Utanförskap
Skriftlig fråga 2008/09:655 av Green, Monica (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-02-20
- Anmäld
- 2009-02-23
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-03-06
- Svar anmält
- 2009-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga
2008/09:655 Utanförskap
av Monica Green (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Anders Borg använde mycket tid och kraft i valrörelsen för att argumentera för att ”utanförskapet” var en miljon människor. Moderaterna definierade vid flera tillfällen exakt hur detta ”utanförskap” skulle beräknas. Denna definition beskrevs till exempel i en artikel i Ekonomisk debatt (nr 1, 2006) av den nuvarande statssekreteraren på Arbetsmarknadsdepartementet, Eva Uddén Sonnegard. Den aktuella månadssiffran för detta ”utanförskap” var också under lång tid väl synlig på Moderaternas hemsida.
Om man räknar som Anders Borg gjorde i valrörelsen så är nu utanförskapet 5 000 fler än för två år sedan (december 2008 jämfört med december 2006, SCB).
Vad avser finansministern att göra för att minska det utanförskap som nu växer – enligt Moderaternas egen definition – utöver att byta beräkningsmodell?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:655 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2008/09:655 Utanförskap
Finansminister Anders Borg
Monica Green har frågat mig vad regeringen avser att göra för att bryta det utanförskap som nu växer – enligt Moderaternas egen definition – utöver att byta beräkningsmodell.
Utanförskapsbegreppet syftar till att belysa att betydligt fler än de som räknas som arbetslösa har arbetsmarknadsrelaterade problem och att dessa problem till och med kan vara allvarligare än de problem som arbetslösa har. Utvecklingen på arbetsmarknaden måste därför bevakas med en bred uppsättning indikatorer. På regeringens initiativ pågår ett arbete med att vidareutveckla arbetsmarknadsstatistiken och statistikredovisningen. Den centrala statistikkällan är SCB:s arbetskraftsundersökningar. Regeringen redogjorde för detta arbete senast i budgetpropositionen för 2009. Under hösten har de första resultaten av arbetet sett sitt ljus och SCB kommer successivt att publicera nya och bättre indikatorer.
Utanförskapet har minskat kraftigt sedan regeringen tillträdde 2006. Sysselsättningen och personer i arbete ökade kraftigt. Antalet personer mätt som helårsekvivalenter som erhåller ersättningar minskade med 125 000 personer från drygt 1 084 000 personer 2006 till 959 000 personer 2007. Utfallsstatistiken för 2008 är fortfarande inte tillgänglig men antalet personer beräknas minska till 881 000 helårspersoner. Så mycket har inte utanförskapet minskat under de år det finns statistik tillgänglig för. Nedgången beror både på det gynnsamma konjunkturläget och på regeringes politik för ett minskat utanförskap. Regeringens politik syftar till att varaktigt öka sysselsättningen genom minskat utanförskap och ökad sysselsättning för unga, äldre, utrikes födda samt deltidsarbetslösa. Detta kräver en kombination av utbuds- och efterfrågestimulerande åtgärder.
Ett viktigt fokus i regeringens politik har legat på åtgärder som ökar arbetsutbudet, eftersom erfarenheterna visar att det är arbetsutbudet som på lång sikt är avgörande för sysselsättningens storlek. De viktigaste åtgärderna regeringen vidtagit för att öka arbetsutbudet är jobbskatteavdraget och förändringarna i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna. Det är viktigt att utbudsreformer kombineras med efterfrågestimulerande åtgärder riktade till dem som har svårt att få arbete till rådande lönestruktur. Bland de viktigaste åtgärderna kan nämnas nystartsjobben och nyfriskjobben.
Under hösten medförde den internationella krisen att situationen på arbetsmarknaden ändrades. Varslen har nått höga nivåer och arbetslösheten har börjat att stiga. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att överbrygga den allvarliga situationen på arbetsmarknaden och som förhindrar att utanförskapet växer sig ännu större till följd av krisen. Budgetpropositionen innehåller förslag på åtgärder som både är konjunkturellt och strukturellt motiverade.
Utöver insatserna i budgetpropositionen har flera andra åtgärder vidtagits med anledning av den finansiella krisen. Regeringen har lagt fram ett finansmarknadspaket med en stabilitetsplan för att återupprätta förtroendet på de finansiella marknaderna. Det starka utgångsläget i de offentliga finanserna gör också att vi kan låta de automatiska stabilisatorerna verka fullt ut. Därutöver har regeringen tillfört temporära resurser till Arbetsförmedlingen samt utökat antalet studieplatser inom kommunal yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) och yrkeshögskolan. Arbetslösa personer som fyllt 25 år har under 2009 och 2010 möjlighet att få det högre studiebidraget för studier på yrkesvux. Regeringen har också permanent förstärkt nystartsjobben för långtidsarbetslösa Arbetskraftsefterfrågan stimuleras genom ROT-avdrag och infrastruktursatsningar. Totalt uppgår satsningarna därmed till 40 miljarder kronor.
Riksbanken och Riksgälden har vidtagit åtgärder för att förbättra likviditeten på de finansiella marknaderna, och Riksbanken har dessutom sänkt räntan med 3,75 procentenheter sedan budgetpropositionen lades fram.
Regeringen följer utvecklingen noggrant och har beredskap att återkomma med ytterligare åtgärder som stabiliserar arbetsmarknaden. Samtidigt är det viktigt att understryka att politiken inte får äventyra de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.