Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1986/87: 153

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning


Skr. 1986/87: 153


Regeringen överiämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings-protokollet den 23 april 1987 allmänna pensionsfondens fjärde fondsty­relses årsredovisning för år 1986.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldl

G. Sigurdsen

1    Riksdagen 1986187. 1 saml. Nr 153



Socialdepartementet                                      Skr. 1986/87:153

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 1987

Närvarande: statsrådet Feldt ordförande och statsråden Sigurdsen, Gus­tafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens Qärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974:37, rskr. 253).

Fjärde fondstyrelsen har den 26 mars 1987 ull regeringen överiämnat årsredovisning för år 1986 som innehåller verksamhetsöversikt, förvalt­ningsberättelse med resultaträkning och balansräkning saml revisionsbe­rättelse. I årsredovisningen har lagils in tabeller som visar fondens värde­pappersinnehav per den 31 december 1986. Av redovisningen framgår att nettoresultatet är 1986 uppgick till 1 188 milj. kr. mot 393, 8 milj. kr. för år 1985. I den aktuella redovisningen har också ett realt resultat beräknats genom att ej realiserade kursvinster/kursförluster beaktats. Det då erhållna nominella resultatet - 3 766,5 milj. kr. - har sedan belastats med del belopp som åtgår för att bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet vid årets början. Det reala resultatet av 1986 års verksamhet blir då 3 636,9 milj. kr. att jämföra med I 983,6 milj. kr. år 1985.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt de regler som gäller från år 1984 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092) att överföra ett belopp motsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningar­na. För år 1986 utgör bidraget 125,2 milj. kr. mot 112,3 milj. kr. år 1985.

I verkställande direktörens översikt över fondens verksamhet konstate­ras att fondens totalresultat år 1986 på ca 3 750 milj. kr. är det bästa i fondens trettonäriga historia. De närmaste jämförelserna är 2 500 milj. kr. år 1983 och 2200 milj. kr. år 1985.

Orsak till den mycket starka resultatförbättringen är i första hand upp­gången i aktiekurserna men också en fortsatt avtagande inflationstakt.

Fondens grundkapital beslår av de belopp som under årens lopp succes­sivt överförts från första-lredje fondstyrelsernas förvaltning. Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fjärde fondstyrelsen. Det senaste beslutet fattades i december



1984 (prop. 1984/85:65, NU 10, rskr. 84, SFS 1984: 1034) och innebar atl     Skr. 1986/87: 153 rambeloppet böjdes med 500 milj. kr. till 2 350"itiilj. kr. Sammanlagt har fonden lyft 2 150 milj. kr. (Nuvärdet av beloppet uppgår till 4 172 milj. kr.) Fonden har således möjlighet att lyfta ytteriigare 200 milj. kr.

Fonden köpte under år 1986 värdepapper för 2 333 milj. kr. och sålde värdepapper för 2098 milj. kr. Vid årets utgång uppgick det totala fondka­pitalet lill 5 610 milj. kr. Om fondens värdepapper las upp till marknadsvär­det var kapitalet 12 126 milj. kr. Av fondens aktieportfölj omfattade ca två tredjedelar branscher som representerar tillverkningsföretag som verk­städer, kemisk industri och utvecklingsbolag.

Fonden har i en skrivelse till regeringen i december 1986 anhållit atl regeringen skall föreslå riksdagen vissa ändringar i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. De frågor som fonden aktualise­rat rör bl. a. placeringen av likvida medel, ramen för utlandsplaceringar och definitionen av fondens riskkapitalinslrument. Skrivelsen har remiss­behandlats och bereds f. n. i regeringskansliet.

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningen.

Jag hemställer att regeringen överlämnar den bifogade årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.





Skr. 1986/87: 153

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde Fondstyrelsen

o

Årsredovisning



Skr. 1986/87: 153

1986 i sammandrag

•  Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som tilldelats fonden sedan

dess tillkomst 1974) har ökat med 300 mkr under året till 2.150 mkr Fonden har möjlighet alt lyfta ytterligare 200 mkr.

• Fondens tillgångar, upptagna till marknadsvärden, passerade

12-miIjardersstrecket. Värdepappersportföljen hade vid

årsskiftet ett marknadsvärde på över 11 mdr.

•  Fonden köpte under 1986 värdepapper för 2.3 mdr och sålde värdepapper för

2.1 mdr. Totalt nettoplacerades 235 mkr (1985: 95 mkr).

•  I nyemissioner satsades totalt närmare 200 mkr (65 mkr), varav 145 mkr

i icke börsnoterade företag. I andrahandsmarknaden nettoköpte fonden aktier för drygt 100 mkr (18 mkr).

• Arbitrageaffärema (mellan olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc) har

under 1986 främst syftat till en "internationalisering" av portföljen —

en ökad andel fria aktier — när kursskillnaderna mellan fria och

bundna aktier varit små.

• Branschmässigt har förändringarna i portföljen till synes varit stora,

men de beror i allt väsentligt på olikheter i kursutvecklingen.

På företagsnivå har koncentrationen lill elt relativt begränsat antal

noterade företag förstärkts.

•  Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra,

Electrolux, ASEA, Volvo och SCA, som med ett sammanlagt

marknadsvärde på 4.700 mkr svarade för över

40% av portföljvärdet.

•  Reglementets resultatkrav — att bibehålla grundkapitalets realvärde och

betala 3% direktavkastning på detta — överträffades 1986 med

över 3.500 mkr (1.871 mkr). Sedan fondens tillkomst har fonden

med mycket bred marginal — ca 8.000 mkr — klarat målet

att bevara realvärdet på de mottagna medlen och betala "utdelning".

•  Aktiekurserna steg under 1986 med 51%. Om man justerar för bank- och

försäkringsaktier (som fonden inte får äga) var ökningen 47%, vilket är detsamma som för fondens portfölj.



Skr. 1986/87: 153

VD'översikt


Fjärde AP-fondens totalresultat 1986 på 3.75 mdr är det bästa i fondens nu trettonåriga historia. De när­maste jämförelserna är 1983 (2.5 mdr) och 1985 (2.2 mdr), I resultatet hr dä inräknats de orealiserade kurs­vinster (ökningen av den "dolda reserven" i port­följen), som uppkommit på grund av en stark kursupp­gång. När man mäter utfallet av aktieplaceringar är det nödvändigt att ta med också orealiserade kurs­vinster och kursförluster — ingen placerare köper ju aktier enbart för utdelningens skull utan förväntar sig också en värdestegring. Ä andra sidan bör man —som påpekats så många gånger i fondens årsredovisningar och kvartalsrapporter — inte fästa alltför stort av­seende vid kortperiodiska resultatmätningar Verk­samheten måste ses i ett längre perspektiv, och valet av stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet. Denna sanning har fått en påtaglig illustration i det kraftiga aktiekursfall som inträffat de första börs-dagarna 1987. Om bokslutet gjorts per den 14 januari 1987 skulle resultatet ha varit 1.2 mdr sämre. Hade verksamhetsåret slutat i mitten av november 1986, skulle resultatet i stället ha förbättrats med 0.8 mdr jämfört med kalenderåret. Det är alltså fråga om ett spelrum på 2 mdr inom ett tvåmånadersintervall. Oav­sett var det "verkliga" resultatet skall anses ligga mås­te man emellertid känna tillfredsställelse över ett år som inneburit att reserverna i förhållande till det mål som formulerats för kapitaltillväxten — att bibehålla realvärdet på de förvaltade medlen—ökat väsentligt.

I ett senare avsnitt i årsberättelsen som närmare be­skriver fondens verksamhet under 1986 kan man kon­statera att vi i början av året underskattade styrkan i kursuppgången. Nettoplaceringarna i andrahands­marknaden blev därför ganska små. Därmed blev också kursvinsterna 1986 mindre än de skulle ha kun­nat bli. Om man emellertid trott — och tror — att kursutvecklingen 1987 blir väsentligt svagare, skulle köpen i början av 1986 kunna ha föranlett större för­säljningar i slutet av året.

Arbitrageaffärema 1986 har inneburit en "internatio­nalisering" av fondens aktieportfölj. Fria aktier har bruttoköpts för 1 mrd och bundna aklier försålts i mot­svarande mån i ett läge då kursskillnaderna mellan aktieslagen varit små. På kort sikt har dessa affärer inte bidragit till att förbättra resultatet — snarare tvärt­om. Det kan emellertid i ett längre perspektiv fmnas anledning att räkna med ett vidgat värdepappersut­byte över gränserna och ett förnyat utlandsintresse för svenska aktier Fonden kommer då att befinna sig i en gynnsammare position.

Satsningarna på onoterade företag har fortsatt. Syftet med dessa placeringar är helt i överensstämmelse med det primära målet för fondens verksamhet — det lång­siktiga avkastningsintresset. Dessutom spelar fonden i flera avseenden en betydligt viktigare roll som risk­kapitalkälla för dessa företag än när det gäller de stora noterade företagen. Möjligen skulle man kunna in­vända att de onoterade företagen tar en alltför stor andel av fondens administrativa resurser i anspråk i förhållande till sin betydelse för fondens resultat. Givetvis får inriktningen på onoterade företag inte


leda till att fonden försummar sina "strategiska" place­ringar Om fonden hamnar i riskzonen i delta av­seende, får förvaltningsresurserna förstärkas. Kost­naderna för en sådan förstärkning är försumbara i sammanhanget.

Andelen onoterade företag kommer av allt att döma att öka betydligt under 1987. Redan gjorda åtaganden och pågående diskussioner innebär en sammanlagd ökning med 2(X)-250 mkr Enbart köpet av aktier i SSAB Svenskt Stål AB svarar för över 100 mkr Möj­ligheterna till större engagemang i stora onoterade företag — t ex i samband med ägarförändringar i de statsägda företagen — kan komma att spela en stor roll för fondens framtida utveckling. Som belyses när­mare i avsnittet om fondens verksamhet 1986 leder fondens "koncentrationsfilosofi" till att tillgången på nya noterade placeringsobjekt är begränsad.

Fondstyrelsen har i december 1986 gjort en framställ­ning till regeringen om ett antal ändringar i reglemen­tet (beträffande placeringen av likvida medel, ramen för utlandsplaceringar, definitionen av fondens riskka­pitalinstrument etc). Avsikten med framställningen är att effektivisera fondförvaltningen.

I föregående års VD-översikt behandlades bl a fon­dens policy i ägarfrågor. 1 en konkret situation har fonden under 1986 medverkat till att slutgiltigt lösa upp det korsägande som berört ABV. Det kan bedö­mas att företaget härigenom fått gynnsammare utveck­lingsbetingelser. Sedan december 1985, dä åtgärdspro­grammet inleddes, har kursen på ABV-aktien (som utvecklades sämre än branschen 1985) stigit väsentligt mer än index för fastighets- och byggföretag.

Ensam är sällan stark, allra minst på börsen. Händel­seutvecklingen 1986 har i flera fall ställt frågan om minoritetsskyddet på sin spets. I allmänhet tänker man då på den "lille" aktieägaren, men i själva verket är också en så pass stor institution som fonden i samma situation gentemot en dominerande huvudaktieägare, ett nätverk av inbördes ägare eller en sammanhållen majoritetsgrupp. Detta är det kanske väsentligaste skälet till att institutioner — och inte minst då institu­tioner som präglas av integritet och ett ansvar som går utöver det kortsiktiga och snävt egoistiska — måste påta sig en mer aktiv ägarroll och utnyttja de olika möjligheter till inflytande som följer med storleken. Glädjande nog tycks medvetandet om detta förhållan­de sprida sig alltmer bland de typer av institutioner som i det förgångna i allt väsentligt varit passiva place­rare.

Stockholm i januari 1987

Sten Wikander



Skr. 1986/87: 153

Riskkapitalmarknaden 1986


1986 blev ytterligare ett expansivt år for riskkapital­marknaden i Sverige. Både kursnivån och omsättning­en vid Stockholms fondbörs steg avsevärt. Nya instru­ment utvecklades på optionsmarknaden, där affärsvo­lymen mångdubblades. Etikfrågor kom alltmer i cent­rum för debatten som en följd av ett antal tveksamma affärer.


Diagram I visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1984 och 1985 (högsta resp lägsta noteringar månadsvis) samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna veckovis 1986. För att underlätta jämförelser är såväl totalindex som branschindexserierna omräknade till basen 100 vid ingången av 1986.


DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1984-86

1984-1985            1986 VECKA       10


Totalindex steg under året med drygt 51% (föregåen­de år -t-25%). Den uppåtgående trend som inleddes i oktober 1985 varade i drygt ett år med endast smärre kursrekyler. Den 12 november nåddes en högsta­notering hittills (totalindex: 962), vilket innebar i stort sett en fördubbling av kursnivån sedan ett år tillbaka. Efter denna kulmen i november var tendensen vikande.


Branschutvecklingen under året var synnerligen oen­hetlig. Årets vinnarbransch blev fastighets- och bygg­företagen med en genomsnittlig kursuppgång på 94%. Avsevärt bättre än totalindex utvecklades också skogs­industrin och handelsföretagen (båda -t-79%) samt bankerna (-(■69%). Uppgången för verkstadsindex, som är en betydelsefull bransch, begränsades däremot till 32%. En annan, (särskilt för fonden) viktig



Skr. 1986/87: 153


bransch — kemisk industri — steg med måttliga 15%. Allra sämst utvecklades rederierna, för vilka uppgång­en registrerades till låga 3%.

För enskilda aktier var givetvis kursutvecklingen än mer heterogen. I motsats till 1985 utvecklades flera större företag, speciellt inom branscherna verkstäder och kemi, sämre än genomsnittet. Detta kan avläsas i index för de 16 mest omsatta aktierna, som steg med 36%. Flera av de företag som utvecklades bättre än totalindex är substansrika bolag med realiillgångar i fastigheter, skog och kraft.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs (A:I- och A:II-listorna)ökade från 83.4 mdr 1985 till 141.7 mdr 1986. Omsätlningsökningen på ca 70% innehåller såväl en pris- som en volymkompo­nent. Största delen av ökningen inträffade under förs­ta halvåret. Det är därför intressant att mäta omsätt­ningen halvårsvis, uppräknad på helårsbasis och jäm­fört med ingående börsvärde. Under första halvåret omsattes mer än halva börsvärdet på helårsbasis. Un­der andra halvåret sjönk denna relation till knappt 30%. Den senare siffran är mer normal i jämförelse med de närmast föregående åren. En bidragande orsak till att omsättningshastigheten minskade under andra halvåret var sannolikt fördubblingen av omsätt­ningsskatten vid halvårsskiftet.

Farhågorna för ett minskat utländskt intresse för Stockholmsmarknaden i samband med omsättnings­skattehöjningen verkar emellertid inte ha besannats. Den sammanlagda exporten och importen av svenska värdepapper sjönk visserligen under andra halvåret, men bara i ungefär samma omfattning som den totala aktieomsättningen. Sålunda uppgick utlandshandelns andel till ca en tiondel av börsomsättningen båda halv­åren, vilket ligger på samma nivå som 1985. Däremot verkar det utländska köpintresset för svenska aktier ha minskat under året, och en betydande värde­pappersimport kunde registreras under andra halv­året.

Utvecklingen av den värdepappersbaserade options­marknaden fortsatte under 1986 i högt tempo. Antalet standardiserade köpoptioner ökade, och handel pä olika löptider sker nu för tio olika aktier. Härtill kom­mer att marknaden berikats med såväl ränleoptioner som aktieindexoptioner. Volymutvecklingen överträf­fade även högt ställda förväntningar. Antalet omsatta kontrakt, enbart i köpoptioner, var drygt 2 miljoner (0.1 milj) till ett sammanlagt värde av 4.4 mdr (0.3 mdr). Detta har inneburit att omsättningen i vissa optioner flerfaldigt överstigit omsättningen i den un­derliggande aktien. An så länge är optionsmarknaden en "informell" och i stort sett oreglerad marknad. Utvecklingen mot slutet av året kan emellertid komma att innebära att Stockholms fondbörs på sikt blir hu­vudman även för värdepappersbaserade optioner

Också internationellt visade aktiemarknaderna en mycket stark utveckling. Enligt tidskriften Morgan Stanley Capital International Perspectives index, som mäter kursrörelserna för drygt 1,300 aktier i 19 länder, steg kurserna under året med i genomsnitt 40% (få -t-37%) i resp valutor.


Diagram 2 visar kurstendensen för ett urval viktigare utländska börser Det kan noteras alt Tokyobörsen till följd även stark valuta och en gynnsam kursutveckling vid årsskiftet nådde en andel pä drygt 31% i världsin­dex och därmed närmat sig New York, som då svarade för knappt 39%. Globaliseringen av värdepappers­marknaderna har blivit ell begrepp, och bl a Stor­britannien har reformerat sill regelsystem för att an­passa sig till den internationella utvecklingen.

DIAGRAM 2

1CX3

50

KURSUTVECKLINGEN I OLIKA LÄNDER

1986   1985

VÄRLDSINDEX,

FORÄNDRING

1986

r-i

i

1

g"

hl

<>

|2

-j

_r

z\_

T

It

■4-

1 rnl

Den främsta orsaken till den mycket starka kursut­vecklingen var säkert successivt fallande räntor, Detla gäller både internationellt och i Sverige, Dessutom bidrog den dramatiska sänkningen av priset på råolja i början av året med de effekter detta kunde väntas fä på världsekonomin.

Det totala marknadsvärdet pä de svenska börsbolagen — 450 mdr — översteg avsevärt värderingen av bola­gens justerade egna kapital vid det senaste årsskiftet, 1 ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt inte bara skall överträffa den riskfria alternativa mark­nadsräntan plus ett risktillägg utan dessutom ge en avkastning därutöver, kortsiktigt i form av överför-räntning eller långsiktigt som tillväxt. Förväntningar­na på börsföretagen, sådana de avspeglades i den all­männa kursnivån, nådde härmed i ett längre perspek­tiv en för svenska förhållanden mycket hög nivå.

Diagram 3 illustrerar det alltmer påtagliga sambandet mellan den allmänna kursnivän och marknadsräntan. Jämförelsen gäller den senaste tvåårsperioden och avser totalindex och räntan för 90 dagars statsskuld­växlar. Traditionellt har ju den länga räntan ansetts styra aktiemarknadens avkastningskrav, men valet av


ti    Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 153



Skr. 1986/87: 153


en kort ränta som indikator kan motiveras dels med hänsyn till att den korta räntan i högre grad än den långa varit marknadsstyrd under hela perioden, dels av atl allt fler placerarkalegorier vid Stockholms­börsen sannolikt anser just den korta marknaden som ett alternativ till aktier.


Andra fundamentala faktorer har också haft betydelse för kursutveckhngen 1986, Många ekonomiska be­dömningar blev avsevärt mer optimistiska beträffande utsikterna till en god ekonomisk tillväxt. Inflationsför­väntningarna justerades gradvis ned. För Sveriges del bidrog även en gynnsam valutautveckling. Lönsamhe-


DIAGRAM 3

AKTIEKURS- OCH RÄNTEUTVECKLING 1985-86

S«|>    OM    Nov   DK    Jan


Det är påtagligt hur svag kursutvecklingen var under första halvåret 1985 när ränteläget successivt skärptes. Utvecklingen förbyttes i sin motsats när räntorna sjönk under andra halvåret 1985 fram till i november 1986 då kurserna kulminerade. När marknadsräntan ånyo började stiga, sjönk aktiekurserna. Räntekänsligheten avspeglas också i kursutvecklingen för olika branscher Bankerna, som ju kursmässigt utvecklats förhållandevis väl, brukar fä en förstärkt lönsamhet i rörelsen när räntorna sjunker Dessutom stiger det justerade egna kapitalel lill följd av högre värden pä fastförräntade långa värdepapper Förhål­landet är likartat för försäkringsbolagen, som under 1986 mer än fördubblade kursnivån. For fastighets-, skogs- och kraftbolagen, som också haft en jamföreLse-vis myckel god kursutveckling, har visserligen den synliga lönsamheten inle förändrats nämnvärt under årel, men marknaden tycks ha diskonterat förändring­en av värdet på substansen i bolagen till en lägre ränle-nivä.


ten i näringslivet förblev i nominella termer på en i stort sett oförändrad och därmed hög nivå. I reala termer förbättrades lönsamheten tack vare en sjun­kande inflation.

Under året påverkade även de marknadstekniska fak­torerna aktiekurserna positivt. Efterfrågan på nytt riskkapital var begränsad. En rad uppköpserbjudan­den likvidiserade marknaden påtagligt. Löntagarfon­derna och försäkringsbolagen var betydande netto­köpare av aktier. Avskaffandet i november av den s k placeringsplikten för försäkringsbolagen möjliggör numera för dessa att avsevärt öka sina aktieinnehav En under året av statsmakterna aviserad liberalisering av valutalagstiftningen kan dock komma att styra en del av efterfrågan mot utländska aktier

Allemans- och skattesparfonderna företer en mer ba­lanserad utveckling under 1986 jämfört med tidigare år Den första slora årgången av skaltefondssparande frigjordes skattemässigt, vilket ledde till en avsevärd inlösen av fondandelar. Även utlandshandeln har varit


10



Skr. 1986/87: 153


mer balanserad. Exklusive riktade emissioner nettoex-porterades aktier under första kvartalet för 2.5 mdr. Denna tendens bröts emellertid, och under återstoden av året nettoimporterades aktier för 3.2 mdr

Emissions- och introduktionsvolymen steg under 1986 till drygt 4.4 mdr, medan 1985 års totala riskkapitaltill­skott kunde beräknas till 2 mdr. Nyemissioner i mark­nadsbolag uppgick till 3.7 mdr (0.3 mdr), vartill kom­mer emissioner av konvertibla skuldebrev med 0.3 mdr (-). Härav svarade de till utlandet riktade ny­emissionerna för 2.4 mdr (-). 16 (22) bolag introduce­rades på marknaden till ett sammanlagt belopp av knappt 0.5 mdr (1.7 mdr). 1 ovanstående statistik ingår ej de allt vanligare, till företagsledningar och anställda riktade nyemissionerna av främst konverteringslån, som beräknas ha inbringat inemot 2.5 mdr (1.2 mdr).

Även om den totala emissions- och introduktionsvoly­men fördubblades, sjönk den svenska marknadens tillskott av nytt riskvilligt kapital till börsföretagen ytterligare och har för de två senaste åren begränsats till i runda tal en fjärdedel av 1983 och 1984 års voly­mer Förklaringen till denna utveckling ligger snarare på efterfråge- än på utbudssidan. Mänga börsbolag tillgodosåg redan under 1983 och 1984 sina kapitalbe-


hov och har dessutom kunnat verka under relativt gynnsamma betingelser sedan dess.

Under 1986 tillfördes Stockholms fondbörs 14 (15) nya bolag. Inte mindre än 24 (9) företag upphörde att börsnoteras till följd av fusioner, uppköp etc. Fondbör­sens resurser för information och kontroll förstärktes avsevärt. Ett omfattande arbete, som bl a syftar till mer detaljerade regler för informalionsgivningen vid uppköpserbjudanden och till en modernisering av inregistreringskontraktet, har inletts. För första gäng­en börsintroducerades svenska företag i Japan,

Även andra instanser har intresserat sig för regelver­ken kring börsföretagen och aktiehandeln. Sålunda har den s k Leokommissionen framlagt ett förslag om utökad informationsplikt och förstärkt minoritets­skydd vid riktade nyemissioner. Förslaget kan väntas leda till lagstiftning under första halvåret 1987, Insider-lagstiftningen har kompletterats och förslag till ytterli­gare utvidgningar har väckts av Bankinspektionen, Näringslivets Börskommitté har utökat sina rekom­mendationer och initierat bildandel av Aktiemark­nadsnämnden, Detta organ skall genom uttalanden och råd i konkreta frågor utveckla normer för markna­dens aktörer.


Il



Skr. 1986/87: 153

Fonden 1986


Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fon-dema till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

Fjärde AP-fonden har inte någon "automatisk" me­delstillförsel. Riksdagen har vid olika tillfällen fattat beslut om det högsta sammanlagda belopp som kan tillföras fjärde AP-fonden för riskkapitalplaceringar. Det senaste beslutet fattades 1984 och innebar att ram­beloppet fastställdes till 2.350 mkr

Fonden har hittills tillförts sammanlagt 2,150 mkr i grundkapital. Av detta belopp lyftes 300 mkr i juni 1986. Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade till konsumentpris­index fram till december 1986) uppgår till 4.172 mkr Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-fondema.

De pengar som ställts till fjärde fondstyrelsens förfo­gande har investerats dels i värdepapper (svenska no­terade och onoterade värdepapper och — i begränsad omfattning, jfr sid 12 — utländska värdepapper), dels i likvida medel.


omsättningsskatt ca 26 mkr.' Fonden har gjort affärer med 22 svenska och 3 utländska mäklare, Ett sextiotal affärer — motsvarande inemot 20% av den svenska affärsvolymen—har varit direktaffärer utan anlitande av mäklare.

Vid slutet av 1986 ingick totalt 62 förelåg (66 företag) i fondens svenska portfölj. Antalet noterade företag har minskat med sex medan antalet onoterade företag ökat med netto två.

Antal förelag

Noterade Icke noterade'

   Summa

1986

1985

1986

1985

1986   1985

Enbart aktier    39

42

15

14

54      56

Aktier och

konverterings-

eller optionslån.

optionsrätter       1

3

6

6

7       9

övrigt*'

1

1

-

1        1

Summa            40

46

22

20

62     66



Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1986 har sammanfattats i följande tabell med jäm­förelsetal för 1985 (belopp i mkr);


Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid årsskiftet aktier i 26 utländska företag, varav tio engelska, åtta japanska och åtta amerikanska (jfr sid 12).


1986

KÖP 1985

FORSÄUNINGAR

(marknadsvärden) 1986           1985

NETTO-PLACERINGAR

(likviditctseffekt) 1986              1985

SVENSKA VÄRDEPAPPER noterade"

i nyemissioner

i andrahandsmarknaden onoterade

i nyemissioner

övrigt

51 2.055

145 6

5 1.346

60

1.947 67

1.328

2

51 107

145 -61

5 18

60

-2

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER

2.257 76

1.411 99

2.014 84

1.330 84

243 -8

80 15

TOTALT

2.333

1.510

2.098

1.415

235

95

(I ovanstående tabell liksom i några labeller i det följande forekommci del atl en summa på gTund av avrundningar inie övcrcnsstämmei med summan av delposterna.)


Fondens totala nettoköp av värdepapper 1986, 235 mkr, var avsevärt större än 1985 (95 mkr). Även om­sättningen i värdepappersportföljen var i absoluta tal betydligt högre än föregående år. Dessa förhållanden kommenteras närmare i det följande.

Del totala antalet värdepappersaffärer var under 1986 ca 1.200, varav drygt 150 avsåg utländska aktier. Icour-tage har fonden betalat sammanlagt ca 11.5 mkr och i


' Börsnoterade eller på annal satt dagligen noterade.

' Counage och omsattnmgsskatt har liksom tidigare lagts till an­ skaffningsvärdet for köpta värdepapper och dragits ifrån köpe­skillingen for sålda vårdepapper.

' Några engagemang i onoterade foretag är av tekniska skal for­mellt uppdelade på två juridiska personer. I tabellen liksom i det följande redovjsas sådans fall som ett foretag.

*' Enban optionslån (1986); enbart förlagslån efter avskiljande och försäljning av optionsrätter {1985),


12



Skr. 1986/87: 153


Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1986 på följande sätt:

Engagemang,

Antal

Totalt

mkr

företag

belopp

Procent

>250

15

8.442

75.3

100S250

9

1.603

14.3

50«100

8

632

5.6

10« 50

19

485

4.3

5« 10

6

40

0.4

<>

5

15

0.1

62

11.218

100

Av de 15 företag i vilka fondens engagemang översti­ger 250 mkr återfanns 13 bland de 16 mest omsatta aktierna på börsens A:I-lista. De 13 representerar tillsammans inte mindre än 75% av portföljvärdet. De (och nästa storleksgrupp) är "strategiska" i den me­ningen att kursutvecklingen för dessa aktier är helt avgörande för utvecklingen av fondens värdepappers­portfölj. Några placeringar som är strategiska i bety­delsen att de utgör en del i en fast ägargruppering har fonden inte.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvär­den) av fondens svenska värdepappersportfölj fram­går av följande tabell. Förändringarna i branschsam­mansättningen under 1986 kan vid första anblicken förefalla betydande (t ex verkstäder — 6 procenten­heter, "övriga" företag +5 procentenheter). Som framgår av jämförelsekolumnerna för hela markna­den beror de emellertid väsentligen på olikheter i kurs­utvecklingen mellan olika branscher. Andelen "övri­ga" företag i fondens portfölj har dock reellt sett ökat, främst beroende på ett förvärv av en stor post Syd­kraftaktier. Att andelen kemiföretag är praktiskt taget oförändrad sammanhänger med ökade engagemang i bl a Perstorp och Trelleborg, Några större förändring­ar i fondens placeringsinriktning kan man inte tala om.


Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i ett par avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsentligt högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag) med tillsammans ca två tredjedelar av portföljvärdet jämfört med mindre än hälften för marknaden, Å andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaktier i fon­den obetydlig jämfört med branschens marknadsan­del. Också andelen aktier i fastighets- och byggföretag är betydligt lägre än marknadens.

Förändringarna i portföljstrukturen i ett längre per­spektiv illustreras i diagram 4. Diagrammet återger dels de två för fonden viktigaste branscherna (verkstä­der och kemisk industri), dels den för fonden minst naturliga branschen förvaltningsbolag (= portföljför-valtande investmentbolag), dels slutligen alla andra branscher sammantagna. För att justera för föränd­ringar i marknadens branschfördelning och för olikhe­ter i kursutvecklingen bör man mäta fondens relativa över- resp underrepresentation inom olika branscher. Man finner då att överrepresentationen i verkstads­aktier varit relativt konstant under tioårsperioden och att överrepresentationen inom kemisk industri min­skat. Engagemangen i förvaltningsbolag — som alltid varit låga — har relativt sett minskat ytterligare, medan andelen i alla övriga branscher sammantagna ökat kraftigt relativt sett.

DIAGRAM 4

BRANSCHFÖRDELNING I ETT 10-ARSPERSPEKTIV

MARKMIOEN



Fondens portfölj

liiarknaden'

Bransch                          1985           1986

1985

1986

Verkstäder              47           41

38

.34

Kemisk industri      23          22

13

11

Skogsindustri            9             9

10

13

Fastighets- och

byggföretag            5            6

9

12

Handelsföretag        1            2

3

4

Rederier

0

0

Utvecklingsbolag     3            3

2

2

Förvaltningsbolag    2            2

15

13

Övriga företag        10          15

10

12

100        100

100

100

Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och försäkringstmlag.


FORVALTMINGS-BOtAB

VERKSTADER

1976

1981

1986

Av vad som hittills sagts framgår att fondens portfölj av noterade värdepapper i flera avseenden (bransch­mässigt, antal företag) är förhållandevis koncentrerad och under 1986 blivit än mer koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning (t ex hos de stör­sta försäkringsbolagen) uppvisar en betydligt större spridnmg. Koncentrationen är en medveten strategi


13



Skr. 1986/87: 153


hos fonden som — om man vall rätt aktier — ger etl bättre utfall än en mer "indexneutral" portfölj. Å andra sidan kan man säga att koncentrationen innebär ett högre risktagande. Den medför också atl tillgång­en på nya engagemang blir begränsad. Om man t ex eftersträvar engagemang av storleksordningen minst 150-200 mkr (för att få en mätbar påverkan på resul­tatutvecklingen) som samtidigt inte överstiger 10% andel i företaget är valmöjligheterna få. Av A, I-listans företag faller ett stort antal med ett börsvärde under­stigande 1,5-2 mdr bort och mänga andra på grund av sin karaktär (huvudsakligen portföljförvaltande in­vestmentbolag etc). Av A: I I-listans svenska förelag är det endast ett, SILA, som har ett börsvärde på minst 1,5 mdr, OTC-listans 72 företag har ett sammanlagt börsvärde på drygt 11 mdr, varav 2-3 mdr finns till­gängliga pä marknaden,

I fondens officiella balansräkning är värdepappersin­nehavet upptaget till anskaffningsvärde. Om försälj­ningarna redovisas till anskaffningsvärden uppgick dessa till totalt 1,071 mkr (1,135 mkr). Skillnaden mel­lan marknadsvärden och anskaffningsvärden består av netto realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet under året ökat med 1.251 mkr (375 mkr) till 4.734 mkr.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1986 på en nivå som var ca 50% högre än 1985, I relation till portföljens genomsnittliga mark­nadsvärde var den dock något lägre än föregående år. Det kan måhända te sig överraskande att fonden un­derett år köper och säljer aktier för över 2 mdr varde­ra. Fonden är ju en långsiktig placerare, och då borde rimligtvis omsättningssiffrorna vara låga. Det bör då påpekas att fondens affärer i andrahandsmarknaden (genomsnitt av köp och försäljningar) under de senas­te åren utgjort 1.5-1.6% av den officiella börsomsätt­ningen, dvs fondens andel av omsättningen har varit betydligt lägre än fondens andel av den för fonden tillgängliga marknaden, 2.8%. Och det finns goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen. Lång­siktiga placeringar innebär inte att fonden enbart kö­per aktier och avyttrar dessa först efter 5-10 år, om en fundamcntalanalys av ett företag ger vid handen att en omplacering är önskvärd. Även i fråga om fondens "strategiska" placeringar är det med hänsyn till fon­dens avkastningsmål riktigt att fonden reagerar på marknadens värdering av företagen och marginellt — sägmed ±10ä20% — förändrar sitt engagemang. Ett sådant agerande är önskvärt också för att fonden skall vara en intressant aktör på marknaden. Om fondkom­missionärerna visste att fonden i princip aldrig sålde aktier (och i fråga om större innehav inte heller köpte) skulle fondens levande kontakt med marknaden snabbt upphöra.

Fonden har under 1986 medverkat till börsintroduktio­ner av AGA i Schweiz och ASEA i Finland genom att ställa fria B-aktier till förfogande för spridning på resp marknader. Dessa affärer har påverkat köp- och för­säljningssiffrorna med ca 70 mkr vardera.


I omsättningssiffrorna ingår, förutom "normala" om-och nyplaceringar, omfattande arbilrageaffärer mel­lan konverteringslån och aklier, olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc. Arbitrageaffärema har under året uppgått till ca 1,2 mdr köp resp försäljningar, av vilket 990 mkr är köp av fria aktier. Ett genomgående drag i dessa affärer har nämligen varit en strävan att i ett läge dä kursskillnaderna mellan fria och bundna aktier varit hten öka innehavet av fria aktier. Man skulle kunna beskriva detta som en "internationalise­ring" av portföljen inför ett förnyat framtida intresse frän utlandets sida för svenska aktier. Genom arbi­lrageaffärer utnyttjar fonden dels tillfälliga föränd­ringar i marknadsläget, dels ofullkomligheter i mark­naden och söker därigenom öka avkastningen på port­följen Fonden bidrar också till att effektivisera mark­naden och att förbättra dess likviditetsskapande funk­tion,

I nyemissioner i noterade företag har fonden satsat drygt 50 mkr. Nyemissionerna på den svenska markna­den i större noterade företag har, som framgått av avsnittet "Riskkapitalmarknaden 1986". haft en rela­tivt begränsad omfattning. Av emissionerna i de före­tag i vilka fonden är engagerad har fonden inle deltagit i MoDo:s nyemission av C-aktier.

Som framgått av tabellen på sid 8 har fonden under 1986 nettoplacerat 107 mkr (18 mkr) i andrahands­marknaden. Utfallet föraret som helhet fördelar sig på kvartal (enligt fondens kvartalsrapporter) som framgår av diagram 5, som också visar kursutveckling­en och storleken av fonden likvida medel under resp kvartal.

DIAGRAM 5

NETTOPLACERINGAR I ANDRAHANDSMARKNADER

I             il            III      .      jy

10    15    20    25    30    35     40    45 1986. VECKA

Om man vill bedöma fondens placeringsstrategi i andrahandsmarknaden under 1986 — med den reser­vationen att ett år är en alltför kort period för att man egentligen skall kunna tala om en strategi — kan man


14



Skr. 1986/87: 153


konstatera att fonden i början av året underskattade styrkan i kursuppgången. Nettoplaceringarna under första kvartalet var endast 28 mkr. Visserligen var fon­dens "överlikviditet" under denna tid inte så stor, men ytterligare grundkapital skulle ha kunnat lyftas redan dä (i stället för i juni). Nettoplaceringarna öka­de dock — i en stigande marknad — under andra kvar­talet för att sedan återigen minska under tredie kvarta­let, sedan kursnivån stigit ytterligare. Under fjärde kvartalet nettosälde fonden värdepapper i andra­handsmarknaden för ca 100 mkr.

Fondens fem största engagemang, mätt efter mark­nadsvärdet, avsåg följande företag:

1 (1) Astra

1.187 mkr

2 (3) Electrolux

950 mkr

3 (4) ASEA

940 mkr

4 (2) Volvo

864 mkr

5 (6) SCA

751 mkr

4.692 mkr


DIAGRAM 6

fjArde AP-fondens rösträtts-/

kapitalandelar i noterade

svenska företag

31,12,86. VARJE PRICK REPRESEMTHRAR ETT FORETAG CTOTALT 40) % KAPrTAlANDEL

15-

= ENGAGEMANG >100 MKR = ENGAGEMANG 50*100 MKR = ÖVRIGA ENGAGEMANG



De fem största engagemangen svarade sammantaget för över 40% av portföljens marknadsvärde. Astra har — med undantag för 1984 — sedan 1978 varit fon­dens största enskilda placering. AGA var 1985 fondens femte största placering. Förändringen i gruppens sam­mansättning och av rangordningen för de största inne­haven beror i allt väsf ntligt på olikheter i kursutveck­lingen.

I diagram 6 illustreras förhållandet mellan fondens kapitalandel och rösträttsandel i de noterade företa­gen i fondens portfölj. Den streckade diagonala linjen i diagrammet anger värden där andelarna överens­stämmer. Det är för en institution som fjärde AP-fon­den en naturlig följd av systemet med rösträttsdiffe­rentiering att antalet företag där rösträttsandelen är lägre än kapitalandelen överväger (i vissa fall finns f ö rösistarka aktier inle tillgängliga pä marknaden), I fråga om de största engagemangen kan man dock no­tera, att antalet företag med ungefär samma rösträtts­andel som kapitalandel eller med högre rösträttsandel är lika mänga som antalet företag med markant lägre rösträttsandel. Till den förra gruppen hör bl a AGA, Ericsson, SKF, Sydkraft och Volvo, och till den senare bl a Electrolux, Skånska och Swedish Match. Uppgif­ter om kapital- och rösträttsandelar i de enskilda före­tagen återfinnes i värdepappersförteckningen på sidor­na 20-22,

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolags-stammoåret ' för fondens första verksamhetsår. 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa företag (fördelat lika på LO- respTCO-anslutna). Grunden för rösträttsöverlätelsen är en specialbc-stämmelse i aktiebolagslagen. Under 1986 har rösträtt överiåtits till de anställda i 19 noterade och I onoterat foretag.


'

RÖSTRArrSANDEL %

"1        I        I       I        I        1--- 1           1              1              1

5                           10

I fråga om fondens portfölj av noterade värdepapper har följande viktigare förändringar — absolut sett och/eller i relation till tidigare innehav — skett under året:

    Nya företag i portföljen är Philipson Invest och SILA (under del av året LEO, som sedermera ut­bytts mot aktier i Pharmacia)

    Ett antal engagemang har avyttrats: Bahco (upp­köpserbjudande). Företagsfinans (uppköpserbju­dande i kombination med ökat innehav i ABV), Hilleshög (uppköpserbjudande). Iro (kvarvarande förlagslån). Malmros. PLM, Scapa Inter och SMZ-Industrier

    Nettoköp av aktier har gjorts i ABV (jfr ovan), Alfa-Laval. Ericsson, Frico. Perstorp, Swedish Match, Sydkraft och Trelleborg (nyemission)

    Nettoförsäljningar av värdepapper har gjorts i Andersons (optionslån). Atlas Copco, Bilspedi-tion. H&M Hennes & Mauritz, MoDo (tecknings­rätter och Al-aktier) och Promotion

    C-aktieinnehavet i SKF har utbytts mot B-aktier

I övrigt hänvisas lill värdepappersförteckningarna på sidorna 20-24.


15



Skr. 1986/87: 153


Som framgått av redogörelsen för utvecklingen på riskkapitalmarknaden har marknaden i köpoptioner"' utvecklats starkt under 1986. Fonden har ställt ut optioner i några företag. Vid årsskiftet utestående optioner redovisas i följande tabell:

Optioner motsvarande Företag      antal aktier

Marknads­värde 31.12.86,tkr

Lösen­värde, tkr

Electrolux 15.000 Pharmacia 51,000 Volvo        51.000

4.665 9.435 17.493

5.100

9.910

20.400

SUMMA

31.593

35.410

Dessa aktier ingår (med resp marknadsvärden) i fon­dens aktieportfölj per den 31 december 1986, men den eventuella (beroende pä kursutvecklingen) skyldighe­ten att sälja aktierna för ett sammanlagt belopp av drygt 35 mkr redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen'.

Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning placera i utländska värdepapper Ramen för dessa placeringar är 1% av det bokförda fondkapitalet*', d v s för 1986 drygt 41 mkr Syftet med utlandsplace-ringarna är inte att söka nya marknader för fonden utan att skaffa etl hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse för fondka­pitalets utveckling, nämligen engagemangen i stora, internationellt inriktade svenska företag. Genom ett livligt affärsutbyte med några få internationella mäk-larfirmor får fonden tillgång till dessas företagsbedöm­ningar och branschanalyser och — vilket med hänsyn till Stockholmsbörsens ökande internationalisering kanske är lika viktigt — del av mäklarföretagens mark­nadskunnande. Fonden kan i sitt agerande i den sven­ska andrahandsmarknaden dra nytta av denna infor­mation.

Omsättningen i den utländska värdepappersport­följen har 1986 hksom tidigare år varit livlig (köp 76 mkr, försäljningar 84 mkr) — vilket är en förutsättning för att fondens utlandsplaceringar skall fylla sitt ända­mål. Innehavet av utländska värdepapper har uppgått till i genomsnitt ca 33 mkr under året. Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i följande tabell (belopp i mkr):

1984

1985

1986

Köp                            70

99

76

Försäljningar

(marknadsvärden)    54

84

84

Genomsnittlig

portfölj"              ca 23

ca 30

ca 37

Effektiv

avkastning'"'        ca 12%

ca  8%

ca 22%


Den utländska vardepappersportföljen (vid utgången av 1986 enbart aktier) fördelar sig med ca hälften på JPY, ca en fjärdedel pä USD och ca en fjärdedel på GBP, Innehavet av aktier i JPY har ökat något under året, medan innehavet i USD minskat.

Med hänsyn till syftet med den utländska värde­pappersportföljen (och det begränsade engagemang­et) är det direkt mätbara ekonomiska utfallet av denna verksamhet sådant det framgår av tabellen ovan (dvs utan hänsyn till effekterna på förvaltningen av den svenska portföljen) måhända av sekundär betydelse. Det kan dock konstateras att effektivavkastningen under 1986 varit god.

Onoterade värdepapper

Sommaren 1980 gjorde fonden sin första placering i etl icke noterat företag. Engagemangen pä detta om­råde har sedan dess vuxit snabbt. Även om andelen onoterade företag i fondens portfölj alltjämt är låg — drygt 3%'" — spelar fonden på detta område sanno­likt en viktigare roll som riskkapitalkälla än i fräga om noterade företag. Det är av naturliga skäl svårt att få en överblick över den totala tillförseln av riskkapital till icke noterade företag. Som en jämförelse — utan anspråk på direkt jämförbarhet — med fondens enga­gemang i mindre och medelstora företag kan emeller­tid nämnas att de belopp som sedan 1981/82 tillförts svenska venture capitalbolag (utvecklingsbolag) för vidareplacering i mindre och medelstora företag torde vara av storieksordningen 1,5 mdr och att introduktio­ner och senare nyemissioner i OTC-företag inbringat ungefär samma belopp.

Omsättningen i fondens portfölj av onoterade värde­papper har under 1986 varit betydande, vilket till stor del sammanhänger med en omstrukturering av enga­gemangen i några företag. Sålunda har fondens aktie­innehav i fyra regionala utvecklingsbolag (Alma In­vest, Blekinge Invest, H-Invest och T-län Invest) sam­lats i ett bolag. Utvecklings AB Robustus. Fondens aktieinnehav i möbelföretagel NKR har ersatts av ett innehav i NKR Intressenter, som i sin tur äger NKR. Fondens aktier i Mercurius Communication Mercom AB har överlåtits till Ventronic, Ett optionslån lill Inter Innovation har utnyttjats för nyteckning av aktier i bolaget. Dessa transaktioner har ökat köp och försäljningar med 49 resp 53 mkr

''* Optioner (I v finns endast köpoptioner) medför ratt alt förvärva redan utelopande aktier, medan optioiurätler medför rättighet att köpa nyemiterade aktier.

'' Det erhållna priset för utställda köpoptioner intäktsföres först sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under "för-utbetatade intäkter" i balansräkningen.

"* Fondstyrelsen har under 1986 hos legeringen ansökt om vissa reglementsandringar, bl a en ökning av rambeloppet till 2% av det bokförda fondkapitalet

**' M h t den höga omsättningen, som försvårar medeltalsberaknmg-ar, ar portföljen hår = fondens "utiandsandel". d v s värdepapper -v valutakonton.

"" Utdelningar + realisationsvinster + ränteintäkter på valuta­konton -t- orealiserade kursförändringar (inkl valutakursfor-ändringar) i procent av den genomsnittlig;! portföljen enligt not 9.

'" Noterade företag upptagna till marknadsvärden; onoterade forelag — i brist på marknadsvärden — till anskaffningsvärden,


16



Skr. 1986/87: 153


Nytillkomna icke noterade företag under 1986 är — förutom de ovan nämnda Robustus och NKR Intres­senter— Cari Lamm (förvärv av utelöpande aktier) samt genom nyemissioner Näringslivskredit NLK AB (omnämnt i föregående årsberättelse), Refina Instru­ments AB, Sweden Options and Futures Exchange (SOFE), Uwelast och Älvkrafl. Kortfattade beskriv­ningar av dessa företag och övriga onoterade företag i portföljen vid det senase årsskiftet återfinnes på sidor­na 25-26.

Fondens engagemang (aktier och konvertibler) i Aphelandra — som är kommanditdelägare i Ventura Kommanditbolag — har försålts tillsammans med under året nytecknade aktier i Optimus Invest, som övertagit rörelsen i Ventura.

Det icke noterade förlagslån till Bahco, som sedan emissionen ingått bland fondens onoterade placering­ar, har försålts under året.

1 Rydgruppen har aktiekapitalet satts ned, och an­skaffningsvärdet pä fondens aktier i bolaget har därför skrivits ned med 9 mkr

1 december undertecknades ett avtal mellan ä ena sidan Industridepartementet och ä andra sidan en grupp institutioner, bl a fonden. Enligt detta avtal kommer fonden att i början av 1987 förvärva aktier i SSAB Svenskt Stål AB för 115 mkr


grund av all innehav sålts eller atl företag har blivit noterade) har utfallet blivit följande (belopp i mkr):

Anskaff­nings­värde

Realisa­tions­vinster ncHo

Mark­nads­värde

Summa reali­sationsvinster -t-orealiserad värdestegring

Kvarvarande innehav           33 Sålda innehav  (83)

1

27

127

95

27

SUMMA          33

28

127

123"'

Placeringar i onoterade företag (inte minst då venture capitalbolag, som i stor utsträckning satsar pengar i projekt och nystartade företag) måste anses vara mer riskfyllda än placeringar i större, noterade företag. De över 100 mkr i realisationsvinster och orealiserad värdestegring som fonden hittills uppnått på dessa placeringar — och som ökat med drygt 60 mkr under 1986 — kan därför komma att åtminstone delvis be­höva tas i anspråk för framtida förluster.


1980       1981       1982       1983       1984       1985       1986       1980-86   31.12.1986


Antal företag Belopp, mkr


2 18


6 49


6 51


8 132


6 60


9 89


38 404


22 350



Nettoplaceringama 1986 i onoterade företag uppgick till 89 mkr'' (60 mkr). Därmed har fonden sedan 1980 placerat över 4(X) mkr i företag av detta slag. Tabellen nedan visar placeringarna år för år sedan 1980. Att antalet företag i portföljen och det totala engagemang­et per den 31 december 1986 är mindre än de ackumu­lerade talen för peioden 1980-86 beror dels på att ett antal företag sedermera blivit marknadsintroducera-de, dels — som exemplifierats ovan — på att ett antal engagemang upphört.

En tredjedel, 117 mkr, av det totala engagemanget avser venture capitalföretag (tillväxtinvestbolag, ut­vecklingsbolag). Insatserna i sådana bolag innebär att fondens resurser står till förfogande också för företag som i flertalet fall är alltför små för ett direktengage­mang från fondens sida. Efter de strukturförändringar som beskrivits ovan har antalet venture capitalbolag minskat från tio till sex under 1986 medan det totala engagemanget ökat med 12 mkr.

Fondens engagemang i icke noterade företag är till sin natur långsiktiga. Det kan ibland dröja 5-10 år innan fonden kan placera om eller frigöra sina pengar, och det ekonomiska utfallet av placeringarna har i allt väsentligt formen av realisationsvinster eller realisa­tionsförluster. Till den del resultaten av "verksam­hetsgrenen" onoterade företag kan avläsas i dag (på


Likvida medel

Fondens likviditetspolitik och förvaltning av likvida medel, utgör ett viktigt komplement till portföljför-vahningen, och fonden agerar aktivt pä penningmark­naden. Närvaron pä denna marknad har fått ökande betydelse i takt med att aktiemarknaden i allt högre grad kommit att påverkas av utvecklingen av den korta räntan. Reglementet medger placeringar i bankinlå­ning, statsskuldväxlar, skatlkammarväxlar, bankcerti-fikat och företagscertifikat''*'.

Fondens likvida medel uppgick vid utgången av året till 1.006 mkr, vilket innebär en ökning från årsskifte till årsskifte med 248 mkr Likviditetsutvecklingen veckovis framgår av diagram 5 på sid 10. Medelbelop­pet likvida medel under året har emellertid inte varit mycket högre än 1985, 855 mkr jämfört med 790 mkr

1 fråga om beloppen har de i texten beskrivna omstrukturenngar-na 1 portföljen eliminerats för att nå bättre överensstämmelse med redovisningssättct for tidigare ir Nettoplaceringarna stäm­mer därför inte exakt med motsvarande uppgifter i tat>ellen på sid 8.

''* Summan bör rätteligen minskas med nedskrivning 1986 av etl engagemang med 9 mkr.

** 1 den tidigare nämnda framställningen till regeringen om vissa reglementsandringar ingår även förslag om utökning av instru­menten för placering av likvida medel.


17



Skr. 1986/87: 153


1 förhållande till det totala fondkapitalet med värde­pappersportföljen upptagen till marknadsvärden var likviditeten vid det senaste årsskiftet — 8,3% — något lägre än för etl år sedan (drygt 9%),

I följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden för 1986 med jämförelsetal för 1985 (belopp i mkr):


Procent
1986
     1985

Specialkonto i bank        13         14

Företagscertifikat  10         17

Statsskuldväxlar   77         69

100        100



19S6   198S


201

120

6

8

99

106

305

233

12

13

300

-

Aktieutdelningar

Räntor på lån

Räntor på likvida medel

Minskning av korta fordringar resp ökning av korta skulder Ökning av grundkapitalet

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL   617      247

-  95

-103

-    7

-235

-112

-    7

14

Nettoköp av värdepapper överföring till 1-3 AP-fondema (förföreg. år) Förvaltningskostnader ökning av korta fordringar resp minskning av korta skulder

SUMMA ANVÄNDA MEDEL   -368   -209

38

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING     248

Penningmarknadsräntorna har liksom under föregå­ende år varierat starkt (mellan ca 8.5 och ca 12.3% för 90 dagars statsskuldväxlar). Ränteutvecklingen under året har illustrerats i diagram 3 på sid 6.

Ränteförväntningarna och räntetrenden var under större delen av året fallande. En omsvängning inträf­fade dock i november som en följd av att inflationen syntes ta ny fart och att dci\ inhemska konsumtionen ökade starki samtidigt som man registrerade en kraftig kreditexpansion. Omsvängningen i räntetendensen gällde emellertid främst de medellånga och långa rän­torna, vilket medförde att avkastningskurvan från att ha varit neutral (och under vissa tider negativ) blev positiv

Fonden har agerat pä penningmarknaden utifrån de förutsällningar som gällt vid varje tid. Medellöptiden pä de likvida medlen var vid årets början ca 160 dagar och förlängdes med förväntningarna om sjunkande räntor successivt lill ca 230 dagar. När räntetendensen vände kortades placeringarna av, och medellöpiiden vid del senaste årsskiftet var ca 130 dagar. För att öka handlingsfriheten om räntenivån skulle fortsätta att stiga har andelen mer likvida placeringsinstrument (bankinläning och statsskuldväxlar) ökats i slutet av året. Sistnämnda förhållande illustreras av nedanstå­ende tabell över placeringarnas fördelning vid de tvä senaste årsskiftena:


Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 11.5% (13.4%).

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmän­na Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bok­föringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen pä sid 17) inte har påver­kats av orealiserade kursvinster och kursförluster

Aktieutdelningarna, 201 mkr, var väsentligt högre än föregående år (120 mkr). Detta beror framför allt dels på att utdelningsstoppel 1985 hävdes, dels pä att utdel­ningsintäkterna 1985 minskades med 20 mkr genom att aktier såldes före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköptes. Aktieutdelningarna mot­svarar ca 2.1% av marknadsvärdet pä portföljen av noterade aktier våren 1986.

Ränteiniäkterna, 105 mkr (varav 99 mkr på likvida medel) sjönk något jämfört med 1985 (113 mkr). Ned­gången beror helt på att medelförräntningen på likvi­da medel varit lägre än under 1985 till följd av sjunkan­de korta räntorna (jfr sid 6).

Förvallningskoslnaderna har ökat med 0.4 mkr eller 5.7%. Förvaltningskostnaderna (med uppdelning på viktigare kostnadsslag under avsnittet "Administra­tion" på sid 16) motsvarade ca 1.4 promille (ca 1.7 promille) av del genomsnittliga bokförda fondkapita­let under året och ca 0.7 promille om tillgångarna vär­deras till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresullal (aktieut­delningar och ränteintäkter minskade med förvalt­ningskostnader) pä 299 mkr (227 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1986 medförde realisalionsvinsler på 1.037 mkr (321 mkr) och realisa­tionsförluster pä 13 mkr (41 mkr). Realisationsvinster och realisationsföriuster är inte "planerade" utan upp­kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksam­heten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaff­ningsvärden på delposter tillämpar fonden konse­kvent principen högst in — först ut, vilket innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsför­lusterna maximeras. Intäkterna 1986 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1987 har inle resultat­förts.


18



Skr. 1986/87:153


Som redan nämnts har anskaffningsvärdet för aktier i ett onoterat bolag nedskriviis med 9 mkr sedan aktie­kapitalet i bolaget nedsatts.

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkast­ning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 3% av realvärdel av grundkapitalet vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1986 till 125 mkr (112 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettore­sultatet för året 1.188 mkr (394 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institu­tion inte beaktar orealiserade värdeförändringar i ak­tieportföljen måste den sägas vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförlus­ter har i en sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och realisationsföriuster I och med att likviden av en försäljning reinvesteras i värde­papper är det realiserade resultatet underkastat sam­ma kursrisker som de orealiserade kursförändringar­na. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör där­för inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.

11986 års gynnsamma aktiemarknad har de icke reali­serade kursvinsterna ökat med inte mindre än 2.453 mkr efter "uttag" av realisationsvinster pä netto 1.024 mkr (motsvarande tal för 1985 var 1.675 mkr resp 279 mkr). Det totala nominella resultatet för 1986 blev därmed 3.767 mkr jämfört med 2.181 mkr föregående år Detta är det högsta nominella resultat fonden nå­gonsin uppnätt.

Resultatet av portföljförvaltningen över en längre tidsperiod — sedan fondens tillkomst 1974—återges i diagram 7, som också illustrerar det reala resultatet.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller också ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med 130 mkr (1985: 198 mkr, 1984:263 mkr) för bevarande av grundkapita­lets köpkraft'' blev det reala resultatet 3.637 mkr (1.984 mkr). Med hänsyn tagen till kravet på överfö­ring till första-tredje AP-fonderna visade fonden ett överskott på 3.512 mkr (1.871 mkr). Orsakerna till den starka resultatförbättringen är naturligtvis i första hand uppgången i aktiekurserna men också i nägon mån den fortsatt sjunkande inflationen.


DIAGRAM 7

RESULTAT OCH

RESULTATKRAV 1974-86

Mkr. totalt resultat tnki e) maliserBde vinster/fönuster tamlort rned resultatkrav enl nijvarande reglemente

Staplar (vänstra skalan), totalt resultat årsvis, ovorekotl/undefskott t forhällande till resultatkrav.

Kurvor (x>ga skatan), totalt resultat resp resultatkrav, ackumulerade värden sedan fondens tillkomst.

(Staplad 4.000

Totalt resultat f


■11.000

-9.000

■8.000

■6.000

-1.000



Kravet pä bibehållet realvärde på fondens kapital gäller grund-kapitalet, dvs summan av tillskjutna medel. Om man skulle tillämpa kravet på hela /ont/kapitalet ull marknadsvärde skulle avsättningen bli ca 265 mkr.


r——T——1r-

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86


19



Skr. 1986/87: 153


Liksom när det gäller del totala nominella resultatet är det inte särskilt meningsfullt att bedöma det reala resultatet ett enskilt år. Diagram 7 belyser därför också det reala resultatet i ett längre perspektiv Man kan dä konstatera, att sett från fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde verksamhetsår) samt att vid det senaste årsskiftet det samlade resultatet över­steg motsvarande krav med närmare 8.000 mkr.

"Peiformance"

självfallet är det av intresse att redovisa utfallet av fondens verksamhet inte bara i absoluta tal och jäm­fört med resultatkravet utan också i förhållande till förutsättningarna för verksamheten, dvs i första hand kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Tidskriften Veckans Affärers totalindex steg under 1986 med 51% medan ett ojuslerat index för fondens portfölj visade en ökning med 47% (1985:VA:s index -I-25%, fondindex-(-35%). Under ett år dä skillnader­na i kursutveckling mellan oMka branscher är mycket slora är en jämförelse med totalindex inte alltid ett gott mätt pä fondens "placeringsskicklighet". Under 1986 steg kurserna för bank- och försäkringsaktier (som fonden inte får förvärva) med 69 resp 110%. Om man justerar totalindex för inverkan av dessa aktier blir ökningen drygt 47%. Tar man också hänsyn till att en växande del av fondens placeringar avser onotera­de aktier (utan registrerad värdeförändring) och be­räknar ett index för enbart fondens portfölj av notera­de värdepapper blir ökningen drygt 48%. Man kan därför säga att fondens portfölj under 1986 i stort sett följt totalindex.

Jämfört med ett index för de största börsföretagen — som dominerar fondens portfölj — har utfallet varit tillfredsställande. Index förde 16 mest omsatta aktier­na steg under 1986 med 36%.

Fondens totala kapital ökade under 1986 — justerat för kapitaltillskottet — med 3.642 mkr eller 44.5% (33.8%).


Adm inistration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år 1987 fastställts"*. Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga supp­leanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av riks­sammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och tvä efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året ökat med en till åtta. Vid halvårsskiftet anställdes Cat-rin Abrahamsson som analytiker.

De totala förvaltningskostnaderna, 6.994 tkr, fördela­de sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1985):

1985

1986

Löner och ersättningar

Styrelse och verk-

ställande direktör

1.093

1.043

övriga anställda

1.213

935

Revisorer

299

2.605

327 2.305

Pensioner, pensions-

avgifter, lönebikost-

nader, övriga per-

sonalkostnader

1.579

1.444

Lokalkostnader

737

675

Informationskost-

nader, prenumera-

tioner, konsulttjänster

880

832

Depåkostnader

559

472

Resekostnader

223

188

Kontorsmaskiner,

inventarier"'

_

202

Övriga förvaltnings-

kostnader

412

497

6,994

6.61S

Summa


Stockholm i januari 1987 Sten Wikander


' Mandattiden är normalt tre år. Några av de nuvarande ledamö­terna och suppleanterna har tillförts styrelsen genom kompleltc-ringsförordnanden efter personer som avgått sedan den nuvaran­de styrelsen forordnades i april 1985.

' Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet vid anskaff­ningen.


20



Skr. 1986/87: 153

l&iyidmii


De av ftMdstyicben ftavahade mcdk» bar ptacentts på att som fnaofår av b>iMBBrtkiiiii(at odi slnld)da qtectfkatioaer Över foodcai vtedqnppeniniidiav vid tmUftet Fowfenrejdeqeate fOKskriver att till-gingama »taB boktatas tM aialgiiiuggvtaten.


Resultatet av årets f&rvaltnmg samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1986 framgår av föl­jande resultatrikmng samt balansräkning. En kom­mentar tiH dessa återfinnes på sid 14-16.


Rauluiträkming, tkr

Bolriismässigt resultat

1986

1985

Aktieutdelningar

Rflnteintlkter

FötvaltningskoMnader

200.721

104.905

./.   6.994

120.237

113.182

./.   6.615

RarOMtrtaUmt

298.632

226.804

Realisationsvinster

RealisationsfMuster

Nedskrivning

StttonimUatfln9rafSHmgtaH-3Ar-/oiiäana

överföring till 1-3 AP-fondema"

1.036.784 ./. 13.199 ./.   9.000

1.313.217 ./.125.169

320.585 ./. 41.339

506.050 ./.112.280

BotflrtHgamätMigtnetUrtsullat

1.188.04»

393.770

Realt resultat

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fondema

enl ovan Ökning/minskning av ej realiserade vinster/

förluster)

1.313.217 2.453.322

506.050 1.675.249

NomlmeUt resmluu InU t] natberade rlmsla/JOrliuler

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft'

3.766.539 ./. 129.643

2.181.299 ./.197.735

Reatt rtMmlua tmkl ej realbende vbater/JBrlusttr

3.636.896

1.983.564

Överföring tiU 1-3 AP-fondema

.i.i25.m

./.112.280

OrenkottlförhJUImättlllrtsultatkrav

3.511.727

1.871.284


'* 3% på grundkaptaJet uppinduerat med Konsumentprisindex till penningvärdet i december resp är.

' Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold reserv" i värdcpapperriportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets

början. ]fi balansräkningen. ' Uppindexcring jv grundkapitalet med konsumentprisindex.


21



Skr. 1986/87: 153

Balansräkning

Balansräkning, tkr


1986-12-31

Bokförda    MaHaiads-

vSrden   värden


1985-12-31
Bokförda      Marknads­
vården
      värden



Tillgångar

Banktillgtxlohavanden, statsskuldväxlar,

företagscertifikat

Fondlikvider

Upplupna intäkter

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder

Fondlikvider

Skuld till 1-3 AP-fondema Upplupna kostnader och fömtbetaiade intäkter övriga kortfristiga skulder

Ffinäkapilal

Tillskjutet gnmdkapital Uppindexerat gmndkapital" Ackumulerat överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav Arets nettoresultat

Arets underskott/överskott i förhållande till resultatkrav

Simma skalder ochfondkapital


758.228            758.228

18.808  18.808

240         240

3.362.821'>          7.404.573"

1.005.903 1.005.903

5.820      5.820

1.755     1.755

4.648.039*> 11.136.254"

86.261<>

120.730*'

141.674"

114.064"

5.747.778     12.263.796      4.260.827      8J23.523

10.636 125.169

10.636 125.169

23.752 112.280

23.752 112.280

1.820 338

1.820 338

2.811 217

2.811 217

137.%3

137.%3

139.060

139.060

2.150.000 2.271.767

4.172.316

1.850.000 1.877.997

3.742.673

1.188.048

4.441.790

393.770

2.570.506

3.511.727

12.125.833 12363.796

1.871.284

5.609.815 S.747.778

4.121.767 4J60.827

8.184.463 8323.523


AnsvaisföfMndeise: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i tre företag i fondens portfölj till ett sammanlagt försäljningsvärde av ca 35 mkr.


Gustav Persson Lage Andréasson

Sören Maimheimer NilsLandqvist Stig Malm HansHelleis


Stockholm 1987-01-29
Lars Eric Ericsson
       Gun Hellsvik

Ingemar Essen Dan Andersson Sten Wikander


HansWerthén Thorsten Andersson KurtLanneberg


Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.


Gösta Renlund


Stockholm 1987-02-04
Jonas Forssman
Anders Larsson


GösuTelestam



-i AtfkiftikiyvijilBii

'> Mwo»endeTttde|iipp«rb»fVirieiititil«mliiffhlngivhden

A TiDtkJauit bele|ip ådn bndem Mkhoik, uppliideccndc med komimeatpiwiideii tiO peimiii(vtnlet i deomber mp ir.


22



Skr. 1986/87:153

'■■lyf


timwhcnmpnikåtlxiimaVmiiéaa (tef<»dityi«iie»»rwlaa!i,ttoli>nB«dtTtetCTWoafr twrittelse fOr år 19W.

Vi har granskat ttrvaitaiiigsberlttéisea, t«|it del av räkenskaperna, pnnokoO och andra handbngar, som Itmnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrdsens förvaltning ståen­de tillgånganta samt vithaglt de övriga granskningsåt-gåtder vi ansett erforderliga.


iVW»E[VEKOA$.

v; fiuer ii«M Jktoéteg dQ erisiaa »ot de vlrde-pappeutfaMtttiooer, lom ibnden föitugit onder 1986, efiertMt det sitt på vilket desamma genomförts.

RevisioBeii hftr kke gett anledning till anmärkning be-tråfiande förvaltningrt>erättelsen, äc i densamma upp­tagna resultat- och balansråkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel­sens förvaltning.



Gösta Renlund


Stockholm den 4 februari 1987
Jonas Forssman
Anders Larsson  Gösta Tilestam



Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Suppleanter

Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande

Erik Asbrink, statssekreterare

Gunnar Leo, direktör, vice ordförande*

Aina Westin, riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, förbundsordförande

Ingegerd Karlsson, kommunalråd

Gun Hellsvik, kommunalråd

Perolof Holst, kommunalråd

HansWerthén.tekndr

Marcus Storch, direktör

Nils Landqvist, docent

Lars Nabseth, professor

Ingemar Essen, direktör

Christopher Friis, administrativ chef

Gustav Persson, direktör

Lars Josephson, finansdirektör

Thorsten Andersson, direktör

Bertil Svenson, direktör

Stig Malm, LOs ordförande

Uno Ekberg, förbundsordförande

Dan Andersson, ekonom

Bertil Jonsson, förbundsordförande

Lage Andréasson, förbundsordförande

Hans Olsson, utredningschef

Kurt Lanneberg, ekonomichef

Jaan Kolk, sekreterare

Hans Hellers, förbundsordförande

Tobias Lund, direktör

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande

Jonas Forssman, direktör

GöstaTelestam, direktör

Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör

Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, direktör

Per Ström

Gunnel Johansson, kamrer

AmeLööw

Margareta Passad

Catrin Abrahamsson

Allmänna Pensionsfonden,

fjärde {ondstyrelsen

Besöksadress:   Kungsgatar

)44IV

Postadress:       Box 3069,103 61 Stockholm                                                           1

Telefon:           08-243390

Telex: 10584 APFONDS

' Avled 24/12 198«


23



24


Skr. 1986/87: 153

Värdepappersinnehav per den 31 december 1986

Svenska värdepapper

Aktier, noterade

Företag

Antal

Förändring''

Marknadsvärde

aktie-

%av

under 1986

tkr

kapital

lOStCf

ABV

804.964

-1-

115.000

181.826

11,5

9,7

A            287.774

B            517.190

AGA

2.861.253

+

69.000

479.252

7,2

8,6

A        2.128.582

B           732.671

AlfaLaval

972.144

-1-

220.176

265.404

6,6

1,5

A           102.776

B           869.368

Anderson B

176.312

66.646

16,7

9,9

ASEA

2.753.190

+

914.063

939.730

4,6

3,7

A        1.785.840

B           %7.350

Astra

2.502.223

-1-

625.556

1.187.453

8,3

8,3

Atlas Copco

262.693

-

115.800

44.132

1,1

1,1

Bilspedition A

251.412

-

120.255

31.426

2,2

3,5

Boliden A

273.200

+

29.200

62.303

3,0

3,2

Electrolux B

3.053.121

-

130.%7

949.521

4.5

0,1

Ericsson

803.479

+

65.000

207.941

2,2

8,6

A           324.295

B           479.184

ESAB

367.938

+

167.969

77.267

8,6

8,9

A           290.372

B            77.566

Esselte

2.080.780

-1-1.566.380

274.744

6,6

2,0

A             19.388

B        2.061.392

Euroc

703.250

147.363

6,0

6,6

A            623.400

B             79.850

Fagerhult B

100.023

-

17.900

35.008

9,2

2,7

Häkt

120.992

■t-

30.331

30.248

1,8

1,8

Frico B

80.000

+

20.000

6.080

7,1

2,5

Garphyttan Hesselman

110.000

25.300

7,7

7,7

Gullspång B

811.443

1%.369

8,5

5,0

Hennes & Mauritz B

379.375

-

14.125

174.512

5,2

2,4

Holmen B

267.406

97.603

2,6

0,0

Incentive

1.116.000

204.115

8,1

8,0

A          646.985

B          469.015

LKB-ProdukterB

121.250

-1-

9.000

38.471

3,0

1,4

Mo och Domsjö

332.501

-

297.963

99.868

2,8

4,6

A          245.918

B            86.583

Perstorps

827.778

■¥

116.250

140.351

4,5

2,0

Pharmacia

2.472.465

-

8.495

461.933

5,0

2,6

A            73.039

B        2.399.426



Skr. 1986/87:153

%av

Företag

Antal

Förändring"

Marknadsvärde

aktie.

under 1986

tkr

kapital

röster

Philipson

570.000

-1-    570.000

93.450

6,4

5,6

A           420.000

B           150.000

Promotion B

321.045

-     75.000

141.260

9,3

6,2

Rockhammar

220.000

11.000

10,5

8,8

A             80.000

B            140.000

SCA

2.405.156

-     40.000

698.330

4,7

4,6

A            834.300

B         1.570.856

Saab-Scania A

550.704

-     25.000

318.314

2,3

2,3

Sandvik

3.244.321

-t-2.636.011

485.238

6,3

6,1

A        2.614.453

B           629.868

Sila A

180.000

-t-   180.000

84.600

5,1

5,1

Skånska

1.925.500

480.145

3,1

2,4

A             35.000

B         1.890.500

SKF

974.819

294.480

3,6

5,0

A           611.950

B           362.869

Swedish Match

629.822

+     62.124

291.074

7,8

0,8

A              12.124

B           617.698

Sydkraft A

1.036.700

-H.000.000

399.129

5,2

7,7

Thotsman

150.000

27.000

7,5

7,5

TreUeborg B

830.000

-(-   230.000

209.943

6,6

3,0

Volvo

2.504.001

-      4.900

864.361

3,2

6,2

A        1.835.921

B           668.080

Totalt marknadsvärde

10.823.190

Totalt anskaffningsvärde

4.333.150

" Förändringarna anges ncttooch är i vissa fall resultat avfleraolika förändringar under året. t ex emission eller aktieuppdelninc i kombinaiic
med försäljning.
                                                                                                       ''        *"

25



Skr. 1986/87: 153

Aktier, onoterade

Anskaffnings-

%av

Företag

Antal

Förändring

varde

aktie-

under 1986

Ikr

kapital

röster

Avesta Kraft pref 1

261.491

32.686

12,6

27,7

Centmmlnvest

43.530

-(-   4.330

8.720

40,2

26,0

A           1.200

B          38.000

C           4.330

Convectus

77.500

15.500

19,4

21,0

A          42.810

B           34.690

Energiekonomi A

1.375

-1-    1.250

1.500

36,7

36,7

Four Seasons VC

150.000

30.000

22,2

10,0

A          16.950

B         133.050

Gruvkraft pref 1

41.500

5.188

9,5

22,2

Inter Innovation

228.263

+ 196.890

15.000

7,6

7,4

A         31.373

B         1%.890

Junkaravan pref 1

75.000

7.500

4,9

9,7

Kooperationsinvest

5.000

6.000

20,0

10,0

A            1.400

B            3.600

Lamm A

200.000

-H 200.000

5.260

5,7

5,7

NKR Intressenter B

132

-1-       132

8.500

16,4

5,9

Näringslivskredit A

83.333

+ 83.333

10.000

33,3

47,6

Nord-lnvent B

135.000

2.505

8,3

1,2

Refina

300

-1-       300

6.000

37,5

37,5

Robustus

250.000

-t-250.000

30.000

25,0

35,4

A        170.000

B          80.000

Ryd-Gruppen

65.000

1.000

46,8

20,5

A          14.000

B          51.000

Sweden Options and Futures

Exchange

38.501

+ 38.501

7.700

38,5

40,0

A          20.167

B           18.334

SwedeChrome

500.000

25.000

13,2

13,2

Uwelast A

300

-h      300

2.000

30,0

30,0

Ventronic

18.800

-f    9.200

460

47,0

49,5

A          10.975

B            7.825

Visentkraft pref 1

82.509

10.314

12,6

27,7

Älvkraft pref 1

500.000

-1-500.000

50.000

15,9

28,8


Totalt anskaffningsvärde


280.833


26



Skr. 1986/87:153

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter)


Foretag


Nominellt,tkr     Forandnng under 1986        Maiknadsvarde.tkr



SCA


19.176


53.673



Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde


53.673 25.871


Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt, tkr

Förändring under 1986

Anskaffningsvärde, tkr

Energiekonomi

3.000

-1- 3.000

3.000

Four Seasons VC

Management I

2.500

2.500

Four Seasons VC

Management II

2.500

2.500

Four Seasons VC

Management III

2.500

2.500

Gruvkraft

6.671

6.671

Inter Innovation

10.000

-10.000

10.000

Mercom I

1.500

1.500

Mercom II

1.500

1.500

Mercom III

1.500

-1- 1.500

1.500

Refina

4.000

+ 4.000

4.000

Ventronic I

18.720

18.720

Ventronic II

6.000

-1- 6.000

6.000


Totalt anskaffningsvärde


60.391


27



Skr. 1986/87: 153

Utländska värdepapper

Aktier

Företag

Antal

Marknadsvärde, tkr

GBP

Allied Lyons

25.000

824

Barclays Bank

25.000

1.322

Beecham Group

24.000

1.089

Burton Group

32.000

936

Dee Corporation

50.000

1.088

Guinness

15.000

445

Lucas Industries

20.000

979

Plessey

35.000

665

Saatchi

18.750

1.382

Siebe

12.000

921

JPY

Cltoh

30.000

955

Daiwa

20.000

1.530

Mitsubishi Heavy

150.000

2.696

Mitsui Real Estate

20.000

1.607

Ohbayashi

80.000

3.097

Orient Leasing

10.000

1.657

Tokyo Corporation

40.000

2.125

Tokyo Gas

40.000

1.904

USD

American Gen Corp

4.000

1.004

BerkleyWRCorp

4.500

804

Boeing

2.000

696

Citicorp

3.000

1.082

General Motors

3.000

1.347

Motorola Inc Communications

3.000

727

Phelps Dodge

5.000

706

Textron

1.500

643

Totalt marknadsvärde

32.231'

Totalt anskaffningsvärde

34.057

Sammanfattning av värdepappersförteckningama

Anskaffningsvärden, mkr

Marknadsvärden, mkr

Svenska aktier, noterade

4.333

10.823

Svenska aktier, onoterade

281

28l'>

Utländska aktier

34

32)

Summa aktier

4.648

11.136

övriga svenska värdepapper, noterade

26

54

övriga svenska värdepapper, onoterade

60

60'>

86

114

4.734

11.250


* Marknadsvärdena pä utländska värdepapper har räknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1986, utan tillagg för värdet av

switchprcmie. '* Onoteradc värdepapper har värderats till anskaffningsvärden.


28



Skr. 1986/87: 153

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Engage­mang, Bolag                                mkr

Ägarandel/ rösträtts-andel. %

övriga delägare

Karakteristik

VD/Fondens styrelserepr.

Anm.

A) Venturt Capitalföretag (tillväxtinvestbolag.

utvecklingsbolag)

Convectus                             15.5

19.4/21.0

Trelleborg-gruppen SPP/ AMF-p, Små­företagsfonden, News Leasing AB.

Bolagets viktigaste affärsområden är verk­stadsindustri (huvud­sakligen legotillverk­ning), handel med in­dustrikomponenter samt några utvecklingsprojekt.

Sten Lindstedt Sten Wikander

Huvuddelen av verksamheten bedrivs i "mogna" företag. Låg risknivå.

Four Seasons Venlure       37 5 CapiUlAB

(inklFSVC Management AB)

22.2/10.0

Alfa-Laval. SPP/AMF-p, FSVC Manage­ment AB

Ett av landets stoTSta venture capitalföretag med en blandad fore-tagsporlfol)

Gosia Oscarsson Sten Wikander

Portföljforetagi olika stadier av utveckling ger en god liskspTidning

20.0/10.0

Sparbankemas Förvaltnings AB, KF. KP, Folksam, Riksbyggen m fl.

Bolagets huvuduppgift är att tillskjuta riskkapital till kooperationen och denna närstående företag.

Ingvar Rindborg Sten Wikander

Bolaget övertas 1 början av 1987 av Investment AB Eken.

Nord-Invrnt                           2 5

8.3/1.2

Ett antal institu­tioner i Sverige och ovnga nor­diska länder

Venture capitalföre­tag, som samverkar med in­dustriföretag, högskolor och forskningsmstitut och bygger sm verksamhet på idéer och projekt som kommer fram i nordiska uppfinnartavlingar.

Arne Joneman Ben Lindström

Mycket "tidiga" och därmed risk­fyllda engage­mangmen i be-gransad skala.

Rob«tu

25.035.4

Sparbankemas Förvaltnings AB.SPP/AMF- p, Folksam.

Bolaget bildades 1986 och har övertagit ägar­nas engagemang i ett dussintal regionala ut­vecklingsbolag. Upip-giftcn är att genom finansiell och industriell kompelens och eko­nomiska resurur under­lätta dessas expansion.

Curt Linde roth Thomas Halvorsen

God risksprid­ning genom många engage­mang med stor geografisk spridning.

Ventronic                           25 2

47.0/49.5

Spiran Förvalt­nings AB, verk­ställande direktören

Bolaget ager(helteller 1 majoritetsställning) och koordmerar verk­samheterna i ett antal

Öivmd Fjellestad Sten Wikander

Relativt hög risknivå.

mnovationsforeiag inom främst områdena elektro­nik, mikrodatorer och precisionsmekanik.


12.6/27.7       Avesta AB

9.5/22.2       Boliden

15.9/28.8


Värm­lands- energi (Uddeholm)

B) Kraftbolag

Avesta Knfl (-KViwolkraft)

Gravknfl

Jankaravatf

ÄKkrafl


och kon­sortier av för­säkrings­ bolag,

ser mfl.

Dessa bolag har Över­tagit vattenkrafttill­gångar från de nämnda industriföretagen. Bo­ lagskonstruktionen och kraft leveransavtal med resp industriföretag är pensions-   såkonstraeradc,att stiftet-        fonden på sina preferens­aktie- och konvertibel­innehav får en real avkast-ningav 3.5-4.5% per år.


Bengt Lindström Thomas Halvorsen

Lcnnan Wallenius Thomas Halvorsen

Hilding Brändström Sten Wikander

Gunnar Båtelsson Thomas Halvorsen


"Säkra" lång­tidsplaceringar dar avkastning­en väl täcker reglementets avkastnings­krav.



C) övriga förttag CcBtnun litvcst


40.2/26.0


SPP/AMF-p. Folksam, an­ställda


Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt for förnyelse av stadskärnor samt be­driver via dotterbolag i Sverige. Norge och Fin­land konsultverksamhet på dessa områden.


Håkan Karlsson Sten Wikander


Utfallet av de fi­nansiella enga­ gemangen är av-görande för bo­lagets ut­veckling.


29



Skr. 1986/87: 153

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-

mang,

mkr

Ägarandel/ rosträtts­ andel, %

övriga delägare

KarakteHstik

VD/Fondens

styrelserepr.

Anm.

4.5

36.7/36.7

Spiran Förvalt­ nings AB. anställda

Bolaget tillverkar och marknadsför system för energistyming. inbrotts­larm, brandlarm och vattendetektcringi fastigheter.

Leif Ohlsson StigNordfelt

Efterfrågan på bolagets pro­dukter påverkas i hög grad av oljepriset.

Inter Innovation

25,0

7.6A7.4

Före tagets grundare Leif Lundblad, Skandia

Bolaget tillverkar i Sverige och marknads­för internationellt pro­dukter och system för sedel-och dokumcni-hantcnng.

LeifRylandcr

Bolaget kommer att borsintrodu-cerasi början av 1987

CariLanun

5.3

5.1IS.1

Svacom A/S (Norge) samt ett antal svenska institutioner.

Impon och försäljning av kontorsmaskiner, persondatorer, kom­munikationsutrustning och -system.

Jan-Olof Dahlén

Börsintroduk­tion planeras.

Mercom

45

(jfr anm)

Ventronic. Företagsled­ningen

Datakommunikations-företag (egen härdvara och mjukvara) med speciell inriktning på blomsterformedling (Interflora)

Jimmie Ahrgren Sten Wikander

Aktierna i bo­laget har 1986 överlåtits till Ventronic. En­gagemanget = optionslån.

NKRIirtrMKBtcr

8.5

16.4/5.9

Ebbe Krock med familj, Four Seasons VC

Under 1986 bildat hold­ingbolag för möbelföre­taget NKR (med specieU inriktningpå inred­ningar för kontor och offentlig miljö).

EbbeKrook Gösta Oscarsson

Verksamheten skall komplet­teras med andra bolag.

NäringsUvskredlt NLK

10.0

33.3/47.6

Portos (dotter­bolag till Volvo) och Wasa

NLK är ett nybildat kre-ditakticbolag för lång-fnstiga lån till framför allt mindre och medel­stora företag. Regeringen godkände bolagsord­ningen i slutet av 1986.

Chnster Jomeskog Sten Wikander

Verksamheten beräknas starta 1 februari 1987. Fondens insats

ökas till ca 34 mkr.

RcHulMtiwDenb

10.0

37.5/37.5

VD med familj

Bolaget utvecklar, till­verkar och marknadsför röntgcnfluorcsoensinstru-mcnt för fråmsi process-kontroll inom industrin.

Johannes Baecklund Johan Åkerman

Verksamheten bedrivs än så länge i blygsam skala.

Ryd-Gnippen

10.0 (1.0, Jfr anm)

46.8/20.5

VD

Ryd-Gruppcn ar en kon­cern bestående av fasad-och byggclcmentforetag samt glasmasterier.

LeifRyd

I samband med rekonstruktion har aktiekapi­talet nedsatts.

25.0

13.2/13.2

SKF, Malmö Energiutveck-Ung. Duba/ Vectura, John­son-företag

Bolaget, som bildades 1984, bar uppfört cn an­läggning i Malmö för produktion av ferro-krom med anlitande av plasmateknik.

Göran Wahlberg Göran Ekelund

Anläggningen beräknas komma att tas i drift värcn 1987.

Swedea Options and pDtures Exchange (SOFE)

1.1

38.5/40.0

Penningmark-nadsmaklama, SPP/AMF-p, Skandia, fler­talet fondkom­missionärer

Bolagetskall i anslut­ning till fondbörsen driva en marknadsplats för 1 första hand aktie­indexoptioner och senare också termins-handeli aktieindex.

UHElvestedt Ulf Magnusson

Fondens ägar­andel temporärt förhöjd i avvaktan pä att fondkom­missionärer fär tillstånd att för­värva aktier i bolaget.

Uwetatt

2.0 121.2

30.0/30.0

Four Seasons VC, företagets grundare

Uwelast tillverkar form-gjutna polyuretaner för industriändamål (mem­bran lill högtryckspressar. beläggning av valsar för pappersindustritt m m).

Martin Holm Lars-OIof Gustavsson

Totalsumina

350.2


30



Skr. 1986/87:153

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges.)


1982


1983


1984


1985


1986



Tillskott av grundkapital under resp år D:o, ackumulerat

Grundkapital vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med konsumentprisindex) Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden Köp av värdepapper under året Försäljningar av värdepapper under året, mark­nadsvärden

Nettoplaceringar under året Placeringar i nyemissioner Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaff­ningsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknads­värden

Antal företag i portföljen vid årets slut, st (varav icke börsnoterade) Aktieutdelningar och ränteintäkter Realisationsvinster, netto Värdeändring i portföljen Realt resultat enligt reglementet Realt resultat, totalt

Överföring till första-tredje AP-fonderna Totalavkastning, % Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), % Förändr av konsumentprisindex (1980 = 100), % Börsomsättning(aktier A:I + A:II) Totalt börsvärde

Nyemissioner och nyintroduktioner på mark­naden, placerade i Sverige Dito, placerade i utlandet Antal noterade bolag vid årets slut, st


150

150

150

_

300

1.550

1.700

1.850

1.850

2.150

2.726

3.132

3.545

3.743

4.172

1.916

3.076

3.728

4.122

5.610

3.868

6.369

6.115

8.184

12.126

565

1.922

1.376

1.510

2.333

423

1.967

1.316

1.415

2.098

142

-46

60

95

235

91

168

140

65

196

1.702

2.636

3.109

3.484

4.734

3.654

5.930

5.496

7.546

11.250

53

57

58

66

62

(9)

(11)

(16)

(20)

(22)

127

151

201

233

305

128

980

413

279

1.024

1.203

1.342

-906

1.675

2.453

1.331

2.210

-563

1.984

3.637

1.210

2.112

-873

1.815

3.500

98

116

103

112

125

65

67

-5

34

45

-57

-f62

-8

-f35

-(■47

-t-36

-1-65

-12

-H25

-t-51

9.6

9.2

8.2

5.6.

3.2

29.100

75.800

70.700

83.300

141.700

136.300

243.300

230.700

286.800

449.800

3.376

7.089

9.199

1.966

2.064

150

3.904

371

-

2.366

141

179

232

242

233



Definitioner, se nästa sida.


31



Skr. 1986/87: 153

Definitioner


Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktieka­pitalet i ett aktiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp medför­ändringen i konsumentprisindex till eti nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bok­föringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital -t-balanserade vinstmedel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskajfningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den "dolda reserven" i värde­pappersportföljen.

överföringen till 1-3 AP-fondema motsvarar pensione­ringssystemets "utdelning" från fjärde AP-fonden. Under den tid tabellen omfattar har två olika regler tillämpats. För åren 1981-83 skulle fonden betala 80% av aktieutdelningar -t- ränteintäkter - förvaltnings­kostnader. Fr o m 1984 betalar fonden 3% på det upp­indexerade grundkapitalet.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningar­na har här räknats till marknadsvärden. Nettoplace­ringarna anger då hur mycket pengar som netto dispo­nerats för köp resp frigjorts genom försäljningar.


Värdeändring i portföljen visar hur mycket den "dolda reserven" förändrats under året på grund av orealise­rade kursvinster/kursförluster.

Realt resultat enligt reglementet — jfr resultaträkning­en. Vid beräkningen av det totala reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats upp med kon­sumentprisindex.

Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på följande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisa-tionsvinstnetto ± värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början och korrigerat för medelstillskott under året.

Index för fondens portfölj mäter den ärliga avkastning­en (exklusive utdelningar) på samtliga svenska värde­papper, justerat för köp och försäljningar.

Noterade bolag avser här antalet bolag på A;l och A:ll-listorna samt OTC-hstan.



Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987


32