Till innehåll på sidan

Utbildningsstöd till familjehemsplacerade barn

Skriftlig fråga 2014/15:653 av Thomas Finnborg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2015-06-11
Överlämnad
2015-06-11
Anmäld
2015-06-12
Svarsdatum
2015-06-24
Sista svarsdatum
2015-06-24
Besvarad
2015-06-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Åsa Regnér (S)

 

Barn som växer upp i Sverige ska ha rätt till utbildning oavsett om de bor hos sina biologiska föräldrar eller i familjehem. Denna rättighet finns även med i socialtjänstlagen där det framgår att barn som är placerade i exempelvis familjehem ska få ”god vård”. Även i skollagen står det att alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden.

Enligt Socialstyrelsens Social rapport 2010 löper barn som växer upp i samhällets vård en större risk för en ogynnsam utveckling över tid. Enligt rapporten är låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 den starkaste riskfaktorn för framtida psykosociala problem bland dessa barn. Goda resultat i skolan är alltså den starkaste skyddande faktorn när det gäller de här familjehemsplacerade barnens framtidsutsikter.

Enligt Socialstyrelsens rapport har dagens utformning av familjehemsvården ofta små möjligheter att kompensera de risker som finns för utsatta barns framtidsutsikter. Det gäller inte minst just skolprestationer och utbildning, trots att man i lagstiftningen tydliggör kommunernas särskilda ansvar för de placerade barnens utbildning. Den samlade bilden visar att riktade insatser för att förbättra utsatta barns möjligheter i skolan förmodligen är nödvändiga för att deras mer långsiktiga utveckling ska förbättras.

Utifrån både samhällsekonomiska och etiska skäl bör just de barn som samhället tagit ansvar för kunna få en så god utbildning som möjligt, särskilt då vi vet att just utbildning är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att säkra dessa barns framtida utveckling.

Att säkerställa att varje placerat barn får en god skolgång utifrån sina individuella förutsättningar för lärande är en kraftfull åtgärd för att bryta negativa mönster. Det innebär också att barnkonventionens intentioner omsätts i konkret handling.

Skolfam, som arbetar för att öka chanserna för barn i familjehem att lyckas i skolan, är unikt i Sverige. De har också fått stor medial uppmärksamhet för sitt arbete. Liknande projekt har inletts i andra kommuner och i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Sveriges Kommuner och Landsting, för att stärka utsatta barns chanser att lyckas i skolan.

Den här frågan är alltför viktig för de barn som berörs och för hela samhället för att inte lyftas upp ytterligare en nivå, där Skolfam liksom andra relevanta metoder kan utgöra grunden för ett mer strategiskt nationellt arbete. Dessutom får många barn som är placerade på hem för vård eller boende (HVB-hem) av kommunen en bristfällig utbildning under placeringstiden. Här bör även en översyn göras av hur man bättre kan tillgodose barns och ungdomars utbildning under placeringstiden.

Jag vill därför fråga statsrådet Åsa Regnér följande:

 

Hur ser statsrådet och regeringen över möjligheten att arbeta vidare med att förbättra skolresultaten för familjehemsplacerade barn i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:653 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Dnr 2015/03511/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:653 av Thomas Finnborg (M) Utbildningsstöd till familjehemsplacerade barn

Thomas Finnborg har frågat barn-, äldre- och jämställdhetsministern hur statsrådet och regeringen ser över möjligheten att arbeta vidare med att förbättra skolresultaten för familjehemsplacerade barn i Sverige. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

En lyckad skolgång är den enskilt starkaste skyddsfaktorn för en gynnsam utveckling senare i livet för placerade barn. Samhället har ett särskilt ansvar för att placerade flickor och pojkar får det stöd som de behöver, t.ex. att de får den skolgång de har rätt till.

Av skollagen framgår att alla elever oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden ska ha lika tillgång till utbildning inom skolväsendet. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt och en strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Elevers lika tillgång till utbildning är en grundläggande princip i skollagen. Detta gäller inte minst elever som blir placerade i familjehem eller på hem för vård eller boende (HVB) då dessa elever ofta befinner sig i en utsatt situation och många sedan tidigare har en problematisk skolsituation. För att säkerställa att HVB-placerade barn får samma utbildning som andra elever dvs. en likvärdig utbildning av god kvalité har regeringen i proposition Utbildning för elever i samhällsvård och på sjukhus (prop. 2014/15:43) föreslagit ändringar i skollagen. Ändringarna träder ikraft den 1 juli 2015.

För att tillgodose placerade barns behov av skolgång behövs en fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst, vårdnadshavare och familjehemsföräldrar eller personalen vid HVB. Socialtjänsten har ett övergripande ansvar för att en sådan samverkan kommer till stånd.

Regeringens målsättning är att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. För att alla elever ska ha möjlighet att nå kunskapskraven krävs att eleverna får den tid de behöver med sina lärare, att undervisningen anpassas till deras förutsättningar och behov samt att stöd sätts in tidigt.

Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare med uppdraget att undersöka förutsättningarna för att införa en läsa-skriva-räkna-garanti och lämna förslag om vad garantin bör innehålla. Syftet med garantin är att utarbeta ett system som ser till att alla elever, både flickor och pojkar, får de extra anpassningar eller det särskilda stöd de behöver för att få förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i svenska eller svenska som andraspråk och matematik i årskurs 3 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan.

För att höja utbildningskvaliteten och ge lärare i lågstadiet mer tid för varje elev får skolans huvudmän, kommuner och fristående skolor vidare möjlighet att ta del av ett statsbidrag för att kunna anställa fler lärare, speciallärare eller annan personal så att lärare får mer tid för sitt arbete och så att klasserna kan bli mindre. I år föreslår regeringen att ca 2 miljarder kronor avsätts för detta ändamål och fr.o.m. 2016 beräknas cirka 2 miljarder kronor per år.

För att ge alla huvudmän och skolor möjlighet att utvecklas och förbättras kommer regeringen från och med hösten 2015 att inrätta nationella skolutvecklingsprogram (prop. 2014/15:100). Huvudmän och skolor har olika förutsättningar och behov. För att möta denna mångfald bör en variation av insatser inom olika områden erbjudas huvudmän och skolor.  Insatserna kan avse olika kompetens- och stödinsatser när det t.ex. gäller undervisning i ämnen eller ämnesövergripande arbete, statistik och resultatuppföljning, arbete med elever i behov av särskilt stöd, hur administrationen kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva.

Regeringen anser vidare att statens stöd till huvudmän och skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar behöver förstärkas. Skolor med tuffa förutsättningar behöver t.ex. mer resurser för att utveckla pedagogik och metodik samt förmågan att möta elever med olika förutsättningar. Inom ramen för satsning samverkan för bästa skola föreslår regeringen därför att 300 miljoner kronor avsätts för 2015 och därefter beräknas 600 miljoner kronor per år fr.o.m. 2016.

De bästa förutsättningarna för inlärning får eleverna i en skolmiljö som är stimulerande, trygg och hälsosam. Sambandet mellan hälsa och lärande är väl etablerat; god hälsa leder till ökat välbefinnande, och därmed även till bättre förutsättningar för lärande hos den enskilda eleven. I syfte att förbättra förutsättningarna för höjda skolresultat avser regeringen att förstärka elevhälsan och beräknar därför i vårpropositionen ett riktat statsbidrag om 200 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2016.

Stockholm den 24 juni 2015

Gustav Fridolin

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.