Turkiets skyldigheter gentemot EU

Skriftlig fråga 2018/19:948 av Kadir Kasirga (S)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2019-09-03
Överlämnad
2019-09-04
Anmäld
2019-09-05
Svarsdatum
2019-09-11
Sista svarsdatum
2019-09-11
Besvarad
2019-09-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Sedan 1999 har Turkiet kandidatlandsstatus till EU, vilket ställer krav på att kandidatlandet följer Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och uppfyller Köpenhamnskriterierna som innebär politiska och ekonomiska villkor som ett kandidatland måste uppfylla för att kunna bli medlem i EU.

Tyvärr rapporteras dagligen om kränkningar från Turkiet, där folkvalda, fackliga aktivister, kvinnorättsaktivister och journalister blir fängslade på helt odemokratiska grunder.

Senast den 19 augusti rapporterades att det turkiska inrikesministeriet avsatt tre borgmästare från HDP (Folkens demokratiska parti) och arresterat över 400 av  dess medlemmar , däribland 60 kommunfullmäktigeledamöter.

Vid sidan av fängslandet av meningsmotståndare hotar nu den turkiska konstitutionsdomstolen två legala politiska partier med förbud. Motiveringen som presenteras av domstolen är att partierna har ordet Kurdistan i sina partibeteckningar. Den turkiska konstitutionsdomstolen menar att ordet Kurdistan hotar den ”turkiska statens enhet” och undergräver den ”nationella säkerheten”. Två vanliga åtalspunkter som används för att tysta ned de oppositionella.

De politiska partierna PAK (Kurdistan frihetsparti) och PSK (Kurdistan socialistiska parti) har sedan fyra år tillbaka verkat legalt i Turkiet och deltagit i de senaste lokalvalen. Både partierna proklamerar i sina partiprogram för ett demokratiskt Turkiet som står för jämlikhet, jämställdhet, solidaritet och mångfald. Ett demokratiskt Turkiet som garanterar kollektiva rättigheter för religiösa och etniska minoriteter i landet.

Både PAK och PSK driver en federativ lösning på den kurdiska konflikten, vilken har fortsatt sedan turkiska republikens bildande år 1923. Rimliga krav att driva i ett land som vill bli medlem i EU.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Avser ministern att ta några initiativ på EU-nivå för att förmå Turkiet att följa Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och Köpenhamnskriterierna?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:948 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:948 av Kadir Kasirga (S) om Turkiets skyldigheter gentemot EU

Kadir Kasirga har frågat mig om jag avser ta några initiativ på EU-nivå för att förmå Turkiet att följa Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter och Köpenhamnskriterierna.

Regeringen ser med djup oro på situationen i Turkiet. Fri opposition är en förutsättning för ett pluralistiskt demokratiskt samhälle. Folkvalda parlamentariker måste tillåtas verka i enlighet med sitt demokratiska mandat, något vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara. Regeringen publicerar regelbundet landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den senaste om Turkiet publicerades i februari i år och avhandlar situationen för oppositionspolitiker, däribland HDP:s (Folkens demokratiska parti) företrädare.

Därutöver är regeringen pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de internationella fora som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås. Vi uppmärksammar situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker och civilsamhällesaktörer och driver att EU:s medlemsstater fortsätter att agera samlat för att respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet återupprättas. Även situationen för fackligt aktiva är oroande.

Inom ramen för EU:s dialog med Turkiet är efterlevnad av Köpenhamnskriterierna central. På samma sätt är EU tydligt med att Turkiet behöver stärka samarbetet med Europarådet, åtgärda rekommendationer från dess olika institutioner och tillämpa Europadomstolens domar.

Sverige har i EU påtalat de avsatta borgmästarnas situation. I samband med årets lokalval betonade Sverige och EU att säkerställandet av fria, rättvisa och transparenta valprocesser är grundläggande för demokratin och för relationen mellan Turkiet och EU. Sverige uttryckte också i EU oro över Högsta valrådets beslut att genomföra borgmästarvalet i Istanbul igen samt att olämpligförklara folkvalda kandidater i sydöstra Turkiet.

Stockholm den 10 september 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.