Vårdskulden

Skriftlig fråga 2019/20:1895 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-07-31
Överlämnad
2020-08-04
Besvarad
2020-08-18
Sista svarsdatum
2020-08-18
Svarsdatum
2020-08-18
Anmäld
2020-08-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Det hårda trycket inom vården under coronapandemin har lett till en enorm vårdskuld, och i denna ingår inställda ledigheter för vårdpersonal och inställda återbesök och operationer för olika patienter. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 10 juli skriver ordföranden för Sveriges läkarförbund att om den utveckling vi sett hittills fortsätter kan över 200 000 operationer behöva ställas in i år.

Det är nu när covid-19-trycket på sjukhusen har börjat avta som vårdskulden ska börja betas av. Detta sker i ett läge då det trots ett lägre tryck från coronapatienter råder platsbrist inom såväl akutvården som på vanliga sjukvårdsavdelningar och intensivmottagningar. Klart är att utöver den vårdskuld som finns väljer många som tidigare helt undvikit att besöka sjukvården att nu göra sina besök efter ett antal månaders väntan. De i många fall olagligt långa vårdköerna före pandemin har därmed blivit ännu längre.

Tack vare otroliga insatser från vårdpersonal som genomgått en imponerande omställning under coronapandemin har delar av sjukvården ändå fungerat – trots underbemanning, platsbrist, materielbrist och andra bristande förutsättningar. Det har gjort att vårdpersonalen är ovanligt sliten, vilket är förståeligt då det rådde personalbrist redan före pandemin. Under våren har även en stor del av vårdpersonalen jobbat övertid och under förhållanden som är allt annat än normala. Risken finns att de drabbas av utbrändhet eller andra utmattningssymtom, vilket dels innebär än färre händer i vården, dels en oerhört tuff period för de enskilda individer som drabbats.

Det är givetvis bra om samverkan mellan Sveriges 21 sjukvårdsregioner ökade för att så snabbt som möjligt kunna minska vårdskulden och korta vårdköerna. Med tanke på hur många operationer som redan ställts in är det dock tydligt att en ökad inhemsk samverkan inte räcker. Att ta hjälp från andra länder som hanterat coronapandemin bättre än Sverige bör därmed vara aktuellt.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Avser ministern att ta initiativ till att skicka patienter utomlands i syfte att snabbare beta av vårdskulden, och vilka andra åtgärder kan vi vänta oss från statsrådet för att korta vårdköerna?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:1895 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)



S2020/06225/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:1895 av Markus Wiechel (SD)
Vårdskulden

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att skicka patienter utomlands i syfte att snabbare beta av vårdskulden, och vilka andra åtgärder jag avser att vidta för att korta vårdköerna.

Pandemin är den tuffaste krisen för hälso- och sjukvården i modern tid. Det har varit nödvändigt för vården att planera om och skjuta upp besök och operationer där medicinsk risk inte föreligger. Nu behöver fokus ligga på att människor får tillgång till den vård de har behov av. Det är även viktigt att personalen har de förutsättningar som krävs och att de ges tid till återhämtning och hållbara arbetsvillkor.

Regeringen har beslutat om ett flertal satsningar under mandatperioden i syfte att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Under 2020 avsätter regeringen bl.a. 2,9 miljarder kronor till regionerna för att korta väntetiderna. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att senast den 15 september 2020 inkomma med förslag på hur myndigheten kan stödja regionernas hantering av uppdämda vårdbehov orsakade av utbrottet av covid-19. Inom cancerområdet har Socialstyrelsen redan tagit fram tillfälliga föreskrifter för cervixcancerscreening som möjliggör självprovtagning, i syfte att fler ska kunna screenas under pandemin.

Stockholm den 12 augusti 2020

Lena Hallengren

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.