1986/87:153

Skrivelse 1986/87:153

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1986/87: 153

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

Skr. 1986/87: 153

Regeringen överiämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-protokollet den 23 april 1987 allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1986.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldl

G. Sigurdsen

1 Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 153

Socialdepartementet Skr. 1986/87:153

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 1987

Närvarande: statsrådet Feldt ordförande och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974:37, rskr. 253).

Fjärde fondstyrelsen har den 26 mars 1987 ull regeringen överiämnat årsredovisning för år 1986 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning saml revisionsberättelse. I årsredovisningen har lagils in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31 december 1986. Av redovisningen framgår att nettoresultatet är 1986 uppgick till 1 188 milj. kr. mot 393, 8 milj. kr. för år 1985. I den aktuella redovisningen har också ett realt resultat beräknats genom att ej realiserade kursvinster/kursförluster beaktats. Det då erhållna nominella resultatet - 3 766,5 milj. kr. - har sedan belastats med del belopp som åtgår för att bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet vid årets början. Det reala resultatet av 1986 års verksamhet blir då 3 636,9 milj. kr. att jämföra med I 983,6 milj. kr. år 1985.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt de regler som gäller från år 1984 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092) att överföra ett belopp motsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1986 utgör bidraget 125,2 milj. kr. mot 112,3 milj. kr. år 1985.

I verkställande direktörens översikt över fondens verksamhet konstateras att fondens totalresultat år 1986 på ca 3 750 milj. kr. är det bästa i fondens trettonäriga historia. De närmaste jämförelserna är 2 500 milj. kr. år 1983 och 2200 milj. kr. år 1985.

Orsak till den mycket starka resultatförbättringen är i första hand uppgången i aktiekurserna men också en fortsatt avtagande inflationstakt.

Fondens grundkapital beslår av de belopp som under årens lopp successivt överförts från första-lredje fondstyrelsernas förvaltning. Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fjärde fondstyrelsen. Det senaste beslutet fattades i december

1984 (prop. 1984/85:65, NU 10, rskr. 84, SFS 1984: 1034) och innebar atl Skr. 1986/87: 153 rambeloppet böjdes med 500 milj. kr. till 2 350"itiilj. kr. Sammanlagt har fonden lyft 2 150 milj. kr. (Nuvärdet av beloppet uppgår till 4 172 milj. kr.) Fonden har således möjlighet att lyfta ytteriigare 200 milj. kr.

Fonden köpte under år 1986 värdepapper för 2 333 milj. kr. och sålde värdepapper för 2098 milj. kr. Vid årets utgång uppgick det totala fondkapitalet lill 5 610 milj. kr. Om fondens värdepapper las upp till marknadsvärdet var kapitalet 12 126 milj. kr. Av fondens aktieportfölj omfattade ca två tredjedelar branscher som representerar tillverkningsföretag som verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag.

Fonden har i en skrivelse till regeringen i december 1986 anhållit atl regeringen skall föreslå riksdagen vissa ändringar i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. De frågor som fonden aktualiserat rör bl. a. placeringen av likvida medel, ramen för utlandsplaceringar och definitionen av fondens riskkapitalinslrument. Skrivelsen har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet.

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningen.

Jag hemställer att regeringen överlämnar den bifogade årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1986/87: 153

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning

Skr. 1986/87: 153

1986 i sammandrag

• Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som tilldelats fonden sedan

dess tillkomst 1974) har ökat med 300 mkr under året till 2.150 mkr Fonden har möjlighet alt lyfta ytterligare 200 mkr.

• Fondens tillgångar, upptagna till marknadsvärden, passerade

12-miIjardersstrecket. Värdepappersportföljen hade vid

årsskiftet ett marknadsvärde på över 11 mdr.

• Fonden köpte under 1986 värdepapper för 2.3 mdr och sålde värdepapper för

2.1 mdr. Totalt nettoplacerades 235 mkr (1985: 95 mkr).

• I nyemissioner satsades totalt närmare 200 mkr (65 mkr), varav 145 mkr

i icke börsnoterade företag. I andrahandsmarknaden nettoköpte fonden aktier för drygt 100 mkr (18 mkr).

• Arbitrageaffärema (mellan olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc) har

under 1986 främst syftat till en "internationalisering" av portföljen —

en ökad andel fria aktier — när kursskillnaderna mellan fria och

bundna aktier varit små.

• Branschmässigt har förändringarna i portföljen till synes varit stora,

men de beror i allt väsentligt på olikheter i kursutvecklingen.

På företagsnivå har koncentrationen lill elt relativt begränsat antal

noterade företag förstärkts.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra,

Electrolux, ASEA, Volvo och SCA, som med ett sammanlagt

marknadsvärde på 4.700 mkr svarade för över

40% av portföljvärdet.

• Reglementets resultatkrav — att bibehålla grundkapitalets realvärde och

betala 3% direktavkastning på detta — överträffades 1986 med

över 3.500 mkr (1.871 mkr). Sedan fondens tillkomst har fonden

med mycket bred marginal — ca 8.000 mkr — klarat målet

att bevara realvärdet på de mottagna medlen och betala "utdelning".

• Aktiekurserna steg under 1986 med 51%. Om man justerar för bank- och

försäkringsaktier (som fonden inte får äga) var ökningen 47%, vilket är detsamma som för fondens portfölj.

Skr. 1986/87: 153

VD'översikt

Fjärde AP-fondens totalresultat 1986 på 3.75 mdr är det bästa i fondens nu trettonåriga historia. De närmaste jämförelserna är 1983 (2.5 mdr) och 1985 (2.2 mdr), I resultatet hr dä inräknats de orealiserade kursvinster (ökningen av den "dolda reserven" i portföljen), som uppkommit på grund av en stark kursuppgång. När man mäter utfallet av aktieplaceringar är det nödvändigt att ta med också orealiserade kursvinster och kursförluster — ingen placerare köper ju aktier enbart för utdelningens skull utan förväntar sig också en värdestegring. Ä andra sidan bör man —som påpekats så många gånger i fondens årsredovisningar och kvartalsrapporter — inte fästa alltför stort avseende vid kortperiodiska resultatmätningar Verksamheten måste ses i ett längre perspektiv, och valet av stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet. Denna sanning har fått en påtaglig illustration i det kraftiga aktiekursfall som inträffat de första börs-dagarna 1987. Om bokslutet gjorts per den 14 januari 1987 skulle resultatet ha varit 1.2 mdr sämre. Hade verksamhetsåret slutat i mitten av november 1986, skulle resultatet i stället ha förbättrats med 0.8 mdr jämfört med kalenderåret. Det är alltså fråga om ett spelrum på 2 mdr inom ett tvåmånadersintervall. Oavsett var det "verkliga" resultatet skall anses ligga måste man emellertid känna tillfredsställelse över ett år som inneburit att reserverna i förhållande till det mål som formulerats för kapitaltillväxten — att bibehålla realvärdet på de förvaltade medlen—ökat väsentligt.

I ett senare avsnitt i årsberättelsen som närmare beskriver fondens verksamhet under 1986 kan man konstatera att vi i början av året underskattade styrkan i kursuppgången. Nettoplaceringarna i andrahandsmarknaden blev därför ganska små. Därmed blev också kursvinsterna 1986 mindre än de skulle ha kunnat bli. Om man emellertid trott — och tror — att kursutvecklingen 1987 blir väsentligt svagare, skulle köpen i början av 1986 kunna ha föranlett större försäljningar i slutet av året.

Arbitrageaffärema 1986 har inneburit en "internationalisering" av fondens aktieportfölj. Fria aktier har bruttoköpts för 1 mrd och bundna aklier försålts i motsvarande mån i ett läge då kursskillnaderna mellan aktieslagen varit små. På kort sikt har dessa affärer inte bidragit till att förbättra resultatet — snarare tvärtom. Det kan emellertid i ett längre perspektiv fmnas anledning att räkna med ett vidgat värdepappersutbyte över gränserna och ett förnyat utlandsintresse för svenska aktier Fonden kommer då att befinna sig i en gynnsammare position.

Satsningarna på onoterade företag har fortsatt. Syftet med dessa placeringar är helt i överensstämmelse med det primära målet för fondens verksamhet — det långsiktiga avkastningsintresset. Dessutom spelar fonden i flera avseenden en betydligt viktigare roll som riskkapitalkälla för dessa företag än när det gäller de stora noterade företagen. Möjligen skulle man kunna invända att de onoterade företagen tar en alltför stor andel av fondens administrativa resurser i anspråk i förhållande till sin betydelse för fondens resultat. Givetvis får inriktningen på onoterade företag inte

leda till att fonden försummar sina "strategiska" placeringar Om fonden hamnar i riskzonen i delta avseende, får förvaltningsresurserna förstärkas. Kostnaderna för en sådan förstärkning är försumbara i sammanhanget.

Andelen onoterade företag kommer av allt att döma att öka betydligt under 1987. Redan gjorda åtaganden och pågående diskussioner innebär en sammanlagd ökning med 2(X)-250 mkr Enbart köpet av aktier i SSAB Svenskt Stål AB svarar för över 100 mkr Möjligheterna till större engagemang i stora onoterade företag — t ex i samband med ägarförändringar i de statsägda företagen — kan komma att spela en stor roll för fondens framtida utveckling. Som belyses närmare i avsnittet om fondens verksamhet 1986 leder fondens "koncentrationsfilosofi" till att tillgången på nya noterade placeringsobjekt är begränsad.

Fondstyrelsen har i december 1986 gjort en framställning till regeringen om ett antal ändringar i reglementet (beträffande placeringen av likvida medel, ramen för utlandsplaceringar, definitionen av fondens riskkapitalinstrument etc). Avsikten med framställningen är att effektivisera fondförvaltningen.

I föregående års VD-översikt behandlades bl a fondens policy i ägarfrågor. 1 en konkret situation har fonden under 1986 medverkat till att slutgiltigt lösa upp det korsägande som berört ABV. Det kan bedömas att företaget härigenom fått gynnsammare utvecklingsbetingelser. Sedan december 1985, dä åtgärdsprogrammet inleddes, har kursen på ABV-aktien (som utvecklades sämre än branschen 1985) stigit väsentligt mer än index för fastighets- och byggföretag.

Ensam är sällan stark, allra minst på börsen. Händelseutvecklingen 1986 har i flera fall ställt frågan om minoritetsskyddet på sin spets. I allmänhet tänker man då på den "lille" aktieägaren, men i själva verket är också en så pass stor institution som fonden i samma situation gentemot en dominerande huvudaktieägare, ett nätverk av inbördes ägare eller en sammanhållen majoritetsgrupp. Detta är det kanske väsentligaste skälet till att institutioner — och inte minst då institutioner som präglas av integritet och ett ansvar som går utöver det kortsiktiga och snävt egoistiska — måste påta sig en mer aktiv ägarroll och utnyttja de olika möjligheter till inflytande som följer med storleken. Glädjande nog tycks medvetandet om detta förhållande sprida sig alltmer bland de typer av institutioner som i det förgångna i allt väsentligt varit passiva placerare.

Stockholm i januari 1987

Sten Wikander

Skr. 1986/87: 153

Riskkapitalmarknaden 1986

1986 blev ytterligare ett expansivt år for riskkapitalmarknaden i Sverige. Både kursnivån och omsättningen vid Stockholms fondbörs steg avsevärt. Nya instrument utvecklades på optionsmarknaden, där affärsvolymen mångdubblades. Etikfrågor kom alltmer i centrum för debatten som en följd av ett antal tveksamma affärer.

Diagram I visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1984 och 1985 (högsta resp lägsta noteringar månadsvis) samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna veckovis 1986. För att underlätta jämförelser är såväl totalindex som branschindexserierna omräknade till basen 100 vid ingången av 1986.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1984-86

1984-1985 1986 VECKA 10

Totalindex steg under året med drygt 51% (föregående år -t-25%). Den uppåtgående trend som inleddes i oktober 1985 varade i drygt ett år med endast smärre kursrekyler. Den 12 november nåddes en högstanotering hittills (totalindex: 962), vilket innebar i stort sett en fördubbling av kursnivån sedan ett år tillbaka. Efter denna kulmen i november var tendensen vikande.

Branschutvecklingen under året var synnerligen oenhetlig. Årets vinnarbransch blev fastighets- och byggföretagen med en genomsnittlig kursuppgång på 94%. Avsevärt bättre än totalindex utvecklades också skogsindustrin och handelsföretagen (båda -t-79%) samt bankerna (-(■69%). Uppgången för verkstadsindex, som är en betydelsefull bransch, begränsades däremot till 32%. En annan, (särskilt för fonden) viktig

Skr. 1986/87: 153

bransch — kemisk industri — steg med måttliga 15%. Allra sämst utvecklades rederierna, för vilka uppgången registrerades till låga 3%.

För enskilda aktier var givetvis kursutvecklingen än mer heterogen. I motsats till 1985 utvecklades flera större företag, speciellt inom branscherna verkstäder och kemi, sämre än genomsnittet. Detta kan avläsas i index för de 16 mest omsatta aktierna, som steg med 36%. Flera av de företag som utvecklades bättre än totalindex är substansrika bolag med realiillgångar i fastigheter, skog och kraft.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs (A:I- och A:II-listorna)ökade från 83.4 mdr 1985 till 141.7 mdr 1986. Omsätlningsökningen på ca 70% innehåller såväl en pris- som en volymkomponent. Största delen av ökningen inträffade under första halvåret. Det är därför intressant att mäta omsättningen halvårsvis, uppräknad på helårsbasis och jämfört med ingående börsvärde. Under första halvåret omsattes mer än halva börsvärdet på helårsbasis. Under andra halvåret sjönk denna relation till knappt 30%. Den senare siffran är mer normal i jämförelse med de närmast föregående åren. En bidragande orsak till att omsättningshastigheten minskade under andra halvåret var sannolikt fördubblingen av omsättningsskatten vid halvårsskiftet.

Farhågorna för ett minskat utländskt intresse för Stockholmsmarknaden i samband med omsättningsskattehöjningen verkar emellertid inte ha besannats. Den sammanlagda exporten och importen av svenska värdepapper sjönk visserligen under andra halvåret, men bara i ungefär samma omfattning som den totala aktieomsättningen. Sålunda uppgick utlandshandelns andel till ca en tiondel av börsomsättningen båda halvåren, vilket ligger på samma nivå som 1985. Däremot verkar det utländska köpintresset för svenska aktier ha minskat under året, och en betydande värdepappersimport kunde registreras under andra halvåret.

Utvecklingen av den värdepappersbaserade optionsmarknaden fortsatte under 1986 i högt tempo. Antalet standardiserade köpoptioner ökade, och handel pä olika löptider sker nu för tio olika aktier. Härtill kommer att marknaden berikats med såväl ränleoptioner som aktieindexoptioner. Volymutvecklingen överträffade även högt ställda förväntningar. Antalet omsatta kontrakt, enbart i köpoptioner, var drygt 2 miljoner (0.1 milj) till ett sammanlagt värde av 4.4 mdr (0.3 mdr). Detta har inneburit att omsättningen i vissa optioner flerfaldigt överstigit omsättningen i den underliggande aktien. An så länge är optionsmarknaden en "informell" och i stort sett oreglerad marknad. Utvecklingen mot slutet av året kan emellertid komma att innebära att Stockholms fondbörs på sikt blir huvudman även för värdepappersbaserade optioner

Också internationellt visade aktiemarknaderna en mycket stark utveckling. Enligt tidskriften Morgan Stanley Capital International Perspectives index, som mäter kursrörelserna för drygt 1,300 aktier i 19 länder, steg kurserna under året med i genomsnitt 40% (få -t-37%) i resp valutor.

Diagram 2 visar kurstendensen för ett urval viktigare utländska börser Det kan noteras alt Tokyobörsen till följd även stark valuta och en gynnsam kursutveckling vid årsskiftet nådde en andel pä drygt 31% i världsindex och därmed närmat sig New York, som då svarade för knappt 39%. Globaliseringen av värdepappersmarknaderna har blivit ell begrepp, och bl a Storbritannien har reformerat sill regelsystem för att anpassa sig till den internationella utvecklingen.

DIAGRAM 2

1CX3

KURSUTVECKLINGEN I OLIKA LÄNDER

1986 1985

VÄRLDSINDEX,

FORÄNDRING

1986

r-i

-j

z\_

■4-

1 rnl

Den främsta orsaken till den mycket starka kursutvecklingen var säkert successivt fallande räntor, Detla gäller både internationellt och i Sverige, Dessutom bidrog den dramatiska sänkningen av priset på råolja i början av året med de effekter detta kunde väntas fä på världsekonomin.

Det totala marknadsvärdet pä de svenska börsbolagen — 450 mdr — översteg avsevärt värderingen av bolagens justerade egna kapital vid det senaste årsskiftet, 1 ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt inte bara skall överträffa den riskfria alternativa marknadsräntan plus ett risktillägg utan dessutom ge en avkastning därutöver, kortsiktigt i form av överför-räntning eller långsiktigt som tillväxt. Förväntningarna på börsföretagen, sådana de avspeglades i den allmänna kursnivån, nådde härmed i ett längre perspektiv en för svenska förhållanden mycket hög nivå.

Diagram 3 illustrerar det alltmer påtagliga sambandet mellan den allmänna kursnivän och marknadsräntan. Jämförelsen gäller den senaste tvåårsperioden och avser totalindex och räntan för 90 dagars statsskuldväxlar. Traditionellt har ju den länga räntan ansetts styra aktiemarknadens avkastningskrav, men valet av

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 153

Skr. 1986/87: 153

en kort ränta som indikator kan motiveras dels med hänsyn till att den korta räntan i högre grad än den långa varit marknadsstyrd under hela perioden, dels av atl allt fler placerarkalegorier vid Stockholmsbörsen sannolikt anser just den korta marknaden som ett alternativ till aktier.

Andra fundamentala faktorer har också haft betydelse för kursutveckhngen 1986, Många ekonomiska bedömningar blev avsevärt mer optimistiska beträffande utsikterna till en god ekonomisk tillväxt. Inflationsförväntningarna justerades gradvis ned. För Sveriges del bidrog även en gynnsam valutautveckling. Lönsamhe-

DIAGRAM 3

AKTIEKURS- OCH RÄNTEUTVECKLING 1985-86

S«|> OM Nov DK Jan

Det är påtagligt hur svag kursutvecklingen var under första halvåret 1985 när ränteläget successivt skärptes. Utvecklingen förbyttes i sin motsats när räntorna sjönk under andra halvåret 1985 fram till i november 1986 då kurserna kulminerade. När marknadsräntan ånyo började stiga, sjönk aktiekurserna. Räntekänsligheten avspeglas också i kursutvecklingen för olika branscher Bankerna, som ju kursmässigt utvecklats förhållandevis väl, brukar fä en förstärkt lönsamhet i rörelsen när räntorna sjunker Dessutom stiger det justerade egna kapitalel lill följd av högre värden pä fastförräntade långa värdepapper Förhållandet är likartat för försäkringsbolagen, som under 1986 mer än fördubblade kursnivån. For fastighets-, skogs- och kraftbolagen, som också haft en jamföreLse-vis myckel god kursutveckling, har visserligen den synliga lönsamheten inle förändrats nämnvärt under årel, men marknaden tycks ha diskonterat förändringen av värdet på substansen i bolagen till en lägre ränle-nivä.

ten i näringslivet förblev i nominella termer på en i stort sett oförändrad och därmed hög nivå. I reala termer förbättrades lönsamheten tack vare en sjunkande inflation.

Under året påverkade även de marknadstekniska faktorerna aktiekurserna positivt. Efterfrågan på nytt riskkapital var begränsad. En rad uppköpserbjudanden likvidiserade marknaden påtagligt. Löntagarfonderna och försäkringsbolagen var betydande nettoköpare av aktier. Avskaffandet i november av den s k placeringsplikten för försäkringsbolagen möjliggör numera för dessa att avsevärt öka sina aktieinnehav En under året av statsmakterna aviserad liberalisering av valutalagstiftningen kan dock komma att styra en del av efterfrågan mot utländska aktier

Allemans- och skattesparfonderna företer en mer balanserad utveckling under 1986 jämfört med tidigare år Den första slora årgången av skaltefondssparande frigjordes skattemässigt, vilket ledde till en avsevärd inlösen av fondandelar. Även utlandshandeln har varit

Skr. 1986/87: 153

mer balanserad. Exklusive riktade emissioner nettoex-porterades aktier under första kvartalet för 2.5 mdr. Denna tendens bröts emellertid, och under återstoden av året nettoimporterades aktier för 3.2 mdr

Emissions- och introduktionsvolymen steg under 1986 till drygt 4.4 mdr, medan 1985 års totala riskkapitaltillskott kunde beräknas till 2 mdr. Nyemissioner i marknadsbolag uppgick till 3.7 mdr (0.3 mdr), vartill kommer emissioner av konvertibla skuldebrev med 0.3 mdr (-). Härav svarade de till utlandet riktade nyemissionerna för 2.4 mdr (-). 16 (22) bolag introducerades på marknaden till ett sammanlagt belopp av knappt 0.5 mdr (1.7 mdr). 1 ovanstående statistik ingår ej de allt vanligare, till företagsledningar och anställda riktade nyemissionerna av främst konverteringslån, som beräknas ha inbringat inemot 2.5 mdr (1.2 mdr).

Även om den totala emissions- och introduktionsvolymen fördubblades, sjönk den svenska marknadens tillskott av nytt riskvilligt kapital till börsföretagen ytterligare och har för de två senaste åren begränsats till i runda tal en fjärdedel av 1983 och 1984 års volymer Förklaringen till denna utveckling ligger snarare på efterfråge- än på utbudssidan. Mänga börsbolag tillgodosåg redan under 1983 och 1984 sina kapitalbe-

hov och har dessutom kunnat verka under relativt gynnsamma betingelser sedan dess.

Under 1986 tillfördes Stockholms fondbörs 14 (15) nya bolag. Inte mindre än 24 (9) företag upphörde att börsnoteras till följd av fusioner, uppköp etc. Fondbörsens resurser för information och kontroll förstärktes avsevärt. Ett omfattande arbete, som bl a syftar till mer detaljerade regler för informalionsgivningen vid uppköpserbjudanden och till en modernisering av inregistreringskontraktet, har inletts. För första gängen börsintroducerades svenska företag i Japan,

Även andra instanser har intresserat sig för regelverken kring börsföretagen och aktiehandeln. Sålunda har den s k Leokommissionen framlagt ett förslag om utökad informationsplikt och förstärkt minoritetsskydd vid riktade nyemissioner. Förslaget kan väntas leda till lagstiftning under första halvåret 1987, Insider-lagstiftningen har kompletterats och förslag till ytterligare utvidgningar har väckts av Bankinspektionen, Näringslivets Börskommitté har utökat sina rekommendationer och initierat bildandel av Aktiemarknadsnämnden, Detta organ skall genom uttalanden och råd i konkreta frågor utveckla normer för marknadens aktörer.

Skr. 1986/87: 153

Fonden 1986

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fon-dema till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

Fjärde AP-fonden har inte någon "automatisk" medelstillförsel. Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda belopp som kan tillföras fjärde AP-fonden för riskkapitalplaceringar. Det senaste beslutet fattades 1984 och innebar att rambeloppet fastställdes till 2.350 mkr

Fonden har hittills tillförts sammanlagt 2,150 mkr i grundkapital. Av detta belopp lyftes 300 mkr i juni 1986. Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade till konsumentprisindex fram till december 1986) uppgår till 4.172 mkr Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-fondema.

De pengar som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har investerats dels i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper och — i begränsad omfattning, jfr sid 12 — utländska värdepapper), dels i likvida medel.

omsättningsskatt ca 26 mkr.' Fonden har gjort affärer med 22 svenska och 3 utländska mäklare, Ett sextiotal affärer — motsvarande inemot 20% av den svenska affärsvolymen—har varit direktaffärer utan anlitande av mäklare.

Vid slutet av 1986 ingick totalt 62 förelåg (66 företag) i fondens svenska portfölj. Antalet noterade företag har minskat med sex medan antalet onoterade företag ökat med netto två.

		Antal förelag
Noterade Icke noterade'				Summa
1986	1985	1986	1985	1986 1985
Enbart aktier 39	42	15	14	54 56
Aktier och
konverterings-
eller optionslån.
optionsrätter 1	3	6	6	7 9
övrigt*'	1	1	-	1 1
Summa 40	46	22	20	62 66

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1986 har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1985 (belopp i mkr);

Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid årsskiftet aktier i 26 utländska företag, varav tio engelska, åtta japanska och åtta amerikanska (jfr sid 12).

	1986	KÖP 1985	FORSÄUNINGAR (marknadsvärden) 1986 1985		NETTO-PLACERINGAR (likviditctseffekt) 1986 1985
SVENSKA VÄRDEPAPPER noterade" i nyemissioner i andrahandsmarknaden onoterade i nyemissioner övrigt	51 2.055 145 6	5 1.346 60	1.947 67	1.328 2	51 107 145 -61	5 18 60 -2
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	2.257 76	1.411 99	2.014 84	1.330 84	243 -8	80 15
TOTALT	2.333	1.510	2.098	1.415	235	95

(I ovanstående tabell liksom i några labeller i det följande forekommci del atl en summa på gTund av avrundningar inie övcrcnsstämmei med summan av delposterna.)

Fondens totala nettoköp av värdepapper 1986, 235 mkr, var avsevärt större än 1985 (95 mkr). Även omsättningen i värdepappersportföljen var i absoluta tal betydligt högre än föregående år. Dessa förhållanden kommenteras närmare i det följande.

Del totala antalet värdepappersaffärer var under 1986 ca 1.200, varav drygt 150 avsåg utländska aktier. Icour-tage har fonden betalat sammanlagt ca 11.5 mkr och i

' Börsnoterade eller på annal satt dagligen noterade.

' Counage och omsattnmgsskatt har liksom tidigare lagts till an skaffningsvärdet for köpta värdepapper och dragits ifrån köpeskillingen for sålda vårdepapper.

' Några engagemang i onoterade foretag är av tekniska skal formellt uppdelade på två juridiska personer. I tabellen liksom i det följande redovjsas sådans fall som ett foretag.

*' Enban optionslån (1986); enbart förlagslån efter avskiljande och försäljning av optionsrätter {1985),

Skr. 1986/87: 153

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1986 på följande sätt:

Engagemang,	Antal	Totalt
mkr	företag	belopp	Procent
>250	15	8.442	75.3
100S250	9	1.603	14.3
50«100	8	632	5.6
10« 50	19	485	4.3
5« 10	6	40	0.4
< 5	5	15	0.1
	62	11.218	100

Av de 15 företag i vilka fondens engagemang överstiger 250 mkr återfanns 13 bland de 16 mest omsatta aktierna på börsens A:I-lista. De 13 representerar tillsammans inte mindre än 75% av portföljvärdet. De (och nästa storleksgrupp) är "strategiska" i den meningen att kursutvecklingen för dessa aktier är helt avgörande för utvecklingen av fondens värdepappersportfölj. Några placeringar som är strategiska i betydelsen att de utgör en del i en fast ägargruppering har fonden inte.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av följande tabell. Förändringarna i branschsammansättningen under 1986 kan vid första anblicken förefalla betydande (t ex verkstäder — 6 procentenheter, "övriga" företag +5 procentenheter). Som framgår av jämförelsekolumnerna för hela marknaden beror de emellertid väsentligen på olikheter i kursutvecklingen mellan olika branscher. Andelen "övriga" företag i fondens portfölj har dock reellt sett ökat, främst beroende på ett förvärv av en stor post Sydkraftaktier. Att andelen kemiföretag är praktiskt taget oförändrad sammanhänger med ökade engagemang i bl a Perstorp och Trelleborg, Några större förändringar i fondens placeringsinriktning kan man inte tala om.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i ett par avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsentligt högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag) med tillsammans ca två tredjedelar av portföljvärdet jämfört med mindre än hälften för marknaden, Å andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaktier i fonden obetydlig jämfört med branschens marknadsandel. Också andelen aktier i fastighets- och byggföretag är betydligt lägre än marknadens.

Förändringarna i portföljstrukturen i ett längre perspektiv illustreras i diagram 4. Diagrammet återger dels de två för fonden viktigaste branscherna (verkstäder och kemisk industri), dels den för fonden minst naturliga branschen förvaltningsbolag (= portföljför-valtande investmentbolag), dels slutligen alla andra branscher sammantagna. För att justera för förändringar i marknadens branschfördelning och för olikheter i kursutvecklingen bör man mäta fondens relativa över- resp underrepresentation inom olika branscher. Man finner då att överrepresentationen i verkstadsaktier varit relativt konstant under tioårsperioden och att överrepresentationen inom kemisk industri minskat. Engagemangen i förvaltningsbolag — som alltid varit låga — har relativt sett minskat ytterligare, medan andelen i alla övriga branscher sammantagna ökat kraftigt relativt sett.

DIAGRAM 4

BRANSCHFÖRDELNING I ETT 10-ARSPERSPEKTIV

MARKMIOEN

Fondens portfölj	liiarknaden'
Bransch 1985 1986	1985	1986
Verkstäder 47 41	38	.34
Kemisk industri 23 22	13	11
Skogsindustri 9 9	10	13
Fastighets- och
byggföretag 5 6	9	12
Handelsföretag 1 2	3	4
Rederier	0	0
Utvecklingsbolag 3 3	2	2
Förvaltningsbolag 2 2	15	13
Övriga företag 10 15	10	12
100 100	100	100

Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och försäkringstmlag.

FORVALTMINGS-BOtAB

VERKSTADER

1976

1981

1986

Av vad som hittills sagts framgår att fondens portfölj av noterade värdepapper i flera avseenden (branschmässigt, antal företag) är förhållandevis koncentrerad och under 1986 blivit än mer koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning (t ex hos de största försäkringsbolagen) uppvisar en betydligt större spridnmg. Koncentrationen är en medveten strategi

Skr. 1986/87: 153

hos fonden som — om man vall rätt aktier — ger etl bättre utfall än en mer "indexneutral" portfölj. Å andra sidan kan man säga att koncentrationen innebär ett högre risktagande. Den medför också atl tillgången på nya engagemang blir begränsad. Om man t ex eftersträvar engagemang av storleksordningen minst 150-200 mkr (för att få en mätbar påverkan på resultatutvecklingen) som samtidigt inte överstiger 10% andel i företaget är valmöjligheterna få. Av A, I-listans företag faller ett stort antal med ett börsvärde understigande 1,5-2 mdr bort och mänga andra på grund av sin karaktär (huvudsakligen portföljförvaltande investmentbolag etc). Av A: I I-listans svenska förelag är det endast ett, SILA, som har ett börsvärde på minst 1,5 mdr, OTC-listans 72 företag har ett sammanlagt börsvärde på drygt 11 mdr, varav 2-3 mdr finns tillgängliga pä marknaden,

I fondens officiella balansräkning är värdepappersinnehavet upptaget till anskaffningsvärde. Om försäljningarna redovisas till anskaffningsvärden uppgick dessa till totalt 1,071 mkr (1,135 mkr). Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden består av netto realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet under året ökat med 1.251 mkr (375 mkr) till 4.734 mkr.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1986 på en nivå som var ca 50% högre än 1985, I relation till portföljens genomsnittliga marknadsvärde var den dock något lägre än föregående år. Det kan måhända te sig överraskande att fonden underett år köper och säljer aktier för över 2 mdr vardera. Fonden är ju en långsiktig placerare, och då borde rimligtvis omsättningssiffrorna vara låga. Det bör då påpekas att fondens affärer i andrahandsmarknaden (genomsnitt av köp och försäljningar) under de senaste åren utgjort 1.5-1.6% av den officiella börsomsättningen, dvs fondens andel av omsättningen har varit betydligt lägre än fondens andel av den för fonden tillgängliga marknaden, 2.8%. Och det finns goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen. Långsiktiga placeringar innebär inte att fonden enbart köper aktier och avyttrar dessa först efter 5-10 år, om en fundamcntalanalys av ett företag ger vid handen att en omplacering är önskvärd. Även i fråga om fondens "strategiska" placeringar är det med hänsyn till fondens avkastningsmål riktigt att fonden reagerar på marknadens värdering av företagen och marginellt — sägmed ±10ä20% — förändrar sitt engagemang. Ett sådant agerande är önskvärt också för att fonden skall vara en intressant aktör på marknaden. Om fondkommissionärerna visste att fonden i princip aldrig sålde aktier (och i fråga om större innehav inte heller köpte) skulle fondens levande kontakt med marknaden snabbt upphöra.

Fonden har under 1986 medverkat till börsintroduktioner av AGA i Schweiz och ASEA i Finland genom att ställa fria B-aktier till förfogande för spridning på resp marknader. Dessa affärer har påverkat köp- och försäljningssiffrorna med ca 70 mkr vardera.

I omsättningssiffrorna ingår, förutom "normala" om-och nyplaceringar, omfattande arbilrageaffärer mellan konverteringslån och aklier, olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc. Arbitrageaffärema har under året uppgått till ca 1,2 mdr köp resp försäljningar, av vilket 990 mkr är köp av fria aktier. Ett genomgående drag i dessa affärer har nämligen varit en strävan att i ett läge dä kursskillnaderna mellan fria och bundna aktier varit hten öka innehavet av fria aktier. Man skulle kunna beskriva detta som en "internationalisering" av portföljen inför ett förnyat framtida intresse frän utlandets sida för svenska aktier. Genom arbilrageaffärer utnyttjar fonden dels tillfälliga förändringar i marknadsläget, dels ofullkomligheter i marknaden och söker därigenom öka avkastningen på portföljen Fonden bidrar också till att effektivisera marknaden och att förbättra dess likviditetsskapande funktion,

I nyemissioner i noterade företag har fonden satsat drygt 50 mkr. Nyemissionerna på den svenska marknaden i större noterade företag har, som framgått av avsnittet "Riskkapitalmarknaden 1986". haft en relativt begränsad omfattning. Av emissionerna i de företag i vilka fonden är engagerad har fonden inle deltagit i MoDo:s nyemission av C-aktier.

Som framgått av tabellen på sid 8 har fonden under 1986 nettoplacerat 107 mkr (18 mkr) i andrahandsmarknaden. Utfallet föraret som helhet fördelar sig på kvartal (enligt fondens kvartalsrapporter) som framgår av diagram 5, som också visar kursutvecklingen och storleken av fonden likvida medel under resp kvartal.

DIAGRAM 5

NETTOPLACERINGAR I ANDRAHANDSMARKNADER

I il III . jy

10 15 20 25 30 35 40 45 1986. VECKA

Om man vill bedöma fondens placeringsstrategi i andrahandsmarknaden under 1986 — med den reservationen att ett år är en alltför kort period för att man egentligen skall kunna tala om en strategi — kan man

Skr. 1986/87: 153

konstatera att fonden i början av året underskattade styrkan i kursuppgången. Nettoplaceringarna under första kvartalet var endast 28 mkr. Visserligen var fondens "överlikviditet" under denna tid inte så stor, men ytterligare grundkapital skulle ha kunnat lyftas redan dä (i stället för i juni). Nettoplaceringarna ökade dock — i en stigande marknad — under andra kvartalet för att sedan återigen minska under tredie kvartalet, sedan kursnivån stigit ytterligare. Under fjärde kvartalet nettosälde fonden värdepapper i andrahandsmarknaden för ca 100 mkr.

Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:

1 (1) Astra	1.187 mkr
2 (3) Electrolux	950 mkr
3 (4) ASEA	940 mkr
4 (2) Volvo	864 mkr
5 (6) SCA	751 mkr
	4.692 mkr

DIAGRAM 6

fjArde AP-fondens rösträtts-/

kapitalandelar i noterade

svenska företag

31,12,86. VARJE PRICK REPRESEMTHRAR ETT FORETAG CTOTALT 40) % KAPrTAlANDEL

15-

= ENGAGEMANG >100 MKR = ENGAGEMANG 50*100 MKR = ÖVRIGA ENGAGEMANG

De fem största engagemangen svarade sammantaget för över 40% av portföljens marknadsvärde. Astra har — med undantag för 1984 — sedan 1978 varit fondens största enskilda placering. AGA var 1985 fondens femte största placering. Förändringen i gruppens sammansättning och av rangordningen för de största innehaven beror i allt väsf ntligt på olikheter i kursutvecklingen.

I diagram 6 illustreras förhållandet mellan fondens kapitalandel och rösträttsandel i de noterade företagen i fondens portfölj. Den streckade diagonala linjen i diagrammet anger värden där andelarna överensstämmer. Det är för en institution som fjärde AP-fonden en naturlig följd av systemet med rösträttsdifferentiering att antalet företag där rösträttsandelen är lägre än kapitalandelen överväger (i vissa fall finns f ö rösistarka aktier inle tillgängliga pä marknaden), I fråga om de största engagemangen kan man dock notera, att antalet företag med ungefär samma rösträttsandel som kapitalandel eller med högre rösträttsandel är lika mänga som antalet företag med markant lägre rösträttsandel. Till den förra gruppen hör bl a AGA, Ericsson, SKF, Sydkraft och Volvo, och till den senare bl a Electrolux, Skånska och Swedish Match. Uppgifter om kapital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen återfinnes i värdepappersförteckningen på sidorna 20-22,

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolags-stammoåret ' för fondens första verksamhetsår. 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa företag (fördelat lika på LO- respTCO-anslutna). Grunden för rösträttsöverlätelsen är en specialbc-stämmelse i aktiebolagslagen. Under 1986 har rösträtt överiåtits till de anställda i 19 noterade och I onoterat foretag.

• •'

RÖSTRArrSANDEL %

"1 I I I I 1--- 1 1 1 1—

5 10

I fråga om fondens portfölj av noterade värdepapper har följande viktigare förändringar — absolut sett och/eller i relation till tidigare innehav — skett under året:

• Nya företag i portföljen är Philipson Invest och SILA (under del av året LEO, som sedermera utbytts mot aktier i Pharmacia)

• Ett antal engagemang har avyttrats: Bahco (uppköpserbjudande). Företagsfinans (uppköpserbjudande i kombination med ökat innehav i ABV), Hilleshög (uppköpserbjudande). Iro (kvarvarande förlagslån). Malmros. PLM, Scapa Inter och SMZ-Industrier

• Nettoköp av aktier har gjorts i ABV (jfr ovan), Alfa-Laval. Ericsson, Frico. Perstorp, Swedish Match, Sydkraft och Trelleborg (nyemission)

• Nettoförsäljningar av värdepapper har gjorts i Andersons (optionslån). Atlas Copco, Bilspedi-tion. H&M Hennes & Mauritz, MoDo (teckningsrätter och Al-aktier) och Promotion

• C-aktieinnehavet i SKF har utbytts mot B-aktier

I övrigt hänvisas lill värdepappersförteckningarna på sidorna 20-24.

Skr. 1986/87: 153

Som framgått av redogörelsen för utvecklingen på riskkapitalmarknaden har marknaden i köpoptioner"' utvecklats starkt under 1986. Fonden har ställt ut optioner i några företag. Vid årsskiftet utestående optioner redovisas i följande tabell:

Optioner motsvarande Företag antal aktier

Marknadsvärde 31.12.86,tkr

Lösenvärde, tkr

Electrolux 15.000 Pharmacia 51,000 Volvo 51.000

4.665 9.435 17.493

5.100

9.910

20.400

SUMMA

31.593

35.410

Dessa aktier ingår (med resp marknadsvärden) i fondens aktieportfölj per den 31 december 1986, men den eventuella (beroende pä kursutvecklingen) skyldigheten att sälja aktierna för ett sammanlagt belopp av drygt 35 mkr redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen'.

Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning placera i utländska värdepapper Ramen för dessa placeringar är 1% av det bokförda fondkapitalet*', d v s för 1986 drygt 41 mkr Syftet med utlandsplace-ringarna är inte att söka nya marknader för fonden utan att skaffa etl hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse för fondkapitalets utveckling, nämligen engagemangen i stora, internationellt inriktade svenska företag. Genom ett livligt affärsutbyte med några få internationella mäk-larfirmor får fonden tillgång till dessas företagsbedömningar och branschanalyser och — vilket med hänsyn till Stockholmsbörsens ökande internationalisering kanske är lika viktigt — del av mäklarföretagens marknadskunnande. Fonden kan i sitt agerande i den svenska andrahandsmarknaden dra nytta av denna information.

Omsättningen i den utländska värdepappersportföljen har 1986 hksom tidigare år varit livlig (köp 76 mkr, försäljningar 84 mkr) — vilket är en förutsättning för att fondens utlandsplaceringar skall fylla sitt ändamål. Innehavet av utländska värdepapper har uppgått till i genomsnitt ca 33 mkr under året. Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i följande tabell (belopp i mkr):

1984	1985	1986
Köp 70	99	76
Försäljningar
(marknadsvärden) 54	84	84
Genomsnittlig
portfölj" ca 23	ca 30	ca 37
Effektiv
avkastning'"' ca 12%	ca 8%	ca 22%

Den utländska vardepappersportföljen (vid utgången av 1986 enbart aktier) fördelar sig med ca hälften på JPY, ca en fjärdedel pä USD och ca en fjärdedel på GBP, Innehavet av aktier i JPY har ökat något under året, medan innehavet i USD minskat.

Med hänsyn till syftet med den utländska värdepappersportföljen (och det begränsade engagemanget) är det direkt mätbara ekonomiska utfallet av denna verksamhet sådant det framgår av tabellen ovan (dvs utan hänsyn till effekterna på förvaltningen av den svenska portföljen) måhända av sekundär betydelse. Det kan dock konstateras att effektivavkastningen under 1986 varit god.

Onoterade värdepapper

Sommaren 1980 gjorde fonden sin första placering i etl icke noterat företag. Engagemangen pä detta område har sedan dess vuxit snabbt. Även om andelen onoterade företag i fondens portfölj alltjämt är låg — drygt 3%'" — spelar fonden på detta område sannolikt en viktigare roll som riskkapitalkälla än i fräga om noterade företag. Det är av naturliga skäl svårt att få en överblick över den totala tillförseln av riskkapital till icke noterade företag. Som en jämförelse — utan anspråk på direkt jämförbarhet — med fondens engagemang i mindre och medelstora företag kan emellertid nämnas att de belopp som sedan 1981/82 tillförts svenska venture capitalbolag (utvecklingsbolag) för vidareplacering i mindre och medelstora företag torde vara av storieksordningen 1,5 mdr och att introduktioner och senare nyemissioner i OTC-företag inbringat ungefär samma belopp.

Omsättningen i fondens portfölj av onoterade värdepapper har under 1986 varit betydande, vilket till stor del sammanhänger med en omstrukturering av engagemangen i några företag. Sålunda har fondens aktieinnehav i fyra regionala utvecklingsbolag (Alma Invest, Blekinge Invest, H-Invest och T-län Invest) samlats i ett bolag. Utvecklings AB Robustus. Fondens aktieinnehav i möbelföretagel NKR har ersatts av ett innehav i NKR Intressenter, som i sin tur äger NKR. Fondens aktier i Mercurius Communication Mercom AB har överlåtits till Ventronic, Ett optionslån lill Inter Innovation har utnyttjats för nyteckning av aktier i bolaget. Dessa transaktioner har ökat köp och försäljningar med 49 resp 53 mkr

''* Optioner (I v finns endast köpoptioner) medför ratt alt förvärva redan utelopande aktier, medan optioiurätler medför rättighet att köpa nyemiterade aktier.

'' Det erhållna priset för utställda köpoptioner intäktsföres först sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under "för-utbetatade intäkter" i balansräkningen.

"* Fondstyrelsen har under 1986 hos legeringen ansökt om vissa reglementsandringar, bl a en ökning av rambeloppet till 2% av det bokförda fondkapitalet

**' M h t den höga omsättningen, som försvårar medeltalsberaknmg-ar, ar portföljen hår = fondens "utiandsandel". d v s värdepapper -v valutakonton.

"" Utdelningar + realisationsvinster + ränteintäkter på valutakonton -t- orealiserade kursförändringar (inkl valutakursfor-ändringar) i procent av den genomsnittlig;! portföljen enligt not 9.

'" Noterade företag upptagna till marknadsvärden; onoterade forelag — i brist på marknadsvärden — till anskaffningsvärden,

Skr. 1986/87: 153

Nytillkomna icke noterade företag under 1986 är — förutom de ovan nämnda Robustus och NKR Intressenter— Cari Lamm (förvärv av utelöpande aktier) samt genom nyemissioner Näringslivskredit NLK AB (omnämnt i föregående årsberättelse), Refina Instruments AB, Sweden Options and Futures Exchange (SOFE), Uwelast och Älvkrafl. Kortfattade beskrivningar av dessa företag och övriga onoterade företag i portföljen vid det senase årsskiftet återfinnes på sidorna 25-26.

Fondens engagemang (aktier och konvertibler) i Aphelandra — som är kommanditdelägare i Ventura Kommanditbolag — har försålts tillsammans med under året nytecknade aktier i Optimus Invest, som övertagit rörelsen i Ventura.

Det icke noterade förlagslån till Bahco, som sedan emissionen ingått bland fondens onoterade placeringar, har försålts under året.

1 Rydgruppen har aktiekapitalet satts ned, och anskaffningsvärdet pä fondens aktier i bolaget har därför skrivits ned med 9 mkr

1 december undertecknades ett avtal mellan ä ena sidan Industridepartementet och ä andra sidan en grupp institutioner, bl a fonden. Enligt detta avtal kommer fonden att i början av 1987 förvärva aktier i SSAB Svenskt Stål AB för 115 mkr

grund av all innehav sålts eller atl företag har blivit noterade) har utfallet blivit följande (belopp i mkr):

Anskaffningsvärde

Realisationsvinster ncHo

Marknadsvärde

Summa realisationsvinster -t-orealiserad värdestegring

Kvarvarande innehav 33 Sålda innehav (83)

127

SUMMA 33

127

123"'

Placeringar i onoterade företag (inte minst då venture capitalbolag, som i stor utsträckning satsar pengar i projekt och nystartade företag) måste anses vara mer riskfyllda än placeringar i större, noterade företag. De över 100 mkr i realisationsvinster och orealiserad värdestegring som fonden hittills uppnått på dessa placeringar — och som ökat med drygt 60 mkr under 1986 — kan därför komma att åtminstone delvis behöva tas i anspråk för framtida förluster.

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1980-86 31.12.1986

Antal företag Belopp, mkr

2 18

6 49

6 51

8 132

6 60

9 89

38 404

22 350

Nettoplaceringama 1986 i onoterade företag uppgick till 89 mkr'' (60 mkr). Därmed har fonden sedan 1980 placerat över 4(X) mkr i företag av detta slag. Tabellen nedan visar placeringarna år för år sedan 1980. Att antalet företag i portföljen och det totala engagemanget per den 31 december 1986 är mindre än de ackumulerade talen för peioden 1980-86 beror dels på att ett antal företag sedermera blivit marknadsintroducera-de, dels — som exemplifierats ovan — på att ett antal engagemang upphört.

En tredjedel, 117 mkr, av det totala engagemanget avser venture capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag). Insatserna i sådana bolag innebär att fondens resurser står till förfogande också för företag som i flertalet fall är alltför små för ett direktengagemang från fondens sida. Efter de strukturförändringar som beskrivits ovan har antalet venture capitalbolag minskat från tio till sex under 1986 medan det totala engagemanget ökat med 12 mkr.

Fondens engagemang i icke noterade företag är till sin natur långsiktiga. Det kan ibland dröja 5-10 år innan fonden kan placera om eller frigöra sina pengar, och det ekonomiska utfallet av placeringarna har i allt väsentligt formen av realisationsvinster eller realisationsförluster. Till den del resultaten av "verksamhetsgrenen" onoterade företag kan avläsas i dag (på

Likvida medel

Fondens likviditetspolitik och förvaltning av likvida medel, utgör ett viktigt komplement till portföljför-vahningen, och fonden agerar aktivt pä penningmarknaden. Närvaron pä denna marknad har fått ökande betydelse i takt med att aktiemarknaden i allt högre grad kommit att påverkas av utvecklingen av den korta räntan. Reglementet medger placeringar i bankinlåning, statsskuldväxlar, skatlkammarväxlar, bankcerti-fikat och företagscertifikat''*'.

Fondens likvida medel uppgick vid utgången av året till 1.006 mkr, vilket innebär en ökning från årsskifte till årsskifte med 248 mkr Likviditetsutvecklingen veckovis framgår av diagram 5 på sid 10. Medelbeloppet likvida medel under året har emellertid inte varit mycket högre än 1985, 855 mkr jämfört med 790 mkr

1 fråga om beloppen har de i texten beskrivna omstrukturenngar-na 1 portföljen eliminerats för att nå bättre överensstämmelse med redovisningssättct for tidigare ir Nettoplaceringarna stämmer därför inte exakt med motsvarande uppgifter i tat>ellen på sid 8.

''* Summan bör rätteligen minskas med nedskrivning 1986 av etl engagemang med 9 mkr.

** 1 den tidigare nämnda framställningen till regeringen om vissa reglementsandringar ingår även förslag om utökning av instrumenten för placering av likvida medel.

Skr. 1986/87: 153

1 förhållande till det totala fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden var likviditeten vid det senaste årsskiftet — 8,3% — något lägre än för etl år sedan (drygt 9%),

I följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden för 1986 med jämförelsetal för 1985 (belopp i mkr):

Procent
1986 1985

Specialkonto i bank 13 14

Företagscertifikat 10 17

Statsskuldväxlar 77 69

100 100

19S6 198S

201	120
6	8
99	106
305	233
12	13
300	-

Aktieutdelningar

Räntor på lån

Räntor på likvida medel

Minskning av korta fordringar resp ökning av korta skulder Ökning av grundkapitalet

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 617 247

- 95

-103

- 7

-235

-112

- 7

Nettoköp av värdepapper överföring till 1-3 AP-fondema (förföreg. år) Förvaltningskostnader ökning av korta fordringar resp minskning av korta skulder

SUMMA ANVÄNDA MEDEL -368 -209

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 248

Penningmarknadsräntorna har liksom under föregående år varierat starkt (mellan ca 8.5 och ca 12.3% för 90 dagars statsskuldväxlar). Ränteutvecklingen under året har illustrerats i diagram 3 på sid 6.

Ränteförväntningarna och räntetrenden var under större delen av året fallande. En omsvängning inträffade dock i november som en följd av att inflationen syntes ta ny fart och att dci\ inhemska konsumtionen ökade starki samtidigt som man registrerade en kraftig kreditexpansion. Omsvängningen i räntetendensen gällde emellertid främst de medellånga och långa räntorna, vilket medförde att avkastningskurvan från att ha varit neutral (och under vissa tider negativ) blev positiv

Fonden har agerat pä penningmarknaden utifrån de förutsällningar som gällt vid varje tid. Medellöptiden pä de likvida medlen var vid årets början ca 160 dagar och förlängdes med förväntningarna om sjunkande räntor successivt lill ca 230 dagar. När räntetendensen vände kortades placeringarna av, och medellöpiiden vid del senaste årsskiftet var ca 130 dagar. För att öka handlingsfriheten om räntenivån skulle fortsätta att stiga har andelen mer likvida placeringsinstrument (bankinläning och statsskuldväxlar) ökats i slutet av året. Sistnämnda förhållande illustreras av nedanstående tabell över placeringarnas fördelning vid de tvä senaste årsskiftena:

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 11.5% (13.4%).

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen pä sid 17) inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster

Aktieutdelningarna, 201 mkr, var väsentligt högre än föregående år (120 mkr). Detta beror framför allt dels på att utdelningsstoppel 1985 hävdes, dels pä att utdelningsintäkterna 1985 minskades med 20 mkr genom att aktier såldes före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköptes. Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.1% av marknadsvärdet pä portföljen av noterade aktier våren 1986.

Ränteiniäkterna, 105 mkr (varav 99 mkr på likvida medel) sjönk något jämfört med 1985 (113 mkr). Nedgången beror helt på att medelförräntningen på likvida medel varit lägre än under 1985 till följd av sjunkande korta räntorna (jfr sid 6).

Förvallningskoslnaderna har ökat med 0.4 mkr eller 5.7%. Förvaltningskostnaderna (med uppdelning på viktigare kostnadsslag under avsnittet "Administration" på sid 16) motsvarade ca 1.4 promille (ca 1.7 promille) av del genomsnittliga bokförda fondkapitalet under året och ca 0.7 promille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresullal (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) pä 299 mkr (227 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1986 medförde realisalionsvinsler på 1.037 mkr (321 mkr) och realisationsförluster pä 13 mkr (41 mkr). Realisationsvinster och realisationsföriuster är inte "planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in — först ut, vilket innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna maximeras. Intäkterna 1986 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1987 har inle resultatförts.

Skr. 1986/87:153

Som redan nämnts har anskaffningsvärdet för aktier i ett onoterat bolag nedskriviis med 9 mkr sedan aktiekapitalet i bolaget nedsatts.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 3% av realvärdel av grundkapitalet vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1986 till 125 mkr (112 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 1.188 mkr (394 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste den sägas vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförluster har i en sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och realisationsföriuster I och med att likviden av en försäljning reinvesteras i värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de orealiserade kursförändringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.

11986 års gynnsamma aktiemarknad har de icke realiserade kursvinsterna ökat med inte mindre än 2.453 mkr efter "uttag" av realisationsvinster pä netto 1.024 mkr (motsvarande tal för 1985 var 1.675 mkr resp 279 mkr). Det totala nominella resultatet för 1986 blev därmed 3.767 mkr jämfört med 2.181 mkr föregående år Detta är det högsta nominella resultat fonden någonsin uppnätt.

Resultatet av portföljförvaltningen över en längre tidsperiod — sedan fondens tillkomst 1974—återges i diagram 7, som också illustrerar det reala resultatet.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller också ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med 130 mkr (1985: 198 mkr, 1984:263 mkr) för bevarande av grundkapitalets köpkraft'' blev det reala resultatet 3.637 mkr (1.984 mkr). Med hänsyn tagen till kravet på överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden ett överskott på 3.512 mkr (1.871 mkr). Orsakerna till den starka resultatförbättringen är naturligtvis i första hand uppgången i aktiekurserna men också i nägon mån den fortsatt sjunkande inflationen.

DIAGRAM 7

RESULTAT OCH

RESULTATKRAV 1974-86

Mkr. totalt resultat tnki e) maliserBde vinster/fönuster tamlort rned resultatkrav enl nijvarande reglemente

Staplar (vänstra skalan), totalt resultat årsvis, ovorekotl/undefskott t forhällande till resultatkrav.

Kurvor (x>ga skatan), totalt resultat resp resultatkrav, ackumulerade värden sedan fondens tillkomst.

(Staplad 4.000

Totalt resultat f

■11.000

-9.000

■8.000

■6.000

-1.000

Kravet pä bibehållet realvärde på fondens kapital gäller grund-kapitalet, dvs summan av tillskjutna medel. Om man skulle tillämpa kravet på hela /ont/kapitalet ull marknadsvärde skulle avsättningen bli ca 265 mkr.

r——T——1—r-

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Skr. 1986/87: 153

Liksom när det gäller del totala nominella resultatet är det inte särskilt meningsfullt att bedöma det reala resultatet ett enskilt år. Diagram 7 belyser därför också det reala resultatet i ett längre perspektiv Man kan dä konstatera, att sett från fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde verksamhetsår) samt att vid det senaste årsskiftet det samlade resultatet översteg motsvarande krav med närmare 8.000 mkr.

"Peiformance"

självfallet är det av intresse att redovisa utfallet av fondens verksamhet inte bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan också i förhållande till förutsättningarna för verksamheten, dvs i första hand kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Tidskriften Veckans Affärers totalindex steg under 1986 med 51% medan ett ojuslerat index för fondens portfölj visade en ökning med 47% (1985:VA:s index -I-25%, fondindex-(-35%). Under ett år dä skillnaderna i kursutveckling mellan oMka branscher är mycket slora är en jämförelse med totalindex inte alltid ett gott mätt pä fondens "placeringsskicklighet". Under 1986 steg kurserna för bank- och försäkringsaktier (som fonden inte får förvärva) med 69 resp 110%. Om man justerar totalindex för inverkan av dessa aktier blir ökningen drygt 47%. Tar man också hänsyn till att en växande del av fondens placeringar avser onoterade aktier (utan registrerad värdeförändring) och beräknar ett index för enbart fondens portfölj av noterade värdepapper blir ökningen drygt 48%. Man kan därför säga att fondens portfölj under 1986 i stort sett följt totalindex.

Jämfört med ett index för de största börsföretagen — som dominerar fondens portfölj — har utfallet varit tillfredsställande. Index förde 16 mest omsatta aktierna steg under 1986 med 36%.

Fondens totala kapital ökade under 1986 — justerat för kapitaltillskottet — med 3.642 mkr eller 44.5% (33.8%).

Adm inistration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år 1987 fastställts"*. Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och tvä efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året ökat med en till åtta. Vid halvårsskiftet anställdes Cat-rin Abrahamsson som analytiker.

De totala förvaltningskostnaderna, 6.994 tkr, fördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1985):

1985

1986

Löner och ersättningar
Styrelse och verk-
ställande direktör	1.093		1.043
övriga anställda	1.213		935
Revisorer	299	2.605	327 2.305
Pensioner, pensions-
avgifter, lönebikost-
nader, övriga per-
sonalkostnader		1.579		1.444
Lokalkostnader		737		675
Informationskost-
nader, prenumera-
tioner, konsulttjänster		880		832
Depåkostnader		559		472
Resekostnader		223		188
Kontorsmaskiner,
inventarier"'		_		202
Övriga förvaltnings-
kostnader		412		497

6,994

6.61S

Summa

Stockholm i januari 1987 Sten Wikander

' Mandattiden är normalt tre år. Några av de nuvarande ledamöterna och suppleanterna har tillförts styrelsen genom kompleltc-ringsförordnanden efter personer som avgått sedan den nuvarande styrelsen forordnades i april 1985.

' Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet vid anskaffningen.

Skr. 1986/87: 153

l&iyidmii

De av ftMdstyicben ftavahade mcdk» bar ptacentts på att som fnaofår av b>iMBBrtkiiiii(at odi slnld)da qtectfkatioaer Över foodcai vtedqnppeniniidiav vid tmUftet Fowfenrejdeqeate fOKskriver att till-gingama »taB boktatas tM aialgiiiuggvtaten.

Resultatet av årets f&rvaltnmg samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1986 framgår av följande resultatrikmng samt balansräkning. En kommentar tiH dessa återfinnes på sid 14-16.

Rauluiträkming, tkr

*Bolriismässigt resultat*	*1986*	*1985*
Aktieutdelningar Rflnteintlkter FötvaltningskoMnader	200.721 104.905 ./. 6.994	120.237 113.182 ./. 6.615
*RarOMtrtaUmt*	298.632	226.804
Realisationsvinster RealisationsfMuster Nedskrivning *StttonimUatfln9rafSHmgtaH-3Ar-/oiiäana* överföring till 1-3 AP-fondema"	1.036.784 ./. 13.199 ./. 9.000 1.313.217 ./.125.169	320.585 ./. 41.339
	1.036.784 ./. 13.199 ./. 9.000 1.313.217 ./.125.169	506.050 ./.112.280
*BotflrtHgamätMigtnetUrtsullat*	*1.188.04»*	*393.770*
*Realt resultat*
Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondema enl ovan Ökning/minskning av ej realiserade vinster/ förluster)	1.313.217 2.453.322	506.050 1.675.249
*NomlmeUt resmluu InU t] natberade rlmsla/JOrliuler* Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft'	3.766.539 ./. 129.643	2.181.299 ./.197.735
*Reatt rtMmlua tmkl ej realbende vbater/JBrlusttr*	*3.636.896*	*1.983.564*
Överföring tiU 1-3 AP-fondema	*.i.i25.m*	./.112.280
*OrenkottlförhJUImättlllrtsultatkrav*	*3.511.727*	*1.871.284*

'* 3% på grundkaptaJet uppinduerat med Konsumentprisindex till penningvärdet i december resp är.

' Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold reserv" i värdcpapperriportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets

början. ]fi balansräkningen. ' Uppindexcring jv grundkapitalet med konsumentprisindex.

Skr. 1986/87: 153

Balansräkning

Balansräkning, tkr

1986-12-31

Bokförda MaHaiads-

vSrden värden

1985-12-31
Bokförda Marknads
vården värden

Tillgångar

Banktillgtxlohavanden, statsskuldväxlar,

företagscertifikat

Fondlikvider

Upplupna intäkter

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder

Fondlikvider

Skuld till 1-3 AP-fondema Upplupna kostnader och fömtbetaiade intäkter övriga kortfristiga skulder

Ffinäkapilal

Tillskjutet gnmdkapital Uppindexerat gmndkapital" Ackumulerat överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav Arets nettoresultat

Arets underskott/överskott i förhållande till resultatkrav

Simma skalder ochfondkapital

758.228 758.228

18.808 18.808

240 240

3.362.821'> 7.404.573"

1.005.903 1.005.903

5.820 5.820

1.755 1.755

4.648.039*> 11.136.254"

86.261<>

120.730*'

141.674"

114.064"

5.747.778 12.263.796 4.260.827 8J23.523

10.636 125.169	10.636 125.169	23.752 112.280	23.752 112.280
1.820 338	1.820 338	2.811 217	2.811 217
137.%3	137.%3	139.060	139.060
2.150.000 2.271.767	4.172.316	1.850.000 1.877.997	3.742.673
1.188.048	4.441.790	393.770	2.570.506
	3.511.727 *12.125.833 12363.796*		1.871.284
*5.609.815 S.747.778*	3.511.727 *12.125.833 12363.796*	*4.121.767 4J60.827*	*8.184.463 8323.523*

AnsvaisföfMndeise: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i tre företag i fondens portfölj till ett sammanlagt försäljningsvärde av ca 35 mkr.

Gustav Persson Lage Andréasson

Sören Maimheimer NilsLandqvist Stig Malm HansHelleis

Stockholm 1987-01-29
Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik

Ingemar Essen Dan Andersson Sten Wikander

HansWerthén Thorsten Andersson KurtLanneberg

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Gösta Renlund

Stockholm 1987-02-04
Jonas Forssman Anders Larsson

GösuTelestam

-i AtfkiftikiyvijilBii

'> Mwo»endeTttde|iipp«rb»fVirieiititil«mliiffhlngivhden

A TiDtkJauit bele|ip ådn bndem Mkhoik, uppliideccndc med komimeatpiwiideii tiO peimiii(vtnlet i deomber mp ir.

Skr. 1986/87:153

'■■lyf

timwhcnmpnikåtlxiimaVmiiéaa (tef<»dityi«iie»»rwlaa!i,ttoli>nB«dtTtetCTWoafr twrittelse fOr år 19W.

Vi har granskat ttrvaitaiiigsberlttéisea, t«|it del av räkenskaperna, pnnokoO och andra handbngar, som Itmnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrdsens förvaltning stående tillgånganta samt vithaglt de övriga granskningsåt-gåtder vi ansett erforderliga.

iVW»E[VEKOA$.

v; fiuer ii«M Jktoéteg dQ erisiaa »ot de vlrde-pappeutfaMtttiooer, lom ibnden föitugit onder 1986, efiertMt det sitt på vilket desamma genomförts.

RevisioBeii hftr kke gett anledning till anmärkning be-tråfiande förvaltningrt>erättelsen, äc i densamma upptagna resultat- och balansråkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Gösta Renlund

Stockholm den 4 februari 1987
Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Tilestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

*Ledamöter*		*Suppleanter*
Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande		Erik Asbrink, statssekreterare
Gunnar Leo, direktör, vice ordförande*		Aina Westin, riksdagsledamot
Lars Eric Ericsson, förbundsordförande		Ingegerd Karlsson, kommunalråd
Gun Hellsvik, kommunalråd		Perolof Holst, kommunalråd
HansWerthén.tekndr		Marcus Storch, direktör
Nils Landqvist, docent		Lars Nabseth, professor
Ingemar Essen, direktör		Christopher Friis, administrativ chef
Gustav Persson, direktör		Lars Josephson, finansdirektör
Thorsten Andersson, direktör		Bertil Svenson, direktör
Stig Malm, LOs ordförande		Uno Ekberg, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom		Bertil Jonsson, förbundsordförande
Lage Andréasson, förbundsordförande		Hans Olsson, utredningschef
Kurt Lanneberg, ekonomichef		Jaan Kolk, sekreterare
Hans Hellers, förbundsordförande		Tobias Lund, direktör
	Revisorer
Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande		Jonas Forssman, direktör
GöstaTelestam, direktör		Anders Larsson, ekonomichef
Vid revisionen medverkar REVEKO AB
	Kansli
Sten Wikander, verkställande direktör		Lillemor Evertsson
Thomas Halvorsen, direktör		Per Ström
Gunnel Johansson, kamrer		AmeLööw
Margareta Passad		Catrin Abrahamsson
Allmänna Pensionsfonden,		fjärde {ondstyrelsen
Besöksadress: Kungsgatar		)44IV
Postadress: Box 3069,103 61 Stockholm 1
Telefon: 08-243390		Telex: 10584 APFONDS

' Avled 24/12 198«

Skr. 1986/87: 153

Värdepappersinnehav per den 31 december 1986

*Svenska värdepapper*		Aktier, noterade
Företag	Antal	Förändring''		Marknadsvärde	aktie-	%av
		under 1986		tkr	kapital	lOStCf
ABV	804.964	-1-	115.000	181.826	11,5	9,7
A 287.774
B 517.190
AGA	2.861.253	+	69.000	479.252	7,2	8,6
A 2.128.582
B 732.671
AlfaLaval	972.144	-1-	220.176	265.404	6,6	1,5
A 102.776
B 869.368
Anderson B	176.312			66.646	16,7	9,9
ASEA	2.753.190	+	914.063	939.730	4,6	3,7
A 1.785.840
B %7.350
Astra	2.502.223	-1-	625.556	1.187.453	8,3	8,3
Atlas Copco	262.693	-	115.800	44.132	1,1	1,1
Bilspedition A	251.412	-	120.255	31.426	2,2	3,5
Boliden A	273.200	+	29.200	62.303	3,0	3,2
Electrolux B	3.053.121	-	130.%7	949.521	4.5	0,1
Ericsson	803.479	+	65.000	207.941	2,2	8,6
A 324.295
B 479.184
ESAB	367.938	+	167.969	77.267	8,6	8,9
A 290.372
B 77.566
Esselte	2.080.780	-1-1.566.380		274.744	6,6	2,0
A 19.388
B 2.061.392
Euroc	703.250			147.363	6,0	6,6
A 623.400
B 79.850
Fagerhult B	100.023	-	17.900	35.008	9,2	2,7
Häkt	120.992	■t-	30.331	30.248	1,8	1,8
Frico B	80.000	+	20.000	6.080	7,1	2,5
Garphyttan Hesselman	110.000			25.300	7,7	7,7
Gullspång B	811.443			1%.369	8,5	5,0
Hennes & Mauritz B	379.375	-	14.125	174.512	5,2	2,4
Holmen B	267.406			97.603	2,6	0,0
Incentive	1.116.000			204.115	8,1	8,0
A 646.985
B 469.015
LKB-ProdukterB	121.250	-1-	9.000	38.471	3,0	1,4
Mo och Domsjö	332.501	-	297.963	99.868	2,8	4,6
A 245.918
B 86.583
Perstorps	827.778	■¥	116.250	140.351	4,5	2,0
Pharmacia	2.472.465	-	8.495	461.933	5,0	2,6
A 73.039
B 2.399.426

Skr. 1986/87:153

					%av
Företag	Antal	Förändring"	Marknadsvärde	aktie.
		under 1986	tkr	kapital	röster
Philipson	570.000	-1- 570.000	93.450	6,4	5,6
A 420.000
B 150.000
Promotion B	321.045	- 75.000	141.260	9,3	6,2
Rockhammar	220.000		11.000	10,5	8,8
A 80.000
B 140.000
SCA	2.405.156	- 40.000	698.330	4,7	4,6
A 834.300
B 1.570.856
Saab-Scania A	550.704	- 25.000	318.314	2,3	2,3
Sandvik	3.244.321	-t-2.636.011	485.238	6,3	6,1
A 2.614.453
B 629.868
Sila A	180.000	-t- 180.000	84.600	5,1	5,1
Skånska	1.925.500		480.145	3,1	2,4
A 35.000
B 1.890.500
SKF	974.819		294.480	3,6	5,0
A 611.950
B 362.869
Swedish Match	629.822	+ 62.124	291.074	7,8	0,8
A 12.124
B 617.698
Sydkraft A	1.036.700	-H.000.000	399.129	5,2	7,7
Thotsman	150.000		27.000	7,5	7,5
TreUeborg B	830.000	-(- 230.000	209.943	6,6	3,0
Volvo	2.504.001	- 4.900	864.361	3,2	6,2
A 1.835.921
B 668.080
Totalt marknadsvärde			10.823.190
Totalt anskaffningsvärde			4.333.150

" Förändringarna anges ncttooch är i vissa fall resultat avfleraolika förändringar under året. t ex emission eller aktieuppdelninc i kombinaiic
med försäljning. '' *"

Skr. 1986/87: 153

Aktier, onoterade

			Anskaffnings-		%av
Företag	Antal	Förändring	varde	aktie-
		under 1986	Ikr	kapital	röster
Avesta Kraft pref 1	261.491		32.686	12,6	27,7
Centmmlnvest	43.530	-(- 4.330	8.720	40,2	26,0
A 1.200
B 38.000
C 4.330
Convectus	77.500		15.500	19,4	21,0
A 42.810
B 34.690
Energiekonomi A	1.375	-1- 1.250	1.500	36,7	36,7
Four Seasons VC	150.000		30.000	22,2	10,0
A 16.950
B 133.050
Gruvkraft pref 1	41.500		5.188	9,5	22,2
Inter Innovation	228.263	+ 196.890	15.000	7,6	7,4
A 31.373
B 1%.890
Junkaravan pref 1	75.000		7.500	4,9	9,7
Kooperationsinvest	5.000		6.000	20,0	10,0
A 1.400
B 3.600
Lamm A	200.000	-H 200.000	5.260	5,7	5,7
NKR Intressenter B	132	-1- 132	8.500	16,4	5,9
Näringslivskredit A	83.333	+ 83.333	10.000	33,3	47,6
Nord-lnvent B	135.000		2.505	8,3	1,2
Refina	300	-1- 300	6.000	37,5	37,5
Robustus	250.000	-t-250.000	30.000	25,0	35,4
A 170.000
B 80.000
Ryd-Gruppen	65.000		1.000	46,8	20,5
A 14.000
B 51.000
Sweden Options and Futures
Exchange	38.501	+ 38.501	7.700	38,5	40,0
A 20.167
B 18.334
SwedeChrome	500.000		25.000	13,2	13,2
Uwelast A	300	-h 300	2.000	30,0	30,0
Ventronic	18.800	-f 9.200	460	47,0	49,5
A 10.975
B 7.825
Visentkraft pref 1	82.509		10.314	12,6	27,7
Älvkraft pref 1	500.000	-1-500.000	50.000	15,9	28,8

Totalt anskaffningsvärde

280.833

Skr. 1986/87:153

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Foretag

Nominellt,tkr Forandnng under 1986 Maiknadsvarde.tkr

SCA

19.176

53.673

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

53.673 25.871

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag		Nominellt, tkr	Förändring under 1986	Anskaffningsvärde, tkr
Energiekonomi		3.000	-1- 3.000	3.000
Four Seasons VC	Management I	2.500		2.500
Four Seasons VC	Management II	2.500		2.500
Four Seasons VC	Management III	2.500		2.500
Gruvkraft		6.671		6.671
Inter Innovation		10.000	-10.000	10.000
Mercom I		1.500		1.500
Mercom II		1.500		1.500
Mercom III		1.500	-1- 1.500	1.500
Refina		4.000	+ 4.000	4.000
Ventronic I		18.720		18.720
Ventronic II		6.000	-1- 6.000	6.000

Totalt anskaffningsvärde

60.391

Skr. 1986/87: 153

Utländska värdepapper

*Aktier*
Företag	Antal	Marknadsvärde, tkr
*GBP*
Allied Lyons	25.000	824
Barclays Bank	25.000	1.322
Beecham Group	24.000	1.089
Burton Group	32.000	936
Dee Corporation	50.000	1.088
Guinness	15.000	445
Lucas Industries	20.000	979
Plessey	35.000	665
Saatchi	18.750	1.382
Siebe	12.000	921
*JPY*
Cltoh	30.000	955
Daiwa	20.000	1.530
Mitsubishi Heavy	150.000	2.696
Mitsui Real Estate	20.000	1.607
Ohbayashi	80.000	3.097
Orient Leasing	10.000	1.657
Tokyo Corporation	40.000	2.125
Tokyo Gas	40.000	1.904
*USD*
American Gen Corp	4.000	1.004
BerkleyWRCorp	4.500	804
Boeing	2.000	696
Citicorp	3.000	1.082
General Motors	3.000	1.347
Motorola Inc Communications	3.000	727
Phelps Dodge	5.000	706
Textron	1.500	643
Totalt marknadsvärde		32.231'
Totalt anskaffningsvärde		34.057
*Sammanfattning av värdepappersförteckningama*
	Anskaffningsvärden, mkr	Marknadsvärden, mkr
Svenska aktier, noterade	4.333	10.823
Svenska aktier, onoterade	281	28l'>
Utländska aktier	34	32)
*Summa aktier*	*4.648*	*11.136*
övriga svenska värdepapper, noterade	26	54
övriga svenska värdepapper, onoterade	60	60'>
	86	*114*
	*4.734*	*11.250*

* Marknadsvärdena pä utländska värdepapper har räknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1986, utan tillagg för värdet av

switchprcmie. '* Onoteradc värdepapper har värderats till anskaffningsvärden.

Skr. 1986/87: 153

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

*Engagemang, Bolag mkr*	Ägarandel/ rösträtts-andel. %	ö*vriga delägare*	*Karakteristik*	*VD/Fondens styrelserepr.*	*Anm.*
A) Venturt Capitalföretag (tillväxtinvestbolag.		utvecklingsbolag)
Convectus 15.5	19.4/21.0	Trelleborg-gruppen SPP/ AMF-p, Småföretagsfonden, News Leasing AB.	Bolagets viktigaste affärsområden är verkstadsindustri (huvudsakligen legotillverkning), handel med industrikomponenter samt några utvecklingsprojekt.	Sten Lindstedt Sten Wikander	Huvuddelen av verksamheten bedrivs i "mogna" företag. Låg risknivå.
Four Seasons Venlure 37 5 CapiUlAB (inklFSVC Management AB)	22.2/10.0	Alfa-Laval. SPP/AMF-p, FSVC Management AB	Ett av landets stoTSta venture capitalföretag med en blandad fore-tagsporlfol)	Gosia Oscarsson Sten Wikander	Portföljforetagi olika stadier av utveckling ger en god liskspTidning
	20.0/10.0	Sparbankemas Förvaltnings AB, KF. KP, Folksam, Riksbyggen m fl.	Bolagets huvuduppgift är att tillskjuta riskkapital till kooperationen och denna närstående företag.	Ingvar Rindborg Sten Wikander	Bolaget övertas 1 början av 1987 av Investment AB Eken.
Nord-Invrnt 2 5	8.3/1.2	Ett antal institutioner i Sverige och ovnga nordiska länder	Venture capitalföretag, som samverkar med industriföretag, högskolor och forskningsmstitut och bygger sm verksamhet på idéer och projekt som kommer fram i nordiska uppfinnartavlingar.	Arne Joneman Ben Lindström	Mycket "tidiga" och därmed riskfyllda engagemangmen i be-gransad skala.
Rob«tu	25.035.4	Sparbankemas Förvaltnings AB.SPP/AMF- p, Folksam.	Bolaget bildades 1986 och har övertagit ägarnas engagemang i ett dussintal regionala utvecklingsbolag. Upip-giftcn är att genom finansiell och industriell kompelens och ekonomiska resurur underlätta dessas expansion.	Curt Linde roth Thomas Halvorsen	God riskspridning genom många engagemang med stor geografisk spridning.
Ventronic 25 2	47.0/49.5	Spiran Förvaltnings AB, verkställande direktören	Bolaget ager(helteller 1 majoritetsställning) och koordmerar verksamheterna i ett antal	Öivmd Fjellestad Sten Wikander	Relativt hög risknivå.

mnovationsforeiag inom främst områdena elektronik, mikrodatorer och precisionsmekanik.

12.6/27.7 Avesta AB

9.5/22.2 Boliden

15.9/28.8

Värmlands- energi (Uddeholm)

B) Kraftbolag

Avesta Knfl (-KViwolkraft)

Gravknfl

Jankaravatf

ÄKkrafl

och konsortier av försäkrings bolag,

ser mfl.

Dessa bolag har Övertagit vattenkrafttillgångar från de nämnda industriföretagen. Bo lagskonstruktionen och kraft leveransavtal med resp industriföretag är pensions- såkonstraeradc,att stiftet- fonden på sina preferensaktie- och konvertibelinnehav får en real avkast-ningav 3.5-4.5% per år.

Bengt Lindström Thomas Halvorsen

Lcnnan Wallenius Thomas Halvorsen

Hilding Brändström Sten Wikander

Gunnar Båtelsson Thomas Halvorsen

"Säkra" långtidsplaceringar dar avkastningen väl täcker reglementets avkastningskrav.

C) övriga förttag CcBtnun litvcst

40.2/26.0

SPP/AMF-p. Folksam, anställda

Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt for förnyelse av stadskärnor samt bedriver via dotterbolag i Sverige. Norge och Finland konsultverksamhet på dessa områden.

Håkan Karlsson Sten Wikander

Utfallet av de finansiella enga gemangen är av-görande för bolagets utveckling.

Skr. 1986/87: 153

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

*Bolag*	*Engage-* *mang,* *mkr*	Ägarandel/ rosträtts andel, %	*övriga delägare*	*KarakteHstik*	*VD/Fondens* *styrelserepr.*	*Anm.*
	4.5	36.7/36.7	Spiran Förvalt nings AB. anställda	Bolaget tillverkar och marknadsför system för energistyming. inbrottslarm, brandlarm och vattendetektcringi fastigheter.	Leif Ohlsson StigNordfelt	Efterfrågan på bolagets produkter påverkas i hög grad av oljepriset.
Inter Innovation	25,0	7.6A7.4	Före tagets grundare Leif Lundblad, Skandia	Bolaget tillverkar i Sverige och marknadsför internationellt produkter och system för sedel-och dokumcni-hantcnng.	LeifRylandcr	Bolaget kommer att borsintrodu-cerasi början av 1987
CariLanun	5.3	*5.1IS.1*	Svacom A/S (Norge) samt ett antal svenska institutioner.	Impon och försäljning av kontorsmaskiner, persondatorer, kommunikationsutrustning och -system.	Jan-Olof Dahlén	Börsintroduktion planeras.
Mercom	45	(jfr anm)	Ventronic. Företagsledningen	Datakommunikations-företag (egen härdvara och mjukvara) med speciell inriktning på blomsterformedling (Interflora)	Jimmie Ahrgren Sten Wikander	Aktierna i bolaget har 1986 överlåtits till Ventronic. Engagemanget = optionslån.
NKRIirtrMKBtcr	8.5	16.4/5.9	Ebbe Krock med familj, Four Seasons VC	Under 1986 bildat holdingbolag för möbelföretaget NKR (med specieU inriktningpå inredningar för kontor och offentlig miljö).	EbbeKrook Gösta Oscarsson	Verksamheten skall kompletteras med andra bolag.
NäringsUvskredlt NLK	10.0	33.3/47.6	Portos (dotterbolag till Volvo) och Wasa	NLK är ett nybildat kre-ditakticbolag för lång-fnstiga lån till framför allt mindre och medelstora företag. Regeringen godkände bolagsordningen i slutet av 1986.	Chnster Jomeskog Sten Wikander	Verksamheten beräknas starta 1 februari 1987. Fondens insats ökas till ca 34 mkr.
RcHulMtiwDenb	10.0	37.5/37.5	VD med familj	Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför röntgcnfluorcsoensinstru-mcnt för fråmsi process-kontroll inom industrin.	Johannes Baecklund Johan Åkerman	Verksamheten bedrivs än så länge i blygsam skala.
Ryd-Gnippen	10.0 (1.0, Jfr anm)	46.8/20.5	VD	Ryd-Gruppcn ar en koncern bestående av fasad-och byggclcmentforetag samt glasmasterier.	LeifRyd	I samband med rekonstruktion har aktiekapitalet nedsatts.
	25.0	13.2/13.2	SKF, Malmö Energiutveck-Ung. Duba/ Vectura, Johnson-företag	Bolaget, som bildades 1984, bar uppfört cn anläggning i Malmö för produktion av ferro-krom med anlitande av plasmateknik.	Göran Wahlberg Göran Ekelund	Anläggningen beräknas komma att tas i drift värcn 1987.
Swedea Options and pDtures Exchange (SOFE)	*1.1*	38.5/40.0	Penningmark-nadsmaklama, SPP/AMF-p, Skandia, flertalet fondkommissionärer	Bolagetskall i anslutning till fondbörsen driva en marknadsplats för 1 första hand aktieindexoptioner och senare också termins-handeli aktieindex.	UHElvestedt Ulf Magnusson	Fondens ägarandel temporärt förhöjd i avvaktan pä att fondkommissionärer fär tillstånd att förvärva aktier i bolaget.
Uwetatt	2.0 121.2	30.0/30.0	Four Seasons VC, företagets grundare	Uwelast tillverkar form-gjutna polyuretaner för industriändamål (membran lill högtryckspressar. beläggning av valsar för pappersindustritt m m).	Martin Holm Lars-OIof Gustavsson
Totalsumina	350.2

Skr. 1986/87:153

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges.)

1982

1983

1984

1985

1986

Tillskott av grundkapital under resp år D:o, ackumulerat

Grundkapital vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med konsumentprisindex) Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden Köp av värdepapper under året Försäljningar av värdepapper under året, marknadsvärden

Nettoplaceringar under året Placeringar i nyemissioner Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

Antal företag i portföljen vid årets slut, st (varav icke börsnoterade) Aktieutdelningar och ränteintäkter Realisationsvinster, netto Värdeändring i portföljen Realt resultat enligt reglementet Realt resultat, totalt

Överföring till första-tredje AP-fonderna Totalavkastning, % Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), % Förändr av konsumentprisindex (1980 = 100), % Börsomsättning(aktier A:I + A:II) Totalt börsvärde

Nyemissioner och nyintroduktioner på marknaden, placerade i Sverige Dito, placerade i utlandet Antal noterade bolag vid årets slut, st

150	150	150	_	300
1.550	1.700	1.850	1.850	2.150
2.726	3.132	3.545	3.743	4.172
1.916	3.076	3.728	4.122	5.610
3.868	6.369	6.115	8.184	12.126
565	1.922	1.376	1.510	2.333
423	1.967	1.316	1.415	2.098
142	-46	60	95	235
91	168	140	65	196
1.702	2.636	3.109	3.484	4.734
3.654	5.930	5.496	7.546	11.250
53	57	58	66	62
(9)	(11)	(16)	(20)	(22)
127	151	201	233	305
128	980	413	279	1.024
1.203	1.342	-906	1.675	2.453
1.331	2.210	-563	1.984	3.637
1.210	2.112	-873	1.815	3.500
98	116	103	112	125
65	67	-5	34	45
-57	-f62	-8	-f35	-(■47
-t-36	-1-65	-12	-H25	-t-51
9.6	9.2	8.2	5.6.	3.2
29.100	75.800	70.700	83.300	141.700
136.300	243.300	230.700	286.800	449.800
3.376	7.089	9.199	1.966	2.064
150	3.904	371	-	2.366
141	179	232	242	233

Definitioner, se nästa sida.

Skr. 1986/87: 153

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medförändringen i konsumentprisindex till eti nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital -t-balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskajfningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den "dolda reserven" i värdepappersportföljen.

överföringen till 1-3 AP-fondema motsvarar pensioneringssystemets "utdelning" från fjärde AP-fonden. Under den tid tabellen omfattar har två olika regler tillämpats. För åren 1981-83 skulle fonden betala 80% av aktieutdelningar -t- ränteintäkter - förvaltningskostnader. Fr o m 1984 betalar fonden 3% på det uppindexerade grundkapitalet.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringarna anger då hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp frigjorts genom försäljningar.

Värdeändring i portföljen visar hur mycket den "dolda reserven" förändrats under året på grund av orealiserade kursvinster/kursförluster.

Realt resultat enligt reglementet — jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det totala reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på följande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisa-tionsvinstnetto ± värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början och korrigerat för medelstillskott under året.

Index för fondens portfölj mäter den ärliga avkastningen (exklusive utdelningar) på samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

Noterade bolag avser här antalet bolag på A;l och A:ll-listorna samt OTC-hstan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987