Sveriges behandling av asylsökande från Iran
Skriftlig fråga 1997/98:207 av Pohanka, Ragnhild (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-12-01
- Anmäld
- 1997-12-08
- Besvarad
- 1997-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
EU:s medlemsstater agerar sinsemellan olika i asylärenden där sökanden kommer från Iran. Sverige tillhör gruppen av länder som är mycket restriktiva i sina ställningstaganden. Sverige sänder tillbaka så gott som samtliga asylsökanden från Iran, emedan länder som Danmark och Storbritannien låter i stort sett alla stanna.
Inför EU-medlemskap och påföljande Schengenavtal hade undertecknad, och många med mig, farhågor om att vi i Sverige skulle bli tvungna att harmonisera vår flyktingpolitik i en mer restriktiv riktning. Så verkar inte vara fallet. I dag är många länder inom EU, närmare bestämt 8 av 15 enligt EU-kommissionär Anita Gradin, mer humanitära gentemot flyktingar från Iran än vad Sverige är.
Min fråga till statsrådet är därför:
Avser statsrådet att verka för en harmonisering av svenska asylbedömningar vad gäller sökande från Iran så att asylbedömningarna inte förblir mer restriktiva än vad EU-länderna i övrigt är?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:207 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Ragnhild Pohanka har frågat mig om jag avser att verka för en harmonisering av svenska asylbedömningar vad gäller sökande från Iran så att svenska asylbedömningar inte förblir mer restriktiva än övriga EU-länders.
Ragnhild Pohanka anger i sin fråga att, enligt kommissionär Anita Gradin, intar åtta av EU:s medlemsländer en mer humanitär hållning gentemot iranska asylsökande än vad Sverige gör.
När det gäller de statistiska uppgifter Ragnhild Pohanka hänvisar till är jag inte säker på varifrån de härrör. Jag har dock själv tagit del av uppgifter av vilka det just framgår att Sverige, när det gäller att bevilja flyktingstatus till iranska medborgare, hamnar på "nionde plats" bland EU-staterna.
Ragnhild Pohanka hänvisar i sin fråga till "humanitär hållning" och jag vill då erinra om att av de uppgifter jag har tillgängliga framgår även att bland de sju medlemsstater som rapporterat om antalet bifall grundade på övriga skyddsskäl och humanitära skäl, är Sverige det land som meddelat flest bifall för iranska medborgare. Vi skall dock komma ihåg att de här jämförelserna grundar sig på förhållandena sådana de såg ut innan ändringarna i utlänningslagen trädde i kraft den 1 januari 1997. Numera är antalet personer som beviljas uppehållstillstånd som flyktingar betydligt större än före lagändringen.
Jag anser dock att det är vanskligt att göra den här typen av jämförelser. Den uppfattningen grundar jag på att det i dessa fall handlar om bedömningar i enskilda ärenden. Det är svårt att dra några egentliga slutsatser bara genom att, som gjorts i det här fallet, jämföra antalet bifall som olika stater beviljat. De skäl som åberopas i de olika medlemsstaterna skiljer sig nämligen inte sällan åt.
När det gäller frågan om harmonisering kan jag säga att ett sådant arbete redan pågår inom EU. Vi har t.ex. enats om en gemensam ståndpunkt som rör en harmoniserad användning av begreppet flykting i Genèvekonventionen. Jag kan också nämna att det har antagits en resolution avseende minimigarantier vid handläggningen av asylärenden. Processen inom EU kommer att fortsätta även i och med Amsterdamfördragets ikraftträdande. I fördraget fastslås att medlemsstaterna skall eftersträva gemensamma minimiregler inom asylområdet.
Dessutom är det viktigt att på EU-nivå diskutera hur medlemsstaterna bedömer de konkreta asylskäl som åberopas i enskilda ärenden. En sådan diskussion förs också. En särskild arbetsgrupp träffas ungefär en gång i månaden för att utbyta erfarenheter och diskutera bl.a. situationen i de länder från vilka asylsökande vanligen kommer. Av dessa diskussioner kan slutsatsen dras att medlemsstaterna oftast gör likartade bedömningar av de skäl som åberopas som stöd för ansökningar om asyl.
Sammanfattningsvis vill jag säga att jag naturligtvis stöder tanken på en tillnärmning av asylpolitiken inom EU men att jämförelser av det slag Ragnhild Pohanka hänvisar till lätt blir missvisande.
För fullständighetens skull vill jag som avslutning passa på att erinra om några statistiska uppgifter för 1997. Under perioden (januari-september 1997) har 7 858 personer som åberopat asylskäl i Sverige beviljats uppehållstillstånd. De fem vanligast förekommande ursprungsländerna är följande: Förbundsrepubliken Jugoslavien (2 784), Irak (1 333), Bosnien-Hercegovina (1 155), Kroatien (762) och Iran (745).
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.