Vingåkersverkens framtid
Skriftlig fråga 2000/01:220 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-11-14
- Anmäld
- 2000-11-21
- Besvarad
- 2000-11-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:220
av Birger Schlaug (mp) till försvarsminister Björn von Sydow om Vingåkersverkens framtidVingåkersverken invigdes som en statligt ägd ammunitionsfabrik 1967. Tillverkning av ammunition har under senare år ersatts av en motsatt verksamhet: destruktion, demontering och återvinning av ammunition, minor etc. De explosiva ämnen som återvinns används för civila ändamål. Vingåkersverken ingår sedan några år i Nammokoncernen, som är ett nordiskt ammunitionsbolag.
Frågan är nu om vi i Sverige ska ha någon kvalificerad destruktion av ammunition eller inte. Genom att FMV nu valt att låta utländska intressen ta hand om sådant som, på ett jämförelsevis mycket miljöacceptabelt sätt, skulle kunna hanteras i Vingåker skadas allvarligt förutsättningarna för hela verksamheten, vilket dels kan medföra att en på många sätt världsledande verksamhet läggs ned, dels att en framtidsinriktad utbildningssatsning för explosivvaruoperatör hotas. Vingåkers kommun, som redan i dag har förhållandevis hög arbetslöshet, kan drabbas mycket kännbart.
På vilket sätt avser försvarsministern verka för att Vingåkersverken ges möjlighet till utveckling?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:220 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:220 om Vingåkersverkens framtid
Försvarsminister Björn von Sydow
Birger Schlaug har frågat mig på vilket sätt jag avser att verka för att Vingåkersverken ges möjlighet till utveckling. Birger Schlaug har i frågan anfört att Försvarets materielverk upphandlat destruktion av ammunition av ett utländskt företag, vilket skulle på ett mer miljöacceptabelt sätt kunna hanteras av Vingåkersverken. Därigenom har, enligt frågeställaren, förutsättningarna för Vingåkersverkens verksamhet skadats allvarligt, vilket kan medföra att verksamheten helt läggs ned.
Enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling är huvudprincipen att statlig upphandling ska göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt genomföras affärsmässigt samt att anbudsgivare, anbudssökande och anbud ska behandlas lika. I detta ligger en värdering av anbuden utifrån bl.a. bästa pris.
Regeringen kan dock i enskilda fall medge vissa undantag från föreskrifter i lagen om det är nödvändigt med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Några sådana undantag har inte prövats angående ovannämnda upphandling.
Riksdagen har nyligen beslutat om vissa ändringar i lagen om offentlig upphandling som träder i kraft den 1 januari 2001 (prop. 1999/2000:128). Enligt de nya bestämmelserna får regeringen också i förordningsform besluta om undantag som är nödvändiga med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska intressen. En översyn på detta område har påbörjats inom Regeringskansliet.
På uppdrag av regeringen har Försvarets materielverk nyligen överlämnat en rapport om strategi för säkerställande av strategiska kompetenser. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
I ovannämnda beredningsarbete ingår det att beakta frågor av det slag som Birger Schlaug tar upp.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.