Yrkesförbud för partiellt synskadade förare

Skriftlig fråga 2018/19:663 av Thomas Morell (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-05-16
Överlämnad
2019-05-17
Anmäld
2019-05-27
Svarsdatum
2019-05-29
Sista svarsdatum
2019-05-29
Besvarad
2019-05-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

I tidningsartiklar har vi kunnat läsa om en yrkesförare ifrån Helsingborg som blivit av med sitt körkort, då denne har en allvarlig synskada på ett öga. Det friska ögat har dock en synskärpa på 1,0, alltså fullgod syn.

De medicinska reglerna för tyngre behörigheter har skärpts, och i grunden handlar det om trafiksäkerhet. Jag är väl medveten om att statsrådet inte kan kommentera ett enskilt fall, och det är heller inte avsikten. Likt det fall jag refererar till finns det fler yrkesförare som i dag kör tunga fordon på dispens, då deras synskada uppträdde innan de skärpta reglerna infördes och i vissa fall innan förarna ens uppnått körkortsålder.

Precis som i fallet med föraren i Helsingborg har de kört tunga fordon i 30, kanske upp mot 40, år utan skador eller olyckstillbud. Kort sagt har de genom sin yrkesutövning väl visat att de är säkra förare och att de kompenserat för det synfel de har på ett öga. I fallet med föraren i Helsingborg inträffade skadan redan två år före 18-årsdagen, och därmed har han också visat genom körprov att han uppfyller kraven. Lägg därtill mer än 40 års yrkesverksamhet bakom ratten i tungt fordon.

Men över en natt anses denne förare inte längre vara duglig som förare. Att det finns mer än 40 års yrkesverksamt liv bakom ratten räknas inte, och dispensen dras in, liksom körkortet med tung behörighet.

I körkortslagen (1998:488) 5 kap. 3 § punkt 7 står följande:

”Ett körkort ska återkallas, om körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort.”

Mer än 40 år som yrkesverksam förare och utan den minsta anmärkning eller skada visar väl så gott som något att texten ovan inte är relevant i bedömningen av dessa förare. Att man begränsar nyrekryteringen in i de tyngre behörigheterna med stöd av nuvarande regler kan vara motiverat, men det är inte motiverat att ge förare med lång yrkeserfarenhet yrkesförbud, vilket det i praktiken innebär, när de bevisligen uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet.

Med anledning av texten här ovan vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Avser ministern att vidta åtgärder för att bibehålla möjligheten till dispens för de yrkesverksamma förare av tunga fordon som bevisligen uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:663 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)



I2019/

01595/TM

Infrastrukturdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:663 av Thomas Morell (SD)
Yrkesförbud för partiellt synskadade förare

Thomas Morell har frågat mig om jag avser vidta åtgärder för att bibehålla möjligheterna till dispens för de yrkesverksamma förare av tunga fordon som bevisligen uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet. Bakgrunden till frågan är de medicinska synkrav som finns gällande körkortsbehörigheter för lastbil och buss.

Säkra förare är en viktig del av arbetet för att uppnå nollvisionen – att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken. Vi har därför inom EU gemensamma minimikrav på förares medicinska lämplighet, bland annat när det gäller tillfredsställande syn. Kraven för att framföra tyngre fordon som buss eller lastbil är högre satta än för att köra lättare fordon. Bedömningen av om en förare uppfyller de medicinska kraven görs av Transportstyrelsen, som också i vissa fall kan medge undantag från kraven om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten. En översyn av tillämpningen av vissa medicinska krav i de nationella bestämmelserna, pågår för närvarande inom myndigheten och förväntas vara färdig under senare delen av 2019. Jag kommer framåt att följa frågan.

Stockholm den 27 maj 2019

Tomas Eneroth

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.