utlämning av asylsökande

Skriftlig fråga 2004/05:344 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-12
Anmäld
2004-11-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-11-24
Svar anmält
2004-11-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 november

Fråga 2004/05:344

av Torsten Lindström (kd) till statsrådet Barbro Holmberg om utlämning av asylsökande

Asylsökande, tillsammans med engagerade människor och organisationer kring dessa, känner maktlöshet och en djup misstro mot rättssamhällets förmåga att hantera asylprocessen. Praxis i asylärenden har de senaste åren förskjutits i riktning mot en större restriktivitet och bristande humanitet.

Statsrådet har i tidigare frågesvar till riksdagen anfört: "Sverige har definierat ytterligare skyddsskäl, till exempel om den asylsökande känner välgrundad fruktan för att utsättas för förnedrande behandling eller bestraffning."

Trots detta råder oklarheter. Exempelvis får en kvinna som i sitt hemland våldtagits av myndighetspersoner inte stanna i Sverige. Det regeringen påstår tillämpas beaktas alltså inte av svenska myndigheter. I synnerhet verkar detta vara fallet i stater med oklar rättsordning som till exempel Bosnien.

Det är givetvis omänskligt och oacceptabelt att Sverige utvisar människor som fruktar för sitt liv och sin hälsa och därmed borde anses ha skyddsskäl.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Vad avser statsrådet att göra för att individer som i hemlandet varit utsatta för våld inte utlämnas till ett osäkert öde?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:344 besvarad av

den 24 november

Svar på fråga 2004/05:344 om utlämning av asylsökande

Statsrådet Barbro Holmberg

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att individer som i hemlandet varit utsatta för våld inte utlämnas till ett osäkert öde.

I 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning anges att en flykting är en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning. Denna definition återfinns också i den svenska utlänningslagen. Enligt utlänningslagen har en flykting som söker asyl i Sverige rätt till uppehållstillstånd. Utöver flyktingskapet finns i utlänningslagen en ytterligare skyddsform, skyddsbehövande i övrigt, som ger personer rätt till uppehållstillstånd bland annat om de känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller med kroppsstraff eller att utsättas för tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller om de känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt kön eller sin homosexualitet.

Frågeställaren anför att det råder oklarheter och antyder genom ett exempel att svenska myndigheter inte beaktar skyddsgrunderna. Här vill jag svara att det är Migrationsverkets och Utlänningsnämndens uppgift att göra bedömningen av den enskildes behov av skydd. Myndigheterna gör bedömningen i enlighet med de regler som jag redogjort för ovan, och det är också myndigheterna som har tillgång till de enskilda omständigheter som ligger till grund för denna bedömning. I prövningen ingår också att bedöma humanitära skäl som åberopas, eftersom en person även får ges uppehållstillstånd om han eller hon bör få bosätta sig här av humanitära skäl.

De upplevelser och händelser som individen mött innan han eller hon sökte asyl är naturligtvis viktiga omständigheter vid prövningen av skyddsbehovet. Man måste dock komma ihåg att det är konsekvenserna av ett återvändande till ursprungslandet som är det centrala i prövningen. Utgångspunkten är därför att individer som utsatts för våld av sådan art att de är i behov av skydd enligt utlänningslagens mening också får stanna i Sverige. I vissa situationer kan det också bli aktuellt att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl. Mot den här bakgrunden anser jag inte att det finns behov av att vidta några åtgärder i denna fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.