Utbildningsplikt för nyanlända

Skriftlig fråga 2017/18:1612 av Lars Beckman (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-08-13
Överlämnad
2018-08-14
Besvarad
2018-08-28
Sista svarsdatum
2018-08-28
Svarsdatum
2018-08-28
Anmäld
2018-08-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)

 

 

I Ekot i SR den 13 augusti avslöjas att den utbildningsplikt för nyanlända som regeringen införde vid årsskiftet har fått en minst sagt trög start. Hittills i år har knappt 5 500 personer bedömts omfattas av utbildningsplikt men endast 90 av dem har påbörjat studier. Det betyder att om det fortsätter i samma takt kommer det att ta 61 år innan alla dessa 5 000 har genomgått utbildning enligt utbildningsplikten. Det kan liknas vid ett haveri för en av regeringens viktigaste åtgärder när det gäller att få fler utrikesfödda i jobb.

SR skriver följande på sin webbplats:

”Utbildningsplikten innebär att nyanlända som saknar en gymnasieutbildning och som på grund av sin korta utbildning inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram kan anvisas att söka och påbörja studier. Den som inte följer anvisningen kan få sin etableringsersättning indragen. Utbildningsplikten infördes vid årsskiftet och i juni bedömde Arbetsförmedlingen att knappt 5 500 personer omfattades, men bara 90 av dem har påbörjat studier.”

Det är anmärkningsvärt att så många utrikesfödda väljer att inte delta i studier enligt utbildningsplikten. Jag vill därför fråga arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson följande:

 

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att få fler utrikesfödda att delta i studier enligt utbildningsplikten och förbättra utfallet av denna insats?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1612 besvarad av Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)



A

/

2018/01548/A

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1612 av Lars Beckman (M)
Utbildningsplikt för nyanlända

Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få fler utrikes födda att delta i studier enligt utbildningsplikten och förbättra utfallet för denna insats.

Utbildningsplikten syftar till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och skapa en effektiv etablering. Den tydliggör individens ansvar att skaffa sig de kunskaper som krävs för att komma i arbete.

Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna matchas mot arbete under sin tid i etableringsprogrammet ska i huvudsak ägna sig åt utbildning. Om en nyanländ däremot bedöms ha förutsättningar för att komma i arbete ska insatser sättas in för att matcha individen till arbete, på samma sätt som tidigare.

Arbetsförmedlingen gör en bedömning om en nyanländ omfattas av utbildningsplikten eller ej. I det fall individen omfattas ska en anvisning till utbildning ske. Därefter ska individen ansöka om utbildning, bli antagen och sedan påbörja utbildningen. Om individen väljer att inte ansöka eller ta del av utbildningen kan individen varnas eller stängas av från sin ersättning under kortare eller längre tid. De uppgifter som Lars Beckman hänvisar till är hur många som i juni bedömts omfattas av utbildningsplikten samt hur många av dessa som hunnit påbörja sina studier. Resultatet ska inte tolkas som att de som inte påbörjat studier själva valt att inte delta i studier enligt utbildningsplikten. Arbetsförmedlingen visar i ett stickprov från i slutet på mars att 11 procent av de arbetssökande som bedömts omfattas av utbildningsplikt hade fått en anvisning från Arbetsförmedlingen om att ansöka till utbildning.

Det är viktigt att Arbetsförmedlingen skyndsamt gör individuella bedömningar och anvisar de individer som bedöms omfattas av utbildningsplikten till utbildning så att dessa individer sedan kan ansöka och påbörja utbildning. Jag är också medveten om att en del av de som omfattas av utbildningsplikten inte kommer att vara redo att påbörja en utbildning utan kan behöva olika stödjande eller studieförberedande insatser först.

För att underlätta genomförandet av utbildningsplikten har kommunerna tillförts medel för att enklare kunna möta behovet av utbildning för de som omfattas av utbildningsplikten. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen respektive folkhögskolorna kommer även vara central för att smidiga övergångar ska ske. Regeringen gav Skolverket i uppdrag att underlätta genomförandet hos kommunerna och Arbetsförmedlingen har under våren tagit fram en vägledning för sina handläggare som stöd för genomförandet.

Att genomföra en sådan här stor förändring, som involverar både Arbetsförmedlingen och alla kommuner, tar tid. Jag kommer att fortsätta att följa utbildningspliktens genomförande med målsättningen att många nyanlända ska ta del av utbildning som för dem närmare arbetsmarknaden.

Stockholm den 23 augusti 2018,

Ylva Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.