vårdbidrag och studiemedel
Skriftlig fråga 1999/2000:1108 av Runegrund, Rosita (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-06-09
- Besvarad
- 2000-06-26
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1108
av Rosita Runegrund (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om vårdbidrag och studiemedelFöräldrar som vårdar ett sjukt eller funktionshindrat barn i hemmet har rätt till vårdbidrag. Kravet är att barnet behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Vårdbidraget ska avse ersättning för både förälders merarbete för särskild tillsyn och vård och för de merkostnader som barnets sjukdom eller handikapp ger upphov till. Vårdbidraget räknas inte som sjukpenninggrundande inkomst.
En förälder som studerar och får vårdbidrag för sitt funktionshindrade barn förlorar en del av sitt studiemedel. Vårdbidraget räknas nämligen som inkomst av tjänst vilket innebär att ju mer särskild tillsyn barnet behöver desto mer reduceras studiemedlet. Eftersom vårdbidraget även består till viss del av ersättning för de merkostnader som barnets handikapp kan medföra så räknas även detta som inkomst. Även om inkomsttaket när det gäller studiemedel har höjts så handlar denna fråga inte om det. Att välja att förvärvsarbeta i samband med sina studier är en sak. Däremot är det en helt annan sak att ha ett sjukt eller handikappat barn att ta hand om. Det är alltså inget man väljer. Att vårdbidraget räknas som inkomst vid beräkning av studiemedlets belopp är således helt orimligt. Det får inte vara så att man som förälder till ett handikappat barn ska missgynnas vid studier.
Avser statsrådet vidta några åtgärder för att vårdbidraget inte ska räknas som inkomst vid beräkning av studiemedel?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1108 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:1108 om vårdbidrag och studiemedel
Utbildningsminister Thomas Östros
Rosita Runegrund har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att vårdbidraget inte ska räknas som inkomst vid beräkning av studiemedel.
I dagens studiemedelssystem är rätten till stöd beroende av den studerandes inkomst. Stödet minskas om inkomsten överstiger det s.k. fribeloppet under ett kalenderhalvår. Med inkomst avses sammanlagd inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt taxeringen för kalenderåret.
Vårdbidrag är en ersättning för förälderns merarbete för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionshinder ger upphov till. Ersättningen för merarbetet är skattepliktig inkomst av tjänst och pensionsgrundande. Den del som avser merkostnader är dock varken skattepliktig eller pensionsgrundande och räknas inte heller som sjukpenningsgrundande inkomst. Beroende på hur stor del av vårdbidraget som utgörs av merkostnader blir alltså vårdbidraget helt eller delvis skattepliktigt.
Eftersom vårdbidraget vanligtvis och till största delen är en ersättning för det merarbete som det innebär att t.ex. vårda ett sjukt barn är det skattepliktigt och räknas som inkomst. Samma regler gäller för andra skattepliktiga ersättningsformer. Det innebär att inkomst i form av t.ex. pension, sjukpenning och vårdbidrag påverkar studiemedlen på samma sätt som inkomst av förvärvsarbete. En ändring av dessa förhållanden skulle innebära stora kostnader för statsbudgeten.
Fribeloppsgränsen kommer fr.o.m. den 1 juli 2001 att höjas till 91 000 kr per kalenderår. Därmed blir det betydligt färre studiemedelstagare som får sina studiemedel minskade på grund av andra inkomster under studietiden.
Just nu pågår en utredning (Översyn av ekonomiska familjestöd, dir. 2000:16) som ska titta på den här typen av frågor särskilt med tanke på effekter för barnfamiljer. Utredningen har i uppgift att göra en analys av de samlade effekterna av de familjeekonomiska stödsystemen med sikte på att göra stöden mer generella så att en minskning av marginaleffekterna blir möjlig. Analysen ska väga in de förändringar som föreslås, t.ex. inom studiestödssystemet, men även andra faktorer av betydelse för barnfamiljernas ekonomi. Utredaren ska lämna en slutlig redovisning senast den 28 februari 2001.
När utredningen slutligt redovisas kan det finnas anledning att eventuellt återkomma till frågan om ändringar i regelverket är motiverade. Det är således inte för närvarande aktuellt att vidta någon åtgärd i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.