Svar på fråga 2020/21:1778 av Roger Haddad (L)
Timss-mätningen
Roger Haddad har frågat mig om jag kan konkretisera vad i Timss-mätningen som enligt mig utgör ett styrkebesked för Sverige.
Sveriges resultat i TIMSS 2019 markerar ett positivt trendbrott. Vi ser nu i samtliga internationella mätningar att den negativa trenden med sjunkande resultat definitivt är bruten. Resultaten i de internationella studierna ger samma bild: kunskapsresultaten har gått upp. Det är ett styrkebesked. Det finns även andra indikatorer som pekar åt rätt håll, t.ex. att andelen elever som klarar grundskolan och är behöriga till gymnasieskolan ökar.
Jag gläds åt den här utvecklingen, som kan förklaras av ett hårt arbete från lärare och elever och flera viktiga satsningar som gjorts på skolan de senaste åren. Det handlar bl.a. om fler anställda, mer statliga resurser och satsningar på att förbättra undervisningen, som t.ex. den stora kompetensutvecklings-insatsen Matematiklyftet för lärare i alla skolformer.
Framåt hoppas jag att både läsa, skriva, räkna–garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet, samt den utökning av undervisningstiden i matematik i grundskolan med 105 timmar per år, som båda gäller sedan höstterminen 2019, ska ge förbättrade matematikkunskaper.
Men det finns mycket kvar att göra. TIMSS 2019 visar, precis som den senaste PISA-undersökningen, att Sverige har fortsatta problem med en allt för ojämlik skola. Om kunskapsresultaten ska fortsätta uppåt behöver vi bryta ojämlikheten i skolan. Regeringen har därför tillfört mer resurser och riktat stöd till skolor med tuffast förutsättningar, bl.a. för att få fler kompetenta lärare till skolor med stora utmaningar. Ett exempel är det stora bidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som byggts ut till 6,2 miljarder kronor, för att se till att mest resurser går till de skolor som bäst behöver det.
Vi behöver också komma åt grundorsakerna till skolsegregationen. Därför hoppas jag att förslagen i betänkandet En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28), för att göra skolvalet mer rättvist och öka likvärdigheten, tas på allvar av samtliga partier i Sveriges riksdag.
För även om den negativa trenden med sjunkande resultat definitivt är bruten så behöver vi koncentrera oss på att stärka likvärdigheten i den svenska skolan. Inget land har, vad jag känner till, uthålligt kunnat höja sina kunskapsresultat om man inte samtidigt förbättrat likvärdigheten. Lika möjligheter och villkor för alla elever, oberoende av bakgrund, är viktiga för en likvärdig och jämlik skola. Bara så kan Sverige som samhälle hålla ihop och på sikt klara den internationella konkurrensen.
Stockholm den 24 februari 2021
Anna Ekström