Till innehåll på sidan

Utbildningsmöjligheter för lågutbildade flyktingar och andra jämförbara grupper

Skriftlig fråga 2007/08:506 av Larsson, Katja (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-12-14
Anmäld
2007-12-14
Besvarad
2007-12-19
Svar anmält
2007-12-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga

2007/08:506 Utbildningsmöjligheter för lågutbildade flyktingar och andra jämförbara grupper

av Katja Larsson (s)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Regeringen har tagit bort rekryteringsstödet samt andra stöd till vidareutbildning, som till exempel rekryteringsbidraget och stöd till korttidsstudier. Därmed minskar människors möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden genom att läsa in en gymnasiekompetens. Jag anser att det är farligt att låsa arbetstagare vid en lägre utbildningsnivå utan utvecklingsmöjligheter för att möta det alltmer globaliserade arbetslivet. I högkonjunktur märks inte dessa förändringar så mycket men vid en lågkonjunktur märks de desto mer.

För närvarande är sökandetrycket på komvux relativt lågt, vilket bland annat märks på komvux i min hemkommun Burlöv. Det är glädjande att människor i högre utsträckning än tidigare får arbete och inte minst glädjande är att fler utlandsfödda får arbete. Vi vet emellertid att konjunkturen vänder och att en lågkonjunktur är förestående. Frågan är bara när och hur djup lågkonjunkturen blir. Det är dessutom så att lågutbildade och invandrare är de grupper som först blir arbetslösa vid en konjunktursvacka.

Vilka initiativ avser ministern att ta för att kommunerna ska få möjlighet att erbjuda framför allt lågutbildade flyktingar och andra invandrargrupper en utbildningsnivå jämförbar med andra samhällsgrupper?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:506 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund

den 19 december

Svar på fråga

2007/08:506 Utbildningsmöjligheter för lågutbildade flyktingar och andra jämförbara grupper

Utbildningsminister Jan Björklund

Katja Larsson har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att kommunerna ska få möjlighet att erbjuda framför allt lågutbildade flyktingar och andra invandrargrupper en utbildningsnivå jämförbar med andra samhällsgrupper.

Först en kommentar om de avskaffade stöden rekryteringsbidrag och bidrag vid korttidsstudier som Katja Larsson nämner i sin fråga. Regeringens ståndpunkt är att ett system för finansiering av studier för vuxna med behov av grundläggande och gymnasial utbildning måste vara enkelt, hållbart och uppfattas som rättvist. Regeringen strävar efter ett samordnat och sammanhållet studiestödssystem. Alla vuxenstuderande ska därför omfattas av det reguljära studiemedelssystemet, ett system som redan i dag medger mer förmånliga villkor för vuxna studerande på grundskole- eller gymnasienivå. Dessa studerande kan få ett högre bidrag som utgör ca 80 procent av totalbeloppet. Studiemedel kan även lämnas för deltidsstudier. Studiemedelssystemet ger därmed goda möjligheter till livslångt lärande och återkommande kompetensutveckling. 

I skollagen (1985:1100) anges att vuxna ska ges tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom ska främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet. Även i förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning slås det fast att kommunerna, vid urval på grund av platsbrist, ska prioritera personer som har kort tidigare utbildning och som behöver behörighetskomplettera.

Att resurserna inom vuxenutbildningen ska riktas till dem som har ett stort behov av sådan utbildning är en av regeringens utgångspunkter.

I dag finns en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar grundskolan. En arbetsgrupp ska utreda hur en liknande rättighet skulle kunna införas på gymnasial nivå. Det är även fullt möjligt att läsa svenska som andraspråk inom ramen för grundläggande vuxenutbildning.

Det är viktigt att understryka kommunernas ansvar. Det är kommunerna som själva bäst kan avgöra behovet av utbildning och utifrån det besluta om vilken vuxenutbildning de ska erbjuda sina kommuninvånare. Detta skapar förutsättningar för en planering av utbildningar som motsvarar såväl individens behov som det lokala behovet av arbetskraft.

Jag vill även poängtera att det finns andra utbildningsformer med statlig finansiering, kvalificerad yrkesutbildning och viss påbyggnadsutbildning, som ger möjligheter till kompetensutveckling för dem som har de största behoven av utbildning för att komma in på arbetsmarknaden.

Regeringen strävar efter att stärka det livslånga lärandet genom en rad åtgärder. Det handlar om större valfrihet och mångfald, bland annat genom fristående vuxenutbildning, men också om införandet av en särskild yrkeshögskola. Regeringens utredare återkommer med förslag på dessa områden till våren.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.