Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utvecklingen på arbetsmarknaden i Gävleborg

Skriftlig fråga 2002/03:1030 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-30
Anmäld
2003-06-02
Besvarad
2003-06-04
Svar anmält
2003-06-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 maj

Fråga 2002/03:1030

 av Ragnwi Marcelind (kd) till statsrådet Ulrica Messing om utvecklingen på arbetsmarknaden i Gävleborg

Läget på den svenska arbetsmarknaden blir allt kärvare. Det har lett till mycket stora sysselsättningsproblem i Gävleborgs län. Den öppna arbetslösheten är 6,8 % i Gävleborgs län, jämfört med 4,3 i riket. Ungdomsarbetslöshet och en långvarig arbetslöshet bland äldre karaktäriserar arbetslösheten i Gävleborg.

Alltfler blir långtidsarbetslösa i Gävleborg, var femte utomnordisk medborgare är arbetslös. Radio Gävleborg rapporterade den 8 maj att pengabrist drabbar arbetssökande. I Gävleborgs län minskas aktivitetsstödet med 44 miljoner kronor. Sysselsättningen beräknas enligt länsarbetsnämnden minska mest inom kommuner och landsting. Sammantaget beräknas sysselsättningsminskningen i länet bli ytterligare 500 personer.

I Hans Karlssons rapport från 2002 konstateras detta allvarliga läge för den region Gävle tillhör. Rapporten förväntades leda till långsiktiga förslag i syfte att genom statligt stöd stärka regionens och kommunens utveckling.

Av årsredovisningen för Länsstyrelsen i Gävleborg framgår att det under 2002 omsatts ca 1,4 miljarder kronor i det gemensamma tillväxtarbetet och att länsstyrelsen genom ökade insatser under andra halvåret fördelat medel som avsatts för olika regionalpolitiska åtgärder. Ändå är utvecklingen i länet mycket negativ.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att de tilldelade statliga medlen för tillväxt och bekämpning av arbetslöshet ska få större effekt än hittills?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1030 besvarad av

den 4 juni

Svar på fråga 2002/03:1030 om utvecklingen på arbetsmarknaden i Gävleborg

Statsrådet Ulrica Messing

Ragnwi Marcelind har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de tilldelade statliga medlen för hållbar tillväxt och bekämpning av arbetslöshet ska få större effekt än hittills.

Bakgrunden till frågan är bland annat att den öppna arbetslösheten i Gävleborgs län är högre än genomsnittet för riket. Samtidigt hänvisar Ragnwi Marcelind till uppgifter i årsredovisningen för länsstyrelsen om att under år 2002 har åtgärder för ca 1,4 miljarder kronor omfattats av det regionala tillväxtarbetet.

Jag har i tidigare frågesvar till Ragnwi Marcelind framhållit, och jag vill understryka det igen, att regeringen för en långsiktig och strategiskt inriktad politik för att förbättra de lokala arbetsmarknadernas funktion och för att utveckla näringslivet i hela Sverige. Den innebär bland annat en långtgående decentralisering av olika insatser, främst till den regionala nivån. Inom ramen för arbetsmarknads-, närings- och den regionala utvecklingspolitiken har bland annat länsarbetsnämnderna och länsstyrelserna stora resurser och befogenheter för att möta olika problem i samband med strukturomvandlingar och för att kunna verka för en hållbar tillväxt. Det är min och regeringens uppfattning att en stor del av resurserna ska finnas och fördelas lokalt. Det innebär både möjligheter och ansvar för lokala aktörer.

Det är en riktig iakttagelse att det är betydande statliga resurser som avsätts för tillväxtarbetet i Gävleborgs län. Många av de åtgärder som finansieras med dessa medel är långsiktiga, och deras effekter kan först avläsas på sikt. Näringsdepartementets uppföljningar visar att tillväxtavtalsarbetet i Gävleborgs län tillhör de mest intressanta i hela landet. Utmärkande för länet är det engagemang som näringslivet och kommunerna visat. Tillväxtarbetets inriktning på en kunskapsdriven tillväxt är ett tydligt uttryck för hur ett län kan göra prioriteringar utifrån sina egna förutsättningar, som sedan stöttas av staten och andra aktörer.

Genom att betydande arbetsinsatser ägnas en fortlöpande systematisk uppföljning och utvärdering av tillväxtarbetet kan lärandet stärkas och därmed successivt bättre resultat erhållas.

Jag är även medveten om att Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län tidigare år (2001) inte förbrukat tilldelade medel för personal och arbetsmarknadspolitiska program. Eftersom länet drabbats hårt av arbetslöshet och många varsel kan detta framstå som något anmärkningsvärt. En förklaring till att inte alla medel förbrukades under 2001 var bland annat att länet haft en stor andel i arbetsmarknadspolitiska program och marknaden har därmed varit mättad, enligt länsarbetsnämnden. Detta problem har länet kommit till rätta med och länets förbrukning ligger nu i fas med tilldelade medel.

Med de goda förutsättningar för en långsiktig positiv utveckling som finns i Gävleborgs län är det min uppfattning att det också finns goda möjligheter att åstadkomma en positiv utveckling av näringslivsstrukturen med hjälp av de relativt stora statliga resurser som satsas i regionen. Men också genom det engagemang och de idéer som finns inom länet hos både företagare och politiker.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.