Undersköterskeutbildningen inom vuxenutbildningen
Skriftlig fråga 2013/14:287 av Helmersson Olsson, Caroline (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-12-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2014-01-13
- Besvarad
- 2014-01-14
- Svar anmält
- 2014-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 december
Fråga
2013/14:287 Undersköterskeutbildningen inom vuxenutbildningen
av Caroline Helmersson Olsson (S)
till statsrådet Maria Arnholm (FP)
Det kommer snart att råda brist på undersköterskor. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting finns ett behov av 24 000 nya undersköterskor i landet inom fem år. Bara i Sörmland behövs 700 nya undersköterskor till 2019. Jag menar att det sannolikt behövs än fler för att klara den totala personalförsörjningen.
Hösten 2012 gick 3 142 elever på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, och det finns en tendens till att färre söker sig dit. Insatser inom vuxenutbildningen behövs för att klara personalförsörjningen i framtiden.
I dag prioriteras de som står längst från arbetsmarknaden att gå en undersköterskeutbildning inom vuxenutbildningen. Om du redan har en gymnasieutbildning eller ett arbete prioriteras du bort.
Är statsrådet beredd att vidta åtgärder för att rikta resurser till undersköterskeutbildning inom vuxenutbildningen, och avser statsrådet att arbeta för att ändra regelverket så att även de med gymnasieutbildning eller arbete kan söka?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:287 besvarad av Statsrådet Maria Arnholm
den 14 januari
Svar på fråga
2013/14:287 Undersköterskeutbildningen inom vuxenutbildningen
Statsrådet Maria Arnholm
Caroline Helmersson Olsson har frågat mig om jag är beredd att vidta åtgärder för att rikta resurser till undersköterskeutbildning och om jag avser att arbeta för att ändra regelverket så att även de med gymnasierutbildning eller arbete kan söka.
Jag vill börja med att understryka att kommunal vuxenutbildning (komvux) är ett kommunalt ansvar. Det är kommunerna som ska erbjuda komvux på grundläggande och gymnasial nivå samt sträva efter att erbjuda komvux på gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan och behov.
Några formella hinder för dem med slutbetyg eller examen från gymnasieskolan att studera på komvux på gymnasial nivå finns inte, förutsatt att de saknar sådana kunskaper som utbildningen syftar till att ge. Det står således en kommun fritt att bevilja även sökande som har gymnasieutbildning eller arbete tillträde till komvux på gymnasial nivå och så sker också idag i flera kommuner.
Utöver kommunernas ansvar för komvux inledde regeringen 2009 en satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå (yrkesvux) som innebär att staten tillskjuter medel till kommuner för sådan vuxenutbildning. Yrkesvux riktar sig främst till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra sin yrkesbana. Även de som behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux. För 2014 omfattar den statliga satsningen på yrkesvux 350 miljoner kronor, vilket motsvarar 7–000 årsplatser. Det är kommunen som beslutar hur beviljat statsbidrag ska fördelas mellan olika inriktningar. Jag kan samtidigt konstatera att intresset för just vård och omsorg är stort inom yrkesvux och att andelen elever inom området ökade från 33 procent hösten 2010 till över 40 procent under 2012.
I februari 2011 beslutade regeringen om en ny kompetensreform för personal inom äldreomsorgen, det så kallade Omvårdnadslyftet. Satsningen syftar till att stärka kompetensen inom äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Totalt omfattar Omvårdnadslyftet 1 miljard kronor åren 2011–2014.
Statliga satsningar på bl.a. yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna (lärlingsvux) bör dock inte ersätta kommunal finansiering av komvux. Kommunerna är skyldiga att sträva efter att erbjuda komvux på gymnasial nivå som svarar mot efterfrågan och de behov som finns och jag uppmanar därför alla kommuner att anstränga sig mer för att uppfylla de krav som ställs på dem i skollagen (2010:800).
Ett problem som har uppmärksammats är nämligen att många kommuner lägger allt mindre resurser på komvux samtidigt som regeringen gör stora satsningar. Att statliga medel skjuts till behöver således inte betyda att antalet utbildningsplatser ökar.
Inom Regeringskansliet pågår just nu en översyn av regelverket för de viktigaste statsbidragen för komvux. Syftet är att säkerställa att eventuella framtida statliga satsningar på komvux får fullt genomslag. Vuxenutbildningen ska även i framtiden kunna ta emot vuxna som behöver stödjas och stimuleras i sitt lärande och ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.