Vikten av fortsatt möjlighet till skyddsjakt

Skriftlig fråga 2014/15:24 av Magnus Oscarsson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2014-10-17
Överlämnad
2014-10-18
Anmäld
2014-10-21
Svarsdatum
2014-10-29
Sista svarsdatum
2014-10-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)

 

Sveriges fårnäring kunde under en rad år under 2000-talet se en positiv trend med växande verksamhet. Den stora majoriteten fårägare (85 procent) har besättningar mellan 1 och 49 får. I denna kategori domineras motivet för djurhållningen utifrån ett landskapsvårdande syfte snarare än ett kommersiellt. Fårens landskapsvårdande insats har enorm betydelse för att värna det öppna kulturlandskap som präglar en levande landsbygd – en landskapsbild som effektivt fångar upp koldioxid.

För ett par år sedan, när Jordbruksverket gjorde en inventering, fanns mer än 600 000 får i Sverige. 2012 var dock året när fårnäringen kunde skönja ett trendbrott mot ett minskat antal får. 

Den senaste tiden har fårägare i Sverige återkommande drabbats av rovdjursangrepp. Individer i den allt större vargstammen specialiserar sig på tamdjur och lär sig kringgå såväl rovdjursstängsel som skyddande rutiner. Ett rovdjursangrepp är förödande och lämnar hela besättningar dödade och lemlästade. Kostnader för att rovdjursstängsla och ersätta de drabbade skjuter i höjden men visar sig många gånger vara otillräckliga som preventiva åtgärder. Med skyddsjakt kan verksamheter fredas från rovdjur som jagar tamdjur, och jakten kan verka avskräckande för andra rovdjur i närområdet. Men beslut om skyddsjakt präglas av skiftande tolkningar mellan länsstyrelser, vilket försvårar genomförandet av skyddsjakten. Länsstyrelsen i Kronobergs beslut att låta sökanden i skyddsjaktsärenden själv bära alla kostnader avskräcker helt från att driva process. I dagsläget beskrivs framtidstron inom branschen som lika med noll. Med en vikande fåravel berövas landsbygden arbetstillfällen och nyttiga produkter i form av kött och skinn men också en landskapsbild. Vi riskerar med dagens utveckling att få en igenvuxen landsbygd vi inte längre känner igen.

Vad avser statsrådet att ta för initiativ för att freda landets fåravelsbesättningar från de ökande kostnader som rovdjuren orsakar?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:24 besvarad av Sven-Erik Bucht (S), landsbygdsminister

Dnr L2014/2571/POL

Landsbygdsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:24 av Magnus Oscarsson (KD) Vikten av fortsatt möjlighet till skyddsjakt

Magnus Oscarsson har frågat mig vad jag avser att ta för initiativ för att freda landets fåravelsbesättningar från de ökande kostnader som rovdjuren orsakar.

Sedan våren 2012 lämnar länsstyrelserna bidrag till förebyggande åtgärder från Viltskadeanslaget till betesmarker. Medel från landsbygdsprogrammet får användas till rovdjursavvisande stängsel. 2013 fördelade Jordbruksverket 20 miljoner till i första hand län med fast förekomst av varg, där angreppen förväntades bli flest. Bidrag till åtgärder som syftar till att förebygga skador av rovdjur på tamdjur går oftast till uppsättning av rovdjursstängsel kring just beteshagar. 2013 beviljade länsstyrelserna bidrag om totalt 14,7 miljoner kronor. Under samma år angreps 631 får, framför allt av varg.

Det har även getts ett uppdrag till Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att göra en kartläggning av hur angrepp av stora rovdjur påverkar landsbygdsföretagens hela ekonomi, inklusive indirekta kostnader. SLU ska bl.a. föreslå en ny ersättningsmodell som syftar till att kompensera för de merkostnader som direkta och indirekta skador av ett angrepp medför. I uppdraget ingår även att analysera under vilka omständigheter bidrag bör lämnas för åtgärder som förebygger angrepp på bl.a. fårskötsel och hur skador kan förebyggas genom skyddsjakt. Uppdraget kommer att redovisas under 2015.

Regeringen föreslår dessutom en höjning av viltskadeanslaget med 20 miljoner kronor i kommande budgetproposition.

Jag kommer att följa landsbygdsnäringarnas utveckling bl.a. mot bakgrund av skador orsakade av de stora rovdjuren.

Stockholm den 29 oktober 2014

Sven-Erik Bucht

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.