Utsläpp av kväveoxid från dieselbilar

Skriftlig fråga 2019/20:619 av Jens Holm (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-12-11
Överlämnad
2019-12-11
Anmäld
2019-12-12
Sista svarsdatum
2019-12-18
Svarsdatum
2019-12-19
Besvarad
2019-12-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

 

Naturvårdsverket varnar i sin senaste rapport om luftföroreningar för att Sverige inte kommer att nå sina målsättningar om minskade utsläpp av kväveoxid. En bidragande orsak är försäljningen av dieselbilar som i verkligheten släpper ut långt mycket mer kväveoxid än vad som uppgetts i de formella testresultaten. Detta rör bland annat svensktillverkade Volvomodeller.

Den 14 maj skrev EU:s dåvarande industrikommissionär Elzbieta Bienkowska till infrastrukturminister Tomas Eneroth och krävde åtgärder mot svenska dieselbilar som förvärrar den redan dåliga luftkvaliteten i stadsmiljöer. Under drygt sex månaders tid underlät infrastrukturministern att svara på brevet, och det var först efter påtryckningar från Dagens Nyheter – som har granskat de svenska kväveoxidutsläppen i flera artiklar – som ministern svarade. Trots den långa väntetiden kunde infrastrukturministern inte presentera konkreta och effektiva åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxid från den svenska bilflottan.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

 

Avser ministern att skyndsamt vidta åtgärder för att sänka kväveoxidutsläppen i den existerande bilparken?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:619 besvarad av Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)



M2019/

02192

/Kl

Miljödepartementet

Miljö- och klimatministern samt vice statsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:619 av Jens Holm (V)
Utsläpp av kväveoxid från dieselbilar

Jens Holm har frågat infrastrukturministern om ministern avser att skynd-samt vidta åtgärder för att sänka kväveoxidutsläppen i den existerande bilparken.

Det var infrastrukturminister Tomas Eneroth som besvarade brevet till den dåvarande EU-kommissionären Elżbieta Bieńkowska då han ansvarar för EU:s system för godkännande av bilar. Däremot är det jag som ansvarar för luftvårdsfrågor inom regeringen. Därför har frågan överlämnats till mig.

I sin fråga hänvisar Jens Holm till artiklar i Dagens Nyheter om att Sverige inte klarar EU:s utsläppstak för kväveoxider till 2030.

Det går inte i dag att säga att Sverige saknar möjlighet att klara EU:s ut-släppstak. Men för att minska utsläppen av kväveoxider kommer det krävas ytterligare åtgärder både inom inrikes transporter och industrin. Därför beslutade regeringen i mars 2019 om ett första nationellt luftvårdsprogram. Programmet omfattar de åtgärder som behöver genomföras för att Sverige ska nå utsläppstaken. Dessa åtgärder kommer att införas successivt, och en utvärdering ska genomföras senast 2023.

Biltrafiken är den största källan för utsläpp av kväveoxider i de flesta tätorter. De totala utsläppen av kväveoxider från bensinbilar fortsätter att minska men från dieselbilar har utsläppen ökat under de senaste åren. Den främsta förklaringen är att andelen dieselbilar i nybilsförsäljningen ökade kraftigt mellan åren 2007 och 2012. Sedan förra mandatperioden har dock regering-en infört flera styrmedel som kan bidra till att minska kväveoxidutsläppen från vägtrafiken. Bland annat har miljözoner även för lätta fordon införts, vilket syftar till att göra luften renare och stadsmiljön bättre i städerna. Bonus–malus-systemet kan också bidra till lägre kvävedioxidutsläpp genom att stimulera en övergång till bl.a. elektriska fordon. Regeringen avser även inom kort besluta om att skärpa den miljöbilsdefinition som statliga myndig-heter använder för lätta fordon.

Jag kommer att följa frågan noga även framöver. Det fortsatta arbetet med att minska utsläppen av luftföroreningar är högt prioriterat av regeringen.

Stockholm den 19 december 2019

Isabella Lövin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.