättningshastighet har beräknats enligt en motsvarande
metod.

295

Bilaga 2

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Kommentarer

En högre omsättningshastighet för fondema än Stockholms Fondbörs be-
höver inte nödvändigtvis innebära att en fond haft hög omsättningshastig-
het.

Då fonderna även gör andra placeringar än i noterade aktier underskattas
omsättningshastigheten.

I fondförmögenheten (nämnaren) ingår även andra tillgångar än notera-
de aktier. Köp och försäljning sätts därför i relation till ett alltför stort tal.

Omsättningshastigheten definierad på detta sätt säger ingenting om en-
skilda köp och försäljningar. Den anger endast ett genomsnittsvärde och
kortvariga innehav blir därför "kvittade" mot långvariga innehav. Antalet
och andelen kortvariga innehav analyseras därför inte genom metoden.

Vissa uppgifter för tidigare år är något osäkra. Uppgifter för Sydfonden
1985 och 1986 finns inte att tillgå.

296

Bilaga 3 Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Sammanställning av fondernas aktieportföljer

Innehåll

Sid

Tablå 9.1 Aktier i noterade företag 1

Tablå 9.2 Konvertibla skuldebrev i noterade förateg 5

Tablå 9.3 Köp- och Teckningsoptioner i noterade företag 6

Tablå 9.4 Aktier i onoterade företag 7

Tablå 9.5 Konvertibla skuldebrev i onoterade företag 10

297

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.1: Por t följinnehav per 1991-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr

o
o*

O* o’ CM

ia M

o «-

K 35

•O OM

M «“

M <- b-

o' m" cm

M O <- M

r- CM *O CM

b-
s

IA CM <—
M O*

CO IA

K -O

298

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.1: Portföljinnehav per 1991-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr sid 2 (4)

MoOo 64.325 0 0 51.155 1,3 0,3 144.460 2,6 0,5 1 50.534 4,3 3,8 410.474 8,2 4,6

NCC 5.756 0,4 0,3 18.080 1,1 0,4 69.783 4,5 5,5 93.619 6,0 6,2

NCB 9.100 2,4 2,4 7.875 1,6 2 16.975 4,0 4,4

NEA 23.100 11 6,3 23.100 10,9 6,3

299

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.1: Portföljinnehav per 1991-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr sid 3 (4)

7.032 1,2 0,2 16.995 2,9 1.5 24.301 3,9 0,7 6.933 1,2 0,9 16.984 2,8 3,3 31.684 5,1 4,3 103.929 17,1 10,9

300

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.1: Portföljinnehav per 1991-12-31. Aktier i noterade bolag, tkr sid 4 (4)

Utländska aktier 000 00 415.621 319.351 734.972

301

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.2: Port följinnehav per 1991-12-31. Konvertibla skuldebrev, i noterade bolag, tkr sid 1 (1)

302

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

303

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.4: Port följinnehav per 1991-12-31. Aktier* i onoterade företag, vanligtvis anskaffningsvärden, tkr sid 1 (3)

Aktievärdena kan i vissa fall inkludera konvertibler

304

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.4: Port följinnehav per 1991-12-31. Aktier* i onoterade företag, vanligtvis anskaffningsvärden, tkr sid 2 (3)

20 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

Aktievärdena kan i vissa fall inkludera konvertibler

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

Tablå 9.4: Port följinnehav per 1991-12-31. Aktier* i onoterade företag, vanligtvis anskaffningsvärden, tkr sid 3 (3)

306

Skr. 1992/93:18

Bilaga 10

TablA 9.5: Portföljinnehav per 1991-12-31. Konvertibla skuldebrev m m, onoterade företag samt utländska konvertibler tkr sid 1 (1)

307

Riksförsäkringsverket

UTVÄRDERING AV MEDELS-
FÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGAR-
FONDERNA och fjärde AP-fon-
den 1991

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

O—V7 RIKSFÖRSÄKRINGS-

■V/ V VERKET MISSIV

1992-04-23

Dnr 8133/91

Regeringen
Socialdepartementet
F inansdepartementet

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för
allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagar-
fondstyrelsernas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande
har sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades
den 27 april 1989. Den femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under
hösten 1989. I enlighet med ovanstående överlämnas bifogade inom verket
utarbetade promemoria "Utvärdering av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna
samt fjärde och femte AP-fondema år 1991".

Enligt den proposition som låg till grund för lagen (prop. 1983/84:50) bör Riks-
försäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets
intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekono-
min". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven
på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses”. Tyngdpunkten i
verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvalt-
ning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuterades utförligare i
verkets första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984.

I enlighet med riksdagsbeslut (prop. 1991/92:36) avvecklades löntagarfonderna
vid årsskiftet 1991/92. De tillgångar som förvaltades av de fem löntagarfondsty-
relserna överfördes vid utgången av år 1991 till en awecklingsstyrelse som skall
sköta förvaltningen fram till dess tillgångarna helt utskiftas. Enligt prop.
1991/92:36 skall Riksförsäkringsverket, fr.o.m. räkenskapsåret 1992, avge
utlåtande över endast fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning.

Enär löntagarfonderna numera avskaffats har den principiella grunden för Riks-
försäkringsverkets utvärdering i den delen försvunnit. De av verket utarbetade
utvärderingsmetoderna tar sikte på att belysa fondernas agerande ur ett långsiktigt
perspektiv. Trots detta har verket valt att låta utarbeta en genomgång enligt den
modellen. Att för ett avslutande år välja en ny modell är inte motiverat.

310

Fjärde och femte AP-fonderna uppvisar båda ett överskott (2 234 respektive 122
miljoner kronor) i förhållande till resultatkravet, år 1991. Fjärde fondstyrelsen
har, sett över hela dess 18-åriga verksamhetsperiod, ett relativt stort ackumulerat
realt överskott. Femte fondstyrelsen uppvisar vid utgången av år 1991, ett
ackumulerat underskott i förhållande till resultatkrav.

De i promemorian redovisade resultaten av utvärderingen ger inte Riksförsäk-
ringsverket anledning att framföra några särskilda anmärkningar om fondernas
medelsförvaltning under 1991.

I styrelsens handläggning av detta ärende har förutom undertecknad Scherman
deltagit ledamöterna Gennser, Grahn, Håvik, B Jönsson, G Jönsson och Stålberg.
Därjämte har närvarit personalföreträdarna Bragby och Eriksson, avdelnings-
cheferna Almström, Marklund, Nordlund och af Winklerfelt, byråchefen Palmer,
styrelsens sekreterare Molvidson samt tjänsteman Magdalinski, den senare som
föredragande.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

K G Scherman

Per Magdalinski

311

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

OL-V7 RIKSFÖRSÄKRINGS- PM

1 V VERKET

Utredningsenheten

1992-04-23

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID
LÖNTAGARFONDERNA SAMT FJÄRDE OCH FEMTE
AP-FONDERNA ÅR 1991

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID

1 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET....................1

2 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS

UTVÄRDERING..............................2

3 FONDERNAS MEDELSTILLDELNING...............3

3.1 Löntagarfonderna..............................3

3.2 Fjärde och femte AP-fonderna......................3

4 BÖRSUTVECKLINGEN .........................5

5 FONDERNAS PLACERINGAR.....................8

5.1 Fondernas totala tillgångar ........................8

5.2 Fondernas aktieplaceringar ........................8

5.3 Fondernas likviditet............................ 13

6 FONDERNAS RESULTAT ......................15

7 ANALYS AV LÖNTAGARFONDERNAS

RESULTAT ................................ 19

7.1 Hur hade fonderna utvecklats om de hade följt börs-
genomsnittet? ................................ 19

7.2 Hur hade fonderna utvecklats om de hade följt avkast-
ningen på räntebärande placeringar? .................21

7.3 Fondernas genomsnittliga årsavkastning jämfört med

aktieindexportföljen............................23

8 ANDELAR AV AKTIEKAPITAL OCH

RÖSTETAL ................................26

9 RÖSTRÄTTSÖVERLÅTELSER....................27

TABELLBILAGA

312

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

RIKSFÖRSÄKRINGS- PM

•X/ V VERKET

Utredningsenheten

Per Magdalinski
Sten Olsson
Anja Helms

1992-04-23

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID
LÖNTAGARFONDERNA SAMT FJÄRDE OCH FEMTE
AP-FONDERNA ÅR 1991

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente for
allmänna pensionsfonden (APR) älagts att årligen avge utlåtande över löntagar-
fondstyrelsernas och fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Åläggandet har
sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades den
27 april 1989. Föreliggande PM har upprättats med anledning av ovanstående.

1 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET

Enligt den proposition (prop. 1983/84:50) som låg till grund for lagen om regle-
mente för allmänna pensionsfonden bör Riksförsäkringsverkets utvärdering göras
"med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förval-
tade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR
förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på
att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderings-
uppdraget diskuteras utförligare i RFV:s första utlåtande, som avsåg verksamhets-
året 1984.

De fem löntagarfondernas samt fjärde och femte AP-fondernas verksamhet
utvärderas även av Riksrevisionsverket (RRV). De granskas dessutom av fonder-
nas revisorer. RFV har sålunda inte någon anledning att genomföra en regelrätt
revision av fondernas verksamhet.

I enlighet med riksdagsbeslut (prop. 1991/92:36) avvecklades löntagarfonderna
vid årsskiftet 1991/92. De tillgångar som förvaltades av de fem löntagarfond-
styrelserna överfördes vid utgången av år 1991 till en awecklingsstyrelse som
skall sköta förvaltningen fram till dess tillgångarna helt utskiftas. Enligt prop.
1991/92:36 skall Riksförsäkringsverket, fr.o.m. räkenskapsåret 1992, avge
utlåtande över endast fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning.

313

UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS UT-
VÄRDERING

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Riksförsäkringsverkets utvärdering avseende verksamhetsåret 1990 gav inte verket
anledning att framföra några särskilda anmärkningar på fondernas resultat eller
placeringar. Emellertid framgick bl.a. följande:

■ Löntagarfondernas sammantagna reala resultat för perioden 1984-1990
uppvisade ett underskott i förhållande till resultatkravet på cirka -1,4 miljar-
der kronor.

■ Fjärde AP-fondens reala resultat översteg, sett över hela dess verksamhets-
period, resultatkravet med cirka 12,3 miljarder kronor.

Det reala resultatet erhålles genom att korrigera det bokföringsmässiga
resultatet för dels orealiserade vinster/förluster, dels avsättningen för beva-
rande av kapitalets köpkraft. Resultatkravet motsvarar 3 % av inflations-
uppräknat grundkapital och skall årligen överföras till l-3:e AP-fonderna.

■ Löntagarfondernas medelsram utökas inte ytterligare efter år 1990.

■ Vid utgången av år 1990 hade löntagarfondstyrelserna, Mellansvenska
löntagarfondstyrelsen (LTF IV) undantaget, rekvirerat det fulla rambeloppet.
Därmed kunde uppbyggnadsperioden för löntagarfonderna i princip anses
vara avslutad.

■ Storleken på femte fondstyrelsens rekvirerade medel, efter en verksamhets-
period på cirka ett och ett halvt år, var 2 000 miljoner kronor. Detta belopp
motsvarade värdemässigt ungefär de medel som fjärde fondstyrelsen rekvire-
rade under sina två första verksamhetsår.

314

FONDERNAS MEDELSTILLDELNING

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

3.1 Löntagarfonderna

Medelsramen

Löntagarfondstyrelserna har sedan de påbörjade sin verksamhet 1984 rekvirerat
medel, s.k. grundkapital, hos Riksförsäkringsverket. De medel som överförs till
en löntagarfondstyrelses förvaltning begränsas av en i APR angiven medelsram.
Denna medelsram uppgick första verksamhetsåret, 1984, till 400 miljoner kronor
per fond och skulle sedan enligt reglementet utökas med 20 000 basbelopp årligen
fram t.o.m. år 1990. Medelsramen var vid 1990 års utgång 3 452 miljoner
kronor per fond, dvs. 17 260 miljoner kronor för fonderna sammantaget.

Rekvirerade medel

Redan vid utgången av 1990 hade löntagarfondstyrelserna, med undantag för
Mellansvenska löntagarfondstyrelsen (LTF IV), rekvirerat högsta möjliga belopp
enligt APR, dvs. 3 452 miljoner kronor per fond.

Mellansvenska löntagarfonden, som således var den enda löntagarfond med
möjlighet att rekvirera ytterligare medel under 1991, rekvirerade 200 miljoner
kronor under året. Vid utgången av 1991 har därmed Mellansvenska löntagar-
fondstyrelsen rekvirerat totalt 2 200 miljoner kronor. Tabell Bl i tabellbilagan
visar en översikt över fondstyrelsernas årliga rekvisitioner under deras verksam-
hetsperiod.

3.2 Fjärde och femte AP-fonderna

Medelsramen

Fjärde och femte fondstyrelsernas verksamhet finansieras med medel som, efter
rekvisition hos Riksförsäkringsverket, överförs från l-3:e AP-fonderna.

De medel som fjärde och femte fondstyrelserna får rekvirera begränsas enligt
26 § APR till "högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid
utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar". Denna begränsningsregel trädde i kraft den 1 juli
1988. Tidigare fattade riksdagen fortlöpande beslut om medelsramens storlek.

År 1991 var fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar 3 970 miljoner
kronor vardera.

315

Rekvirerade medel

Fjärde fondstyrelsen rekvirerade inte några medel under 1991. Sammanlagt har
fondstyrelsen rekvirerat 3 500 miljoner kronor sedan den påbörjade sin verksam-
het 1974.

Femte fondstyrelsen rekvirerade 700 miljoner under 1991. Därmed har femte
fondstyrelsen rekvirerat 2 700 miljoner kronor sedan den påbörjade sin verksam-
het i augusti 1989.

Riksförsäkringsverket konstaterade i föregående års utvärdering att femte fondsty-
relsens uppbyggnadstakt motsvarade fjärde fondstyrelsens, i reala termer, under
dess två första verksamhetsår. Detta gäller även efter femte fondstyrelsens tredje
verksamhetsår.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

316

BÖRSUTVECKLINGEN

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

År 1991

Under 1991 steg Veckans affärers totalindex med cirka 6 %. Totalindex steg från
årsskiftet till mitten på juli, då högsta kurs noterades, med 33 %. Därefter sjönk
totalindex för att för året som helhet hamna på en uppgång på 6 %. Diagram 1
visar utvecklingen av Veckans affärers totalindex under 1991.1

Diagram 1 Veckans affärers totalindex under 1991 (VA-index den 29 decem-
ber 1972 = 100)

Veckans affärers totalindex, som omfattar samtliga företagsaktier som är
noterade på börsens AI- och All-lista, mäter endast kursförändringar, dvs. in-
kluderar inte utdelningar.

317

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell 1 Förändringar i Veckans Affärers branschindex under 1991

Bransch	Förändring i branschindex %	Andel av totala börsvärdet i % 31/12 1991
Verkstäder	+ 7	28
Förvaltningsbolag	+ 1	12
Fastighets- och
byggföretag	-30	7
Övriga företag	+ 19	19
Kemisk industri	+ 40	16
Banker	- 19	7
Skogsindustri	0	8
Utvecklingsbolag	+ 10	1
Handelsföretag	+ 20	1
Rederier	+ 10	1
Totalindex	+ 6	100

Förändringar i branschindex under 1991 skiljer sig väsentligt mellan branscherna.
Sämst under året utvecklades branscherna banker och fastighets- och byggföretag.
Dessa två branscher var också de enda, vars branschindex minskade under 1991.
Av de övriga åtta branscherna utvecklades sex stycken bättre än totalindex. För
tredje året i rad utvecklades kemisk industri bäst av alla branscher.

Perioden 1984-1991

Under löntagarfondernas verksamhetsperiod2 har börsens utveckling varit för-
hållandevis ojämn. Diagram 2 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex
under perioden 1984-1991.

Löntagarfonderna påbörjade sin verksamhet i mitten av år 1984 och avslutade
sin verksamhet vid utgången av år 1991.

318

Diagram 2 Veckans Affärers totalindex under perioden 1984-1991, 0 anger
respektive årsskifte (VA-index den 29 december 1972 = 100)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

ÅR

Från mitten av 1984 till mitten av augusti 1989, då högsta totalindex under
perioden noterades, steg totalindex med 213 %. Den stora börsnedgången under
1990 och den måttliga uppgången under 1991 innebar att ökningen av totalindex
under löntagarfondernas verksamhetsperiod stannade på 111 %.

319

5 FONDERNAS PLACERINGAR

5.1 Fondernas totala tillgångar

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Löntagarfondernas sammanlagda marknadsvärderade tillgångar uppgick vid
utgången av 1991 till 20,1 miljarder kronor. Fjärde och femte AP-fondernas
marknadsvärde uppgick till 22,6 respektive 2,7 miljarder kronor? Av fondernas
sammanlagda marknadsvärderade tillgångar på drygt 45 miljarder kronor var, vid
utgången av året, cirka 83 % placerade i aktier och 16 % i likvida tillgångar. 1
tabell 2 visas fondernas marknadsvärderade tillgångar som andel av det totala
börsvärdet vid utgången av respektive år för åren 1985-1991?

Tabell 2 Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent av det totala
börsvärdet (AI och All-listorna)

År	LTF I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Samtliga
1991	3,7	4,1	0,5	8,3
1990	3,7	3,7	0,3	7,7
1989	3,1	3,2	0,1	6,4
1988	2,9	2,9		5,8
1987	2,5	2,8		5,3
1986	1,7	2,8		4,5
1985	1,0	2,8		3,8

5.2 Fondernas aktieplaceringar

Strategiska portföljen

Den s.k. strategiska portföljen, som består av fondernas största enskilda aktie-
placeringar, har stor betydelse för fondernas avkastning.

Den strategiska portföljens avkastning beror i sin tur på den sammantagna
effekten av kursutvecklingen för varje enskilt företag i denna portfölj. För att
något belysa fondernas strategiska portföljer kan det därför vara av intresse att
studera fondernas koncentration, dvs. de olika fondernas största placeringar på
aktiemarknaden vid utgången av 1991 i förhållande till de totala marknadsvärde-

3 I tabellbilagan i tabell B3 och B4 visas fondernas bokforingsmässiga respek-
tive marknadsvärderade balansräkningar.

4 Femte AP-fonden påbörjade sin verksamhet under hösten 1989.

320

rade tillgångarna. Fondernas koncentration framgår av tabell 3. I tabell B5-B11 i
tabellbilagan redovisas varje fonds 20 största placeringar.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 11

Tabell 3 Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till
de totala marknadsvärderade tillgångarna den 31 december 1991.
Procent

	LTF 1	II	III	IV	V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
Tjugo största	70,6	68,4	81,0	58,9	65,6	74,1	59,9
Tio största	53,4	45,4	57,2	42,4	43,6	57,8	50,7
Fem största	36,2	29,7	36,0	29,7	27,3	37,7	33,9
Största	11,8	7,4	10,8	8,4	8,1	17,0	9,1

Av löntagarfonderna hade Sydfonden (LTF I) och Trefond Invest (LTF III) den
högsta koncentrationen över lag. Ser man enbart på de fem största placeringarnas
andel av tillgångarna hade samtliga löntagarfonder en lägre koncentration än
fjärde AP-fonden. Skillnaden var dock liten i jämförelse med Sydfonden och
Trefond Invest. Fjärde AP-fonden hade en, jämfört med övriga fonder, hög andel
av portföljen placerad i det största aktieinnehavet.

Stabiliteten bland de största placeringarna ger en bild av långsiktigheten i fondens
placeringspolicy. Ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan
erhållas genom att jämföra hur många av de 20, 10 och 5 största placeringarna ett
år som året före fanns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna. Nedan
ges en sammanställning av en sådan jämförelse för åren 1989-1991.

21 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

321

	LTF I	II	III	IV	V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
20 största
1990-91	18	17	15	17	16	17	_1
1990-89	18	15	15	15	16	17
10 största
1990-91	9	8	8	8	7	9	9
1990-89	8	6	7	8	7	8
5 största
1990-91	4	4	1	4	3	3	4
1990-89	4	3	3	4	4	3

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

1 Femte fondstyrelsen hade placeringar i endast 18 bolag, exkl. utländska
bolag.

Trefond Invest (LTF III) är den enda fonden som uppvisar någon nämnvärd
förändring under 1991. Trefond Invests förändring bland de fem största place-
ringarna beror till största delen på olikartad kursutveckling för de aktier som
utgjorde de tio största placeringarna vid utgången av 1990.

Branschfördelning av löntagarfondernas aktieinnehav

Löntagarfondernas enskilda placeringar är avgörande för aktieportföljernas
avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna uppnå en avkastning som
motsvarar den genomsnittliga avkastningen på börsen genom att fördela fondens
aktieinnehav på alla börsföretag i proportion till respektive företags andel av
börsens totala marknadsvärde. Av naturliga skäl koncentrerar löntagarfondstyrel-
serna sitt aktieinnehav till ett begränsat antal företag. Detta medför att fondernas
avkastning kan förväntas avvika från den genomsnittliga avkastningen på börsen.
En grov bild av löntagarfondernas portföljspridning erhålles genom att studera
fördelningen av innehavet mellan olika branscher. Branschfördelningen av
löntagarfondernas aktieinnehav (AI och All-listan) vid utgången av år 1991
framgår av tabell 4.

322

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 11

Tabell 4 Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden) den 31 december 1991 fördelat

efter bransch och uttryckt i procent av det totala aktieinnehavet

1	LTF I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Branschför- delning på Stockholms fondbörs'
Verkstäder	32	41	42	25	34	36	33	28	28
Kemi	23	11	3	3	12	11	28	25	16
Skog	15	14	6	14	21	14	8	8	8
Fastighets- o Bygg	4	6	5	8	11	6	6	7	7
Handel	0	1	1	2	3	1	1	0	1
Utveckling	0	1	7	2	0	2	0	0	1
Förvaltning	10	2	12	29	1	9	0	20	12
Banker	4	7	15	3	9	8	2	0	7
Rederier	0	0	0	6	0	1	1	0	1
Övriga	12	18	10	8	10	12	20	13	19
SUMMA	100	100	100	100	100	100	100	100	100

1 Veckans Affärers branschindex (AI och All-listan).

Branschfördelningen för respektive fond avviker i olika grad från branschför-
delningen på Stockholms fondbörs. Löntagarfonderna sammantaget har en, i
jämförelse med börsen, större andel verkstads- och skogsbolag och en mindre
andel i branscherna kemi, förvaltning och övriga företag. Fjärde AP-fonden har
en större andel verkstads- och kemiföretag och en mindre andel förvaltnings-
bolag. Som redan framgått av tabell 1, sid. 6, kunde en sådan fördelning ge ett
förhållandevis gynnsamt utfall under 1991, beroende på de specifika placeringar-
na - kemisk industri gick bäst och banker och förvaltningsbolag gick sämst.
Slutligen har femte AP-fonden en större andel kemiföretag och förvaltningsbolag
samt en mindre andel banker och övriga företag jämfört med branschfördelningen
på Stockholms fondbörs.

Fondernas omsättning

Av specialmotiveringen till 34 § APR framgår bland annat "För att understryka
att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av
spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta krav
bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktie-

323

post redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna motiverar en försälj-
ning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt inne-
hav." Någon gräns för omsättningens storlek anges inte i APR.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 11

För att få en uppfattning om fondernas omsättning av värdepapper jämfört med
omsättningen av de aktier som noterats på AI- och All-listorna har omsättnings-
kvoter beräknats för löntagarfondernas portföljer. Som utgångspunkt för en
jämförelse tas omsättningen på Stockholms fondbörs. En omsättningskvot har
beräknats som kvoten mellan börsomsättningen under året och börsvärdet vid
utgången av året. Denna kvot uppgick år 1991 till 0,23.

Omsättningskvoter for fonderna har beräknats på följande sätt. Summan av
fondernas köp och försäljningar har minskats med under året rekvirerat belopp.
Den erhållna summan har halverats for att få jämförbarhet med börsens kvot där
varje avslut består av ett köp och en motsvarande försäljning. Därefter har
summan relaterats till fondernas marknadsvärderade tillgångar vid utgången av
året.

Fondernas omsättningskvoter de fyra senaste åren framgår av nedanstående
uppställning.

	LTF 1	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- 5:e AP- Börsens
	LTF 1	II	III	IV	V	I-V	fonden	fonden	oms. kvot
1991	0,13	0,13	0,28	0,10	0,11	0,15	0,17	0.07	0,23
1990	0,05	0,14	0,15	0,13	0,08	o,n	0,13	0,00	0,18
1989	0,12	0,14	0,31	0,21	0,13	0,17	0,10		0,15
1988	0,22	0,16	0,34	0,22	0,18	0,22	0,12	-	0,19

Samtliga fonder hade under 1991, med undantag för Trefond Invest (LTF III), en
lägre omsättningskvot än börsen. Vid tre av de fyra senaste åren har Trefond
Invests omsättningskvot legat betydligt över övriga fonders.

Onoterade företag

I tablån nedan visas fondernas engagemang i onoterade företag, inklusive årets
kapitaltillskott, vid utgången av 1991. (Anskaffningsvärden, miljoner kronor.)

LTF I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
103,9	210,4	31,4	239,2	192,3	777,2	887,1	0,0

324

Löntagarfondernas sammanlagda engagemang i onoterade företag ökade under
1991 med drygt 94 miljoner kronor. Fond Västs (LTF II) och Trefond Invests
(LTF III) engagemang minskade med sammanlagt 71 miljoner kronor medan
övriga löntagarfonders engagemang ökade med sammanlagt 165 miljoner kronor.
Femte AP-fonden hade vid utgången av 1991 inte investerat något kapital i
onoterade företag.

Sett i relation till de marknadsvärderade tillgångarna var löntagarfondernas
sammanlagda engagemang i onoterade foretag ungefär lika stort som fjärde
AP-fondens.

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 11

5.3 Fondernas likviditet

Fonderna skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina tillgångar på aktiemark-
naden. Av 39 § APR framgår dock att fonderna kan placera medel hos bank eller
i värdepapper med hög likviditet "om det behövs för en tillfredsställande betal-
ningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning”.

Fondernas genomsnittliga likviditet (månadsmått) under de fyra senaste åren
framgår av följande tablå5 (miljoner kronor):

År	LTF I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
1991	924	739	611	399	1016	3 689	2 224	586
1990	756	578	669	151	735	2 889	1 478	317
1989	514	390	176	114	167	1 361	1 551	-
1988	251	360	55	229	116	1 011	1 515	-

Börsnedgången under 1990 innebar att placeringar i likvida medel var ett sätt för
fonderna att höja den totala avkastningen på förvaltade medel under året. Framför
allt löntagarfonderna ökade sin likviditet under 1990. Under 1991 ökade samtliga
fonder sin likviditet ytterligare och fortsatte således att uppvisa en relativt hög
genomsnittlig likviditet.

Den genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade
tillgångarna vid årets slut motsvarade, för respektive fond, följande procentsats:

Mellansvenska löntagarfondens outnyttjade disponibla medel, 1 252 miljoner
kronor, har inte inräknats.

325

År	LTF 1	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
1991	20,7	16,7	15,6	13,2	23.9	18,4	9,8	21,5
1990	18,6	14.1	16,6	5,5	17,4	15,1	7,6	18,9
1989	10,9	7,5	3,6	3,1	3,2	5,8	6.6	-
1988	7,5	9,3	1,5	7,9	3,1	5,8	8,7

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 11

Av löntagarfonderna hade Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) den lägsta
genomsnittliga likviditeten under 1991. Mellansvenska löntagarfonden har dock
1 252 miljoner kronor i outnyttjade disponibla medel, som i stället förräntats i
l-3:e AP-fonderna. Nordfonden (LTF V) hade, sett i relation till de marknads-
värderade tillgångarna, den högsta genomsnittliga likviditeten av samtliga fonder
och fjärde AP-fonden den lägsta.

326

FONDERNAS RESULTAT

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

På de medel som löntagarfondstyrelserna samt fjärde och femte fondstyrelserna
rekvirerar ställs ett långsiktigt realt resultatkrav. Detta utgörs av dels en av-
sättning för bevarande av köpkraften på rekvirerade medel, dels en årlig över-
föring till l-3:e AP-fonderna motsvarande 3 % av inflationsuppräknat grundkapi-
tal. Eftersom resultatkravet som ställs på fonderna är ett realt sådant är det av
intresse att studera fondernas reala utveckling.

I detta kapitel redovisas först fondernas bokföringsmässiga resultat och därefter
deras reala resultat. Resultaten sammanfattas nedan i tabell 5, och redovisas i
större detalj i tabellbilagans tabell B2.

Fondernas bokföringsmässiga resultat

Löntagarfondernas sammanlagda bokföringsmässiga resultat var, efter överföring
till l-3:e AP-fonderna, 909 miljoner kronor år 1991. Motsvarande resultat för
fjärde och femte AP-fonderna var 1 958 respektive 33 miljoner kronor. Av
löntagarfonderna hade Nordfonden (LTF V) det högsta bokföringsmässiga resulta-
tet och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) det lägsta. Intäkter genom aktie-
utdelningar och räntebärande placeringar har, jämfört med 1990, ökat i betydelse
för löntagarfondernas sammantagna resultat, medan reavinstnettot blev lägre 1991
än 1990. Femte AP-fonden har nästan fördubblat sitt bokföringsmässiga resultat,
vilket i stort sett beror på att intäkterna från aktieutdelningar och räntebärande
placeringar fördubblats. I det långsiktiga perspektivet är dock det bokförings-
mässiga resultatet, som i hög grad avgörs av försäljningar av aktieposter, av
mindre intresse. Det reala resultatet, som diskuteras i nästa avsnitt, ger en mer
rättvisande bild av fondernas resultat.

Av resultaträkningarna framgår att löntagarfonderna, Fond Väst (LTF II) undan-
taget, har belastat bokslutet med extraordinära kostnader i samband med avveck-
lingen av löntagarfonderna. Awecklingskostnadema uppgår sammanlagt till cirka
30 miljoner kronor för de fyra fonder som tar upp en sådan kostnad. I Fond
Västs årsredovisning anges som skäl till att awecklingskostnadema inte skall
belasta 1991 års resultat bl.a. "... att löntagarfondens styrelse inte har möjlighet
att påverka hur awecklingen kommer att ske och inte heller hur verksamheten
kommer att skötas efter årsskiftet 1991/1992." Man uppskattar dock awecklings-
kostnaderna till 7-8 miljoner kronor, men påpekar att beloppet kan reduceras
beroende på awecklingsstyrelsens agerande i olika frågor.

Fondernas reala resultat

I den reala resultaträkningen justeras det bokföringsmässiga resultatet för värde-
förändringen i dold reserv (ej realiserade vinster/förluster) och för avsättning för

327

Skr. 1992/93: 18
Bilaga 11

bevarande av grundkapitalets köpkraft (inflationen under året). Efter avdrag för
den årliga överföringen till l-3:e AP-fonderna erhålles ett överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav.

Tabell 5 Fondernas resultaträkningar 1991 (miljoner kronor)

Löntagarfond					V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Samtliga fonder
	I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Samtliga fonder
Aktieutdelningar, räntenetto och övriga intäkter	218,4	222,0	237,7	152,1	230,0	1060,2	849,6	115,9	2025,7
förvaltningskostnader och avskrivningar	-9,2	-9,1	-9,5	-9,4	-7,0	-44,2	-26,1	-6,0	-76,3
Reavinstnetto	118,6	142,5	78,3	5,0	244,4	588,8	1718,8	3,1	2310,7
Nedskrivning av aktier och fordringar	-0,7	0,0	-6,4	0,0	-9,6	-16,7	-358,1	0.0	-374,8
Avsättning riskreserv	-4,2	1,0	0,0	0,0	0,0	-3,2	0,0	0,0	-3,2
Extraordinära kostnader	-10,3	0,0	-9,8	-4.6	-5,6	-30,3	0,0	0.0	-30,3
Bokföringsmässigt resultat före över- föring till 1 -3:e AP-fonderna	312,6	356,4	290,3	143,1	452,2	1554,6	2184,2	112,9	3851,7
Avsättning för be- varande av grund- kapitalets köpkraft	-342,7	-341,6	-342,8	-202,9	-341,6	-1571,6	-551,0	-185,7	-2308,3
Förändring av orealiserade vinster/förluster	201,2	61,8	-240,6	25,0	-299,1	-251,7	826,7	274,7	849,7
Realt resultat	171,1	76,6	-293,1	-34,8	-188,5	-268,7	2460.0	202,0	2393,3
Överföring till l-3:e AP-fonderna	-140,4	-140,0	-140,4	-85,3	-139,9	-646,0	-225,7	-80.4	-952,1
Årets reala resultat efter överföring till l-3:e AP-fonderna	30,8	-63,3	-433,5	-120,1	-328,4	-914,5	2234,2	121,6	1441,3

Det reala resultatet varierar relativt mycket mellan respektive löntagarfond. Syd-
fonden uppvisade som enda löntagarfond ett positivt realt resultat efter överföring
till l-3:e AP-fonderna för år 1991. Av de övriga fyra löntagarfonderna hade ■:

Trefond Invest (LTF III) det största negativa reala resultatet. Löntagarfondernas
sammanlagda reala resultat efter överföring till l-3:e AP-fonderna var -914
miljoner kronor medan fjärde och femte AP-fondernas motsvarande resultat var
2 234 respektive 122 miljoner kronor.

Det reala resultatet påverkas i stor utsträckning av den orealiserade värdeföränd-
ringen i aktieinnehavet som i sin tur påverkas av börsutvecklingen. Under senare
år har börsutvecklingen varit såväl starkt positiv som starkt negativ. Därför bör
fondernas reala utveckling ses i ett längre tidsperspektiv. I diagram 3 visas
förutom den faktiska utvecklingen av Veckans Affärers totalindex även ett
framräknat s.k. "resultatkravsindex"6.

Diagram 3 Veckans affärers totalindex under perioden 1984-1991 (VA-index
den 29 december 1972 = 100) (--------) och "resultatkravsindex"

(xxxx)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

ÅR

I början av löntagarfondernas verksamhetsperiod utvecklades börsen sämre än
"resultatkravsindex”. Fr.o.m. början av 1986 fram till mitten av 1990 låg börsens
totalindex på en klart högre nivå än "resultatkravsindex". Totalindex hamnade
dock vid utgången av 1991 endast obetydligt över det s.k. "resultatkravsindex".

Resultatkravsindexet utgår från Veckans affärers totalindex den 1 juli 1984
och utvecklas sedan i takt med resultatkravet, dvs. i takt med inflationen plus
tre procent.

329

I tablån nedan visas löntagarfondernas ackumulerade överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav, dvs. ackumulerade reala resultat efter överföring till

1-3 :e AP-fonderna, för perioderna 1984-1989, 1984-1990 och 1984-1991.7

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 11

	LTF I	II	III	IV	V I-V
1984-1989	1 212,2	1 750,8	1 452,4	1 518,0	1 724,6 7 658,0
1984-1990	-420,8	-375,4	-483,8	82,3	-232,1 -1 430,2
1984-1991	-390,2	-439,0	-917,3	-37,8	-560,5 -2 344,8

Ett ackumulerat realt resultat lika med noll i förhållande till resultatkrav, motsva-
rar en realutveckling om tre procent, dvs. en utveckling i takt med inflationen
och kravet om en 3-procentig överföring till l-3:e AP-fonderna.

Samtliga löntagarfonder uppvisar ackumulerade underskott i förhållande till
resultatkrav för verksamhetsperioden (1984-1991). Sammantaget är löntagar-
fondernas ackumulerade underskott i förhållande till resultatkrav cirka -2,3
miljarder kronor för perioden 1984-1991.

Uppgifterna i tablån visar vilken betydelse kraftiga svängningar i börsutveckling-
en kan ha för fondernas utveckling. Vid utgången av år 1989 hade samtliga
löntagarfonder relativt stora ackumulerade överskott medan alla fonder vid
utgången av 1991 uppvisade ackumulerade underskott. Mätperioden har sålunda
en stor betydelse för det reala resultatet i förhållande till resultatkrav. Vidare har
även valet av den tidpunkt då börskursen fastställs den 30:e december betydelse
för det reala resultatet.

Fjärde AP-fonden, som har en längre verksamhetsperiod, hade ett ackumulerat
överskott i förhållande till resultatkrav på cirka 14,5 miljarder kronor vid 1991
års utgång. Femte AP-fonden uppvisade ett ackumulerat underskott som vid
utgången av 1991, efter ungefär två och ett halvt års verksamhet, var cirka -0,4
miljarder kronor.

7 I tabell B4 i tabellbilagan visas fondernas reala balansräkningar.

330

7 ANALYS AV LÖNTAGARFONDERNAS RESUL-

TAT

I detta kapitel analyseras resultaten av löntagarfondstyrelsemas förvaltning av
fondmedel utifrån tre utgångspunkter. Först relateras fondernas faktiska förmö-
genheter till hypotetiska aktieindexportföljer, som visar vilken förmögenhet
respektive löntagarfond skulle ha haft om dess avkastning hade följt börsgenom-
snittet. Därnäst jämförs fondernas sammantagna faktiska förmögenhet med förmö-
genheten för en hypotetisk obligationsportfölj, vars avkastning antas ha följt den
genomsnittliga avkastningen på 1-3:e AP-fondernas räntebärande placeringar.
Slutligen redovisas löntagarfondernas procentuella genomsnittliga årsavkastning
per förvaltad krona. De redovisade årsavkastningarna avser dels enskilda år, dels
hela perioden 1984-1991. Dessa årsavkastningar jämförs också med den genom-
snittliga årsavkastningen på de hypotetiska aktieindexportföljerna.

7.1 Hur hade fonderna utvecklats om de hade följt börs-

genomsnittet?

Hypotetiska aktieindexportföljer har räknats fram utifrån antagandet att de medel
som löntagarfonderna rekvirerat omedelbart har placerats i aktier. Dessa aktier
antas ha följt börsens genomsnittliga utveckling, vilken mäts med hjälp av en
indexserie från Findata.8 Denna indexserie tar hänsyn till såväl värdeförändringar
som utdelningar. I beräkningarna är löntagarfondernas överföringar till l-3:e
AP-fonderna beaktade. Hänsyn har också tagits till kostnader för courtage,
omsättningsskatt och förvaltning.

I tabell 6 visas löntagarfondernas faktiska värdetillväxt, uttryckt som skillnaden
mellan det reala fondkapitalet vid utgången av 1991 och totalt rekvirerat kapital.
Därefter anges förmögenheterna för de hypotetiska indexportföljerna och värde-
tillväxten på dessa. Slutligen redovisas skillnaderna mellan löntagarfondernas
faktiska värdetillväxt och värdeökningen för respektive fonds indexportfölj sett
över verksamhetsperioden 1984-1991.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

8 Findatas avkastningsindex.

331

Skr. 1992/93: 18
Bilaga 11

Tabell 6 Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och värdeökning med hypotetiska aktieindexportföljer
beräknade för fondernas totala verksamhetsperiod, 1984-1991 (miljoner kronor)

		Löntagarfond I	II	III	IV	V	I-V
1.	Fondernas för- mögenhet1	4 290,0	4 226,2	3 764,1	2 908,3	4 104,3	19 292,9
2.	Grundkapital2	3 452,0	3 452,0	3 452,0	2 200,0	3 452,0	16 008,0
3.	Fondernas värde- tillväxt 1984-1991 (1.-2.)	838,0	774,2	312,1	708,3	652,3	3 284,9
4.	Indexportfölj3	4 364,1	4 369,0	4 433,0	3 126,0	4 357,6	20 649.6
5.	Värdeökning för indexportfölj 1984-1991 (4.-2.)	912,1	917,0	981,0	926,0	905,6	4 641,6
6.	Skillnad mellan löntagarfonder- nas och index- portföljernas värdeökning 1984-1991 (3.-5.)	-74,1	-142,8	-668,9	-217,7	-253,3	-1 356,7

1 Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder, dvs. realt fondkapital. (Se tabell B4 i tabellbilagan.)

2 Totalt rekvirerat belopp 1984-1991. (Se tabell Bl i tabellbilagan.)

3 Indexportföljerna har beräknats på följande sätt: De medel som rekvirerats åren 1984-1991 har antagits
omedelbart placeras i aktier. Värdeökningen på dessa har antagits följa börsens genomsnitt (Findatas
avkastningsindex, som inkluderar aktieutdelningar). Hänsyn har tagits till fondernas överföringar till l-3:e
AP-fonderna, samt till kostnader for courtage, omsättningsskatt och förvaltning.

Samtliga löntagarfonders värdeökning under verksamhetsperioden understiger
respektive indexportföljs ökning. Sydfonden (LTF I) och Trefond Invest (LTF III)
uppvisar minst respektive störst avvikelse från indexportföljen.

I diagram 4 visas hur löntagarfondernas och indexportföljernas sammantagna
förmögenhet varierat år från år.’

I tabell B12 i tabellbilagan finns dessa förmögenheter uppdelade på respektive
löntagarfond.

Diagram 4 Löntagarfondernas och indexportföljernas sammantagna förmögen-
het (miljoner kronor). Inom parentes anges årlig procentuell för-
ändring av Veckans Affärers totalindex.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tendensen under fondernas verksamhetsperiod har varit att under år då den
allmänna börsutvecklingen varit negativ, så har fonderna utvecklats mindre
negativt än börsgenomsnittet och vice versa. Detta hänger bland annat samman
med att fondernas placeringar till en del utgörs av räntebärande tillgångar och
onoterade aktier. Det är viktigt att här påpeka att om löntagarfonderna, givet sina
rekvisitionsmönster, i stället hade utvecklats i paritet med börsgenomsnittet under
hela sin verksamhetsperiod skulle de sammantaget ändå ha uppvisat ett underskott
i förhållande till resultatkrav vid utgången av år 1991.

7.2 Hur hade fonderna utvecklats om de hade följt av-

kastningen på räntebärande placeringar?

En hypotetisk obligationsportfölj har räknats fram utifrån antagandet att samma
dag som en löntagarfond rekvirerat medel har hela beloppet investerats i räntebä-
rande tillgångar. Avkastningen på de räntebärande placeringarna antas ha följt den
genomsnittliga avkastningen på räntebärande placeringar inom l-3:e AP-fonderna,
då hänsyn tas till såväl periodiserad ränta som värdeförändringar.10 Vid beräk-
ning av obligationsportföljen beaktas även tidpunkter för löntagarfondernas

10 Uppgifter om avkastningens storlek har hämtats från SPP för år 1984 och
från l-3:e AP-fonderna för åren 1985-1990.

333

överföringar till l-3:e AP-fonderna. I diagram 5 visas hur löntagarfondernas och
obligationsportföljernas sammantagna förmögenhet varierat år från år.11

Diagram 5 Löntagarfondernas och obligationsportföljernas sammantagna
förmögenhet (miljoner kronor). Inom parentes anges den årliga
genomsnittliga avkastningen på räntebärande placeringar inom 1 -3:e
AP-fonderna (procent)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Löntagarfondernas sammanlagda reala förmögenhet uppgick vid utgången av 1991
till knappt 19,3 miljarder kronor (se tabell 6, rad 1). I diagram 5 visas att vid en
ensidig satsning på räntebärande placeringar skulle löntagarfondernas förmögenhet
vid denna tidpunkt varit drygt 6 miljarder kronor större. Mätperioden har stor
betydelse i detta sammanhang, exempelvis var situationen den motsatta vid
utgången av 1989. Fondernas sammantagna faktiska förmögenhet översteg då
obligationsportföljens värde med drygt 6 miljarder kronor. Förändringen förklaras
till stor del av att aktiebörsen sjönk med sammanlagt 26,5 % perioden 1990-1991
samtidigt som avkastningen, inklusive värdeförändring, på räntebärande place-
ringar inom l-3:e AP-fonderna under 1990 och 1991 var 14,5 respektive 16,9 %.

På lång sikt förväntas en genomsnittlig aktieportfölj överstiga en obligationsport-
följ av den typ som kännetecknar l-3:e AP-fondernas placeringar. Att detta
förväntade resultat inte förverkligades under löntagarfondernas verksamhetsperiod
beror främst på att verksamheten avslutades efter den nämnda börsnedgången
under perioden 1990-1991.

11 I tabell B13 i tabellbilagan finns dessa förmögenheter uppdelade på respektive
löntagarfond.

334

7.3 Fondernas genomsnittliga årsavkastning jämfört med

aktieindexportföljen

I detta avsnitt belyses löntagarfondstyrelsemas förvaltning sett utifrån deras
genomsnittliga avkastning per förvaltad krona. Den genomsnittliga årsavkastning-
en återspeglar dels avkastningen på fondens placeringar, dels fondens val av
rekvisitionstidpunkter och rekvisitionsbelopp. Avkastningen uttrycks sålunda som
en årsräntesats, vilket gör att löntagarfondernas förräntning kan jämföras med
t.ex. en bank- eller obligationsränta.

I de beräkningar som följer inkluderas såväl realiserade som orealiserade vinster.
Hänsyn har tagits till tidpunkter för rekvisitioner av grundkapital och överföringar
till l-3:e AP-fonderna.

Genomsnittliga årsavkastningar har också beräknats för de hypotetiska aktiein-
dexportföljer som redovisas i avsnitt 7.1. Dessa indexportföljer är uppbyggda
enligt det rekvisitionsmönster som respektive fond har haft, vilket innebär att
rekvisitionsmönstret inte påverkar en jämförelse mellan avkastningen på fonder-
nas placeringar och den genomsnittliga avkastningen på börsen.

Genomsnittlig årsavkastning under 1991

I tablån nedan visas löntagarfondernas genomsnittliga årsavkastning på förvaltade
medel och genomsnittlig årsavkastning för respektive fonds hypotetiska aktiein-
dexportfölj under 1991 (procent). Årsavkastningen för en fonds indexportfölj
visar den årsavkastning som fonden hade haft om förvaltade medel hade följt den
genomsnittliga kursutvecklingen på börsen under året.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

	LTF I	II	III	IV	V	I-V
Fondens års- avkastning %	14,1	10,3	1,3	6,1	3,7	7,1
Indexport- följens års- avkastning 1991 %	9,8	8,8	8,9	8,4	9,0	9,0

Sydfonden (LTF I) hade den högsta förräntningen på förvaltade medel under
1991 och var tillsammans med Fond Väst (LTF II) de löntagarfonder som
utvecklades bättre än sina respektive indexportföljer under 1991.

335

Genomsnittlig årsavkastning under hela verksamhetsperioden (1984-1991)

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

I sammanställningen nedan visas löntagarfondernas genomsnittliga årsavkastning
under hela dess verksamhetsperiod (1984-1991, procent).

LTF

III

I-V

Fondens års-
avkastning %

8,3

8,2

5,4

8,9

7,4

7,6

Indexport-
följens års-
avkastning %

8,7

8,9

9,0

10,5

8,7

9,1

Trefond Invest (LTF III) uppvisar den lägsta genomsnittliga årsavkastningen
under perioden och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) den högsta. Denna
genomsnittliga årsavkastning speglar, som nämnts, såväl avkastningen på fondens
placeringar som fondens rekvisitionsmönster under verksamhetsperioden.

Fondernas rekvisitionsmönster

Den genomsnittliga årsavkastningen för fondernas hypotetiska indexportföljer
visar rekvisitionsmönstrets betydelse. Eftersom antagandet bakom dessa hypotetis-
ka portföljer är att de medel som en fondstyrelse rekvirerar därefter följer den
genomsnittliga börsutvecklingen, förklaras skillnaderna i årsavkastning mellan
fondernas hypotetiska indexportföljerna helt av att fondernas rekvisitionsmönster
skiljer sig åt.

Mellansvenska löntagarfondens hypotetiska aktieindexportfölj uppvisar den högsta
genomsnittliga årsavkastningen under perioden. Detta betyder att sett utifrån den
allmänna börsutvecklingen under perioden 1984-1991 har Mellansvenska lönta-
garfondstyrelsen valt ett, i jämförelse med övriga löntagarfondstyrelser, mer
gynnsamt rekvisitionsmönster.

Fondernas avkastning jämfört med börsgenomsnitet

Genom att jämföra årsavkastningarna för de hypotetiska indexportföljerna med
respektive fonds årsavkastning kan man, utan att rekvisitionsmönstret påverkar
slutsatserna, relatera avkastningen på fondernas placeringar till den genomsnittliga
börsavkastningen.

En sådan jämförelse visar att samtliga löntagarfonder har en årsavkastning som är
lägre än indexportföljens. Sydfondens (LTF I) årsavkastning ligger närmast

336

indexportföljens. Detta innebär att givet fondernas rekvisitionsmönster har
Sydfonden haft den högsta avkastningen på gjorda placeringar, sett över hela
verksamhetsperioden.

Sammanfattning

Av löntagarfonderna har Mellansvenska löntagarfondstyrelsen (LTF IV) valt det
mest framgångsrika rekvisitionsmönstret. Samtidigt visar det sig att givet det
rekvisitionsmönster respektive fondstyrelse valt, så har Sydfonden, sett över hela
verksamhetsperioden, haft den högsta avkastningen av löntagarfonderna på
placerade medel. Ser man till både rekvisitionsmönstret och avkastningen på
gjorda placeringar under verksamhetsperioden har Mellansvenska löntagarfonden
den högsta genomsnittliga årsavkastningen av löntagarfonderna.

De fem löntagarfondernas sammantagna genomsnittliga årsavkastning för dess
verksamhetsperiod (1984-1991), blev 7,6 %. Motsvarande avkastning för aktie-
indexportföljen var 9,1%.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

337

22 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

ANDELAR AV AKTIEKAPITAL OCH RÖSTETAL

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Fondernas aktieinnehav i ett och samma börsnoterade företag (dvs. AI- och
All-listorna) begränsas i 37 § APR. Utformningen av begränsningsregeln innebär
att det sammanlagda röstetalet för samtliga fonder, dvs. löntagarfonderna och 4:e
och 5:e AP-fonderna tillsammans, inte får uppgå till 50 % av det sammanlagda
röstetalet i börsnoterade aktiebolag. I samband med införandet av en femte
AP-fond ändrades 37 § och en löntagarfondstyrelse får fr.o.m. den 1 juli 1988
inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att
röstetalet uppgår till 6 % eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget
(tidigare 8 %). I det fall en löntagarfondstyrelses aktieinnehav i ett börsnoterat
bolag den 1 juli 1988 överstiger 6 % men inte uppgår till 8 % av det sammanlag-
da röstetalet i bolaget får löntagarfondstyrelsen enligt prop. 1987/88:167 "även i
fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget".

På sikt skulle dock, enligt propositionen, de fondstyrelser som vid tidpunkten för
regelförändringen hade ett aktieinnehav där röstetalet uppgick till 6 % eller mer
eftersträva "att deras aktieinnehav kommer att rymmas inom de gränser som nu
föreslås". Det kan konstateras att Trefond Invest (LTF III) och Mellansvenska
löntagarfonden (LTF IV) vid utgången av 1991 har sådana äldre aktieposter som
överstiger nu gällande gränser för de enskilda fondstyrelserna.

För fjärde och femte fondstyrelserna är motsvarande begränsning högst 10 % av
röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag.

Innehav av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs,
dvs. förutom onoterade bolag även bolag på OTC-listan, väntelistan samt "övriga
officiella noteringar", begränsas inte i APR. Om en fond har flera aktier i ett icke
börsregistrerat bolag än det som motsvarar begränsningen i lagen och bolaget
därefter blir börsregistrerat, behöver fonden inte sälja överskjutande aktier. Enligt
specialmotivering till 37 § APR i prop. 1983/48:50 tar reglerna "sikte på situatio-
nen vid förvärvet".

Inget överskridande av begränsningsregel i 37 § APR har konstaterats vid 1991
års bokslutsdatum. I det fall en fondstyrelse, vid utgången av 1991, hade röstan-
delar som översteg den i lagen angivna gränsen var anledningen antingen att
företaget vid köptillfället inte var inregistrerat vid Stockholms fondbörs eller att
förvärvet av aktierna skedde före den 1 juli 1988.

338

RÖSTRÄTTSÖVERLÅTELSER

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

En löntagarfondstyrelse ska enligt 38 § APR "på begäran av en lokal facklig
organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier eller, om
bolaget ingår som moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag överlåta åt
organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av aktiernas
röstetal".

I följande uppställning visas andelen bolag med lokal facklig organisation där
rösträttsöverlåtelse har skett under de fyra senaste åren.

År	Löntagarfond
År	I	II	III	IV	V	I-V
1991	96 %	100 %	95 %	88 %	100 %	95 %
1990	93 %	98 %	98 %	72 %	97 %	90 %*
1989	93 %	98 %	90 %	75 %*	100 %	95 %
1988	27 %	83 %	41 %	74 %	94 %	62 %

* Reviderad uppgift

Det kan konstateras att andelen rösträttsöverlåtelser under 1991 översteg 85 % för
samtliga löntagarfondstyrelserna.

339

TABELLBILAGA

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

340

c
(V
TO

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

■ ■ ld

O	o- O		q	q	O	O	CN	q
o	co	T—	CD	r-~	't	cm'	cd'	o
o		CO	O		CD	00		o
	CD	CM	O	O	CM	LD	r*	CD
r-	t-	T-	co	00	CM	co	k}-

oo
o
CM

CM
CM

CD
TJ

CL.

q q q q

o o • 6 6

o in o o

r* r- oo cm

o o o

6 o o
o o o
ld ld r-

o q q
o o o
ld o
cd ld

q
o
o
LD

Tabell B1 Löntagarfondernas samt 4:e och 5:e AP-fondernas rekvirerade grundkapital 1984-1 991. Miljoner kronor

0)
■O

ro
■O

JZ
ro
oc

r*	O	q	q	O	O	CM	q
co'	t—'	cd'	r-'		cm'	cd'	O
CM	co	O	r-.	CD	00		o
in	CM		00	CM		r*	CM
	r-	CM	CM	CM	CM	CM

q	O	q	q	O	O	O	O
r^'	co'	i—'	t—'	cd'	oo'		O
o			CD	«—	LD	CD
co	CM	LD	CD	LD	LD	LD

q q q q q cd q q
co' co' cm' < o' o o o
o^^ooooo
COCMlD^-CMCM^tCM

q	q	q		O	O	O	O
oo'	co'	i—	T—	cd'	co'		Ö
o			CD	t—	LD	CD
co	CM	LD	CD	LD	LD	LD

q	O	O	O	O	O	q	O
T-'	cd'	cm'	T-'	cd'	co'		O
CD	LD	»t	CD	T—	LD	CD
CM	CM	LD	CD	LD	LD	LD

r-	q	q	«-	O	q	O	O
co'	co'	T-'	T-”	cd'	oo'		O
o			CD	T—	LD	CD
co	CM	LD	CD	LD	LD	LD

Tt L0 CD CO CT) O
00 00 00 00 00 00 co
CD CD CD CD CD CD CD

23 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 18

O
co'
o
o

cm'

o
o
o
CM

CM
LD
•tf

q
cm'

q
cm'
LD

CD
CD

341

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

rt r* »—
co oo oo'
ld r'- oj
LD

»— CD LD o

O r-' CD*

1 Tf • t-

• O

cd oo cn co
oo' d co' co' o
O ■ co

CD CO ■

ID
d
LD

O ID

LD CD

Tf T- »-

LD LD O

LD CM LD

CO O 00

co' cd' d

CD Tf r-

09 CD CD

CD 09 *-
ld' d o'
O 09

CD CD>
co cn' 00'
00 ID

00 CS
cd' o'

O Cp'

O O CD

09 O CD' d

09 LD 1 '

09 09

r* co co

09' d cd'

00 h»

LD OJ

1 LD

CD O9_

d 09

C0 w-

T- C0

09' d r-'

ld m kt

't 09 CO

CD CD LD

00' d 00'

00 00 09

r- CO

CD V- co 00

d co' ld' d

1 Tt 00 LD

O CT)

LD 09

09 O

1-^ 't.	CN	LD OJ Tf	‘ °° C?	Tf	co
cp' 0	00'	co' ld' cd'	d O	d	d
cp' 0	09	CD 00 1	1 O
	09	CD 00 1	09

co	CD C0	r-		LD
d	O 09	co'	d	co'
	't ”t	O)		CO
09	09 C0	09	T

Tabell B2 Fondernas nominella och reala resultaträkning 1991. Miljoner kronor

342

> 9?

— LD

LL _C
H o
—J O

CD
rö

■o
c
o

CO 00 V-
r*»' o' co'
r- CO

r- CO

ro
ro r»'

T-; 00 Tfr

o cn

1 • Xt

1 ro

P
ro o

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Q.
<

'tf

"O
c
o

ro^ v-

ro'

r- co
ro co

o co cn co
CM* cm' rf co' O
cm t- m 1 co

M- co

CD r- CD

cm' ro
ld ro ro

oo ro oo

co ’ cm

co_ co

<-' ro co

ro o

oo oo co

C0 CM

cm rT

co cm'

ro ro

co ro

ro ro

ro ro' cd'

o cm cm

ro cd

om' o' cm'

t- oo co

co P P

cm' m-' ro

»- r"- oo

r- CM *-

O "t

cm' o

o oo

V '	P.	CD 00
cd'	co'	ro' co'
CM	CM	co cd ro r* 1 co
CM	CO	co cd ro r* 1 co

cm in

rt ld' 00'

co cm ro

W- cm ro

cm ’ r-

cm P P

■«t' cd' t-'

co cm ro

oo ro

O P

o' ro

CD CM

Tabell B2 Fondernas nominella och reala resultaträkning 1991. Miljoner kronor

CD
■o

CQ
C

w
o

C
:C0

O
CC

LLI

CC
o

CC
=o

LL
CC

LLI

>
O

O
LL
cL

REALT RESULTAT 2 234,2 121,6 1 441,0

343

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

cd r- o O cd O om co r-

CD rf 00 rf co' cd' cm' cd'

O rf cm t- co cm r»

co t- ld r* rt

co r- cm

T- CM

	CN Q.	CM	CD	CM	O	rf rf	03	V-
rf o	ld' cd'	CD	cd'	co'	oo'	r-' C0'	rf	cd'
rf 00	rf	rfr	CM	O	O	LD O	CD	r-
	CD			00	O	r~ cd	CD	rf
					CD	rf	T—	CM
					r—		CM	CM

LD CD

rf 00
>• co
00

CD ‘ CD CD ‘CO

cd' o om'

CM CO

CD
rf
r-

CD
rf

CO	CD	CM_	03		O	O	CD	CM	03	03
co'	O	o	cd'	rf	rf	cm'	cd'	cm'	o	rf
			CO		LD	LD	LD	T—	CM	r-
			r~		r-	rf	O	CO	CO	03
						CO	r-		rf	rf

CD	C0 D-		CM	1 r>	T-	CO
ld'	CO	CO	oo'	O	LD'	O
rf	r-	rf	T—	o	o
	rf			CD	CM
				CM

CD
CO

00	00	C0	oo	O	CD	CO	O	CD	00	rf
rf	O	oo'	LD	o	rf	co'	ö	ld'	rf	co'
			00	CM		T—	o	T—	LD	r-
						r-	CM	O		CM
							CM	T-		CO

Tabell B3 Fondernas nominella balansräkning den 31 december 1991. Bokförda värden, miljoner kronor

<
0
z
.<

00	O	1 Q	00	co	O	00
cd'	cn'	cm'	ld'	rf	rf	o
O	00	T—		00	CD
LD	r—			00	CM
				CO

		rf	rf	‘ 00	CM	O	T-	00	CD	r-
cd'	rf	O	O	cd'	oo'	cm'	03	cd'	O	o>
v—			rf		LD	LD	LD	rf	CD	t—
co			r~		r—	rf	O	r—	CD	co
rf						CO	<-		rf	rf

r-	CD	1 Q	O	r^	T-	00 ■	co
co'	cd'	co'	rf	T—'	cd'	o	t—'
r*	rf	03		00	CD		CD
	CD			00	r—		r*
				co			rf

O CD rf O O
o' O O LD
C0 rf CM

00 O CD rf CD

rf cm' ld' cd' rf

03 LD CD T- CD

T- rf CO CM LD

CO rf

CD
r-
rf

00 rf
ld' rf

CD CM 00 CM C0

O rf O' OM' o'

CO rf 00

CD
oo'
CM

LD
rf

O O 03 rf CM CO

CO t-' O O rf O

CM rf t—

03 O LD CM

CD cm' rf cm'

r- ld cm r-

S- rf M

r^ cd

co' oo'

rf CM

C0 LD

rf rf

Summan av delposter kan pä grund av avrundning avvika från angiven summa.

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

CD CM T- r*-' r^' co' co'			CD CD 00 00				cd' co o
CD CM T- r*-' r^' co' co'				O cm' CD		cm' r-'
CD CD		CD		O cm' CD
CD CD		CD		«—	O
	CD			1—	T—		o
				CO			't

'T. 'T. '"T

c-' o ld cm' cd' cd'

Tt t- ld o cm

CD Tt

co o CO LO o

co' co' co' CD LD

CD O CO m CD

cm co ld
r- CM CO CM CO

CM r- CO

Tabell B3 Fondernas nominella balansräkning den 31 december 1991. Bokförda värden, miljoner kronor

"O
C
o

CD Tf

co'

LD
h*

CN -St CD

cd' o r»' o o'
ld <-
O

CM ’O CD O

O	O	00	CD
O	O	oo'	cm'	v-
CD	O	T—	CO	LD
	r*			C*
	CM			CM

"O
c
o

CM	CD	1	’ CD LD
	co'	cm'		CD
00	CM	CD		LD
			LD	CO
	CM		«—
			T—

CM
cm'
r-

co ld r* cd
cd' o ld' o

CM CD
CM CO

CD O r- LD CD

LD O CO' CO' CD'

CD O LD

LD LD CD r-

00 00 t- rf

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 14 772,2 2 841,4 40 089,7

345

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

r- C9 O O N o CN CO CN

CP)' CO CO CD CN cm' T-' T-'

O CM CM »- 00 CD O

P'- CO T- CM LD T-

co ld O

t- CM

r-	CD	CN	O	CN	CD	CN
r^'	O	ld'	cd'	cd'	cd'	00
N-	CO		N-	N-	CN	O
			CD			00

00 CO LD

r*' o'

CO CO <-
CD O- CD

CD CM

cm' t-'

CD O

CN »-

CD O

<- CM

LD	CD	‘ CD		1 °°-.
	co'	cd'	’fr CN	r—'	oo'
	co	CN			LD
	00		CO		CN
			CO

CO	CD	CN	CD	’ CD	O
oo'	O	O	cd'	M"'	o-'
			CO		LD

00			CO	't
't	CN	CO		co'
CD	CO	CN	O	LD
CD	CN	CO		CN
o-

cd co cn

LD 00 oo' oo'

■Ft r» »-

CD CO
■*t CD O

CO O

CO r-

CM
o
co

00 00 CO CO O CD C0

•e o co' ld o 't co'

00 CM *-

'T. 'T.

cd' cm' o
o- oo cn
CD r-

CO V-

co' r»'

O CM

CD O

CM CO

Tabell B4 Fondernas reala balansräkning den 31 december 1991. Marknadsvärden, miljoner kronor

00	O	‘ 9.	00	o	O	00
cd'	cd'	CN	ld'	cd'	cd'	6
O	00	T—		CD	co
LD	»—			CD	CN
				CM

r- CD 1 o O CD r- co

co' cd' co' n-' r^' ld' o'

>- N- CO CD CD

CD N- T-

00 00
ld' CN
r"-

CD CM N CN CO

O CO' CN O'

CO 00

00
cm'
CN
CD

LD
co'
CN

CD 't

(■"' o o'

CO CN

cd' oo'

't.

<-' co' co'
CO 00 co
(D Tt

Tt CN

CD CN

co co

O CD Tt O O

O O O ld'

CO O" CN

co cn co

r^' ld ld co

CD CD CD

t- CD CO ■

CN LD

cd' co'

CN CN

O O CD Tfr CN CO CD

CO' r-~ O O O CD'

cn t- r*.

co o oo
O O
00 CN CO
CD

o cn

O cd'

CD CD

CN O-

Summan av delposter kan pä grund av avrundning avvika frän angiven summa.

(D
■o

Likvida medel 84,2 4,6 797,9

Penningmarknadsinstrument 2 723,9 758,4 6 805,6

'“L '"L °° Tt~

00 CO CO CN r-' cd'

CD r- (D CD

<- CD CD Tf

CD LD

CN Tt Tt CD

CD Ö CO' O O
't »-
CD

'"L °°

r-' o ld cn cd ct> co'

Tt Tt T- LD o CM CD

CD Tt

CN Tt Tt
o' cd' o'

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

r** ld co
cd' r»' *-'
ld r*.

T- CO Tt
CN o T-

CO *-

LD
ld'

o' 't oo' r»'

CD CD C" CN CO

(D r- CD
CN ‘ CN

1 LD

LD ’

o •

CD 't

cd'

t—'

cd'

ld'

’fr

•—

D
CD

<
»-
Q.

*
Q

CC
LU
Q
—j
D
*

=ro

•ro
a>
ro

_ X2
ro "io

□

E
E

□
CD

o.
Q. O

ZD <•<

ro
-*
■o

E
E

3
CD

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 22 641,1 2 727,1 45 469,4

347

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell B5 De 20 största placeringarna i Sydfonden (LTF I) den 31 december 1991, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch Veckans Affärer	Marknads- enligt tkr	Andel av värde kapital %	Andel av aktie-rösträtt %
Företag	-91	-90	-89	-88	Bransch Veckans Affärer	Marknads- enligt tkr	Andel av värde kapital %	Andel av aktie-rösträtt %
Astra	1	1	2	6	Kemi	528 654	0,8	1,0
Volvo	2	3	1	1	Verkstad	368 289	1,5	0,4
SCA	3	4	4	2	Skog	265 740	1,6	0,4
Sydkraft	4	5	7	5	Övriga	261 217	1,5	0,8
Stora	5	6	6	3	Skog	193 381	1,4	1,4
Perstorp	6	9	16		Kemi	187 730	3,8	1,8
Asea	7	7	9	18	Verkstad	176 029	0,7	0,6
Atlas Copco	8	10	14		Verkstad	172 009	2,0	0,5
Ericsson	9	2	3	10	Verkstad	118 552	0,5	0,0
Cardo	10	13	12	8	Förvaltn	114 097	2,9	2,9
Skanska	11	8	5	4	Fast o bygg	112 266	0,7	0,4
Gambro	12	18			Övrig	104 673	1,5	0,8
Providentia	13	20	15	13	Förvaltn	104 159	1,2	0,9
Sv Handelsb	14	12	10	11	Bank	91 565	0,6	0,7
Investor	15	19	17	17	Förvaltn	90 822	0,8	0,7
Electrolux	16	15	11	14	Verkstad	83 938	0,5	0,0
Nobel	17	11	8		Verkstad	79 959	1,1	2,6
Euroway AB	18				Onoterad	50 000	8,1	8,4
Nordbanken	19	17	19		Bank	33 991	0,4	0,4
United Tankers	20				Inoff	20 621	5,0	2,4

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (3 157 692/
4 469 897) = 70,6 %.

348

Skr. 1992/93: 18

Bilaga 11

Tabell B6 De 20 största placeringarna i Fond Väst (LTF III den 31 december 1991, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr		■89	-88	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-91	-90	■89	-88	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	1	2	8	Kemi	326 475	0,5	0,6
Volvo	2	3	1	1	Verkstad	304 442	1,3	2,1
Procordia	3	6	19		Övrig	262 394	0,5	0,5
Electrolux	4	5	14		Verkstad	232 556	1,5	0,1
Ericsson	5	2			Verkstad	189 240	0,8	0,0
Frontline	6	13	3	19	Inoff	150 937	9,5	9,5
Asea	7	4	5	11	Verkstad	138 929	0,5	0,6
Korsnäs	8	9	9	7	Skog	136 062	2,3	2,1
SCA	9	7	7	10	Skog	135 265	0,7	0,2
Sv Handelsb	10	14	6	2	Bank	129 933	0,8	0,9
Sydkraft	11				Övrig	129 696	0,5	0,5
SKF	12	16	8	14	Verkstad	119 398	1,1	1,2
Atlas Copco	13	19			Verkstad	109 988	1,3	0,2
Komponentutv	14	11			Onoterad	108 741	75,0	61,0
Skanska	15	8	4	6	Fast o bygg	108 028	0,6	0,4
Stora	16	10	12	4	Skog	102 844	0,7	0,9
Kinnevik	17	18	18		Inoff	99 918	2,5	0,5
B & N	18				Inoff	96 820	10,7	6,7
SE-banken	19	15		15	Bank	76 500	0,6	0,6
ESAB	20		16		Verkstad	69 160	4,4	5,5

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgängar (värderade till marknadspris) = (3 027 326/
4 423 525) = 68,4 %.

349

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell B7

De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF III) den 31 december 1991, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-91	-90	-89	-88	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Sv Handelsb	1	2	9	4	Bank	421 822	1,4	1,6
Volvo	2	8	3	1	Verkstad	355 737	0,9	0,2
Ericsson	3	6			Verkstad	225 409	0,7	0,0
SKF	4	9	1		Verkstad	204 798	2,0	4,5
Aritmos	5	7	6	2	Utveckling	203 752	6,5	6,5
Proventus	6	5	12	10	Förvaltn	192 146	6,3	3,6
Electrolux	7	13	15	19	Verkstad	184 576	1,0	0,0
Asea	8	4	5	9	Verkstad	182 529	0,7	0,7
Investor	9				Förvaltn	144 814	0,8	0,6
Bilspedition	10	1	2	5	Övrig	128 725	4,1	7,8
Incentive	11				Verkstad	124 200	1,3	0,2
Stora	12	10	16	11	Skog	110 450	0,8	0,8
Skanska	13	11	8	7	Fast o bygg	107 010	0,6	0,4
Gullspång	14	12	18	12	Övrig	104 000	2,7	1,6
Esab	15	15	11	14	Verkstad	97 619	6,3	7,8
Sydkraft	16				Övrig	93 340	-
Aga	17	18			Kemi	91 396	0,7	0,1
SE-Banken	18	14	17		Bank	78 846	0,6	0,6
SSAB	19				Verkstad	69 696	2,4	1,5
SCA	20				Skog	56 240	0,3	0,1

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (3 177 105/
3 922 325) = 81,0 %.

350

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell B8 De 20 största placeringarna i Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) den 31 december 1991. mark-

nadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-91	-90	-89	-88	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Skandia	1	2	3	5	Förvaltn	254 919	1,8	1,8
Ericsson	2	1	1	11	Verkstad	173 105	0,7	0,1
Proventus	3	4	9		Förvaltn	171 978	4,9	2,8
Frontline	4	6	4	10	Inoff	149 872	9,5	9,5
Volvo	5	5	2	2	Verkstad	149 637	0,6	0,5
Stora	6	3	5	1	Skog	117 725	0,5	0,7
Bahco Inv	7	17			Förvaltn	71 652	2,5	1,7
SCA	8	7	7	9	Skog	69 957	0,4	0,2
Argonaut	9	8	20		Rederier	63 708	2,3	1,3
Kinnevik	10	11	11		Inoff	62 442	1,6	0,3
AGA	11	13		18	Kemi	58 600	0,4	0,1
Korsnäs	12	16	12	12	Skog	57 640	1,0	0,8
Marieberg	13	20	10	3	Övrig	54 220	2,5	1,0
NK	14	14	8	7	Fast o bygg	50 750	5,2	6
Helikon	15	15			Onoterad	50 470
Aros Center	16				Onoterad	50 000	■
Skanska	17	10	6	8	Fast o bygg	46 650	0,3	0,2
Nord & Thulin	18				Rederier	44 492	2,8	1,1
Graningeverken	19				Onoterad	44 109
Sv Handelsb	20	12	15	14	Bank	42 293	0,9	0,3

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (1 784 21 9/
3 027 100) = 58,9 %.

351

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell B9 De 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V) den 31 december 1991, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-91	-90	-89	-88	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	2	2	6	Kemi	345 440	0,6	0,7
Volvo	2	6	1	1	Verkstad	227 080	0,9	0,2
Ericsson	3	1	3	11	Verkstad	216 000	1,0	0,0
Korsnäs	4	4	5	3	Skog	200 534	3,3	2,4
Sandvik	5	15		15	Verkstad	173 625	0,9	0,5
Frontline	6	11	7		Inoff	160 140	10,1	10,1
MoDo	7	5	8	2	Skog	144 460	2,6	0,5
Sv Handelsb	8	8	9	5	Bank	138 840	0,8	0,9
SCA	9	9	12	14	Skog	135 822	0,8	1,1
Procordia	10	12			Övrig	128 410	0,3	0,3
Helikon	11	7			Onoterad	127 522	20,0	20,0
Stora	12	10	16	7	Skog	108 100	0,8	0,8
Marieberg	13	14	11	4	Övrig	106 800	4,9	1,9
Incentive	14				Verkstad	98 877	1,0	0,5
Asea	15	3	4	8	Verkstad	98 670	0,4	0,2
Skanska	16	13	10		Fast o bygg	90 450	0,5	0,3
Electrolux	17				Verkstad	81 000	0,5	0
SSAB	18				Verkstad	79 775	2,7	1,8
SE-Banken	19	19	18	13	Bank	68 850	0,5	0,5
Kinnevik	20				Inoff	62 230	1,5	0,3

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (2 792 625/
4 258 354) = 65,6 %.

352

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell B10

De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden den 31 december 1991, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-91	-90	-89	-88	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	1	1	1	Kemi	3 851 276	6,1	6,7
Procordia	2	4	18		övrig	1 537 723	3,1	1,4
Sandvik	3	10	8	7	Verkstad	1 150 261	6,2	6,6
AGA	4	5	10	9	Kemi	1 034 599	7,2	8,7
Volvo	5	12	5	2	Verkstad	956 008	4,0	6,5
Ericsson	6	2	3	10	Verkstad	945 099	4,3	0,0
Sydkraft	7	8	9	8	Övrig	943 714	4,5	7,5
SCA	8	6	7	4	Skog	918 112	5,1	4,8
Asea	9	3	2	3	Verkstad	896 328	4,8	3,9
Skanska	10	7	4	5	Fast o bygg	875 923	4,9	3,3
Electrolux	11	11	6	6	Verkstad	847 661	5,4	0,2
Incentive	12				Verkstad	511 585	5,4	4,9
Gullspång	13	13	15	13	Övrig	377 877	9,9	5,8
Perstorp	14	14		16	Kemi	340 118	7,2	3,4
SKF	15	16	12	14	Verkstad	325 898	3,1	4,4
Stora	16				Skog	283 257	2,0	1,6
Gambro	17	17			Övrig	275 043	4,0	2,1
Modo	18			15	Skog	259 428	4,3	3,8
SE-banken	19	15	19		Bank	245 324	1,8	1,8
Plinius	20	20			Onoterad	209 099	25,0	30,1

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade tillmarknadspris) = (16 766 333/
22 641 132) = 74,1 %.

353

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell Bl 1 De 20 största placeringarna i 5:e AP-fonden den 31 december 1991, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr			Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-91	-90	-89	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
AGA	1	1	3	Kemi	249 107	1,7	2,2
Sydkraft	2	2	10	Övrig	199 912	1,2	1,7
Sandvik	3	6	12	Verkstad	182 594	1,0	1,2
Perstorp	4	3	9	Kemi	153 214	3,2	1,5
Bacho	5	4	11	Förvaltn	139 593	4,9	3,3
Volvo	6	8	2	Verkstad	103 081	0,4	0,4
Skanska	7	5	1	Fast o bygg	100 016	0,6	0,4
SCA	8	7	7	Skog	90 120	0,5	0,4
SKF	9	9		Verkstad	85 207	0,8	0,4
Cardo	10	14		Förvaltn	80 794	2,1	2,1
Ericsson	11	15		Verkstad	50 598	0,2	0,0
Export Inv	12	17	13	Förvaltn	38 915	2,2	1,0
Investor	13	10	6	Förvaltn	37 559	0,4	0,5
Stora	14	12	4	Skog	37 153	0,3	0,2
Spectra	15			Verkstad	31 542	1,7	1,7
Custos	16	18	14	Förvaltn	29 478	0,7	0,6
Bilsped	17	19		Övrig	14 369	0,1	0,2
Lundbergs	18			Fast o bygg	11 189	0,2	0,1

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (1 634 441/
2 727 082) = 59,9 %.

354

Skr. 1992/93:18

Bilaga 11

Tabell B 12 Löntagarfondernas (A) och aktieindexportföljernas (B) förmögenhet 1984-1991. Marknadsvärden, miljoner kronor

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992

med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1991

Regeringens skrivelse

1992/93:18

1991 I SAMMANDRAG

AP-FONDENS

BÄSTA RESULTAT HITTILLS

AP-FONDENS ROLL

PLACERINGSMÖJLIGHETER

OCH -KAPACITET

AP-FONDENS ADMINISTRATION

ORGANISATION

ALLMÄN ÖVERSIKT

KREDITMARKNAD I FÖRÄNDRING ät1.9;’2'9*18

PENNING- OCH

OBLIGATIONSMARKNAD

DIREKTLÅN

AP FASTIGHETER

AP-FONDENS VERKSAMHET,RESULTAT OCH STÄLLNING 1991

Allmänna Pensionsfonden

1991 i sammandrag

VD-kommentar

Riskkapitalmarknaden 1991

Fonden 1991

Förvaltningsberättelse

Balansräkning

Bokslutskommentarer

Revisionsberättelse

Fjärde AP-fonden

Fem år i siffror

Definitioner

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) Bilaga 3

VDs kommentar

Värdepappersportföljen 1991

Värdepappersportföljen 1991

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav 1991-12-31

V är dep appersinnehav 1991-12-31

Vär dep appersinnehav 1991-12-31

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonden

TABELLBILAGA

AP-FONDENS VERKSAMHET,
RESULTAT OCH STÄLLNING 1991