den 18 september
Svar på fråga
2012/13:756 Uppehållstillstånd
Statsrådet Tobias Billström
Lars Mejern Larsson har frågat mig vilka åtgärder
jag är beredd att vidta för att reglerna inte ska vara så stelbenta. Frågan är
ställd mot bakgrund av ett enskilt ärende.
Jag är, som Lars Mejern Larsson säkert känner till,
förhindrad att uttala mig i ett enskilt fall men vill allmänt framhålla
följande beträffande reglerna om anhöriginvandring i utlänningslagen
(2005:716).
För nära anhöriga till en i Sverige bosatt person,
utöver make, sambo och underåriga barn, gäller enligt huvudregeln att
uppehållstillstånd får ges om han eller hon har ingått i samma hushåll som
anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan
släktingarna som fanns redan i hemlandet. Denna ordning har vi haft sedan 1997.
När bestämmelsen infördes ansågs det vara en rimlig avvägning som också låg i
linje med Europadomstolens praxis i fråga om Europakonventionens stadgande om
skydd för familjelivet. Därutöver får uppehållstillståndbeviljas också i andra
fall när det finns synnerliga skäl om utlänningen på annat sätt har särskild
anknytning till Sverige.Det finns med andra ord en ventil när det gäller
ömmande och udda situationer.Ett exempel när det kan finnas synnerliga skäl på
grund av särskild anknytning är när en förälder vill förenas med sitt barn i
Sverige men de inte har ingått i samma hushållsgemenskap. I dessa fall ska
hänsyn tas till förälderns ålder, boendeförhållanden och
försörjningsmöjligheter samt omständigheter av humanitär art.
En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd
efter inresa i Sverige och inte kan beviljas uppehållstillstånd på annan grund,
kan undantagsvis ändå beviljas uppehållstillstånd om det vid en samlad
bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter
att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska då
särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och
situationen i hemlandet. En kartläggning har gjorts av tillämpningen av denna
regel. Kartläggningen visade att myndigheterna i huvudsak har tillämpat
bestämmelsen på det sätt lagstiftaren har avsett.
Sverige har således en lagstiftning som i rimlig
utsträckning ger utrymme för familjeåterförening. En lagstiftningsom beaktar
utlänningens situation i flera avseendenvid bedömningen av om
uppehållstillstånd ska beviljas, däribland beroendeförhållande och
hälsotillstånd.Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift
attavgöra om det finns grund för uppehållstillstånd. Bedömningarna görs alltid
utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet.
Jag anser inte att det finns behov av några
åtgärder från min sida med anledning av Lars Mejern Larssons fråga.