toppmötet mellan EU och Afrika

den 30 mars

Utrikesminister Anna Lindh

Carina Hägg har frågat mig om regeringen lagt fram de konkreta prioriteringarna inför toppmötet mellan EU och Afrika. På Portugals initiativ hålls den 3 och 4 april ett toppmöte mellan EU och Afrika. Vid mötet, som äger rum i Kairo, kommer statsministern och jag själv att delta. Regeringen välkomnar mötet, som kan bli inledningen till ett verkligt partnerskap mellan EU och Afrika. Det är också ett tillfälle att visa att EU:s samlade intressen gentemot Afrika är viktigare än nationella särintressen. Detta ligger i linje med regeringens Afrikapolitik, bl.a. i fråga om reformering av EU:s bistånd. EU har väl utvecklade förbindelser med den afrikanska kontinenten, bl.a. inom ramen för det s.k. Lomé-samarbetet, där EU och länderna i Afrika, Karibien och Stilla havet nyligen slutit ett nytt omfattande samarbetsavtal. EU har också slutit ett handels- och samarbetsavtal med Sydafrika och i Nordafrika sker ett nära samarbete inom ramen för Barcelonaprocessen.

En konkret uppföljning till toppmötet bör naturligtvis bestämmas. För närvarande diskuteras hur en sådan mekanism kan utformas på bästa och mest effektiva sätt. Sverige anser att den bör ligga nära det som överenskommits med Latinamerika efter toppmötet i Rio de Janeiro.

Toppmötet i Kairo kommer att bli ett tillfälle att noggrant gå igenom alla aspekter på samarbetet. Mötet ska anta två centrala dokument, en deklaration och en aktionsplan, som tillsammans kommer att bilda utgångspunkten för de fortsatta relationerna. Texterna är för närvarande under förhandling mellan EU:s trojka och OAU.

Sverige har bidragit aktivt i utformandet av EU:s underlag till förhandlingarna. Sverige har aktivt drivit frågan om ett åtagande att stärka regionala och subregionala initiativ för konfliktförebyggande och konflikthantering. Den för regeringen centrala frågan om fattigdomsbekämpning har också varit en prioritet. Sveriges syn på hiv/aids som mycket mer än ett rent hälsoproblem har förts fram. Vi har också drivit frågan om mänskliga rättigheter och ett åtagande av alla stater att ratificera och implementera samtliga centrala MR-konventioner. Vi har även betonat jämställdhetsfrågornas betydelse och frågan om barns rättigheter. Regeringens målsättning är att aktionsplanen ska innehålla ett åtagande för alla berörda stater att vidta åtgärder för att sätta stopp för användande av barnsoldater. På den ekonomiska sidan har vi betonat vikten av att texterna på ett bra sätt ger uttryck för nödvändigheten av skuldlättnad till förmån för satsningar på fattigdomsbekämpning samt att det internationella handelssystemet anpassas så att det kan möta utvecklingsländernas särskilda behov och bidra till att dessa integreras i världsekonomin.