teknologiska kartor

Skriftlig fråga 1999/2000:185 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-10
Anmäld
1999-11-16
Besvarad
1999-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 november

Fråga 1999/2000:185

av Carina Hägg (s) till statsrådet Mona Sahlin om teknologiska kartor

Vi har slagit fast att Sverige behöver fler och växande småföretag. Näringsdepartementet, som här har ett stort ansvar, har också presenterat förslag och ett sammanhållet material om småföretagarpolitiken.

När det gäller bilindustrin så finns i dag mer komplicerade ägarförhållanden och förändrade leveransmönster. Min valkrets är väl känd för sina småföretag, varav många är underleverantörer till bilindustrin. Här påverkas många direkt vid såväl nationella, som internationella förändringar i bilbranschen. Det är den utgångspunkten som nu föranleder mig att lyfta metoden med teknologiska kartor.

Med den metoden som redskap ska framtidens fordon skapas i USA. Metoden med de teknologiska kartorna är att analysera den framtida teknikutvecklingen för en hel bransch eller ett avgränsat teknikområde. På så sätt anser man sig kunna stärka bilindustrins produktivitet och konkurrenskraft samt förbättra bränsleekonomin för dagens fordon.

Då arbetssättet med teknologiska kartor nu har några års erfarenhet bakom sig, är det rätt tid att göra en analys om metoden med fördel kan anpassas till svenska förhållanden. Frågan är om arbetsmetoden med teknologiska kartor kan bli en hävstång för små och medelstora underleverantörer i Sverige.

Min fråga till statsrådet Mona Sahlin är:

Har regeringen tagit ställning till arbetsmetoden teknologiska kartor utifrån de små och medelstora företagens villkor?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:185 besvarad av

den 18 november

Svar på fråga 1999/2000:185 om teknologiska kartor

Näringsminister Björn Rosengren

Carina Hägg har frågat statsrådet Mona Sahlin om regeringen har tagit ställning till arbetsmetoden teknologiska kartor utifrån de små och medelstora företagens villkor. Hon tar sin utgångspunkt i de nationella och internationella förändringar i bilindustrin som påverkar underleverantörsföretagen. Arbetet i Näringsdepartementet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I mitt svar utgår jag från att den metod Carina Hägg syftar på är den metod som man i USA kallar technology road mapping. En road map identifierar framtidens tekniker inom ett område, möjligheter och hinder samt möjliga vägar framåt. Man sätter därefter upp en forskningsagenda i syfte att nå uppsatta mål. Inom fordonsområdet har bl.a. amerikanska Department of Energy (DOE) utnyttjat detta arbetssätt. DOE har även bidragit till att utveckla framtidens fordon inom ramen för initiativet Partnership for a New Generation of Vehicles (PNGV). PNGV är ett samarbete mellan amerikanska staten och bilindustrin som syftar till att stärka bilindustrins produktivitet och konkurrenskraft samt att finna vägar att kraftigt förbättra fordonens miljöprestanda.

Det svenska initiativ som kan sägas ha mest gemensamt med technology road mapping är det nationella projektet Teknisk Framsyn, som finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning, Näringsdepartementet och NUTEK. Teknisk Framsyn siktar på att engagera många aktörer i Kunskapssverige för att diskutera bästa sättet att främja samspelet mellan tekniska, ekonomiska, institutionella och sociala processer på lång sikt. Projektet ska skapa insikt och visioner om teknikutvecklingen på lång sikt och visa på lämpliga inriktningar inom utbildning, forskning och utveckling som kan bidra till det svenska samhällets utveckling. Målet är att stärka det framtidsinriktade arbetet i företag och organisationer samt att identifiera kompetensområden med potential för tillväxt och förnyelse i Sverige. Vidare ska man skapa underlag för prioritering av områden för svensk kompetensuppbyggnad. Projektet har emellertid ingen uttalad inriktning mot småföretag eller fordonsforskning.

Regeringens satsning på ett samverkansprogram för utveckling av mer miljövänliga fordon, som initierades i regeringsförklaringen den 6 oktober 1998, har likheter med den amerikanska PNGV-satsningen. Regeringen avser här att tillsammans med fordonsindustrin satsa på ett tiotal strategiskt viktiga forskningsområden. Urvalsmodellen för att identifiera dessa områden följde till viss del metoden road mapping eftersom man utgick från dagens situation och jämförde den med såväl konkurrenters position som med framtida visioner och behov. Bland de mest angelägna områdena valdes de projekt som bäst ansågs uppfylla båda kriterierna förbättrad miljö och ekonomisk tillväxt. Vissa viktiga miljöforskningsområden valdes ut med hänsyn till just tillväxtpotential hos svenska underleverantörer. Lättviktsteknik är ett exempel på ett sådant område.

Technology road mapping

kan betraktas som en av flera intressanta arbetsmetoder för bl.a. sektorsforskningen och initiativ som Teknisk Framsyn. Regeringen har emellertid inte tagit någon uttalad ställning för just denna metod i fråga om utveckling av små och medelstora företag. Jag kan däremot peka på en rad andra betydelsefulla insatser som genom jämförande studier syftar till att stärka de mindre företagens konkurrenskraft. Inom EU-samarbetet återfinns förutom det allmänna benchmarking-arbetet om ramvillkor också ett omfattande erfarenhetsutbyte mellan medlemsländer med fokus på frågor som särskilt rör små och medelstora företag. Detta erfarenhetsutbyte har hittills delats in i ett företags levnadscykel, nämligen start, expansion och avveckling. Goda exempel på metoder för tekniköverföring och innovation har också identifierats och diskuterats. IUC-verksamheten i Sverige är ett exempel på sådana.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.