Tjänstepension vid gränspendling

Skriftlig fråga 2016/17:878 av Lars Mejern Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-02-17
Överlämnad
2017-02-17
Anmäld
2017-02-21
Sista svarsdatum
2017-03-01
Svarsdatum
2017-03-06
Besvarad
2017-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

Nyligen besökte jag Grensetjänsten vid den svensk-norska gränsen. Grensetjänsten arbetar med att hjälpa privatpersoner och företag som har någon form av gränsöverskridande sysselsättning. De har också ett myndighetsnätverk som kan lämna information till dem som har frågor som rör gränsöverskridande sysselsättning för både privatpersoner och företag.

I dag gränspendlar omkring 50 000 personer mellan de nordiska länderna för arbete och näringsverksamhet. Till detta kommer de som valt att bosätta sig i ett annat nordiskt land. Rörligheten är viktig för våra länder och det är angeläget att arbeta för att reducera gränshinder. Många gränshinder är lösta, men flera återstår. När jag besökte Grensetjänsten fick jag information om ett problem som rör norrmän som arbetat en tid i Sverige, men nu gått i pension. I flera fall har svenska försäkringsbolag inte betalat ut tjänstepension som intjänats i Sverige. Det handlar om försäkringsbolag som, enligt Grensetjänsten, ursäktat sig med att de saknat de norska pensionärernas bostadsadresser. Hur många personer som är drabbade är svårt att veta.

Mot den bakgrunden vill jag ställa följande fråga till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:

 

Hur tänker statsrådet komma till rätta med försäkringsbolagens skyldighet att betala ut tjänstepension till pensionärer bosatta i ett annat nordiskt land?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:878 besvarad av Statsrådet Per Bolund (MP)

Dnr Fi2017/00745/FPM

Finansdepartementet

Finansmarknads- och konsumentministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:878 av Lars Mejern Larsson (S) Tjänstepension vid gränspendling

Lars Mejern Larsson har frågat statsrådet Annika Strandhäll hur hon tänker komma till rätta med försäkringsbolagens skyldighet att betala ut tjänstepension till pensionärer bosatta i ett annat nordiskt land.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Lars Mejern Larsson uppger bl.a. att han informerats om att det finns svenska försäkringsbolag som inte betalat ut tjänstepension till norrmän som arbetat en tid i Sverige samt att de aktuella försäkringsbolagen ursäktat sig med att de saknat de norska pensionärernas bostadsadresser.

I svensk rätt regleras förhållandet mellan den som har rätt till tjänstepension och ett försäkringsbolag bl.a. i försäkringsavtalslagen (2005:104). Enligt försäkringsavtalslagens bestämmelser är ett försäkringsbolag som har fått underrättelse om ett försäkringsfall skyldigt att utan uppskov vidta de åtgärder som behövs för att reglera ett försäkringsfall. Regleringen ska ske skyndsamt och med beaktande av den ersättningsberättigades behöriga intressen. Ett försäkringsbolag kan bli skyldigt att betala dröjsmålsränta, om en betalning inte sker i tid. Av försäkringsrörelselagen (2010:2043) följer vidare att ett försäkringsbolag ska driva sin rörelse enligt god försäkringsstandard, vilket bl.a. ställer krav på företagets informationslämnande och skadereglering. Rent allmänt gäller att ett försäkringsbolag som inte uppfyller kravet på god försäkringsstandard ytterst kan bli föremål för sanktioner enligt gällande regelverk.

Enligt uppgift från Finansinspektionen är det är brukligt att ett försäkringsbolag kontaktar den pensionsberättigade per post innan utbetalningsåldern uppnås, om denne inte har ansökt om utbetalning dessförinnan. Om en pensionsberättigad inte är bosatt i Sverige och försäkringsbolaget saknar aktuella uppgifter om bostadsadress och bankkonton blir det självfallet svårare att komma i kontakt med den pensionsberättigade och att genomföra pensionsutbetalningarna. Kravet på god försäkringsstandard får dock enligt Finansinspektionen anses innebära att ett försäkringsbolag ska inleda sin utredning om en utlandsbosatt försäkringstagare i god tid i förväg. Bolagen är därmed redan enligt gällande regelverk skyldiga att försöka komma i kontakt med pensionsberättigade personer som är bosatta i Norge, senast när deras rätt till utbetalning inträder, och bör således inte kunna förhålla sig passiva.

Det är emellertid svårt att i lagstiftning ange exakt vilka krav som ska ställas på ett försäkringsbolag, eftersom omständigheterna kan skilja sig mycket åt mellan olika situationer. Hur långt utredningsskyldigheten sträcker sig i varje enskilt fall får därför hanteras i rättstillämpningen. I Finansinspektionens tillsyn har frågan om försäkringstagare med okända kontaktuppgifter främst aktualiserats vid likvidation av försäkringsbolag och understödsföreningar. Finansinspektionen uppger sig i dessa fall kräva att bolagen använder sig av alla medel som normalt står till buds, t.ex. sökningar i person-, adress- och telefonregister, kontakter med tidigare arbetsgivare, kontaktpersoner eller anhöriga.

Stockholm den 6 mars 2017 –

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.