Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utveckling av demensvården

Skriftlig fråga 2003/04:1258 av Pålsson, Chatrine (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-05-27
Anmäld
2004-05-27
Besvarad
2004-06-02
Svar anmält
2004-06-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 maj

Fråga 2003/04:1258

 av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om utveckling av demensvården

Antalet personer med demenssjukdom uppskattas till närmare 150 000. Samtidigt nyinsjuknar 20 000 personer varje år. Demenssjukdomarna kostar samhället mer än 40 miljarder kronor per år.

Verkligheten visar dock att dementa personer oftast inte får den vård de har rätt till. Bristerna gäller bemötande, diagnos och medicinering. Av de äldre inom kommunernas särskilda boende kan så många som 70 % vara demenssjuka, och dessa saknar i hög grad tillgång till medicinsk kompetens.

Det är nödvändigt att ge mer resurser för att säkerställa kvalitet och värdighet i demensvården. Det krävs också att nya metoder utvecklas för att en effektivare demensvård ska kunna ges.

Många äldre med demenssymtom får över huvud taget ingen utredning. Knappt två av tio behandlas för sin demens. Förutsättningarna för riksdagens prioriteringsbeslut om vård av kroniska sjukdomstillstånd och hälso- och sjukvårdslagens absoluta krav på rätt till diagnos har inte fått genomslag i landet. För närvarande är utredningsplatserna alldeles för få.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga:

Avser socialministern att vidta åtgärder för att riksdagens prioriteringsbeslut ska få genomslag inom demensvården?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1258 besvarad av

den 2 juni

Svar på fråga 2003/04:1258 om utveckling av demensvården

Socialminister Lars Engqvist

Chatrine Pålsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att riksdagens prioriteringsbeslut ska få genomslag inom demensvården.

Att garantera alla människor en god vård och omsorg är en av samhällets allra viktigaste uppgifter. Det är viktigt att det inom hälso- och sjukvården finns goda kunskaper att ställa diagnos i ett tidigt skede, att personal inom hälso- och sjukvården samt inom socialtjänsten har tillräckliga kunskaper om demenssjukdomar och dess konsekvenser och att den som drabbas och de närstående får information om sjukdomen och vilken hjälp som finns att tillgå.

Den arbetsgrupp som regeringen tillsatte i februari 2002, och som kallade sig Demensarbetsgruppen, har avlämnat rapporten På väg mot en god demensvård (Ds 2003:47). Rapporten ger en god bild av demensvården i landet och hur den har utvecklats under de senaste åren. Demensarbetsgruppen har bland annat lyft fram vikten av demensutredningar men att utredningskapaciteten ofta är begränsad och därför måste ofta någon form av prioritering ske. Demensarbetsgruppens bedömning är att inriktningen i första hand bör vara att utreda och fastställa diagnos på alla nyinsjuknade.

Förutsättningarna för en långsiktig positiv utveckling inom vård och omsorg är att stat, kommun och landsting samverkar kring angelägna frågor. Regeringen har därför inlett diskussioner med företrädare för Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om möjligheterna att utveckla bland annat kvaliteten och tillgängligheten i vård och omsorg. Målsättningen är att etablera ett långsiktigt samarbete där utveckling av demensvården är ett viktigt inslag i detta samarbete. De förslag till förbättringar och utveckling av demensvården som Demensarbetsgruppen tagit fram ligger till grund för detta arbete som nu pågår.

Jag vill i sammanhanget också framhålla att regeringen genom den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården gjort en riktad satsning för att stärka och utveckla hälso- och sjukvården för äldre, såväl vad gäller medicinsk kompetens som läkarmedverkan i särskilt boende för äldre och stöd till anhöriga. Genom propositionen Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgsområdet (2002/03:20) ges också kommuner och landsting utvidgade möjligheter att utveckla samarbetet utifrån lokala förutsättningar, vilket underlättar samverkan inom demensvården.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.