Till innehåll på sidan

Turkiets offensiv i norra Syrien och misstänkta krigsbrott

Skriftlig fråga 2019/20:232 av Anders Österberg (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-22
Överlämnad
2019-10-23
Anmäld
2019-10-24
Sista svarsdatum
2019-10-30
Svarsdatum
2019-11-06
Besvarad
2019-11-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den pågående turkiska invasionen i norra Syrien strider mot folkrätten. Den svenska utrikesministern har gjort flera och tydliga uttalanden kring detta. Det finns en stor tacksamhet över att Sverige står upp för folkrätt och mänskliga rättigheter. Under Turkiets offensiv har det framkommit att flera brott mot krigets lagar verkar ha begåtts.

Ett exempel är utomrättsliga avrättningar av YPG-soldater men även av den ledande politikern Havrin Khalaf, som dödades av milisgrupper som får stöd av Turkiet.

Nyligen besökte den svenska EU-parlamentarikern Evin Incir och riksdagsledamoten Kadir Kasirga Kurdistan Regional Government i norra Irak. Där besökte de ett sjukhus och träffade Mohammed, 12 år, en kille som är känd från svenska medier eftersom han troligen träffats av vit fosfor. Just nu flygs han till Frankrike för att få sjukhusvård. Det är fortfarande osäkert om han kommer att överleva sina skador. Det finns uppgifter som talar om fler sådana här fall.

Sveriges ökade stöd på 100 miljoner kronor har tagits emot mycket väl och skrivs om i medier i regionen.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Hur ska ministern ta frågan om eventuella brott mot krigets lagar vidare?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:232 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:232 av Anders Österberg (S)
Turkiets offensiv i norra Syrien och misstänkta krigsbrott samt 2019/20:269 av Sara Gille (SD) Utredning av Turkiets krigsbrott

Anders Österberg har frågat mig hur jag ska ta frågan om eventuella brott mot krigets lagar vidare. Sara Gille har frågat mig om jag och regeringen kommer att arbeta vidare för internationella utredningar av de krigsbrott som är begångna av Turkiet med allierade jihadister för att ställa turkiska individer till svars för detta. Jag väljer att svara på dessa frågor samlat.

Precis som Anders Österberg konstaterar anser vi att den turkiska militära offensiven på syriskt territorium bryter mot FN-stadgans våldsförbud och därmed strider mot folkrätten. Europeiska rådet har även varit tydligt med att fördöma offensiven.

Som medmänniskor är vi givetvis förfärade över det som pågår i norra Syrien. Det turkiska agerandet försvårar för alla parter i området och drabbar civilbefolkning, hjälporganisationer och internerade. Detta framförde vi till företrädare för Turkiet redan innan offensiven inleddes och vi har sedan dess tillsammans med ett enigt EU krävt att den måste få ett slut.

Vi ser med stor oro på hur civila drabbats av den turkiska offensiven. Regeringen följer anklagelserna om att vit fosfor kan ha använts mot civila mycket noga. Det är viktigt att Organisationen mot kemiska vapen har beredskap att agera i denna fråga om anklagelserna skulle beläggas. Stridande parter måste respektera internationell humanitär rätt och är skyldiga att följa folkrättens regler om distinktion, proportionalitet och försiktighet.

Ansvarsutkrävande för de allvarliga internationella brotten begångna av olika parter i konflikten i Syrien är en prioritet för Sverige, det gäller både brott mot krigets lagar och de mänskliga rättigheterna. Bevisinsamling, exempelvis genom FN:s bevisinsamlingsmekanism avseende brott begångna i samband med konflikten i Syrien, IIIM och FN:s MR-kontor, är avgörande för att understödja framtida utredningar och åtal, såväl nationellt som internationellt. Dessa organ har också mandat att granska det som hänt under den turkiska offensiven i Syrien.

Sverige och EU stödjer på olika sätt dessa ansträngningar.

Stockholm den 30 oktober 2019

Ann Linde

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.