Ungdomsarbetslösheten

Skriftlig fråga 2019/20:601 av Katarina Brännström (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-12-06
Överlämnad
2019-12-09
Anmäld
2019-12-10
Svarsdatum
2019-12-18
Sista svarsdatum
2019-12-18
Besvarad
2019-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

 

Regeringen har haft som mål att Sverige år 2020 skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Trots att Sverige haft en stark högkonjunktur de senaste åren ligger vi på plats 23 av 28 vad gäller arbetslöshet i EU.

Svensk ungdomsarbetslöshet är uppe på höga nivåer: över 15 procent av ungdomarna går arbetslösa. Sverige måste få ned ungdomsarbetslösheten. Det är en viktig fråga kopplad till integration och kriminalitet men även för att säkra framtidens välfärd.

Bland utrikes födda har Sverige rekordhög arbetslöshet och även bland unga är det en stor del som saknar arbete. Det tar tid att komma in på den svenska arbetsmarknaden, och dagens regler gör det svårt för unga att ta sig in på en stel och trögrörlig arbetsmarknad. Trots högkonjunktur har vi en alldeles för stor arbetslöshet bland unga och utrikes födda. Många prognoser pekar nu på att Sverige är på väg in i en sämre konjunktur, och fler riskerar att bli arbetslösa.

Mot bakgrund av ovan vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

 

Har ministern några konkreta förslag för att stimulera till fler jobb för Sveriges unga?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:601 besvarad av Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)



A2019/02217/A

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmarknadsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:601 av Katarina Brännström (M)
Ungdomsarbetslösheten

Katarina Brännström har frågat mig om jag har några konkreta förslag för att stimulera till fler jobb för Sveriges unga.

Arbetsmarknaden har under de senaste åren varit särskilt gynnsam för ungdomar, med tydligt minskad arbetslöshet som följd. Från 2018 ser vi nu att arbetslösheten ökar igen för unga kvinnor och män. Under tredje kvartalet 2019 har andelen arbetslösa unga varit 19,9 procent. Bland unga arbetslösa kvinnor var andelen arbetslösa 20,3 procent och bland unga arbetslösa män var andelen 19,6 procent.

Unga som varken arbetar eller studerar har också minskat sedan 2009. Under tredje kvartalet 2019 var andelen 7,3 procent av befolkningen i åldern 15–24 år. Skillnaden mellan kvinnor och män var liten. För en del av dessa ungdomar, de under 20 år och som inte fullgjort en gymnasieutbildning, har kommunerna ett lagstadgat krav på sig att erbjuda lämpliga individuella åtgärder.

En avgörande faktor för inträdet på arbetsmarknaden är utbildning. För en individ innebär en slutförd gymnasieutbildning ökade möjligheter till arbete eller fortsatta studier. Regeringens mål är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. I budgetpropositionen för år 2020 fortsätter därför regeringen att investera i skolan med fokus på höjda kunskaper, stärkt jämlikhet och fler lärare. Det är även viktigt att ungdomar som avslutar gymnasieskolan utan gymnasieexamen stimuleras till och får möjlighet att studera vidare inom den kommunala vuxenutbildningen eller inom folkhögskolan. Regeringen genomför ett betydande kunskapslyft i syfte att ge individer, inklusive unga vuxna, en chans att utbilda sig för att kunna få ett jobb. Kunskapslyftet omfattar bl.a. statligt finansierade utbildningsplatser inom yrkesvux och folkhögskola.

Vidare är det angeläget att fler utrikes födda och däribland nyanlända kommer in på arbetsmarknaden, via arbete eller studier. Utvecklingen under 2018 var positiv, då en större andel utomeuropeiskt födda inskrivna på Arbetsförmedlingen gick till arbete eller studier jämfört med året innan. För nyanlända som tidigare deltagit i etableringsuppdraget visar resultatet under 2018 också på en tydlig förbättring för både kvinnor och män, genom att både andelen som fick ett arbete och andelen som påbörjade studier ökat. Det är dock en betydligt lägre andel kvinnor än män som har fått ett arbete. Under 2019 har resultaten försämrats, i synnerhet för kvinnor.

En väl fungerade samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna bidrar till att fler personer kan få en anställning eller påbörja en utbildning som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. I många kommuner finns så kallade lokala jobbspår för unga, nyanlända och andra individer som står utan arbete. Jobbspåren utgår från arbetsgivares behov av kompetens och bygger på lokala överenskommelser mellan Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och kommuner. Individen rustas med kompetensutveckling samtidigt som hen praktiserar på en arbetsplats där det finns möjlighet till arbete. Arbetslösa ungdomar kan få ta del av olika typer av insatser från Arbetsförmedlingen, med målet att ungdomen så snabbt som möjligt ska hitta ett jobb eller börja studera. Insatser för unga arbetslösa görs också inom ramen för Europeiska socialfondens program 2014–2020 i Sverige.

Regeringen avser även att föreslå ett ingångsavdrag som innebär att arbetsgivare som anställer en person som är ny på arbetsmarknaden får kraftigt nedsatta arbetsgivaravgifter på löner upp till 23 500 kronor under två år. Ingångsavdraget, som framför allt kommer att omfatta unga personer som är nya på arbetsmarknaden och saknar högre utbildning, syftar bland annat till att minska arbetslösheten bland unga. Förslaget, som föreslås träda ikraft den 1 juli 2020, remitterades den 11 december. Regeringen kommer att följa den fortsatta utvecklingen för ungdomar på arbetsmarknaden noga.

Stockholm den 18 december 2019

Eva Nordmark

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.