Utförsäkrade och ekonomisk politik

den 19 september

Svar på fråga

2011/12:763 Utförsäkrade och ekonomisk politik

Statsrådet Ulf Kristersson

Anders Karlsson har frågat finansministern vilka åtgärder han avser att vidta i sin ekonomiska politik så att gruppen som försörjs av anhöriga kan minska. Då frågan huvudsakligen avser de personer som har fått ersättning under maximal tid inom sjukförsäkringen har frågan överlämnats till mig för besvarande.

En av de viktigaste frågorna för regeringen när den tillträdde i oktober 2006 var att minska det omfattande utanförskapet från arbetsmarknaden som till stor del bestod av sjukfrånvaro. Den sjukförsäkringsreform som regeringen har genomfört syftar till att underlätta för sjukskrivna att kunna återgå i arbete. Åtgärderna har stor bredd och omfattar såväl ändringar som rör regelverket för sjukskrivningsprocessen, exempelvis tidsgränser för bedömning av arbetsförmåga, som nya samverkans- och stödåtgärder för att underlätta för sjukskrivna att komma tillbaka i arbete.

Sjukförsäkringsreformen har gett resultat. Färre individer blir sjukskrivna och sjukperioderna har blivit kortare. De som blir långtidssjukskrivna är färre och de som blir det kommer i större utsträckning tillbaka i arbete.

Anders Karlsson hänvisar i sin fråga till en rapport från Försäkringskassan i augusti 2012 Hur har förvärvsinkomsterna förändrats mellan 2009 och 2010 för de som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen det första halvåret 2010. Av rapporten framgår att – trots att de flesta haft nedsatt arbetsförmåga mycket lång tid – har andelen personer i gruppen som har förvärvsinkomst ökat med drygt 20 procent sedan de nådde den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Den genomsnittliga förvärvsinkomsten för dessa personer har ökat med ca 50 procent. Detta betyder att fler återvänt till arbete och att de som hade en partiell arbetsförmågenedsättning börjat förvärvsarbeta i större omfattning än före det att de nådde den bortre gränsen.

Många av de personer som valde att inte delta i den arbetslivsintroduktion som erbjöds samtliga som nådde den bortre gränsen i sjukförsäkringen hade en partiell sjukersättning och förvärvsarbetade till viss del. Enligt Försäkringskassans rapport hade 16 procent året för det att de lämnade sjukförsäkringen en förvärvsinkomst på över 200 000 kronor. Denna andel hade efter det att de lämnat sjukförsäkringen ökat till 38 procent.

Ca 22 procent av dem, som inte ville delta i arbetslivsintroduktionen och som inte har någon ersättning från Försäkringskassan eller är registrerade hos Arbetsförmedlingen åtta månader efter det att de lämnade sjukförsäkringen, saknar förvärvsinkomst. Det rör sig om ca 900 individer. Detta kan till en betydande del vara fråga om personer som inte hade förvärvsarbetat före det att de beviljades en tidsbegränsad sjukersättning och därför inte hade någon sjukpenninggrundande inkomst att återfå när sjukersättningen upphörde. Det är för att underlätta för denna grupp som sjukpenning i särskilda fall och boendetillägg infördes från och med 2012.

Den sammantagna bilden är att sjukförsäkringsreformen har varit en framgång när det gäller att minska utanförskapet. Det är dock viktigt att även framöver följa upp reformen.