den 19 september
Svar på fråga
2011/12:763 Utförsäkrade och ekonomisk politik
Statsrådet Ulf Kristersson
Anders Karlsson har frågat
finansministern vilka åtgärder han avser att vidta i sin ekonomiska politik så
att gruppen som försörjs av anhöriga kan minska. Då frågan huvudsakligen avser
de personer som har fått ersättning under maximal tid inom sjukförsäkringen har
frågan överlämnats till mig för besvarande.
En av de viktigaste frågorna för regeringen när den
tillträdde i oktober 2006 var att minska det omfattande utanförskapet från
arbetsmarknaden som till stor del bestod av sjukfrånvaro. Den
sjukförsäkringsreform som regeringen har genomfört syftar till att underlätta
för sjukskrivna att kunna återgå i arbete. Åtgärderna har stor bredd och
omfattar såväl ändringar som rör regelverket för sjukskrivningsprocessen, exempelvis
tidsgränser för bedömning av arbetsförmåga, som nya samverkans- och
stödåtgärder för att underlätta för sjukskrivna att komma tillbaka i arbete.
Sjukförsäkringsreformen har gett resultat. Färre
individer blir sjukskrivna och sjukperioderna har blivit kortare. De som blir
långtidssjukskrivna är färre och de som blir det kommer i större utsträckning
tillbaka i arbete.
Anders Karlsson hänvisar i sin fråga till en
rapport från Försäkringskassan i augusti 2012 Hur har förvärvsinkomsterna förändrats mellan 2009 och 2010 för de som
uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen det första halvåret 2010. Av
rapporten framgår att – trots att de flesta haft nedsatt arbetsförmåga
mycket lång tid – har andelen personer i gruppen som har förvärvsinkomst
ökat med drygt 20 procent sedan de nådde den bortre gränsen i sjukförsäkringen.
Den genomsnittliga förvärvsinkomsten för dessa personer har ökat med ca 50
procent. Detta betyder att fler återvänt till arbete och att de som hade en
partiell arbetsförmågenedsättning börjat förvärvsarbeta i större omfattning än
före det att de nådde den bortre gränsen.
Många av de personer som valde att inte delta i den
arbetslivsintroduktion som erbjöds samtliga som nådde den bortre gränsen i
sjukförsäkringen hade en partiell sjukersättning och förvärvsarbetade till viss
del. Enligt Försäkringskassans rapport hade 16 procent året för det att de
lämnade sjukförsäkringen en förvärvsinkomst på över 200 000 kronor. Denna
andel hade efter det att de lämnat sjukförsäkringen ökat till 38 procent.
Ca 22 procent av dem, som inte ville delta i
arbetslivsintroduktionen och som inte har någon ersättning från
Försäkringskassan eller är registrerade hos Arbetsförmedlingen åtta månader
efter det att de lämnade sjukförsäkringen, saknar förvärvsinkomst. Det rör sig
om ca 900 individer. Detta kan till en betydande del vara fråga om personer som
inte hade förvärvsarbetat före det att de beviljades en tidsbegränsad
sjukersättning och därför inte hade någon sjukpenninggrundande inkomst att
återfå när sjukersättningen upphörde. Det är för att underlätta för denna grupp
som sjukpenning i särskilda fall och boendetillägg infördes från och med 2012.
Den sammantagna bilden är att
sjukförsäkringsreformen har varit en framgång när det gäller att minska
utanförskapet. Det är dock viktigt att även framöver följa upp reformen.