Utvidgad arvsrätt för kusiner
Skriftlig fråga 2018/19:463 av Angelica Lundberg (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-28
- Överlämnad
- 2019-03-28
- Anmäld
- 2019-03-29
- Svarsdatum
- 2019-04-10
- Sista svarsdatum
- 2019-04-10
- Besvarad
- 2019-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
När en person som inte upprättat testamente och som saknar bröstarvingar avlider tillfaller arvet i första hand den avlidnes föräldrar eller, om de inte är i livet, personens syskon eller deras avkomlingar i nedstigande led. Även far- och morföräldrar kan ärva om andra arvsberättigade saknas. Deras barn, det vill säga arvlåtarens fastrar, mostrar, farbröder och morbröder, äger i sin tur också arvsrätt. I stort sett kan man säga att de flesta nära släktingar har rätt att ärva, vilket är bra. Dock saknas i dagsläget arvsrätt för kusiner liksom för mer avlägsna släktingar.
Om arvsberättigade saknas beslagtas i stället en avliden persons tillgångar av staten för att gå till Allmänna arvsfondens verksamhet. Arvsfonden har fått kritik för bristande kontroll från bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Riksrevisionen och Statskontoret. Den förra har pekat på indikationer att medel från Arvsfonden har betalats ut till islamistiska och antidemokratiska organisationer. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att vårdslöshet med avlidna personers tillgångar inte bara är allvarligt ur ett samhällsperspektiv, utan också respektlöst gentemot de avlidna.
Det saknas skäl att anta att den som saknar närmare släktingar än kusiner i regel hellre skulle se sitt livsverk, stort eller litet, tillfalla staten än de släktingar som faktiskt finns i livet. Det finns därför anledning att utöka arvsrätten till att inbegripa kusiner. En sådan ordning anser vi bättre skulle svara mot vad som kan presumeras vara en arvlåtares vilja och även förhindra ovärdiga arvstvister mellan staten och den avlidnes anhöriga.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Delar ministern uppfattningen att arvsrätten bör utvidgas till att även omfatta kusiner?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:463 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/01254/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:463 av Angelica Lundberg (SD)
Utvidgad arvsrätt för kusiner
Angelica Lundberg har frågat mig om jag delar hennes uppfattning att arvsrätten bör utvidgas till att även omfatta kusiner.
Den fråga som Angelica Lundberg tar upp har vid flera tillfällen behandlats i riksdagen (se bl.a. civilutskottets betänkande 2013/14:CU19). Ett argument som tidigare lyfts fram för att avstyrka förslag om arvsrätt för kusiner är att det torde vara förhållandevis sällsynt att en person saknar andra, närmare släktingar än kusiner och att det därför med fog kan antas att en arvsrätt för kusiner i det helt övervägande antalet fall inte skulle ha någon betydelse. Det har också konstaterats att Allmänna arvsfonden, i de fall fonden är närmast till arv, har möjlighet enligt lag att under vissa förutsättningar avstå arvet. För den som känner en stark samhörighet med sina kusiner finns dessutom möjligheten att i ett testamente bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas.
Jag delar den uppfattning som riksdagen tidigare gett uttryck för, dvs. att det saknas tillräckliga skäl för att utvidga arvsrätten till att omfatta kusiner. De medel som tillfaller Allmänna arvsfonden gör stor skillnad i samhället genom att de används för att stödja ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.
Det är givetvis angeläget att säkerställa att Allmänna arvsfondens medel används för den verksamhet som de är avsedda för. Medlen får aldrig användas till att stödja antidemokratiska organisationer. Regeringen tillsatte 2017 en utredning med uppdrag att se över och analysera vissa frågor som rör Allmänna arvsfondens verksamhet. Arvsfondsutredningen konstaterade i det betänkande som överlämnades i höstas att det inte fanns några belägg för att medel från Allmänna arvsfonden har gått till felaktiga ändamål. För att förebygga att medel används på fel sätt föreslog dock utredningen ett nytt demokrativillkor som syftar till att förhindra att stöd ges till organisationer som främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet bereds i Regeringskansliet.
Stockholm den 10 april 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.