Vårdmomsen och januariöverenskommelsen

Skriftlig fråga 2019/20:60 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Januariöverenskommelsen är något som den rödgröna regeringen alltid håller fram som det viktigaste samarbetsdokumentet och som en garant för att Centerpartiet och Liberalerna ska ge sitt stöd till den rödgröna regeringen. Den 1 juli införde Skatteverket 25 procents moms på köp av vård- och omsorgstjänster. Denna så kallade vårdmoms drabbar en redan hårt pressad vård- och omsorgssektor. Köp av konsulttjänster samt av hyrläkares och hyrsjuksköterskors tjänster utgjorde 2018 en kostnad på ca 5,4 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 4 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat varje år sedan 2011; ökningstakten har dock avtagit.

Utvecklingen skiljer sig stort åt i olika regioner och mellan olika områden (primärvård, psykiatri etcetera). Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar.  Kommuner och regioner får kompensation för den ökade momskostnaden, men de alternativa driftsformerna ska ta dessa pengar ur eget kapital. Momskostnaden för hyrpersonal innebär en kostnad på ca 1,4 miljarder kronor per år. Det är pengar som det offentliga kompenseras för, och då uppstår en märklig ekvation. Var ska dessa 1,4 miljarder kronor tas ifrån? Ska vi höja skatten i alla regioner för att kompensera för Skatteverkets vårdmoms? Den rödgröna regeringen har utlovat en momskompensation till alternativa driftsformer på 210 miljoner kronor per år. I Sverige har vi 21 regioner som ska dela på denna summa. I den högt hållna januariöverenskommelsen står det i flera punkter att det ska råda konkurrensneutralitet oavsett driftsform inom vård och omsorg. Om inte regeringen enligt riksdagens tillkännagivande skyndsamt ändrar lagstiftningen så att vård- och omsorgstjänster blir momsbefriade som de var före den 1 juli bryter den rödgröna regeringen tydligt mot sin överenskommelse. 

Min fråga till socialminister Lena Hallengren blir därför följande:

 

Hur ska skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner kronor finansieras, och hur ställer sig socialministern till att januariöverenskommelsen, vars alla punkter regeringen påstår ska uppfyllas, bryts om inte regeringen snarast gör en lagändring och gör vård- och omsorgstjänster momsbefriade igen som de var före den 1 juli? 

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-09-26 Överlämnad: 2019-09-26 Anmäld: 2019-09-27 Svarsdatum: 2019-10-09 Sista svarsdatum: 2019-10-09
Svar på skriftlig fråga