Till innehåll på sidan

Våldsamt bemötande av folkliga protester i Irak

Skriftlig fråga 2019/20:613 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-10
Överlämnad
2019-12-11
Anmäld
2019-12-12
Svarsdatum
2019-12-18
Sista svarsdatum
2019-12-18
Besvarad
2019-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Under den gångna hösten har den politiska oron ökat markant i Irak. Protesterna har handlat om ett folkligt missnöje med regeringens oförmåga att skapa jobb, rättvisa och försörjning. Det finns ett utbrett missnöje med det politiska system som utformades och infördes under och efter USA:s ockupation av Irak, som inleddes 2003. Den irakiska regeringen har inte heller kommit till rätta med korruptionen inom de myndigheter som skapats efter 2003.

Vidare finns det ett starkt missnöje med Irans inblandning i Iraks inre angelägenheter.

De ökande oroligheterna under hösten har kostat ca 400 människor livet och sårat och skadat flera tusen människor. Premiärministern Adel Abdul-Mahdi har tvingats avgå. Någon ny premiärminister har ännu inte utsetts.

Protesterna var särskilt starka under andra veckan i december. Myndigheternas metoder i hanteringen av situationen blev desto mer brutala. Obeväpnade demonstranter besköts med automatvapen på flera platser i Bagdad. Både uniformerad och civilklädd polis deltog i beskjutningen av demonstranterna. När det gäller beskrivningen av händelserna är det befogat att tala om en massakrer. En del har använt ordet ”blodbad”. Detta sker när Iraks försvarsminister, som påstås ha begått en rad bedrägerier samt hustrumisshandel, erhåller svenskt medborgarskap. Därför finns stora förväntningar på den svenska regeringen att agera och fördöma regimens brott som beskjutningar och avrättningar av fredliga demonstranter – brott mot mänskliga rättigheter.

Flera internationella organisationer, bland annat FN och Amnesty, och en lång rad statsledningar har fördömt det inträffade och förklarat att dessa direkta angrepp, där säkerhetsmilis skjuter rakt in i en folkmassa med automatvapen, måste utredas. FN har även ställt sig bakom ett förslag om att det valsystem som infördes efter 2003 ska reformeras.

Irak befinner sig i ett kaotiskt och i praktiken regeringslöst tillstånd, även om man har en expeditionsministär. Det är en farlig situation i en redan konfliktfylld region. EU har i likhet med FN uttalat sitt fördömande av det som inträffat i Irak, men mer bör kunna göras. 

Jag vill fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att markera genom att till exempel kalla in den irakiske ambassadören till UD och genom att lyfta situationen inom EU och FN och förutom att uttala sin principiella ståndpunkt också på ett konkret sätt bidra till en politisk och demokratisk stabilisering av den farliga situation som har uppstått i Irak?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:613 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:613 av Amineh Kakabaveh (-)
Våldsamt bemötande av folkliga protester i Irak

Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser markera genom att kalla in den irakiske ambassadören till UD och genom att lyfta situationen i Irak i EU och FN och på ett konkret sätt bidra till en politisk och ekonomisk stabilisering i landet.

Regeringen har nära följt händelseutvecklingen i Irak under hösten med de omfattande demonstrationer som pågått sedan i början av oktober. Många svenskar av irakiskt ursprung har kontaktat Utrikesdepartementet under de senaste månaderna för att framföra sina synpunkter angående det som händer i landet.

Jag delar Amineh Kakabavehs oro för eskaleringen av våldet.

Sverige har i officiella uttalanden och i möten med företrädare för den irakiska regeringen reagerat mot övervåldet mot demonstranterna och det stora antalet dödsoffer under protesterna. Detta har gjorts både bilateralt och tillsammans med EU. Uppmaningar om återhållsamhet och dialog samt om vikten av att utkräva ansvar från de som gjort sig skyldiga till övervåld har framförts i möten med både Iraks premiärminister och försvarsminister. Samtal har även förts med Iraks ambassadör i Stockholm.

Under årets session av FN:s universella granskningsmekanism vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i november uttryckte Sverige oro för situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak. Sverige tog upp de pågående demonstrationerna och uppmanade den irakiska regeringen att garantera yttrandefriheten samt förenings- och församlingsfriheten.

Sverige har verkat för ett aktivt förhållningssätt från EU till stöd för de reformer för ökad demokratisering och ekonomiska jämlikhet som den irakiska befolkningen kräver. EU:s insats för civil säkerhetssektorreform, EUAM Iraq, har ett viktigt uppdrag inom ett annat nyckelområde.

FN:s insats i Irak, UNAMI, har spelat en proaktiv roll under krisen. Sverige stödjer de rekommendationer om nästa steg som UNAMI presenterade den 10 november. Rekommendationerna framhåller bl.a. vikten av ansvarsutkrävande för det övervåld som demonstranternas utsatts för och behovet av utökade insatser för korruptionsbekämpning.

Stockholm den 18 december 2019

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.