Turkiets militära upprustning mot Rojava

Skriftlig fråga 2019/20:126 av Lawen Redar (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-09
Överlämnad
2019-10-10
Anmäld
2019-10-11
Svarsdatum
2019-10-16
Sista svarsdatum
2019-10-16
Besvarad
2019-10-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Ett flertal vittnen har angett till världspressen att de amerikanska styrkorna dragit sig tillbaka från posteringarna i nordöstra Syrien, närmare bestämt Tel Abyad och Ein Eissa, måndagen den 7 oktober 2019. Vita huset meddelade kort därefter i ett uttalande att Förenta staternas väpnade styrkor, United States Armed Forces, inte kommer att stödja eller vara involverade i Turkiets långplanerade operation i norra Syrien. Därtill kommer Förenta staterna inte att vara kvar i det utpekade området.

Huruvida oklarheter föreligger vad gäller omfattningen av den planerade turkiska militära operationen eller insikten att den planerade militära operationen riskerar att kollidera med de amerikanskstödda kurderna i kampen mot Islamiska staten kan inte i nuläget klargöras. Men ett fullständigt tillbakadragande av Förenta staternas militära insats i Syrien kommer att äventyra många av de framsteg och landvinningar som har åstadkommits i kampen mot Islamiska staten.

I nuläget har flertalet utrikesministrar i EU uttalat sig i negativa ordalag om Turkiets militära planer i Syrien, så även utrikesminister Ann Linde. Trumpadministrationen har mött intern kritik för att inte agera mot Turkiets militära planer i norra Syrien och således lämna allierade i kampen mot IS.

Min fråga till utrikesminister Ann Linde är:

 

Hur ser Sverige på Turkiets militära offensiv mot Rojava, och hur kan ministern tänka sig att agera med anledning av den uppkomna situationen? 

Svar på skriftlig fråga 2019/20:126 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på frågor 2019/20:126 av Lawen Redar (S) Turkiets militära upprustning mot Rojava; 2019/20:134 av Markus Wiechel (SD) Turkisk invasion av Rojava; 2019/20:139 av Mats Nordberg (SD) Förhindrande av nya förföljelser i norra Syrien; 2019/20:148 av Sara Gille (SD) Turkiets anfall i Syrien samt 2019/29:161 av Edward Riedl (M) Sanktioner mot Turkiet

Mats Nordberg (SD) har frågat mig vilka sanktioner jag anser Sverige bör deklarera sig berett att verka för i händelse av negativa konsekvenser för nationella och religiösa minoriteter i norra Syrien genom Turkiets förskyllan.

Markus Wiechel (SD) har frågat mig om man kan förvänta sig att regeringen gör någonting mer än att mana till återhållsamhet eller dialog i regionen för att förhindra en turkisk invasion eller för att stötta invånarna i Rojava.

Sara Gille (SD) har frågat mig om Sverige kommer att verka för att sanktioner införs mot Turkiet, och i så fall vilken typ av sanktioner, samt vad ministern och regeringen hittills gjort för att markera mot ytterligare turkiska aggressioner mot det kurdiska folket.

Lawen Redar (S) har frågat mig hur Sverige ser på Turkiets militära offensiv mot Rojava och hur jag kan tänka mig att agera med anledning av den uppkomna situationen.

Edward Riedl (M) har frågat mig om jag tänker driva på hårt för tuffa sanktioner om Turkiet inte genast drar sig tillbaka.

Jag avser besvara alla dessa frågor i ett sammanhang.

Situationen i nordöstra Turkiet utvecklas i en dramatisk och mycket oroande riktning. Regeringen fördömer den militära offensiven i nordöstra Syrien. Sverige har såväl offentligt som i direkta kontakter framfört vår kritik mot det turkiska agerandet och uppmanat Turkiet att omedelbart upphöra med alla militära aktioner i nordöstra Syrien och dra sig tillbaka. Den turkiska offensiven strider mot folkrätten och utgör ett allvarligt hot mot den regionala stabiliteten. När nu också syriska styrkor rör sig mot de berörda områdena ökar risken för konfrontationer med oöverskådliga konsekvenser för hela regionen.

På EU:s utrikesministermöte 14 oktober enades medlemsstaterna om att både fördöma Turkiets militära offensiv och att vidta kraftfulla åtaganden mot vapenexport till Turkiet – något som Sverige varit pådrivande för. Det kan inte uteslutas att ytterligare restriktiva åtgärder kan komma att övervägas. Sverige har inte levererat några militära vapensystem till Turkiet i modern tid. De senaste åren har ISP meddelat ett antal avslag rörande export till Turkiet. Den 15 oktober 2019 återkallade ISP samtliga gällande utförseltillstånd rörande försäljning av svensk krigsmateriel till Turkiet. Det innebär att ingen export kan ske.

Den turkiska offensiven har förvärrat den redan utsatta humanitära situationen, inte minst för den kurdiska civilbefolkningen. Tiotusentals civila befinner sig åter på flykt. Jag har varit tydlig med att EU måste visa sitt stöd till alla de som drabbas; inte minst de kurder, men också syrianer, assyrier och yazidier som bor i regionen. Det är positivt att EU är eniga om humanitärt stöd.

Sverige är en av de största givarna av humanitärt bistånd till de som drabbas av Syrienkrisen. Vi kommer att fortsätta vårt engagemang för att rädda liv och lindra nöd. Sedan 2011 har vi bidragit med mer än 3,2 miljarder kronor för humanitära insatser. Samtidigt genomförs vår regionala strategi för Syrienkrisen om 1,7 miljarder kronor (2016-2020). Regeringen stärker nu strategin med ytterligare 100 miljoner kronor.

FN och hjälporganisationer har svårt att nå fram till de utsatta. Vi står i löpande kontakt med hjälporganisationer och kurdiska företrädare i området och med andra länder som har medborgare och anknutna i lägren.

I detta känsliga läge riskerar man nu även att öppna upp för att Daesh som fortsatt håller motståndsfickor i norra Syrien, men som hittills kunnat kontrolleras av kurdiska styrkor, återigen ges chansen växa. Det finns också anledning att känna oro om säkerheten kring de läger i vilka tusentals Daesh-stridande samt deras separat placerade familjemedlemmar hållits av kurdiska vaktstyrkor.

Det finns inga militära lösningar på konflikten i Syrien. FN:s säkerhetsråd bör omedelbart hantera frågan och det internationella samfundet måste agera för att uppnå en diplomatisk lösning. Efter åtta års konflikt behöver Syrien och regionen en hållbar fred i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 2254.

Stockholm den 16 oktober 2019

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.