Svar på fråga 2020/21:2044 av Robert Stenkvist (SD)
Syftena med de nationella proven
Robert Stenkvist har frågat mig om jag har för avsikt att ta några initiativ för att säkerställa att intentionerna med propositionen Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) uppfylls.
Frågan är, enligt vad Robert Stenkvist beskriver, föranledd av att Statens skolverks generaldirektör Peter Fredriksson vid ett utskottsmöte ska ha uttalat att de nationella proven inte har en likvärdig betygsättning som syfte och inte kan fylla den funktionen.
Riksdagen röstade den 15 november 2018 ja till regeringens proposition Nationella prov – rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). För att öka likvärdigheten i betygssättningen och rättssäkerheten i det nationella stödet för kunskapsbedömning och betygssättning presenterades flera åtgärder i propositionen. I enlighet med bedömningen i propositionen reglerar numera skol-, gymnasie- och vuxenutbildningsförordningarna att syftet med nationella prov är att stödja betygssättningen. Skolverket har, för att kunna konstruera nationella prov av hög kvalitet, fått i uppdrag att ta fram ramverk för utvecklingen av de nationella proven där kvalitetskriterier för provverksamheten anges (U2017/03739).
Sedan juli 2018 ska elever skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk på dator eller annan digital enhet. Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren.
I propositionen om nationella prov gjordes även bedömningen att elevlösningar av nationella prov bör bedömas av någon annan än den undervisande läraren, så kallade extern bedömning. Detta bidrar till en ökad objektivitet i bedömningen av elevlösningar då det inte är den undervisande läraren som rättar proven. Enligt Statens skolinspektions omrättning av elevlösningar av nationella prov bidrar extern bedömning, liksom sambedömning där lärare samverkar om att bedöma elevlösningar, till en ökad likvärdighet. I den försöksverksamhet som Skolverket har i uppdrag att genomföra som ett led i digitaliseringen av de nationella proven ingår försök med extern bedömning.
För att stärka likvärdigheten i betygssättningen infördes också, enligt förslag i propositionen, bestämmelser i skollagen om att vid betygssättning i ett ämne eller en kurs som det ges ett nationellt prov i ska elevens resultat på det provet särskilt beaktas. Bestämmelserna har tillämpats från och med läsåret 2018/19. Att Skolverket med anledning av covid-19-pandemin ställde in de nationella proven vårterminen 2020 innebär dock att lärarna inte haft det avsedda stödet av provresultat vid sin betygssättning.
Skolverket har återkommande redovisat att det finns systematiska skillnader i bedömning och betygssättning mellan skolor. Enligt myndigheten har de senaste årens reformer, med bl.a. avidentifierade elevlösningar av uppsatser som skrivs på dator och där provresultat ska ha särskild betydelse vid betygssättningen ännu inte medfört en ökad likvärdighet. Samtidigt är det svårt att uttala sig om effekten då, som sagt, prov ställts in. Att de nationella proven ska digitaliseras innebär möjligheter till ökad likvärdighet, dels genom att fler provdelar kan avidentifieras och dels då det ökar möjligheterna att distribuera elevlösningar så att andra än den undervisande läraren kan rätta proven. Det är vidare en förutsättning för den centrala rättning av nationella prov som i enlighet med regeringspartiernas sakpolitiska överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna (januariavtalet) ska införas för att stärka likvärdigheten och öka attraktionskraften i läraryrket.
Statens skolinspektion har i en framställan till regeringen önskat att regeringen överväger att ta initiativ till att förtydliga lagstiftningen avseende systematiskt kvalitetsarbete eller att införa ett bemyndigande i skollagen för att möjliggöra för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter rörande systematiskt kvalitetsarbete (U2020/04102). Skolinspektionen menar att deras tillsyn kan effektiviseras om det i föreskrifter förtydligas hur ett kvalitetsarbete ska bedrivas, vilka dokumentationskrav som ska finnas, kvalitetsarbetets innehåll samt vad som ska följas upp, exempelvis när det gäller kunskapsresultat och uppföljning av provresultat och betyg på olika nivåer. Skrivelsen bereds inom Regeringskansliet.
Jag har i dagsläget inte för avsikt att vidta fler initiativ än de som redan tagits eller som är under beredning. Om ytterligare åtgärder behövs är det något jag är öppen för att överväga.
Stockholm den 10 mars 2021
Anna Ekström