Till innehåll på sidan

Vindkraftssnurror som icke återvinningsbart avfall

Skriftlig fråga 2020/21:647 av Yasmine Eriksson (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-23
Överlämnad
2020-11-23
Anmäld
2020-11-24
Svarsdatum
2020-12-02
Sista svarsdatum
2020-12-02
Besvarad
2020-12-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

 

EU-kommissionen har precis tillkännagivit sin ambition att storsatsa på vindkraften inom EU, och då inte minst den havsbaserade. Från en kapacitet på 12 gigawatt i dag vill man expandera till en kapacitet på 60 gigawatt inom 10 år, och 300 gigawatt till år 2050.

Det som inte framkommer i sammanhanget är att en stor del av vindkraftverken, och då särskilt själva rotorbladen, bestående av glasfiberarmerad plast, är icke återvinningsbar med nu kända tekniker.

Bara i Sverige finns beräkningar på att vi på lite sikt kommer att ha uppemot 135 000 ton glasfiberarmerad plast som vi inte vet vad vi ska göra med.

Om nu både Sverige och EU ska satsa så stort på vindkraften framöver så innebär det samtidigt att vi ackumulerar en enorm mängd avfall som vi inte kan återvinna.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

 

Vad anser ministern att vi ska göra med den enorma mängden icke återvinningsbart avfall från det växande antalet vindsnurror i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:647 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Svar på fråga 2020/21:647 av Yasmine Eriksson (SD)
Vindkraftssnurror som icke återvinningsbart avfall

Yasmine Eriksson har frågat mig vi ska göra med den enorma mängden icke återvinningsbart avfall från det växande antalet vindsnurror i Sverige?

Regeringens arbete med omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Genom att återvinna det som har blivit avfall som sekundära råvaror, näringsämnen eller energi kan avfallet utnyttjas som en resurs i en cirkulär ekonomi. Potentialen för ökad materialåtervinning är fortsatt stor. Här har företagen och verksamhetsutövarna ett stort ansvar att utforma produkter och produktionsprocesser på ett sätt som möjliggör ett cirkulärt omhändertagande av produkterna när de blir avfall. Detta gäller även för vindkraftverken. Regeringen vill ha en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till en cirkulär ekonomi. Riksdagen har beslutat om att vi till år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion. Vindkraftens utbyggnad är en central del av denna utveckling och för möjligheterna att nå målet.

Regeringen är medveten om problemen som uppstår när komplexa plastflöden blir avfall såsom rotorbladen på vindkraftverk som består av glasfiberarmerad plast.

Utvecklingen går starkt framåt och Energimyndigheten har i en nyligen släppt rapport konstaterat att det i dag finns flera olika återvinningstekniker för glasfiberkompositer, t.ex. malning av glasfiberkomposit och inblandning som fyllnadsmedel i byggnadsmaterial och andra kompositmaterial. Flera olika kemiska återvinningsprocesser är också under utveckling.

Regeringen beslutade vidare den 26 november 2020 om ett särskilt uppdrag till Naturvårdsverket att föreslå åtgärder för att öka materialåtervinningen av plast. Plast är en stor miljöutmaning. Detta eftersom den utgör en stor del av nedskräpningen på land och i hav och medför andra negativa miljöeffekter.

Regeringen ser även positivt på den starka drivkraften i Sverige att utveckla avancerad återvinning av plast. Sedan 2018 har Industriklivet gett stöd till att utveckla lösningar för att minska de processrelaterade utsläppen inom industrin som ofta är svåra att komma åt. I budgetpropositionen för 2021 har regeringen föreslagit att bredda stödet till industriprojekt såsom t.ex. plastreturraffinaderier och återvinningsanläggningar m.m. Industriklivet föreslås stärkas för 2021 med 150 miljoner kronor till knappt 750 miljoner kronor. Breddningen knyter därmed också an till den nyligen beslutade strategin för cirkulär ekonomi där plast lyfts fram som en av de mest prioriterade materialströmmarna.

Regeringen genomför vidare en särskild satsning på plast 2018–2021 där bland annat Naturvårdsverket har getts extra medel för att arbeta för en hållbar plastanvändning.

Jag vill avslutningsvis säga att det pågår många åtgärder för att främja en förbättrad återvinning av plast och därmed säkerställa en omställning där vi får både ett fossilfritt och cirkulärt Sverige.

Stockholm den 2 december 2020

Isabella Lövin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.