Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

utarmat uran inom EU och Nato

Skriftlig fråga 2000/01:503 av Jóhannesson, Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-01-04
Anmäld
2001-01-16
Besvarad
2001-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 4 januari

Fråga 2000/01:503

 av Berit Jóhannesson (v) till försvarsminister Björn von Sydow om utarmat uran inom EU och Nato

Enligt uppgifter i massmedierna har USA, både i Kosovokriget och i Bosnien, använt projektiler med utarmat uran. Utarmat uran används i projektiler för att få en bättre genomslagskraft då det har hög densitet och är billigt. Men vid nedslag bildas radioaktivt stoff som kan inandas av människor och spridas i kroppen. På en fråga av mig, ställd den 15 april 1999 svarade Anna Lindh att Natohögkvarteret förnekat att USA använt dessa ämnen. USA har inte tidigare bekräftat dessa, men de har nu bekräftats av Nato. Även under Gulfkriget användes dessa projektiler, vilket först förnekades av USA men senare bekräftats.

Många amerikanska och kanadensiska soldater som deltog i Gulfkriget uppvisar "Gulfsyndromet", en mängd olika symtom samt allvarliga sjukdomar som leukemi och andra cancerformer. Nu har sex italienska soldater som tjänstgjort på Balkan avlidit i leukemi. Belgien har uppmanat EU:s hälsovårdsministrar att ta upp de hälsoproblem som drabbat soldater i Kosovo. Svenska soldater och annan svensk personal har varit och kommer att vara aktiva i olika internationella konfliktförebyggande och fredsbevarande verksamheter tillsammans med Nato och löper därmed risk att utsättas för hälsorisker från utarmat uran.

Min fråga till Björn von Sydow är:

Vilka åtgärder avser försvarsministern att vidtaga i kontakter med Natohögkvarteret och EU i frågan?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:503 besvarad av

den 17 januari

Svar på frågorna 2000/01:503 om utarmat uran inom EU och Nato och 504 om hälsoundersökningar för svenska soldater i Kosovo

Försvarsminister Björn von Sydow

Berit Jóhannesson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta i kontakter med Natohögkvarteret och EU med anledning av de uppgifter som förekommit i medierna om att Nato använt ammunition med utarmat uran i samband med insatserna på Balkan. Berit Jóhannesson har vidare frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta så att våra svenska soldater i Kosovo får genomgå en hälsoundersökning.

Ett flertal länder har de senaste dagarna beslutat att genomföra hälsoundersökningar på soldater som tjänstgjort på Balkan. Bakgrunden är att det framkommit uppgifter om att Nato använt ammunition med utarmat uran i samband med insatserna på Balkan. Frågan om detta skulle kunna vara orsaken till att bl.a. ett antal italienska soldater som tjänstgjort i regionen fått leukemi har därvidlag uppkommit.

Eventuella miljö- och hälsorisker av utarmat uran hanteras av ett antal organisationer med kompetens inom området. FN:s miljöprogram UNEP (United Nations Environment Programme) har genomfört undersökningar om förekomsten av utarmat uran i Kosovo så sent som i november 2000 och en rapport kommer i februari 2001. WHO förväntas utkomma med en rapport om de allmänna hälsoriskerna med utarmat uran under våren.

Nato har bekräftat att projektiler innehållande utarmat uran har använts i samband med olika uppdrag på Balkan. Utrikesminister Anna Lindh och jag har den 11 januari träffat Natochefen Lord Robertson. Vid vårt möte togs bl.a. denna fråga upp. Lord Robertson betonade att det för närvarande inte finns några vetenskapliga bevis som stöder ett samband mellan förekomsten av utarmat uran och uppkomsten av leukemi och andra cancersjukdomar. Nato tar dock de truppbidragande ländernas oro på största allvar och kommer att utreda var och i vilken omfattning ammunition med utarmat uran har använts. En arbetsgrupp för att utbyta information om eventuella hälsorisker förknippade med detta, till vilken även icke-allierade länder som bidrar till SFOR och KFOR har inbjudits att delta, har upprättats.

Frågan har också tagits upp i EU inom ramen för Interimskommittén för utrikes- och säkerhetspolitik. Resultatet av den diskussionen blev att i första hand ska det arbete som Nato och FN nu genomför följas på nära håll. Frågan om möjliga hälsorisker för de soldater som deltar i de Natoledda fredsfrämjande insatserna på Balkan är främst ett ansvar för Nato och deltagande stater. För största möjliga öppenhet i frågan bör dock ett fortsatt utbyte av synpunkter inom relevanta rådsorgan ske. Härutöver har EU-kommissionen kallat in den grupp av oberoende experter som möts regelbundet under artikel 31 i Euratomfördraget till ett ad hoc-möte. Expertgruppen ska avge ett vetenskapligt yttrande om möjliga hälsokonsekvenser till följd av användandet av utarmat uran. Yttrandet förväntas presenteras inom en månad.

Vad beträffar frågans hantering i Sverige kan jag meddela att Regeringskansliet har samlat ett antal expertmyndigheter för att få frågan belyst ur olika perspektiv. Den samlade bedömningen dessa myndigheter gav uttryck för var att det hittills inte gått att påvisa samband mellan exponering av utarmat uran och cancerformerna leukemi och lungcancer.

Trots detta anser regeringen att den oro denna debatt har skapat måste tas på största allvar. Många svenskar som tjänstgjort på Balkan och deras anhöriga är oroliga. Regeringen kommer därför att följa de hälsoundersökningar som görs av Försvarsmakten samt i andra länder liksom resultaten av de undersökningar som pågår inom bl.a. Nato och FN.

Enligt vad jag har erfarit kommer Försvarsmakten att genomföra stickprovsundersökningar på mellan 1 000 och 2 000 soldater som tjänstgjort på Balkan.

Vidare kommer ett informationsbrev att skickas hem till alla som tjänstgjort på Balkan sedan 1993. Viss personal som tjänstgjorde i Kuwait 1991 kommer också att beröras. En enkät om personalens hälsa kommer att bifogas utskicket. De som anger att de inte mår bra eller känner oro kommer att erbjudas rådgivning och konsultationer och en hälsoundersökning om det bedöms som nödvändigt.

Jag välkomnar de åtgärder som berörda myndigheter nu vidtar. Jag vill försäkra Berit Jóhannesson om att vi kommer att följa denna fråga noga och vi är inte främmande för att överväga ytterligare åtgärder längre fram.

Man får heller inte glömma bort att det utöver den svenska militära personalen finns ett stort antal civila organisationer på plats på Balkan. Det är viktigt att även deras personal får del av saklig information. Enligt vad jag har erfarit ser bl.a. Statens räddningsverk och Sida för närvarande över hur detta ska hanteras på bästa sätt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att den viktigaste frågan i detta sammanhang är om och i så fall hur användningen av utarmat uran i ammunition har påverkat miljön i regionen och vilka hälsorisker detta i så fall skulle kunna innebära för lokalbefolkningen. Detta är dock en fråga som bör hanteras av de organisationer som internationellt ansvarar för dessa frågor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.