Tillgång till bredband

Skriftlig fråga 2016/17:266 av Anders Åkesson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-11-01
Överlämnad
2016-11-02
Anmäld
2016-11-08
Svarsdatum
2016-11-09
Sista svarsdatum
2016-11-09
Besvarad
2016-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Post- och telestyrelsens senaste kartläggning visar att 33 procent av alla hushåll i Sverige fortfarande saknar bredbandsuppkoppling med en kapacitet om minst 100 megabit per sekund. Det är inte minst hushåll i områden utanför storstäderna som fortfarande inte har nåtts av den bredbandsutbyggnad som pågår runt om i landet.

Tillgång till bredband med fiberkapacitet är inte längre en lyxfråga. Det är en absolut nödvändighet för hushåll, företag och offentliga verksamheter. Här finns barnfamiljen som behöver god uppkoppling för att kunna läsa läxor, jobba hemifrån och följa nyheterna som gör dem till aktiva samhällsmedborgare. Här finns småföretagaren som behöver kunna ta betalt, kommunicera med leverantörer och marknadsföra sin verksamhet. Och här finns anställda och äldre på äldreboendet som är beroende av att det uppkopplade trygghetslarmet fungerar.

Både den förra och den nuvarande regeringen har tagit flera initiativ för att stärka bredbandsutbyggnaden, bland annat genom de så kallade regionala bredbandssamordnarna och bredbandsforum. Centerpartiet har i motion till riksdagen även prioriterat betydligt mer resurser än regeringen för att snabba på bredbandsutbyggnaden. Men samtidigt behöver vi säkerställa att de resurser som avsätts för bredbandsutbyggnaden också används på mest effektiva sätt.

De delar av landet som ännu inte har nåtts av bredbandsutbyggnaden är ofta områden som av antingen demografiska, ekonomiska eller topografiska skäl inte kommer att kunna nås snabbt med befintlig utbyggnad. Utmaningen för dessa delar av befolkningen blir nu heller inte mindre efter det att regeringen beslutat att pausa hela utrullningen av 700-megahertzbandet.

Samtidigt finns det i dag nya och kompletterande lösningar till den bredbands­utbyggnad som sker genom att gräva ned fiber, också för det orts­samman­bind­ande nätet. Med hjälp av den nya generationens trådlösa infrastruktur­lösningar för bredband med motsvarande fiberkapacitet kan bredbandsutbyggnaden både snabbas på och bli mer kostnadseffektiv. Enligt uppgift kan det – beroende på förutsättningarna – handla om en ofta dubbelt så snabb utbyggnad, till ned mot halva kostnaden. Oavsett om det stämmer eller inte är det angeläget att vända på varenda sten för att snabba på och sänka kostnaderna för bredbands­utbyggnaden. Det är angeläget för att nå inte minst ytterområdena och andra delar av kommunerna runt om i landet som i dag inte har en uppkoppling på minst 100 megabit per sekund. 

Min fråga till statsrådet är:

 

Vad gör statsrådet och regeringen för att säkerställa att de resurser som regeringen avsätter till bredbandsutbyggnaden används på ett så tids- och kostnadseffektivt sätt som möjligt – exempelvis genom att informera kommuner och stadsnät om möjlig­heterna att komplettera nedgrävd fiber med trådlösa infrastrukturlösningar med fiberkapacitet?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:266 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)

N2016/06847/D

Näringsdepartementet

Bostads- och digitaliseringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:266 av Anders Åkesson (C) Tillgång till bredband

Anders Åkesson har frågat mig vad jag och regeringen gör för att säkerställa att de resurser som regeringen avsätter till bredbandsutbyggnaden används på ett så tids- och kostnadseffektivt sätt som möjligt.

Det är mycket viktigt med bra bredbandsuppkoppling i hela landet. En bra internetanslutning är i dag viktigt för att människor ska kunna vara en del av samhället. Marknadsaktörernas investeringar i fasta och mobila nät uppgår till cirka 10 miljarder kronor årligen, men det finns områden där marknadsmässiga investeringar inte räcker till.

För att möjliggöra bra uppkoppling även i områden där kommersiella förutsättningar saknas, föreslår regeringen i budgeten för 2017 att förstärka stödet till bredbandsutbyggnad i landsbygdsprogrammet med 850 miljoner kronor för åren 2017–2020. Det innebär att det befintliga stödet inom programmet ökar från 3,25 miljarder till 4,1 miljarder kronor under programperioden. Regeringen har utöver detta även möjliggjort bredbandsinfrastruktursatsningar på ytterligare 1,2 miljarder kronor för utbyggnad av ortssammanbindande nät inom ramen för regionalfonds-

programmen i de norra delarna av landet.

Nedan beskrivna åtgärder har vidtagits i syfte att säkerställa att resurserna som avsätts till bredbandsutbyggnad används på ett så tids- och kostnadseffektivt sätt som möjligt.

För att skapa en effektiv utbyggnad med hjälp av stöden ska satsningarna inom landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen komplettera och förstärka varandra. För att uppnå detta har regeringen gett de förvaltande myndigheterna för stödprogrammen, Statens jordbruksverk och Tillväxtverket, i uppdrag att tillsammans med Post- och telestyrelsen samverka kring frågor relaterade till stöden. Regeringen har också gett Post- och telestyrelsen i uppdrag att leda en samverkansgrupp för stödhandläggare med fokus på bredbandsstödsfrågor, informationsspridning och kompetensutveckling relaterade till stödprogrammen.

Regeringen har dessutom givit Post- och telestyrelsen i uppdrag att tillhandahålla en bredbandsskola riktad mot offentliga aktörer för att sprida relevant kunskap, bland annat om olika slags tekniklösningar, som kan förbättra förutsättningarna för och underlätta utbyggnaden av bredband.

Regeringen har dessutom avsatt resurser så att de regionalt utvecklingsansvariga kan inneha funktionen regional bredbandskoordinator. Genom att verka för en övergripande samordning, samverkan och samarbete i bredbandsfrågor, och genom att fungera som kontaktpunkt för sådana frågor lokalt och regionalt, bidrar koordinatorerna till en effektiv bredbandsutbyggnad. I koordinatorsuppdraget ingår bland annat att stödja och främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor. Detta tar sig exempelvis uttryck i utbildnings- och informationsinsatser, bland annat vad gäller olika tekniklösningar, riktade mot kommuner och genomförande av enskilda möten med kommuner för att diskutera dessas specifika utmaningar, behov, prioriteringar och önskemål. Till stöd för de regionala koordinatorerna har regeringen avsatt resurser för en stödfunktion som administreras av Post- och telestyrelsen. Även Bredbandsforum vars mandat regeringen har förlängt till 2020 ska fortsatt bidra till nationell samordning för effektiv bredbandsutbyggnad i hela landet.

I somras trädde den så kallade utbyggnadslagen i kraft. Lagen som baseras på ett EU-direktiv syftar till att sänka kostnaderna för att anlägga bredband. Kostnaderna ska bland annat kunna sänkas genom att befintlig fysisk infrastruktur, t.ex. kanalisation, kan användas vid utbyggnad och genom ökad samordning av bygg- och anläggningsprojekt.

Stockholm den 8 november 2016

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.