vård av apatiska flyktingbarn

Skriftlig fråga 2004/05:1290 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-21
Anmäld
2005-03-22
Besvarad
2005-03-31
Svar anmält
2005-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2004/05:1290

av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Barbro Holmberg om vård av apatiska flyktingbarn

Frågan om flyktingbarn i apatiskt tillstånd debatteras på många håll i samhället. Det är viktigt att slå fast att myndigheterna individuellt prövar alla asylansökningar. Det gäller också de här barnen och deras familjer.

De flyktingbarn som befinner sig i ett apatiskt tillstånd har varit med om fruktansvärda upplevelser och måste få ett värdigt bemötande och en bra vård. Det görs mycket för de här barnen i dag, men signaler från Rädda Barnen och Amnesty indikerar att vården är mycket skiftande i olika delar av landet.

Med anledning av ovanstående till jag fråga statsrådet:

Vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att vården av de apatiska flyktingbarnen ska bli så bra som möjligt?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1290 besvarad av

den 31 mars

Svar på fråga 2004/05:1290 om vård av apatiska flyktingbarn

Statsrådet Barbro Holmberg

Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att vården av de apatiska flyktingbarnen ska bli så bra som möjligt.

Asylsökande barn har samma möjlighet att erhålla hälso- och sjukvård som alla andra barn som är bosatta i Sverige. Detta gäller både somatisk och psykiatrisk vård. Barns lika rättigheter följer bland annat av FN:s konvention om barnets rättigheter som Sverige ratificerat. Av konventionen följer även att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.

Ett så kallat akutspår har skapats hos utlänningsmyndigheterna. Detta innebär snabbare rutiner för ärenden som rör asylsökande barn som kan tänkas utveckla stressreaktioner. Problemet är emellertid att det kan vara svårt att tidigt upptäcka barn i riskzonen. Utlänningsnämnden använder sig bland annat av förtroendeläkare när det gäller svårbedömda ärenden. Nämnden begär även in journaler för att kunna bedöma sådana ärenden.

Jag delar Luciano Astudillos oro för de asylsökande barnens hälsa. Svåra upplevelser påverkar barnens psykiska och fysiska hälsotillstånd. Jag tror att långa väntetider i asylprocessen ytterligare kan förstärka barnens problem.

Regeringen tillsatte den 2 september 2004 en nationell samordnare som ska samla kunskaper och resurser för att stödja barnen. Samordnaren ska kartlägga och analysera förekomsten av barnens symtom samt utveckla metoder för att tidigt upptäcka de barn som kan tänkas få dem. Tillsammans med berörda aktörer inom till exempel hälso- och sjukvården ska samordnaren verka för att man i olika verksamheter, i tid upptäcker och möter barnen samt arbetar förebyggande. Detta arbete är högt prioriterat hos regeringen. Det är även en prioriterad uppgift för regeringen att verka för en tydligare och effektivare asylprocess med kortare väntetider.

Barnens särskilda behov i asylprocessen kommer även fortsättningsvis att vara en mycket viktig fråga för regeringen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.