Utländska identitetshandlingar

Skriftlig fråga 2017/18:439 av Christina Höj Larsen (V)

Christina Höj Larsen (V)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

Vänsterpartiet anser att det är mycket problematiskt när utländska handlingar som är av stor vikt för exempelvis familjeåterförening, medborgarskap och uppehållstillstånd inte godkänns av svenska myndigheter och det leder till att människor på olika sätt hamnar i kläm. Identitetshandlingar och andra dokument från exempelvis Afghanistan och Somalia anses ha lågt bevisvärde och accepteras sällan av svenska myndigheter. Vänsterpartiet har därför tagit upp denna fråga i riksdagen vid ett flertal tillfällen, bland annat genom skriftliga frågor och motioner, och krävt en rad förändringar och åtgärder på området, men utan att få gehör.

Vi menar att det är orimligt att människor som flytt från dessa länder eller av andra skäl sökt sig till Sverige har sämre möjligheter och får vänta längre på beslut än människor från andra länder vars dokument Sverige godtar. Dessa människor har inte själva kunnat göra något för att exempelvis styrka sin identitet eller sitt civilstånd. Utgångsläget bör vara att det inte ska vara någon skillnad i tidsåtgång mellan den som oförskyllt inte kan styrka sin identitet och övriga grupper som beviljats uppehållstillstånd och väntar på sitt svenska medborgarskap. Så ser dock inte verkligheten ut.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att minska risken för att människor som kommer från länder vars identitetshandlingar och dokument inte godtas av svenska myndigheter hamnar i kläm vid ansökan om familjeåterförening, medborgarskap och uppehållstillstånd?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2017-12-07 Överlämnad: 2017-12-08 Anmäld: 2017-12-11 Svarsdatum: 2017-12-22 Sista svarsdatum: 2017-12-22
Svar på skriftlig fråga