Syriska kvotflyktingar
Skriftlig fråga 2012/13:394 av Halef, Robert (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-03-14
- Anmäld
- 2013-03-14
- Svar anmält
- 2013-03-20
- Besvarad
- 2013-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 mars
Fråga
2012/13:394 Syriska kvotflyktingar
av Robert Halef (KD)
till statsrådet Tobias Billström (M)
Flera hundra kristna vapenvägrare från Syrien lever i ett ingenmansland i Turkiet eller Grekland. En del har vägrat att inställa sig för tjänstgöring i Assads styrkor, medan andra deserterat i samband med permission.
Risken för att dessa individer, varav de flesta är ungdomar, skickas tillbaka till Syrien är överhängande. Om eller när så sker löper de stor risk att antingen avrättas av regimtrogna trupper eller att i flyktingläger i Syrien tvingas att ansluta sig till oppositionsstyrkorna.
Den väpnade konflikten i Syrien är i allt väsentligt en maktkamp mellan regimtrogna alawiter och den sunnidominerade oppositionen. Jag har personligen träffat många av de deserterade kristna ungdomarna på plats i Turkiet och Grekland, och de vittnar alla om samma känsla, ”detta är inte vårt krig”.
Mot denna bakgrund bör Förenta nationerna och Europeiska unionen agera för att underlätta dessa kristna syriers möjlighet att bli kvotflyktingar.
Min fråga till statsrådet Tobias Billström är:
Avser statsrådet att uppmärksamma de kristna vapenvägrarnas situation och verka för att FN och EU ska agera genom att klassificera dem som kvotflyktingar?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:394 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på fråga
2012/13:394 Syriska kvotflyktingar
Statsrådet Tobias Billström
Robert Halef har frågat mig om jag avser att uppmärksamma de kristna vapenvägrarnas situation och verka för att FN och EU agerar genom att klassificera dem som kvotflyktingar.
Vidarebosättning är och har länge varit en viktig del av den svenska flyktingpolitiken. Sverige har sedan 1950-talet vidarebosatt flyktingar och skyddsbehövande på den så kallade flyktingkvoten och under årens lopp utvecklat ett givande och nära samarbete med FN:s flyktingkommissarie (UNHCR).
Migrationsverket har regeringens uppdrag att, på förslag från UNHCR, ta ut personer som behöver få möjlighet till vidarebosättning. Principen om skyddsbehov utgör alltid grunden för vidarebosättning i Sverige, oavsett åberopade asylskäl. Migrationsverket ska under 2013 föra över 1 900 flyktingar och skyddsbehövande till Sverige. Migrationsverket samråder med UNHCR rörande vilka grupper av skyddsbehövande Sverige avser att ta emot inom ramen för den årliga flyktingkvoten. UNHCR genomför årligen en översyn av vidarebosättningsbehoven i världen och bedömer i vilka länder och regioner som vidarebosättningsinsatser ska sättas in. UNHCR har kontinuerlig kontakt med Migrationsverket i dessa frågor.
Regeringen har en regelbunden dialog med UNHCR angående skyddsfrågor och exempelvis vidarebosättningsinstrumentet. Sverige är det fjärde största landet i världen, efter USA, Kanada och Australien, när det gäller vidarebosättning. Sverige är också det land i Europa som erbjuder flest platser för vidarebosättning och stod för nästan en tredjedel av alla platser för vidarebosättning inom EU förra året. Regeringen verkar för att fler EU-medlemsstater, i likhet med Sverige, ska erbjuda vidarebosättning. Regeringen verkar även för en harmoniserad asyl- och migrationspolitik i EU som kan bidra till att öka Europas kapacitet att ge skydd till behövande.
Den ovan beskrivna ordningen fungerar väl och jag har därför inte för avsikt att ta några initiativ med anledning av Robert Halefs fråga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.