Yrkesutbildningar

Skriftlig fråga 2017/18:819 av Per-Arne Håkansson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-20
Överlämnad
2018-02-20
Anmäld
2018-02-27
Svarsdatum
2018-02-28
Sista svarsdatum
2018-02-28
Besvarad
2018-02-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anna Ekström (S)

 

Det är med kunskap och kvalitet – inte låglönejobb – Sveriges konkurrenskraft stärks, och varje människas utvecklingsmöjlighet och förmåga behöver tas till vara.

Det betyder inte att alla behöver skaffa sig akademiska meriter. Efterfrågan är, som statsrådet säkert är väl medveten om, stor på yrkeskunniga personer. Många av de företag jag besöker berättar att man har planer på att växa och nyanställa. Det kan handla om it-tekniker, undersköterskor, fordons- och transportkunniga, kockar och kypare. Ja, listan kan göras lång.

Nyligen besökte jag en grupp företagare i nordöstra Skåne, närmare bestämt i Hässleholm, tillsammans med Yrkeshögskolan Syd, där man just betonade vikten av ökat samarbete och samverkan. Yrkeshögskolan Syd kunde också informera om det samarbete som sker med Olofströms kommun, i Blekinge vid skånska gränsen, kring satsning på industriyrken. I Klippans kommun finns Tegelbruksskolan, där inriktning på fordon och transport är framstående verksamheter i samklang med lokala och regionala näringslivet.

Lärlingsjobb, där arbetsmarknadens parter självklart är involverade och överens, har också framhållits i olika sammanhang där jag besökt industrier och frågan om yrkesutbildning kommit på tal.

Jag vet att regeringen tagit och tar åtskilliga initiativ på området. Frågan tål emellertid att bevakas.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anna Ekström:

 

Hur avser statsrådet att gå vidare för att ytterligare stärka yrkesutbildningarna?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:819 besvarad av Statsrådet Anna Ekström (S)



U2018/00717/GV

Utbildningsdepartementet

Gymnasie- och kunskapslyftsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:819 av Per-Arne Håkansson (S)
Yrkesutbildningar

Per-Arne Håkansson har frågat mig hur jag avser att gå vidare för att ytterligare stärka yrkesutbildningarna.

Jag håller med om att det är med kunskap och kvalitet – inte låglönejobb – som Sveriges konkurrenskraft stärks, och att varje människas utvecklingsmöjlighet och förmåga behöver tas till vara. Behovet av arbetskraft med yrkeskompetens är dessutom stort i dag. Regeringen satsar därför på bred front för att stärka yrkesutbildningarna inom flera olika utbildningsformer.

Yrkesprogrammen i gymnasieskolan är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Tyvärr har antalet elever som går yrkesprogram sjunkit drastiskt sedan den förra regeringens reformer av gymnasieskolan 2011, där bland annat möjligheten att läsa kurser för grundläggande behörighet till högre utbildning försämrades. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå ska ingå i grundupplägget på alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan. För att det ska vara möjligt utan att minska yrkesförberedelsen föreslås att programmens omfattning utökas, både vad gäller gymnasiepoäng och garanterad undervisningstid. Regeringen bedömer att detta kan göra yrkesprogrammen med attraktiva.

För vuxna genomför regeringen ett betydande kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning i syfte att ytterligare stärka den svenska modellen. En utbyggnad av vuxenutbildningen skapar möjligheter för fler utan arbete att genom utbildning komma in på arbetsmarknaden. Många arbetslösa saknar i dag en gymnasieutbildning och behöver möjligheter till sådan utbildning. En viktig del av kunskapslyftet är regeringens satsning på regionalt yrkesvux som syftar till att motverka brist på yrkesutbildad arbetskraft, ge människor möjlighet att omskola sig till ett nytt yrke och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Regionalt yrkesvux beräknas under 2018 omfatta ca 31 500 statligt finansierade utbildningsplatser.

Inom ramen för kunskapslyftet satsar regeringen stort även på yrkeshögskolan. Jag fick själv möjligheten att besöka Yrkeshögskolan Syd i höstas när budgetpropositionen för 2018 presenterades med stora satsningar på kunskapslyftet. En inspirerande verksamhet med både engagerade och kunniga lärare och motiverade studerande.

I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen en successiv ökning av antalet platser på yrkeshögskolan till 2022. Fullt utbyggd omfattar satsningen totalt 920 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med ca 45 procent eller 14 000 platser inom yrkeshögskolan 2022. Det är den största ökningen sedan yrkeshögskolan infördes 2009.

Regeringen har även gjort det möjligt för Myndigheten för yrkeshögskolan att fatta beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan med fler utbildningsomgångar – eller starter – än tidigare. I årets ansökningsomgång har det för första gången varit möjligt för utbildningsanordnare att ansöka om ända upp till fem starter, mot tidigare två. Genom att utbildningarna kommer att finnas kvar i yrkeshögskolan under längre tid skapas kontinuitet och långsiktighet, vilket bl.a. ger utrymme för att ytterligare utveckla utbildningarna och höja kvaliteten. Vidare infördes redan 2017 möjlighet för utbildningsanordnarna att erbjuda enstaka kurser om det finns tomma platser på en utbildning. Det kan bidra till ökad flexibilitet och tillgänglighet av utbildning så att de som jobbar på ett enklare sätt kan bygga på sin utbildning för att matcha förändrade krav i arbetslivet.

Stockholm den 28 februari 2018

Anna Ekström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.