Turkiets anfall i Syrien

Skriftlig fråga 2019/20:148 av Sara Gille (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-10-10
Överlämnad
2019-10-10
Anmäld
2019-10-11
Svarsdatum
2019-10-16
Besvarad
2019-10-16
Sista svarsdatum
2019-10-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

I och med att USA nu har dragit tillbaka sina trupper från Syrien så har Turkiet kunnat gå in militärt mot kurdkontrollerade områden i norra Syrien. Därmed har kurderna hamnat i en humanitär katastrof. Samtidigt finns även en stor risk att det gynnar återväxten av terrororganisationer såsom Daish. Kampen mot terrorn är särskilt viktig för ett land som Sverige, som bär ett betydande ansvar i frågan om återvändande IS-terrorister.

Den turkiska regimen under Erdoğan har tagit allvarliga steg mot ett mer totalitärt, islamistiskt politiskt styre. Samtidigt har Turkiets Erdoğan under en längre tid väntat på just en möjlighet som denna, att utan direkt amerikanskt militärt motstånd erövra de områden som i dag kontrolleras av kurderna. Turkiska intressen har primärt visat sig vara riktade mot just kurderna och inte i första hand mot Daish.

Kurderna har varit den avgörande kraften i kampen mot Daish. De kurdiska styrkorna (peshmerga) har betalat ett mycket högt pris för sina insatser, inte minst sett till människoliv. Det här är en invasion och ett stort svek mot den folkgrupp som bekämpat en terrororganisation som många andra inte vågat möta.

Jag som kurd känner en stor oro och sorg inför det här. Jag ser även ett återkommande mönster i att världen återigen vänder kurderna ryggen samt även en stor oro för Erdoğans vilja att återinföra Osmanska riket. Den här utvecklingen är oroväckande. Det finns även en risk att konflikterna mellan grupperna kommer att märkas av här i Sverige. En turkisk provokation kan påverka våldsutvecklingen i flera svenska utsatta områden såsom i Malmö.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Kommer Sverige att verka för att sanktioner införs mot Turkiet, och i så fall vilken typ av sanktioner, samt vad har ministern och regeringen hittills gjort för att markera mot ytterligare turkiska aggressioner mot det kurdiska folket?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:148 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på frågor 2019/20:126 av Lawen Redar (S) Turkiets militära upprustning mot Rojava; 2019/20:134 av Markus Wiechel (SD) Turkisk invasion av Rojava; 2019/20:139 av Mats Nordberg (SD) Förhindrande av nya förföljelser i norra Syrien; 2019/20:148 av Sara Gille (SD) Turkiets anfall i Syrien samt 2019/29:161 av Edward Riedl (M) Sanktioner mot Turkiet

Mats Nordberg (SD) har frågat mig vilka sanktioner jag anser Sverige bör deklarera sig berett att verka för i händelse av negativa konsekvenser för nationella och religiösa minoriteter i norra Syrien genom Turkiets förskyllan.

Markus Wiechel (SD) har frågat mig om man kan förvänta sig att regeringen gör någonting mer än att mana till återhållsamhet eller dialog i regionen för att förhindra en turkisk invasion eller för att stötta invånarna i Rojava.

Sara Gille (SD) har frågat mig om Sverige kommer att verka för att sanktioner införs mot Turkiet, och i så fall vilken typ av sanktioner, samt vad ministern och regeringen hittills gjort för att markera mot ytterligare turkiska aggressioner mot det kurdiska folket.

Lawen Redar (S) har frågat mig hur Sverige ser på Turkiets militära offensiv mot Rojava och hur jag kan tänka mig att agera med anledning av den uppkomna situationen.

Edward Riedl (M) har frågat mig om jag tänker driva på hårt för tuffa sanktioner om Turkiet inte genast drar sig tillbaka.

Jag avser besvara alla dessa frågor i ett sammanhang.

Situationen i nordöstra Turkiet utvecklas i en dramatisk och mycket oroande riktning. Regeringen fördömer den militära offensiven i nordöstra Syrien. Sverige har såväl offentligt som i direkta kontakter framfört vår kritik mot det turkiska agerandet och uppmanat Turkiet att omedelbart upphöra med alla militära aktioner i nordöstra Syrien och dra sig tillbaka. Den turkiska offensiven strider mot folkrätten och utgör ett allvarligt hot mot den regionala stabiliteten. När nu också syriska styrkor rör sig mot de berörda områdena ökar risken för konfrontationer med oöverskådliga konsekvenser för hela regionen.

På EU:s utrikesministermöte 14 oktober enades medlemsstaterna om att både fördöma Turkiets militära offensiv och att vidta kraftfulla åtaganden mot vapenexport till Turkiet – något som Sverige varit pådrivande för. Det kan inte uteslutas att ytterligare restriktiva åtgärder kan komma att övervägas. Sverige har inte levererat några militära vapensystem till Turkiet i modern tid. De senaste åren har ISP meddelat ett antal avslag rörande export till Turkiet. Den 15 oktober 2019 återkallade ISP samtliga gällande utförseltillstånd rörande försäljning av svensk krigsmateriel till Turkiet. Det innebär att ingen export kan ske.

Den turkiska offensiven har förvärrat den redan utsatta humanitära situationen, inte minst för den kurdiska civilbefolkningen. Tiotusentals civila befinner sig åter på flykt. Jag har varit tydlig med att EU måste visa sitt stöd till alla de som drabbas; inte minst de kurder, men också syrianer, assyrier och yazidier som bor i regionen. Det är positivt att EU är eniga om humanitärt stöd.

Sverige är en av de största givarna av humanitärt bistånd till de som drabbas av Syrienkrisen. Vi kommer att fortsätta vårt engagemang för att rädda liv och lindra nöd. Sedan 2011 har vi bidragit med mer än 3,2 miljarder kronor för humanitära insatser. Samtidigt genomförs vår regionala strategi för Syrienkrisen om 1,7 miljarder kronor (2016-2020). Regeringen stärker nu strategin med ytterligare 100 miljoner kronor.

FN och hjälporganisationer har svårt att nå fram till de utsatta. Vi står i löpande kontakt med hjälporganisationer och kurdiska företrädare i området och med andra länder som har medborgare och anknutna i lägren.

I detta känsliga läge riskerar man nu även att öppna upp för att Daesh som fortsatt håller motståndsfickor i norra Syrien, men som hittills kunnat kontrolleras av kurdiska styrkor, återigen ges chansen växa. Det finns också anledning att känna oro om säkerheten kring de läger i vilka tusentals Daesh-stridande samt deras separat placerade familjemedlemmar hållits av kurdiska vaktstyrkor.

Det finns inga militära lösningar på konflikten i Syrien. FN:s säkerhetsråd bör omedelbart hantera frågan och det internationella samfundet måste agera för att uppnå en diplomatisk lösning. Efter åtta års konflikt behöver Syrien och regionen en hållbar fred i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 2254.

Stockholm den 16 oktober 2019

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.