Vinterns och framtidens energiförsörjning

Skriftlig fråga 2017/18:1589 av Jörgen Warborn (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-07-25
Överlämnad
2018-07-26
Sista svarsdatum
2018-08-09
Anmäld
2018-08-09
Svarsdatum
2018-08-17
Besvarad
2018-08-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

 

Två av reaktorerna vid Ringhals kommer stängas i förtid som ett resultat av regeringens politik. Detta slår naturligtvis mot jobben i Halland men påverkar jobben och tillväxten i hela Sverige. Regeringens energipolitik har skapat en osäkerhet för framtiden både när det gäller elpriser och elförsörjningen.

För att den elintensiva industrin ska våga göra investeringar kan det inte råda osäkerhet i energipolitiken. Det gäller massa- och pappersindustrin i till exempelvis Skåne. Det gäller järn- och stålindustrin i till exempel Gävleborg. Det gäller kemiindustrin i Västra Götaland och gruvindustrin i Norrbotten. Ja, det gäller industrin i hela Sverige. Osäkerheten riskerar att ytterst drabba tillväxten och därmed jobben.

Höga elpriser slår naturligtvis även mot konsumenter. Det är mycket som pekar på att vi kommer behöva mer el i framtiden. När vi bygger fler bostäder och fler väljer elbilar kommer konsumtionen att gå upp. I det läget borde vi ha en politik som säkerställer att den koldioxidsnåla kärnkraften är kvar. Regeringens samlade agerande har lett fram till denna osäkra situation för elkonsumenterna, industrin och jobben.

Genom Energiöverenskommelsen ökade förutsägbarheten något. Men nyligen presenterade Svenska Kraftnät en rapport som återigen ökar osäkerheten inför framtiden. De skriver bla annat:

”Kärnkraftens framtid har stor påverkan på Sveriges effektbalans under topplast-timmen. Vintern 2017/2018 var den sista med Oskarshamn 1 i drift. Ringhals 2 stängs 2019 och Ringhals 1 stängs 2020 vilket leder till att ytterligare planerbar produktion om drygt 1 700 MW försvinner. Detta medför en tydligt försämrad effektbalans för Sverige.

Redan vintern 2020/2021 förväntas Sverige ha ett underskott under topplasttimmen på 2 500 MW vid en normalvinter. Detta beror i huvudsak på att ytterligare två kärnkraftsreaktorer då har stängts”.

Vi kan alltså se framför oss en situation där det inte är otänkbart med akut elbrist, extremhöga priser, ökad beroende av import och i värsta fall tvingas industrier stänga för att minska elförbrukningen. Detta kan drabba oss redan till vintern.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ibrahim Baylan:

 

Vilka åtgärder avser regeringen, på kort och lång sikt, att vidta med anledning av Svenska Kraftnäts rapport?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1589 besvarad av Statsrådet Ibrahim Baylan (S)



M2018/

02103/Ee

Miljö- och energidepartementet

Samordnings- och energiministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1589 av Jörgen Warborn (M)
Vinterns och framtidens energiförsörjning

Jörgen Warborn har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta på kort och lång sikt med anledning av Svenska kraftnäts senaste rapport om kraftbalansen på den svenska elmarknaden.

Det är ett viktigt ämne som Jörgen Warborn tar upp i sin fråga. En robust elförsörjning är en grundläggande förutsättning för ett modernt och väl fungerande samhälle. Detta blir allt tydligare i en digitaliserad värld där fler områden blir beroende av säker tillgång på el.

Jag är därför glad att kunna konstatera att riksdagen nyligen antog den proposition om energipolitikens inriktning som utgår från 2016 års energi-överenskommelse. En majoritet av riksdagens partier står bakom proposi-tionen liksom energiöverenskommelsen, däribland Moderaterna. I inrikt-ningspropositionen slås fast att Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Genom den inriktning på energipolitiken som riksdagen godkänt säkerställs att regeringen både på kort och lång sikt kommer att arbeta för
en säker elförsörjning till konkurrenskraftiga priser.

Regeringen har dessutom, sedan Energiöverenskommelsen slöts, vidtagit ett antal åtgärder för att säkra en trygg tillgång på el, bland annat sänkt skatt för vattenkraft och kärnkraft, förlängt effektreserven och moderniserat lagstift-ningen för vattenkraften.

I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Norden har en väl fungerande elmarknad med jämförelsevis hög överföringskapacitet som möjliggör import och export mellan länderna beroende på hur situationen ser ut. Sverige har varit en nettoexportör av el de senaste åren och Energi-myndigheten bedömer att vi även kommer vara det framöver. Enligt myn-dighetens senaste kortsiktsprognos väntas nettoexporten uppgå till mellan
14 och 19 terawattimmar de närmaste fyra åren. De nordiska stamnäts-operatörerna samarbetar också för att säkerställa att det finns tillräcklig kapacitet i det nordiska elsystemet på lång sikt.

Svenska kraftnäts årliga rapport om kraftbalansen är ett viktigt underlag för energipolitiken. Regeringen kommer självfallet att följa utvecklingen nog-grant och vidta nödvändiga åtgärder om så krävs. Jag ser i dagsläget inga
skäl att vidta några nya åtgärder.

Stockholm den 16 augusti 2018



Ibrahim Baylan

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.