Terrorklassning av IRGC

Skriftlig fråga 2022/23:223 av Kadir Kasirga (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-10
Överlämnad
2023-01-10
Anmäld
2023-01-13
Svarsdatum
2023-01-18
Sista svarsdatum
2023-01-18
Besvarad
2023-01-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Tobias Billström (M)

 

Mordet på den unga kurdiska kvinnan Jina Mahsa Amini av den så kallade sedlighetspolisen har utlyst en proteströrelse utan motstycke sedan det islamistiska maktövertagandet i Iran 1979. Protesterna leds av modiga iranska kvinnor som kräver frihet och jämlikhet. Regimens svar på protesterna har varit brutalt.

Enligt uppgifterna från den iranska organisationen Människorättsaktivisterna HRANA har regimen mellan den 16 september 2022 och den 2 januari 2023 mördat minst 516 demonstranter varav 70 är under 18 år. I sin iver att kväsa protesterna har regimen också frihetsberövat närmare 20 000 människor, och hittills har över 100 av aktivisterna efter snabba rättegångar blivit dömda till dödsstraff. Mullaregimen dömer oskyldiga människor till dödsstraff för att stoppa den feministiska revolutionen som har spridit sig till hela landet.

De senaste dagarna har det brutala tillslaget mot demonstranterna gått in i en ny fas. Den 6 januari 2023 avrättades Mohammad Mehdi Karimi och Mohammad Hosseini, två av de fängslade demonstranterna av de hundratals som är på väg att avrättas av den islamistiska regimen.

Omvärlden och det internationella samfundet måste agera kraftfullare för att stoppa massavrättningarna i Iran. Det finns en rimlig och legitim förväntning från den allmänna opinionen i Sverige att regeringen ska använda möjligheten med EU-ordförandeskapet och sätta protesterna i Iran på dagordningen. Sverige kan visa vägen för övriga EU genom att terrorklassa revolutionsgardet.

Utrikesminister Tobias Billström skulle kunna ta initiativ om att ta fram förslag om kännbara sanktioner mot Iran. Ett sådant första initiativ skulle vara att klassa IRGC (Islamic Revolutionary Guard Corps) som terrororganisation. 

Det islamistiska revolutionsgardet är en militär enhet i Iran och en stor ekonomisk och politisk faktor. Dess främsta mål är att försvara och exportera den islamistiska revolutionen. Detta innebär att revolutionsgardet har också ett uppdrag att stödja terrorism och väpnade konflikter utomlands för att tjäna den islamistiska ideologin. 

Mullaregimen i Iran är inte engagerade bara i Mellanöstern; enligt Säpo bedriver regimen subversiva aktiviteter som kartläggning av den svensk-iranska diasporan och industrispionage mot Sverige. Den islamistiska regimen i Iran tillsammans med Ryssland och Kina utgör ett allvarligt hot mot Sverige. 

Det är dags att Sverige agerar och tar initiativ till att internationellt uppmärksamma mullornas övertramp och tala klarspråk med Iran om respekten för alla människors lika värde och folkrätten.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Tobias Billström:

 

Avser ministern att ta ett initiativ under Sveriges ordförandeskap i EU för att förklara IRGC som terrororganisation?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:223 besvarad av Utrikesminister Tobias Billström (M)

UD202 3/00301 Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:223 av Kadir Kasirga (S)
Terrorklassning av IRGC

Kadir Kasirga har frågat mig om jag avser ta ett initiativ under Sveriges ordförandeskap i EU för att förklara IRGC som terrororganisation.

Situationen i Iran fortsätter vara djupt oroande och upprörande. Iran har redan avrättat flera personer som arresterats i samband med protesterna. Sverige och övriga EU har kraftfullt fördömt detta och motsätter sig konsekvent dödsstraffet oavsett omständigheter. Den 28 december kallade UD upp den iranske Stockholmsambassadören för att framföra detta fördömande. Flera EU-länder och EU:s utrikestjänst i Bryssel har på motsvarande sätt kallat upp Irans ambassadörer.

Sedan september har Iran redan diskuterats tre gånger på ministernivå inom EU. Regeringen har bidragit till att hålla frågan högt på dagordningen. EU måste fortsätta att, genom tydliga budskap och konkreta åtgärder, visa regimen att dess allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter har ett pris.

Det har hittills inom EU bedömts vara mest verkningsfullt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran, och därmed rikta sanktionslistningar mot individer och enheter som varit direkt inblandade i MR-kränkningarna. Många befälhavare och enheter inom IRGC har under hösten listats under MR-sanktionsregimen. Vid tre tillfällen under hösten har EU utökat listan av individer och entiteter.

Irans revolutionsgarde som enhet är vidare redan föremål för EU-sanktioner med anledning av dess roll i spridningen av massförstörelsevapen. Det finns även andra sanktioner mot olika delar av gardet.

Det är också värt att notera att terrorismsanktionerna strikt juridiskt är mindre långtgående än sanktionerna för spridning av massförstörelsevapen, som omfattar såväl frysning av tillgångar som inreseförbud i EU. Att listas under EU:s terrorismsanktioner innebär endast frysning av tillgångar, inte inreseförbud i EU.

IRGC kan heller inte listas under terroristsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, utan det behöver finnas en koppling till terrorism. Listningar av individer och grupper görs utifrån formella kriterier i gällande rättsakt (Council Common Position 2001/931/CFSP). Det måste gå att påvisa att de som kan komma i fråga för listning har varit inblandade i en terroristhandling, och att detta bekräftats genom beslut av en rättslig eller likvärdig behörig nationell myndighet.

Vi ser dock inom EU kontinuerligt över vilka verktyg som är mest effektiva för att bemöta händelseutvecklingen i Iran, inklusive möjligheterna till ytterligare sanktioner.

Under det roterande svenska ordförandeskapet i EU har vi ett ansvar att agera som en samlande kraft. Vår roll är att bidra till att upprätthålla EU-enighet. Som ordförandeland kommer Sverige att verka för en fortsatt stark, samfälld EU-linje gällande Iran. De rådslutsatser som antogs vid utrikesministermötet i december utgör en bra grund för fortsatt samlat EU-agerande.

Stockholm den 18 januari 2023

Tobias Billström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.