Utredning om assistanstimmar
Skriftlig fråga 2015/16:1333 av Margareta B Kjellin (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-06-08
- Överlämnad
- 2016-06-09
- Anmäld
- 2016-06-10
- Sista svarsdatum
- 2016-06-15
- Svarsdatum
- 2016-06-22
- Besvarad
- 2016-06-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Regeringen har utfärdat direktiv till en utredning av Försäkringskassan om assistanstimmarna där andemeningen är att man vill minska antalet beviljade timmar och utbetalad assistansersättning. Statsrådet misstänkliggör de företag som tillhandahåller tjänsterna i en debatt i Agenda den 5 juni och beskyller dem för att missbruka de medel som de erhåller för sina tjänster. Detta trots att det är Försäkringskassan som beslutar om antalet timmar som beviljas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Hur avser statsrådet att säkerställa att livskvaliteten för brukarna inte försämras när man minskar de beviljade assistanstimmarna, och vilka belägg har statsrådet för att det bland företagen förekommer ett utbrett fusk med assistanstimmar?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1333 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2016/04132/FST | ||
Socialdepartementet |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1333 av Margareta B Kjellin (M) Utredning om assistanstimmar
Margareta B Kjellin har frågat mig hur jag avser att säkerställa att livskvaliteten för brukarna inte försämras när man minskar de beviljade timmarna och vilka belägg jag har för att det bland företag förekommer ett utbrett fusk med assistanstimmar.
Regeringen har beslutat om att en särskild utredare ska se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med uppdraget är att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Därutöver har Försäkringskassan i regleringsbrevet för 2016 fått ett nytt mål för assistansersättningen. Målet innebär bl.a. en strävan om att bryta den utveckling av antalet timmar som pågått i assistansersättningen allt sedan reformens tillkomst. Bakgrunden är att antalet timmar har ökat med i genomsnitt 2-3 timmar per vecka varje år sedan 1994. I december 2015 beviljades i genomsnitt 127 timmar per vecka och person. Samtidigt är det inte uppenbart att behoven hos de som behöver personlig assistans har blivit så mycket större.
Det som sällan nämns när Försäkringskassans mål diskuteras är att målet framförallt är ett mål för att säkerställa en god rättstillämpning och kvalitet. I målet anges även att ”En god rättstillämpning ska säkerställas och handläggningen, utredningarna och besluten ska vara likvärdiga över hela landet och hålla hög kvalitet så att rätt person får rätt ersättning. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande.”
Jag vill också ta tillfället i akt att påpeka att jag inte haft för avsikt att beskylla eller misstänkliggöra företag för att missbruka den ersättning som lämnas för att tillhandahålla personlig assistans. Det finns en rad ytterligare myndigheter som konstaterat att det finns incitament för företag att driva upp det antal timmar som en brukare beviljats, eftersom företag har starka ekonomiska intressen av att få ersättning för så många beviljade timmar som möjligt i sin verksamhet. Detta anges bl.a. i betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättningen SOU 2012:6, i Inspektionen för socialförsäkringens rapport Assistansersättningen – brister i lagstiftning och tillämpning, 2015:9, samt i Statskontorets rapport Försärsäkringskassans handläggning av assistansersättning, 2011:16.
Stockholm den
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.