Trygghet i socialt utsatta områden
Skriftlig fråga 2016/17:1527 av Lars-Arne Staxäng (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-02
- Överlämnad
- 2017-06-05
- Anmäld
- 2017-06-07
- Svarsdatum
- 2017-06-14
- Sista svarsdatum
- 2017-06-14
- Besvarad
- 2017-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
SVT Nyheter rapporterar den 1 juni om en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå). I denna framkommer att mer än varannan kvinna som bor i ett socialt utsatt område känner sig otrygg i sitt eget bostadsområde. Enligt Brå uppger ca 53 procent av kvinnorna att de är mycket/ganska otrygga eller att de avstår från att gå ut på grund av otrygghet i socialt utsatta områden. Enligt Brå är siffran för kvinnor i övriga urbana områden 23 procentenheter lägre.
Detta är särskilt oroande. Sverige ska vara ett tryggt land för alla, oberoende av var man bor.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder eller initiativ avser ministern att vidta för att öka tryggheten, särskilt för kvinnor, i socialt utsatta områden i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1527 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 2016/17:1527 av Lars-Arne Staxäng (M) Trygghet i socialt utsatta områden
Lars-Arne Staxäng har frågat justitie- och migrationsminister Morgan Johansson vilka åtgärder eller initiativ han avser att vidta för att öka tryggheten, särskilt för kvinnor, i socialt utsatta områden i Sverige. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
Det är inte acceptabelt att varannan kvinna i socialt utsatta områden känner sig mycket otrygg i sitt närområde. Att arbeta mot problematiken i socialt utsatta områden är en prioriterad fråga för hela regeringen och för att vända utvecklingen krävs det insatser från hela samhället och på alla nivåer.
I juli 2016 presenterade regeringen ett långsiktigt reformprogram för att minska segregationen i landet. Syftet är att lyfta socialt utsatta områden, stärka de människor som bor där och bryta segregationsmekanismer strukturellt. Reformprogrammet innehåller en rad åtgärder som tar sikte på långsiktiga lösningar, exempelvis minskad långtidsarbetslöshet, att lyfta skolorna och elevernas resultat, stärka samhällsservicen, minska bostadssegregationen och stödja det civila samhället. Programmet innehåller också åtgärder inom mitt och Polismyndighetens område – att bekämpa brottslighet och öka tryggheten.
Ett angeläget område är att ge Polismyndigheten möjlighet att öka antalet anställda. För det ändamålet har regeringen föreslagit ett tillskott till Polismyndigheten på sammanlagt drygt 2 miljarder kronor för åren 2017-2020 i budgetpropositionen för 2017. Redan idag har Polismyndigheten särskilt gynnat de utsatta områdena i den interna resursomfördelningen. Det har resulterat i att samtliga prioriterade områden hade fler polisanställda vid utgången av 2016 jämfört med samma tid föregående år. Utsatta områden har också fått områdespoliser som ska arbeta med dialog, förtroende och trygghet. Dessutom bedrivs lokal myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet i utsatta områden. Arbetet har bedrivits inom ramen för det regeringsuppdrag som lämnades till tolv myndigheter i december 2015.
Regeringen vill också skapa bättre förutsättningar för ett strukturerat brottsförebyggande arbete över hela landet på så väl lokal som regional och nationell nivå. Därför har en satsning på det brottsförebyggande arbetet lanserats. Satsningen innefattar ett nationellt brottsförebyggande program, en förstärkning av Brottsförebyggande rådets nationella stöd och samordning (15 mnkr sedan BP16) samt inrättandet av regionala samordnare vid länsstyrelserna (25 mnkr i BP17).
Regeringen genomför alltså en rad åtgärder för att skapa bättre levnadsvillkor och ett tryggare samhälle i våra mest utsatta bostadsområden. Givetvis ska jämställdhetsaspekten beaktas i detta arbete och tryggheten ska öka. Det är dock en komplex problematik där mitt och regeringens arbete med frågan fortsätter.
Stockholm den 14 juni 2017
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.